Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 136.2 och 136.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Under det senaste årtiondet har stora geopolitiska förändringar – som blivit ännu större nu när storskaliga krig återkommit till vårt grannskap – hotat säkerheten för EU, dess medlemsstater, kandidatländerna och deras respektive medborgare. EU är för närvarande under attack, med hybridincidenter inom unionens gränser, ett storskaligt krig i dess grannskap och en ny inriktning av de globala makterna, som alla utgör verkliga risker för EU:s och dess medborgares säkerhet och kräver omedelbara, ambitiösa och beslutsamma åtgärder. Rysslands anfallskrig mot Ukraina utgör ett avgörande moment i Europas historia. Putins anfallskrig mot Ukraina har allmänt erkänts som ett angrepp på den europeiska fredsordning som inrättades efter andra världskriget och på den globala ordningen som helhet.

B.  Världsordningen håller på att fragmenteras och kännetecknas i allt högre grad av komplexa och inrotade instabiliteter.

C.  Det kan inte finnas någon europeisk säkerhet utan säkerhet i dess omedelbara grannskap, med början i Ukrainas förmåga att stå emot Rysslands anfallskrig.

D.  De senaste uttalandena från medlemmar av den amerikanska regeringen, åtföljda av det stora tryck som det amerikanska ledarskapet utövar på Ukraina, återspeglar en förändring i Förenta staternas utrikespolitik, eftersom Trumpadministrationen föreslår en normalisering av förbindelserna med Ryssland och det blir allt tydligare att Europa måste stärka sin säkerhet och sitt försvar för att kunna hjälpa Ukraina att försvara sig.

E.  Rysslands förmågor växer allra snabbast och i störst utsträckning nära landets gränser mot väst, samtidigt som det tar tid för EU att stärka sin försvarskapacitet.

F.  Kina drivs av ambitionen att bli en global supermakt, och landet undergräver den regelbaserade världsordningen genom att bedriva en allt påstridigare utrikespolitik och en allt fientligare ekonomisk politik och konkurrenspolitik och genom att exportera varor med dubbla användningsområden som används av Ryssland på slagfältet mot Ukraina, varigenom den europeiska säkerheten och europeiska intressen hotas. Kina gör också enorma investeringar i sina väpnade styrkor, använder sin ekonomiska makt för att tysta kritik runt om i världen och strävar efter att etablera sig som den dominerande makten i regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Kina intensifierar sina konfrontativa, aggressiva och hotfulla åtgärder gentemot en del av sina grannar, i synnerhet i Taiwansundet och Sydkinesiska havet, och äventyrar därmed den regionala och globala säkerheten samt EU:s ekonomiska intressen.

G.  Följderna av krig, terrorism, instabilitet, osäkerhet, fattigdom och klimatförändringar i Sahelregionen, nordöstra Afrika och Libyen medför allvarliga risker för EU:s säkerhet. Instabiliteten och osäkerheten i det södra grannskapet och Sahelregionen är tätt kopplade till och förblir en ständig utmaning för EU:s förvaltning av de yttre gränserna.

H.  Den europeiska säkerheten är kopplad till stabiliteten på den afrikanska kontinenten, och den ökande närvaron av icke-europeiska aktörer visar på bristen på tillräcklig säkerhet och tillräckligt diplomatiskt engagemang i regionen för att dessa utmaningar ska kunna bemötas effektivt och EU:s strategiska intressen skyddas.

I.  Mot bakgrund av de försämrade omvärldsförhållandena är EU och dess medlemsstater alltjämt sårbara för flera krisscenarier trots de senaste årens insatser för att stärka EU:s krisberedskap med hjälp av ny lagstiftning och nya mekanismer och verktyg inom olika politikområden.

J.  Det finns ett akut behov av att ytterligare reformera och stärka EU:s försvarspolitik mot bakgrund av Ukrainas senaste krigserfarenhet och användningen av ny krigsteknik.

K.  Medlemsstaterna har olika militär- och säkerhetspolitik, inbegripet neutralitetspolitik, och denna politik bör respekteras.

L.  Det ligger i EU:s intresse att se Ukraina som en integrerad del av ett verkligt europeiskt säkerhetssystem.

M.  Svarta havet har för EU och Nato gått från att utgöra ett sekundärt militärt insatsområde till att utgöra ett primärt sådant, och jämte Östersjön har det kommit att bli en central strategisk region för den europeiska säkerheten när det gäller att motverka det ryska hotet.

N.  Den arktiska regionen får allt större betydelse när det gäller ekonomisk utveckling och transport men står samtidigt inför utmaningar kopplade till klimatförändringar och militarisering samt utmaningar till följd av ökad geopolitisk konkurrens och migration.

O.  Till följd av investeringar i militär utrustning och ammunition har flera rapporter, särskilt den analys av investeringsgapet på försvarsområdet som gjordes i maj 2022(1), inbegripit analyser av den oroande förmågebristen inom det europeiska försvaret.

P.  Den strategiska kompassen(2) utarbetades och förhandlades i huvudsak före den 24 februari 2022. Den strategiska kompassen är en mycket bred strategi som ger mycket lite vägledning när det gäller det akuta behovet att göra försvaret redo och avskräckande och åstadkomma försvarsförmågor som förberedelse för de oförutsedda militära händelser som kan tänkas vara närmast förestående.

Q.  I Draghis rapport från 2024 om den europeiska konkurrenskraftens framtid(3) framhålls ett finansieringsbehov på 500 miljarder euro för det europeiska försvaret under det kommande årtiondet och betonas en kombination av strukturella svagheter som påverkar konkurrenskraften i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, samt identifieras fragmentering, otillräckliga offentliga försvarsinvesteringar och begränsad tillgång till finansiering som hinder för en fullgod kapacitet i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

R.  I Niinistös rapport(4) betonas att EU och dess medlemsstater inte ännu har fullgod beredskap för de allra allvarligaste sektorsövergripande eller flerdimensionella krisscenarierna.

S.  För att bygga upp försvarsförmågorna och anpassa dem till de militära behoven krävs en gemensam strategisk kultur och en gemensam hotbild och hotbildsbedömning samt utveckling av lösningar som kan sättas samman i doktriner och koncept.

T.  EU:s förmåga att agera beslutsamt som svar på yttre hot har upprepade gånger hämmats av kravet på enhällighet, då vissa medlemsstater och kandidatländer har blockerat eller fördröjt kritiskt militärt bistånd till Ukraina och därigenom undergrävt Europas säkerhet.

U.  Mot bakgrund av ovanstående utmaningar och analyser gav kommissionens ordförande kommissionsledamoten med ansvar för försvar och rymdfrågor och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i uppdrag att presentera en vitbok om det europeiska försvarets framtid inom de första 100 dagarna av sitt mandat.

V.  Parlamentet och experter har efterlyst en vitbok om försvaret i mer än tio år.

En historisk tid för det europeiska försvaret: att bli en verklig säkerhetsgarant

1.  Europaparlamentet anser att EU utan dröjsmål måste vidta åtgärder för att säkerställa sin egen autonoma säkerhet, stärka sina partnerskap med likasinnade partner och avsevärt minska sitt beroende av tredjeländer. Parlamentet betonar därför att EU nu befinner sig i ett avgörande skede av sin historia och utveckling. Parlamentet insisterar på att inställningen ”business as usual” inte längre är ett alternativ eftersom det skulle innebära slutet för ett tryggt och säkert Europa. Parlamentet anser att EU och dess medlemsstater måste välja mellan att förena sina krafter för att genom enade ansträngningar övervinna hoten och angreppen mot EU:s säkerhet, och att stå ensamma och vara utlämnade till aggressiva motståndare och oförutsägbara partner.

2.  Europaparlamentet påminner om att EU är ett fredsprojekt som bör sträva efter fred och stabilitet och samtidigt fördöma aggression. Parlamentet understryker att vi, för att uppnå fred och stabilitet, måste stödja Ukraina och bli mer resilienta själva.

3.  Europaparlamentet betonar att Europa fortsatt står beslutsamt vid Ukrainas sida när landet tappert kämpar för våra europeiska värden, och påminner om sin övertygelse att det är på slagfälten i Ukraina som Europas framtid kommer att avgöras. Parlamentet är fast övertygat om att Europa i dag står inför det djupaste militära hotet mot sin territoriella integritet sedan slutet av kalla kriget.

4.  Europaparlamentet är fast övertygat om att en förstärkning av Europas säkerhet och försvar inte bara kräver en enkel ökning av ambitioner och åtgärder, utan en fullständig översyn av vårt sätt att agera och investera i vår säkerhet och vårt försvar, så att vi från och med nu planerar, förnyar, utvecklar, köper, underhåller och sätter in förmåga tillsammans, på ett samordnat och integrerat sätt, och fullt ut utnyttjar de kompletterande kompetenserna hos alla aktörer i Europa, inklusive Nato, för att åstadkomma ett gemensamt europeiskt försvar.

5.  Europaparlamentet anser att Ryssland, med stöd av sina allierade, däribland Belarus, Kina, Nordkorea och Iran, är det största direkta och indirekta hotet mot EU och dess säkerhet samt mot EU:s kandidatländer och partnerländer. Parlamentet upprepar i starkast möjliga ordalag sitt fördömande av Rysslands oprovocerade, olagliga och orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet noterar samtidigt vikten av att fullt ut ta hänsyn till instabiliteten i vårt södra grannskap, Kinas ökade militära makt och den ökade aggressiviteten hos de mellanstora staterna, som verkar vara beredda att äventyra det transatlantiska samarbetet om gemensam säkerhet och sluta avtal med den ryska angriparen på bekostnad av Ukrainas och Europas säkerhet, som är en och samma sak. Parlamentet konstaterar att den amerikanska regeringens senaste åtgärder och uttalanden ytterligare har ökat oron över Förenta staternas framtida hållning gentemot Ryssland, Nato och Europas säkerhet. Parlamentet beklagar i detta avseende den amerikanska regeringens röstande, i linje med den ryska regeringen, i FN:s generalförsamling och FN:s säkerhetsråd om resolutioner om tredje årsdagen av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet fördömer kraftigt USA:s hot mot Grönland.

6.  Europaparlamentet insisterar på att Europa måste ta ett större ansvar inom Nato, särskilt när det gäller att garantera säkerheten på den europeiska kontinenten.

7.  Europaparlamentet anser att diplomati bör fortsätta att vara en hörnsten i EU:s utrikespolitik.

8.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet, en Natomedlemsstat och ett EU-kandidatland, att rätta sig efter folkrätten, erkänna Republiken Cypern och omedelbart upphöra med ockupationen och dra tillbaka sina trupper från ön.

9.  Europaparlamentet understryker att EU nu måste anta en holistisk och övergripande strategi som integrerar en försvars- och säkerhetsdimension i de flesta av EU:s politikområden, med stöd av reglerings- och finansieringsinstrument och på grundval av identifierade förmågebehov och förmågebrister.

10.  Europaparlamentet anser därför att det är dags att förnya den politiska ambitionen att agera och omvandla EU till en verklig säkerhetsgarant, öka EU:s försvarsberedskap och bygga upp en verklig europeisk försvarsunion. Parlamentet påminner om att antagandet av den strategiska kompassen var en god utgångspunkt, men konstaterar att den fortfarande måste genomföras inom rimlig tid. Parlamentet välkomnar EU:s senaste försvarsinstrument och insisterar på det akuta behovet att tänka större, eftersom EU:s försvarsinsatser inte kan förbli begränsade i storlek, fragmenterade i sin omfattning och långdragna i sitt genomförande. Parlamentet efterlyser ett stort steg framåt och en ny försvarsstrategi, inbegripet kraftfulla beslut, en handlingsplan och både kort- och långsiktiga försvarsinvesteringsplaner. Parlamentet understryker att detta kräver visioner, konkreta åtgärder och gemensamma åtaganden, både på det strikt militära området och inom industri-, teknik- och underrättelsesektorerna.

11.  Europaparlamentet beklagar djupt rådets och EU-medlemsstaternas motvillighet när det gäller att ta itu med de djupa strukturella utmaningarna inom den europeiska försvarsindustrin och bristen på ambition avseende samarbete på EU-nivå mellan medlemsstaternas väpnade styrkor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att gå samman och stödja ett stort steg i riktning mot en mycket ambitiös och omfattande försvarsram.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att anta en enhetlig, robust och övergripande ram för att stärka sin och sina partners säkerhet, bättre identifiera potentiella framtida brytpunkter och förhindra ytterligare kriser och att samordna gemensamma svarsåtgärder tillsammans med medlemsstaterna, liknande dem som tillämpas i krigstid.

13.  Europaparlamentet anser att vitboken om det europeiska försvarets framtid bör innehålla konkreta åtgärder och alternativ för Europeiska rådet så att verkligt banbrytande och nödvändiga insatser kan göras, där man gör åtskillnad mellan kortsiktiga och långsiktiga planer och mål, griper sig an frågor rörande förmågor inom försvarssektorn, industrins konkurrenskraft och investeringsbehov och utformar den övergripande strategin för EU:s försvarsintegration. Parlamentet uppmanar med kraft både rådet och kommissionen att fastställa tydliga och konkreta prioriteringar på kort, medellång och lång sikt med en motsvarande tidsplan för åtgärder.

14.  Europaparlamentet anser att uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) måste omprövas och ses över utifrån detta perspektiv. Parlamentet insisterar på att GSFP måste bli starkare och snabbrörligare, bland annat genom att bli EU:s främsta instrument för bekämpande av hybridkrigföring, så att den kan fullgöra sin roll som försäkring för Europas säkerhet samt som makt- och säkerhetsgarant.

15.  Europaparlamentet förväntar sig att man i vitboken om det europeiska försvarets framtid ska ange de mest akuta hoten, strukturella problem och konkurrenter och fastställa i vilken utsträckning EU kan utarbeta beredskapsplaner för att säkerställa ömsesidigt stöd i händelse av storskaliga säkerhetskriser och hjälpa Europa att förutse, förbereda sig på och avskräcka potentiella angripare samt försvara sig på kort och lång sikt för att bli en trovärdig makt och en europeisk pelare inom Nato. Parlamentet understryker att skyddet av EU:s land-, luft- och sjögränser bidrar till säkerheten i hela EU, särskilt EU:s östra gräns, och betonar därför att ”Östra skölden” och ”Baltiska försvarslinjen” bör vara EU:s flaggskeppsprojekt för att främja avskräckning och bemöta potentiella hot från öst.

16.  Europaparlamentet efterlyser omedelbara åtgärder för att förbättra säkerheten och försvaret vid EU:s nordöstra gräns mot Ryssland och Belarus genom att inrätta en omfattande och motståndskraftig försvarslinje över land-, luft- och sjöfartsområdena för att motverka militära hot och hybridhot, inbegripet användning av energi som vapen, sabotage av infrastruktur och instrumentalisering av migration. Parlamentet betonar behovet att samordna och integrera nationella insatser genom EU:s reglerings- och finansieringsinstrument för att påskynda genomförandet.

17.  Europaparlamentet betonar behovet att stärka förmågorna och resurserna, samtidigt som fragmenteringen av försvarsmarknaden åtgärdas. Parlamentet delar helt och hållet ståndpunkten i Draghi-rapporten att EU och dess medlemsstater snarast måste besluta om incitament för EU:s försvarsindustri och hitta kreativa lösningar för storskaliga offentliga och privata investeringar i säkerhet och försvar.

På kort sikt: försvara Ukraina mot ett existentiellt hot mot Europas säkerhet

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att stå fast vid Ukrainas sida. Parlamentet påminner om sin övertygelse att det är på slagfälten i Ukraina som Europas framtid kommer att avgöras och att det på ett avgörande sätt kommer att ske ett skifte i förloppet för Rysslands krig mot Ukraina. Parlamentet understryker att ett sådant skifte nu nästan helt och hållet beror på Europa. Parlamentet uppmanar därför med kraft medlemsstaterna att tillhandahålla Ukraina mer vapen och ammunition innan förhandlingarna slutförs. Parlamentet varnar att om EU skulle misslyckas i sitt stöd och Ukraina skulle tvingas kapitulera, skulle Ryssland vända sig mot andra länder, eventuellt även EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar EU‑medlemsstaterna, internationella partner och Natos allierade att häva alla restriktioner för användningen av västliga vapensystem som levereras till Ukraina mot militära mål på ryskt territorium. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt arbeta för att uppnå och upprätthålla bredast möjliga internationella stöd för Ukraina och hitta en fredlig lösning på kriget, vilken måste bygga på full respekt för Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet, folkrättens principer och ansvarsskyldighet för krigsförbrytelser och aggressionsbrottet samt på att Ryssland betalar kompensation för de enorma skador som orsakats i Ukraina. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att delta i upprättandet av stabila framtida säkerhetsgarantier för Ukraina.

19.  Europaparlamentet är fast övertygat om att EU ytterligare måste utvidga och förbättra sina skräddarsydda utbildningsinsatser för att tillgodose behoven hos Ukrainas försvarsmakt och i gengäld skapa förutsättningar för de europeiska väpnade styrkorna att dra lärdomar och inhämta strategisk praxis i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare utöka utbildningsinsatserna för Ukrainas försvarsmakt, inbegripet på ukrainskt territorium.

20.  Europaparlamentet understryker vikten av att säkerställa en geografiskt balanserad fördelning av försvarsmedel i nästa fleråriga budgetram.

21.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att utarbeta en ”Ukrainastrategi”, med tydliga mål när det gäller att stödja Ukrainas försvarsförmågor och integrera Ukrainas försvarstekniska och försvarsindustriella bas i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, och att få fram de resurser som behövs för att genomföra en sådan strategi, samtidigt som man stöder den europeiska försvarsindustrins verksamhet i Ukraina. Parlamentet föreslår att en specifik budget på flera miljarder euro avsätts för stödinstrumentet för Ukraina inom programmet för europeisk försvarsindustri (Edip), som har reserverats för just detta syfte. Parlamentet understryker att en sådan ”Ukrainastrategi” måste utgöra en integrerad del av en ”europeisk försvarsstrategi”.

22.  Europaparlamentet efterlyser brådskande finansiellt stöd för att säkerställa snabbt tillhandahållande av försvarsprodukter genom gemensam upphandling, industriell samordning, lagring, tillgång till finansiering för tillverkare och utvidgning och modernisering av produktionskapaciteten.

23.  Europaparlamentet lovordar den ”danska modellen” för stöd till Ukraina, som består i att upphandla försvarsförmågor som produceras direkt i Ukraina. Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att ge sitt fulla stöd till denna modell och att fullt ut utnyttja dess potential, eftersom Ukrainas försvarsindustriella kapacitet är underutnyttjad, uppskattningsvis till cirka 50 %, och eftersom den medför många fördelar för båda sidor, såsom billigare utrustning, snabbare och säkrare logistik samt enklare utbildning och underhåll.

24.  Europaparlamentet efterlyser en betydande ökning av finansieringen av militärt stöd till Ukraina. Parlamentet efterlyser i detta avseende ett snabbt antagande av nästa militära biståndspaket, som bör vara det hittills största och återspegla den ambitionsnivå som situationen kräver. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att avsätta minst 0,25 % av respektive BNP för militärt bistånd till Ukraina. Parlamentet fördömer det veto som en medlemsstat har lagt mot den europeiska fredsfacilitetens funktion. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillsammans med sina G7-partner fatta beslut om att omedelbart beslagta alla frysta ryska tillgångar för att använda dessa som grund för ett betydande bidrag och lån till Ukraina, som ett rättsligt sunt och finansiellt betydande sätt att upprätthålla och öka vårt stöd till Ukrainas militära behov.

25.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet och medlemsstaterna att se över och stärka verkställandet av befintliga sanktioner och att anta och strikt genomföra restriktiva åtgärder mot alla enheter och tredjeländer som underlättar kringgående av sanktioner och förser Rysslands militära komplex med militär teknik och utrustning med dubbla användningsområden. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt den ryska skuggflottan och de säkerhets- och miljörisker som denna medför.

26.  Europaparlamentet insisterar på den avgörande betydelsen av samarbete med och integrering av den ukrainska försvarsindustrin i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, som erbjuder tydliga fördelar för båda sidor, och efterlyser en snabbare integrering av den. Parlamentet framhåller det akuta behovet att på lämpligt sätt finansiera stödinstrumentet för Ukraina inom Edip, som för närvarande inte är budgeterat. Parlamentet föreslår vidare att en krigsförsäkring bör tillhandahållas för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basens kritiska projekt i Ukraina. Parlamentet föreslår att ukrainska företrädare för försvarsministeriet regelbundet bör inkluderas med observatörsstatus vid möten i relevanta rådskonfigurationer.

27.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut dra nytta av lärdomarna från Ukrainas avancerade moderna krigföringsförmågor, bland annat drönare och elektronisk krigföring.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett EU-paket för drönare, med fokus på drönar- och antidrönarsystem och hjälpkapacitet, som innehåller planer och medel för att stimulera forskning och utveckling och som bör dra lärdom av de ukrainska erfarenheterna och vara öppet för deltagande av Ukrainas mycket innovativa företag, liksom ett industriprogram för gemensam utveckling, produktion och upphandling av drönar- och antidrönarsystem, samt en förordning om användning av drönare i civila och militära sammanhang.

”Redo för de mest extrema oförutsedda militära händelserna” – en ny långsiktig strategi

Beredskap

29.  Europaparlamentet betonar att beredskap för hybridattacker och attacker i gråzonen måste bli en del av EU:s strategiska kultur, med permanenta övningar, gemensamma hotbedömningar och på förhand planerade samordnade insatser mellan medlemsstaterna, särskilt i regioner som gränsar till fientliga makter.

30.  Europaparlamentet uppmanar EU att utarbeta en övergripande riskbedömning för EU för att hjälpa till att identifiera de största sektorsövergripande hoten och farorna samt de konkreta risker som EU som helhet står inför, med utgångspunkt i de nuvarande sektorsspecifika riskbedömningsförfarandena.

31.  Europaparlamentet insisterar på vikten av att använda unionens kommande strategi för en beredskapsunion för att få EU på rätt spår mot övergripande beredskap.

32.  Europaparlamentet stöder horisontell och konsekvent integrering av principen om ”inbyggd beredskap” i alla EU:s institutioner, organ och byråer. Parlamentet insisterar på behovet att utveckla en obligatorisk säkerhets- och beredskapskontroll för framtida konsekvensbedömningar och stresstester av befintlig lagstiftning. Parlamentet betonar behovet att minska de hinder i nuvarande nationell lagstiftning och EU-lagstiftning som undergräver effektiviteten i det europeiska försvaret och den europeiska säkerheten.

33.  Europaparlamentet rekommenderar särskilt de rekommendationer i Niinistö-rapporten som syftar till att stärka medborgarnas egenmakt att utföra arbete för samhällsresiliens, med inspiration från det finska totalförsvarskonceptet.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka genomförbarheten av en EU-beredskapsakt, med gemensamma standarder och långsiktiga riktlinjer, för att anpassa EU:s och medlemsstaternas insatser till varandra när så är möjligt.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att inrätta och regelbundet genomföra en övergripande EU-beredskapsövning för att horisontellt testa både beslutsfattande på hög nivå och operativ samordning, i syfte att bygga starka förbindelser mellan aktörer och mellan sektorer.

36.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att underlätta användningen av GSFP-instrument i komplementaritet med interna säkerhetsverktyg i omedelbar närhet av EU:s territorium och territorialvatten, och att stärka samarbetet med dubbla användningsområden och civil-militärt samarbete på EU-nivå, baserat på en myndighetsövergripande strategi. Parlamentet upprepar sitt krav på skydd av kritisk undervattensinfrastruktur genom inrättande av EU-specifika snabbinsatsstrategier för skydd av undervattensinfrastruktur som genomförs i samstämdhet med Nato. Parlamentet uppmuntrar till investeringar i avancerade detekterings- och övervakningssystem för kontroll av undervattensinfrastruktur.

Reaktionsförmåga: den strategiska kompassen och strategin för europeisk försvarsindustrisom de rätta verktygen

37.  Europaparlamentet uppmanar EU att snarast anpassa sina verktyg till de nya verkligheterna genom att utforma en administrativ kapacitet att avsevärt påskynda förfaranden vid krig eller andra storskaliga kriser, och att anta lämpliga verktyg.

38.  Europaparlamentet anser att regelbundna hotanalyser, såsom den som först genomfördes i den strategiska kompassen, är en absolut nödvändighet. Parlamentet rekommenderar därför att det görs en uppdatering av EU:s strategiska kompass och en anpassning av dess åtgärder för att återspegla omfattningen av vår hotmiljö, och att det genomförs mer frekventa hotbedömningar, eftersom de är en förutsättning för en realistisk och framgångsrik planering av våra förmågor och insatser. Parlamentet anser att den strategiska kompassen, GSFP, vitboken och strategin för europeisk försvarsindustri bör ligga till grund för en övergripande vision för det europeiska försvaret.

39.  Europaparlamentet insisterar på att kapaciteten för snabba insatser måste bli fullt operativ 2025 och bör uppgraderas för att kunna hantera de mest extrema oförutsedda militära händelserna. Parlamentet upprepar sin uppmaning att stärka EU:s militära planerings- och ledningskapacitet, göra den till den föredragna lednings- och kontrollstrukturen för EU:s militära insatser och förse den med lämpliga lokaler och personal samt effektiva kommunikations- och informationssystem för alla GSFP‑uppdrag och GSFP-insatser, inbegripet de som ingår i kapaciteten för snabba insatser.

40.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet, en Natomedlem, att dra tillbaka sina trupper från Cypern, en EU-medlemsstat, och att arbeta konstruktivt för att hitta en livskraftig och fredlig lösning baserad på de relevanta FN-resolutionerna.

41.  Europaparlamentet är starkt övertygat om att det i det nuvarande geopolitiska sammanhanget är ytterst viktigt att tillämpa artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) om ömsesidigt bistånd och säkerställa solidaritet mellan medlemsstaterna, särskilt dem som på grund av sitt geografiska läge är direkt utsatta för överhängande hot och utmaningar, oavsett om de är Natomedlemmar eller inte.

42.  Europaparlamentet upprepar vikten av samarbete mellan EU och Nato, eftersom Nato fortfarande är en viktig pelare i sina medlemsstaters kollektiva försvar. Parlamentet betonar att samarbetet mellan EU och Nato bör fortsätta särskilt på områden som informationsutbyte, planering, militär rörlighet och utbyte av bästa praxis, också i syfte att stärka de avskräckande åtgärderna, det kollektiva försvaret och interoperabiliteten. Parlamentet efterlyser dock en utveckling av en fullt kapabel europeisk pelare i Nato som kan agera självständigt närhelst det behövs. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att stärka samarbetet – genom åtgärder, inte bara ord – för militär rörlighet, informationsutbyte, planeringssamordning, förbättrat samarbete om de respektive militära insatserna och förstärkta insatser mot hybridkrigföring som syftar till att destabilisera hela den europeiska kontinenten.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt delta i en prioriteringsmekanism för försvarsproduktion för att hjälpa till att prioritera beställningar, kontrakt och rekrytering av personal i nödsituationer. Parlamentet understryker att medlemsstaterna utöver sina nuvarande försvarstillämpningar även bör använda annan viktig resiliensbyggande infrastruktur, såsom energi, transport och telekommunikation.

44.  Europaparlamentet konstaterar att utgångspunkten för att öka produktionen inom försvarsindustrin måste vara en realistisk bedömning av kritiska brister och luckor i försvarsförmågan. Parlamentet understryker behovet att säkerställa samstämda resultat från EU:s förmågeutvecklingsplan och den samordnade årliga försvarsöversikten, å ena sidan, och Natos kapacitetsmål, å andra sidan, för att man ska kunna identifiera och ta itu med kritiska brister och luckor i EU:s försvarsförmåga och inrikta insatserna på europeiska strategiska stödresurser som ger ett verkligt europeiskt mervärde i syfte att ta itu med de mest extrema oförutsedda militära händelserna. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport 04/2025 om militär rörlighet och att lägga större vikt vid den militära bedömningen under urvalsprocessen för projekt med dubbla användningsområden.

45.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att, när det gäller väpnade styrkor, övergå från den ”flödesansats” som har gällt under fredstid till en ”lageransats”, där lagren av försvarsutrustning är redo för en varaktig ökning av efterfrågan. Parlamentet noterar i detta avseende de fördelar som erbjuds genom mekanismer såsom förköpsavtal, inrättande av anläggningar med ständig beredskap och inrättande av försvarsberedskapspooler. Parlamentet anser att kommissionen bör vidta alla åtgärder som krävs för att uppmuntra medlemsstaterna att öka mängden utbyte och för att skapa förtroende bland dem när det gäller långsiktig transparent planering, mer proaktiva åtgärder som syftar till att säkra råvaror och strategier för att täppa till luckor i produktionsprocesserna och på arbetsmarknaden.

46.  Europaparlamentet uppmanar EU att anta en övergripande och konsekvent strategi för externt bistånd i alla dess dimensioner, med en mycket närmare anpassning mellan den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) och målen och instrumenten för GSFP. Parlamentet anser att de strategiska miljöer där EU har många GSFP-uppdrag håller på att försämras radikalt, vilket visar att vitboken måste säkerställa en flexibel 360-gradig strategi för europeisk säkerhet där man strävar efter att bygga upp en trovärdig och duglig avskräckande förmåga för medlemsstaterna och säkerställer att medlemsstaternas civila och militära personal kan motverka och reagera snabbt på den växande hotmiljön.

47.  Europaparlamentet anser att GSFP måste delta mycket aktivt i kampen mot hybridkrigföring mot partnerländer, särskilt kandidatländer. Parlamentet är djupt oroat över den kraftiga ökningen av hybridattacker, inbegripet sabotage, cyberattacker, informationsmanipulering och inblandning i val, som syftar till att försvaga EU och dess kandidatländer. Parlamentet uppmanar EU-medlemsstaterna att överväga lämpliga avskräckande åtgärder och motåtgärder, inbegripet användningen av artikel 42.7 i EU‑fördraget. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att skapa en pool av resurser och expertis på cybersäkerhetsområdet. Parlamentet förespråkar starkt en utveckling av en enad europeisk strategi för cyberstyrkor. Parlamentet insisterar vidare på ett snabbt inrättande av gemensamma europeiska cyberförmågor. Parlamentet påminner om de ökande hoten från cyberkrigföring och understryker vikten av att EU inrättar ett EU-samordningscentrum för cyberförsvar för att övervaka, upptäcka och svara på cyberhot i realtid.

48.  Europaparlamentet insisterar på behovet att förbättra den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens förmåga att identifiera, förebygga och motverka informationsmanipulering som syftar till att motarbeta EU:s yttre åtgärder. Parlamentet upprepar sina krav på att inrätta en effektiv övergripande strategi för strategisk kommunikation som är anpassad till EU:s alla kommunikationskanaler.

49.  Europaparlamentet efterlyser ett inrättande av en EU-flygflotta för krishantering inom ramen för GSFP som omfattar militära transportflygplan som hålls på EU-nivå och ställs till medlemsstaternas förfogande för EU:s insatser, transport av utrustning eller trupper (militär rörlighet) eller i händelse av nödevakuering – där man såg en förmågebrist i samband med utträdet ur Afghanistan – samt för civila säkerhetsuppdrag, på grundval av en modell liknande den för europeiska kommandot för flygtransporter.

Samstämdhet och suveränitet

Samstämdhet

50.  Europaparlamentet förväntar sig att Europeiska utrikestjänsten genomför omfattande och kompromisslösa översyner av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, särskilt med beaktande av hur genomförbara deras respektive mandat är i förhållande till de anslagna resurserna, rekryteringsmetoden för personal vid uppdrag och insatser, särskilt när det gäller kopplingen mellan den kompetens som krävs och de olika profilerna, rationaliseringen av resurser och förvaltningen av uppdrag och insatser, transparensen i anbudsinfordringar, verksamhet och uppnådda resultat samt lärdomar från bästa praxis och svårigheter som uppstått. Parlamentet uppmanar rådet att på grundval av dessa översyner fatta beslut som syftar till att anpassa eller överge ineffektiva uppdrag och stärka de mest användbara uppdragen. Parlamentet anser att styrningen av utvärderingen och kontrollen av GSFP-uppdrag och GSFP-insatser måste förbättras.

51.  Europaparlamentet anser att EU bör utarbeta beredskapsplaner för ekonomiskt samarbete under krig med nära partner för att säkerställa ömsesidigt stöd i händelse av storskaliga säkerhetskriser som direkt involverar dem, och fördjupa de ekonomiska dialogerna under krig med europeiska och globala partner för att ge tidig varning om konventionella hot, hybridhot och cyberhot, samt främja planering av ömsesidigt stöd, skydd av kritisk infrastruktur och sjösäkerhet.

52.  Europaparlamentet uppmanar EU att ytterligare påskynda genomförandet av militär rörlighet. Parlamentet anser att EU måste gå från ”rörlighet” till ”militär logistik”. Parlamentet betonar behovet av betydande investeringar i infrastruktur för militär rörlighet för att förbättra förmågorna avseende fraktflyg, läger, bränsleinfrastruktur genom depåer, hamnar, luft-, sjö- och järnvägsplattformar, järnvägslinjer, vattenvägar, vägar, broar och logistiknav. Parlamentet betonar att detta måste göras i samarbete med Nato genom att en strategisk plan utarbetas för utvecklingen av rörlighet. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av det tekniska arrangemang som undertecknats inom ramen för Europeiska försvarsbyråns tillstånd för förflyttning över gränserna, harmonisering av tullformaliteter och utarbetande av ett centraliserat och motiverat upphävande av väg- och järnvägstrafikstandarderna i händelse av en krissituation.

53.  Europaparlamentet anser att EU, för att skapa ett gynnsamt ekosystem för den europeiska försvarsindustrin, måste fatta beslut om en enad och tydlig långsiktig vision för den europeiska försvarsindustrin i syfte att synliggöra industrin och se till att prioriterade behov tillgodoses.

54.  Europaparlamentet betonar att Edip aktivt måste underlätta små och medelstora företags och nya marknadsaktörers deltagande genom förenklad tillgång till finansiering. Parlamentet betonar att Edip bör utformas som en språngbräda mot ökad europeisk suveränitet i fråga om försvarsproduktion. Parlamentet föreslår att framgångsrika projekt inom det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) och Europeiska försvarsfonden prioriteras utifrån kända förmågebrister och att tillräcklig finansiering säkerställs för projekt som har visat sig ge resultat. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att minst två gånger om året lämna in en genomföranderapport om Pescoprojekt till parlamentet. Parlamentet efterlyser en mer geografiskt balanserad utveckling av den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, som säkerställer att kritisk kapacitet, såsom ammunitionstillverkning, luftförsvarssystem och drönarteknik, också utvecklas i stater i frontlinjen, som har en direkt förståelse för de operativa behoven.

55.  Europaparlamentet är djupt övertygat om att instrument på EU-nivå bör prioritera och kraftigt öka stödet för små och medelstora företag och nystartade företag inom sektorn för produkter med dubbla användningsområden och försvarssektorn. Parlamentet betonar att man måste stödja små och medelstora företag och nystartade företag när de för ut framgångsrikt testade prototyper på marknaden, inbegripet utökning av produktionen. Parlamentet understryker vikten av att hantera det nuvarande finansieringsunderskottet när det gäller dessa viktiga steg som skulle stärka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, även i nära samarbete med den ukrainska tekniska och försvarsindustriella basen.

56.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att öka samstämdheten mellan befintliga och framtida EU-instrument, särskilt mellan Pesco om efterfrågekonsolidering och Europeiska försvarsfonden (EDF) för programfärdplaner, mellan instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa) om gemensam upphandling och akten till stöd för ammunitionstillverkning (ASAP) om industriell expansion, mellan Edip om identifiering av beroenden och EDF om lösning av identifierade beroenden, och inom själva Edip om samstämdheten inom instrumentet för genomförande av åtgärder som rör konsolidering av tillgång och efterfrågan.

57.  Europaparlamentet efterlyser en betydande ökning av medlemsstaternas gemensamma upphandling av nödvändig europeisk försvarsmateriel och nödvändiga europeiska försvarsförmågor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aggregera efterfrågan genom gemensam upphandling av försvarsmateriel, med möjligheten att ge kommissionen mandat att upphandla för deras räkning, vilket i idealfallet skulle säkerställa en långsiktig planeringshorisont för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen och därmed förbättra basens produktionskapacitet och interoperabiliteten mellan de europeiska väpnade styrkorna samt innebära att skattebetalarnas pengar utnyttjas på ett effektivt sätt genom stordriftsfördelar.

58.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om europeiska försvarsprojekt av gemensamt intresse rörande utveckling av gemensamma förmågor som går utöver en enskild medlemsstats finansiella medel. Parlamentet anser att dessa projekt bör användas för att stödja den industriella och tekniska kapacitet som ligger till grund för viktiga prioriteringar som är gemensamma för flera medlemsstater och på områden såsom skydd och försvar av de yttre gränserna, särskilt på land, samt strategiska stödresurser – särskilt i rymden och det europeiska luftförsvaret – för att ta itu med hela spektrumet av hot, militär rörlighet, särskilt strategiska och taktiska lufttransporter, anfall på djupet, drönar- och antidrönarteknik, robotar och ammunition samt artificiell intelligens, med syftet att utveckla suverän infrastruktur och kritiska stödresurser. Parlamentet betonar att pragmatism måste vara ledstjärnan på grund av det stora antalet prioriteringar och behovet att mobilisera nya resurser. Parlamentet anser i detta avseende att EU i möjligaste mån bör fokusera på snabbt tillgänglig och beprövad europeisk teknik som successivt minskar vårt beroende och förbättrar vår säkerhet. Parlamentet betonar behovet att stödja utvecklingen av alleuropeiska värdekedjor i EU:s försvarssamarbete genom att införliva företag i hela unionen samt att på olika sätt främja sektorns konkurrenskraft, till exempel genom sammanslagningar och föregångare. Parlamentet anser dessutom att vår försvarspolitik, i stället för att fokusera på rimlig avkastning, bör uppmuntra tillväxten av spetsforskningscentrum i EU.

59.  Europaparlamentet vill se en vidareutveckling av en EU-försvarsindustripolitik för att förbättra befintliga och vid behov utveckla nya försvarsspecifika instrument, och för att optimera användningen av icke-försvarsspecifika instrument för den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen.

60.  Europaparlamentet påminner om behovet att säkerställa konsekvens i EU:s offentliga politik, som inte får skapa skyldigheter som strider mot de övergripande försvarsmålen, särskilt under en säkerhetskris, där begreppet ”strategiskt undantag” bör införas. Parlamentet efterlyser en verklig försvarsatmosfär till förmån för försvaret som kan stödja industriella expansionsinsatser genom att bättre utnyttja kommissionens sektorsövergripande instrument via granskning, omprövning och vid behov revidering av befintliga instrument för att säkerställa att de inte undergräver EU:s försvarspolitiska mål.

61.  Europaparlamentet rekommenderar att det inrättas ett system för försörjningstrygghet, som även omfattar gemensamma strategiska lager av råvaror och kritiska delar, för att säkerställa tillgången på de råvaror och komponenter som behövs för tillverkning av försvarsprodukter och för att möjliggöra att produktionscyklerna snabbare kan ökas och förkortas. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna gemensamt bör få i uppdrag att kartlägga och övervaka den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen i syfte att bevara dess starka sidor, minska dess sårbarhet, undvika kriser och utrusta den med en ändamålsenlig och effektiv industripolitik.

62.  Europaparlamentet föreslår att relevanta försvarsrelaterade enheter/verksamheter ska få tillgång till InvestEU och andra EU-fonder som utnyttjar EU:s försvarsindustri som jobbskapare. Parlamentet insisterar på att försvarsrelaterade enheter/verksamheter ska prioriteras på lämpligt sätt med stöd av förordningen om halvledare(5) och förordningen om kritiska råvaror(6). Parlamentet anser att de förenklingsinsatser som kommissionen aviserat fullt ut måste omfatta försvarssektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja rymdteknikens fulla potential för dubbla användningsområden, med tanke på att rymden är både ett nytt operativt område och en avgörande faktor för operationer inom flera områden. Parlamentet understryker att EU för närvarande har en betydande brist på rymdförmågor jämfört med sina främsta konkurrenter och betonar att befintliga flaggskeppsprojekt (dvs. Copernicus och Galileo) bör stärkas för försvarstillämpningar för att fylla denna lucka inom rymdtekniken. Parlamentet föreslår dessutom att EU snarast går vidare med utvecklingen av sin IRIS2-konstellation, tillsammans med utvecklingen av ytterligare gemensamma EU-projekt, till exempel för rymddomänskunskap och tillämpningar för tidig varning för rymdbaserade robotar.

63.  Europaparlamentet insisterar på behovet att säkerställa geografisk samstämdhet genom att utvärdera EU:s och Förenade kungarikets vilja, först och främst att bygga upp säkerhetsgarantier för Ukraina och bli närmare säkerhetspartner, men också att underteckna en gemensam förklaring med konkreta åtaganden och strukturerad dialog för att stärka samarbetet mellan EU och Förenade kungariket om alla de utrikes- och säkerhetsutmaningar som kontinenten står inför, vars budgetmässiga och lagstiftningsmässiga villkor ännu inte har förhandlats fram, och med beaktande av vikten av självständigt beslutsfattande från EU:s sida. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av ett närmare samarbete om informations- och underrättelseutbyte, militär rörlighet, säkerhets- och försvarsinitiativ, krishantering, cyberförsvar, hybridhot, utländsk informationsmanipulering och inblandning och för att gemensamt ta itu med gemensamma hot.

64.  Europaparlamentet efterlyser mer samstämdhet till stöd för företag genom att minska onödiga administrativa bördor och byråkrati, och säkerställa mycket enklare åtkomst för små och medelstora företag inom försvarssektorn. Parlamentet understryker behovet att se över, förenkla och harmonisera den nuvarande ramen för exporttillstånd och överföringstillstånd inom EU samt för korscertifiering av utrustning, som en av prioriteringarna för att främja bättre samarbete på marknaden och mellan medlemsstaterna.

65.  Europaparlamentet vill se ett gemensamt europeiskt certifieringssystem för vapensystem som går längre än det nuvarande nationella certifieringssystemet i syfte att påskynda införandet av vapensystem i medlemsstaternas väpnade styrkor.

66.  Europaparlamentet efterlyser större samstämdhet i styrningen, eftersom GSFP måste bli ett centralt instrument för ett kraftfullt Europa. Parlamentet anser att detta kräver en verklig sammankoppling av styrningen mellan medlemsstaterna, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionsledamöterna. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att lösa komplexiteten i beslutsfattandet inom ramen för styrningen av det europeiska försvaret. Parlamentet kräver ett inrättande av ett försvarsministerråd och en övergång från enhällighet till omröstning med kvalificerad majoritet för beslut i Europeiska rådet, ministerrådet och EU-byråer såsom Europeiska försvarsbyrån, med undantag för beslut om militära operationer med verkställande mandat. Fram till dess begär parlamentet att artikel 44 i EU-fördraget tillämpas för att inrätta en sektorsövergripande arbetsgrupp för försvar inom kommissionen. Parlamentet efterlyser ökad demokratisk ansvarsskyldighet genom ökad tillsyn från parlamentets sida.

67.  Europaparlamentet föreslår en förstärkning av parlamentets tillsyns- och kontrollroll, i linje med utvidgningen av EU:s roll på försvarsområdet. Parlamentet anser att en parlamentsföreträdare bör utses till den nya nämnd för försvarsindustriell beredskap som har föreslagits i Edip, eftersom en sådan företrädare för närvarande inte har planerats.

Suveränitet

68.  Europaparlamentet betonar att skapandet av en gemensam europeisk försvarsmarknad är en prioritering eftersom fragmenteringen och bristen på konkurrenskraft inom den europeiska industrin hittills har hämmat EU:s förmåga att ta ett större ansvar som säkerhetsgarant. Parlamentet påminner om att begreppet ”försvarsmarknad” innebär ett fullständigt erkännande av dess särdrag och en lämplig och konsekvent tillämpning av EU:s offentliga politik. Parlamentet påminner om att europeisk preferens bör vara målet för förverkligandet av denna inre ”marknad” genom en strikt sammankoppling av territorialitet och det mervärde som skapas på detta territorium.

69.  Europaparlamentet anser att europeisk preferens måste vara ledstjärnan och den långsiktiga ambitionen i EU-politik för den europeiska försvarsmarknaden, för att utveckla och skydda europeisk teknisk spetskompetens. Parlamentet betonar dock att en sådan preferens inte får eftersträvas på bekostnad av unionens försvarsberedskap, med tanke på omfattningen av de internationella leverans- och värdekedjorna inom försvarssektorn.

70.  Europaparlamentet avvisar ett scenario där EU-medel bidrar till att vidmakthålla eller fördjupa beroendet av utomeuropeiska aktörer, oavsett om det gäller produktion av förmågor eller utplacering av dessa.

71.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att sluta åberopa artikel 346 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som ett medel att undvika tillämpningen av direktivet om upphandling(7) (2009/81/EG) och därmed undergräva den gemensamma försvarsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet om överföring av försvarsrelaterade produkter(8) och direktivet om försvarsupphandling samt direktivet om överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (2009/43/EG) i syfte att stärka den gemensamma försvarsmarknaden och införa flexibilitet i krissituationer som den vi för närvarande står inför.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en bättre resursbaserad, mer strategisk och effektivare efterföljare till Europeiska försvarsfonden som stöder gemensam forskning och innovation på försvarsområdet längs hela leveranskedjan och för att fastställa villkoren för att ta itu med tekniska utmaningar, såsom avancerade ihållande hot, artificiell intelligens och maskininlärning, kvantdatorteknik, sakernas internet på det militära området, säkerhet, attacker i leveranskedjan, dagnollattacker och molnsäkerhet. Parlamentet efterlyser ett inrättande av en EU-byrå inspirerad av Förenta staternas byrå för avancerade försvarsprojekt (DARPA) som en del av Europeiska försvarsbyrån, som ensam bör ansvara för att stödja forskning om ny disruptiv teknik och förfoga över en lämplig mängd riskkapital.

Finansiering och investeringar

73.  Europaparlamentet är bekymrat över att EU:s säkerhets- och försvarsmål inte kommer att uppnås utan en betydande ökning av försvarsinvesteringarna, när det gäller både militärt stöd till Ukraina och förbättringar av vår gemensamma säkerhet. Parlamentet betonar att kostnaden för bristande beredskap för de mest extrema oförutsedda militära händelserna skulle vara mycket högre än kostnaden för en beslutsam EU-beredskap. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att arbeta med och komma överens om specifika sätt och medel för att på kort till lång sikt uppnå en betydande ökning av offentliga och privata investeringar i försvar och säkerhet.

74.  Europaparlamentet anser att anslagen till försvarsutgifter i EU:s nästa fleråriga budgetram måste återspegla den nya prioriteringen att vara ”redo för de mest extrema oförutsedda militära händelserna”.

75.  Europaparlamentet insisterar på att akuta behov inte kan vänta på nästa fleråriga budgetram. Parlamentet insisterar på att innovativa lösningar för att hitta ytterligare finansiering måste utforskas utan dröjsmål, bland annat genom att investera i försvarssektorn, göra det lättare och snabbare att omfördela medel från ett projekt till ett annat och undersöka möjligheten att anpassa EU:s finansieringskriterier för att ge säkerhetskriterierna en ny framträdande plats vid fördelningen av utgifter.

76.  Europaparlamentet välkomnar planen ReArm Europe med fem punkter som kommissionens ordförande föreslog den 4 mars 2025.

77.  Europaparlamentet stöder helhjärtat tanken att EU:s medlemsstater måste öka finansieringen av sitt försvar och sin säkerhet till nya nivåer. Parlamentet noterar att vissa medlemsstater redan har ökat sina försvarsutgifter till 5 % av BNP.

78.  Europaparlamentet välkomnar de nya förslagen i Niinistö-rapporten när det gäller finansieringen av Europas försvar. Parlamentet stöder inrättandet av en facilitet för försvar av Europa och en facilitet för ett säkert Europa. Parlamentet välkomnar och stöder även förslaget om att inrätta ett investeringsgarantiprogram med InvestEU som förebild med öppen arkitektur för att stimulera investeringar av den privata sektorn och utfärda en standard för europeiska beredskapsobligationer.

79.  Europaparlamentet anser att de nationella planerna för återhämtning och resiliens bör ändras för att möjliggöra ny försvarsfinansiering. Parlamentet kräver att dessa investeringar också hanterar sårbarheter både i den militära förmågan och i den sociala strukturen och ger oss möjlighet att bekämpa alla typer av hot mot våra värden, våra sociala modeller, vår säkerhet och vårt försvar.

80.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att stödja inrättandet av en bank för försvar, säkerhet och motståndskraft som ska fungera som ett multilateralt utlåningsinstitut utformat för att tillhandahålla långfristiga lån med låg ränta som kan stödja viktiga nationella säkerhetsprioriteringar, såsom upprustning, modernisering av försvaret, återuppbyggnadsinsatser i Ukraina och återköp av kritisk infrastruktur som för närvarande ägs av fientliga tredjeländer.

81.  Europaparlamentet begär att ett system med europeiska försvarsobligationer undersöks med avseende på förhandsfinansiering av storskaliga militära investeringar. Parlamentet begär i linje med detta att man undersöker om outnyttjade ”coronaobligationer” kan användas till försvarsinstrument, för att komplettera kommissionens plan ReArm Europe, eftersom EU nu upplever ett akut behov att stärka säkerheten och försvaret för att skydda sina medborgare, återställa den avskräckande effekten och stödja sina allierade, först och främst Ukraina.

82.  Europaparlamentet upprepar, i linje med kommissionens plan ReArm Europe, sin uppmaning till Europeiska investeringsbanken (EIB) och andra internationella finansinstitutioner och privata banker i Europa att investera mer aktivt i den europeiska försvarsindustrin. Parlamentet efterlyser i synnerhet en skyndsam översyn av EIB:s utlåningspolitik och omedelbar flexibilitet för att undanröja nuvarande restriktioner för försvarsfinansiering, och vill att möjligheten att emittera öronmärkta skulder för finansiering av säkerhets- och försvarsprojekt ska undersökas.

83.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådets ordförande, António Costa, att omedelbart sammankalla Europeiska rådet på grundval av slutsatserna i vitboken, så att EU:s ledare kan enas om omedelbara och långtgående beslut för att genomföra den europeiska försvarsunionen i enlighet med artikel 42.2 i EU-fördraget och utveckla de åtgärder som anges i vitboken.

84.  Europaparlamentet välkomnar resultaten från Europeiska rådets extra möte den 6 mars 2025 och uppmanar medlemsstaterna att agera beslutsamt under det kommande rådsmötet i mars.

85.  Europaparlamentet framhäver behovet att stärka partnerskapet med likasinnade länder, särskilt länder i Europa, såsom Förenade kungariket och Norge. Parlamentet efterlyser en bred säkerhetspakt mellan EU och Förenade kungariket som även omfattar centrala frågor såsom energi, migration och kritiska mineraler. Parlamentet pekar på mervärdet av att främja förbindelserna med globala partner såsom USA, Japan och Australien.

86.  Europaparlamentet efterlyser ökat samarbete med länderna på västra Balkan på det försvarsindustriella området. Parlamentet betonar att länderna på västra Balkan har betydande sakkunskap inom försvarsindustrin och att EU bör överväga att upphandla militär utrustning från dessa länder. Parlamentet betonar att denna strategi skulle bidra till att länderna på västra Balkan blir starkare bundsförvanter till EU.

87.  Europaparlamentet anser att alla ansträngningar måste göras för att upprätthålla och, om möjligt, främja transatlantiskt samarbete på samtliga områden inom den militära sektorn och försvarssektorn, och påminner samtidigt om behovet att främja det europeiska försvaret och utveckla större suveränitet.

88.  Europaparlamentet noterar att ovanstående inte påverkar den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik.

o
o   o

89.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionens ordförande och behöriga kommissionsledamöter, EU:s säkerhets- och försvarsbyråer samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Gemensamt meddelande av den 18 maj 2022 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om analysen av investeringsgapet på försvarsområdet och vidare åtgärder (JOIN(2022)0024). (2) En strategisk kompass för säkerhet och försvar för en europeisk union som skyddar sina medborgare, värden och intressen och bidrar till internationell fred och säkerhet, som antogs av rådet den 21 mars 2022 och av Europeiska rådet den 24 mars 2022. (3) Mario Draghis rapport av den 9 september 2024 om den europeiska konkurrenskraftens framtid och i synnerhet kapitel fyra om ökad säkerhet och minskat beroende. (4) Sauli Niinistös rapport av den 30 oktober 2024 Safer Together: Strengthening Europe’s Civilian and Military Preparedness and Readiness (inte översatt till svenska). (5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1781 av den 13 september 2023 om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem och om ändring av förordning (EU) 2021/694 (förordning om halvledare), EUT L 229, 18.9.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/1781/oj. (6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUT L, 2024/1252, 3.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj. (7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG, EUT L 216, 20.8.2009, s. 76, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/81/oj. (8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, EUT L 146, 10.6.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/43/oj.