ALLMÄNNA PRINCIPER

1.    Europaparlamentet, rådet och kommissionen, nedan gemensamt kallade ”institutionerna”, konstaterar att det nuvarande förfarandet med kontakter mellan rådets ordförandeskap, kommissionen och ordförandena i behöriga utskott och/eller Europaparlamentets föredragande och mellan ordförandena i förlikningskommittén, har visat sig vara effektivt.

2.    Institutionerna bekräftar att detta förfarande, som har utvecklats under alla skeden i medbeslutandeförfarandet, även i fortsättningen måste främjas. Institutionerna åtar sig att se över sina arbetsmetoder för att ännu mer effektivt utnyttja alla de möjligheter som medbeslutandeförfarandet ger, såsom detta fastställs i EG fördraget.

3.    Denna gemensamma förklaring förtydligar dessa arbetsmetoder och förklarar hur de skall tillämpas i praktiken. Den kompletterar det interinstitutionella avtalet ”Bättre lagstiftning” (2), särskilt dess bestämmelser om medbeslutandeförfarandet. Institutionerna åtar sig att fullt ut respektera dessa åtaganden i linje med principerna om öppenhet, ansvarighet och effektivitet. Institutionerna bör i detta avseende ägna särskild uppmärksamhet åt att framsteg görs när det gäller förenklingsförslag, med full respekt för gemenskapens regelverk.

4.    Institutionerna skall samarbeta lojalt under hela förfarandet för att så långt möjligt närma sina respektive ståndpunkter till varandra, så att rättsakten i fråga, när det är lämpligt, kan antas i ett tidigt skede av förfarandet.

5.    För att uppnå detta mål skall de samarbeta genom lämpliga interinstitutionella kontakter för att följa hur arbetet utvecklas och analysera graden av överensstämmelse i alla skeden av medbeslutandeförfarandet.

6.    Institutionerna åtar sig att, i enlighet med sina arbetsordningar, regelbundet utbyta information om hur medbeslutandeärendena utvecklas. De skall i största möjliga utsträckning se till att deras respektive arbetsscheman samordnas, så att förfarandena kan genomföras på ett sammanhängande och överensstämmande sätt. De kommer därför att sträva efter att inrätta en vägledande tidtabell över de olika steg som leder fram till det slutliga antagandet av olika lagstiftningsförslag, med full respekt för beslutsfattandets politiska karaktär.

7.    Institutionernas samarbete inom ramen för medbeslutandeförfarandet sker ofta som trepartsmöten. Detta system med trepartsmöten har visat sig vara effektivt och flexibelt eftersom det avsevärt ökar möjligheterna att uppnå enighet vid första och andra behandlingen och bidrar till att förbereda arbetet i förlikningskommittén.

8.    Sådana trepartsmöten är vanligtvis informella. De kan anordnas i alla skeden av förfarandet och med olika företrädare beroende på den diskussion som skall föras. Varje institution kommer att i enlighet med sin arbetsordning utse sina företrädare för varje möte, fastställa sina förhandlingsmandat och i god tid informera övriga institutioner om de praktiska detaljerna för mötena.

9.    Varje utkast till kompromisstext som läggs fram för diskussion vid ett kommande möte skall, så långt det är möjligt, i förväg översändas till samtliga deltagare. För att öka insynen skall trepartsmöten som anordnas inom Europaparlamentet och rådet kungöras, i den mån detta är praktiskt möjligt.

10.    Rådets ordförandeskap kommer att sträva efter att delta i sammanträdena i parlamentsutskotten. Det kommer att ingående behandla varje begäran det mottar om att tillhandahålla information beträffande rådets ståndpunkt, när så är lämpligt.

FÖRSTA BEHANDLINGEN

11.    Institutionerna skall samarbeta lojalt för att så långt som möjligt närma sina respektive ståndpunkter till varandra så att rättsakter om möjligt kan antas vid första behandlingen.

Enighet vid första behandlingen i Europaparlamentet

12.    Lämpliga kontakter skall etableras för att underlätta arbetet vid första behandlingen.

13.    Kommissionen skall underlätta sådana kontakter och utöva sin initiativrätt på ett konstruktivt sätt i syfte att närma Europaparlamentets och rådets ståndpunkter till varandra, med vederbörlig hänsyn till den interinstitutionella balansen och den roll fördraget tilldelar den.

14.    Om enighet uppnås genom informella förhandlingar i trepartsmöten, skall Corepers ordförande, i en skrivelse till ordföranden för det berörda parlamentsutskottet, i detalj redogöra för innehållet i överenskommelsen i form av ändringar av kommissionens förslag. I skrivelsen skall det anges att rådet är villigt att acceptera denna överenskommelse, med förbehåll för juristlingvisternas granskning, om den bekräftas vid omröstningen i plenum. En kopia av skrivelsen skall vidarebefordras till kommissionen.

15.    I detta sammanhang bör, när ett ärende är på väg att avslutas vid första behandlingen, information om avsikten att ingå en överenskommelse lämnas så snabbt som möjligt.

Enighet i samband med utarbetandet av rådets gemensamma ståndpunkt

16.    Om enighet inte har uppnåtts vid Europaparlamentets första behandling kan kontakterna fortsätta för att uppnå enighet i samband med utarbetandet av den gemensamma ståndpunkten.

17.    Kommissionen skall underlätta sådana kontakter och utöva sin initiativrätt på ett konstruktivt sätt i syfte att närma Europaparlamentets och rådets ståndpunkter till varandra, med vederbörlig hänsyn till den interinstitutionella balansen och den roll fördraget tilldelar den.

18.    Om enighet uppnås i detta skede skall det berörda parlamentsutskottets ordförande i en skrivelse till Corepers ordförande ange sin rekommendation till plenarsammanträdet att godkänna rådets gemensamma ståndpunkt utan ändringar, med förbehåll för rådets bekräftelse av den gemensamma ståndpunkten och juristlingvisternas granskning. En kopia av skrivelsen skall vidarebefordras till kommissionen.

ANDRA BEHANDLINGEN

19.    Rådet skall så klart och tydligt som möjligt i sin motivering redogöra för grunderna för antagandet av dess gemensamma ståndpunkt. Europaparlamentet skall vid sin andra behandling ta största möjliga hänsyn till dessa grunder och till kommissionens ståndpunkt.

20.    Innan rådet översänder den gemensamma ståndpunkten skall det sträva efter att i samråd med Europaparlamentet och kommissionen fastställa datum för när den skall översändas i syfte att garantera att lagstiftningsförfarandet blir så effektivt som möjligt vid andra behandlingen.

Enighet vid andra behandlingen i Europaparlamentet

21.    Lämpliga kontakter kommer att fortsätta så snart rådets gemensamma ståndpunkt översänts till Europaparlamentet i syfte att öka förståelsen av de respektive ståndpunkterna och därigenom kunna avsluta lagstiftningsförfarandet så snabbt som möjligt.

22.    Kommissionen skall underlätta sådana kontakter och yttra sig i syfte att närma Europaparlamentets och rådets ståndpunkter till varandra, med vederbörlig hänsyn till den interinstitutionella balansen och den roll fördraget tilldelar den.

23.    Om enighet uppnås genom informella förhandlingar i trepartsmöten, skall Corepers ordförande, i en skrivelse till ordföranden för det berörda parlamentsutskottet, i detalj redogöra för innehållet i överenskommelsen, i form av ändringar av rådets gemensamma ståndpunkt. I skrivelsen skall det anges att rådet är villigt att acceptera denna överenskommelse, med förbehåll för juristlingvisternas granskning, om den bekräftas vid omröstningen i plenum. En kopia av skrivelsen skall vidarebefordras till kommissionen.

FÖRLIKNING

24.    Om det klart framgår att rådet inte kommer att kunna godkänna alla Europaparlamentets ändringar vid andra behandlingen, och när rådet är berett att tillkännage sin ståndpunkt, kommer ett första trepartsmöte att anordnas. Varje institution kommer att i enlighet med sin arbetsordning utse sina företrädare för varje möte och fastställa sina förhandlingsmandat. Kommissionen kommer att så snart som möjligt underrätta de båda delegationerna om hur den avser att yttra sig om Europaparlamentets ändringar vid andra behandlingen.

25.    Trepartsmöten skall hållas under hela förlikningsförfarandet för att lösa de frågor som kvarstår och utarbeta ett underlag för att uppnå enighet i förlikningskommittén. Resultatet av trepartsmötena skall diskuteras och om möjligt godkännas vid de respektive institutionernas sammanträden.

26.    Förlikningskommittén skall sammankallas av rådets ordförande i samförstånd med Europaparlamentets talman och med vederbörlig hänsyn till fördragets bestämmelser.

27.    Kommissionen skall delta i förlikningsförfarandet och ta alla nödvändiga initiativ för att främja ett närmande av Europaparlamentets och rådets ståndpunkter. Sådana initiativ kan inbegripa utkast till kompromisstexter mot bakgrund av Europaparlamentets och rådets ståndpunkter, med vederbörlig hänsyn till den roll fördraget tilldelar kommissionen.

28.    Ordförandeskapet i förlikningskommittén skall utövas gemensamt av Europaparlamentets talman och rådets ordförande. Ordförandena skall växelvis leda förlikningskommitténs sammanträden.

29.    Datum och dagordningar för förlikningskommitténs sammanträden skall fastställas gemensamt av ordförandena för att säkra ett välfungerande arbete inom förlikningskommittén under hela förlikningsförfarandet. Kommissionen skall rådfrågas angående de datum som föreslagits. Europaparlamentet och rådet skall som en vägledning reservera lämpliga datum för förlikningsförfarandet och informera kommissionen om dessa.

30.    Ordförandena kan föra upp flera ärenden på dagordningen för ett möte i förlikningskommittén. Utöver huvudfrågan (B-punkt), där enighet ännu inte uppnåtts, kan förlikningsförfaranden beträffande andra frågor inledas och/eller avslutas utan diskussion om dessa punkter (A-punkt).

31.    Med beaktande av fördragets bestämmelser om tidsfrister skall Europaparlamentet och rådet, så långt som möjligt, ta hänsyn till de krav som tidsscheman ställer, särskilt vad gäller avbrott inom en institutions verksamhet och val till Europaparlamentet. Avbrott i verksamheten skall under alla omständigheter vara så korta som möjligt.

32.    Förlikningskommittén skall växelvis sammanträda i Europaparlamentets och rådets lokaler för att garantera att de båda institutionerna på ett rättvist sätt bidrar med den utrustning som behövs, inbegripet för tolkning.

33.    Förlikningskommittén skall ha tillgång till kommissionens förslag, rådets gemensamma ståndpunkt, kommissionens yttrande över denna, Europaparlamentets föreslagna ändringar, kommissionens yttrande över dessa samt ett gemensamt arbetsdokument från Europaparlamentets och rådets delegationer. Detta arbetsdokument bör göra det möjligt för användarna att lätt identifiera de frågor som skall diskuteras och att hänvisa till dem på ett effektivt sätt. Kommissionen skall, som en allmän regel, yttra sig inom tre veckor efter den tidpunkt när den officiellt erhållit resultatet från Europaparlamentets omröstning och senast när förlikningsförfarandet inleds.

34.    Ordförandena får förelägga förlikningskommittén texter för godkännande.

35.    Enighet om ett gemensamt utkast skall fastställas på ett sammanträde i förlikningskommittén eller senare genom skriftväxling mellan ordförandena. En kopia av dessa skrivelser skall vidarebefordras till kommissionen.

36.    Om förlikningskommittén uppnår enighet om ett gemensamt utkast skall den texten, efter juristlingvisternas slutgranskning, föreläggas ordförandena för formellt godkännande. För att respektera tidsfristerna kan emellertid i undantagsfall ett förslag till gemensamt utkast föreläggas ordförandena för godkännande.

37.    Ordförandena skall översända det godkända gemensamma utkastet till Europaparlamentets talman och rådets ordförande i en gemensamt undertecknad skrivelse. Om förlikningskommittén inte kan enas om ett gemensamt utkast, skall ordförandena meddela Europaparlamentets talman och rådets ordförande detta i en gemensamt undertecknad skrivelse. Sådana skrivelser skall betraktas som officiella handlingar. Kopior av sådana skrivelser skall översändas till kommissionen för kännedom. De arbetsdokument som används i förlikningsarbetet kommer att finnas tillgängliga i varje institutions arkiv så snart förfarandet har avslutats.

38.    Europaparlamentets sekretariat och rådets generalsekretariat skall gemensamt och tillsammans med kommissionens generalsekretariat fungera som förlikningskommitténs sekretariat.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

39.    Om Europaparlamentet eller rådet bedömer det som absolut nödvändigt att förlänga de tidsfrister som avses i artikel 251 i fördraget, skall de meddela detta till ordföranden respektive talmannen i den andra institutionen och kommissionen.

40.    Om enighet uppnås vid första eller andra behandlingen eller vid förlikningen, skall juristlingvistavdelningarna vid Europaparlamentet och rådet i nära samarbete och gemensamt samförstånd slutgranska den överenskomna texten.

41.    Inga ändringar får göras i en text som man uppnått enighet om utan uttryckligt och på vederbörlig nivå avgivet godkännande från såväl Europaparlamentet som rådet.

42.    Slutgranskningen skall göras med vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets och rådets olika förfaranden, särskilt i fråga om tidsfrister för avslutande av interna förfaranden. Institutionerna åtar sig att inte utnyttja de tidsfrister som fastställts för juristlingvisternas slutgranskning av rättsakterna för att på nytt ta upp diskussioner om sakfrågor.

43.    Europaparlamentet och rådet skall komma överens om en gemensam utformning av de texter som utarbetats gemensamt av dessa institutioner.

44.    Institutionerna åtar sig att i största möjliga utsträckning använda gemensamt godkända standardformuleringar i de rättsakter som antagits enligt medbeslutandeförfarandet, särskilt när det gäller bestämmelser om utövande av genomförandebefogenheter (i enlighet med beslutet om kommittéförfarandet (3)), ikraftträdande, införlivande och tillämpning av rättsakter och respekt för kommissionens initiativrätt.

45.    Institutionerna kommer att sträva efter att hålla en gemensam presskonferens för att meddela att lagstiftningsprocessen har utmynnat i ny lagstiftning vid första eller andra behandlingen eller vid förlikningen. De kommer också att sträva efter att utarbeta gemensamma pressmeddelanden.

46.    När Europaparlamentet och rådet har antagit en rättsakt i enlighet med medbeslutandeförfarandet skall texten för undertecknande översändas till Europaparlamentets talman och rådets ordförande och till dessa institutioners generalsekreterare.

47.    Europaparlamentets talman och rådets ordförande skall erhålla texten för undertecknande på sina respektive språk och skall i den utsträckning det är möjligt underteckna texten samtidigt vid en gemensam ceremoni, som skall anordnas varje månad för att underteckna viktiga rättsakter i närvaro av medierna.

48.    Den gemensamt undertecknade texten skall översändas för offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning. Offentliggörandet skall normalt ske inom två månader efter det att Europaparlamentet och rådet har antagit rättsakten.

49.    Om en institution finner ett skrivfel eller uppenbart fel i en text (eller i någon av språkversionerna) skall den genast underrätta de övriga institutionerna. I de fall då felet berör en rättsakt som ännu inte är antagen av vare sig Europaparlamentet eller rådet, skall Europaparlamentets och rådets juristlingvister, i nära samarbete, utarbeta ett nödvändigt corrigendum. I de fall då felet berör en rättsakt som redan är antagen av den ena eller båda av dessa institutioner, oavsett om den är offentliggjord eller inte, skall Europaparlamentet och rådet, efter gemensam överenskommelse, anta ett corrigendum eller en rättelse, som utarbetas enligt deras respektive förfaranden.