GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om hållbar återuppbyggnad och integration av Ukraina i den euroatlantiska gemenskapen
14.6.2023 - (2023/2739(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B9‑0270/2023 (Verts/ALE)
B9‑0274/2023 (S&D)
B9‑0275/2023 (PPE)
B9‑0278/2023 (Renew)
B9‑0281/2023 (ECR)
Michael Gahler, Andrius Kubilius, Rasa Juknevičienė, Željana Zovko, David McAllister, Vangelis Meimarakis, Siegfried Mureşan, Jerzy Buzek, Isabel Wiseler‑Lima, Traian Băsescu, Vladimír Bilčík, Gheorghe Falcă, Tomasz Frankowski, Sunčana Glavak, Andrzej Halicki, Sandra Kalniete, Andrey Kovatchev, David Lega, Miriam Lexmann, Antonio López‑Istúriz White, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Aušra Maldeikienė, Lukas Mandl, Liudas Mažylis, Dace Melbārde, Gheorghe‑Vlad Nistor, Janina Ochojska, Radosław Sikorski, Michaela Šojdrová, Eugen Tomac, Inese Vaidere, Tom Vandenkendelaere, Tomáš Zdechovský, Milan Zver
för PPE-gruppen
Pedro Marques, Tonino Picula, Sven Mikser, Juozas Olekas
för S&D-gruppen
Petras Auštrevičius, Izaskun Bilbao Barandica, Nicola Beer, José Ramón Bauzá Díaz, Katalin Cseh, Bernard Guetta, Klemen Grošelj, Karin Karlsbro, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Karen Melchior, Javier Nart, Urmas Paet, Frédérique Ries, Michal Šimečka, Ramona Strugariu, Dragoş Tudorache
för Renew-gruppen
Viola von Cramon‑Taubadel
för Verts/ALE-gruppen
Anna Fotyga, Ryszard Czarnecki, Alexandr Vondra, Veronika Vrecionová, Jadwiga Wiśniewska, Anna Zalewska, Dominik Tarczyński, Bogdan Rzońca, Elżbieta Rafalska, Witold Jan Waszczykowski, Roberts Zīle, Eugen Jurzyca, Zbigniew Kuźmiuk, Tomasz Piotr Poręba, Joachim Stanisław Brudziński
för ECR-gruppen
Förslag till Europaparlamentet resolution om hållbar återuppbyggnad och integration av Ukraina i den euroatlantiska gemenskapen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina, särskilt sedan upptrappningen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina i februari 2022,
– med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan[1], och av det tillhörande djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan Europeiska unionen och Ukraina, som undertecknades 2014,
– med beaktande av Ukrainas ansökan om EU-medlemskap den 28 februari 2022 och Europeiska rådets efterföljande beviljande av landets status som kandidatland den 23 juni 2022,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet efter det 24:e toppmötet mellan EU och Ukraina den 3 februari 2023 i Kiev,
– med beaktande av förklaringen från Natos toppmöte i Bucharest den 3 april 2008,
– med beaktande av G7-ledarnas uttalande av den 27 juni 2022 om stöd till Ukraina och G7-ledarnas senaste uttalande av den 19 maj 2023,
– med beaktande av uttalandet av den 6 juni 2023 från Josep Borrell, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och Janez Lenarčič, kommissionsledamot med ansvar för krishantering, om förstörelsen av Kachovka-dammen,
– med beaktande av slutdokumentet från konferensen om Ukrainas återhämtning (URC2022), som ägde rum i Lugano från den 4 till 5 juli 2022 och den kommande URC2023 i London från den 21 till 22 juni 2023,
– med beaktande av resultatet av den internationella expertkonferensen om Ukrainas återhämtning, återuppbyggnad och modernisering som hölls i Berlin den 25 oktober 2022,
– med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Sedan den 24 februari 2022, då Ryssland inledde sitt oprovocerade, omotiverade och olagliga aggressionskrig mot Ukraina, har det geopolitiska läget i Europa förändrats i grunden. Detta aggressionskrig utgör en grov och flagrant kränkning av FN-stadgan och av grundläggande principer i folkrätten. De brott som Ryssland begått mot Ukraina, däribland aggressionsbrott, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som kan utgöra folkmord, kräver fullständig ansvarsskyldighet för regeringstjänstemän, militära ledare, mediepropagandister och andra förövare, i enlighet med folkrätten. Ukraina och dess medborgare har varit beslutsamma i sitt motstånd mot Rysslands aggressionskrig. De har framgångsrikt försvarat sitt land, om än till ett högt pris i form av civila och militära dödsoffer, förstörd civil och offentlig infrastruktur, och förstörelse av den naturliga miljön och kulturarvsplatser. En tredjedel av den ukrainska befolkningen har flytt sina hem och landets bruttonationalprodukt (BNP) beräknas ha minskat med minst en tredjedel under 2022. Rysslands agerande i Ukraina under det senaste året fortsätter att hota freden och säkerheten i Europa och resten av världen.
B. Ukraina är ett oberoende och suveränt land som har en grundläggande rätt att bestämma sin egen framtid. Detta inbegriper friheten att välja allianser, fastställa sin egen politik och tillvarata sina nationella intressen i enlighet med folkets vilja. Ett starkt, stabilt och oberoende Ukraina är en förutsättning för stabiliteten i det euroatlantiska området och avgörande för att främja europeisk och global fred och stabilitet och upprätthålla principerna om demokrati och folkrätten.
C. Ukraina är kandidatland för EU-medlemskap och har fått enormt stöd från EU på alla områden. Ukraina har gjort påtagliga framsteg när det gäller att främja viktiga reformer och uppvisar en tydlig strävan att integreras i EU och Nato. I oktober 2023 kommer kommissionen att lägga fram en rapport om Ukrainas framsteg med att genomföra de sju rekommendationerna i kommissionens yttrande av den 17 juni 2022 om landets ansökan om EU-medlemskap. Europeiska rådet förväntas att vid sitt möte i december 2023 besluta om Ukrainas beredskap för EU-medlemskap och ytterligare steg på dess väg mot EU.
D. EU och dess medlemsstater har tillsammans med internationella partner och de Nato‑allierade tillhandahållit betydande militärt stöd för att hjälpa Ukraina att utöva sin legitima rätt till självförsvar mot Rysslands aggressionskrig.
E. I förklaringen från Natos toppmöte i Bukarest välkomnade de allierade Ukrainas euroatlantiska strävanden och enades om att landet skulle bli medlem i Nato. Varje omgång av Nato-utvidgning har följt principen att den bör medföra säkerhetsfördelar för de befintliga medlemmarna. Vid Natos kommande toppmöte i Vilnius i juli 2023 måste man ta upp frågan om hur man ska följa upp det uttalande om stöd för Ukrainas medlemskap som utfärdades i Bukarest 2008.
F. Dammen Nova Kachovka, belägen vid floden Dnipro i den ryskockuperade delen av södra Ukraina, förstördes avsiktligt genom en terroristhandling den 6 juni 2023. Sprängningen slog ett enormt hål i dammen där vattnet strömmade fram och orsakade översvämningar nedströms i riktning mot Cherson. Den sprängda dammen orsakade flera dödsfall, tvingade fram evakuering av den lokala civilbefolkningen, förstörde infrastruktur, hem och naturens liv och ledde till att vattenförsörjningen förorenades med industrikemikalier och olja. Ukraina har uppskattat att tiotusentals människor fortfarande är strandsatta i det drabbade området och att hundratusentals människor inte längre har tillgång till säkert dricksvatten. Landminor har dragits med i översvämningarna, vilket har lett till allvarliga säkerhetsproblem. Tiotusentals hektar jordbruksmark har skadats och den tömda Kachovka-reservoaren kommer att innebära att 584 000 hektar jordbruksmark inte får sin bevattning. Den stora reservoaren som tillhandahåller kylvatten till kärnkraftverket Zaporizjzja och de sänkta vattennivåerna utgör ytterligare ett hot mot det.
G. I den andra snabba bedömningen av skador och behov (Rapid Damage and Needs Assessment) från Ukrainas regering, Världsbanksgruppen, Europeiska kommissionen och FN, som offentliggjordes den 23 mars 2023, uppskattar man att kostnaderna för återuppbyggnad och återhämtning i Ukraina har stigit till minst 383 miljarder euro. Denna siffra kommer att öka ytterligare i takt med att mer infrastruktur skadas eller förstörs, vilket förstörelsen av Kachovka-dammen är ett tydligt exempel på. Den myndighetsövergripande givarsamordningsplattformen för Ukraina lanserades den 26 januari 2023 och samlade högnivåtjänstemän från Ukraina, EU, G7-länderna och internationella finansinstitutioner såsom Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Internationella valutafonden och Världsbanken. Plattformen är avsedd att fungera som en katalysator för att mobilisera de internationella åtaganden som krävs för att tillgodose Ukrainas behov.
1. Europaparlamentet upprepar sin orubbliga solidaritet med och hyllar Ukrainas modiga folk och ledare, som tappert försvarar sitt lands suveränitet, oberoende och territoriella integritet.
2. Europaparlamentet upprepar sitt fördömande, i starkast möjliga ordalag, av Rysslands oprovocerade, olagliga och orättfärdiga aggressionskrig mot Ukraina, liksom av den belarusiska regimens inblandning. Parlamentet uppmanar Ryssland att omedelbart upphöra med all militär verksamhet i Ukraina och att helt och villkorslöst dra tillbaka alla styrkor, proxystyrkor och militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium, att upphöra med sin tvångsdeportering av ukrainska civila och att frige alla frihetsberövade och deporterade ukrainare, särskilt barn.
3. Europaparlamentet bekräftar sin beslutsamhet att fortsätta att stödja Ukraina fram till dess att landets internationellt erkända gränser återställs och kontrolleras fullt ut, och under hela processen för en hållbar återhämtning och återuppbyggnad av Ukraina. Parlamentet erkänner den motståndskraft och beslutsamhet som det ukrainska folket har visat i sin strävan efter demokratiska värden, i sitt reformarbete och i sina ansträngningar att integreras i den euroatlantiska gemenskapen av nationer.
4. Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag förstörelsen av Kachovka-dammen den 6 juni 2023, som orsakade en massiv översvämning och en miljökatastrof i Ukraina och som utgör en krigsförbrytelse. Parlamentet upprepar att alla som är ansvariga för sådana krigsförbrytelser, inbegripet för förstörelsen av dammen, kommer att ställas till svars i enlighet med folkrätten. Parlamentet välkomnar aktiveringen av EU:s civilskyddsmekanism. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla all nödvändig hjälp som krävs i det översvämmade området, särskilt utrustning och maskiner för hjälpinsatser, dricksvatten och livsmedel. Parlamentet uttrycker stark oro över att förstörelsen av Kachovka-dammen också kan äventyra säkerheten vid kärnkraftverket i Zaporizjzja. Parlamentet stöder Internationella brottmålsdomstolens utredning av förstörelsen av Kakchovka-dammen.
5. Europaparlamentet uttrycker sin fortsatta oro över situationen vid kärnkraftverket Zaporizjzja, som olagligen ockuperas och kontrolleras av Ryska federationen. Parlamentet begär att personal från Internationella atomenergiorganet (IAEA) ska beviljas omedelbart tillträde till alla anläggningar vid kärnkraftverket i Zaporizjzja. Parlamentet stöder insatserna för att upprätthålla IAEA:s fortsatta närvaro vid kärnkraftverket i Zaporizjzja. Parlamentet understryker vikten av att stärka den internationella ramen för skydd av kärntekniska anläggningar avsedda för fredliga ändamål, inbegripet i väpnade konflikter. Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över konfliktens bredare långsiktiga miljökonsekvenser. Parlamentet påminner om och fördömer Rysslands tidigare ekocidhandlingar mot Ukrainas flora och fauna genom dess militära insatser, bland annat avverkning av ukrainska skogar, gruvdrift i stora områden och förgiftning av luft- och vattenresurser.
6. Europaparlamentet understryker att den fred som Ukrainas seger medför måste säkras genom att Ukraina integreras i EU och Nato. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sitt stöd för Europeiska rådets beslut att bevilja Ukraina status som kandidatland. Parlamentet hoppas på en positiv rekommendation från kommissionen efter det att de sju steg som anges i kommissionens yttrande om Ukrainas ansökan om EU-medlemskap har uppfyllts. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ange en tydlig väg för inledandet av anslutningsförhandlingarna, som bygger på en stegvis strategi som fokuserar på att ge det ukrainska samhället och de ukrainska medborgarna konkreta fördelar redan från början av processen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att stödja Ukraina så att förhandlingarna om dess EU-anslutning kan inledas i år, och konstaterar att detta skulle kunna följas av en regeringskonferens inom samma tidsram. Parlamentet bekräftar sitt engagemang för Ukrainas medlemskap i EU, vilket är en geostrategisk investering i ett enat och starkt Europa.
7. Europaparlamentet upprepar sitt krav på ett innovativt, kompletterande och flexibelt samspel mellan det pågående arbetet med att genomföra gällande associeringsavtal och anslutningsförhandlingarna, vilket möjliggör en gradvis integration av Ukraina i EU:s inre marknad och i sektorsspecifika program, inbegripet dess tillgång till EU-medel inom respektive områden. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att avstå från alla ensidiga åtgärder som skulle begränsa Ukrainas tillträde till EU:s inre marknad.
8. Europaparlamentet understryker att processen för en anslutning till EU måste ske i enlighet med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen, på grundval av respekt för relevanta förfaranden och på villkor att de fastställda kriterierna uppfylls, särskilt de så kallade Köpenhamnskriterierna för EU-medlemskap, och betonar att anslutningen alltjämt är en meritbaserad process som kräver antagande och genomförande av relevanta reformer, särskilt på områdena demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter, marknadsekonomi och genomförande av EU:s regelverk. Ukraina uppmanas med kraft att prioritera stärkandet av rättsstatsprincipen, fortsätta reformeringen av landets rättsväsen och bekämpa korruption, eftersom framstegen på dessa områden inte bara kommer att vara avgörande för landets framsteg på vägen mot EU utan också för landets återuppbyggnad och återhämtning. Parlamentet är fast övertygat om att det ligger i unionens eget politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga intresse att ge Ukraina konkreta meritbaserade utsikter till EU-medlemskap.
9. Europaparlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att ge Ukraina ökat stöd och bistånd på vägen mot anslutning, inbegripet den tekniska expertis, den kapacitetsuppbyggnad och de institutionella reformer som krävs för att uppfylla medlemskapskriterierna. Parlamentet understryker att unionen själv måste genomföra de reformer som krävs inför framtida utvidgningar.
10. Europaparlamentet välkomnar beslutet från Europarådets toppmöte den 17 maj 2023 i Reykjavík att inrätta ett register över skador orsakade av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, vilket utgör ett första steg mot en internationell mekanism för ersättning till offer för Rysslands aggressionskrig. Parlamentet uppmanar de återstående medlemmarna i Europarådet att ansluta sig till avtalet så snart som möjligt. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till EU-institutionerna och medlemsstaterna att på ett ambitiöst sätt arbeta vidare för att inrätta en rättslig grund för förverkande av offentliga ryska tillgångar i syfte att finansiera återuppbyggnaden av Ukraina och kompensera offren för Rysslands aggression. Parlamentet understryker sin övertygelse att när kriget väl har upphört måste Ryssland vara tvunget att betala det skadestånd som utdömts för att säkerställa att ett betydande bidrag ges till återuppbyggnaden av Ukraina.
11. Europaparlamentet betonar vikten av att koppla återhämtningspaketet för Ukraina till landets förberedelser inför landets EU-anslutning och pågående inhemska reformer. Parlamentet upprepar att skadad infrastruktur och industriell kapacitet bör återuppbyggas i enlighet med principen om förbättrande återuppbyggnad och målen i den europeiska gröna given, i syfte att främja en koldioxidfri och digital ekonomi och omvandla Ukraina till en modern europeisk välfärdsstat och marknadsekonomi.
12. Europaparlamentet understryker vikten av att prioritera ett omfattande EU-paket för återhämtning för Ukraina, som bör inriktas på undsättning till landet och återuppbyggnad och återhämtning, på omedelbar och medellång och lång sikt. Parlamentet begär att återhämtningspaketet ska stödjas av trovärdig och tillräcklig EU-finansiering som motsvarar behoven och ser fram emot kommissionens förslag om halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen och om finansieringen av Ukrainas återuppbyggnadsinsatser under de kommande åren genom RebuildUkraine-faciliteten, när den väl har inrättats.
13. Europaparlamentet erkänner det arbete som Ukraina, EU, G7, internationella finansinstitut och andra likasinnade partner har gjort för att utarbeta en återhämtnings- och återuppbyggnadsplan för Ukraina. Parlamentet välkomnar och stöder de sju vägledande principerna i Lugano-förklaringen i synnerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med EU:s och Ukrainas internationella partner sammankalla ytterligare en högnivåkonferens om återuppbyggnads- och återhämtningsprocessen i Ukraina, som skulle bygga på resultaten från de internationella konferenserna i Lugano och Berlin 2022 och den kommande internationella konferensen i London, och även bidra till att närmare koppla samman återuppbyggnadsprocessen med Ukrainas europeiska integrationsprocess. Parlamentet välkomnar EU:s avsikt att spela en ledande roll, särskilt genom den myndighetsövergripande givarsamordningsplattform som Ukraina, G7, internationella finansinstitut och andra viktiga partner har enats om. Parlamentet understryker att Europaparlamentet behöver få delta som observatör. Parlamentet betonar vikten av god samordning och en riktig arbetsfördelning mellan givare och Ukraina. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa Ukrainas fulla egenansvar för återuppbyggnadsprocessen, med nära deltagande av det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter. Parlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna och internationella finansinstitutioner att ge villkorade bidrag snarare än lån.
14. Europaparlamentet betonar att minröjning och röjning av sprängmedel som inte exploderat (UXO) är en förutsättning för Ukrainas återuppbyggnad, inbegripet återupplivandet av landets jordbruksproduktion, som är avgörande för landets ekonomi och för den regionala och globala livsmedelstryggheten. Parlamentet påminner om att en tredjedel av Ukrainas territorium för närvarande är förorenat av gruvor och UXO. Parlamentet betonar att de pågående minröjnings- och saneringsinsatserna inte tillgodoser den stora efterfrågan på dessa verksamheter. Parlamentet betonar att min- och UXO-röjning måste påskyndas för att den ska kunna ge stöd i den omfattning som krävs till de delar av landet som har drabbats hårdast av Rysslands aggression. Parlamentet betonar att dessa insatser kommer att kräva omfattande och långsiktig finansiering.
15. Europaparlamentet uppmanar Ukrainas regering att fortsätta att stärka det lokala självstyret och att ta fasta på framgången för decentraliseringsreformen i den övergripande strukturen för Ukrainas reparations-, återhämtnings- och återuppbyggnadsprocesser, bland annat genom att ge lokala myndigheter en framträdande roll i beslutsfattandet om återuppbyggnadsprojekt. Parlamentet uppmärksammar sammanslutningen för ukrainska städer (AUC) och Europeiska alliansen av kommuner och regioner för att återuppbygga Ukraina, varav den senare lanserades den 30 juni 2022 som ett verktyg för att kartlägga lokala och regionala behov i Ukraina.
16. Europaparlamentet är övertygat om att Ukrainas återuppbyggnads- och återhämtningsprocess måste vara fast förankrad i principerna om social rättvisa och inkludering, jämställdhet, hållbarhet och grön omställning, lokalt egenansvar, transparens och ansvarsskyldighet, och bör åtföljas av effektiva mekanismer för att övervaka dess genomförande. Parlamentet understryker vikten av en transparent styrningsstruktur, ansvarsskyldighet och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet betonar behovet av att använda miljökonsekvensbedömningar för framtida återuppbyggnadsprojekt, särskilt i skyddade områden, såsom i Karpaterna.
17. Europaparlamentet understryker dessutom behovet av att ta hänsyn till internflyktingars och flyktingars intressen, behov och expertis, eftersom deras återintegrering i lokalsamhällena kommer att vara avgörande för att stärka Ukrainas samhälleliga och institutionella motståndskraft och enhet. Parlamentet påminner om den utmaning som nu tornar upp sig att ta itu med lidandet för ukrainska krigsveteraner och andra offer, varav många kommer att ha svårt att fullt ut integrera sig i det sociala livet efter krigets slut, särskilt de som fängslats, torterats, våldtagits eller på annat sätt missbrukats av de ryska ockupationsstyrkorna. Parlamentet upprepar att många av dem kommer att behöva långsiktig psykologisk och medicinsk rehabilitering och återanpassningsstöd.
18. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att företrädare för det lokala självstyret och det civila samhället i Ukraina måste medverka aktivt i återhämtnings- och återuppbyggnaden och att denna process måste uppfylla de högsta standarderna för transparens och ansvarsskyldighet. Parlamentet begär att särskild uppmärksamhet ägnas åt unga och utsatta gruppers behov och förväntningar.
19. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att vara fortsatt eniga och att öka trycket på Ryssland och dess allierade, bland annat genom ytterligare sanktionspaket som syftar till att strategiskt försvaga Rysslands krigsförmåga. Parlamentet fördömer agerandet från de stater, enheter och enskilda personer som hjälper Ryssland att undvika konsekvenserna av EU:s sanktioner. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en mekanism för att förhindra att sanktioner kringgås. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvidga sanktionerna till att omfatta ett fullständigt förbud i alla medlemsstater mot saluföring och slipning av diamanter som är av ryskt ursprung eller som återexporterats av Ryssland, och att sänka pristaket för rysk olja. Parlamentet uppmanar återigen europeiska företag att dra tillbaka sin verksamhet från Ryssland. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att förhindra att avancerade tekniska produkter som exporteras till länder utanför EU hamnar i Ryssland. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt lagföra enskilda personer eller enheter som är delaktiga i kringgåendet av EU:s sanktioner. Parlamentet efterlyser en skärpning av de restriktiva åtgärderna mot regimen i Belarus, som inte motsvarar de sanktioner som införts mot Ryssland trots många uppmaningar att låta dem göra detta.
20. Europaparlamentet understryker att EU:s stöd handlar om betydligt mer än den civila sektorn och även omfattar långtgående stöd på det militära området. Parlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna och likasinnade partner att stärka det militära samarbetet med Ukraina, bland annat genom att tillhandahålla mer resurser, utbildning och kapacitetsuppbyggnad, i syfte att stärka Ukrainas försvarskapacitet till den nivå som krävs för att befria Ukrainas internationellt erkända territorium och avskräcka från ytterligare aggression. Parlamentet upprepar sitt stöd för dessa åtgärder och för en omfattande utvidgning av dem och att den europeiska fredsfaciliteten bör utnyttjas fullt ut i detta avseende.
21. Europaparlamentet understryker att den ukrainska armén, genom att framgångsrikt stoppa den ryska aggressionen, har visat sig vara en av de mest stridshärdade och erfarna arméerna i världen. Parlamentet erkänner och lovordar Ukrainas viktiga bidrag till säkerheten i det euroatlantiska området och till försvaret av dess värden genom att stå emot Rysslands aggressionskrig. Parlamentet påminner om riskerna med att lämna Ukraina i en säkerhetsgråzon som skulle locka Ryssland att upprätthålla fientligheterna på lång sikt.
22. Europaparlamentet uppmanar de Nato-allierade att infria sitt åtagande om Ukrainas medlemskap i Nato och förväntar sig att de kommande toppmötena i Vilnius och Washington kommer att bana väg för en inbjudan till Ukraina att ansluta sig till Nato och att anslutningsprocessen kommer att inledas efter kriget och slutföras så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna, de Nato-allierade och likasinnade partner att ha ett nära samarbete med Ukraina för att utveckla en tillfällig ram för säkerhetsgarantier, som ska genomföras omedelbart efter kriget, till dess att fullständigt medlemskap i Nato har uppnåtts. Parlamentet betonar att Ukrainas integration i Nato och EU skulle öka den regionala säkerheten, främja stabiliteten och stärka banden mellan Ukraina och den euroatlantiska gemenskapen vad gäller samarbete och gemensamma värden.
23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att stärka den strategiska kommunikationen och tillhandahålla relevant information om de ömsesidiga fördelarna och möjligheterna med utvidgningen, både i Ukraina och i medlemsstaterna, i syfte att ytterligare öka stödet och förståelsen för anslutningsprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att förbättra synligheten för EU-finansiering och dess konkreta resultat i Ukraina. Parlamentet insisterar på att det civila samhället i EU och Ukraina bör spela en aktiv roll i genomförandet av dessa mål.
24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ukrainas president, regering och Verchovna Rada, Natos generalsekreterare och ordföranden för Natos parlamentariska församling, Ryska federationens president, regering och parlament, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
- [1] EUT L 161, 29.5.2014, s. 3.