Europaparlamentets resolution om projektet för att minska fattigdomen i västra Kina och Tibets framtid
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
- med beaktande av sina tidigare resolutioner om Tibet, och av följande skäl:
A. Det saknas framsteg i dialogen mellan Europeiska unionen och Kina om mänskliga rättigheter.
B. Den 7 juli 2000 förväntas Världsbanken fatta ett slutligt beslut om sitt stöd till projektet för att minska fattigdomen i västra Kina.
C. Tibet invaderades och ockuperades 1949 och 1950 av kinesiska väpnade styrkor.
D. Det så kallade "17-punktsavtalet” som under tvång undertecknades i Beijing av de tibetanska myndigheterna sanktionerar Tibets annektering till Folkrepubliken Kina, men garanterar samtidigt Tibets fullständiga självständighet och framför allt bevarandet av dess politiska system och med full respekt för religionsfriheten.
E. Revolten i Lhasa mot Beijingregimens ockupation den 10 mars 1959 orsakade död och fängelse för tusentals tibetaner och tvingade Dalai Lama att gå i exil tillsammans med tiotusentals andra tibetaner.
F. Myndigheterna i Beijing inrättade 1965 den autonoma regionen Tibet men ingen verklig självständighet har förekommit sedan landet ockuperades av Kina.
G. Flera försök har gjorts av Dalai Lama för att ge ny kraft åt dialogen med myndigheterna i Beijing, framför allt genom den fempunkters fredsplan som lades fram inför amerikanska kongressen 1987 och Strasbourgförslaget som lades fram inför Europaparlamentet 1988.
H. Kinas ovilja att delta i en dialog för att förhandla om Tibets framtid är oroande.
I. 1989 fick Dalai Lama Nobels fredspris. Dalai Lama har vädjat till det internationella samfundet att främja en fredlig lösning av Tibetfrågan.
J. Tibet omvandlades 1992 till ett ”särskilt ekonomiskt område” och massiva förflyttningar av kinesiska nybyggare till Tibet följde, vilket på några år förvandlat tibetanerna till en minoritet i sitt eget land.
K. Det projekt för att minska fattigdomen i västra Kina som föreslagits kan komma att leda till att etniska kineser åter förflyttas till de tibetanska områdena, vilket kan kränka Världsbankens egen policy i fråga om ursprungsbefolkningar, ofrivilliga förflyttningar av befolkningen och miljö.
1. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att göra allt för att Folkrepubliken Kina och Dalai Lama skall förhandla om en ny status för Tibet som garanterar total frihet för tibetanerna inom alla sektorer av det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet, med försvars- och utrikespolitiken som enda undantag,
2. uppmanar medlemsstaternas regeringar att på allvar beakta möjligheten att erkänna den tibetanska exilregeringen som den legitima företrädaren för den tibetanska befolkningen om myndigheterna i Beijing och den tibetanska exilregeringen inte inom tre år uppnått en överenskommelse om en ny status för Tibet genom förhandlingar som anordnats med stöd av FN:s generalsekreterare,
3. uppmanar kommissionen och rådet att kraftfullt anmoda Världsbanken att skjuta upp beslutet om projektet för att minska fattigdomen i västra Kina och att undersöka samtliga konsekvenser detta projekt skulle kunna få för den etniska, kulturella och sociala balansen i Tibet,
4. uppmanar Världsbanken att offentliggöra den rapport och de rekommendationer som utfärdats av dess instans för klagomål beträffande projektet för att minska fattigdomen i västra Kina före omröstningen i Världsbankens styrelse,
5. uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, kandidatländernas regeringar och parlament, Folkrepubliken Kinas president och premiärminister, Dalai Lama samt Tibets exilregering och exilparlament.