Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar, särskilt 2015 års Parisavtal, som trädde i kraft den 4 november 2016,

–  med beaktande av FN:s konvention för biologisk mångfald,

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling,

–  med beaktande av dokumentet från kommissionen om 2019 års kontroll av ändamålsenligheten i vattenramdirektivet, grundvattendirektivet, direktivet om miljökvalitetsnormer och översvämningsdirektivet (SWD(2019)0439),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 februari 2021 Att bygga upp ett klimatresilient Europa – den nya EU-strategin för klimatanpassning (COM(2021)0082),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2020 om EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar(1),

–  med beaktande av kommissionens riktlinjer av den 26 juli 2023 om medlemsstaternas anpassningsstrategier och anpassningsplaner,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2022 om konsekvenserna av torka, bränder och andra extrema väderfenomen: ökade insatser från EU:s sida för att bekämpa klimatförändringar(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2023 om en EU-dag för offren för den globala klimatkrisen(3),

–  med beaktande av Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport nr 1/2024 av den 11 mars 2024 The European Climate Risk Assessment,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 mars 2024 Hantera klimatriskerna – skydda människor och välstånd (COM(2024)0091),

–  med beaktande av EEA:s rapport 3/2024 av den 15 maj 2024 Responding to climate change impacts on human health in Europe: focus on floods, droughts and water quality,

–  med beaktande av slutrapporten om klimatresiliensdialogen, som offentliggjordes i juli 2024,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2024 om utvärderingen av unionens civilskyddsmekanism – att stärka EU:s krisberedskap (COM(2024)0212),

–  med beaktande av kommissionens uttalande av den 18 september 2024 om de förödande översvämningarna i Central- och Östeuropa, förlusten av människoliv och EU:s beredskap att reagera på sådana katastrofer som förvärras av klimatförändringarna,

–  med beaktande av artikel 136.2 och 136.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Skyfall och kraftiga vindar har drabbat Central- och Östeuropa, särskilt Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike, vilket har orsakat översvämningar som har lett till dödsoffer och stora materiella skador. En betydande del av ländernas territorier har drabbats, särskilt mindre utvecklade regioner med sämre infrastruktur och jordbruksregioner.

B.  Enskilda extrema väderhändelser kan inte direkt tillskrivas en specifik orsak. Enligt den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) och den europeiska klimatriskbedömningen (Eucra) är det uppenbart att klimatkrisen leder till mer frekventa och intensiva extrema väderhändelser såsom översvämningar, stormar och värmeböljor, vilket gör att nederbörden och stormarna blir intensivare, värmeböljorna varmare och torkan mer omfattande.

C.  I den första europeiska klimatriskbedömningen och i kommissionens meddelande Hantera klimatriskerna – skydda människor och välstånd påpekas att Europa är den kontinent i världen där uppvärmningen sker snabbast och att allvarliga fenomen såsom skogsbränder, torka och översvämningar blir allt vanligare i hela Europa till följd av klimatförändringarnas konsekvenser. Medeltemperaturen på europeisk mark under sommaren 2024 var den högst uppmätta temperaturen för säsongen med 1,54 °C över genomsnittet för perioden 1991–2020, vilket var högre än det tidigare rekordet från 2022(4). Det var fjortonde månaden i rad som den genomsnittliga globala lufttemperaturen vid jordytan låg 1,5 °C över förindustriell nivå.

D.  Bara under de senaste 30 åren har översvämningar runtom i Europa drabbat 5,5 miljoner människor, kostat nästan 3 000 människor livet och orsakat mer än 170 miljarder euro i ekonomiska skador. Klimatförändringarna gör att översvämningsrisken i hela Europa ökar kraftigt(5).

E.  Vissa delar av de drabbade regionerna i Central- och Östeuropa fick motsvarande tre fjärdedelar av den genomsnittliga årliga nederbörden på bara fyra dagar. Ett effektivt och samordnat samarbete mellan räddningstjänster och det snabba gränsöverskridande utbytet av resurser och expertis har räddat liv och förhindrat allvarligare skador. Samordning på EU-nivå, sammanslagning av resurser och utbyte av bästa praxis är avgörande för en framgångsrik katastrofhjälp.

F.  Copernicus snabba satellitkartläggningstjänster aktiverades av flera medlemsstater i samband med översvämningarna i september 2024 (Polen, Rumänien, Slovakien, Tyskland och Ungern).

G.  I kommissionens meddelande från 2024 om utvärdering av unionens civilskyddsmekanism identifieras behoven och utmaningarna för civilskyddet i Europa, och där ges även rekommendationer för att förbättra civilskyddsmekanismens effektivitet. Det betonas också att EU:s utmaningar och hot blir alltmer komplexa och olikartade, inbegripet det ökande antalet konflikter och katastrofer, både orsakade av människor och naturliga, såsom extrema väderhändelser, tillsammans med föränderliga säkerhetsrisker, och meddelandet visar hur denna utveckling innebär betydande påfrestningar för EU:s ram för katastrofriskhantering och civilskyddsmekanismens operativa effektivitet.

H.  Europeiska unionens solidaritetsfond inrättades efter de så kallade millennieöversvämningarna som drabbade samma region 1997 och 2002. Trots revideringen av den fleråriga budgetramen räcker EU-budgeten fortfarande inte till för att göra lämpliga insatser vid större naturkatastrofer och visa europeisk solidaritet med katastrofdrabbade regioner.

I.  Naturkatastrofer har en negativ långsiktig inverkan på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i olika områden, regioner och medlemsstater i EU.

J.  På grund av sammanhållningspolitikens regionala fokus, platsbaserade strategi, strategiska planering och effektiva genomförandemodell bör den spela en nyckelroll när det gäller att förebygga katastrofer, återhämta sig från symmetriska och asymmetriska chocker och bekämpa klimatförändringar. För att ta itu med dessa utmaningar på ett effektivt sätt är det viktigt att man i den framtida fleråriga budgetramen erkänner sammanhållningspolitikens avgörande roll och säkerställer en tillräcklig budget.

K.  Naturbaserade lösningar är avgörande för att förhindra klimatrelaterade väderkatastrofer. Flodslätter och friska skogar, jordar och mossar, våtmarker och torvmarker samt naturliga grönområden i städer och på landsbygden fungerar som buffertzoner mot klimatförändringarnas konsekvenser genom att binda vatten och mildra effekterna av översvämningar och torka.

L.  Forskning om och hantering av översvämningsrisker kräver ett helhetsgrepp som tar hänsyn till olika faktorer såsom industrin, transporter, system för försäkringsgarantier, markanvändningsplanering och flodslätters historiska utbredning, demografiska förändringar, ekonomiskt ansvar och andra relevanta aspekter. Europeiska miljöbyrån har påpekat att utsatta grupper och regioner drabbas hårdare av översvämningar och andra extrema väderförhållanden.

Allmänt

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste medkänsla för och solidaritet med offren, deras anhöriga och de människor och samhällen som drabbats av de pågående extrema väderhändelserna och svåra översvämningarna i Central- och Östeuropa, däribland Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

2.  Europaparlamentet lovordar de outtröttliga insatserna och engagemanget från yrkesbrandkårer och frivilliga brandkårer, räddningsorganisationer, volontärer och militärer i de länder som drabbats av översvämningar och andra naturkatastrofer i hela Europa, och även nationella, regionala och lokala myndigheter samt medborgare som riskerade sina liv för att rädda andra och skydda hem och infrastruktur. Parlamentet framhåller att räddningstjänsterna har spelat en avgörande roll för att rädda liv, evakuera utsatta områden och skydda egendom i ofta svåra förhållanden, och att deras outtröttliga arbete och vilja att agera, även om de utsatte sig själva för livsfara, har varit en förutsättning för att begränsa katastrofen.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att extrema väderhändelser blir allt intensivare och vanligare i EU och globalt, med bland annat extrem nederbörd och storskaliga översvämningar samt värmeböljor och skogsbränder, och över deras allvarliga, direkta inverkan på människors och djurs hälsa, försörjningsmöjligheter, bostäder, infrastruktur, ekonomin, jordbruk, livsmedelstrygghet och ekosystem. Europaparlamentet understryker sambandet mellan klimatförändringar och extrema väderhändelser och betonar vikten av att ta itu med detta samband på ett effektivt och konsekvent sätt genom att stärka de kollektiva insatserna på EU-nivå och internationell nivå med ett effektivt civilskydd och åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, i syfte att skydda människor, deras försörjningsmöjligheter, ekonomin och ekosystemen.

4.  Europaparlamentet betonar att det krävs gemensamma insatser och ytterligare åtgärder från alla berörda länder för att göra det möjligt att nå Parisavtalets långsiktiga mål. Parlamentet uppmanar med kraft alla parter i FN: s ramkonvention om klimatförändringar, inbegripet EU, att följa upp de globala insatser som man kommit överens om i beslutet om den globala översynen genom ett ambitiöst genomförande och en ökning av nationellt fastställda bidrag i linje med det långsiktiga målet i Parisavtalet. Parlamentet påminner om att EU, i enlighet med den europeiska klimatlagen, måste fortsätta sina insatser för att begränsa klimatförändringarna för att uppnå detta långsiktiga mål och anpassa sig för att främja resiliens.

Finansiering av civilskydd och katastrofhjälp

Civilskydd

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stå redo att utan dröjsmål ge stöd till alla medlemsstater som begär katastrofbistånd inom ramen för civilskyddsmekanismen. Parlamentet välkomnar den ukrainska regeringens löfte att stödja EU med räddningspersonal och räddningsutrustning.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av att säkerställa tillräckliga och uppgraderade resurser till unionens civilskyddsmekanism för att öka beredskapen och förbättra kapacitetsuppbyggnaden. Parlamentet beklagar därför budgetnedskärningarna på 37 miljoner EUR (i åtaganden) och 154,9 miljoner EUR (i betalningar) för unionens civilskyddsmekanism (rescEU). Parlamentet efterlyser ökade anslag som ska fördelas till relevanta budgetposter, och i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att integrera katastrofriskreducering och katastrofriskhantering i EU:s relevanta finansieringsprogram, med tanke på att alla medel som används på detta område kommer att förhindra betydande utgifter för insatser och återuppbyggnad.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp sina rekommendationer från sitt meddelande av den 29 maj 2024 och lägga fram konkreta förslag för att stärka civilskyddsmekanismens operativa insatskapacitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt slutföra sin planerade översyn av EU:s civilskyddsmekanism, inbegripet dess centrum för samordning av katastrofberedskap, under det första året av den nya kommissionens mandat, och att föreslå konkreta åtgärder för att ytterligare stärka och utveckla EU:s kollektiva förmåga att reagera på naturkatastrofer, såsom inrättandet av en europeisk beredskapsstyrka för strategiska reserver av livsmedel, vatten, läkemedel och medicinsk utrustning, att stödja införandet av mobilbaserade tidiga varningssystem för medborgare, en gemensam tilldelning av nya offentliga kontrakt för att modernisera civilskyddsresurserna samt att stödja program som syftar till att tillhandahålla utbildning av, utrustning för och utbyten med frivilliga civilskyddstjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda inrättandet av den nya permanenta rescEU-flottan och se till att den får tillräcklig finansiering.

Ekonomiskt stöd och budgetinstrument

8.  Europaparlamentet begär att EU omedelbart ger ekonomiskt och tekniskt stöd till de drabbade länderna.

9.  Europaparlamentet begär att den gemensamma jordbrukspolitikens krisreserv aktiveras omgående för att mildra de allvarliga förluster som jordbrukssektorn drabbats av till följd av naturkatastroferna.

10.  Europaparlamentet begär att mekanismer såsom solidaritetsfonden ska aktiveras. Parlamentet anser dock att solidaritetsfondens budget bör stå i proportion till det faktum att naturkatastroferna i Europa blir allt fler och allt allvarligare. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att öka budgeten för den europeiska solidaritetsreserven. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att undersöka alla eventuella sätt att snabbare utnyttja solidaritetsfonden. Parlamentet betonar därför att det är viktigt att säkerställa tillräcklig finansiering för solidaritetsfonden inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar vidare behovet av rimlig flexibilitet när mottagarländerna och mottagarregionerna drabbas av godtagbara förseningar och svårigheter i samband med att de ansöker om medel och använder de anslagna medlen. Parlamentet efterlyser dessutom en budgetpost för nödfinansiering för att underlätta ett snabbt återställande av berörda områden, infrastrukturer och försörjningsmöjligheter samt investeringar i förebyggande åtgärder för att minska effekterna av framtida extrema väderhändelser.

Regionalpolitik

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt och ekonomiskt stöd till regioner som drabbas oproportionerligt hårt av naturkatastrofer som förvärras av klimatförändringarna, bland annat genom det sammanhållningspolitiska instrumentet, för att säkerställa att ingen medlemsstat eller region hamnar på efterkälken i insatserna för att förbättra klimatresiliensen och katastrofberedskapen. Parlamentet påpekar att det är mycket viktigt att stöd och finansiella resurser görs tillgängliga i de drabbade områdena så snabbt, enkelt och flexibelt som möjligt.

12.  Europaparlamentet konstaterar att en betydande ökning av förskottsbetalningarna från solidaritetsfonden skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att reagera effektivare och snabbare på katastrofer, särskilt i mindre utvecklade regioner där det krävs omedelbart bistånd. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att undersöka alla eventuella sätt att snabbare utnyttja solidaritetsfonden, särskilt genom att ändra de nuvarande reglerna, och att överväga att bevilja högre förskottsbetalningar till ansökarländerna.

13.  Europaparlamentet stöder helhjärtat ökade EU-investeringar med koppling till motståndskraft på regional och lokal nivå i nästa fleråriga budgetram, särskilt inom ramen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet erkänner behovet av inbyggd krisflexibilitet i samband med regional finansiering för att skydda ytterligare investeringar i projekt som skadats eller förstörts innan de slutförts helt. Parlamentet föreslår att det inrättas ett särskilt prioriterat område inom sammanhållningspolitiken för lokala och regionala myndigheter för att ta itu med nya prioriteringar i en nedifrån-och-upp-process, som initieras på regional och lokal nivå. Parlamentet anser att huvudprincipen bör vara en skräddarsydd investeringsstrategi som är inriktad på specifika behov på plats.

14.  Europaparlamentet erkänner att EU:s framtida sammanhållningspolitik bör inriktas mer på begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Parlamentet efterlyser därför investeringar i klimatanpassning, katastrofförebyggande och katastrofberedskap, genom antingen ett särskilt politiskt mål eller ett särskilt prioriterat område inom regional utveckling och en allmän ram för sammanhållningspolitik, tematisk koncentration eller ett särskilt nödvändigt villkor för att ta itu med nya prioriteringar i en nedifrån-och-upp-process, så att hållbara investeringar i lokal, regional och nationell infrastruktur och riskhantering i mindre utvecklade stads- och landsbygdsområden kan säkerställas, inbegripet gränsregioner, öar och de yttersta randområdena.

15.  Europaparlamentet betonar vikten av att utforma och upprätthålla skräddarsydda EU‑program och EU-åtgärder för de regioner där risken för naturkatastrofer är hög. Parlamentet erkänner behovet av inbyggd krisflexibilitet i samband med regional finansiering.

16.  Europaparlamentet anser att regionala investeringar genom EU:s budget bör fortsätta att omfattas av delad förvaltning för programplanering och genomförande för att kunna tillgodose behoven i medlemsstater, regioner, stadsområden, landsbygdsområden och avlägsna områden, särskilt med tanke på anpassningen av stads- och landsbygdsområden till nya utmaningar, exempelvis översvämningar.

17.  Europaparlamentet betonar att det finns skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller lokala och regionala myndigheters befogenheter. Parlamentet påminner om att de lokala och regionala myndigheterna är grundläggande aktörer när det gäller att planera, förbereda och genomföra projekt som ska bidra till klimatanpassning, riskförebyggande och beredskap på plats. Parlamentet efterlyser en förstärkt platsbaserad strategi för att föra katastrofberedskap och katastrofhantering närmare den regionala och lokala nivån.

18.  Europaparlamentet betonar att EU:s regionalpolitik har bidragit till att utveckla de lokala och regionala myndigheternas motsvarande kapacitet, och efterlyser en förstärkning av deras roll. Parlamentet understryker att teknisk, finansiell och administrativ kapacitet är avgörande för att säkerställa att såväl förvaltningsorgan som lokala och regionala myndigheter skaffar teknisk kunskap, särskilt om klimatförändringar, som de kan använda för fysisk planering och förvaltning i stads- och landsbygdsområden. Parlamentet är övertygat om att detta kommer att förbättra utformningen och utvärderingen av projektförslag och leda till effektivare resursfördelning och ett tillfredsställande budgetgenomförande, utan betydande risk för tillbakadraganden av EU-investeringar.

19.  Europaparlamentet anser att existerande program för tekniskt stöd och teknisk rådgivning särskilt bör rikta in sig på mindre kommuner och gränsöverskridande områden, avlägsna områden och landsbygdsområden samt de yttersta randområdena och öregioner, för att hjälpa dem att möta nya utmaningar såsom den gröna omställningen och klimatförändringarna. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av att instrument för tekniskt stöd utvecklas genom samarbete mellan Europeiska investeringsbanken och kommissionen. Parlamentet efterlyser riktat stöd i form av EU‑finansiering till 100 % för teknisk, finansiell och administrativ kapacitetsuppbyggnad, projektutformning och projektförberedelser, identifiering och uppbyggnad av en projektplaneringsprocess samt strategisk planeringskapacitet, inbegripet planeringsinstrument.

20.  Europaparlamentet vill att initiativ från kommissionen, såsom EU:s borgmästaravtal för klimat och energi, ska vara mer delaktiga i processen med att utforma och genomföra nästa generations investeringar i katastrofberedskap. Parlamentet är medvetet om att politiskt stöd och genomförandestöd, som är inriktat på borgmästare och lokala myndigheter, ger betydligt bättre resultat i samband med genomförandet av politiken.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar till en förstärkning av ramarna för regionalt samarbete mellan central- och östeuropeiska länder och uppmuntrar till användning av internationell expertis för att stödja återhämtnings- och rehabiliteringsinsatser för att främja gemensamma strategier för katastrofhantering, utbyta bästa praxis och förbättra den gränsöverskridande vattenförvaltningen.

Klimatanpassning

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram den europeiska klimatanpassningsplan som den tillkännagav som en del av de politiska riktlinjerna för nästa kommission 2024–2029, inbegripet konkreta lagstiftningsförslag, för att samordna insatserna för att förbättra anpassningen och resiliensen i linje med målen i den europeiska klimatlagen och Parisavtalet, i syfte att stärka våra samhällens resiliens och anpassa sig till klimatförändringarnas effekter, säkerställa regelbundna vetenskapligt baserade riskbedömningar, mätbara mål för resiliens samt stödja och samordna medlemsstaternas åtgärder för beredskap, planering och gränsöverskridande samarbete.

23.  Europaparlamentet framhåller i detta avseende behovet av fler brådskande investeringar i hanteringen av översvämningar och riskförebyggande åtgärder, inbegripet förbättrade tidiga varningssystem, övervakningssystem i realtid, infrastruktur för hantering av översvämningar och naturbaserade lösningar, samt långsiktiga investeringar i grön och blå infrastruktur, till exempel ge vattendrag och floder mer utrymme genom att återställa naturliga flodslätter och gamla flodbäddar, våtmarker och skogar och förbättra vattenhållning genom att återställa landskapens svampliknande funktion. Parlamentet begär att eventuella synergier ska utnyttjas mellan de planeringsinstrument som medlemsstaterna håller på att utarbeta, till exempel planer för naturlig restaurering, markdistriktsplaner, integrerade förvaltningsplaner enligt direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse(6) och hantering av översvämningsrisker, samtidigt som man undviker felsökning.

24.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att minska byråkratiska hinder och påskynda godkännandeförfaranden för att reparera och uppföra infrastruktur för hantering av översvämningar och naturbaserade lösningar så att välbehövliga skyddsåtgärder kan genomföras utan onödiga dröjsmål. Parlamentet betonar att detta kräver mer tidseffektiva förfaranden, väldefinierade ansvarsområden och ett tydligt fokus på nödvändiga byggarbeten.

25.  Europaparlamentet framhåller flera exempel på framgångsrika åtgärder för förebyggande av översvämningar och översvämningsskydd, ofta med stöd från EU‑medel, som har hjälpt vissa regioner och samhällen att skydda sig mot de värsta effekterna av de pågående översvämningarna, såsom Racibórz Dolny-reservoaren och omgivande torra poldrar i Polen, som har spelat en viktig roll för att begränsa skadorna i Wrocław, samt flodslätterna i Donau och andra förebyggande åtgärder i delstaten Niederösterreich och i Wien.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera genomförandet av befintlig lagstiftning när det gäller att förebygga översvämningar i EU, och effektiviteten i tidigare EU-finansierade projekt, och att rekommendera hur EU-medel kan användas bättre. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppdatera sina handlingsplaner för förebyggande av översvämningar och avgränsa områden med översvämningsrisk och ange var byggplaner bör stoppas för att förbättra riskförebyggandet och förbättra civilskyddet.

27.  Europaparlamentet betonar att bekämpningen av socioekonomisk ojämlikhet är mycket viktig för en rättvis anpassning till klimatförändringarna. Parlamentet understryker att skillnaderna i sårbarhet hos olika grupper kräver en målinriktad strategi för klimatanpassning och katastrofberedskap och katastrofförebyggande.

28.  Europaparlamentet betonar att översvämningar, torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser skapar stora utmaningar för många ekonomiska sektorer, särskilt jordbrukssektorn och jordbrukarna, som lider ytterligare förluster och inte kan skörda sina produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att bli bättre på att hantera effekterna av dessa klimatrelaterade faror för livsmedelsproduktionen, livsmedelstryggheten och jordbrukarnas inkomster.

29.  Europaparlamentet rekommenderar att avancerade Copernicus-produkter och fjärravlästa data används för att stödja förebyggande åtgärder.

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 445, 29.10.2021, s. 156. (2) EUT C 125, 5.4.2023, s. 135. (3) EUT, C/2024/488, 23.1.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/488/oj. (4) Copernicus, Summer 2024 – Hottest on record globally and for Europe. (5) EU: s klimatriskbedömning. (6) EGT L 135, 30.5.1991, s. 40, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1991/271/oj.