Europaparlamentet utfärdar denna resolution

-  med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(1999) 205 - C5-0122/1999 ),

-  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 juni 1999 om turism och sysselsättning(1) ,

-  med beaktande av artikel 3 u i EG-fördraget,

-  med beaktande av den sysselsättningspakt som tillkännagavs vid Europeiska rådets möte i Köln i juni 1999 och de riktlinjer för sysselsättningen som kommissionen lade fram i september 1999,

-  med beaktande av artikel 2 i EG-fördraget och framför allt målet att uppnå en "hög nivå i fråga om sysselsättning”,

-  med beaktande av artikel 160 i arbetsordningen,

-  med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism och yttrandena från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och utskottet för sysselsättning och socialfrågor (A5-0030/2000 ), och av följande skäl:

A.  Turismen och de initiativ, tjänster, infrastrukturer och företag som är kopplade till denna är den största verksamheten i de utvecklade länderna och utgör ett nytt område för sysselsättningen, i synnerhet för unga och kvinnor.

B.  Sysselsättningspakten från Köln innebär bland annat att man skall identifiera de främsta sysselsättningsskapande sektorerna och avskaffa hindren för sysselsättningen inom tjänstesektorn, som också omfattar turismen.

C.  Utvecklingen av turistnäringen kan leda till en ökad sysselsättningsnivå och förbättrad kvalitet på sysselsättningen; det behövs en politik för att utnyttja, utveckla och förvalta naturliga och kulturella resurser och sevärdheter samt främja, förvalta och utforma efterfrågan på turistområdet liksom uppnå samsyn i våra samhällen vad gäller inkommande turism och ökad gästfrihet.

D.  Turismen är en ekonomisk sektor som - både vad gäller produktion och sysselsättning -befinner sig i ständig expansion i Europa och i världen. För många städer, regioner och kommuner i unionen är den en mycket viktig inkomstkälla och kulturell resurs.

E.  Denna expansion medför emellertid inte alltid och överallt nya och bättre arbetstillfällen; dessutom har det totala antalet turister i Europa varit konstant sedan 1970. De ökade sysselsättningsnivåer som förutses kommer, vilket Högnivågruppen betonade, endast att kunna uppnås om de rätta förutsättningarna skapas och de åtgärder vidtas som krävs för att turismens kapacitet skall kunna maximeras.

F.  Turistnäringen omfattar åtskilliga arbetskraftsintensiva verksamheter med olika produktionsinriktningar, där personer med mycket olika yrkesbakgrund, såväl vad gäller typ av yrke som specialiseringsnivå, kan anställas.

G.  I Amsterdamfördraget saknas en särskild rättslig grund för turistpolitiken. En sådan situation främjar inte utvecklingen av en tillräckligt omfattande och enhetlig turistpolitik i medlemsstaterna och därmed utnyttjas inte heller turismens sysselsättningspotential till fullo. Inom ramen för Europeiska unionens regionalpolitik kan emellertid initiativ genomföras, som har ett nära samband med främjandet av landsbygds-, miljö- och kulturturism, turism i forsknings- och utbildningssyfte samt konferenser, kurorter, turism för äldre människor och sport.

H.  Sedan en lång tid tillbaka verkar Europaparlamentet aktivt för att rådet skall anta ett flerårigt program för turism, vilket krävs för att förbättra både samordningen av de olika gemenskapsåtgärderna och samverkan med medlemsstaternas turistpolitik.

I.  Europeiska unionen måste, mot bakgrund av det nära samband som finns mellan turism och sysselsättning och med hänsyn till subsidiaritetsprincipen, i första hand bidra till att öka kunskapen om turismen för att framhäva dess potential vad gäller att skapa arbetstillfällen, och då börja med att ta fram tillförlitlig och ur ekonomisk synvinkel betydelsefull statistik. Kunskapen måste även ökas för att gemenskapsturismens konkurrenskraft och identitet skall kunna stärkas.

J.  Utvecklingen av gemenskapens turism är nära kopplad till dess hållbarhet i förhållande till gemenskapsmålen, lokalbefolkningarnas rättigheter, livskvaliteten och i första hand säkerheten.

K.  Turismen har vid flera tillfällen på europeisk nivå erkänts som en definitiv landvinning på det sociala området och alla initiativ som syftar till att tillgodose efterfrågan i samhället bör därför främjas.

L.  Företagen inom sektorn utgörs till 95 procent av små och medelstora företag. Det är därför viktigt att garantera dessa företag stödåtgärder för förbättring och bevarande av den kvalitetsstandard som krävs för att de skall kunna verka på en mångkulturell, konkurrenskraftig och global turistmarknad. Europeiska gemenskapen förfogar över de verktyg som behövs för att främja små och medelstora företags kapacitet att växa i takt med utvecklingen på marknaden och att skapa sysselsättning.

M.  Utbildning och rörlighet hos den kvalificerade arbetskraften är grundläggande verktyg i strategin för bekämpning av arbetslöshet i Europa, i synnerhet vad beträffar turistsektorn. Europeiska unionen bör därför verka för att i första hand främja utbildning och rörlighet av personal för att den skall kunna svara mot de mångkulturella krav som marknaden ställer och förse kunderna med lämpliga tjänster.

N.  De geografiska, historiska, kulturella och miljömässiga olikheterna utgör en rikedom och den främsta grunden för turism i gemenskapens regioner. Europeiska unionen måste följaktligen åta sig att stödja sådan verksamhet som kan främja och förbättra dessa särdrag och stärka deras identitet inom en enhetlig referensram, som kan stärka den övergripande attraktionskraften inom gemenskapens hela system för turism. I samband med detta bör det ges möjlighet till samarbete med kandidatländerna och tredje länder kring Medelhavet.

O.  Utvecklingen av effektiva och hållbara transportinfrastrukturer liksom spridningen av ny informationsteknologi får allt större betydelse för turistsektorns konkurrenskraft.

P.  Turismen skulle även kunna vara ett betydelsefullt område för skapande av sysselsättning i småstäder och landsbygdsområden, vilkas kulturella och konstnärliga arv ofta underskattas och inte främjas tillräckligt,

Q.  Massturism i känsliga områden såsom kust- och bergsområden kan hota de lokala miljö- och kulturtillgångarna om turistflödena och utvecklingen i statsområden inte styrs på lämpligt sätt.

R.  I flera av EU:s regioner är turismen begränsad till några perioder om året. I dessa områden bör turismen såsom en viktig inkomstkälla utjämnas över hela året, i synnerhet genom att man främjar turism för äldre människor, familjer och unga människor.

S.  En politik för ökad sysselsättning inom turistsektorn måste utarbetas mot bakgrund av utvecklingen på arbetsmarknaden. I detta sammanhang bör man ta hänsyn till de olika regionernas särdrag och till att denna politik hur som helst måste grunda sig på respekten för förhandlingar mellan berörda parter på arbetsmarknaden.

1.  Parlamentet stöder den övergripande strategi som Högnivågruppen för turism och sysselsättning (HLG) fastställt; uppskattar det faktum att gruppens slutsatser blivit föremål för en särskild rapport från kommissionen och att de till viss del tagits upp i meddelandet om gemenskapspolitik för att stödja sysselsättningen (KOM(1999) 167 ),

2.  anser det vara av grundläggande vikt att målet med ökad sysselsättning inom turistsektorn får ett nära samband med kampen mot svart arbete och olika former av diskriminering mot de svaga grupperna på arbetsmarknaden (kvinnor, unga människor etc.),

3.  anser att det är nödvändigt att ta hänsyn till både arbetstagares och arbetsgivares rättigheter för att man skall kunna styra utvecklingen av arbetsmarknaden inom turistsektorn mot socialt och ekonomiskt tillfredsställande mål,

4.  beklagar att det i fördragen saknas en specifik rättslig grund för turistpolitiken; anser att det för den framtida turistpolitiken är viktigt att denna fråga får en lösning och att medlemsstaterna därför bör diskutera detta inför nästa fördragsreform,

5.  uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna gemenskapspolitiken för främjande av turistrelaterade arbeten med medlemsstaternas nationella sysselsättningspolitik,

6.  anser att Europeiska unionens åtgärder måste bidra till att man inom ramen för regionernas politik kan skapa mekanismer för program och projekt för att främja sysselsättningen och samtidigt värna om och framhäva de rikedomar som finns i form av landskap, kultur, historia och miljö, vilka ligger till grund för turistindustrin, framför allt i de yttre randområdena och öregionerna, som karakteriseras av en ömtålig ekologisk och befolkningsmässig balans,

7.  anser det vara av grundläggande vikt att man i riktlinjerna för strukturprogrammen för perioden 2000-2006 till fullo inbegriper utvecklingen av turismen och skapandet av nya tjänster, som kan generera sysselsättning, och vägleda de nationella och regionala myndigheterna i deras utarbetande av strategier för planering av mål 1, 2 och 3 inom strukturfonderna och sammanhållningsfonden,

8.  anser att de projekt som unionen är med och finansierar positivt skulle kunna bidra till att skapa tjänster och infrastrukturer som kan främja turisternas rörlighet mot och i de avlägsna områden som är av stort turistiskt intresse, framför allt de yttre randområdena, samt till återhämtningen i de regioner som är på nedgång och spridningen av kulturinriktade resmål samt utvecklingen av områden med stor turistkapacitet,

9.  uppmanar kommissionen att beslutsamt stödja landsbygdsturismen, eftersom denna utgör ett mycket viktigt och outvecklat instrument för att skapa sysselsättning och öka inkomsterna, framför allt i de minst gynnade regionerna,

10.  uppmanar kommissionen att fastställa de strategiska prioriteringarna för utvecklingen av turismen inom Europeiska unionen; föreslår att man begränsar Europeiska unionens insatser för turismen till mål som fastställts på denna grund och uppmanar rådet att utan dröjsmål anta ett flerårigt program för turism, som identifierar åtgärder som är mest brådskande och precisera hur gemenskapens insatser skall se ut och var de skall sättas in i överensstämmelse med medlemsstaternas initiativ,

11.  anser det vara önskvärt att turismen, både som produktionssystem och som en sektor med kapacitet att skapa nya arbetstillfällen, till fullo inbegrips i riktlinjerna för den europeiska sysselsättningspolitiken vid gemenskapens kommande toppmöte om sysselsättning, vilket skall hållas i Lissabon under första halvåret 2000,

12.  uppmanar kommissionen att genom instrumentet för sysselsättningspolitikens inriktning för år 2000 verka för att medlemsstaterna skall ta större hänsyn till turismen och sådan verksamhet som är knuten till denna, i synnerhet i deras nationella handlingsplaner för sysselsättningen,

13.  begär att innovativa projekt på grundval av följande principer skall främjas i känsliga områden såsom kust- och bergsområden som får utstå trycket från massturismen och den snabba urbaniseringen: antagande av ett tak för utveckling av stadsbebyggelse, övergång till en kvalitetsbaserad turistpolitik och främjande av samarbetsavtal mellan researrangörer och lokalsamhällena för att på lämpligt sätt hantera turistflödena och hjälpa den lokala ekonomin på ett hållbart sätt,

14.  uppmanar kommissionen att kontrollera i vilken utsträckning det är möjligt att utarbeta en förteckning över kriterier som gör det möjligt att säkerställa att även turistsektorn främjas i samband med de olika generaldirektoratens beslut om projekt som skall finansieras med medel ur gemenskapsbudgeten,

15.  anser att främjandet av turistnäringen i förbindelse med gemenskapsprogram som syftar till att skapa hållbar sysselsättning och stödja små och medelstora företag bör betraktas som ett väl avvägt mål,

16.  är övertygat om att skapandet av nya, bättre och hållbara arbetstillfällen inom turistsektorn och de verksamheter som är förbundna med denna, är starkt beroende av att kvalitets- och säkerhetsnormerna vad gäller turismutbudet i Europa stärks, och att principerna för kvalitet och säkerhet därför bör bli de särskilda nyckelfaktorerna i Europeiska unionens bidrag till den nationella turistpolitiken,

17.  anser att man inte längre får skjuta upp utarbetandet och tillämpningen av en enhetlig samling uppgifter för turiststatistiken i unionen, vilken ger gemenskapens, medlemsstaternas och regionernas organ, företagare och fackföreningar, skolor och universitet samt aktörer i allmänhet inom sektorn tillgång till tillförlitlig information om turismen, om de ekonomiska och sociala fenomen som hänger samman med denna, om sysselsättningsdynamiken, liksom om möjligheterna till yrkesutbildning för dem som är anställda inom turistnäringen och till skapande av nya arbetstillfällen,

18.  uppmanar i detta hänseende kommissionen att så snart som möjligt utarbeta en rapport om utvecklingen av direktiv 95/57/EG om insamling av statistisk information rörande turism, liksom ett förslag till förbättring av detta direktiv vad beträffar indikatorer för sysselsättningen, den hållbara turismen och efterfrågan på arbetsmarknaden,

19.  uppmanar kommissionen att i syfte att uppnå bättre samordning av EU:s åtgärder genomföra en finanskontroll av den politik och de program inom gemenskapen som för närvarande stöder turistindustrin,

20.  kräver att man inför en rad hållbarhetsindikatorer (ekonomiska, sociala och miljömässiga) som kan antas av de lokala och nationella regeringarna och kan vara till hjälp när politik och strategi för utvecklingen av turismen skall fastställas,

21.  anmodar medlemsstaterna och kommissionen att särskilt främja metoder för utbildning av chefer och anställda som sysslar med att förvalta av områdets egna tillgångar; dessa skall stödja den lokalrekryterade personalen och kunna organisera och styra system för av alla typer av turism, tillhandahålla tekniskt stöd till små och medelstora företag, möjliggöra för små och medelstora samt mycket små företag inom turistsektorn att få tillgång till lämpligt kapital, framför allt riskkapital, och samla vad området erbjuder i ett nätverk: inkvartering av turister, miljömässiga, historiska och kulturella tillgångar, oenologi och gastronomi med betoning på lokala produkter, underhållning samt lokala och kombinerade transporter,

22.  uppmanar kommissionen att låta sysselsättning för kvinnor inom turistnäringen ingå som en del i det fyraåriga programmet för små och medelstora företag,

23.  uppmanar kommissionen att införliva turismen i handlingsprogrammet för jämställdhet 2000-2005,

24.  anmodar kommissionen och medlemsstaterna att samla in och sammanställa idéer från turistsektorn så att man kan öka möjligheterna till turism för organiserade samhällsgrupper i syfte att främja nya former av turism på nya orter och framför allt uppmuntra de européer som bor på fastlandet att upptäcka de europeiska turistmålen i de yttre randområdena, så att man kan ta till vara möjligheter till sysselsättning som turism med anknytning till idrott skulle kunna erbjuda samt jämna ut turistströmmarna över hela året för att skapa stabil sysselsättning året runt, i synnerhet på turistorter vid kusten vilka är på tillbakagång,

25.  uppmanar kommissionen att kontrollera att den redan mycket flexibla form som sysselsättningen inom turistsektorn har inte ger upphov till någon diskriminering, i synnerhet inte i fråga om lönenivåer, utbildning, arbetsvillkor och arbetstider,

26.  uppmanar medlemsstaterna att införliva principen om lika möjligheter inom turismen i sina nationella program mot arbetslöshet, genom att uppmuntra till anställning samt till horisontell och vertikal rörlighet vad gäller kvinnor i turistföretag med hjälp av konkreta åtgärder, t.ex. genom att tillämpa jämställdhetsdirektiven genom att intensifiera företagskontrollen i kampen mot svart arbete och premiera företag som anställer specialiserad kvinnlig personal,

27.  uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra och främja ett nära samarbete mellan å ena sidan statliga organ som verkar för kvinnors rättigheter och jämställdhet och å andra sidan turismskolor på alla nivåer, i syfte att särskild uppmärksamhet skall riktas mot att det i utbildningarna tas särskild hänsyn till kvinnors särdrag och möjligheter samt till att förbereda dem för de behov och krav som råder på dagens arbetsmarknad; uppmanar medlemsstaterna att likaledes främja turism för äldre människor,

28.  anser det vara viktigt att insamling, bearbetning, produktion och spridning av information och bästa metoder säkerställs och uppmuntras; uppmanar kommissionen att delta i finansieringen av pilotprojekt för utbyte av erfarenheter och "benchmarking”, i synnerhet på områden som rör definiering av lokala strategier, miljöskydd, kvaliteten på tjänsterna och utbildning för nya yrken inom turistnäringen; för att optimera dessa mål skulle man behöva stärka synergieffekter genom nära samarbete och samordning med redan befintliga program,

29.  uppmanar kommissionen att vara uppmärksam på att konkurrensreglerna tillämpas effektivt inom de sektorer som har ett nära samband med turism, i synnerhet för att bekämpa snedvridning av konkurrensen, monopol och oligopol vilka försvagar situationen för hundratals små och medelstora företag inom sektorn,

30.  uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de behöriga regionala myndigheterna att utöka kontakterna med kandidatländerna och länderna i Medelhavsområdet för att förbättra och vid behov rationalisera nuvarande samarbetsformer, i syfte att utveckla gemensamma projekt som kan skapa nya arbetstillfällen, samt för att utveckla och förvalta nya turistaktiviteter inom kompletterande sektorer, främja inlandet och hälsorelaterad turism, till exempel hälsokällor, och kulturella turistmål för att göra avfolkade byar till attraktiva turistmål och samtidigt kunna minska utvandringen av okvalificerad arbetskraft,

31.  uppmuntrar medlemsstaterna att anta skatteregler som gynnar små och medelstora företag, i synnerhet sådana som är inriktade på att sänka arbetsgivaravgifterna, i syfte att främja en ökad sysselsättning inom arbetskraftsintensiva sektorer, däribland turistsektorn,

32.  uppmanar medlemsstaterna att vidta alla de åtgärder som krävs för att förenkla tillträdet för små och medelstora företag inom turistsektorn till befintliga gemenskapsinstrument (strukturfonder, Femte ramprogrammet för forskning, Leonardo, JEV, Life etc.) och för att främja innovation och partnerskap,

33.  uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar.

(1) Se rådets pressmeddelanden av den 21 juni 1999.