GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Rysslands odemokratiska presidentval och dess olagliga utvidgning till de ockuperade territorierna
24.4.2024 - (2024/2665(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B9‑0253/2024 (S&D)
B9‑0255/2024 (Verts/ALE)
B9‑0256/2024 (Renew)
B9‑0259/2024 (ECR)
B9‑0260/2024 (PPE)
Michael Gahler, Andrius Kubilius, Rasa Juknevičienė, David McAllister, Vladimír Bilčík, Sandra Kalniete, Andrey Kovatchev
för PPE-gruppen
Pedro Marques, Tonino Picula, Eero Heinäluoma
för S&D-gruppen
Bernard Guetta, José Ramón Bauzá Díaz, Fabio Massimo Castaldo, Vlad Gheorghe, Michael Kauch, Moritz Körner, Nathalie Loiseau, Karen Melchior, Urmas Paet, Ramona Strugariu, Hilde Vautmans
för Renew-gruppen
Sergey Lagodinsky
för Verts/ALE-gruppen
Anna Fotyga, Ryszard Czarnecki, Bogdan Rzońca, Elżbieta Rafalska, Roberts Zīle, Witold Jan Waszczykowski, Assita Kanko, Anna Zalewska, Angel Dzhambazki
för ECR-gruppen
Europaparlamentets resolution om Rysslands odemokratiska presidentval och dess olagliga utvidgning till de ockuperade territorierna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina,
– med beaktande av Ryska federationens konstitution och de internationella skyldigheter på människorättsområdet som Ryssland har åtagit sig att uppfylla i egenskap av medlem av Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE),
– med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
– med beaktande av OSSE:s Köpenhamnsdokument från 1990,
– med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution ES-11/4 av den 12 oktober 2022 Territorial integrity of Ukraine: defending the principles of the Charter of the United Nations och FN:s generalförsamlings resolution 68/262 av den 27 mars 2014 Territorial integrity of Ukraine,
– med beaktande av uttalandet av den 17 juni 2023 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om avsikten att hålla ”val” i ockuperade områden i Ukraina,
– med beaktande av uttalandet av den 29 januari 2024 från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) om Ryska federationens beslut att inte bjuda in OSSE att övervaka det ryska presidentvalet,
– med beaktande av uttalandet av den 18 mars 2024 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om det ryska presidentvalet och dess icke-tillämplighet på ukrainskt territorium,
– med beaktande av uttalandet av den 18 mars 2024 från talmannen i Europarådets parlamentariska församling, Theodoros Rousopoulos, om ”presidentvalet” i Ryssland,
– med beaktande av rapporten om den ryska människorättssituationen i Ryska federationen av den 15 september 2023 från FN:s särskilda rapportör, Mariana Katzarova,
– med beaktande av yttrande nr 992/2020 av den 23 mars 2021 från Europeiska kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen) om ändringar i konstitutionen och förfarandet för antagande av dem i Ryska federationen,
– med beaktande av resolution 2519 (2023) av den 13 oktober 2023 från Europarådets parlamentariska församling Examining the legitimacy and legality of the ad hominem term-limit waiver for the incumbent President of the Russian Federation och av dess rapport nr 15827 av den 22 september 2023 med samma titel, som den grundade sig på,
– med beaktande av resolution 2540 (2024) av den 17 april 2024 från Europarådets parlamentariska församling Alexei Navalny’s death and the need to counter Vladimir Putin’s totalitarian regime and its war on democracy,
– med beaktande av rapporten av den 11 juli 2023 Protecting Human Rights Defenders at Risk: EU entry, stay and support från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,
– med beaktande av artikel 28 i FN-konvention om statslösa personers rättsliga ställning,
– med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Alla stater som deltar i OSSE, inklusive Ryska federationen, har enats om att folkets vilja, som fritt och rättvist uttrycks genom verkliga och regelbundna val, är grunden för regeringens auktoritet och legitimitet.
B. Stater som deltar i OSSE har åtagit sig att respektera ett antal principer, såsom de som fastställs i Köpenhamnsdokumentet från 1990, för att bland annat säkerställa att valkampanjer kan genomföras i en öppen och rättvis anda utan våld, hot eller rädsla för vedergällningar mot kandidater, partier eller väljare, och för att se till att röster kan avges med respekterad valhemlighet och räknas och rapporteras ärligt.
C. Det så kallade presidentvalet som hölls av Ryssland den 15–17 mars 2024 genomfördes utan politisk konkurrens, i en gravt restriktiv miljö med systemiskt och svårt förtryck och under Ryska federationens olagliga anfallskrig mot Ukraina. Det har rapporterats att väljare har utsatts för hot, att väljare förvägras sin rösträtt, att valurnor fylls med falska valsedlar, att protokoll från vallokalerna förfalskas i stor skala och att oberoende inhemska valobservatörer frihetsberövas. Ryssland organiserade olagligt röstningen i de ockuperade ukrainska territorierna Krim, Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja, ibland med våld och hot från beväpnade ryska soldater. Ryssland har också tidigare organiserat olaglig röstning i Abchazien och Sydossetien och i Transnistrien, mot de georgiska och moldaviska myndigheternas vilja.
D. De ryska myndigheterna bjöd inte in OSSE/ODIHR att övervaka valet, vilket strider mot Rysslands åtaganden och skyldigheter som deltagande stat i OSSE. Detta var det andra ryska valet i rad som hölls utan opartiska och oberoende internationella valobservatörer i landet.
E. Ryska federationens centrala valkommission vägrade utan giltiga skäl att registrera politiker som är kritiska mot regimen och/eller anfallskriget mot Ukraina, däribland vissa som enligt uppgift hade samlat in mer än 100 000 underskrifter, såsom föreskrivs i den nationella lagstiftningen.
F. Aleksej Navalnyj, den mäktigaste personen i den demokratiska oppositionen och mottagare av Sacharovpriset för tankefrihet 2021, mördades i en straffkoloni i Sibirien den 16 februari 2024 bara några veckor före presidentvalet. Navalnyj avtjänade ett ogrundat och politiskt motiverat fängelsestraff. Det fulla ansvaret för mordet på Navalnyj ligger hos den ryska staten och i synnerhet hos dess president Vladimir Putin.
G. Rysslands konstitution från 1993 begränsade presidenten till två mandatperioder i följd, men Vladimir Putin har suttit vid makten sedan 2000 och hittat olika sätt att kringgå denna begränsning. Skenfolkomröstningen 2020 kan inte uppfattas som giltig och genomfördes i strid med Ryska federationens lagar och internationella åtaganden. Många experter anser att Vladimir Putins förnyade mandatperiod som president strider mot konstitutionen. Sedan 2022 har Kremlregimen genomfört olika restriktiva lagar om valövervakning, och anhängare av oppositionspartier blir rutinmässigt måltavlor, frihetsberövade och ofta åtalade, till stor del enligt den nya lag som antogs i februari 2024 och som tillåter konfiskering av egendom och tillgångar för varje person som kritiserar kriget i Ukraina.
H. Rysslands auktoritära regim har i årtionden använt sig av sådana alltmer bedrägliga och farsartade val för att ge sken av demokrati och i syfte att fortsätta att koncentrera all makt i Vladimir Putins händer. Regeringen tystar alla meningsmotståndare med stöd av lojala säkerhetsstyrkor, ett underordnat rättsväsende, en statskontrollerad mediemiljö som producerar ett kontinuerligt flöde av propaganda och desinformation och en lagstiftande församling bestående av ett styrande parti och fogliga oppositionsgrupper.
I. De andra kandidaterna som ställde upp i detta skenval var företrädare för Ryska federationens kommunistiska parti (CPRF), partiet Nya folket och Rysslands liberaldemokratiska parti (LDPR) och omfattas för närvarande av EU:s och USA:s sanktioner på grund av sitt stöd för kriget i Ukraina.
J. Putins ”valseger” med 87 % av rösterna, ett klart omöjligt procenttal för ett fritt och rättvist val, grundar sig på ett tydligt manipulerat resultat från vallokaler i hela Ryssland, från Adygeja till Jamalo-Nentsien. Detta visar på det självrådiga och flagranta sätt på vilket Putinregimen missbrukar val för att fortsätta in på sitt 24:e år vid makten.
K. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022 har de ryska myndigheterna ökat sitt förtryck av den politiska oppositionen, medierna och det civila samhället och hbtqi-personer, och inskränkt rättigheter och individuella friheter ytterligare för att undertrycka det inhemska missnöjet.
L. Många ryska väljare uttryckte modigt sin ilska och sitt motstånd mot Kremlregimen och den fars som den uppvisade som ett valförfarande genom att delta i motståndshandlingar vid vallokaler. Folk gick i stora skaror till vallokalerna kl. 12.00 den sista valdagen till stöd för demonstrationen ”tolvslag mot Putin” som Aleksej Navalnyj hade utropat innan han mördades i fängelse efter tortyr och omänsklig behandling.
M. Kremlregimen har decimerat en generation av det ryska civila samhället, den demokratiska politiska oppositionen i Ryssland och ryska människorättsorganisationer, däribland Memorial och Helsingforsgruppen i Moskva. Antalet politiska fångar i Ryssland, som uppskattas till minst 1 000, överstiger nivåerna även under den sena Sovjetperioden, och antalet personer som frihetsberövats för att ha kritiserat Putins politik har ökat avsevärt, särskilt när det gäller kriget i Ukraina. Enligt kommittén för skydd av journalister håller Ryssland minst 22 journalister fängslade.
N. EU har ofta uttryckt sin orubbliga solidaritet med alla dessa dissidenter och den ryska befolkning, som, trots att deras frihet och liv hotas och trots påtryckningar från Kreml och de ryska myndigheterna, fortsätter att kämpa för frihet, mänskliga rättigheter och demokrati. I EU finns en rad olika ryska dissidenter och företrädare för medier och för det civila samhället som har tvingats lämna Ryssland eftersom deras kritik mot regeringen utsatte dem för en betydande risk för repressalier från myndigheternas sida.
O. FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Ryska federationen har dragit slutsatsen att det inte längre finns något säkert utrymme för medborgarinsatser eller politisk opposition i Ryssland.
P. Venedigkommissionen drog i sitt yttrande nr 992/2020 slutsatsen att den takt i vilken 2020 års ändringar av konstitutionen utarbetades var uppenbart otillräcklig och att 2020 års hastigt antagna ändringar av Rysslands konstitution har stärkt den ryska presidentens ställning på ett oproportionerligt sätt och det faktum att den nuvarande och tidigare presidenters mandatperioder undantas från begränsningen strider mot själva logiken i det antagna ändringsförslag som begränsar presidentens mandat till två mandatperioder.
Q. I sina resolutioner 2519 (2023) och 2540 (2024) uppmanade Europarådets parlamentariska församling de europeiska regeringarna att inte erkänna Vladimir Putin som rättmätig president efter det att hans nuvarande presidentperiod löper ut och att avbryta all kontakt med honom, med undantag för humanitära ändamål och i strävan efter fred.
R. I sin rekommendation från 2021 om inriktningen på de politiska förbindelserna mellan EU och Ryssland[1] drog parlamentet slutsatsen att de konstitutionella ändringar som genomfördes i juni 2020 var olagliga, vilket också Europarådets parlamentariska församling gjorde i sin resolution 2519 (2023).
S. Ryska federationen har sedan den 24 februari 2022 fört ett olagligt, oprovocerat och orättfärdigt anfallskrig mot Ukraina. Detta anfallskrig utgör en grov och flagrant kränkning av FN-stadgan och av grundläggande principer i internationell rätt.
T. Den 17 mars 2023 utfärdade Internationella brottmålsdomstolen en arresteringsorder mot Vladimir Putin på grund av hans ansvar för den krigsförbrytelse som olaglig deportering och förflyttning av ukrainska barn under Rysslands anfallskrig mot Ukraina innebär.
1. Europaparlamentet fördömer skarpt alla överträdelser mot valordningen som begåtts av Vladimir Putins regim under det så kallade ryska presidentvalet den 15–17 mars 2024 samt det förtryck och de kränkningarna av medborgerliga och politiska rättigheter som under lång tid förekommit i systemet. Parlamentet understryker att Rysslands så kallade presidentval hölls i ett klimat av rädsla och förtryck och i en kontext med ett olagligt, oprovocerat och oberättigat anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet konstaterar att det under det så kallade presidentvalet inte fanns några verkliga alternativa kandidater, inga fria medier, inga trovärdiga observatörer och inga politiska friheter. Parlamentet drar slutsatsen att det så kallade presidentvalet i Ryssland var olagligt och odemokratiskt.
2. Europaparlamentet konstaterar att denna farsartade uppvisning från de ryska myndigheternas sida hade som enda mål att skapa ett intryck av vallegitimitet för Putin, hans politik av obevekligt inhemskt förtryck och, framför allt, anfallskriget mot Ukraina.
3. Europaparlamentet fördömer entydigt de så kallade val som genomförts i de ukrainska territorier som Ryssland tillfälligt har ockuperat, nämligen Autonoma republiken Krim, staden Sevastopol och delar av regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson. Parlamentet betonar att anordnandet av val i dessa territorier utgör ett tydligt brott mot Ukrainas suveränitet och en tydlig kränkning av internationell rätt, särskilt FN-stadgan. Parlamentet beklagar djupt de ryska myndigheternas användning av hot om våld, då människor tvingades rösta i närvaro av beväpnade ryska soldater. Parlamentet upprepar, såsom den höga representanten konstaterade på EU:s vägnar, att EU inte kommer att erkänna anordnandet av så kallade val i de ockuperade territorierna i Ukraina eller resultatet av dessa. Parlamentet efterlyser restriktiva åtgärder från EU:s sida mot dem som deltog i anordnandet och genomförandet av dessa olagliga val.
4. Europaparlamentet understryker att vägran att tillåta en oberoende internationell övervakning av det ryska presidentvalet i enlighet med Rysslands internationella åtaganden som en deltagande stat i OSSE pekar på en exempellös demokratisk tillbakagång och en mycket stark ovilja att uppfylla internationella åtaganden och respektera etablerade samarbetsprinciper inom internationella institutioner. Parlamentet betonar att de ryska myndigheternas beslut att inte bjuda in OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag att övervaka valet visar att de vill neka väljarna en opartisk och oberoende bedömning av valet.
5. Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska unionens medlemsstater och det internationella samfundet att inte erkänna resultatet av det ryska presidentvalet som legitimt, eftersom det hölls i de olagligt ockuperade territorierna i Ukraina och, inte ens inom Ryssland, var fritt eller rättvist, inte uppfyllde de grundläggande internationella normerna för genomförande av val och därmed saknade demokratisk legitimitet, och uppmanar med kraft att förbindelserna med Putin begränsas till frågor som är nödvändiga för regional fred samt humanitära och människorättsrelaterade ändamål, till exempel utbyte av fångar, återvändande av deporterade barn till Ukraina och begäranden om att politiska fångar ska friges.
6. Europaparlamentet hyllar det mod hos de tusentals människor i Ryssland som protesterar mot Putins regim och försöker omvandla sitt land till en demokrati, bland annat genom motståndsåtgärder under det så kallade valet, såsom protesterna i form av människoskaror vid vallokalerna i Ryssland och utomlands kl. 12.00 söndagen den 17 mars 2024.
7. Europaparlamentet upprepar att Kremlregimen och Vladimir Putin personligen bär straffrättsligt och politiskt ansvar för att deras mest framstående motståndare, Aleksej Navalnyj, dödats. Parlamentet efterlyser en internationell utredning av omständigheterna kring hans död, i syfte att ställa de ansvariga till svars.
8. Europaparlamentet fortsätter att kräva ett omedelbart och villkorslöst frigivande av och skadestånd till alla politiska fångar, däribland Vladimir Kara-Murza, Oleg Orlov, Alexej Gorinov, Alexandra Skotjilenko, Dmitrij Ivanov, Ioann Kurmojarov, Viktorija Petrova, Marija Ponomarenko, Dmitrij Talantov, Jurij Dmitrijev, Lilja Khanysjeva, Ksenija Fadejeva, Ivan Safronov and Ilja Jasjin, journalister som fängslats på felaktiga grunder, däribland Alsu Kurmasjeva och Evan Gersjkovitj, samt för deras familjer, och ett återupprättande av yttrande- och föreningsfriheten i Ryssland samt ökad internationell granskning och övervakning av människorättskränkningar i Ryssland.
9. Europaparlamentet uppmanar med kraft de ryska myndigheterna att ge politiska fångar i kritiskt hälsotillstånd omedelbar tillgång till heltäckande hälso- och sjukvård, särskilt Vladimir Kara-Murza. Parlamentet påminner Ryssland om att uppfylla sina internationella förpliktelser när det gäller fångars rättigheter.
10. Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att ge konsulära tjänstemän tillträde till fångar med dubbelt medborgarskap.
11. Europaparlamentet upprepar att EU bör visa full solidaritet med det ryska civila samhället, som har anslutit sig till universella demokratiska värden och förkastat imperialism, och bör använda det europeiska sanktionssystemet för människorättskränkningar för att bestraffa förövare av människorättskränkningar. Parlamentet fördömer Putinregimens upptrappning av människorättskränkningar och fördömer de pågående tillslagen mot regeringskritiker, människorättsförsvarare, antikrigsaktivister och oberoende journalister samt det ökade förtrycket av hbtqi-aktivister.
12. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med internationella partner och organisationer för att ge politiska fångar stöd, särskilt medicinsk och juridisk hjälp, som begränsats eller som förvägras dem, och att försöka hitta sätt att se till att de friges. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s och medlemsstaternas diplomatiska representationer att fortsätta att noga övervaka domstolsförfaranden mot medlemmar av den ryska politiska oppositionen och de förhållanden under vilka de hålls fängslade. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att öka medvetenheten om den försämrade människorättssituationen i Ryssland och att sätta press på den ryska regeringen att fullgöra sina internationella skyldigheter.
13. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att aktivt stödja oberoende ryska civilsamhällesorganisationer, oberoende medier och människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt samarbeta med och erbjuda stöd till den ryska demokratiska opposition som motsätter sig Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
14. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att tillhandahålla humanitära visum och annat stöd till ryska dissidenter, däribland advokater, som riskerar politiska åtal. Parlamentet upprepar sitt krav på ett EU-omfattande system för utfärdande av viseringar för flera inresor till förmån för människorättsförsvarare och politiskt förföljda personer, och på användning av befintlig flexibilitet för att åtgärda luckor i lagstiftningen enligt förslaget från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter i dess rapport från 2023 Protecting Human Rights Defenders at Risk: EU entry, stay and support. Parlamentet betonar i detta avseende att sådana system även kan utvidgas till att omfatta oppositionsledare, civilsamhällesaktivister och personer som på annat sätt är politiskt förföljda.
15. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU-institutionerna och medlemsstaterna att förbereda sig för en situation där Ryssland, i likhet med Belarus, upphör att utfärda pass på sina konsulat, varvid det kan bli nödvändigt för EU och alla dess medlemsstater att erkänna statslöshet och utfärda resehandlingar, i enlighet med artikel 28 i FN:s konvention om statslösa personers rättsliga ställning.
16. Europaparlamentet uppmanar till en förenkling av processerna för ryska dissidenter i EU att registrera organisationer och enheter, öppna bankkonton och utföra andra administrativa ärenden så att det blir möjligt för dem att fortsätta sitt arbete i exil.
17. Europaparlamentet beklagar att Ungerns premiärminister, Viktor Órban, valde att avvika från EU:s policy och att gratulera Vladimir Putin till hans skenomval.
18. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för det arbete som utförts av FN:s särskilda rapportör för situationen för de mänskliga rättigheterna i Ryska federationen, Mariana Katzarova, och uppmanar medlemsstaterna att se till att FN:s råd för mänskliga rättigheter förnyar hennes mandat 2024.
19. Europaparlamentet upprepar sin orubbliga solidaritet med det ukrainska folket och sitt stöd för dess oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser. Parlamentet upprepar därför sitt starka fördömande av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kräver att Ryssland och dess proxystyrkor upphör med alla militära insatser, upphör med attacker mot bostadsområden och civil infrastruktur, drar tillbaka alla militära styrkor från Ukrainas hela internationellt erkända territorium, upphör med påtvingade deportationer av ukrainska civila, friger alla frihetsberövade ukrainare, särskilt barn, och permanent upphör med att kränka eller hota Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet.
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt de ryska myndigheterna.
- [1] Europaparlamentets rekommendation av den 16 september 2021 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om riktningen för de politiska förbindelserna mellan EU och Ryssland (EUT C 117, 11.3.2022, s. 170).