Tillbaka till Europarl-webbplatsen

Choisissez la langue de votre document :

 Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 1997/2076(DEC)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A5-0113/2002

Ingivna texter :

A5-0113/2002

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P5_TA(2002)0196

Antagna texter
PDF 356kWORD 82k
Torsdagen den 25 april 2002 - Bryssel
Ansvarsfrihet 2000: allmänna budgeten, avsnitt II, IV, V, VI, VII och VIII - Ansvarsfrihet 1996-1999: avsnitt VI (förfarande utan debatt)
P5_TA(2002)0196A5-0113/2002

Europaparlamentets beslut om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2000 för Avsnitt II –Rådet (SEK(2001) 530 – C5-0239/2001 – 2001/2104(DEC)), Avsnitt IV – Domstolen (SEK(2001) 530 – C5-0240/2001 – 2001/2105(DEC)), Avsnitt V – Revisionsrätten (SEK(2001) 530 – C5-0241/2001 – 2001/2106(DEC)), Avsnitt VI – Ekonomiska och sociala kommittén SEK(2001) 530 – C5-0242/2001 – 2001/2107(DEC)), Avsnitt VII – Regionkommittén (SEK(2001) 530 – C5-0243/2001 – 2001/2108(DEC)), Avsnitt VIII – Ombudsmannen (SEK(2001) 530 – C5-0244/2001 – 2001/2109(DEC)), och om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåren 1996-1999 för Avsnitt VI – Ekonomiska och sociala kommittén (SEK(1997) 402 – C4-0197/1997 – 1997/2076(DEC) SEK(1998) 521 – C4-0353/1998 – 1998/2011(DEC) SEK(1999) 414 – C5-0008/1999 – 1999/2166(DEC) SEK(2000) 539 – C5-0312/2000 – 2000/2156(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av inkomst- och utgiftsredovisningen och balansräkningen för budgetåret 2000 (SEK(2001) 530 – C5-0240/2001, C5-0241/2001, C5-0242/2001, C5&nbhy;0243/2001, C5-0244/2001),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2000, samt institutionernas svar (C5-0617/2001)(1),

–  med beaktande av den revisionsförklaring som revisionsrätten i enlighet med artikel 248 i EG-fördraget utfärdat om tillförlitligheten i räkenskaperna och lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna (C5-0617/2001),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 5 mars 2002 (C5-0124/2002),

–  med beaktande av artikel 272.10 och artikel 275 i EG-fördraget,

–  med beaktande av artiklarna 22.2 och 22.3 i budgetförordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A5-0094/2002),

–  med beaktande av betänkande 2 från budgetkontrollutskottet (A5-0113/2002), och av följande skäl:

A.  Det åligger parlamentet att på grundval av rapporterna från revisionsrätten övervaka att Europeiska unionens budget används effektivt. Denna utvärdering bör innebära en bedömning av hur skattebetalarnas pengar spenderas och en bedömning av vilka effekter gemenskapens budget haft för genomförandet av den politik och de mål som fastställs i fördragen och i sekundärlagstiftningen, och hur effektivt detta skett.

B.  Begreppet "valuta för pengarna" är av central betydelse för att bedöma alla EU&nbhy;institutioners prestationer.

C.  Parlamentet beslutade i sin resolution av den 4 april 2001 om uppskjutande av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 1999: avsnitt VI – del A: Ekonomiska och sociala kommitten(2) fter liknande uppskjutanden för budgetåren 1996, 1997 och 1998.

D.  Med Nicefördraget ändrades beskrivningen av Ekonomiska och sociala kommitténs ledamöter så att den i framtiden, om Nicefördraget ratificeras, kommer att bestå av "företrädare för de olika ekonomiska och sociala grupperingarna i det organiserade civila samhället" (artikel 257 i EG-fördraget). För Regionkommittén förklaras det uttryckligen att ledamöterna måste ha ett regionalt eller lokalt valmandat eller vara politiskt ansvariga inför en vald församling (artikel 263 i EG-fördraget).

E.  I sin resolution av den 31 maj 2001 om Nicefördraget och Europeiska unionens framtid(3) (punkt 24) välkomnar parlamentet bestämmelserna om Ekonomiska och sociala kommittén "vilka ökar förmågan att företräda flera samhällsgrupperingar, och bestämmelserna om Regionkommittén, vars ledamöters demokratiska legitimitet förstärks".

F.  Rådets förordning (EG, EKSG, Euratom) nr 2673/1999 av den 13 december 1999 om ändring av budgetförordningen av den 21 december 1977 för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(4) som trädde i kraft den 1 januari 2000 fastställde att ombudsmannens budget i framtiden skulle utgöra ett eget avsnitt (Avsnitt VIII) inom Europeiska unionens allmänna budget.

G.  Enligt bestämmelserna i artikel 22.5 i budgetförordningen skall ombudsmannen, i frågor som berör budgetförordningen, anses vara en av gemenskapernas institutioner.

H.  Även om ombudsmannen utses av Europaparlamentet är han helt oberoende i utövandet av sina uppgifter och han sedan 2000 åtnjuter full budgetmässig självständighet som motiverar ett beslut om ansvarsfrihet som är skilt från det som rör Europaparlamentets generalsekreterare.

Allmänna frågor som berör alla institutioner

1.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelser (se punkt 7.3 i årsrapporten) att institutionerna generellt sett analyserat förvaltningen av budgeten på ett sätt som inte upplyser läsarna om de viktigaste inslagen i årets utgifter; instämmer med revisionsrätten att institutionerna bör ger en mer övergripande analys i framtiden och fokusera på de huvudsakliga trenderna för utgifter och huvudsakliga budgetposter samt att identifiera de viktigaste besparingarna och åtgärderna för att uppnå effektivitet,

2.  stöder revisionsrättens rekommendationer (punkt 7.66) att institutionerna i Bryssel bör undersöka möjligheten av att inrätta en gemensam struktur för att ta hand om de olika tekniska och finansiella aspekterna av byggnadsfrågor; uppmanar institutionerna att fortsätta sina ansträngningar att skapa en gemensam struktur i Luxemburg,

3.  uppmanar alla institutioner att uppfylla revisionsrättens rekommendationer (punkt 7.35) om att ändra sättet att fastställa sin budget så att skillnad görs mellan hyra, förvärvskostnader och andra typer av utgifter, såsom hyresbetalningar när det finns en option om att förvärva fastigheten,

4.  påminner om att det i andra stycket i artikel 24 i budgetförordningen krävs att varje styrekonom skall utarbeta en årlig rapport om sin verksamhet; begär att var och en av dessa rapporter med avseende på samtliga institutioner skall överlämnas till parlamentets budgetkontrollutskott så snart som möjligt, så att dessa kan beaktas i samband med förberedelsen av det kommande beslutet om ansvarsfrihet,

5.  påminner om att det i artikel 24a.4 i budgetförordningen krävs att varje internrevisor skall överlämna en årlig rapport till sin institution om sin verksamhet; begär att dessa rapporter skall överlämnas till parlamentets budgetkontrollutskott så att dessa kan utgöra underlag vid bedömningen i samband med behandlingen av ansvarsfriheten,

6.  noterar att det i åttonde stycket i artikel 24 i budgetförordningen vad beträffar styrekonomer krävs att "Utnämning och befordran av dessa tjänstemän, regler för disciplin och förflyttning samt avbrott i eller upphörande av tjänsterna skall regleras genom motiverade beslut som för kännedom skall meddelas Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten."; insisterar på att all sådan information skall sändas till parlamentets budgetkontrollutskott eftersom detta är ansvarigt för behandlingen av ansvarsfriheten,

Avsnitt II – Rådet

7.  noterar svaret av den 25 januari 2002 från ordföranden i Ständiga representanters kommitté på det frågeformulär som sänts ut av budgetkontrollutskottet den 6 december 2001 och de ytterligare uppgifter som därefter mottagits,

8.  välkomnar de svar som rådet gett beträffande budgetaspekterna av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken; konstaterar att en väsentlig del av rådets budget nu spenderas på verksamhetsområdena utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitik samt rättsliga och inrikes frågor och att utgifter inom dessa områden för närvarande inte är föremål för samma noggranna kontroll som de övriga institutionernas administrations- och driftsutgifter,

9.  accepterar att Europaparlamentet och rådet tidigare inte granskat genomförandet av varandras avsnitt i budgeten; anser mot bakgrund av att utgifterna i allt högre grad är driftsutgifter, vilka finansieras från rådets administrativa budget, på områdena utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik samt rättsliga och inrikes frågor, att räckvidden för detta arrangemang bör tydliggöras i syfte att skilja på traditionella administrativa utgifter och driftsutgifter inom dessa nya politikområden,

Avsnitt IV – Domstolen

10.  välkomnar att balansräkningen för första gången inkluderar värdet av de byggnader domstolen besitter med ett hyresavtal med en option om att köpa byggnaderna i fråga,

11.  välkomnar domstolens svar att det bokförda nettovärdet kommer att ändras vid upprättandet av balansräkningen för budgetåret 2001 så att det tar hänsyn till det för höga värdet på byggnaderna (oriktig beräkning av avskrivningar) som påpekats av revisionsrätten (punkt 7.13),

12.  noterar revisionsrättens slutsats (punkt 7.14) att tillförlitligheten i värdet av andra fasta tillgångar i balansräkningen, det vill säga 9,8 miljoner euro totalt, inte kan garanteras; noterar att domstolen behandlar denna punkt i sina svar,

13.  uppmärksammar den uppenbara motsägelsen mellan revisionsrättens konstaterande (punkt 7.14) att domstolen fortfarande inte har infört det nya inventariesystemet eller genomfört fullständig fysisk inventering och domstolens svar till årsrapporten för 2000 och på det frågeformulär som budgetkontrollutskottet sänt ut,

14.  konstaterar att domstolens svar dock nämner inkonsekvenser mellan den fysiska inventeringen och de uppgifter som finns i det nya datasystemet,

15.  uppmanar domstolen, för att skapa klarhet i frågan, att överlämna en fullständig rapport till budgetkontrollutskottet före den 1 juli 2002 om hur det för närvarande står till med dess inventariesystem,

16.  påminner om att parlamentet i samband med 1999 års förfarande för beviljande av ansvarsfrihet behandlade revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2000(5) om domstolens utgifter för fastigheter och begärde att före den första behandlingen av 2002 års budgetförslag bli informerat om slutsatserna från den expert som utsetts tillsammans med de luxemburgiska myndigheterna,

17.  konstaterar, enligt punkt 7.67 i revisionsrättens rapport, att undersökningarna om felaktig fakturering just hade inletts i juni 2001 och att domstolen(6) räknar med att dessa skall vara avslutade under den första halvan av 2002,

18.  uppmanar domstolen att till budgetkontrollutskottet översända expertrapporten om felaktig fakturering så snart den blir tillgänglig, tillsammans med den separata expertrapporten med de utgiftsposter som inte skall tas med i bokslutet,

19.  konstaterar att revisionsrätten funnit (punkt 7.27 i årsrapporten) fem fall då grunderna till att begära undantag från anbudsförfaranden varit tveksamma, och att fyra av dessa berörde domstolen och ett fall (även detta domstolen) då inköpen verkar ha delats upp på flera kontrakt; noterar domstolens svar där förfarandena som följts i samtliga fem fall rättfärdigas; stöder revisionsrättens rekommendation (punkt 7.30) att "alla institutioner bör tillämpa samma tröskelvärden för huruvida beslut om en föreslagen upphandling av tjänster eller varor omfattas av direktiven för offentlig upphandling 92/50/EEG och 93/36/EEG",

20.  konstaterar att domstolens rättsliga arbete tar allt längre tid att slutföras och att antalet oavslutade fall blir allt större; uppmanar domstolen och revisionsrätten att genomföra en noggrannare undersökning av orsakerna till dessa fenomen för att i synnerhet klarlägga vad som beror på rättsliga förfaranden som föreskrivs i fördraget, på administrativa brister som skulle kunna avlägsnas och på otillräckliga personella och materiella resurser,

Avsnitt V – Revisionsrätten

21.  tar del av rapporten(7) från den oberoende revisorn (KPMG Audit, Luxemburg) om revisionsrättens räkenskaper för budgetåret 2000,

22.  påpekar att även om revisionsrätten i enlighet med artikel 248.1 i fördraget utfärdar en enda revisionsförklaring om de konsoliderade räkenskaperna för gemenskapens alla inkomster och utgifter, så innehåller denna revisionsförklaring dock kommentarer om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som utförts av enskilda institutioner (punkt 7.6); uppmanar revisionsrätten, i syfte att skapa större insyn, att undersöka möjligheterna att utfärda en separat revisionsförklaring för varje institution i sin nästa årsrapport,

23.  välkomnar tillägget genom Nicefördraget till artikel 248.1 av en bestämmelse att en revisionsförklaring får "kompletteras med särskilda bedömningar av varje större område i gemenskapens verksamhet",

24.  uppmanar revisionsrätten att göra revisionsförklaringen (DAS) till ett instrument som möjliggör för de ansvarsfrihetsbeviljande och budgetansvariga myndigheterna att jämföra och övervaka framsteg över tiden när det gäller finansiell förvaltning och kontroll, företrädesvis kvantitativt,

25.  uppmanar revisionsrätten att komma överens med kommissionen om en gemensam metod för att beräkna felfrekvensen per generaldirektorat eller utgiftskategori; föreslår att revisionsrätten utnyttjar medlemsstaternas uppgifter från obligatoriska kontroller på jordbruks- och strukturfondsområdena för att öka urvalets storlek; förväntar sig att revisionsrätten skall publicera en total felfrekvens och felfrekvenser per generaldirektorat eller utgiftskategori i samband med 2001 års ansvarsfrihet,

26.  välkomnar, när det gäller parlamentets begäran om att utpeka enskilda medlemsstater som är skyldiga till eller misstänkta för att ha varit försumliga i att försvara EU:s ekonomiska intressen, att årsrapporten för 2000 och de särskilda rapporter som publicerats under året redan innehåller hänvisningar till enskilda medlemsstater; beklagar att revisionsrätten(8) inte anser det lämpligt att i en bilaga till årsrapporten på ett lättförståeligt sätt ange en förteckning över de enskilda fel som upptäckts i varje medlemsstat,

27.  välkomnar att revisionsrätten koncentrerat sig på att förbättra presentationen av revisionsanmärkningarna i sina rapporter, så att de skall bli mer användarvänliga, genom att utnyttja mer informativa rubriker och tydligare rekommendationer, men inväntar faktiska åtgärder innan det gör ett uttalande om hur framgångsrikt detta varit,

Uppmaningar till revisionsrätten

28.  noterar att revisionsrättens ledamöter i enlighet med sin uppförandekod vid tillträdet fyller i ett formulär som innehåller uppgifter om finansiella intressen och tillgångar och som överlämnas till revisionsrättens ordförande; anser att dessa förklaringar, liksom de för Europaparlamentets och kommissionens ledamöter, bör publiceras på Internet, något som begärdes i punkt 18 i parlamentets beslut av den 4 april 2001 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 1999: Avsnitt IV – Domstolen; Avsnitt V – Revisionsrätten; Avsnitt VI – del B – Regionkommittén(9); uppmanar revisionsrätten, i dess nya sammansättning efter de nya tillsättningarna den 1 januari 2002, att fatta ett formellt beslut i denna fråga och förmedla det i skriftlig form till budgetkontrollutskottet före den 1 juli 2002,

29.  uppmanar revisionsrätten att i sitt arbetsprogram för 2003 ta med en tidsplan som anger den förväntade tidpunkten för färdigställandet av revisionsrättens särskilda rapporter,

30.  påminner om sin begäran i punkt 19 i sitt ovannämnda beslut av den 4 april 2001 till revisionsrätten att utvidga sin revisionsverksamhet till rådet och på så sätt ge parlamentet möjlighet att vid behov komma med anmärkningar om genomförandet av denna institutions budget inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet,

31.  konstaterar med tillfredsställelse att årsrapporten för 2000 innehåller anmärkningar om rådet (utgifter för tjänsteresor, avskrivningar på byggnader i balansräkningen) på vilka rådet har samtyckt till att svara (punkterna 7.2 och 7.12),

Avsnitt VI – Ekonomiska och sociala kommittén (ESK)
Valuta för pengarna

32.  betonar att parlamentet har ansvar för att se till att EU:s skattebetalare respekteras och att det har en plikt att garantera "valuta för pengarna",

33.  påpekar att åsikterna i några av de organisationer som företräds i ESK i allt större omfattning har framförts genom Europaparlamentet,

34.  konstaterar att protokollet om socialpolitik som för första gången nämndes i Maastrichtfördraget och som senare införlivades i det sociala kapitlet i Amsterdamfördraget (artikel 138) föreskriver att arbetsmarknadens parter skall höras om utformningen av politiken,

35.  påpekar att ESK endast kan konsulteras när det gäller utformningen av politiken och kan komma med rekommendationer men att den sociala dialogen däremot kan leda till bindande lagstiftning,

36.  är å ena sidan oroat över att arbetsmarknadens parter är kritiska till den brist på resurser som står till deras förfogande för den sociala dialogen och konstaterar å andra sidan att ESK:s slutliga budget för 2000 var 80 976 436 euro samt att utvidgningen förväntas höja de årliga utgifterna till 99,6 miljoner euro(10) före 2004 (även om delar av detta inkluderar gemensamma kostnader med Regionkommittén),

37.  påpekar att detta är den första gången parlamentet har möjlighet att värdera "valuta för pengarna" för ESK sedan Amsterdamfördraget trädde i kraft och sedan den sociala dialogen inleddes,

38.  erkänner att ESK kan fungera som ett forum för intressegrupper som annars inte skulle kunna göra sina röster hörda i EU-sammanhang,

39.  anser att det finns anledning att ifrågasätta "valuta för pengarna" i att både ha ESK och föra den sociala dialogen,

40.  betonar att ansvaret för att utse ledamöter till ESK ligger hos medlemsstaterna; uppmanar medlemsstaterna att noggrant undersöka sin representation inom ESK i samband med den kommande ledamotsförnyelsen,

41.  anser att ESK-ledamöter måste förbättra sina ansträngningar för att se till att information om ESK:s verksamhet når gräsrötterna, till exempel fackföreningar i medlemsstaterna,

42.  uppmanar ESK att fortsätta sina ansträngningar på vägen mot modernisering,

43.  uppmanar ESK att intensifiera sina insatser att höra ett så stort nätverk av nationella kontakter som möjligt så att ESK:s synlighet ökas,

44.  uppmanar kommissionen att utvärdera ESK:s effektivitet och värde mot bakgrund av de cirka 300 existerande rådgivande organen och kommittéerna som grupperar sig kring kommissionen, i syfte att undvika överlappningar och dubbelarbete,

OLAF-rapporten

45.  påminner om att parlamentet i tidigare års förfaranden för beviljande av ansvarsfrihet beslutat att skjuta upp sitt beslut beträffande ESK för budgetåren 1996, 1997, 1998 och 1999 i avvaktan på klargöranden om oegentligheterna när det gäller utbetalningar av reseersättningar till ledamöterna 1995-1996,

46.  uppmärksammar punkt 2 i sin resolution av den 7 oktober 1998 för att underrätta Ekonomiska och sociala kommittén om orsakerna till att Europaparlamentet skjuter upp beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 1996 – Avsnitt VI – del A: Ekonomiska och sociala kommittén(11), i vilken parlamentet begärde att frågan skulle hänvisas till revisionsrätten och UCLAF:

   (i) för att kontrollera tillförlitligheten av det nya återbetalningssystem som revisionsrätten rekommenderade samt bestämmelserna för återbetalning av felaktigt utbetalda belopp, samt
   (ii) för att fastställa varje form av administrativ inblandning och administrativt ansvar vad gäller bokföring, åtagande, utanordning och utbetalning av utgifter,

47.  konstaterar följande i parlamentets resolution av den 7 oktober 1998:

   - revisionsrätten bekräftade i sin årsrapport för 1999 att ESK från och med slutet av 1998 till och med början av 2000 successivt hade genomfört de åtgärder som rekommenderats i yttrande nr 7/98(12) beträffande reformering av dess regler och system för att betala ersättningar till ledamöterna,
   - den 30 juli 2001 slutförde OLAF(13) den slutgiltiga rapporten med sina slutsatser och rekommendationer när det gäller ersättning för ESK:s ledamöters reseutgifter 1995 och 1996,

48.  beklagar dock att OLAF inte ville tillhandahålla en kopia av slutrapporten till ordföranden för budgetkontrollutskottet,

49.  noterar att OLAF enligt sin normala praxis tillhandahöll sin rapport till ESK på villkoret att det var ESK:s ansvar att vidarebefordra den till Europaparlamentet,

50.  noterar att OLAF:s övervakningskommitté konstaterat (protokoll från övervakningskommitténs sammanträde den 15-16 januari 2002) att OLAF inte var i stånd att behandla detta fall på ett lämpligt sätt och på det hela taget misslyckats med sin undersökning,

51.  instämmer i övervakningskommitténs krav på att orsakerna till detta misslyckande måste avslöjas utan pardon och konstaterar att det hittills inte har givits någon trovärdig förklaring till

   a) att utredarna av sina chefer uppenbarligen hindrades från att skicka ut ett frågeformulär till alla berörda ESK-ledamöter,
   b) att inte ens de 60 mest inblandade ESK-ledamöterna utfrågades av OLAF,
   c) att inte ens de av ESK:s generaldirektörer och generalsekreterare som var ansvariga under ifrågavarande period utfrågats av OLAF, trots att det förelåg anklagelser om att de dolt och tystat ned bedrägerierna med reseersättningar, vilka pågått i flera år,
   d) att de belgiska rättsinstanserna inte kopplats in i rätt tid och att det redan stod klart för OLAF:s utredare att rättsinstanserna inte hade något annat val än att avskriva ärendet på grund av det preskriberats,

52.  uppmanar OLAF:s övervakningskommitté att meddela budgetkontrollutskottet resultaten av sina vidare undersökningar i detta ärende; förväntar sig att ett disciplinärt förfarande skall inledas om det visar sig att misstankarna bekräftas att de överordnade i OLAF:s hierarki gjort sig skyldiga till grov försumlighet och att flera tjänstemäns kompetens som utredare kunde ifrågasättas till följd av deras agerande,

53.  anser att förfaranden måste utarbetas som gör det möjligt för OLAF att ge parlamentets behöriga utskott tillgång till rapporter som direkt berör förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet; erkänner behovet av att sådan information förblir konfidentiell när rättsliga eller liknande undersökningar fortfarande pågår; uppmanar OLAF att lägga fram förslag om att dela med sig av sådan information i framtiden, med förbehåll för vissa garantier,

54.  berömmer ESK:s nuvarande ordförande och generalsekreterare för att de ville tillhandahålla en kopia av OLAF-rapporten, om än rent konfidentiellt, och all annan dokumentation som begärts av ordföranden för budgetkontrollutskottet och föredraganden,

55.  beklagar att OLAF-rapporten har dröjt så länge och att den nu kommer för sent för att dess rekommendationer skall kunna genomföras, såväl när det gäller att återkräva pengar från ledamöterna som att vidta disciplinära åtgärder mot tjänstemän,

56.  konstaterar att belgiska rättsinsatser i augusti 2001 beslutade att lägga ärendet till handlingarna utan ytterligare krav på åtgärder på grund av bland annat att de uppgifter som avslöjats nu var så gamla att de skulle vara preskriberade enligt belgisk lagstiftning,

57.  noterar allvarliga anmärkningar i rapporten, såsom att OLAF inte lyckades att intervjua ESK:s sittande generalsekreterare vid tidpunkten för händelserna i fråga och strax efteråt i deras egenskap som utanordnare; beklagar beträffande de faktiska resultaten att rapporten inte tillåter att vidden av den administrativa ansvarigheten fastställs helt,

58.  påpekar att det skulle ha varit upp till ESK att själv hänvisa ärendet till UCLAF eller till belgiska rättsinstanser när ESK för första gången informerades om resultatet av sin styrekonom 1996, men att ESK inte gjorde det,

59.  beklagar att så lång tid tilläts gå och att det tydligen inte gjordes några verkliga ansträngningar av personer i ledande ställning inom ESK vid tidpunkten för att snarast vidta åtgärder för att rätta till saken trots att man helt klart kände till hur allvarliga oegentligheterna var när det gäller ersättningarna av reseutgifter 1995-1996,

60.  beklagar att OLAF hindrades från att utföra sina undersökningar genom vissa flygbolags motvillighet att bekräfta att vissa resor som ESK-ledamöter begärt ersättning för faktiskt gjorts; anser att det inte är acceptabelt att OLAF:s legitima undersökningar skall motarbetas på detta sätt; uppmanar OLAF att lägga fram förslag för att ta itu med sådana situationer på ett mer kraftfullt sätt om de skulle uppstå i framtiden,

61.  erkänner att ESK:s ledamöter inte får någon annan betalning från ESK för sina insatser för denna institution än ersättning för resor och traktamente,

62.  konstaterar att ESK under budgetåret 2000 och perioden fram tills nu genomgått ett omfattande moderniseringsprogram(14) som omfattar:

   - omorganisering av dess beslutsfattande organ, inbegripet en minskning av antalet ledamöter i presidiet,
   - ökning av antalet administrativa kontroller av ersättningar av ledamöternas utgifter,
   - banköverföringar som betalningsstandard,
   - inledande arbete för att upprätta en ledamotsstadga,
  

förväntar sig att Ekonomiska och sociala kommittén kommer att fortsätta att verka på detta sätt under kommande år,

63.  konstaterar att ESK underlåtit att göra alla tänkbara ansträngningar för att begränsa och i så hög grad som möjligt gottgöra skattebetalarna för de uppstådda skadorna; påminner i detta sammanhang om

   a) att ESK med tanke på att bedrägerierna pågått i åratal från början uppskattat skadorna alldeles för lågt och att ett belopp på 830 185,77 euro borde ha krävts tillbaka bara för åren 1995 och 1996,
   b) att endast 167 432,39 euro faktiskt betalats tillbaka och att ESK uppenbarligen avstått från att kräva tillbaka resten,

Avsnitt VII – Regionkommittén (ReK)

64.  konstaterar från Regionkommitténs svar på revisionsrättens årsrapport (punkt 7.22) att den ofta inte kan utnyttja resultaten från upphandlingar som andra institutioner anordnat på grund av officiella skäl eller på grund av dessa inte tar hänsyn till kommitténs särskilda behov,

65.  uppmanar de större institutionerna att i sparsamhets- och effektivitetssyfte i högre grad utnyttja interinstitutionella anbudsförfaranden och att i de inledande stadierna av dessa se till att vederbörlig hänsyn tas till de mindre institutionernas behov när detta är möjligt; uppmanar alla institutioner att undersöka genomförbarheten av att utnyttja andra institutioners anbudsförfarande på grundval av "ömsesidigt erkännande",

66.  konstaterar att den gemensamma organisationsstrukturen för ESK och Regionkommittén per den 1 januari 2000 ersattes av ett samarbetsavtal mellan de båda kommittéerna enligt vilket de båda kommittéerna behåller en gemensam organisation för huvuddelen av avdelningarna men skapar självständiga avdelningar för ekonomi och personal; uppmanar Regionkommittén att till budgetkontrollutskottet och budgetutskottet före den 1 juli 2002 översända en rapport där man utvärderar budgetfördelarna av att ha separata ekonomi- och personalavdelningar för de båda kommittéerna,

Fastighetspolitik (ESK och ReK)

67.  konstaterar att ESK och Regionkommittén den 15 december 2000 undertecknade kontrakt för en hyresperiod på 27 år med en option att förvärva Belliard- respektive Montoyer-byggnaderna,

68.  välkomnar svaret till punkt 7.33 från ESK och Regionkommittén att värdet på Montoyer-byggnaden och Belliard-byggnaden kommer att införas i deras balansräkningar för 2001, tillsammans med ett förskott på 26 miljoner euro som redan betalats,

69.  påminner om revisionsrättens slutsats (punkt 7.68) att "kommittéerna (ESK och Regionkommittén), vid återtagandet och omförhandlingen av kontraktet för Belliard&nbhy;byggnaden där Europaparlamentet tidigare hade sina lokaler, försattes i en besvärlig situation på grund av parlamentets krav att de skulle överta denna byggnad för vilken parlamentet hade tecknat hyreskontrakt till och med 2007",

70.  påminner om att parlamentet i punkt 3 sin ovan nämnda resolution av den 4 april 2001 om uppskjutande av beslutet om ansvarsfrihet för ESK för budgetåret 1999 åtog sig "att granska villkoren i detta avtal i nästkommande års förfarande för beviljande av ansvarsfrihet",

71.  konstaterar att de viktiga inslagen i det övergripande upplägget var följande:

   - parlamentet befriades från skyldigheten att fortsätta att hyra Belliard-byggnaden fram till 2007,
   - ägarna skulle ersätta parlamentets hyresbetalningar för perioden 1 januari&nbhy;31 mars 2001,
   - de båda kommittéerna skulle ersätta parlamentets hyresbetalningar under 2000,
   - parlamentet skulle befrias från skyldigheten att återlämna byggnaderna i deras ursprungliga skick vid upphörandet av hyreskontraktet,
   - de båda kommittéerna skulle i slutet av 2003 eller i början av 2004 flytta in i en byggnad som är lämplig för deras behov med modern teknisk utrustning och som uppfyller höga ekologiska normer,
   - villkoren omfattade ett förskott på 26 miljoner euro som skulle finansiera de båda kommittéernas särskilda behov i byggnaden som totalrenoverats av ägarna och en indexerad årlig betalning på 8,28 miljoner euro (reducerad till 6 709 288 euro under perioden för renoveringen),
   - kommittéerna skulle ha en option att köpa tomten för 1 euro,

72.  påminner om att ordföranden och föredraganden för budgetkontrollutskottet i en skrivelse av den 17 oktober 2000 informerade ESK och Regionkommittén om att undertecknandet av kontraktet låg i linje med de principer som parlamentet fastställt den 28 mars 2000 när det godkände överföringen av 26 miljoner euro för att finansiera de båda kommittéernas särskilda funktionskrav; budgetkontrollutskottet hade därför inga invändningar mot att kommittéerna undertecknade hyreskontrakt på 27 år för Belliard&nbhy; och Montoyer-byggnaderna,

73.  uppmärksammar dock revisionsrättens kommentar (punkt 7.27 c) om att hyreskontraktet även skulle omfatta renoveringar för vilka det inte skulle utlysas ett anbudsförfarande; konstaterar att de båda kommittéernas svar inte behandlar denna fråga,

74.  konstaterar att de båda kommittéerna svarade på revisionsrättens förslag (punkt 7.68) att kontraktet omedelbart skulle omförhandlas så att det innehåller en option om förtida betalning under ekonomiskt gynnsamma villkor; konstaterar dock att ägarna inte ville erbjuda acceptabla villkor och att de båda kommittéerna därför avbröt förhandlingarna,

75.  påpekar att kontrakten som undertecknades den 15 december 2000 har fördelen att ge de båda kommittéerna moderna kontor som är anpassade till deras behov och som de till slut kommer att äga direkt och att från parlamentets redovisning avlägsna budgetbördan av en byggnad som inte längre behövdes sedan D3 (Spinelli-byggnaden) invigdes, och Belliard-byggnaden kommer att stå outnyttjad under sex år medan hyran dock betalas från gemenskapsbudgeten från september 1997 till slutet av 2003 eller början av 2004,

76.  konstaterar dessutom att flytten till Belliard-byggnaden kommer att föranleda ytterligare ekonomiska konsekvenser, nämligen:

   kostnaden för flytten från ESK:s och Regionkommitténs nuvarande lokaler i Ravenstein-byggnaden,
   kostnaden för att återställa Ravenstein-byggnaden innan den återlämnas till ägarna efter 40 år,
   de ytterligare tjänster i kommittéernas tjänsteförteckningar som krävs för att förvalta Belliard-projektet,

77.  konstaterar att ägarna till följd av ESK:s övertagande av Belliard-byggnaden har undvikit att hamna i en situation där de 2007 skulle ha fått tillbaka en föråldrad byggnad med vissa asbestföroreningar(15) som därför hade krävt en totalrenovering på deras bekostnad för att göra byggnaden lämplig för nya hyresgäster,

78.  stöder revisionsrättens rekommendation (punkt 7.66), som generellt sett välkomnas av institutionerna i deras svar, att inrätta en gemensam struktur som skall ansvara för tekniska och finansiella aspekter av byggnadsfrågor för EU-institutionerna i Bryssel och Luxemburg,

Avsnitt VIII – Ombudsmannen

79.  påminner om att parlamentet i punkt 41 i sitt beslut av den 4 april 2001 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 1999 - Avsnitt I - Europaparlamentet/Bilaga: Ombudsmannen(16) påpekade behovet av att undvika annullering av en betydande del av anslagen som står till ombudsmannens förfogande,

80.  konstaterar att andelen ursprungliga anslag som annullerades i ombudsmannens genomförande av 2000 års budget var 17,52 procent (1999: 14,46 procent, 1998: 8,58 procent), vilket utgör en stigande trend; upprepar sin begäran till ombudsmannen att förbättra utnyttjandet av de medel som budgetmyndigheten ställer till ombudsmannens förfogande,

Beslut om beviljande av ansvarsfrihet

81.  beviljar ansvarsfrihet till Ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare för genomförandet av budgeten för budgetåren 1996 och 1997,

82.  beviljar ansvarsfrihet till Ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare för genomförandet av budgeten för budgetåren 1998 och 1999,

83.  beviljar ansvarsfrihet till domstolens justitiesekreterare, revisionsrättens, Ekonomiska och sociala kommitténs och Regionkommitténs generalsekreterare samt ombudsmannen för genomförandet av deras budgetar för budgetåret 2000,

o
o   o

84.  uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och ombudsmannen samt att se till att det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (L-serien).

(1) EGT C 359, 15.12.2001.
(2) EGT C 21 E, 24.1.2002, s. 236.
(3) EGT C 47 E, 21.2.2002, s. 108
(4) EGT L 326, 18.12.1999, s. 1.
(5) EGT C 109, 14.4.2000
(6) Svar på frågeformuläret, punkt 4.3.
(7) EGT C 312, 7.11.2001.
(8) Källa: svar på frågeformuläret, punkt 6.1.
(9) EGT L 160, 15.6.2001, s. 38.
(10) ESK:s rapport till budgetmyndigheterna, oktober 2001.
(11) EGT C 328, 26.10.1998, s. 115.
(12) Yttrande nr 7/98 om effektiviteten i ESK:s indrivningsrutiner samt om det nya systemet som införts av ESK för förvaltning och ersättning av resekostnader.
(13) Den undersökningsenhet som ersatte UCLAF från och med den 1 juli 1999 (http://europa.eu.int/comm/dgs/olaf/mission/en.htm)
(14) "The ESC on the road to modernisation", oktober 2000.
(15) ESK/ReK, lägesrapporter till budgetutskottet, 6.10.2000 och 14.6.2001.
(16) EGT L 160, 15.6.2001, s. 25.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy