Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina och Ryssland sedan den 1 mars 2022, särskilt resolutionen av den 17 juli 2024 om behovet av EU:s kontinuerliga stöd till Ukraina(1),

–  med beaktande av FN-stadgan, Haagkonventionerna, Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen till dessa samt Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC),

–  med beaktande av rapporten av den 14 februari 2024 från Världsbanken, Ukrainas regering, kommissionen och FN Ukraine – Third Rapid Damage and Needs Assessment (RDNA3): February 2022 – December 2023,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/792 av den 29 februari 2024 om inrättande av Ukrainafaciliteten(2),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser och den gemensamma förklaringen om stöd till Ukraina av den 12 juli 2023,

–  med beaktande av de gemensamma säkerhetsåtagandena mellan Europeiska unionen och Ukraina av den 27 juni 2024,

–  med beaktande av uttalandet av den 10 september 2024 från Frankrikes, Tysklands och Förenade kungarikets utrikesministrar om Irans leverans av ballistiska robotar till Ryssland,

–  med beaktande av Natos strategiska koncept 2022,

–  med beaktande av artikel 136.2 och 136.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ryssland har bedrivit ett lagstridigt, oprovocerat och ogrundat anfallskrig mot Ukraina sedan den 24 februari 2022, som en fortsättning på tidigare angrepp som genomförts sedan 2014, inbegripet i samband med annekteringen av Krimhalvön och den därpå följande ockupationen av delar av regionerna Donetsk och Luhansk, och fortsätter att kränka principerna i FN-stadgan genom sina aggressiva handlingar mot Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet och att på ett flagrant och grovt sätt kränka den internationella humanitära rätt som fastställts genom 1949 års Genèvekonventioner.

B.  FN:s generalförsamling slog i sin resolution av den 2 mars 2022 omedelbart fast att Rysslands krig mot Ukraina är en aggressionshandling i strid med artikel 2.4 i FN‑stadgan, och i sin resolution av den 14 november 2022 framhöll generalförsamlingen att Ryssland måste ställas till svars för sitt anfallskrig och bära de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna av sina folkrättsstridiga handlingar, bland annat genom gottgörelse för de skador som vållats.

C.  Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har utfärdat flera arresteringsorder mot ryska befattningshavare som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelserna genom att rikta attacker mot civila objekt, olagligen deportera befolkningen och olagligen flytta befolkningen från de ockuperade områdena i Ukraina till Ryska federationen, till skada för ukrainska barn. I september 2024 underlät Mongoliet att verkställa ICC:s arresteringsorder mot Vladimir Putin.

D.  Ukraina och dess medborgare har visat orubblig beslutsamhet när det gäller att framgångsrikt försvara sitt land, trots att man fått betala ett högt pris i form civila och militära dödsoffer. Rysslands styrkor fortsätter att utföra systematiska och urskillningslösa attacker mot bostadsområden och civil infrastruktur i Ukraina, vilket har inneburit tusentals ukrainska civila dödsfall, tvångsdeportationer och försvinnanden, inbegripet av barn, olagliga fängslanden och tortyr av ukrainska medborgare, avrättningar av civila, soldater och krigsfångar samt terrorhandlingar i hela landet, inbegripet användning av sexuellt våld och massvåldtäkter som krigsvapen. Miljontals ukrainare är fortfarande flyktingar inom och utanför Ukraina efter att ha flytt den ryska aggressionen.

E.  Sedan den 24 augusti 2024 har Ryssland genomfört sitt hittills mest intensiva flygbombningsangrepp mot Ukraina med ett stort antal ballistiska robotar, glidbomber, drönare och andra vapen som riktats mot Charkiv, Kiev, Poltava, Sumy, Odessa och Lviv, där sju civila nyligen dödades av en drönar- och robotattack bara 70 km från den polska gränsen. Ryssland har skadat eller förstört upp till 80 % av Ukrainas energiinfrastruktur, vilket riskerar att skapa en allvarlig humanitär kris i landet under de kommande vintermånaderna. Sådana systematiska attacker utgör krigsförbrytelser enligt internationell rätt.

F.  Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade att en rysk robot hade träffat ett bulkfartyg som transporterade vete i Svarta havet, på väg till Egypten, den 12 september 2024, vilket på nytt har gjort livsmedelstryggheten till ett mål. Ryska drönare och robotar riktade mot Ukraina kränker allt oftare EU:s och Natos luftrum, vilket utsätter medborgarna i våra östra regioner för fara.

G.  Den humanitära situationen i Ukraina, särskilt nära frontlinjerna, har blivit alltmer kritisk. Enligt FN har den senaste tidens ryska attacker mot kritisk civil infrastruktur lämnat tiotusentals ukrainare utan grundläggande tjänster, och mer än 14,6 miljoner människor, omkring 40 % av Ukrainas befolkning, kommer att behöva humanitärt bistånd under 2024. De intensifierade striderna i Charkhiv i maj orsakade också den största flyktingvågen i Ukraina sedan 2023. FN rapporterar att biståndsarbetare för närvarande inte fullt ut kan tillgodose de kritiska behoven i landet på grund av bristen på finansiering. En förlängd konflikt kommer att innebära att de akuta behoven håller i sig och ökar under de kommande månaderna. Förstörelsen av infrastruktur i Ukraina får katastrofala konsekvenser för kvinnors hälsa, eftersom det normalt sett är kvinnor som utför vård-, sjukvårds- och omsorgsarbete.

H.  Ungerns regering har utfärdat ett dekret i strid med direktivet om tillfälligt skydd(3) som innebär att man upphört med statsfinansierat skydd för flyktingar från västra Ukraina, vilket har gjort att många, i huvudsak kvinnor och barn, blivit hemlösa.

I.  Den senaste beräkningen i den gemensamma bedömningen av akuta skador och behov (RDNA3) från Ukrainas regering, Världsbanksgruppen, kommissionen och FN är att den totala kostnaden för återuppbyggnad och återhämtning i Ukraina från och med den 31 december 2023 kommer att uppgå till minst 486 miljarder US-dollar under de kommande tio åren, vilket är en ökning från den beräkning på 411 miljarder US-dollar som gjordes för ett år sedan.

J.  EU och dess medlemsstater har hittills bidragit med mer än 100 miljarder euro i ekonomiskt, humanitärt, flyktingrelaterat och militärt bistånd till Ukraina. EU gav över 25 miljarder euro i makroekonomiskt stöd till Ukraina under 2022 och 2023 och har inrättat Ukrainafaciliteten, ett särskilt finansieringsinstrument som kommer att göra det möjligt att ge Ukraina upp till 50 miljarder euro i förutsebart och flexibelt ekonomiskt stöd under perioden 2024–2027. I juli 2024 gjorde EU sin första reguljära utbetalning på cirka 4,2 miljarder euro inom ramen för den nyligen inrättade Ukrainafaciliteten. Denna utbetalning följer på det tidigare övergångsstödet och förfinansieringsstödet, som uppgår till totalt nästan 14 miljarder euro sedan faciliteten inrättades i mars 2024.

K.  Ryssland har under 2024 avsevärt ökat sina militära utgifter och sin militära produktion. Ryssland använder också Belarus ammunitionslager och är beroende av militärt stöd från flera länder, främst Iran och Nordkorea. Det finns rapporter om att Kina ger Ryssland betydande stöd för att stärka dess militära kapacitet, och detta utöver teknik med dubbla användningsområden. Enligt statliga källor har Iran nyligen levererat sändningar av ballistiska kortdistansrobotar (Fath-360) till Ryssland. Frankrike, Tyskland och Förenade kungariket har aviserat nya sanktioner mot Iran.

L.  EU och dess medlemsstater fortsätter tillsammans med internationella partner och Natoallierade att tillhandahålla Ukraina militärt stöd för att hjälpa landet att utöva sin legitima rätt till självförsvar mot Rysslands anfallskrig i enlighet med artikel 51 i FN‑stadgan. EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina (Eumam Ukraina) har hittills tränat omkring 60 000 medlemmar av den ukrainska försvarsmakten inom ramen för både kombinerad vapenutbildning och specialiserad utbildning. Nato kommer att säkerställa ett årligt finansiellt bidrag till Ukraina på 40 miljarder euro.

M.  Det militära biståndet ligger fortfarande på en låg nivå, vad gäller såväl kvalitet som kvantitet, och den faktiska leveransen av vapen och ammunition till Ukraina drar ut på tiden efter det att leveransbeslut har fattats. Många medlemsstater uppfyller inte sina löften och några ledande bidragsgivare har till och med tillkännagett planer på att avsevärt minska sina bidrag till militärt bistånd till Ukraina för 2025. EU har beslutat att använda de nytillkomna avkastningsvinsterna från Rysslands centralbanks frysta tillgångar för att stödja Ukraina, särskilt för ytterligare militärt bistånd. Ingen rättslig ram har inrättats för att effektivt fånga upp och omfördela kapitalvinster från frysta ryska tillgångar.

N.  Dessutom har Ungern blockerat både den nyinrättade fonden för bistånd till Ukraina på 5 miljarder euro, som inrättades i mars 2024 inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, och den åttonde delutbetalningen av ersättning från den europeiska fredsfaciliteten till medlemsstater som har gett militärt bistånd till Ukraina i över 18 månader.

O.  Sedan februari 2022 har EU antagit 14 paket med EU-sanktioner som syftar till att undergräva Rysslands förmåga att föra sitt lagstridiga anfallskrig.

P.  EU:s medlemsstater fortsätter att köpa fossila bränslen och uran från Ryssland, vilket bidrar till den ryska ekonomin och stärker krigskassan. Försäljningen av ryska fossila bränslen till EU sedan utbrottet av det fullskaliga anfallskriget mot Ukraina har överskridit 200 miljarder euro, vilket är dubbelt så mycket som den totala finansieringen till Ukraina under samma period. EU har beviljat ett undantag för rysk råolja som importeras via Druzjba-ledningen till Ungern, Slovakien och Tjeckien. Azerbajdzjan har ökat sin import av rysk gas, vilket är oroväckande med tanke på Azerbajdzjans roll som ett alternativ till Ryssland när det gäller gasleveranser. Risken finns att Baku, som inte kan tillgodose den europeiska efterfrågan, märker om rysk gas som azerbajdzjansk för den europeiska marknaden. En skuggflotta av miljöfarliga och oförsäkrade ryska oljetankfartyg är fortfarande verksam i Östersjön och kringgår sanktionssystemet.

1.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag Rysslands fortsatta anfallskrig mot Ukraina och Belarus inblandning i kriget, och kräver att Ryssland omedelbart upphör med all militär verksamhet i Ukraina, villkorslöst drar tillbaka samtliga trupper och all militär utrustning från Ukrainas hela internationellt erkända territorium och kompenserar Ukraina för de skador som åsamkats landets befolkning, mark, natur och infrastruktur.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin odelade solidaritet med det ukrainska folket, stöder till fullo Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser och betonar att detta anfallskrig är en grov och flagrant kränkning av FN-stadgan och folkrättens grundläggande principer. Parlamentet bekräftar sitt stöd för EU:s och medlemsstaternas åtaganden när det gäller att tillhandahålla humanitärt bistånd, militärt stöd, ekonomiskt och finansiellt stöd samt politiskt stöd på alla tänkbara sätt tills Ukraina segrar, för att i slutändan stoppa Rysslands anfallskrig och göra det möjligt för Ukraina att befria hela sitt folk och återupprätta full kontroll inom de internationellt erkända gränserna. Parlamentet betonar att det slutliga målet fortfarande är att uppnå en rättvis och varaktig fred i Ukraina, på Ukrainas villkor, som säkerställer befolkningens trygghet och värdighet i ett fredligt och stabilt Europa.

3.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt arbeta för att uppnå och upprätthålla bredast möjliga internationella stöd för Ukraina och hitta en fredlig lösning på kriget, vilken måste bygga på full respekt för Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet, folkrättens principer, ansvarsskyldighet för de krigsförbrytelser och det aggressionsbrott som Ryssland gjort sig skyldigt till samt Rysslands skadestånd och andra betalningar för de enorma skador som orsakats i Ukraina. Parlamentet efterlyser ett aktivt engagemang från EU:s sida för att genomföra Ukrainas fredsformel och skapa förutsättningar för ett andra fredstoppmöte.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt föreslå långsiktigt ekonomiskt stöd till återuppbyggnaden av Ukraina i samarbete med partnerländer, särskilt genom att man säkerställer ett snabbt genomförande av Ukrainafaciliteten och bygger vidare på den för att garantera fortsatt stöd på lämpliga nivåer och resurser för återuppbyggnad som står i proportion till vårt politiska stöd till Ukraina.

5.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att öka sin finansiering till Ukraina och avstå från att minska sina bidrag. Parlamentet upprepar sin fasta övertygelse om att Ryssland måste betala kompensation för de omfattande skador som landet orsakat i Ukraina. Parlamentet välkomnar rådets beslut att rikta extraordinära intäkter från immobiliserade ryska statliga tillgångar till fonden för bistånd till Ukraina och Ukrainafaciliteten samt G7:s beslut att erbjuda Ukraina ett lån på 50 miljarder US-dollar med immobiliserade ryska statliga tillgångar som säkerhet. Parlamentet efterlyser snabba framsteg i genomförandet av G7:s beslut att erbjuda Ukraina ett lån på 50 miljarder US-dollar med immobiliserade ryska statliga tillgångar som säkerhet, för att säkerställa en snabb utbetalning av medel till Ukraina. Parlamentet uppmanar EU att gå vidare med arbetet tillsammans med likasinnade partner genom att göra nödvändiga anpassningar av sin sanktionslagstiftning och inrätta en sund rättslig ordning för konfiskering av ryska statsägda tillgångar som frysts av EU.

6.  Europaparlamentet efterlyser en betydande ökning av EU:s humanitära bistånd för att säkerställa att Ukraina fortsätter att få fullt stöd under 2025. Parlamentet konstaterar att behovet av humanitärt stöd sannolikt kommer att kvarstå under de kommande åren, och betonar att EU måste vara berett att möta dessa behov med långsiktig planering och tillräckliga medel. Parlamentet uppmanar neutrala stater att öka sitt humanitära bistånd till Ukraina.

7.  Europaparlamentet upprepar att Ukraina som offer för aggression har legitim rätt till självförsvar i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan. Parlamentet påminner om att det betydande, om än fortfarande otillräckliga, militära biståndet från EU, Förenta staterna och likasinnade partner är utformat så att Ukraina ska kunna försvara sig effektivt mot en angripande stat och återupprätta full kontroll över hela sitt internationellt erkända territorium.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart häva restriktionerna mot användning av västliga vapensystem som levererats till Ukraina mot legitima militära mål på ryskt territorium, eftersom de hindrar Ukraina från att till fullo utöva sin rätt till självförsvar enligt folkrätten och blottar Ukraina för attacker mot landets befolkning och infrastruktur.

9.  Europaparlamentet understryker att otillräckliga leveranser av ammunition och vapen tillsammans med restriktioner på användningen riskerar att undergräva de ansträngningar som gjorts hittills, och beklagar djupt den minskande finansiella volymen av bilateralt militärt bistånd till Ukraina från medlemsstaterna, trots kraftfulla uttalanden i början av året. Därför uppmanar parlamentet återigen medlemsstaterna att fullgöra sitt åtagande från mars 2023 som består i att leverera en miljon artilleriammunitionsenheter till Ukraina, påskynda vapenleveranserna, särskilt leveranserna av moderna luftförsvarssystem, andra vapen och ammunition för att fylla klart fastställda behov, inbegripet kryssningsroboten Taurus. Parlamentet vill se ett snabbt genomförande av de utfästelser som gjorts i de gemensamma säkerhetsåtagandena mellan EU och Ukraina. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att alla EU-medlemsstater och Natoallierade gemensamt och individuellt bör åta sig att stödja Ukraina militärt med minst 0,25 procent av sin BNP per år.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av ökat luftförsvarssamarbete mellan medlemsstaterna för att säkerställa skydd mot hot som sträcker sig in i EU:s och Natos luftrum.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedriva en strategisk kommunikation i medlemsstaterna för att förklara hur viktigt Ukrainas försvar är för Europas stabilitet i stort och för att säkerställa att EU-medborgarna är välinformerade om betydelsen av detta stöd, både för Ukrainas suveränitet och för fred och säkerhet i hela EU. Parlamentet välkomnar och lovordar de offentliga insatserna och medborgarfinansieringsinitiativen i vissa medlemsstater för att säkerställa en stadig vapenförsörjning till Ukraina. Parlamentet uppmuntrar vidare liknande initiativ i hela EU för att främja solidaritet och allmänhetens deltagande i denna avgörande sak.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att leva upp till åtagandena i Versaillesförklaringen från 2022 och att påskynda det fullständiga genomförandet av den strategiska kompassen genom att förstärka det europeiska militära samarbetet när det gäller industri och väpnade styrkor så att EU blir en starkare och mer kompetent säkerhetsgarant som samverkar med och kompletterar Nato. Parlamentet betonar att konkreta åtgärder bör vidtas för att integrera Ukraina i EU:s politik och program för försvar och cybersäkerhet under EU-anslutningsprocessen. Parlamentet uppmanar med kraft EU-institutionerna att påskynda antagandet av strategin för europeisk försvarsindustri för att säkerställa snabb tillgång till och leverans av försvarsprodukter, vilket i sin tur skulle möjliggöra ett snabbt tillhandahållande av militärt stöd till Ukraina. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att leva upp till sitt åtagande att etablera militär produktion på ukrainskt territorium. Parlamentet betonar vikten av samarbete med Ukrainas försvarsindustri och dess långsiktiga integrering i EU:s försvarstekniska och försvarsindustriella bas.

13.  Europaparlamentet lovordar kontaktgruppen för Ukrainas försvar för dess viktiga roll i samordningen av internationellt stöd och uppmanar med kraft EU:s medlemsstater att öka sina bidrag till förstärkningen av Ukrainas försvarskapacitet.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att aktivt sätta press på Ungerns regering för att den ska häva sin blockad av den europeiska fredsfaciliteten, inbegripet den nyligen inrättade fonden för bistånd till Ukraina, och att därmed hålla de utfästelser som gjorts sedan februari 2022 och som alla medlemsstater enats om.

15.  Europaparlamentet fördömer skarpt användningen av sexuellt och könsrelaterat våld som ett vapen i krig och betonar att detta utgör en krigsförbrytelse. Parlamentet uppmanar värd- och transitländerna att garantera tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, särskilt akutpreventivmedel, postexponeringsprofylax och abortvård, bland annat för våldtäktsoffer.

16.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU att öka sina ansträngningar för att ta itu med den svåra situationen för dem som tvångsdeporterats till Ryssland och barn som tvångsadopterats i Ryssland, bland annat genom sanktioner mot personer som är direkt ansvariga för och inblandade i tvångsförflyttning och oberättigat frihetsberövande av ukrainska barn.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Ungerns regering att dra tillbaka dekretet om upphävande av statsfinansierat skydd för flyktingar från västra Ukraina och att fortsätta ta sitt ansvar enligt EU:s direktiv om tillfälligt skydd.

18.  Europaparlamentet uppmanar rådet att upprätthålla och utvidga sin sanktionspolitik mot Ryssland, Belarus samt länder och enheter utanför EU som förser det ryska militära komplexet med teknik och utrustning för militära och dubbla användningsområden och att samtidigt övervaka, granska och förbättra politikens ändamålsenlighet och genomslagskraft. Parlamentet fördömer Irans senaste överföring av ballistiska robotar till Ryssland. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ytterligare bredda och stärka sanktionssystemet mot Iran och Nordkorea med tanke på dessa länders militära stöd till Rysslands anfallskrig mot Ukraina, och att lägga till ytterligare kinesiska enheter och personer i EU:s sanktionsförteckning på grund av deras stöd till Rysslands försvars- och säkerhetssektor. Kritiska komponenter som tillverkas i EU-länder måste förhindras från att nå den ryska militärindustrin, och det är viktigt att stärka kontrollerna av export och underhåll av högteknologisk utrustning som tillverkas i EU och att stärka de brottsbekämpande åtgärderna och samarbetet för att förhindra kringgående av sanktioner. Parlamentet uppmanar rådet att systematiskt ta itu med EU-baserade företags, tredje parters och tredjestaters kringgående av sanktionerna. Parlamentet uppmanar rådet att utforma ett nytt övergripande sanktionssystem för att förhindra detta kringgående, vilket kommer att kräva ett mer allmänt och heltäckande instrument för att bekämpa kringgående i alla ordningar som genomförs av EU. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att särskilt ta upp frågan om komponenter som utformats i väst och som används i ryska vapen och rysk militär utrustning.

19.  Europaparlamentet betonar att effekterna av befintliga sanktioner samt av ekonomiskt och militärt stöd till Ukraina kommer att fortsätta att undergrävas så länge EU tillåter import av ryska fossila bränslen. Parlamentet efterlyser ett förbud mot import från Ryssland av spannmål, kaliumklorid och gödselmedel samt råvaror, däribland aluminium, stålprodukter, uran, titan, nickel, trä och träprodukter samt gas och olja. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att införa ett fullständigt förbud mot återexporterade ryska raffinerade oljeprodukter. Parlamentet vill dessutom att ursprungsregler ska införas, vilket skulle säkerställa det verkliga ursprunget för oljeprodukter som importeras till EU.

20.  Europaparlamentet uppmanar G7-länderna att mer effektivt genomdriva det pristak som införts på rysk olja som transporteras sjövägen och att slå ner på de kryphål som Ryssland använder för att ompaketera och sälja sin olja till marknadspriser. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utöva sträng kontroll över Rysslands ”skuggflotta”, som utöver att bryta mot EU:s och G7:s sanktioner utgör ett enormt ekologiskt hot mot ekosystemet till följd av dess tekniska brister och vanligt förekommande haverier.

21.  Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt embargo mot rysk flytande naturgas och sanktioner mot Gazprom och ryska oljeföretag. Parlamentet uppmanar EU att införa ett krav på att isklassade Arc-7-fartyg som exporterar rysk flytande naturgas ska tas med i de sanktionsförteckningar som Förenta staternas byrå för kontroll av utländska tillgångar (Ofac) och EU upprättar, så att de inte får tillträde till hamnar eller tillgång till västliga sjöfartstjänster. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att införa riktade sanktioner mot fartyg som Ryssland använder för att kringgå sanktionerna mot olje- och gasexport och underhåll av energiprojekt i Arktis.

22.  Europaparlamentet efterlyser sanktioner mot Rysslands kärnkraftssektor och riktade sanktioner mot dem som bryter mot bestämmelserna om kärnsäkerhet och nukleärt fysiskt skydd vid kärnkraftverket Zaporizjzja.

23.  Europaparlamentet fördömer det ökande antalet hybridattacker som Ryssland genomfört mot EU, dess medlemsstater och kandidatländer i syfte att försvaga det europeiska stödet till Ukraina genom informationsmanipulering, sabotage, förtäckta destabiliseringsförsök och korruption. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att arbeta strategiskt och proaktivt för att motverka hybridhot, stärka EU:s strategiska kommunikation och förhindra Rysslands inblandning i politiska, valrelaterade och andra demokratiska processer i EU och dess grannskap.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Ukrainas president, regering och Verchovna Rada, den ryska regeringen och andra berörda regeringar samt Förenta nationerna.

(1) Antagna texter, P10_TA(2024)0003. (2) EUT L, 2024/792, 29.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/792/oj. (3) Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2001/55/oj).