Europaparlamentet utfärdar denna resolution

-  med beaktande av i synnerhet artikel 158 i EG-fördraget,

-  med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen,

-  med beaktande av betänkandet från utskottet för regionalpolitik, transport och turism (A5&nbhy;0006/2002), och av följande skäl:

A.  EU:s strukturfondsåtgärder har som mål att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer samt att främja en hållbar utveckling i regionerna, särskilt i mindre gynnade regioner, randområden, öområden och på landsbygden.

B.  Den ekonomiska politiken i medlemsstaterna och de olika politikområdena inom EU, de mål dessa har och de åtgärder som dessa vidtar, skall samordnas med varandra så att de stöder varandra och bidrar till att den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen stärks.

C.  Den kommande utvidgningen är en stor utmaning för sammanhållningspolitiken och kräver förnyelse inom regionalpolitiken.

D.  Också under den strukturfondsperiod som nu inletts har man noterat problem vid det praktiska genomförandet av strukturfonderna. Vi befinner oss därför nu i ett skede där det är lämpligt att utvärdera situationen på basis av erfarenheterna från den tidigare och den innevarande strukturfondsperioden och fundera på förbättringar.

E.  Den viktigaste målsättningen vid reformen av strukturfonderna i Agenda 2000 var förenkling, något som också förverkligades i fråga om antalet målprogram och gemenskapsinitiativ.

A.  Trots de förbättringar som reformen av strukturfonderna i Agenda 2000 förde med sig bör genomförandet av strukturfonderna utvecklas ytterligare. Denna utveckling kan även genomföras inom ramen för den befintliga lagstiftningen.

1.  Parlamentet anser att man vid det praktiska genomförandet av strukturfonderna måste se till att använda medlen effektivt och resultatrikt, genomföra projekten enligt tidsplanen, och uppnå en så hög kvalitet på projekten som möjligt samt se till att kommissionen och de nationella myndigheterna på ett lämpligt sätt kontrollerar att de ekonomiska medlen används ändamålsenligt,

2.  understryker att medlen bör kanaliseras så direkt och effektivt som möjligt till regionerna och lokalsamhällena genom de nationella regeringarna; anser att regionerna bör ha rätt att differentiera sig från varandra för att kunna utnyttja strukturfonderna så effektivt som möjligt; anser att åtgärderna bör inriktas på de regioner och lokalsamhällen som har stort behov av stöd, som dras med speciella problem och som kan dra nytta av stödet på ett effektivt sätt,

3.  beklagar att det är svårt att få uppgifter om bästa praxis och uppmanar kommissionen att utveckla sin kunskap om detta; påminner om att de regionala och lokala aktörerna anser att utbildning och möten, vid sidan av publikationer och Internet, bör utnyttjas för att sprida information om bästa praxis,

Förhandlingarna om programmet

4.  beklagar att förhandlingarna om programdokumenten tog i medeltal 8-12 månader i stället för de avsedda fem månaderna; är förvånat över att alla program fortfarande inte godkänts trots att det nästan är två år sedan programperioden inleddes, men konstaterar även att detta beror på förseningar i vissa medlemsstater,

5.  konstaterar att kommissionen godkände de allmänna riktlinjerna för programmen så sent att förberedelserna för programmen redan kommit långt i medlemsstaterna och regionerna,

6.  beklagar att kommissionen godkände de riktgivande dokumenten för gemenskapsinitiativ och innovativa åtgärder i ett mycket sent skede; påminner om att förseningen ledde till att en del av medlen till de innovativa åtgärderna gick förlorade,

7.  anser att medlemsstaterna bör ta sitt ansvar och skapa förutsättningar för att de bestämmelser och tidsfrister som fastställdes under programförhandlingarna skall kunna respekteras; betonar att en tidsfrist måste fastställas för kommissionens svar,

8.  ber kommissionen att överväga om programperioderna för målprogrammen och gemenskapsinitiativen skulle kunna skiljas åt så för att inga luckor uppstod mellan programperioderna och så att förberedelsetiden och förhandlingarna om samtliga program inte sammanföll, något som nu de facto inträffade till följd av förseningarna,

9.  anser att anvisningarna för programförberedelserna ytterligare kan förenhetligas och förenklas; noterar att man i vissa medlemsstater önskar direktare förbindelser och kontakter med kommissionen; påminner om att företag inte vill delta i programmen om förfarandena är för långa och besvärliga,

10.  uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka om programkomplementet motsvarar den ursprungliga målsättningen som var att göra genomförandet av programmet mer flexibelt och förbättra programkvaliteten,

Förvaltning och genomförande

11.  uppmanar medlemsstaterna att utveckla tillräckliga förvaltnings- och övervakningssystem samt att sammankoppla programutvärderingen med beslutsfattandet; understryker att medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna, framför allt i kandidatländerna, måste se till att förvaltningen av strukturfondsprogrammen sköts av en tillräckligt stor och välutbildad personal,

12.  beklagar att den centrala förvaltningens styrningspolitik förhindrar att strukturfondsprogrammen genomförs i regionerna i vissa medlemsstater; anser att den centrala förvaltningen inte bör spela en dominerande, utan en samordnande och stödjande roll i medlemsstaterna samt garantera att lagen följs,

13.  understryker att programmen och projekten inte får vara för splittrade; anser att förvaltningen och förvaltningskostnaderna, liksom övervakningen och uppföljningen, bör vara flexibla och stå i förhållande till programmets eller projektets storlek; uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utvärdera vad som skulle kunna vara en lämplig förvaltning och uppföljning för de små projekten,

14.  anser att utvärderingen inte bör fungera enbart som ett instrument för slutlig och i det närmaste uteslutande finansiell kontroll, utan att den redan från början bör omfatta planering och utformning av projekt i syfte att förenkla förvaltning, uppföljning och kontroll; denna utvärdering bör i första hand omfatta inte bara finansiella indikatorer utan också indikatorer som mäter programmens och projektens kvalitet och deras effektivitet vad gäller sociala frågor och sammanhållning,

15.  uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag (till exempel rörande god praxis) till en mer flexibel och förenklad förvaltning som lättare kan anpassas till ändringar som uppstår till följd av snabba ekonomiska, sociala och miljömässiga växlingar, något som påverkar tillämpningen av och kontinuiteten i program och projekt; uppmanar i detta syfte kommissionen att utarbeta ett effektivt instrument för snabba insatser i samband med natur- och miljökatastrofer, industriell omställning, migration etc.,

16.  anser att projektutvärderingen och de kriterier som tillämpas bör vidareutvecklas; konstaterar att regionerna då de utvärderar kvaliteten på programmen och projekten kan utnyttja de riktgivande effektivitetsindikatorer som också används i budgetförfarandet; anser att bestämmelserna för de olika fonderna bör vara enhetligare än de är i dag, eller rent av att en enda fond för regional utveckling bör inrättas 2007,

17.  konstaterar att medlemsstaterna och regionerna tycker att partnerskap medför nytta och att det utnyttjats tillfredsställande, men på olika sätt, i olika medlemsstater; beklagar att partnerskapet har tillämpats olika i olika medlemsstater; vissa sektorer (icke-statliga organisationer, lokalsamhällen etc.) hördes endast under den sista fasen,

18.  kräver att additionalitetsprincipen tillämpas och att tillämpningen övervakas effektivt; anser att uppföljningen av principen bör effektiveras och att bestämmelserna för den bör göras klarare; kräver att kommissionen förnyar bestämmelserna om tillämpningen av principen samt gör dem klarare; anser, att principen också bör respekteras på program- och regionnivå; anser att man bör överväga lämpliga sanktioner för brott mot denna princip,

19.  anser att resultatreserven, eftersom den fördelas inom en medlemsstat, i princip är en viktig sporre för regionerna trots att beloppet är marginellt; anser att resultatreserven bör fördelas till de områden där ytterligare anslag kan åstadkomma största möjliga nytta,

20.  beklagar att regionerna betraktar samfinansierade, gränsöverskridande och transnationella samarbetsprojekt som besvärliga att genomföra; påminner om att gränsöverskridande och transnationella projekt kan föra med sig ett verkligt mervärde; efterlyser en definition av begreppet "gränsöverskridande område" med hänsyn till bl.a. den pågående utvidgningsprocessen och de program som är avsedda i första hand för gränsöverskridande regioner och områden,

21.  uppmanar kommissionen att utvärdera om stadsområdenas och landsbygdens behov beaktats tillräckligt i de nya mål 2-programmen och om man lyckats samordna mål 2-programmen med gemenskapsinitiativen Urban och Leader,

Finansiering

22.  beklagar att regionerna fortfarande betraktar finansieringsbestämmelserna som komplicerade, bitvis oklara och mångtydiga; anser att anvisningarna bör vara enkla och klara och att regionerna bör få tillräckligt med information och vägledning vid tillämpningen av bestämmelserna,

23.  anser att regeln n+2 i fråga om finansiering är nödvändig och bör respekteras,

24.  uppmanar de medlemsstater som mest släpar efter med utbetalningarna från de tidigare programperioderna inom strukturfonderna att betala ut medlen och att undvika förseningar under denna programperiod,

25.  anser att det under programperioden bör finnas flexibilitet att ändra finansieringsandelarna mellan olika åtgärder, tyngdpunkter, program och till och med mellan olika fonder, med uttryckligt godkännande från berörd medlemsstat och kommissionen,

26.  uppmanar kommissionen att i de medlemsstater där problemet förekommer och i samarbete med nationella regeringar och arbetsmarknadens parter snabbt och effektivt lösa problemet med samfinansiering av projekt där dessa betalas av sektoriella fonder,

Uppföljning och kontroll

27.  anser att projektens betydelse och möjligheterna att genomföra dem bör klargöras på ett realistiskt sätt då de godkänns och att det dessutom bör klargöras om målen för och innehållet i programmen motsvarar regionernas verkliga behov och om bestämmelserna är tillräckligt flexibla; konstaterar att kommissionen ansåg att kvaliteten på den påbörjade programperiodens förhandsbedömningar varierade mycket i de olika kandidatländerna och regionerna,

28.  anser att överlappande kontroll bör undvikas och att de instanser som övervakar finansieringen bör samordna sina kontroller; påminner om att överdriven kontroll minskar innovationen,

29.  anser att parlamentet bör kontrollera kvaliteten på och resultatet av strukturfondsprogrammen på ett effektivare sätt än tidigare samt utveckla budgetkontrollen ytterligare; understryker att parlamentet bör ha klara och tydliga kanaler för att skaffa information och anordna uppföljning; anser att kommissionen bör tillhandahålla regelbundna rapporter och uppdateringar om strukturfondsprogrammens kvalitet och ekonomiska resultat i syfte att hjälpa parlamentet att genomföra en striktare övervakning av programmen,

30.  anser att parlamentets delaktighet i kontrollen, uppföljningen och utvärderingen av strukturpolitiken är en garanti för medborgarna att gemenskapens regionalpolitik är effektiv, vilket innebär att denna roll måste lyftas fram ordentligt och ges hög prioritet; föreslår att en informell arbetsgrupp skall inrättas för att få fram bakgrundsinformation om förvaltningen av EU:s regionalpolitik för det behöriga utskottet; anser att arbetsgruppen skall övervaka genomförandet av strukturfondsprogrammen, utvärdera resultaten av dem samt bedöma budgetutfallet,

31.  bedömer att strukturfondernas och sammanhållningsfondens årsrapporter publiceras för sent för att tjäna som effektiva redskap vid utvärderingen; anser att de inte heller är tillräckliga för en effektiv uppföljning av strukturfonderna,

32.  uppmanar kommissionen att fortsätta arbetet med årliga strategiska rapporter om strukturfondsprogrammen och således att vidareutveckla utvärderingen av och rapporteringen om genomförandet av strukturfonderna; anser att den nuvarande uppföljningen koncentrerar sig för mycket på budgetutfallet och att uppföljningen av kvaliteten och insatsen för att genomföra unionens strategier för hållbar utveckling och sysselsättning bör spela en större roll,

33.  anser att man bör sträva efter självkontroll vid genomförandet av program och projekt i regionerna och medlemsstaterna och att man på eget initiativ bör förbättra förvaltningen av strukturfondsåtgärderna och programmens och projektens kvalitet och effektivitet,

34.  anser att genomförandet av program och projekt bör stärkas ytterligare genom användningen av studier som mäter valuta för pengarna, tydligt uttryckta strategier för möjligheten att dra sig ur program och projekt samt större bruk av möjligheten att återta medel avseende sådana projekt som inte har inletts senast två år efter att de godkänts,

o
o   o

35.  uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.