Index 
Antagna texter
Onsdagen den 9 oktober 2024 - Strasbourg
Förstärkning av Moldaviens motståndskraft mot rysk inblandning inför det kommande presidentvalet och en konstitutionell folkomröstning om EU-medlemskap
 Den demokratiska tillbakagången och hoten mot politisk pluralism i Georgien

Förstärkning av Moldaviens motståndskraft mot rysk inblandning inför det kommande presidentvalet och en konstitutionell folkomröstning om EU-medlemskap
PDF 135kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 9 oktober 2024 om förstärkning av Moldaviens motståndskraft mot rysk inblandning inför det kommande presidentvalet och en konstitutionell folkomröstning om EU‑medlemskap (2024/2821(RSP))
P10_TA(2024)0016RC-B10-0072/2024

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Republiken Moldavien,

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan(1), vilket inkluderar ett djupgående och omfattande frihandelsområde,

–  med beaktande av Republiken Moldaviens ansökan om EU-medlemskap av den 3 mars 2022 och Europeiska rådets efterföljande beviljande av status som kandidatland den 23 juni 2022,

–  med beaktande av att en första regeringskonferens om Moldaviens anslutning till EU sammankallades i juni 2024,

–  med beaktande av artiklarna 2 och 49 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 13 juni 2024 från Förenta staterna, Kanada och Förenade kungariket om Rysslands omstörtande verksamhet och valinblandning riktade mot Moldavien,

–  med beaktande av artikel 136.2 och 136.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 20 oktober 2024 planerar Moldavien att hålla presidentval och en konstitutionell folkomröstning om EU-integration, mitt i pågående ryska påverkansoperationer och försök att destabilisera den politiska situationen och valprocessen i landet.

B.  Ryssland har genom ekonomisk utpressning, provokationer, desinformation, olaglig finansiering av politiska partier, cyberattacker och andra hybridmetoder försökt undergräva Moldaviens stabilitet, suveränitet, konstitutionella ordning och demokratiska institutioner. Syftet med Rysslands omstörtande verksamhet i Moldavien är att undergräva allmänhetens stöd för den väg mot Europa som Moldaviens folk har valt, och att destabilisera. Tänkbara aktiva åtgärder är bland annat att etablera och främja frontorganisationer maskerade som icke-statliga organisationer och ”kulturcentrum”, sprida desinformation online och offline, etablera starka proryska politiska kretsar och samhällsgrupper och åter göra Moldavien beroende av ryska kolväteprodukter.

C.  Under 2023 införde EU sanktioner mot centrala moldaviska oligarker och proryska aktörer, såsom Ilan Șor, Vladimir Plahotniuc, Igor Ceaika, Gheorghe Cavaliuc och Marina Tauber, på grundval av ett nyligen inrättat system för sanktioner mot personer som är ansvariga för åtgärder som syftar till att destabilisera, undergräva eller hota Moldaviens suveränitet och oberoende. Enligt uppgift har Ilan Șors allierade aktivt rekryterat och gett logistiskt stöd och ekonomisk ersättning till enskilda personer för att ansluta sig till deras protester. Den 3 oktober 2024 avslöjades ett storskaligt valfusk som finansierats av den proryska oligarken Ilan Șor och som bestått i att över 15 miljoner USD i september 2024 överförts till över 130 000 moldaviska medborgare i detta val som var inblandade i detta röstköpssystem. Två nära allierade till Ilan Șor – parlamentsledamot Marina Tauber och Gagauziens guvernör (başkan) Evghenia Guțul – träffade den 18 september 2024 talespersonen för det ryska utrikesministeriet, Marija Zacharova, och lämnade därefter ut falsk information om EU och Moldaviens framtid i EU.

D.  Ett av de verktyg som används av den ryska staten är det statligt finansierade kanalen RT (tidigare Russia Today), som utöver sin medieverksamhet aktivt deltar i cyberoperationer, dolt inflytande, militär upphandling och informationskrigföring i olika regioner. I juni 2024 avslöjade USA tillsammans med Storbritannien och Kanada att Ryssland genom omstörtande verksamhet och valinblandning försöker påverka utvecklingen i Republiken Moldavien.

E.  I september 2024 införde USA sanktioner mot tre enheter och två personer för deras inblandning i Rysslands destabiliserande agerande utanför landet, bland annat i Moldavien. Detta agerande i det fördolda handlar bland annat om att personal på RT gett direkt hjälp till den moldaviske oligarken Ilan Șor, som håller sig undan rättvisan och låg bakom bankbedrägeriskandalen 2014, då 1 miljard USD försvann. Enligt det amerikanska utrikesministeriet har RT och dess anställda, däribland chefredaktören Margarita Simonjan, direkt samarbetat med Kreml för att stödja den ryska regeringens försök att påverka det moldaviska presidentvalet i oktober 2024, med det uppenbara syftet att uppvigla till oroligheter i Republiken Moldavien.

F.  Republiken Moldaviens säkerhets- och underrättelsetjänst har rapporterat en aldrig tidigare skådad intensitet i Rysslands åtgärder för att förankra Moldavien i dess inflytelsesfär. Detta hybridhot riktar sig mot demokratiska processer och undergräver den europeiska integrationen genom att förstärka radikala separatistiska tendenser i landets södra delar, särskilt i Gagauzien (UTAG), använda propaganda, manipulera informationsutrymmet, blanda sig i valprocessen och genomföra omstörtande operationer. Moldaviens nationella säkerhetstjänst har uppgett att Ryssland finansierar ”nej”-kampanjen, med omkring 100 miljoner EUR till proryska politiska grupper, och sprider desinformation på sociala medier för att så tvivel om valprocessens legitimitet. Under 2023 rapporterade Ukrainas underrättelsetjänst att de hade avlyssnat en plan från Rysslands sida om att genomföra en kupp och störta Moldaviens president Maia Sandu.

G.  Republiken Moldavien har vidtagit åtgärder för att bekämpa rysk inblandning, bland annat genom att förbjuda proryska politiska partier som agerar utanför lagens gränser, införa sanktioner mot oligarker, stoppa medieföretag som sprider desinformation och utöka tullkontrollerna. Moldaviens uppdaterade nationella säkerhetsstrategi pekar ut Ryssland som ansvarig för desinformationskampanjer och andra hybridattacker.

H.  Rysslands oprovocerade, orättfärdiga och olagliga anfallskrig mot Ukraina påverkar i hög grad den regionala säkerheten och stabiliteten, äventyrar Republiken Moldaviens makroekonomiska situation och finansiella stabilitet, dess demokratiska utveckling och sociala sammanhållning, och ökar samtidigt förekomsten och omfattningen av fattigdom, inflation och utvandring ytterligare. Ryssland, i samarbete med lokala ryskstödda aktörer, förstärker och utnyttjar den utbredda ekonomiska, geopolitiska och säkerhetsrelaterade osäkerheten som följer av detta i syfte att undergräva den moldaviska regeringens proeuropeiska politik och främja motståndet mot denna.

I.  Trots de dramatiska effekter som kriget mot Ukraina och dessa destabiliseringsförsök fått Moldavien lyckats att avsevärt befästa sin demokrati, fortsätta sin reformbana och utveckla sina förbindelser med EU. Förbättringarna av landets demokratiska system har synts i flera internationella index där landet rankas allt högre. Den moldaviska regeringens förbättrade genomförande av nuvarande avtal visar på dess engagemang för närmare samarbete med och integrering i EU.

J.  Republiken Moldavien är en nära och uppskattad partner till EU. Landets ansökan om EU-medlemskap, och Europeiska rådets beslut att bevilja Moldavien status som kandidatland under förutsättning att nio steg tas, visar på en stark gemensam ambition om snabb EU-integrering. Genom associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsområdet, som trädde i kraft 2016, har EU och Moldavien åtagit sig att främja politisk associering och uppnå ekonomisk integration.

K.  Den 3 mars 2022 ansökte Republiken Moldavien om EU-medlemskap, och den 23 juni 2022 beviljades statusen som kandidatland genom enhälligt godkännande av samtliga 27 EU-medlemsstater. EU inledde anslutningsförhandlingar med Moldavien under den första anslutningskonferensen på ministernivå, som hölls i Luxemburg den 25 juni 2024, efter Europeiska rådets beslut av den 14–15 december 2023 om att inleda anslutningsförhandlingar med Moldavien och rådets godkännande av förhandlingsramen för dessa förhandlingar den 21 juni 2024. EU-anslutning är alltjämt en meritbaserad process som kräver att EU:s medlemskapskriterier är uppfyllda.

L.  Varje suverän stat har den inneboende rätten att försvara sig och investera i sin försvars- och motståndskapacitet, och sådana åtgärder är förenliga med Republiken Moldaviens status som neutral stat.

M.  Rådet har antagit stödåtgärder för 137 miljoner EUR till förmån för Republiken Moldaviens väpnade styrkor inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten sedan 2021.

N.  Den 24 april 2023 inrättades EU:s partnerskapsuppdrag i Republiken Moldavien (EUPM Moldavien) inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, i syfte att öka säkerhetssektorns motståndskraft när det gäller krishantering och hybridhot samt motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning. Den 21 maj 2024 blev Moldavien det första land som undertecknade ett säkerhets- och försvarspartnerskap med EU, vilket kommer att bidra till ett stärkt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete mellan EU och Moldavien.

O.  Enligt flera rapporter har många präster från Moldavisk-ortodoxa kyrkan av Chișinău och hela Moldavien rest till Ryssland, där de mottog pengar för att använda dem i valkampanjen i Moldavien.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med Republiken Moldaviens folk och upprepar sitt orubbliga stöd för Republiken Moldaviens oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser.

2.  Europaparlamentet fördömer skarpt Ryska federationens, proryska oligarkers och rysksponsrade lokala aktörers upptrappning av illasinnad verksamhet, inblandning och hybridverksamhet som syftar till att undergräva Republiken Moldaviens valprocesser, säkerhet, suveränitet och demokratiska grundvalar, främja splittringar i det moldaviska samhället och försvaga landets proeuropeiska bana inför det kommande presidentvalet och den konstitutionella folkomröstningen om EU-integration.

3.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de ryska myndigheterna att respektera Republiken Moldaviens oberoende, suveränitet och territoriella integritet och att upphöra med sina provokationer och försök att destabilisera landet och undergräva dess konstitutionella ordning och demokratiska institutioner. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Ryssland att dra tillbaka sina militära styrkor och sin militära utrustning från Republiken Moldaviens territorium, att säkerställa fullständig förstörelse av all ammunition och utrustning i Cobasna-depån under internationell tillsyn och att stödja en fredlig lösning på konflikten i Transnistrien, i linje med principerna i internationell rätt och förklaringen från toppmötet i Istanbul från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa 1999.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa att Moldavien får allt det stöd som krävs för att stärka landets institutionella mekanismer och dess förmåga att reagera på hybridhot. Parlamentet efterlyser ökat EU-stöd till Moldavien för att motverka desinformation, hybridhot och cyberattacker. Parlamentet understryker att detta bör innefatta en ökning av Moldaviens kapacitet att bekämpa desinformation, stärka sin cybersäkerhetsinfrastruktur och öka motståndskraften mot extern illasinnad påverkan. Parlamentet betonar den särskilda vikten av att motverka falska ryska narrativ, samtidigt som man betonar hur skadlig denna inblandning är för Moldavien, och hur dessa narrativ används för att rättfärdiga Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

5.  Europaparlamentet uppmanar rådet att anta ytterligare riktade sanktioner mot personer och enheter som gjort sig skyldiga till att stödja eller genomföra åtgärder som undergräver eller hotar Republiken Moldaviens suveränitet och oberoende samt landets demokrati, stabilitet och säkerhet och rättsstatens principer. Parlamentet uppmanar EU och de nationella myndigheterna att se till att dessa sanktioner genomförs på vederbörligt sätt. Parlamentet upprepar sin uppmaning till de stater och territorier som tagit emot Ilan Șor, Vladimir Plahotniuc och andra personer som är efterlysta i Moldavien att utlämna dem.

6.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som EUPM Moldavien spelar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa att EUPM Moldavien presterar efter bästa förmåga, utvärderar framsteg och vid behov anpassar sin verksamhet för att göra den så effektiv som möjligt, och föreslår samtidigt att uppdragets mandat förlängs till efter maj 2025, och att dess räckvidd och att resurser utökas ytterligare. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sitt stöd för Moldaviens centrum för strategisk kommunikation och bekämpning av desinformation. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om resultaten av EU:s stödpaket till Moldavien från juni 2023, särskilt det uttalade målet att motverka utländsk informationsmanipulering och inblandning och bygga upp kapaciteten för oberoende medier, det civila samhället och ungdomar.

7.  Europaparlamentet lovordar Republiken Moldaviens orubbliga stöd till Ukraina sedan Rysslands anfallskrig inleddes. Parlamentet berömmer Republiken Moldavien för att hittills under kriget ha tagit emot 1,5 miljoner ukrainska flyktingar, varav uppskattningsvis 125 000 finns kvar i landet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att säkerställa fortsatt stöd till Moldavien och dess befolkning när det gäller att hantera de utmaningar som landet står inför till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, inbegripet ett stort antal flyktingar, inflation, hot mot landets energiförsörjning och kränkningar av landets luftrum.

8.  Europaparlamentet bekräftar att det stöder Republiken Moldaviens framtida medlemskap i EU. Parlamentet anser att landets medlemskap i EU skulle utgöra en ömsesidigt gynnsam investering i ett enat och starkt Europa. Parlamentet välkomnar det utbredda stödet i Moldavien för landets europeiska integration. Parlamentet betonar att Moldaviens europeiska integration inte bara utgör en väg mot ökat ekonomiskt välstånd utan också en garanti för politisk stabilitet och säkerhet inför externa hot.

9.  Europaparlamentet efterlyser en påskyndad genomgång av regelverket och ett tidigt sammankallande av de efterföljande regeringskonferenserna, där förhandlingar om kluster 1 för grundläggande principer bör inledas. Parlamentet uppmanar EU att på lämpligt sätt stödja anslutningsrelaterade reformer genom att utveckla robusta och anpassningsbara finansieringsinstrument som är skräddarsydda efter Moldaviens specifika behov i syfte att effektivt ta itu med landets ekonomiska och strukturella utmaningar och säkerställa att landet förblir motståndskraftigt och kapabelt att genomföra de nödvändiga reformerna under hela sin EU-anslutningsprocess. Parlamentet kräver att Moldaviens gradvisa integration i EU och den inre marknaden påskyndas genom att landet tillåts delta i nya initiativ och EU-program som kommer att ge påtagliga socioekonomiska fördelar på specifika områden redan innan landet formellt ansluter sig till EU. Parlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning till EU att vidta snabba och betydande steg mot en permanent liberalisering av sina tullkvoter.

10.  Europaparlamentet efterlyser ett mer konsekvent stöd till Republiken Moldavien i dess EU-anslutningsprocess, inbegripet ökat tekniskt bistånd genom att skicka ytterligare EU-rådgivare till de moldaviska myndigheterna, som ett bidrag till att stärka kapacitetsuppbyggnaden.

11.  Europaparlamentet efterlyser en ny tillväxtplan för Republiken Moldavien för att på lämpligt sätt finansiera och stödja Moldavien när det gäller att uppnå ekonomisk konvergens med EU. Parlamentet anser att denna plan bör finansiera investeringar i infrastruktur, humankapital och den digitala och den gröna omställningen, till gagn för en hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet efterlyser en fullständig integrering av Republiken Moldavien i initiativet ”roaming som hemma” senast i slutet av 2025.

12.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att inkludera Moldavien i instrumentet för stöd inför anslutningen och att prioritera finansiering för kandidatländer i sitt förslag till nästa fleråriga budgetram (2028–2034) för att säkerställa vägen mot EU-medlemskap.

13.  Europaparlamentet välkomnar Republiken Moldaviens betydande framsteg i genomförandet av EU-anslutningsrelaterade reformer och uppmuntrar de moldaviska myndigheterna att fortsätta de ambitiösa reformerna om demokrati och rättsstatsprincipen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att prioritera och anslå ytterligare resurser till insatser för att stödja rättsstatsreformer och reformer mot korruptionen i Moldavien i syfte att ta itu med sårbarheter – däribland sådana som rör korruption inom säkerhetssektorn, rättsväsendet, den offentliga förvaltningen och medierna – som skulle kunna möjliggöra rysk inblandning och desinformation. Parlamentet uppmuntrar Moldaviens regering att fortsätta samarbetet med alla berörda parter för en hållbar och omfattande reform av rättsväsendet och korruptionsbekämpningen, i linje med EU:s och Venedigkommissionens rekommendationer.

14.  Europaparlamentet understryker vikten av att främja landets reformprocess för att förbättra levnadsstandarden, i synnerhet för utsatta grupper, och för att ge de yngre generationerna goda framtidsutsikter vad gäller liv och arbete i landet, och därigenom öka samhällets motståndskraft mot hybridattacker och minska antalet medborgare som lämnar landet för att söka bättre levnadsvillkor på andra håll i Europa. Parlamentet betonar att det sociala regelverket måste vara bättre representerat i kommissionens bedömningar och rekommendationer.

15.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för ett starkare säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete mellan EU och Moldavien. Parlamentet lovordar Moldavien för att landet blivit det första som undertecknat ett säkerhets- och försvarspartnerskap med EU, och begär att detta partnerskap ska omsättas i praktiken. Parlamentet begär i detta avseende att EU gradvis ska inkludera Moldavien i kommande lagstiftningsinitiativ och program som rör europeisk säkerhet och europeiskt försvar. Parlamentet stöder det fortsatta arbetet inom ramen för den politiska dialogen och säkerhetsdialogen på hög nivå mellan EU och Republiken Moldavien för att stärka samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka den europeiska fredsfacilitetens finansiering till Moldavien för att ytterligare stärka landets försvarskapacitet.

17.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att fortsätta att stödja de moldaviska myndigheternas ansträngningar för att behålla makroekonomisk stabilitet och stärka landets energitrygghet genom att stödja byggandet av nya elsammanlänkningar med grannländerna. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ekonomiskt stödja projekt för energieffektivitet och förnybar energi som ett rent och hållbart sätt att minska Moldaviens energibehov och diversifiera landets energiförsörjning samtidigt som man säkerställer överkomliga energipriser, särskilt för de mest utsatta grupperna.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att ytterligare stärka samarbetet med Moldavien genom riktade åtgärder för att stärka landets motståndskraft mot hybridhot, bland annat genom att förbättra den strategiska kommunikationen om EU, stödja journalister och det civila samhället i kampen mot desinformation, främja oberoende ryskspråkigt medieinnehåll och förbättra allmänhetens informationskompetens. Parlamentet efterlyser ytterligare resurser och tekniskt kunnande för att bistå den moldaviska regeringens strategiska kommunikation, interna samordning och kapacitetsuppbyggnad mot hybridattacker och desinformation. Parlamentet lovordar det moldaviska civila samhällets insatser för att stödja den moldaviska regeringens kamp mot desinformation och främja demokratiska värden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att stödja befolkningens mediekunnighet och mediernas oberoende samt stärka Moldaviens kritiska digitala infrastruktur, bland annat genom att byta ut informations- och kommunikationstekniksystem av ryskt ursprung. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utöka och intensifiera sitt direkta samarbete med medborgare i Moldavien genom att inkludera dem i olika program och projekt i EU:s regi och på bilateral basis, såsom medborgarsamråd, och att främja kontakter mellan människor.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa den moldaviska regeringen att sätta press på sociala medieplattformar så att de hanterar desinformation på ett effektivt sätt.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Republiken Moldaviens president, regering och parlament, Förenta nationerna, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Europarådet och de ryska myndigheterna.

(1) EUT L 260, 30.8.2014, s. 4.


Den demokratiska tillbakagången och hoten mot politisk pluralism i Georgien
PDF 138kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 9 oktober 2024 om den demokratiska tillbakagången och hoten mot politisk pluralism i Georgien (2024/2822(RSP))
P10_TA(2024)0017RC-B10-0070/2024

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Georgien,

–  med beaktande av uttalandet av den 17 april 2024 från den höga representanten och kommissionsledamoten med ansvar för grannskap och utvidgning om antagandet av lagen om ”insyn i utländsk påverkan”,

–  med beaktande av den höga representantens uttalande av den 18 september 2024 om den georgiska lagen om ”familjevärden och skydd av minderåriga”,

–  med beaktande av uttalandet av den 4 april 2024 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om lagförslaget om ”insyn i utländsk påverkan”,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 14 och 15 december 2023 och av den 27 juni 2024,

–  med beaktande av kommissionens meddelande 2023 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2023)0690) av den 8 november 2023,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 2561 (2024) om utmaningar mot demokratin i Georgien,

–  med beaktande av Bukarestdeklarationen, som antogs av den parlamentariska församlingen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) vid det trettioförsta årliga sammanträdet den 29 juni–3 juli 2024,

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan(1),

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 18 april 2024 från ordföranden för utskottet för utrikesfrågor, ordföranden för delegationen för förbindelserna med Sydkaukasien och Europaparlamentets ständiga föredragande för Georgien om det nya framläggandet av lagförslaget om ”insyn i utländsk påverkan” i Georgien,

–  med beaktande av artikel 136.2 och 136.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Under de senaste månaderna har det förekommit betydande angrepp på demokratin i Georgien, vilka har kännetecknats av ett förhastat antagande av antidemokratisk lagstiftning som kritiserats av FN, Venedigkommissionen och EU, parallellt med attacker mot det civila samhället och oberoende medier, utdragna massprotester och därefter ett våldsamt undertryckande av dessa fredliga protester samt djupa politiska och samhälleliga spänningar och polarisering.

B.  Utövandet av åsikts- och yttrandefriheten, föreningsfriheten och friheten att delta i fredliga sammankomster är en grundläggande rättighet som fastställs i Georgiens konstitution.

C.  Georgien har, som signatärstat till den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna samt som fullvärdig medlem i Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, förbundit sig att följa principerna om demokrati, rättsstatlighet och respekt för grundläggande friheter och mänskliga rättigheter.

D.  Enligt artikel 78 i Georgiens konstitution ska de konstitutionella organen vidta alla åtgärder inom ramen för sina befogenheter för att säkerställa Georgiens fullständiga integration i Europeiska unionen och Nordatlantiska fördragsorganisationen.

E.  EU förväntar sig att Georgien, som är ett kandidatland för EU-anslutning, fullt ut agerar i enlighet med associeringsavtalet och fullgör andra internationella åtaganden som landet gjort samt i synnerhet uppfyller de villkor och vidtar de åtgärder som anges i kommissionens rekommendation av den 8 november 2023. Europeiska rådet beslutade att bevilja Georgien status som kandidatland endast under förutsättning att dessa åtgärder vidtas, vilka även inbegriper att bekämpa desinformation och inblandning som riktar sig mot EU och dess värden, involvera oppositionspartier och det civila samhället i samhällsstyrningen, säkerställa mötes- och yttrandefrihet samt på ett meningsfullt sätt samråda med det civila samhället och involvera det i lagstiftnings- och beslutsprocesserna och säkerställa att det kan verka fritt.

F.  Det civila samhället i Georgien har traditionellt varit mycket dynamiskt och aktivt och spelat en avgörande roll i försöken att få till stånd och främja demokratiska förändringar i landet samt skydda och övervaka genomförandet av dem.

G.  Den 20 februari 2024 antog Georgiens parlament ändringar till vallagen genom vilka förfarandet för valet av ordförande och så kallade professionella ledamöter i den centrala valkommissionen ändrades och posten som vice ordförande, som var avsedd för en företrädare för oppositionen, avskaffades.

H.  Den 4 april 2024, mindre än ett år före valet, antog Georgiens parlament ändringar av landets vallag, vilka ändrade grundläggande inslag i landets vallagstiftning och avskaffade de obligatoriska parlamentariska kvoter för kvinnor som krävde att minst en av fyra kandidater på en partiförteckning skulle ha ett annat kön än majoriteten.

I.  Den 28 maj 2024 antog Georgiens parlament den så kallade lagen om insyn i utländsk påverkan, efter att ha åsidosatt president Salome Zurabisjvilis veto och trots massiva protester från georgiska medborgare och upprepade uppmaningar från Georgiens europeiska partner att dra tillbaka lagförslaget, som till sin anda och sitt innehåll strider mot EU:s normer och värden. Antagandet av denna lag har i praktiken blockerat Georgiens anslutningsprocess och lett till att EU:s finansiella stöd till Georgien har avbrutits.

J.  Lagen antogs genom ett förfarande som enligt Venedigkommissionen inte lämnade något utrymme för verkliga diskussioner eller meningsfulla samråd och inte alls tog hänsyn till de farhågor som stora delar av Georgiens befolkning hyser. De begränsningar av yttrandefriheten, föreningsfriheten och rätten till privatliv som införs genom denna lag är oförenliga med det strikta kriterium som anges i artiklarna 8.2, 10.2 och 11.2 i Europakonventionen och artiklarna 17.2, 19.2 och 22.2 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, eftersom de inte uppfyller kraven på laglighet, legitimitet, nödvändighet och proportionalitet i ett demokratiskt samhälle, och de är också oförenliga med principen om icke-diskriminering i artikel 14 i Europakonventionen.

K.  Denna lagstiftning kommer i en tid av ökande och pågående attacker mot det civila samhället i Georgien, av allt att döma i ett försök att minska civilsamhällets demokratiska utrymme genom att strypa oberoende gruppers finansiering från utlandet. Denna lagstiftning har utformats på samma sätt som lagstiftningen om utländska agenter i Ryssland.

L.  Den 6 juni 2024 införde USA viseringsrestriktioner för dussintals georgiska tjänstemän på grund av antagandet av lagen om utländska agenter.

M.  I sina slutsatser av den 27 juni 2024 uppmanade Europeiska rådet Georgiens myndigheter att ”klargöra sina avsikter genom att upphöra med det nuvarande handlande som äventyrar Georgiens väg mot EU och de facto får anslutningsprocessen att gå i stå”.

N.  Den 11 juli 2024 antog den amerikanska kongressens utrikesutskott lagstiftning om sanktioner mot Georgien, den så kallade Megobari Act, som föreskriver sanktioner mot georgiska tjänstemän som är ansvariga för undergrävandet av landets demokratiska system.

O.  Den 17 september 2024 antog Georgiens parlament en lag om familjevärden och skydd av minderåriga, som syftar till att förbjuda tillförlitlig information om sexuell läggning och könsidentitet.

P.  De georgiska myndigheterna har inte tagit hänsyn till en enda av Venedigkommissionens rekommendationer när det gäller upphävandet eller ändrandet av ovannämnda lagar om ”insyn i utländsk påverkan” och om ”familjevärden och skydd av minderåriga”, avskaffandet av könskvotering i lokalval och parlamentsval och utformningen av den centrala valkommissionen.

Q.  Den antivästliga och fientliga retoriken från Georgiska drömmen mot Georgiens demokratiska partner ökar liksom försöken att främja rysk desinformation, manipulation och konspirationsteorier. Denna fientliga retorik riktar sig även mot Ukraina, eftersom det styrande partiet använder avskyvärda politiska banderoller med bilder av ukrainska städer som förstörts av Ryssland, och utnyttjar på så sätt modiga ukrainares lidande. Partiet Georgiska drömmen verkar för ett narrativ där väst framstår som den globala krigsparten som försöker driva in Georgien på nytt i ett krig mot Ryssland.

R.  Allt fler incidenter visar på en osäker miljö för medierna i Georgien, vilket utgör ett hot mot landets demokrati. Reportrar utan gränsers årliga pressfrihetsindex rankar Georgien på 103:e plats av 180 länder, vilket är en försämring med 26 platser jämfört med föregående år.

S.  Den 28 augusti 2024 uttryckte ledaren för Georgiska drömmen, Bidzina Ivanisjvili, i samband med inledningen av sitt partis kampanj, sin avsikt att förbjuda demokratiska oppositionspartier. Han fick stöd av premiärminister Irakli Kobachidze, som slog fast att om partiet fick majoritet i parlamentet skulle det förbjuda vissa oppositionspartier och hänvisade till oppositionen som en ”kriminell politisk styrka”.

T.  Den ryska utrikesministerns uttalande, där han uttryckte sin beredvillighet att hjälpa Georgien att normalisera sina förbindelser med ”grannstaterna Abchazien och Sydossetien”, lovordades av ledarna för det styrande partiet, vilket visar att den georgiska regeringen har lämnat sin politik för icke-erkännande av de ockuperade områdena i Georgien.

U.  Parlamentsval kommer att hållas i Georgien den 26 oktober 2024. Lagen om ”insyn i utländskt inflytande” har i praktiken blockerat kravet på att ha inhemska observatörer, vars närvaro enligt principerna för OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter skulle bidra till att öka insynen i och förtroendet för valprocessen.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den demokratiska tillbakagång i Georgien som har skett exponentiellt under det här året och särskilt inför parlamentsvalet den 26 oktober 2024. Parlamentet fördömer kraftfullt antagandet av lagen om ”insyn i utländskt påverkan”, lagen om ”familjevärden och skydd av minderåriga” samt ändringarna av vallagen. Parlamentet anser att det här är verktyg som regeringen använder för att kränka yttrandefriheten, censurera medierna, införa restriktioner för kritiska röster i det civila samhället och sektorn för icke-statliga organisationer eller för att diskriminera utsatta människor. Parlamentet understryker att de dessutom är oförenliga med EU:s värden och demokratiska principer, strider mot Georgiens ambitioner om EU-medlemskap, skadar landets internationella anseende och äventyrar dess euroatlantiska integration. Parlamentet understryker med kraft att såvida inte den ovannämnda lagstiftningen upphävs kan det inte ske några framsteg i förbindelserna med EU. Parlamentet beklagar att Georgien, som en gång låg i topp när det gällde demokratiska framsteg och euroatlantiska ambitioner, sedan en längre tid befinner sig i ett demokratiskt fritt fall.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka konsekvenserna av den demokratiska tillbakagång som dessa lagar utgör för deras givarroll i Georgien och att informera Georgiens regering och parlament om den möjliga effekten. Parlamentet vill se en frysning av all EU-finansiering till Georgiens regering tills ovannämnda odemokratiska lagar har upphävts och strikta villkor för utbetalning av eventuell framtida finansiering till Georgiens regering har införts.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över det klimat av hat och skrämseltaktik som drivs på av uttalanden från företrädare för Georgiens regering och politiska ledare samt av regeringens attacker på politisk pluralism. Parlamentet fördömer kommentarer från oligarken Bidzina Ivanisjvili och ledande personer i regeringen som hotar att förbjuda oppositionspartier och hänvisar till oppositionen som en ”kriminell politisk kraft”. Parlamentet konstaterar att sådan skrämseltaktik allvarligt undergräver den politiska processen och yttrandefriheten och bidrar till ett klimat av rädsla.

4.  Europaparlamentet efterlyser en grundlig utredning av polisvåldet mot fredliga demonstranter under vårprotesterna mot lagen om ”insyn i utländskt påverkan” i Georgien.

5.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på kommissionen att omgående bedöma hur Georgiens lagar om ”insyn i utländsk påverkan” och ”familjevärden och skydd av minderåriga”, liksom dess avskaffande av könskvotering och andra ändringar i landets vallagstiftning, genomförandet av Venedigkommissionens rekommendationer i allmänhet samt genomförandet av valet i enlighet med internationellt accepterade normer, påverkar Georgiens fortsatta uppfyllande av riktmärkena för viseringsliberalisering, särskilt för grundläggande rättigheter, som är en avgörande del av EU:s politik för viseringsliberalisering.

6.  Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt orubbliga stöd för det georgiska folkets legitima europeiska strävanden och dess önskan att leva i ett välmående land fritt från korruption, som fullt ut respekterar de grundläggande friheterna, skyddar de mänskliga rättigheterna och garanterar ett öppet samhälle och oberoende medier. Parlamentet understryker att beslutet att bevilja Georgien status som kandidatland motiverades av en önskan att erkänna det georgiska civilsamhällets arbete och demokratiska insatser samt det överväldigande stödet för EU-anslutning bland landets medborgare – över 80 % av Georgiens befolkning är vanligtvis för en anslutning. Parlamentet uppskattar de insatser som Georgiens president Salomé Zurabisjvili gjort för att få Georgien att återvända till en demokratisk och proeuropeisk väg mot utveckling, och fördömer skarpt partiet Georgiska drömmens ansträngningar att tysta henne genom att ställa henne inför riksrätt på oberättigade grunder.

7.  Europaparlamentet beklagar djupt att Georgiens oligark, Bidzina Ivanisjvili, som återvände till den aktiva politiken den 30 december 2023 när han blev hedersordförande för partiet Georgiska drömmen, personligen spelat en roll i den nuvarande politiska krisen och i ett nytt försök att undergräva landets euroatlantiska inriktning för att i stället närma sig Ryssland. Parlamentet uppmanar rådet och EU:s demokratiska partner att införa omedelbara och riktade personliga sanktioner mot Bidzina Ivanisjvili för hans roll i försämringen av den politiska processen i Georgien, och även i annan verksamhet som gynnat Ryssland.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ställa alla som är ansvariga för att undergräva demokratin i Georgien, som är delaktiga i våld mot politiska motståndare och fredliga demonstranter och som sprider västfientlig desinformation, till svars och att införa personliga sanktioner mot dem. Parlamentet välkomnar de personliga sanktioner som USA har infört mot Georgiska drömmen.

9.  Europaparlamentet uttrycker oro över att många av de senaste lagstiftningsförslag som antagits av Georgiska drömmen, i majoritet i det georgiska parlamentet, bedrar det georgiska folkets ambitioner att leva i ett demokratiskt samhälle, fortsätta med demokratiska och rättsstatliga reformer, ha ett nära samarbete med euroatlantiska partner och inleda vägen mot EU-medlemskap.

10.  Europaparlamentet betonar att rätten till yttrandefrihet och mötesfrihet och rätten att protestera fredligt utgör grundläggande friheter som måste respekteras under alla omständigheter, särskilt i ett land som vill ansluta sig till EU.

11.  Europaparlamentet understryker att den roll som allmänhetens vakthund som det civila samhället och oberoende medier innehar är väsentlig för ett demokratiskt samhälle och avgörande för att främja reformer inför en EU-anslutning, och uppmanar därför de georgiska myndigheterna att göra sitt yttersta för att garantera en gynnsam miljö där det civila samhället och oberoende medier kan blomstra.

12.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådet vid sitt möte den 14 och 15 december 2023 beviljade Georgien status som kandidatland under förutsättning att de relevanta åtgärder som anges i kommissionens rekommendation av den 8 november 2023 vidtas. Parlamentet understryker att nyligen antagen lagstiftning uppenbart strider mot denna ambition och faktiskt har fått Georgiens integration i EU att stanna av.

13.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionsledamoten med ansvar för grannskap och utvidgning och kommissionens ordförande att påminna den georgiska regeringen om de åtaganden den gjort och de värderingar och principer som den skrev under på när den ansökte om EU-medlemskap.

14.  Europaparlamentet upprepar de konkreta möjligheter som Georgien skulle kunna dra nytta av när anslutningsförhandlingarna inleds, såsom föranslutningsstöd som skulle förbättra levnadsstandarden för georgiska medborgare samt stöd till institutioner, infrastruktur och sociala tjänster.

15.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de georgiska myndigheterna att se till att det kommande parlamentsvalet i oktober 2024 följer högsta internationella standarder och garanterar en öppen, fri och rättvis process som återspeglar folkets demokratiska vilja. Parlamentet trycker på för ett avskaffande av den inrotade praxisen att missbruka offentliga medel och administrativ kapacitet till förmån för det styrande partiet. Parlamentet uppmanar med kraft de georgiska myndigheterna att vidta alla åtgärder som krävs för att se till att alla organisationer i det civila samhället som arbetar med valövervakning kan övervaka dessa val utan hinder eller inblandning i deras arbete.

16.  Europaparlamentet delar Venedigkommissionens oro över de ändringar som antagits av regelverket för val i Georgien och vallagen, och håller med om att dessa ändringar av vallagen kommer att ha stor inverkan på de berörda parternas uppfattning om och förtroende för valförvaltningens opartiskhet och rättvisa.

17.  Europaparlamentet uttrycker bestörtning över beslutet att endast öppna ett begränsat antal vallokaler utomlands, trots flera krav från den georgiska diasporan, vilket innebär att majoriteten av de georgiska medborgare som bor utomlands förlorar rösträtten. Parlamentet är djupt oroat över rapporter om att Georgiens regering skapar hinder för koalitionen av 30 icke-statliga organisationer och Transparency International i Georgien när de försöker att genomföra kampanjen ”Gå och rösta”. Parlamentet anser att dessa hinder är ett försök att undergräva demokratin i landet.

18.  Europaparlamentet konstaterar att Georgiens premiärminister, mot bakgrund av betydande internationella reaktioner som ifrågasätter det kommande valet, ”rekommenderade” att byrån för korruptionsbekämpning (ACB) skulle upphäva sitt beslut av den 24 september 2024 enligt vilket Transparency International i Georgien skulle ha ”fastställt valmål”, och ACB upphävde det faktiskt den 2 oktober 2024. Parlamentet påminner om att det ursprungliga beslutet, om det hade verkställts och inte upphävts, skulle ha berövat en av Georgiens ledande civilsamhällesorganisationer tillgång till utländsk finansiering, och allvarligt hindrat organisationen från att fortsätta sin verksamhet, inbegripet valövervakning, samt hade väckt farhågor över ACB:s politiska neutralitet.

19.  Europaparlamentet beklagar djupt att Georgiska drömmen använder våldsamma bilder av kriget i Ukraina som ett sätt att manipulera opinionen och sprida desinformation samt skapa en prorysk och antiukrainsk stämning i sin kampanj inför valet i oktober 2024.

20.  Europaparlamentet förväntar sig att Georgiska drömmen ska respektera det georgiska folkets fria vilja i det kommande parlamentsvalet och säkerställa ett fredligt maktskifte. Parlamentet kräver att Georgiska drömmen och dess ledare omedelbart upphör med våldet, hoten, hatpropagandan, förföljelsen och förtrycket av oppositionen, det civila samhället och oberoende medier.

21.  Europaparlamentet är fast övertygat om att det kommande valet kommer att vara avgörande för Georgiens framtida demokratiska utveckling och geopolitiska val samt förmåga att göra framsteg när det gäller sin status som EU-kandidatland. Parlamentet erkänner att det fortfarande är möjligt att konsolidera Georgiens demokratiska framtid som ett EU-kandidatland med en ung, engagerad generation av ledare, vilket de spontana protester mot lagen om utländska agenter som ägde rum under 2024 uppvisade.

22.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över Rysslands ökade inflytande i Georgien, inbegripet den ökade invandringen från Ryssland, de ökade handelsförbindelserna med Ryssland och viljan att försonas med Ryssland trots Rysslands krig i Ukraina och ockupationen av en femtedel av Georgiens suveräna territorium. Parlamentet uppmanar Georgiens regering att införa sanktioner mot Ryssland som svar på landets anfallskrig mot Ukraina, hålla fast vid sin tidigare linje att inte erkänna de ockuperade territorierna och leva upp till sitt åtagande att effektivt verkställa åtgärder för att undvika kringgående av europeiska sanktioner. Parlamentet uppmuntrar Georgiens regering att anpassa sig fullt ut till EU:s utrikespolitik och EU:s strategi gentemot Ryssland.

23.  Europaparlamentet upprepar med kraft sitt brådskande krav på att den före detta presidenten Micheil Saakasjvili omedelbart och villkorslöst ska friges av humanitära skäl så att han kan söka medicinsk vård utomlands. Parlamentet betonar att Georgiens regering bär fullt och ofrånkomligt ansvar för den före detta presidenten Micheil Saakasjvilis liv, hälsa, säkerhet och välbefinnande och måste ställas till svars för alla skador som drabbar honom.

24.  Europaparlamentet konstaterar att Georgiens regering har försvårat tillgången till offentlig information ytterligare, inbegripet till arkiven från Sovjettiden, med hjälp av EU:s allmänna dataskyddsförordning för att på falska grunder motivera extrema restriktioner för tillgång till arkivet, och att några av Georgiens viktigaste arkiv från Sovjettiden (såsom arkiven för före detta KGB och kommunistpartiets centralkommitté) har varit helt stängt sedan oktober förra året utan någon förklaring. Parlamentet betonar Rysslands manipulering och förfalskning av historien, inbegripet sovjetisk historia, som en del av sitt anfallskrig mot Ukraina och sina militära hot mot andra länder. Parlamentet beklagar den växande kulten kring Stalin och den tilltagande Sovjetnostalgin i Georgien, som stöds av den styrande regeringen och som tydligt visar att landet alltmer anpassar sig till Ryssland.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt Georgiens president, regering och parlament.

(1) EUT L 261, 30.8.2014, s. 4, ELI: http://data.europa.eu/eli/agree_internation/2014/494/oj.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy