Förslaget ändrades på följande sätt:

Kommissionens förslag (1)   Parlamentetsändringar (Ändring 1) Skäl 7    (7) Till följd av att sektorerna för telekommunikation, media och informationsteknik konvergerar bör alla överföringsnät och överföringstjänster omfattas av ett enda regelverk. Detta regelverk består av det föreliggande direktivet samt fyra särdirektiv och en förordning: Europaparlamentets och rådets direktiv …/…/EG [om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[, Europaparlamentets och rådets direktiv …/…/EG [om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning[, Europaparlamentets och rådets direktiv …/…/EG [om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[, Europaparlamentets och rådets direktiv …/…/EG [om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom sektorn för elektronisk kommunikation[ samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr …/… [om tillträde till accessnät[ (nedan kallade ”särskilda rättsakter ”). Det är nödvändigt att särskilja regleringen av överföring från regleringen av innehåll. Innehåll i tjänster som tillhandahålls via elektroniska kommunikationsnät med hjälp av elektroniska kommunikationstjänster, till exempel sändningsinnehåll , finansiella tjänster och vissa tjänster som räknas till informationssamhället, omfattas därför inte av detta regelverk. Innehållet i TV-program omfattas av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG. Att det görs åtskillnad mellan reglering av överföring och reglering av innehåll hindrar inte att man tar hänsyn till sambanden mellan dem.    (7) Till följd av att sektorerna för telekommunikation, media och informationsteknik konvergerar bör alla överföringsnät och överföringstjänster omfattas av ett enda regelverk. Detta regelverk består av det föreliggande direktivet samt fyra särdirektiv och en förordning: Europaparlamentets och rådets direktiv …/…/EG [om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[, Europaparlamentets och rådets direktiv …/…/EG [om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning[, Europaparlamentets och rådets direktiv …/…/EG [om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[ samt Europaparlamentets och rådets direktiv …/…/EG [ om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom sektorn för elektronisk kommunikation[ (nedan kallade ”särdirektiv ”*). Det är nödvändigt att särskilja regleringen av överföring från regleringen av innehåll. Innehåll i tjänster som tillhandahålls via elektroniska kommunikationsnät med hjälp av elektroniska kommunikationstjänster, till exempel audiovisuellt innehåll , finansiella tjänster och vissa tjänster som räknas till informationssamhället, omfattas därför inte av detta regelverk. Regelverket påverkar inte åtgärder som i enlighet med gemenskapsrätten vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå för att främja kulturell och språklig mångfald och bevara mediepluralismen. Innehållet i TV-program omfattas av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG. Att det görs åtskillnad mellan reglering av överföring och reglering av innehåll hindrar inte att man tar hänsyn till sambanden mellan dem, framför allt för att garantera pluralism, kulturell mångfald och konsumentskydd i överföringen av audiovisuellt innehåll, oavsett överföringssätt, samt mångfald när det gäller audiovisuellt innehåll som överförs via någon elektronisk kommunikationsinfrastruktur och tillhörande utrustning . * (Hänvisningen till "särskilda rättsakter” skall ersättas med "särdirektiv” i hela texten.) (Ändring 2) Skäl 12    (12) Varje part som berörs av ett beslut som fattats av en nationell tillsynsmyndighet bör ha rätt att överklaga beslutet till en oberoende instans som inrättats av medlemsstaten. Överklagandeinstansen bör vara i stånd att pröva omständigheterna i ärendet, och i avvaktan på resultatet av överklagandet bör den nationella tillsynsmyndighetens beslut gälla. Detta överklagandeförfarande påverkar inte juridiska eller fysiska personers rättigheter enligt nationell lagstiftning.    (12) Varje part som berörs av ett beslut som fattats av en nationell tillsynsmyndighet bör ha rätt att överklaga beslutet till en oberoende instans som inrättats av medlemsstaten. Överklagandeinstansen bör vara i stånd att pröva fakta och sakliga omständigheter i ärendet, och i avvaktan på resultatet av överklagandet bör den nationella tillsynsmyndighetens beslut gälla, såvida det inte föreligger brådskande och tvingande skäl kopplade till en potentiell konflikt med denna regleringsram . Detta överklagandeförfarande påverkar inte juridiska eller fysiska personers rättigheter enligt nationell lagstiftning. (Ändring 3) Skäl 13    (13) Nationella tillsynsmyndigheter behöver samla in information från marknadsaktörer för att kunna fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Sådan information kan också behöva inhämtas för kommissionens räkning, så att kommissionen kan fullgöra sina skyldigheter enligt gemenskapens lagstiftning. En begäran om information bör stå i proportion till syftet och får inte vara orimligt betungande för företagen. Information som inhämtas av nationella tillsynsmyndigheter bör vara tillgänglig för allmänheten, utom i de fall då informationen är konfidentiell. De nationella tillsynsmyndigheterna bör, i fråga om konfidentialitet i samband med informationsutbyte, ha samma rättigheter och skyldigheter som "behöriga myndigheter” har för det ändamål som avses i rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962, första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86, senast ändrad genom förordning (EG) nr 1216/1999.    (13) Nationella tillsynsmyndigheter behöver samla in information från marknadsaktörer för att kunna fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Sådan information kan också behöva inhämtas för kommissionens räkning, så att kommissionen kan fullgöra sina skyldigheter enligt gemenskapens lagstiftning. En begäran om information bör stå i proportion till syftet och får inte vara orimligt betungande för företagen. Information som inhämtas av nationella tillsynsmyndigheter bör vara tillgänglig för allmänheten, utom i de fall då informationen är konfidentiell, i synnerhet för att skydda affärshemligheter . De nationella tillsynsmyndigheterna bör, i fråga om konfidentialitet i samband med informationsutbyte, ha samma rättigheter och skyldigheter som "behöriga myndigheter” har för det ändamål som avses i rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962, första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86 senast ändrad genom förordning (EG) nr 1216/1999. (Ändring 4 + 5) Skäl 15    (15) Nationella tillsynsmyndigheter bör ha en harmoniserad uppsättning mål och principer till stöd för sin verksamhet. Dessa mål och principer bör vara det enda rättesnöret för de åtgärder de nationella tillsynsmyndigheterna vidtar när de utövar sin verksamhet inom ramen för detta regelverk.    (15) Nationella tillsynsmyndigheter bör ha en harmoniserad uppsättning mål och principer och vid behov avstämma sin verksamhet med tillsynsmyndigheterna i andra medlemsstater . Dessa mål och principer bör vara det enda rättesnöret för de åtgärder de nationella tillsynsmyndigheterna vidtar när de utövar sin verksamhet inom ramen för detta regelverk, inbegripet allokering av spektrum . (Ändring 6) Skäl 16    (16) Radiospektrum är en väsentlig förutsättning för radiobaserade elektroniska kommunikationstjänster och, i den mån det används för sådana tjänster, måste det därför fördelas och tilldelas av nationella tillsynsmyndigheter i enlighet med öppet redovisade, icke-diskriminerande och objektiva kriterier. Det är viktigt att fördelning och tilldelning av radiospektrum görs så effektivt som möjligt, så att behovet av att balansera kraven från kommersiell och icke-kommersiell användning av radiospektrum kan tillgodoses. En andrahandsmarknad för radiospektrum kan vara ett effektivt sätt att få till stånd en mer effektiv spektrumanvändning, förutsatt att tillfredsställande skyddsåtgärder vidtas för att skydda allmänhetens intressen, i synnerhet när det gäller behovet av att sörja för öppenhet och rättslig tillsyn av sådana transaktioner. Genom Europaparlamentets och rådets beslut […[ om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i gemenskapen inrättas ett regelverk för harmonisering av radiospektrum, och alla åtgärder som vidtas genom tillämpning av detta direktiv bör syfta till att underlätta det arbete som genomförs inom ramen för det beslutet.    (16) Radiospektrum är en väsentlig förutsättning för radiobaserade elektroniska kommunikationstjänster och, i den mån det används för sådana tjänster, måste det därför fördelas och tilldelas av nationella tillsynsmyndigheter i enlighet med en harmoniserad uppsättning mål och principer som styr deras arbete, samt med öppet redovisade, icke-diskriminerande och objektiva kriterier. Det är viktigt att fördelning och tilldelning av radiospektrum görs så effektivt som möjligt, så att behovet av att balansera kraven från kommersiell och icke-kommersiell användning av radiospektrum kan tillgodoses. En andrahandsmarknad för radiospektrum kan vara ett effektivt sätt att få till stånd en mer effektiv spektrumanvändning, förutsatt att tillfredsställande skyddsåtgärder vidtas för att skydda allmänhetens intressen, i synnerhet när det gäller behovet av att sörja för öppenhet och rättslig tillsyn av sådana transaktioner. Allmänhetens intressen, som vederbörligen skall beaktas av medlemsstaterna i samband med spektrumanvändningen, inbegriper bland annat yttrandefriheten, tryggandet av informationsfriheten, pluralismen, den kulturella mångfalden, den sociala sammanhållningen och konsumentskyddet. Genom Europaparlamentets och rådets beslut […[ om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i gemenskapen inrättas ett regelverk för harmonisering av radiospektrum, och alla åtgärder som vidtas genom tillämpning av detta direktiv bör syfta till att underlätta det arbete som genomförs inom ramen för det beslutet. (Ändring 7) Skäl 18    (18) Det bör finnas snabba och icke-diskriminerande förfaranden för beviljande av ledningsrätter för att man skall kunna skapa förutsättningarna för en sund och effektiv konkurrens. Detta direktiv får inte påverka tolkningen av nationella lagar som reglerar expropriation av egendom.    (18) Det bör finnas snabba och icke-diskriminerande förfaranden för beviljande av ledningsrätter för att man skall kunna skapa förutsättningarna för en sund och effektiv konkurrens. De villkor som är förknippade med användningen av dessa rätter bör vara icke-diskriminerande, objektivt motiverade och lämpliga. Detta direktiv får inte påverka tolkningen av nationella lagar som reglerar expropriation av egendom. (Ändring 8) Skäl 20    (20) Det finns ett behov av förhandsskyldigheter under vissa omständigheter i syfte att säkerställa framväxten av en konkurrensutsatt marknad. Definitionen av betydande marknadsinflytande - i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/33/EG av den 30 juni 1997 om samtrafik inom telekommunikation i syfte att säkerställa samhällsomfattande tjänster och samverkan genom tillämpning av principerna om tillhandahållande av öppna nät, ändrat genom direktiv 98/61/EG - har visat sig fungera väl under de inledande skedena av marknadens öppnandeprocess som tröskelnivå för förhandsskyldigheter, men definitionen behöver nu anpassas för att passa mer komplexa och dynamiska marknader. Av detta skäl baseras definitionen i detta direktiv på begreppet dominerande ställning såsom det är definierat i rättspraxis från Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätt. Med undantag av andra fall, som regleras genom internationella förpliktelser ingångna av gemenskapen och dess medlemsstater, är förhandsskyldigheter, som upprättats för att åstadkomma effektiv konkurrens, berättigade enbart för företag som har finansierat infrastruktur på grundval av särskilda eller exklusiva rättigheter inom områden där det råder rättsliga, tekniska eller ekonomiska hinder för marknadstillträde - framför allt vad gäller anläggning av nätinfrastruktur -, eller för företag som har vertikalt integrerade organisationer och som äger eller driver nätinfrastruktur för leverans av tjänster till kunder och som också tillhandahåller tjänster via denna infrastruktur, som deras konkurrenter absolut måste ha tillträde till.    (20) Det finns ett behov av förhandsskyldigheter under vissa omständigheter i syfte att säkerställa framväxten av en konkurrensutsatt marknad. Definitionen av betydande marknadsinflytande - i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/33/EG av den 30 juni 1997 om samtrafik inom telekommunikation i syfte att säkerställa samhällsomfattande tjänster och samverkan genom tillämpning av principerna om tillhandahållande av öppna nät, ändrat genom direktiv 98/61/EG - har visat sig fungera väl under de inledande skedena av marknadens öppnandeprocess som tröskelnivå för förhandsskyldigheter, men definitionen behöver nu anpassas för att passa mer komplexa och dynamiska marknader. Av detta skäl baseras definitionen i detta direktiv på begreppet dominerande ställning såsom det är definierat i rättspraxis från Europeiska gemenskapernas domstol och förstainstansrätt, även om nationella tillsynsmyndigheter även fortsättningsvis bör få utveckla sina egna analyser och sin egen prejudikatsfallssamling . Med undantag av andra fall, som regleras genom internationella förpliktelser ingångna av gemenskapen och dess medlemsstater, är förhandsskyldigheter, som upprättats för att åstadkomma effektiv konkurrens, berättigade enbart för företag som har finansierat infrastruktur på grundval av särskilda eller exklusiva rättigheter inom områden där det råder rättsliga, tekniska eller ekonomiska hinder för marknadstillträde - framför allt vad gäller anläggning av nätinfrastruktur -, eller för företag som har vertikalt integrerade organisationer och som äger eller driver nätinfrastruktur för leverans av tjänster till kunder och som också tillhandahåller tjänster via denna infrastruktur, som deras konkurrenter absolut måste ha tillträde till. (Ändring 9) Skäl 20a (nytt) (20a) Vid tillämpningen av artikel 13.2 bör tillsynsmyndigheternas bedömning baseras på kommissionens beslutspraxis och Europeiska gemenskapernas domstols rättspraxis i den form de kan komma att utvecklas i enlighet med artikel 82 i fördraget. (Ändring 10) Skäl 21    (21) Det är väsentligt att sådana rättsliga skyldigheter endast införs där konkurrensen inte är effektiv och där åtgärder i nationell och gemenskapsomfattande konkurrenslagstiftning inte är tillräckliga för att lösa problemet. Kommissionen bör därför ta fram riktlinjer på gemenskapsnivå som nationella tillsynsmyndigheter skall följa när de bedömer dels huruvida konkurrensen är effektiv på en viss marknad, dels huruvida ett företag har ett betydande marknadsinflytande . Dessa riktlinjer kommer också att omfatta frågan om nya, framväxande marknader, där det marknadsledande företaget i kraft av de faktiska förhållandena sannolikt har en betydande marknadsandel men inte bör åläggas otillbörliga skyldigheter. Nationella tillsynsmyndigheter kommer att behöva samarbeta med varandra i de fall då den aktuella marknaden befinns sträcka sig över en eller flera nationsgränser.    (21) Det är väsentligt att sådana rättsliga skyldigheter endast införs där konkurrensen inte är effektiv och där åtgärder i nationell och gemenskapsomfattande konkurrenslagstiftning inte är tillräckliga för att lösa problemet. Kommissionen bör därför ta fram riktlinjer på gemenskapsnivå som nationella tillsynsmyndigheter skall följa när de bedömer dels huruvida konkurrensen är effektiv på en viss marknad, dels huruvida ett företag har ett betydande marknadsinflytande . Dessa riktlinjer kommer också att omfatta frågan om nya, framväxande marknader, där det marknadsledande företaget i kraft av de faktiska förhållandena sannolikt har en betydande marknadsandel men inte bör åläggas otillbörliga skyldigheter. Kommissionen bör regelbundet och med lämpliga intervaller, men åtminstone årligen, kontrollera att riktlinjerna är effektiva och vid behov anpassa dem på lämpligt sätt till förhållandena på marknaden. Nationella tillsynsmyndigheter kommer att behöva samarbeta med varandra i de fall då den aktuella marknaden befinns sträcka sig över en eller flera nationsgränser. (Ändring 11) Skäl 23    (23) Standardisering bör förbli en i första hand marknadsdriven process. Det kan dock fortfarande förekomma situationer där det är lämpligt att på gemenskapsnivå kräva att vissa bestämda standarder måste följas i syfte att åstadkomma driftskompatibilitet inom den inre marknaden. På nationell nivå omfattas medlemsstaterna av bestämmelserna i direktiv 98/34/EG. I Europaparlamentets och rådets direktiv 95/47/EG av den 24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för sändning av televisionssignaler föreskrivs inte något särskilt sändningssystem för digital-TV och inte heller något särskilt tjänstekrav. Genom gruppen för sändning av digital video (Digital Video Broadcasting Group) har aktörerna på den europeiska marknaden utvecklat en "familj” av system för sändning av televisionssignaler. Dessa system har standardiserats av Europeiska institutet för telestandarder (ETSI, European Telecommunications Standards Institute) och utfärdats som rekommendationer av Internationella teleunionen (ITU, International Telecommunications Union).    (23) Standardisering bör, som ett medel för att skapa en konkurrenskraftig marknad, där det är motiverat förbli en i första hand marknadsdriven process. Det kan dock fortfarande förekomma situationer där det är nödvändigt att kräva av leverantörer att vissa bestämda standarder i gemenskapen måste följas i syfte att åstadkomma tillträde till och driftskompatibilitet mellan överföringssätt och tjänster inom den inre marknaden. På nationell nivå omfattas medlemsstaterna av bestämmelserna i direktiv 98/34/EG. I Europaparlamentets och rådets direktiv 95/47/EG av den 24 oktober 1995 om tillämpning av standarder för sändning av televisionssignaler föreskrivs inte något särskilt sändningssystem för digital-TV och inte heller något särskilt tjänstekrav. Genom gruppen för sändning av digital video (Digital Video Broadcasting Group) har aktörerna på den europeiska marknaden utvecklat en "familj” av system för sändning av televisionssignaler. Dessa system har standardiserats av Europeiska institutet för telestandarder (ETSI, European Telecommunications Standards Institute) och utfärdats som rekommendationer av Internationella teleunionen (ITU, International Telecommunications Union). Kommissionen bör ha befogenhet att förhandla fram en öppen gemensamt överenskommen standard för digitala TV-tjänster. (Ändring 13) Artikel 1.1    1. Genom detta direktiv inrättas ett harmoniserat regelverk för elektroniska kommunikationstjänster, elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning. I direktivet fastställs skyldigheter för nationella tillsynsmyndigheter och inrättas en rad förfaranden som syftar till att åstadkomma en harmoniserad tillämpning av regelverket inom hela gemenskapen.    1. Genom detta direktiv inrättas ett harmoniserat regelverk för elektroniska kommunikationstjänster, elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning och tjänster i syfte att uppnå verklig konkurrens på marknaden till förmån för slutanvändarna och för att säkerställa samhällsomfattande tjänster för alla medborgare . Denna tillhörande utrustning inbegriper de funktioner i terminalutrustningen som utgör en väsentlig del av nätet och vars specifikationer bestäms eller påverkas av de elektroniska kommunikationsnäten. I direktivet fastställs befogenheter och skyldigheter för nationella tillsynsmyndigheter och inrättas en rad förfaranden som syftar till att åstadkomma en harmoniserad tillämpning av regelverket inom hela gemenskapen. (Ändring 15) Artikel 1.1b (ny) 1a. Detta direktiv och särdirektiven påverkar inte de åtgärder avseende den audiovisuella politiken och innehållsregleringen som vidtas på gemenskapsnivå eller nationell nivå, i enlighet med gemenskapslagstiftningen, inbegripet åtgärder som vidtagits i det allmänna intresset för att främja kulturell och språklig mångfald och för att bevara mediepluralismen. (Ändring 16) Artikel 1.3    3. Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 1999/5/EG. Utgår (Ändring 17) Artikel 2 a    a) "elektroniskt kommunikationsnät”: system för överföring, och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt andra resurser som medger överföring av signaler via tråd, via radio, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringssätt, däribland satellitnät, fasta nät (kretskopplade och paketkopplade, inbegripet Internet) och markbundna mobilnät, rundradionät samt kabel-TV-nät, oberoende av vilken typ av information som överförs.    a) "elektroniskt kommunikationsnät”: system för överföring, och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt andra resurser som medger överföring av signaler via tråd, via radio, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringssätt, däribland satellitnät, fasta nät (kretskopplade och paketkopplade, inbegripet Internet) och markbundna mobilnät, rundradionät samt kabel-TV-nät, oberoende av vilken typ av information som överförs, samt elkablar och elledningar i den utsträckning dessa används för kommersiella informationstjänster . (Ändring 18) Artikel 2 b    b) "elektronisk kommunikationstjänst”: tjänster tillhandahålls mot ersättning och som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring och dirigering av signaler i elektroniska kommunikationsnät, däribland telekommunikationstjänster och överföringstjänster i nät som används för rundradio, men inte tjänster som innebär tillhandahållande eller utövande av redaktionellt ansvar över innehåll som överförs med hjälp av elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster .    b) "elektronisk kommunikationstjänst”: tjänster som tillhandahålls på kommersiell basis och som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring och dirigering av signaler i elektroniska kommunikationsnät, däribland telekommunikationstjänster och överföringstjänster i nät som används för rundradio, samt tjänster för att tillhandahålla innehåll och information, Internet och elektronisk handel som överförs med hjälp av dessa nät (adresslistor, databaser etc.) . (Ändring 19) Artikel 2 d    d) "tillhörande utrustning”: sådan utrustning som hör samman med ett elektroniskt kommunikationsnät och/eller en elektronisk kommunikationstjänst, till vilken tillträde är nödvändigt för att det skall vara möjligt att på ett konkurrenskraftigt sätt tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster på lika villkor .    d) "tillhörande utrustning”: sådan utrustning som hör samman med ett elektroniskt kommunikationsnät och/eller en elektronisk kommunikationstjänst, till vilken tillträde är nödvändigt för att det skall vara möjligt att på ett konkurrenskraftigt sätt och på lika villkor tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster, TV- eller radiosändningar eller andra innehållstjänster . (Ändring 20) Artikel 2 h    h) "samhällsomfattande tjänster”: en uppsättning tjänster, definierade i direktiv …/…/EG [om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[, av viss angiven kvalitet vilka är tillgängliga för alla användare oavsett var de befinner sig och till ett rimligt pris med hänsyn till de speciella nationella förhållandena.    h) "samhällsomfattande tjänster”: den uppsättning tjänster, inklusive, i förekommande fall, medlen för att få tillgång till tjänsterna, som definieras i direktiv …/…/EG [om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[, av viss angiven kvalitet vilka är tillgängliga för alla användare oavsett var de befinner sig och till ett rimligt pris med hänsyn till de speciella nationella förhållandena. (Ändring 21) Artikel 2.la (ny)    la) "transnationella marknader”: marknader som fastställs enligt artikel 14, på vilka effektiv konkurrens endast kan säkerställas genom enhetlig reglering i de berörda medlemsstaterna. (Ändring 22) Artikel 3.2    2. Medlemsstaterna skall garantera sina respektive nationella tillsynsmyndigheters oberoende genom att säkerställa att de är rättsligt åtskilda från och verksamhetsmässigt oberoende av alla organisationer som tillhandahåller nät, utrustning eller tjänster för elektronisk kommunikation. Medlemsstater som behåller äganderätten till eller kontrollen över företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och/eller kommunikationstjänster skall se till att en fullständig och faktisk organisatorisk åtskillnad görs mellan regleringsverksamheten och sådan verksamhet som har samband med ägande eller kontroll.    2. Medlemsstaterna skall garantera sina respektive nationella tillsynsmyndigheters politiska och ekonomiska oberoende genom att säkerställa att de är rättsligt åtskilda från och verksamhetsmässigt oberoende av alla organisationer som tillhandahåller nät, utrustning eller tjänster för elektronisk kommunikation. Medlemsstater som behåller äganderätten till eller kontrollen över företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och/eller kommunikationstjänster skall se till att en fullständig och faktisk organisatorisk åtskillnad görs mellan regleringsverksamheten och sådan verksamhet som har samband med ägande eller kontroll och att ett organ med regleringsverksamhet kan agera fritt utan ytterligare auktorisation från någon annan instans eller något annat organ, och endast underkastat rätten att överklaga i enlighet med artikel 4. (Ändring 23) Artikel 3.3    3. Medlemsstaterna skall sörja för att nationella tillsynsmyndigheter utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet redovisat sätt.    3. Medlemsstaterna skall sörja för att nationella tillsynsmyndigheter utövar sina befogenheter på ett opartiskt och öppet redovisat sätt och förfogar över de resurser som krävs för att de skall kunna utföra sina uppgifter effektivt så länge som det är nödvändigt med sektorspecifik reglering. I frågor av allmänt intresse skall medlemsstaterna arbeta för att slå ihop den nationella tillsynsmyndigheten med de nationella konkurrensövervakande myndigheterna och den nationella tillsynsmyndigheten för den audiovisuella sektorn . (Ändring 24) Artikel 3.3a (ny) 3a. De nationella tillsynsmyndigheterna skall motivera sina beslut enligt på förhand bestämda riktlinjer som kommissionen offentliggör, i syfte att uppnå gemensamma objektiva kriterier som minimerar behovet av icke-objektiva omdömen från tillsynsmyndigheterna. Kommissionen får ifrågasätta och eventuellt upphäva beslut som fattats av nationella tillsynsmyndigheter om de inte har motiverats i enlighet med regelverket. (Ändring 25) Artikel 3.4    4. Medlemsstaterna skall se till att de uppgifter som skall utföras av nationella tillsynsmyndigheter offentliggörs i lättillgänglig form, i synnerhet när sådana uppgifter ges till fler än ett organ. Medlemsstaterna skall dessutom offentliggöra de förfaranden som skall följas i samband med samråd och samarbete mellan sådana myndigheter, och mellan sådana myndigheter och nationella myndigheter som har ansvaret för tillämpningen av konkurrensrätten och nationella myndigheter som har ansvaret för tillämpningen av konsumenträtten, när det gäller frågor som är av gemensamt intresse. Medlemsstaterna skall sörja för att dessa myndigheters uppgifter inte sammanfaller.    4. Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att de uppgifter som skall utföras av nationella tillsynsmyndigheter offentliggörs i lättillgänglig form för företag och konsumenter , i synnerhet när sådana uppgifter ges till fler än ett organ. Kommissionen och medlemsstaterna skall dessutom offentliggöra de förfaranden som skall följas i samband med samråd och samarbete mellan sådana myndigheter, och mellan sådana myndigheter och nationella myndigheter som har ansvaret för tillämpningen av konkurrensrätten och nationella myndigheter som har ansvaret för tillämpningen av konsumenträtten, när det gäller frågor som är av gemensamt intresse. Medlemsstaterna skall sörja för att dessa myndigheters uppgifter inte sammanfaller. Medlemsstaterna skall upprätta ett enhetligt rådgivningskontor för allmänheten. (Ändring 26) Artikel 3.6    6. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om alla nationella tillsynsmyndigheter som tilldelas uppgifter enligt detta direktiv och de särskilda rättsakterna, samt deras respektive ansvarsområden.    6. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om alla nationella tillsynsmyndigheter som tilldelas uppgifter enligt detta direktiv och särdirektiven , samt deras respektive ansvarsområden. De skall dessutom informera allmänheten om att det enhetliga rådgivningskontoret upprättats och öppnats. (Ändring 27) Artikel 4.1    1. Medlemsstaterna skall sörja för att det på nationell nivå finns ett system enligt vilket en användare eller ett företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och/eller kommunikationstjänster har rätt att överklaga beslut som fattats av en nationell tillsynsmyndighet och att de därvid kan vända sig till en instans som är oberoende av regeringen och av den berörda nationella tillsynsmyndigheten. Överklagandeinstansen skall inte bara kunna pröva huruvida det förfarande enligt vilket beslutet har fattats var formellt riktigt, utan också omständigheterna i sak . I avvaktan på resultatet av varje sådant överklagande skall det beslut som fattats av den nationella tillsynsmyndigheten gälla.    1. Medlemsstaterna skall sörja för att det på nationell nivå finns effektiva system enligt vilket varje användare eller företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och/eller kommunikationstjänster och har intresse av att göra det har rätt att överklaga beslut som fattats av en nationell tillsynsmyndighet och att de därvid kan vända sig till en instans som är oberoende av regeringen och av den berörda nationella tillsynsmyndigheten. Överklagandeinstansen skall inte bara kunna pröva huruvida det förfarande enligt vilket beslutet har fattats var formellt riktigt, utan också fakta och sakliga omständigheter i målet . Begäran om överklagande skall göras senast en månad efter att detta beslut har offentliggjorts och den slutliga domen skall fällas senast tre månader efter en sådan begäran. I avvaktan på resultatet av varje sådant överklagande skall det beslut som fattats av den nationella tillsynsmyndigheten gälla såvida inte överklagandeinstansen av akuta och tvingande skäl kopplade till en potentiell konflikt med detta regelverk beslutar om upphävande . (Ändring 28) Artikel 4.3    3. Om överklagandeinstansen inte har domstolskaraktär, skall skriftliga motiveringar av dess beslut alltid lämnas. I sådana fall skall dess beslut kunna prövas av en domstol.    3. Om överklagandeinstansen inte har domstolskaraktär, skall skriftliga motiveringar av dess beslut alltid lämnas. I sådana fall skall besluten kunna överklagas vid domstol i enlighet med artikel 234 i fördraget . (Ändring 29) Artikel 4.4    4. Medlemmarna av en sådan överklagandeinstans skall tillsättas och frånträda på samma villkor som gäller för domstolar, tillämpade av den myndighet som tillsätter och avsätter dem, samt bestämmer ämbetsperiodens längd. Åtminstone den medlem som innehar ordförandeskapet i överklagandeinstansen skall ha samma juridiska och yrkesmässiga kvalifikationer som medlemmar av domstolar. Överklagandeinstansen skall fatta sina beslut enligt ett förfarande i vilket båda sidor får yttra sig, och dess beslut skall vara rättsligt bindande genom förfaranden som fastställs av varje medlemsstat för sig.    4. Medlemmarna av en sådan överklagandeinstans skall tillsättas och frånträda på samma villkor som gäller för domstolar, tillämpade av den myndighet som tillsätter och avsätter dem, samt bestämmer ämbetsperiodens längd. Medlemsstaterna skall se till att överklagandeinstansen besitter lämplig sakkunskap, bland annat vad gäller de ekonomiska frågorna, för att kunna utföra sina uppgifter. Åtminstone den medlem som innehar ordförandeskapet i överklagandeinstansen skall ha samma juridiska och yrkesmässiga kvalifikationer som medlemmar av domstolar. Överklagandeinstansen skall fatta sina beslut enligt ett förfarande i vilket båda sidor får yttra sig, och dess beslut skall vara rättsligt bindande genom förfaranden som fastställs av varje medlemsstat för sig. (Ändring 30) Artikel 5.1    1. Medlemsstaterna skall sörja för att företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster tillhandahåller all den information som är nödvändig för att nationella tillsynsmyndigheter skall kunna säkerställa att gemenskapslagstiftningen följs. Den information som den nationella tillsynsmyndigheten begär in skall stå i proportion till fullgörandet av denna uppgift. Den nationella tillsynsmyndigheten skall redovisa de skäl som motiverar dess begäran om information.    1. Medlemsstaterna skall sörja för att de nationella tillsynsmyndigheterna har behörighet att kräva att företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster tillhandahåller all den information som är nödvändig för att nationella tillsynsmyndigheter skall kunna säkerställa att gemenskapslagstiftningen följs. Den information som den nationella tillsynsmyndigheten begär in får endast användas i detta sammanhang och endast för fullgörandet av denna uppgift. Den nationella tillsynsmyndigheten skall redovisa de skäl som motiverar dess begäran om information. Medlemsstaterna skall också ge de nationella tillsynsmyndigheterna behörighet att besluta om påföljder om inte information (eller om otillräcklig information) läggs fram och att genomföra samtliga nödvändiga inspektioner av företag. Vid behov får nationella tillsynsmyndigheter ge sina tjänstemän befogenhet att beträda ett företags lokaler och genomsöka dem. (Ändring 31) Artikel 5.2    2. Medlemsstaterna skall sörja för att nationella tillsynsmyndigheter på begäran tillhandahåller kommissionen den information som är nödvändig för att kommissionen skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt fördraget. Den information som kommissionen begär in skall stå i proportion till fullgörandet av dessa uppgifter. Där det är ändamålsenligt skall kommissionen göra information som lämnats till en tillsynsmyndighet tillgänglig för en annan sådan myndighet i samma medlemsstat eller i en annan medlemsstat . Om sådan information är konfidentiell, skall kommissionen och de berörda tillsynsmyndigheterna garantera att konfidentialiteten med avseende på den tillhandahållna informationen bevaras.    2. Medlemsstaterna skall sörja för att nationella tillsynsmyndigheter på begäran tillhandahåller kommissionen den information som är nödvändig för att kommissionen skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt fördraget. Om den information som tillhandahålls hänvisar till information som företag på begäran redan tidigare tillhandahållit, skall dessa underrättas om detta. Den information som kommissionen begär in får endast användas i detta sammanhang och endast för fullgörandet av dessa uppgifter. Kommissionen skall i nödvändig utsträckning göra information som lämnats av en tillsynsmyndighet tillgänglig för tillsynsmyndigheterna i andra medlemsstater, om inte tillsynsmyndigheten uttryckligen förbjudit detta och motiverat förbudet . De nationella tillsynsmyndigheterna skall även stå i nära kontakt med konkurrensmyndigheterna, så att de i sin tur kan utbyta konfidentiell information. Denna information skall överföras direkt i syfte att i största möjliga utsträckning undvika alltför långdragna förfaranden. Om sådan information är konfidentiell, skall kommissionen och de berörda tillsynsmyndigheterna garantera att konfidentialiteten med avseende på den tillhandahållna informationen bevaras. Om informationen innehåller konfidentiella uppgifter om företag, skall de berörda företagen underrättas i varje enskilt fall om tillhandahållande av information. (Ändring 32) Artikel 5.4    4. De nationella tillsynsmyndigheterna skall offentliggöra de villkor som gäller för allmänhetens tillgång till den information som avses i punkt 3, inklusive utförliga riktlinjer och förfaranden för utverkande av sådan tillgång. Varje beslut om att vägra tillgång till information skall motiveras och offentliggöras.    4. De nationella tillsynsmyndigheterna skall offentliggöra de villkor som gäller för allmänhetens tillgång till den information som avses i punkt 3, inklusive utförliga riktlinjer och förfaranden för utverkande av sådan tillgång. Varje beslut om att vägra tillgång till information skall vederbörligen motiveras och offentliggöras. (Ändring 33) Artikel 6.1-6.4    1. När nationella tillsynsmyndigheter avser att vidta åtgärder i enlighet med detta direktiv eller de särskilda rättsakterna , skall medlemsstaterna sörja för att tillsynsmyndigheterna ger berörda parter möjlighet att yttra sig inom en skälig tidsfrist. De nationella tillsynsmyndigheterna skall offentliggöra sina nationella samrådsförfaranden.    1. När nationella tillsynsmyndigheter avser att vidta åtgärder i enlighet med detta direktiv eller särdirektiven , skall medlemsstaterna, med undantag för de fall som anges i punkt 5, sörja för att tillsynsmyndigheterna ger alla berörda parter möjlighet att yttra sig inom en skälig tidsfrist, som skall stå i proportion till de planerade åtgärdernas omfattning . Kommissionen skall i detta syfte fastställa ett harmoniserat förfarande för att låta nationella tillsynsmyndigheter upprätta standardiserade samrådskriterier. De nationella tillsynsmyndigheterna skall offentliggöra sina nationella samrådsförfaranden. De nationella tillsynsmyndigheterna skall göra resultatet av samrådsförfarandena allmänt tillgängligt utan att det påverkar informationens konfidentiella karaktär.    2. När en nationell tillsynsmyndighet avser att vidta en åtgärd enligt artikel 8 eller artikel 14.4 och 14.5 i detta direktiv eller artikel 8.2 i direktiv …/…/EG [om tillträde och samtrafik med avseende på elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning[, skall den till kommissionen och de nationella tillsynsmyndigheterna i övriga medlemsstater överlämna ett preliminärt förslag om åtgärden tillsammans med en motivering. De nationella tillsynsmyndigheterna får yttra sig till den berörda nationella tillsynsmyndigheten inom den samrådsfrist som fastställts enligt punkt 1.    2. När en nationell tillsynsmyndighet avser att vidta en åtgärd enligt artikel 8.3, 8.4, 8.5 eller artikel 14.4 och 14.5 i detta direktiv eller artikel 8.2 i direktiv …/…/EG [om tillträde och samtrafik med avseende på elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning[ skall den till kommissionen överlämna ett preliminärt förslag till beslut tillsammans med en motivering. Om kommissionen inte yttrat sig till de nationella tillsynsmyndigheten inom en månad från och med datumet för förfrågan, får den nationella tillsynsmyndigheten anta förslaget till beslut.    3. Den berörda nationella tillsynsmyndigheten skall ta största möjliga hänsyn till yttrandena från övriga nationella tillsynsmyndigheter och utan dröjsmål överlämna det slutgiltiga förslaget om åtgärden till kommissionen.    4. Åtgärden skall träda i kraft en månad efter att förslaget överlämnats till kommissionen, såvida inte kommissionen meddelar den berörda nationella tillsynsmyndigheten att den hyser allvarliga tvivel om åtgärdens förenlighet med gemenskapslagstiftningen och i synnerhet med bestämmelserna i artikel 7. I sådana fall får åtgärden inte träda i kraft förrän efter ytterligare två månader. Inom denna frist skall kommissionen fatta ett slutgiltigt beslut samt, om nödvändigt, begära att den berörda nationella tillsynsmyndigheten ändrar eller drar tillbaka förslaget om åtgärden . Om kommissionen inte fattar något beslut inom den aktuella fristen, får förslaget om åtgärden antas av den nationella tillsynsmyndigheten .    4. Om kommissionen meddelar den berörda nationella tillsynsmyndigheten att den hyser allvarliga tvivel om huruvida förslaget till beslut är förenlighet med gemenskapslagstiftningen och i synnerhet med bestämmelserna i artikel 7 får förslaget till beslut inte träda i kraft förrän efter ytterligare två månader. Inom denna frist skall kommissionen fatta ett slutgiltigt beslut samt, om nödvändigt, begära att den berörda nationella tillsynsmyndigheten ändrar eller drar tillbaka förslaget till beslut . Om kommissionen inte fattar något beslut inom den aktuella fristen, får den nationella tillsynsmyndigheten anta förslaget till beslut . (Ändring 34) Artikel 7.1 första stycket    1. Medlemsstaterna skall sörja för att nationella tillsynsmyndigheter, i samband med att de fullgör de regleringsuppgifter som anges i detta direktiv och i de särskilda rättsakterna , vidtar alla rimliga åtgärder som uteslutande syftar till att uppnå de mål som uppställs i punkterna 2-4. Åtgärderna skall stå i proportion till dessa mål.    1. Medlemsstaterna skall sörja för att nationella tillsynsmyndigheter, i samband med att de fullgör de regleringsuppgifter som anges i detta direktiv och i särdirektiven , vidtar alla rimliga åtgärder som uteslutande syftar till att uppnå de mål som uppställs i punkterna 2-4, och avstå från varje åtgärd som skulle stå i strid med, begränsa eller förvränga dessa mål . Åtgärderna skall stå i proportion till dessa mål. (Ändring 35) Artikel 7.1 andra stycket Medlemsstaterna skall sörja för att nationella tillsynsmyndigheter, i samband med att de fullgör de regleringsuppgifter som anges i detta direktiv och i de tillhörande särskilda rättsakterna och i synnerhet de uppgifter som syftar till att säkerställa en sund konkurrens, i största möjliga utsträckning tar hänsyn till att regleringen skall vara tekniskt neutral, dvs. regleringen får varken föreskriva eller gynna användande av ett visst slag av tekniska lösningar. Medlemsstaterna skall sörja för att nationella tillsynsmyndigheter, i samband med att de fullgör de regleringsuppgifter som anges i detta direktiv och i särdirektiven och i synnerhet de uppgifter som syftar till att säkerställa en sund konkurrens, i största möjliga utsträckning tar hänsyn till att regleringen skall främja driftskompatibilitet mellan utrustning och tjänster och, med vederbörlig hänsyn till de proportionella målen beträffande allmänhetens intresse och effektiv användning av knappa resurser, inte på något annat vis får föreskriva eller gynna användande av ett visst slag av tekniska lösningar utöver vad som är nödvändigt för att säkra denna driftskompatibilitet . (Ändring 36) Artikel 7.2a-7.2.d    a) se till att användarna får maximalt utbyte när det gäller urval, pris, kvalitet och valuta för pengarna,    a) se till att alla användare, inbegripet funktionshindrade användare, får maximalt utbyte när det gäller urval, pris, kvalitet och valuta för pengarna,    aa) sörja för att företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommuikationstjänster inte behandlas olika under lika omständigheter,    ab) undanröja de återstående hindren för tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät, tillhörande utrustning och elektroniska kommunikationstjänster,    b) se till att det inte uppstår någon snedvridning eller begränsning av konkurrensen inom sektorn för elektronisk kommunikation,    b) se till att det inte uppstår någon snedvridning eller begränsning av konkurrensen inom sektorn för elektronisk kommunikation,    c) främja ändamålsenliga investeringar i infrastruktur , samt    c) främja upprättande och utveckling av transeuropeiska nät samt alleuropeisk driftskompatibilitet för tjänster ,    d) säkerställa en ändamålsenlig allokering och tilldelning av radiospektrum.    d) säkerställa en ändamålsenlig allokering och tilldelning av radiospektrum,    da) underlätta tillgången till marknaden för nya innovativa tjänster . (Ändring 37) Artikel 7.3 c    c) sörja för att företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster inte behandlas olika under lika omständigheter .    c) sörja för att behandlingen av företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster i olika medlemsstater är så likartad som omständigheterna tillåter . (Ändring 38) Artikel 7.3 ca (ny)    ca) sörja för harmonisering i fråga om reglering och företagens villkor på europeisk nivå, (Ändring 39) Artikel 7.4 a    a) sörja för att allmänheten till rimliga kostnader får tillgång till samhällsomfattande tjänster enligt direktiv …/…/EG [om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[,    a) sörja för att allmänheten till rimliga kostnader får tillgång till samhällsomfattande tjänster enligt direktiv …/…/EG [om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[; eftersom samhällsomfattande tjänster är ett dynamiskt koncept måste dess tillämpningsområde ses över regelbundet , (Ändring 40) Artikel 7.4 b    b) sörja för ett gott skydd för konsumenter i deras förhållande till leverantörer, i synnerhet genom att se till att det finns enkla förfaranden för att lösa tvister till en rimlig kostnad,    b) sörja för ett gott skydd för konsumenter i deras förhållande till leverantörer, i synnerhet genom att se till att det finns objektiva, enkla förfaranden för att lösa tvister till en rimlig kostnad, (Ändring 41) Artikel 7.4 c    c) sörja för ett gott skydd av personuppgifter och av privatlivet,    c) sörja för ett gott skydd av personuppgifter och av privatlivet som tar hänsyn till eventuella tekniska förändringar , (Ändring 42) Artikel 7.4 ea (ny)    ea) säkerställa att de elektroniska kommunikationsnäten tillhandahålls som ett omfattande och lämpligt sätt att överföra ett helt spektrum av digitalt medieinnehåll, oberoende av överföringssättet och mottagningsutrustningen, för att garantera samhällsomfattande och enkel tillgång till det innehåll som enligt medlemsstaternas beslut är viktigt, och se till att allmänheten är välunderrättad och förfogar över en mångfald synpunkter och opartiska informationskällor för att kunna delta fullt ut i samhället, (Ändring 43) Artikel 7.4 eb (ny)    eb) i förekommande fall och inom ramen för de uppdrag de tilldelas av medlemsstaterna, övervaka genomförandet av den audiovisuella politiken, värna om informationspluralismen och främja den kulturella mångfalden när de elektroniska kommunikationsnätens neutralitet gentemot de innehållstjänster som levereras inte kan garanteras. (Ändring 44) Artikel 7.4 ec (ny)    ec) beakta artikel 13 i fördraget i fråga om icke-diskriminering, (Ändring 45) Artikel 8.1    1. Medlemsstaterna skall säkerställa en effektiv förvaltning av radiospektrum för elektroniska kommunikationstjänster inom sitt respektive territorium. De skall se till att den allokering och tilldelning av radiospektrum som utförs av nationella tillsynsmyndigheter är baserad på objektiva, öppet redovisade och icke-diskriminerande kriterier som står i proportion till syftet.    1. Medlemsstaterna skall säkerställa en effektiv förvaltning av radiospektrum för elektroniska kommunikationstjänster inom sitt respektive territorium. De skall se till att den allokering och tilldelning av radiospektrum som utförs av nationella tillsynsmyndigheter är baserad på objektiva, öppet redovisade och icke-diskriminerande kriterier som står i proportion till syftet, och i enlighet med de mål som fastställs i artikel 7, och därvid beakta de demokratiska, sociala, språkliga och kulturella intressen som är förknippade med användningen av dessa frekvenser . (Ändring 46) Artikel 8.3    3. De nationella tillsynsmyndigheterna får använda auktioner eller administrativ prissättning på spektrum i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 7.    3. De nationella tillsynsmyndigheterna får använda administrativ prissättning på spektrum i syfte att uppnå de mål som anges i artikel 7. Kommissionen skall offentliggöra riktlinjer för att riktmärka avgiftsnivåerna i syfte att bidra till större överensstämmelse mellan de olika licensförfarandena inom EU. Medlemsstaterna skall motverka spektrumauktioner och utnyttja de medel som härrör från auktioner, avgifter och prissättning på radiospektrum till att skapa bättre förutsättningar för utvecklandet av ett informationssamhälle och elektronisk handel i Europeiska unionen, i enlighet med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon. (Ändring 47) Artikel 8.4    4. Medlemsstaterna får tillåta företag att handla med rättigheter att använda radiospektrum med andra företag endast när sådana rättigheter att använda radiospektrum har beviljats av nationella tillsynsmyndigheter genom auktionsförfarande . Beslut om att tillåta handel med sådana rättigheter att använda radiospektrum i bestämda frekvensband skall fattas enligt förfarandet i artikel 6.    4. Medlemsstaterna får tillåta företag att frivilligt sälja, hyra ut eller på annat sätt handla med rättigheter att använda radiospektrum med andra företag när det inte leder till risk för konkurrenssnedvridningar . Beslut om att tillåta handel med sådana rättigheter att använda radiospektrum i bestämda frekvensband skall fattas enligt förfarandet i artikel 6. (Ändring 48) Artikel 8.5    5. Medlemsstaterna skall sörja för att ett företags avsikt att handla med rättigheter att använda radiospektrum anmäls till den nationella tillsynsmyndighet som har ansvaret för radiospektrumtilldelningen, och att varje försäljningstransaktion äger rum under överinseende av och med samtycke från denna myndighet. De nationella tillsynsmyndigheterna skall se till att berörda parter har kännedom om planerade försäljningar av rättigheter att använda radiospektrum så att de har möjlighet att lämna anbud på sådana användningsrättigheter. De nationella tillsynsmyndigheterna skall sörja för att konkurrensen inte snedvrids som ett resultat av sådana transaktioner. I de fall radiospektrumanvändningen har harmoniserats genom beslutet 2000/…/EG [om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i gemenskapen[ eller andra gemenskapsåtgärder, skall sådan handel inte leda till ändrad användning av detta radiospektrum.    5. Medlemsstaterna skall sörja för att ett företags avsikt att handla med rättigheter att använda radiospektrum anmäls till den nationella tillsynsmyndighet som har ansvaret för radiospektrumtilldelningen, och att varje transaktion äger rum under överinseende av och med samtycke i förhand från denna myndighet. De nationella tillsynsmyndigheterna skall se till att berörda parter har kännedom om planerad handel med rättigheter att använda radiospektrum så att de har möjlighet att lämna anbud på sådana användningsrättigheter. De nationella tillsynsmyndigheterna skall sörja för att konkurrensen inte snedvrids som ett resultat av sådana transaktioner. I de fall radiospektrumanvändningen har harmoniserats genom beslutet 2000/…/EG [om ett regelverk för radiospektrumpolitiken i gemenskapen[ eller andra gemenskapsåtgärder, skall sådan handel inte leda till ändrad användning av detta radiospektrum. (Ändring 49) Artikel 8.6a (ny) 6a. Om medlemsstaterna tillåter handel med rättigheter att använda radiospektrum, skall de vidta åtgärder för att förhindra spekulativ ackumulering av spektrum. (Ändring 50) Artikel 9 rubrik Tilldelning av nummer, namn och adresser Tilldelning av nummer och namn (Ändring 51) Artikel 9.4    4. De nationella tillsynsmyndigheterna skall stödja harmoniseringen av nummerresurserna inom gemenskapen där detta är nödvändigt för att bidra till utvecklingen av alleuropeiska tjänster. All sådan harmonisering skall ske i överensstämmelse med det förfarande som avses i artikel 19.2.    4. De nationella tillsynsmyndigheterna skall stödja harmoniseringen av nummerresurserna inom gemenskapen där detta är nödvändigt för att bidra till utvecklingen av alleuropeiska tjänster eller för att säkerställa användarvänlig, gränsöverskridande tillgång till andra tjänster, särskilt sådana som tillhandahålls via icke-geografiska nummer . All sådan harmonisering skall ske i överensstämmelse med det förfarande som avses i artikel 19.2. (Ändring 52) Artikel 9.5    5. De nationella tillsynsmyndigheterna skall se till att användare från andra medlemsstater har tillgång till icke geografiska nummer inom sina territorier, utom där den uppringda abonnenten av kommersiella skäl har valt att begränsa tillträdet för uppringande från vissa geografiska områden.    5. De nationella tillsynsmyndigheterna skall se till att användare från andra medlemsstater har tillgång till icke-geografiska nummer till rimliga och transparenta priser inom sina territorier, utom där den uppringda abonnenten av starka kommersiella skäl särskilt har valt att begränsa tillträdet för uppringande från vissa geografiska områden. (Ändring 53 + 54) Artikel 10    1. Medlemsstaterna skall sörja för att de förfaranden som används för att bevilja rättigheter att installera utrustning på, över eller under offentlig eller privat egendom är tillgängliga för alla som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationsnät på grundval av öppet redovisade och allmänt tillgängliga villkor som tillämpas utan diskriminering och utan dröjsmål.    1. Medlemsstaterna skall sörja för att de förfaranden som används för att bevilja rättigheter att installera utrustning på, över eller under offentlig eller privat egendom kan användas av alla som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationsnät på grundval av rimliga, öppet redovisade och allmänt tillgängliga villkor som tillämpas utan diskriminering och utan dröjsmål.    2. I de fall där lokala myndigheter har äganderätten till eller kontrollen över företag som driver elektroniska kommunikationsnät och/eller tillhandahåller kommunikationstjänster, skall medlemsstaterna se till att det råder en ändamålsenlig organisatorisk åtskillnad mellan den funktion som har ansvar för beviljande av ledningsrätt och de verksamheter som har samband med ägande eller kontroll.    2. I de fall där offentliga myndigheter har äganderätten till eller kontrollen över företag som driver elektroniska kommunikationsnät och/eller tillhandahåller kommunikationstjänster, skall medlemsstaterna se till att det råder en ändamålsenlig organisatorisk åtskillnad mellan den funktion som har ansvar för beviljande av ledningsrätt och de verksamheter som har samband med ägande eller kontroll. 2a. Medlemsstaterna skall se till att företag och andra enheter med särskilda eller exklusiva rättigheter inom andra sektorer överlåter ledningsrätter på begäran från företag som driver elektroniska kommunikationsnät, och de skall bevilja ledningsrätt enligt transparenta och allmänt tillgängliga villkor som tillämpas utan diskriminering och dröjsmål. 2b. Medlemsstaterna skall garantera att tillämpandet av ledningsrätt och ägandeskap av infrastruktur under jord harmoniseras, såväl inom medlemsstaterna som mellan dem. 2c. De nationella tillsynsmyndigheterna skall medla i tvister om fördelningen av ledningsrätter mellan operatörerna av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationsnät och -tjänster och organ med ansvar för denna fördelning. 2d. De nationella tillsynsmyndigheterna skall ha möjlighet att vidta åtgärder beträffande tillämpning av denna artikel i den utsträckning de behövs för att uppfylla målen i detta direktiv och säkerställa enhetlig tillämpning på en medlemsstats territorium. De kan särskilt begära att en myndighet enligt punkt 2 skall revidera sina beslut. (Ändring 55) Artikel 11    1. Om ett företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät enligt nationell lagstiftning har rätt att installera utrustning på, över eller under offentlig eller privat egendom, eller om det får utnyttja ett förfarande för att expropriera eller använda egendom, skall de nationella tillsynsmyndigheterna främja gemensamt utnyttjande av sådan utrustning och/eller egendom, framför allt i sådana fall där företag inte har tillträde till lönsamma alternativ på grund av behovet av att skydda miljön, folkhälsan eller allmän säkerhet, eller att uppfylla mål som har att göra med fysisk planering .    1. Om ett företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät enligt nationell lagstiftning har rätt att installera utrustning på, över eller under offentlig eller privat egendom, eller om det får utnyttja ett förfarande för att expropriera eller använda egendom, skall de nationella tillsynsmyndigheterna främja gemensamt utnyttjande av sådan utrustning och/eller egendom.    2. Avtal om samlokalisering eller gemensamt utnyttjande av utrustning skall normalt slutas genom affärsmässiga och tekniska avtal mellan berörda parter. Den nationella tillsynsmyndigheten får ingripa för att lösa tvister i enlighet med artikel 17.    2. Avtal om samlokalisering eller gemensamt utnyttjande av utrustning skall normalt slutas genom affärsmässiga och tekniska avtal mellan berörda parter. Den nationella tillsynsmyndigheten får ingripa för att lösa tvister i enlighet med artikel 17.    3. Nationella tillsynsmyndigheter får föreskriva gemensamt utnyttjande av utrustning eller egendom (inbegripet fysisk samlokalisering) för ett företag som driver ett elektroniskt kommunikationsnät endast efter en skälig tid med offentligt samråd under vilken alla berörda parter måste ges tillfälle att yttra sig. Sådana föreskrifter om gemensamt utnyttjande får innehålla regler om fördelning av kostnaderna för gemensamt utnyttjande av utrustning och/eller egendom.    3. Nationella tillsynsmyndigheter får föreskriva gemensamt utnyttjande av utrustning eller egendom (inbegripet fysisk samlokalisering) för ett företag som driver ett elektroniskt kommunikationsnät, framför allt i sådana fall där företag inte har tillträde till lönsamma alternativ på grund av behovet av att skydda miljön, folkhälsan eller allmän säkerhet, eller att uppfylla mål som har att göra med fysisk planering, endast efter en skälig tid med offentligt samråd under vilken alla berörda parter måste ges tillfälle att yttra sig. Sådana föreskrifter om gemensamt utnyttjande får innehålla regler om fördelning av kostnaderna för gemensamt utnyttjande av utrustning och/eller egendom. (Ändring 56) Artikel 13    1. I de fall där nationella tillsynsmyndigheter i enlighet med de särskilda rättsakterna skall avgöra huruvida operatörer har ett betydande marknadsinflytande , skall punkterna 2 och 3 tillämpas.    1. I de fall där nationella tillsynsmyndigheter i enlighet med särdirektiven skall avgöra huruvida operatörer har ett marknadsinflytande , skall punkterna 2 och 3 tillämpas.    2. Ett företag skall anses ha ett betydande marknadsinflytande om det, antingen enskilt eller tillsammans med andra, har en sådan ekonomisk ställning att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och, i sista hand, av konsumenterna.    2. Ett företag skall anses ha ett betydande marknadsinflytande om det, antingen enskilt eller tillsammans med andra uppfyller ett av följande kriterier.    - det varaktigt har en sådan ekonomisk ställning att det i betydande omfattning kan uppträda oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och, i sista hand, av konsumenterna, eller    - det mot bakgrund av de befintliga hindren för marknadstillträde eller -utträde och möjligheterna att byta till andra leverantörer, har möjlighet att begränsa användarnas tillgång via andra operatörer av elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster, eller    - det har tillräckligt marknadsinflytande på någon nivå i leveranskedjan för att kunna snedvrida konkurrensen genom att det är vertikalt integrerat, dvs. äger eller driver nätinfrastruktur samtidigt som det tillhandahåller tjänster via denna infrastruktur, i synnerhet då byteskostnaderna för konsumenterna är avsevärda . 2a. Två eller fler företag skall anses ha gemensamt betydande marknadsinflytande om de verkar på en marknad med egenskaper som gör det möjligt för dem att i det tysta samordna sin affärsverksamhet i förhållande till andra företag eller konsumenterna. De nationella tillsynsmyndigheterna skall grunda sin analys av huruvida denna typ av marknad föreligger på specifika ekonomiska faktorer, till exempel relativ likformighet hos produkter och tjänster, likformighet hos de berörda operatörernas kostnadsstrukturer, förekomst av icke prisstyrd efterfrågan, långsam efterfrågeökning, produktionsteknikens relativa mognadsnivå, många hinder för marknadstillträde, hög koncentration av antalet operatörer, brist på inflytande för köparna och låg konkurrensnivå mellan de berörda operatörerna. Om en av dessa situationer inte föreligger skall inte det nödvändigtvis förhindra att gemensam dominerande ställning anses förekomma, och de nationella tillsynsmyndigheterna får vid berättigade omständigheter ta hänsyn till andra relevanta faktorer.    3. Om ett företag har ett betydande inflytande på en viss marknad, kan det också anses ha ett betydande inflytande på en närliggande marknad, när sambanden mellan de två marknaderna är sådana att inflytandet på en marknad kan överföras till den andra marknaden, varigenom företagets marknadsinflytande stärks.    3. Om ett företag har ett betydande inflytande på en viss marknad, kan det också anses ha ett betydande inflytande på en närliggande marknad, när sambanden mellan de två marknaderna är sådana att inflytandet på en marknad kan överföras till den andra marknaden, varigenom företagets marknadsinflytande stärks, men endast om de krav som ställs på företaget på grund av dess ställning på den marknad där det redan bedömts ha ett betydande inflytande inte kan kompensera följderna av en sådan överföring på ett effektivt sätt . Ett företag kan endast anses ha betydande inflytande på en närliggande marknad om denna närliggande marknad analyserats separat. 3a. Utan att detta påverkar bestämmelserna i punkt 3 skall de nationella tillsynsmyndigheterna inte få fastställa att operatörer har ett betydande inflytande på nya, framväxande marknader om det marknadsledande företaget i kraft av de faktiska förhållandena sannolikt har en betydande marknadsandel. (Ändring 57) Artikel 14.1    1. Efter samråd med nationella tillsynsmyndigheter genom högnivågruppen för kommunikationsfrågor skall kommissionen utfärda ett beslut om produkt- och tjänstemarknaderna av betydelse i sammanhanget (nedan benämnt "beslutet”), riktat till medlemsstaterna. Beslutet skall innehålla en förteckning över sådana produkt- och tjänstemarknader inom sektorn för elektronisk kommunikation som är av sådant slag att det kan vara motiverat att införa regleringsskyldigheter enligt de tillhörande särskilda rättsakterna , utan att det påverkar marknader som i vissa fall kan finnas angivna i konkurrenslagstiftningen. Kommissionen skall också offentliggöra riktlinjer om marknadsanalys samt om beräkningen av ett företags betydande marknadsinflytande (nedan benämnda "riktlinjerna”).    1. Efter ett offentligt samråd med samtliga berörda parter och ett samråd med nationella tillsynsmyndigheter genom den rådgivande gruppen för kommunikationsfrågor * , med kommunikationskommittén och med Europaparlamentet, skall kommissionen inom nio månader från datumet för offentliggörande av detta direktiv utfärda ett beslut om produkt- och tjänstemarknaderna av betydelse i sammanhanget (nedan benämnt "beslutet”), riktat till medlemsstaterna. Beslutet skall innehålla en förteckning över sådana produkt- och tjänstemarknader inom sektorn för elektronisk kommunikation som är av sådant slag att det kan vara motiverat att införa regleringsskyldigheter enligt de tillhörande särdirektiven , utan att det påverkar marknader som i vissa fall kan finnas angivna i konkurrenslagstiftningen. Kommissionen skall också offentliggöra riktlinjer om marknadsanalys samt om bedömningen av ett företags betydande marknadsinflytande (nedan benämnda "riktlinjerna”) i ett givet geografiskt område . Riktlinjerna skall baseras på kommissionens beslutspraxis på konkurrensområdet och Europeiska gemenskapernas domstols rättspraxis på detta område samt på de ekonomiska faktorer som anges i artikel 13.2. Offentliggörandet av riktlinjerna skall föregås av ett offentligt samråd med berörda parter och med de nationella tillsynsmyndigheterna genom den rådgivande gruppen för kommunikationsfrågor, med kommunikationskommittén och med Europaparlamentet. Kommissionen får i beslutet ange vilka marknader som är transnationella. På sådana marknader skall de berörda nationella tillsynsmyndigheterna gemensamt utföra marknadsanalysen och i samråd besluta om eventuellt införande av regleringsskyldigheter enligt punkterna 2-5. Kommissionen får i beslutet ange vilka marknader som är transnationella. På sådana marknader skall de berörda nationella tillsynsmyndigheterna gemensamt utföra marknadsanalysen och i samråd besluta om eventuellt införande av regleringsskyldigheter enligt punkterna 2-5. De nationella tillsynsmyndigheterna skall först begära och erhålla kommissionens förhandsgodkännande innan de börjar använda marknadsdefinitioner som skiljer sig från dem som finns i beslutet, eller innan de inför sektorspecifika regleringsskyldigheter på andra marknader än dem som anges i beslutet. De nationella tillsynsmyndigheterna skall inte använda marknadsdefinitioner som skiljer sig från dem som finns i beslutet, och inte heller införa sektorspecifika regleringsskyldigheter på andra marknader än dem som anges i beslutet. Kommissionen skall med jämna mellanrum se över beslutet. Kommissionen skall med jämna mellanrum se över beslutet och de tillhörande riktlinjerna utifrån utvecklingen mot effektiv konkurrens på de berörda marknaderna . * (Namnet "högnivågruppen för kommunikationsfrågor skall ersättas med "rådgivande gruppen för kommunikationsfrågor” i hela texten) (Ändring 58) Artikel 14.2    2. Inom två månader efter dagen för antagandet av beslutet eller varje uppdatering av detsamma, skall de nationella tillsynsmyndigheterna analysera de produkt- och tjänstemarknader som förtecknas i beslutet, i överensstämmelse med riktlinjerna. Medlemsstaterna skall sörja för att de nationella konkurrensmyndigheterna är fullt delaktiga i analysen . Den nationella tillsynsmyndighetens analys av respektive marknad skall offentliggöras.    2. Inom två månader efter dagen för antagandet av beslutet eller varje uppdatering av detsamma, skall de nationella tillsynsmyndigheterna analysera de produkt- och tjänstemarknader som förtecknas i beslutet, i överensstämmelse med riktlinjerna. De nationella tillsynsmyndigheterna skall i samband härmed ta hänsyn till särskilda geografiska områden och inte enbart nationella . De nationella tillsynsmyndigheterna skall dessutom ta hänsyn till de särskilda egenskaper som de marknader har som analyseras, särskilt om marknaden är mättad, landets sociala, geografiska och ekonomiska struktur, samt inverkan av de ekonomiska ansträngningar som krävs för att uppnå önskad nivå på utvecklingen av tjänster. (Ändring 59) Artikel 14.3    3. I de fall då det enligt artiklarna 16, 25 eller 27 i direktiv …/…/EG [om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[, eller artiklarna 7 eller 8 i direktiv …/…/EG [om tillträde och samtrafik med avseende på elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning[ krävs att den nationella tillsynsmyndigheten skall avgöra huruvida skyldigheter skall införas, behållas eller upphävas för företag, skall den nationella tillsynsmyndigheten på grundval av sin marknadsanalys enligt punkt 2 avgöra huruvida en marknad som förtecknas i beslutet faktiskt är konkurrensutsatt inom ett givet geografiskt område i överensstämmelse med riktlinjerna.    3. I de fall då det enligt artiklarna 16, 25 eller 27 i direktiv …/…/EG [om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster[, eller artiklarna 7 eller 8 i direktiv …/…/EG [om tillträde och samtrafik med avseende på elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning[ krävs att den nationella tillsynsmyndigheten skall avgöra huruvida skyldigheter skall införas, behållas eller upphävas för företag, skall den nationella tillsynsmyndigheten på grundval av sin marknadsanalys enligt punkt 2 avgöra huruvida en marknad som förtecknas i beslutet faktiskt är konkurrensutsatt inom ett givet geografiskt område i överensstämmelse med riktlinjerna. Medlemsstaterna skall ombesörja en regelbunden översyn av denna analys och utvärdering. (Ändring 60) Artikel 14.4    4. I de fall då en nationell tillsynsmyndighet kommer fram till slutsatsen att marknaden faktiskt är konkurrensutsatt, får den inte införa sektorspecifika regleringsskyldigheter som anges i de tillhörande särskilda rättsakterna . I de fall då sektorspecifika regleringsskyldigheter redan existerar, skall den upphäva sådana skyldigheter som lagts på företag inom den aktuella marknaden. En skälig uppsägningstid skall iakttas gentemot de parter som berörs av ett sådant upphävande av skyldigheter.    4. I de fall då en nationell tillsynsmyndighet kommer fram till slutsatsen att marknaden faktiskt är konkurrensutsatt eller att den eventuellt blir konkurrensutsatt i framtiden , får den inte införa sektorspecifika regleringsskyldigheter som anges i de tillhörande särdirektiven. I de fall då sektorspecifika regleringsskyldigheter redan existerar, skall den upphäva sådana skyldigheter som lagts på företag inom den aktuella marknaden. En skälig uppsägningstid skall iakttas gentemot de parter som berörs av ett sådant upphävande av skyldigheter. (Ändring 61) Artikel 14.5    5. Om en nationell tillsynsmyndighet kommer fram till att en marknad som förtecknas i beslutet faktiskt inte är konkurrensutsatt inom ett givet geografiskt område i överensstämmelse med riktlinjerna, skall den införa de sektorspecifika regleringsskyldigheter som anges i de tillhörande särskilda rättsakterna eller bibehålla sådana skyldigheter om de redan existerar.    5. Om en nationell tillsynsmyndighet kommer fram till att en marknad som förtecknas i beslutet faktiskt inte är konkurrensutsatt och om marknaden inte fungerar under en lång tid inom ett givet geografiskt område i överensstämmelse med riktlinjerna, skall den införa de sektorspecifika regleringsskyldigheter som anges i de tillhörande särdirektiven eller bibehålla sådana skyldigheter om de redan existerar. (Ändring 62) Artikel 14.6a (ny) 6a. Den nationella tillsynsmyndigheten skall endast ingripa där marknadsanalysen visar att konkurrensen kommer att hämmas och konsumenternas val kommer att begränsas på den berörda marknaden om den inte ingriper. Den bör se till att graden av reglering är proportionell mot det mål som definierats. (Ändring 63) Artikel 15.1    1. Kommissionen skall upprätta en förteckning över standarder och/eller specifikationer som skall fungera som ett stöd för att främja ett harmoniserat tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät, elektroniska kommunikationstjänster och tillhörande utrustning, och förteckningen skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Vid behov får kommissionen, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 19.2, begära att standarder skall utarbetas av europeiska standardiseringsorgan.    1. Kommissionen skall upprätta en förteckning över standarder och/eller specifikationer som skall fungera som ett stöd för att främja ett harmoniserat tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät, elektroniska kommunikationstjänster och tillhörande utrustning, och förteckningen skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Vid behov får kommissionen, i enlighet med det förfarande som anges i artikel 19.2, begära att standarder skall utarbetas av europeiska standardiseringsorgan. Alla digitala interaktiva televisionstjänster som är öppna för allmänheten i gemenskapen antingen genom kabeldistribution, satellitsändning eller markbunden sändning skall använda sig av gränssnittet ”Application Programming Interface” (API), som har standardiserats av ett erkänt europeiskt standardiseringsorgan. (Ändring 64) Artikel 15.2 fjärde stycket Om det finns internationella standarder, skall medlemsstaterna vidta alla rimliga åtgärder för att se till att europeiska standardiseringsorgan, t.ex. ETSI eller CEN/Cenelec, använder dem - eller tillämpliga delar av dem - som grundval för de standarder som de utarbetar, utom i de fall då sådana internationella standarder, eller de tillämpliga delarna av standarderna, inte är ändamålsenliga . Om det finns internationella standarder, skall medlemsstaterna vidta alla rimliga åtgärder för att se till att europeiska standardiseringsorgan, t.ex. ETSI eller CEN/Cenelec, använder dem - eller tillämpliga delar av dem - som grundval för de standarder som de utarbetar. (Ändring 65) Artikel 15.3    3. Om de standarder och/eller specifikationer som avses i punkt 1 inte har tillämpats på tillfredsställande sätt, så att driftskompatibilitet mellan tjänster i en eller flera medlemsstater inte kan garanteras, kan tillämpningen av dessa standarder och/eller specifikationer göras obligatorisk i enlighet med punkt 4, i den utsträckning som är absolut nödvändig för att garantera sådan driftskompatibilitet och för att öka användarnas valfrihet.    3. Om de standarder och/eller specifikationer som avses i punkt 1 inte har tillämpats på tillfredsställande sätt, eller om driftskompatibilitet mellan tjänster i en eller flera medlemsstater inte kan garanteras, kan tillämpningen av dessa standarder och/eller specifikationer göras obligatorisk i enlighet med punkt 4, i den utsträckning som är absolut nödvändig för att garantera sådan driftskompatibilitet och för att öka användarnas valfrihet. (Ändring 66) Artikel 15.5 och 15.6    5. Om kommissionen anser att de standarder och/eller specifikationer som avses i punkt 1 inte längre bidrar till tillhandahållandet av harmoniserade elektroniska kommunikationstjänster, skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 stryka dem från den förteckning över standarder och/eller specifikationer som anges i punkt 1.    5. Om kommissionen anser att de standarder och/eller specifikationer som avses i punkt 1 inte längre bidrar till tillhandahållandet av harmoniserade elektroniska kommunikationstjänster eller inte längre uppfyller konsumenternas behov eller hindrar tillämpning av den tekniska utvecklingen , skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.2 stryka dem från den förteckning över standarder och/eller specifikationer som anges i punkt 1.    6. Om kommissionen anser att de standarder och/eller specifikationer som avses i punkt 4 inte längre bidrar till tillhandahållandet av harmoniserade elektroniska kommunikationstjänster, skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.3 stryka dem från den förteckning över standarder och/eller specifikationer som anges i punkt 1.    6. Om kommissionen anser att de standarder och/eller specifikationer som avses i punkt 4 inte längre bidrar till tillhandahållandet av harmoniserade elektroniska kommunikationstjänster eller inte längre uppfyller konsumenternas behov eller hindrar tillämpning av den tekniska utvecklingen , skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 19.3 stryka dem från den förteckning över standarder och/eller specifikationer som anges i punkt 1. (Ändring 67) Artikel 15.6a (ny) 6a. Bestämmelserna i punkterna 5 och 6 gäller inte standarderna för elektromagnetisk kompatibilitet. (Ändring 68) Artikel 16.2    2. Om kommissionen bland annat konstaterar att skillnader i fråga om reglering på nationell nivå skapar hinder för den inre marknaden, eller om högnivågruppen för kommunikationsfrågor bedömer att en bindande harmoniseringsåtgärd är nödvändig, får kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 19.3, anta bindande harmoniseringsåtgärder .    2. Om kommissionen bland annat konstaterar att skillnader i fråga om reglering på nationell nivå skapar hinder för den inre marknaden, får kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 19.3, vidta lämpliga tekniska genomförandeåtgärder . Kommissionen får samråda med rådgivande gruppen för kommunikationsfrågor om hur den ställer sig i frågan. (Ändring 69) Artikel 17.1    1. Om en tvist uppkommer, inom det område som omfattas av detta direktiv eller de tillhörande särskilda rättsakterna , mellan företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i en medlemsstat, skall den berörda nationella tillsynsmyndigheten, på begäran av en av parterna, inom två månader utfärda ett bindande beslut för att lösa tvisten. Medlemsstaten skall sörja för att alla parter samarbetar fullt ut med den nationella tillsynsmyndigheten.    1. Om en tvist uppkommer, inom det område som omfattas av detta direktiv eller de tillhörande särdirektiven , mellan företag som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster i en medlemsstat, skall den berörda nationella tillsynsmyndigheten, på begäran av en av parterna, inom två månader utfärda ett bindande beslut för att lösa tvisten. Under exceptionella omständigheter, och genom överenskommelse med de parter som berörs av tvisten, kan ett beslut skjutas upp ytterligare två månader. Om en nationell tillsynsmyndighet ingriper på begäran av en av parterna i tvisten, kan den endast ålägga en operatör skyldigheter om det har konstaterats att operatören har en betydande ställning på den aktuella marknaden. Medlemsstaten skall sörja för att alla parter samarbetar fullt ut med den nationella tillsynsmyndigheten. (Ändring 70) Artikel 17.2 g    g) parternas relativa marknadspositioner, Utgår (Ändring 71) Artikel 17.2 ja (ny)    ja) bevarandet av affärshemligheter. (Ändring 72) Artikel 19.1    1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté som består av företrädare från medlemsstaterna och med en företrädare för kommissionen som ordförande (”kommunikationskommittén”).    1. Kommissionen skall biträdas av en kommitté som består av företrädare från medlemsstaterna och med en företrädare för kommissionen som ordförande (”kommunikationskommittén”). Kommissionen får samråda med alla berörda parter om de frågor den tar upp med kommittén. (Ändring 73) Artikel 19.3a (ny) 3a. Kommunikationskommittén och dess underavdelningar skall offentliggöra förslag till rekommendationer, rapporter och vägledningar som skall tillställas kommissionen och ge berörda parter tillfälle att komma med kommentarer inom rimlig tid, vilken skall stå i proportion till den aktuella frågans omfattning. (Ändring 74) Artikel 20.1    1. I tillämpliga fall skall kommissionen informera kommunikationskommittén om resultatet av de regelbundna överläggningarna med företrädare för nätoperatörer, tjänsteleverantörer, användare, konsumenter, tillverkare och fackliga organisationer.    1. I tillämpliga fall skall kommissionen informera kommunikationskommittén om resultatet av de regelbundna överläggningarna med företrädare för nätoperatörer, tjänsteleverantörer, användare, konsumenter, tillverkare och fackliga organisationer. Kommissionen skall diskutera samma frågor som den tar upp i kommunikationskommittén med en arbetsgrupp som befullmäktigats av Europaparlamentet. (Ändring 75) Artikel 21 Högnivågrupp för kommunikationsfrågor Rådgivande grupp för kommunikationsfrågor    1. Härmed inrättas en högnivågrupp för kommunikationsfrågor. Den skall vara rådgivande och handla självständigt.    1. Härmed inrättas en rådgivande grupp för kommunikationsfrågor.    2. Gruppen skall bestå av företrädare utsedda av de nationella tillsynsmyndigheterna. Gruppen skall själv välja en ordförande. Gruppens sekretariat skall tillhandahållas av kommissionen. Gruppen skall själv fastställa sin arbetsordning, i samförstånd med kommissionen.    2. Gruppen skall bestå av företrädare utsedda av de nationella tillsynsmyndigheterna. Gruppen skall verka i enlighet med det rådgivande förfarandet i artikel 3 i beslut 1999/468/EG med beaktande av artiklarna 7 och 8 i det beslutet.    3. Vissa av de uppgifter som anges i punkt 4 får utföras av expertgrupper som inrättas för ändamålet. Företrädare för nationella konkurrensmyndigheter och andra relevanta myndigheter skall I förekommande fall inbjudas att delta i gruppens och expertgruppernas arbete.    3. Gruppen får i förekommande fall bjuda in företrädare för nationella konkurrensmyndigheter och andra relevanta myndigheter att delta i gruppens arbete.    4. Gruppen och/eller expertgrupperna skall ha följande uppgifter:    4. Gruppen skall ha följande uppgifter:    a) Granska frågor om tillämpningen av nationella åtgärder som antagits i enlighet med detta direktiv och de tillhörande särskilda rättsakterna i syfte att främja en enhetlig tillämpning av sådana åtgärder i alla medlemsstater.    a) Granska frågor om tillämpningen av nationella åtgärder som antagits i enlighet med detta direktiv och de tillhörande särdirektiven i syfte att främja en enhetlig tillämpning av sådana åtgärder i alla medlemsstater.    b) Anta samstämmiga ståndpunkter när det gäller den detaljerade tillämpningen av gemenskapens lagstiftning, i syfte att främja alleuropeiska tjänster.    b) Anta samstämmiga ståndpunkter när det gäller den detaljerade tillämpningen av gemenskapens lagstiftning, i syfte att främja alleuropeiska tjänster.    c) Bistå kommissionen med råd i samband med utarbetandet av beslutet om relevanta produkt- och tjänstemarknader enligt artikel 14.    c) Bistå kommissionen med råd i samband med utarbetandet av beslutet om relevanta produkt- och tjänstemarknader enligt artikel 14.    d) Granska frågor som medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, marknadsaktörer eller användare har ställt till gruppen eller expertgrupperna, och vid behov utarbeta förslag till lösningar.    d) Granska frågor som medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, marknadsaktörer eller användare har ställt till gruppen eller expertgrupperna, och vid behov utarbeta förslag till lösningar.    e) Informera kommissionen om eventuella svårigheter som uppkommer vid tillämpningen av detta direktiv och de särskilda rättsakterna.    e) Informera kommissionen om eventuella svårigheter som uppkommer vid tillämpningen av detta direktiv och särdirektiven.    f) Godkänna sådan tillämpningspraxis som utarbetats av gruppen eller expertgrupperna eller av andra berörda parter och som skall användas i medlemsstaterna i frågor som rör tillämpningen av gemenskapslagstiftningen inom sektorn.    g) Övervaka och offentliggöra, I förekommande fall med hjälp av en databas, de nationella tillsynsmyndigheternas verksamhet i hela gemenskapen, med betoning på nationella samråd om bestämda regleringsfrågor och efterföljande beslut av de nationella tillsynsmyndigheterna.    g) Övervaka och offentliggöra, i förekommande fall med hjälp av en databas, de nationella tillsynsmyndigheternas verksamhet i hela gemenskapen, med betoning på nationella samråd om bestämda regleringsfrågor och efterföljande beslut av de nationella tillsynsmyndigheterna.    5. Gruppen skall underrätta kommissionen om sådana skillnader mellan medlemsstaternas lagstiftning eller praxis som kan påverka gemenskapens marknad för elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster. Gruppen får, på eget initiativ, lämna yttranden eller rekommendationer i alla frågor som rör elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska tjänster i gemenskapen.    5. Gruppen skall underrätta kommissionen om sådana skillnader mellan medlemsstaternas lagstiftning eller praxis som kan påverka gemenskapens marknad för elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster, med särskild hänsyn till behovet av att utveckla transnationella tjänster och råda bot på skillnader mellan medlemsstaternas nationella regelsystem . Gruppen får, på eget initiativ, lämna yttranden eller rekommendationer i alla frågor som rör elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska tjänster i gemenskapen.    6. Gruppens yttranden och rekommendationer skall lämnas till kommissionen och till kommunikationskommittén. Kommissionen skall informera gruppen om eventuella åtgärder som kommissionen avser att vidta som uppföljning av gruppens yttranden och rekommendationer.    6. Gruppens yttranden och rekommendationer skall lämnas till kommissionen och till kommunikationskommittén. Kommissionen skall informera gruppen om eventuella åtgärder som kommissionen avser att vidta som uppföljning av gruppens yttranden och rekommendationer.    7. Gruppen och expertgrupperna skall ta största möjliga hänsyn till de synpunkter som uttrycks av berörda parter, inbegripet konsumenter, användare, nätoperatörer, tjänsteleverantörer, tillverkare och relevanta sammanslutningar på gemenskapsplanet.    7. Gruppen skall ta största möjliga hänsyn till de synpunkter som uttrycks av alla berörda parter, inbegripet konsumenter, användare, nätoperatörer, tjänsteleverantörer, radio- och TV-bolag, tillverkare och relevanta sammanslutningar på gemenskapsplanet. Gruppen skall ange på vilket sätt de berörda parternas åsikter har hörts och beaktats och skall ge de berörda parterna möjlighet att yttra sig inom en rimlig tidsfrist som skall stå i proportion till den aktuella frågans omfattning.    8. Gruppen skall till Europaparlamentet, rådet och kommissionen lämna in en årlig rapport om sin och expertgruppernas verksamhet. Rapporten skall offentliggöras. (Ändring 76) Artikel 23 Kommissionen skall regelbundet granska hur detta direktiv fungerar och rapportera resultatet till Europaparlamentet och rådet, varvid det första rapporteringstillfället skall infalla senast tre år efter ikraftträdandet av detta direktiv. För detta ändamål får kommissionen begära in upplysningar från medlemsstaterna, som skall lämnas utan dröjsmål. Kommissionen skall regelbundet granska hur detta direktiv fungerar och rapportera resultatet till Europaparlamentet och rådet, varvid det första rapporteringstillfället skall infalla senast tre år efter ikraftträdandet av detta direktiv, och därefter årligen . För detta ändamål får kommissionen begära in upplysningar från medlemsstaterna, som skall lämnas utan dröjsmål. Kommissionen skall efter tre år, på grundval av en omvärdering av behovet av en sektorsspecifik reglering av sektorn för elektronisk kommunikation, ange vilka delar i detta direktiv som kan utgå. (Ändring 77) Bilaga (Bilagan utgår)

(1) EGT C 365 E, 19.12.2000, s. 198.

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

-  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2000) 393 )(1) ,

-  med beaktande av sjätte rapporten om genomförandet av EU:s lagstiftning på telekommunikationsområdet, framlagd av kommissionen (KOM(2000) 814 ),

-  med beaktande av artikel 251.2 och artikel 95 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C5-0428/2000 ),

-  med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

-  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi och yttrandena från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott (A5-0053/2001 ).

1.  Parlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet,

2.  uppmanar kommissionen att på nytt höra parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra detta förslag eller ersätta det med ett nytt,

3.  uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EGT C 365 E, 19.12.2000, s. 198.