Europaparlamentet utfärdar denna resolution

-  med beaktande av rådets handlingsplan "Förebyggande och bekämpning av den organiserade brottsligheten: Europeiska unionens strategi inför det nya årtusendet” (1) ,

-  med beaktande av avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 29,

-  med beaktande av rådets ordförandeskaps slutsatser från mötet i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999, särskilt punkterna 41 till 62,

-  med beaktande av kommissionens förslag om en resultattavla med vars hjälp framsteg i genomförandet av de åtgärder som måste vidtas för att skapa ett europeiskt område för frihet, säkerhet och rättvisa skall registreras, i den mån dessa berör bekämpandet av brottslighet inom hela unionen, och av följande skäl:

A.  Den organiserade brottsligheten inom EU har ökat avsevärt under det senaste årtiondet, och framförallt på områdena databrott, terrorism, handel med människor, vapen, narkotika och barnpornografi samt penningtvätt liksom korruption och bedrägerier föreligger det ett akut behov av handling, och Europeiska unionen bör fastställa en enhetlig definition av begreppet organiserad brottslighet som omfattar dessa områden.

B.  I avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen anges med rätta att bekämpning av såväl organiserad brottslighet som icke organiserad brottslighet utgör en avgörande förutsättning för det stegvisa skapandet av ett europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa.

C.  Vad gäller det område som omfattas av avdelning VI i EU-fördraget i den fattning som föreligger i Amsterdamfördraget föreskrivs visserligen endast uttryckligt att parlamentet skall höras i samband med utfärdandet av vissa rättsakter (artikel 39.1), men i artikel K 6 andra stycket i EU-fördraget i den lydelse som förelåg i Maastrichtfördraget föreskrevs som bindande att "Ordförandeskapet skall höra Europaparlamentet om de viktigaste aspekterna när det gäller” verksamhet inom ramen för "samarbete i rättsliga och inrikes frågor”, och en av de grundläggande idéerna bakom Amsterdamfördraget var just att stärka parlamentets ställning.

D.  Bekämpandet av den organiserade brottsligheten är en central fråga för EU:s medborgare eftersom den organiserade brottsligheten kan utnyttja sina betydande ekonomiska resurser för att penetrera den politiska nivån, polisen och näringslivet i en stat och därigenom underminera hela samhället.

E.  I vissa tredje länder har den organiserade brottsligheten infiltrerat delar av offentliga institutioner, näringslivet och finansinstituten och detta kräver större vaksamhet och noggrannhet av medlemsstaterna i förbindelser som redan ingåtts eller kommer att ingås på handelns och ekonomins område med dessa länder.

F.  Det är visserligen ett faktum att en infiltrering av samhället genom organiserad brottslighet utgör ett konkret hot mot de grundläggande principerna för rättsstaten såsom ett oberoende rättssystem och en förvaltning som utövas lagenligt, men i enlighet med artikel 6.1 i EU-fördraget bygger Europeiska unionen "på principerna om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt på rättsstatsprincipen” och har därigenom en rättslig och moralisk skyldighet när det gäller att bidra till att bekämpa den organiserade brottsligheten.

G.  Den organiserade brottsligheten utnyttjar den politik som hittills förts av gemenskapen när det gäller att förverkliga grundläggande friheter och avskaffa gränskontroller inom EU, och det är nödvändigt att göra varje tänkbar insats för att säkerställa ett mera omfattande samarbete mellan polismyndigheter och rättsliga myndigheter i syfte att bekämpa utbredningen av alla former av organiserad brottslighet och det hot denna representerar både mot samhället och gemenskapen i dess helhet.

H.  Det är oroande att brottsorganisationer, vilka i regel verkar gränsöverskridande, genom sin stora rörlighet kan utnyttja den existerande begränsningen av myndigheternas befogenheter till den egna statens territorium, och dessutom kan dra nytta av skillnader i de olika administrativa och straffrättsliga systemen genom att lokalisera sin verksamhet i enlighet med sina "behov”.

I.  Det föreligger skillnader mellan de olika straffrättsliga systemen och medlemsstaterna måste därför intensifiera sitt samarbete för att fastställa områden på vilka de nationella straffrättsliga systemen kan anpassas till varandra i ökad utsträckning, i syfte att garantera effektiva straffrättsliga åtgärder mot brottslingar och brottsliga organisationer som verkar över gränserna.

J.  Det är framförallt risken för upptäckt som bidrar till att minska brottsligheten, och därför medför en effektiv brottsbekämpning även en kraftig brottspreventiv effekt, men oavsett detta måste förebyggande åtgärder, vid sidan av de straffrättsliga åtgärderna, spela en ökad roll i den europeiska strategin för bekämpning av organiserad brottslighet.

K.  Genomförandet av ett europeiskt område för frihet, säkerhet och rättvisa kräver en framgångsrik bekämpning av den organiserade brottsligheten, och denna kan endast bli framgångsrik om medlemsstaterna agerar gemensamt och är beredda att låta nationella intressen stå tillbaka vid de tillfällen då gemensamma åtgärder har större utsikter att nå framgång.

L.  I bekämpandet av organiserad brottslighet är uppbyggnaden respektive utvidgandet av ett samarbete med myndigheter i tredje land av avgörande betydelse, liksom utbytet av information som kan leda till ett framgångsrikt tacklande av den organiserade brottsligheten som i hela världen verkar över de internationella gränserna.

M.  Det krävs därför en långsiktig gemensam strategi som inte endast inrymmer målsättningar utan även tidsfrister för genomförandet och prioriteringar.

N.  En sådan handlingsplan kan inte bygga på önsketänkande när det gäller att fastställa målsättningar och den får aldrig bortse från vad som är genomförbart i praktiken.

O.  Det är dock nödvändigt att utan fördröjning också ta itu med politiskt mycket känsliga frågor, eftersom ett uppskov inte ger några som helst förhoppningar om en positiv utveckling.

P.  Den tekniska utvecklingen har utvidgat den organiserade brottslighetens verksamhetsområden och möjligheter till inflytande i samhället, med hänsyn till detta är det nödvändigt att ständigt ägna större uppmärksamhet åt oegentliga sätt att använda datatekniken och olaglig användning av Internet.

Q.  De allvarliga pedofilibrott som är förknippade med och sprids via Internet skall beaktas.

Vad gäller bristande rådfrågning av Europaparlamentet beträffande strategiska handlingar

1.  Parlamentet bekräftar nödvändigheten av att bekämpa den organiserade brottsligheten på unionsnivå på ett sätt som garanterar full respekt för de grundläggande och individuella friheterna, för principen om rättvis rättegång och i synnerhet för rätten till försvar och respekten för privatlivet,

2.  välkomnar därför i princip utarbetandet av en handlingsplan som innehåller en strategi för EU på området för förebyggande och bekämpande av organiserad brottslighet början av det nya årtusendet och därigenom garanterar ett gemensamt agerande,

3.  påpekar dock att det i Maastrichtfördraget föreskrevs som bindande att höra Europaparlamentet "om de viktigaste aspekterna” när det gäller området för samarbete i rättsliga och inrikes frågor,

4.  betonar att Amsterdamfördraget bland annat syftade till att motverka en brist på demokratisk legitimitet beträffande EU:s rättsakter, en reträtt när det gäller parlamentets rättigheter strider alltså mot Amsterdamfördragets anda,

5.  tar därför beslutsamt ställning mot den hållning hos rådet som förefaller att signalera att man betraktar informationen av parlamentet vad gäller arbetet med strategiska handlingar enbart som en akt av hövlighet, och att man därmed betraktar det som onödigt att rådfråga parlamentet,

6.  uppmanar rådet att i framtiden höra parlamentet när det gäller samtliga strategiska handlingar, vilket skulle innebära att man inte endast inväntar parlamentets yttrande, utan också tar del av det och diskuterar dess innehåll,

Beträffande handlingsplanens innehåll

7.  konstaterar att prioriteringen när det gäller de enskilda rekommendationerna i handlingsplanen inte alltid gjorts med hänsyn till hur angelägna målsättningarna är, utan ofta med hänsyn till deras möjligheter att förverkligas,

8.  påpekar att man bör prioritera sådana åtgärder som syftar till att man skall uppnå viktiga mål, som till exempel spårande, spärrande och beslagtagning av vinster som härrör från brott, samt till att utreda vinning uppnådd genom penningtvätt, eftersom de kriminella organisationernas huvudmålsättning är att samla på sig illegal förmögenhet och deras styrka vilar på de enorma ekonomiska och finansiella resurser de förfogar över,

9.  fruktar att det kan framföras tvivel om att verksamheten är seriös då det konstateras att, man fastställt en skala av prioritetsgrader från 1 till 5 som enligt handlingsplanen skall ligga till grund för denna, men att ingen av punkterna tilldelats prioritetsgrad 5 och endast en rekommendation tilldelats prioritetsgrad 4,

10.  uppmanar därför rådet att på nytt tänka igenom prioriteringarna i sin helhet,

Beträffande rådets ordförandeskaps slutsatser om förebyggandet av brott

11.  välkomnar det portugisiska ordförandeskapets beslut att genom att hålla en högnivåkonferens om förebyggandet av brott lyfta fram detta angelägna ämne,

12.  uppmanar rådet att förverkliga ett system baserat på inbördes utvärdering och presentera de upplysningar som framgår av detta för Europaparlamentet, de nationella parlamenten och medborgarna i unionen, för att öka öppenheten beträffande medlemsstaternas verksamhet för bekämpning av organiserad brottslighet,

13.  lyckönskar rådets ordförandeskap beträffande de slutsatser om förebyggandet av brott som fastställdes vid denna konferens, vilka även innehåller en del av de krav som framförts av parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

14.  uppmanar rådet att även beakta följande punkter:

15.  förväntar sig att slutsatserna utmynnar i en konkret handlingsplan med precist definierade ansvarsområden och tidsfrister på området för förebyggande av brott, inte minst eftersom man i avsnitt 2.3 i handlingsplanen beträffande den organiserade brottsligheten, som ägnas åt en förstärkning av de brottsförebyggande åtgärderna, i analysen lagt fram en rad värdefulla idéer om förebyggandet av brott, idéer som dock inte kommit till uttryck i några dem motsvarande rekommendationer,

16.  uppmanar rådet att informera Europaparlamentet om den fortsatta verksamheten på området för förebyggande av brott samt att höra parlamentet innan strategiska handlingar på detta område antas,

o
o   o

17.  uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT C 124, 3.5.2000, s. 1.