Tillbaka till Europarl-webbplatsen

Choisissez la langue de votre document :

 Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2001/2193(COS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A5-0066/2002

Ingivna texter :

A5-0066/2002

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P5_TA(2002)0205

Antagna texter
PDF 140kWORD 58k
Torsdagen den 25 april 2002 - Bryssel
Integrering av ett jämställdhetsperspektiv i gemenskapens utvecklingssamarbete
P5_TA(2002)0205A5-0066/2002

Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet - handlingsprogram för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i gemenskapens utvecklingssamarbete (KOM(2001) 295 - C5-0464/2001 - 2001/2193(COS))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande (KOM(2001) 295 – C5&nbhy;0464/2001),

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 i EG-fördraget,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Förenta nationernas konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor av den 18 december 1979,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 1995 om Europeiska unionens deltagande i FN:s fjärde internationella kvinnokonferens i Beijing: jämlikhet, utveckling och fred(1),

–  med beaktande av den deklaration och det handlingsprogram som antogs vid den fjärde internationella kvinnokonferensen samt Europaparlamentets resolution av den 21 september 1995 om konferensen i Beijing(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 september 1998 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av rådets förordning om genusfrågornas integrering med utvecklingssamarbetet (C4-0307/1998 - 1997/0151(SYN))(3),

–  med beaktande av resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 20 december 1995 om integrering av jämställdhetsfrågor i utvecklingssamarbetet,

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 1996 om resultaten från konferensen i Kairo om befolkning och utveckling(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 september 1997 om kommissionens meddelande "Integrering av lika möjligheter för kvinnor och män i gemenskapens politik och åtgärder – mainstreaming (KOM(96) 67 - C4-0148/96)(5)" och av den 9 mars 1999 om kommissionens lägesrapport om uppföljningen av detta meddelande (KOM(98) 122 - C4-0234/98)(6),

–  med beaktande av rådets slutsatser från den 18 maj 1998 om genusfrågor i utvecklingssamarbetet,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2836/98 av den 22 december 1998 om genusfrågornas integrering med utvecklingssamarbetet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 18 maj 2000 om uppföljningen av handlingsplanen från Beijing (2000/2020(INI))(8),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet AVS-EG, som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000(9),

–  med beaktande av rådets och kommissionens gemensamma uttalande av den 10 november 2000 om gemenskapens politik för utvecklingssamarbete (dok. 13458/00),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2000 om förslaget till rådets beslut om ett stödprogram avseende gemenskapens ramstrategi för jämställdhet (2001–2005) (KOM(2000) 335 – C5-0386/2000 – 2000/0143(CNS))(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2001 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik (KOM(2000) 212 - C5 &nbhy; 0264/2000 - 2000/2141(COS))(11),

–  med beaktande av slutsatserna från rådet (utveckling) den 8 november 2001,

–  med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling och samarbete (A5&nbhy;0066/2002), och av följande skäl:

A.  Enligt artiklarna 2 och 3 i EG-fördraget skall Europeiska gemenskapen ha till uppgift att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, och i all verksamhet sträva efter att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män.

B.  Med handlingsplattformen från Beijing antogs en strategi för integrering av genusfrågor, och sedan 1996 för kommissionen en politik där man borde ta bättre hänsyn till jämställdhet i gemenskapens politik och åtgärder.

C.  Med integrering av genusfrågor menas att beslutsprocesserna bör (om)organiseras, förbättras, utvecklas och utvärderas så att jämställdhetsperspektivet införlivas på alla nivåer av de aktörer som vanligtvis är inblandade i genomförandet av politiken(12).

D.  Bestämmelser för integrering av jämställdhetsfrågor finns i förordningar och avtal om utvecklingssamarbete: ALA-förordningen från 1992, Meda-förordningen från 2000, partnerskapsavtalet AVS-EU, Cotonouavtalet.

E.  Målet om lika möjligheter ingår i en strategi med två delar: dels skall jämställdhet garanteras genom att all politik och alla åtgärder integrerar genusdimensionen, dels skall kvinnor gynnas genom särskilda åtgärder för positiv särbehandling.

F.  Gemenskapens utvecklingspolitik grundas på principen om en mänsklig och social utveckling som är hållbar, rättvis och som främjar delaktighet. Främjandet av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer är en viktig del av denna politik.

G.  Det främsta syftet med gemenskapens utvecklingspolitik är att minska eller avskaffa fattigdomen. Fattigdom är ett problem med flera dimensioner som inte enbart kan definieras som avsaknad av inkomster, utan som hänger samman med de ömsesidigt förstärkande aspekterna utsatthet och marginalisering, brist på kontroll och tillgång till varor, resurser och tjänster samt bristande delaktighet i beslutsprocesser.

H.  Den överväldigande majoriteten av de fattiga i världen är kvinnor och det är denna relation mellan kön och fattigdom som har gjort det viktigare än någonsin att könsaspekter integreras i politiken för utvecklingssamarbete.

I.  Det är tillfredsställande att Europeiska gemenskapen har en uttalad ambition att gå utanför det strikt ekonomiska synsättet eftersom utvecklingspolitik även sträcker sig in på andra områden av människors verksamhet, såsom politiska, sociala och kulturella.

J.  Kvinnor i utvecklingsländer diskrimineras ofta när det gäller tillgång till livsmedel, hälso- och sjukvård, utbildning, vidareutbildning, beslutsfattande, deltagande i regionala program och ekonomisk verksamhet samt äganderätt. Att komma till rätta med bristen på jämställdhet och att förstärka kvinnors roll och rättigheter är avgörande för social rättvisa och utveckling.

K.  År 2003 löper ovannämnda förordning (EG) nr 2836/98 ut.

1.  Parlamentet gläder sig åt kommissionens handlingsplan om att genomföra en strategi i tre delar för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i utvecklingspolitikens åtgärder och strategier, genom förhandlingar med partnerna i alla skeden av projekt- eller programcykeln; framhåller särskilt

   - att det i planen föreslås ett antal konkreta åtgärder för att undvika att jämställdhetspolitiken inte följs upp i praktiken,
   - att främjande av jämställdhet betraktas som en uppgift för unionen, och inte bara för medlemsstaterna och icke-statliga organisationer,
   - att programmet innehåller en vägledande tidtabell och föreskriver en utvärdering efter halva tiden och en slutvärdering, och
   - att en redogörelse för genomförandet av programmet kommer att finnas i kommissionens årliga rapport till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av gemenskapens utvecklingspolitik,

2.  beklagar att det tagit nästan sex år från det att rådet för första gången i ovannämnda resolution av den 20 december 1995 sade att integreringen av jämställdhetsfrågor var en av principerna för gemenskapens och medlemsstaternas utvecklingspolitik till dess att handlingsprogrammet offentliggjorts och att de konkreta insatser som dessemellan gjorts har varit begränsade, även om själva begreppet införlivats i ovannämnda förordning (EG) nr 2836/98, men uppskattar dock att kommissionen erkänt att det finns ett fenomen som "gender policy evaporation", dvs. att politiska föresatser inte omsätts i praktisk handling,

3.  anser dock att handlingsplanen måste konkretiseras ytterligare, och uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett formellt förslag tillsammans med ett detaljerat arbetsprogram med särskilda operativa bestämmelser, tidsfrister och uppgifter om finansiella resurser samt kvalitativa och kvantitativa resultatindikatorer,

4.  begär att de utvärderingar som skall göras efter halva tiden och vid slutet av programtiden också skall tillställas parlamentet, så att utvärderingen efter halva tiden är parlamentet till handa före utgången av parlamentets femte valperiod,

5.  hävdar att integreringen av jämställdhet mellan kvinnor och män inte är berättigad bara som ett sätt att göra insatserna inom utvecklingssamarbetet mera effektiva och höja produktiviteten, utan framför allt som ett led i en mycket mer omfattande strävan efter aktning för de mänskliga rättigheterna och för människovärdet hos kvinnor och män, vars skillnader måste erkännas, men vars rättigheter måste vara lika,

6.  hänvisar i det sammanhanget till målen i gemenskapens ramstrategi för jämställdhet, en strategi som är inriktad på det ekonomiska livet, lika deltagande och jämn representation, lika tillgång och fullständiga sociala och ekonomiska rättigheter för kvinnor och män samt främjande av kvinnors mänskliga rättigheter; vill dock understryka att så länge grundläggande rättigheter som lika tillgång till mat, utbildning och hälsa inte respekteras, så kommer det att vara mycket svårt för kvinnor att sträva efter att uppnå beslutsfattande positioner,

7.  noterar att programmet skall genomföras på sex prioriterade områden för gemenskapens utvecklingspolitik, men ställer sig med hänsyn till de begränsade finansiella medlen frågande till rangordningen framför allt av transport; instämmer i att de främsta prioriteringarna bör vara understödjande av makroekonomisk politik och strategier för fattigdomsminskning samt hälsovårds- och utbildningsprogram inom den sociala sektorn, omfattande utbildning och hälsa, särskilt reproduktiv hälsa, eftersom det är det område där ojämlikheterna mellan könen är störst och konsekvenserna allvarligast, inte bara för kvinnor, utan även för deras familjer, sociala grupper och samhällen; anser dock att det är oacceptabelt att lägga så liten vikt vid nyckelområden som handel – i synnerhet med beaktande av den påverkan handelsavtal har på kvinnors rättigheter och situation i utvecklingsländerna – och uppbyggnad av den institutionella kapaciteten, sund förvaltning av offentliga angelägenheter samt rättsstatsprincipen,

8.  understryker hur viktigt det är att skapa förbättrad tillgång till högkvalitativa tjänster när det gäller reproduktiv hälsa, vilket inte bara inbegriper att förebygga hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar, utan även familjeplanering, vård före, under och efter förlossningen och bekämpande av skadlig praxis som könsstympning av kvinnor, m.m.; fäster uppmärksamheten på att integreringen av ett jämställdhetsperspektiv när det gäller hälsa skall rikta sig både till män och kvinnor i syfte att skapa en större ansvarskänsla när det gäller familjeplanering, sexuella relationer och föräldraskap,

9.  vill ge uttryck för sin tillfredsställelse med att en av de sex hälsofrågorna är frågan om hur man skall bekämpa våld mot och sexuell misshandel av kvinnor, vilket är en del av den könsspecifika dimensionen, och uppmanar kommissionen att i större utsträckning sätta graden av fattigdom i samband med våldshandlingar mot kvinnor och barn,

10.  begär att kommissionen skall undersöka och grundligt utreda de effekter som lokala kulturella traditioner och seder har, både när det gäller ekonomisk och social utveckling och kvinnors rättigheter och jämställdhet,

11.  konstaterar att bristande jämställdhet inte bara är kopplad till fattigdom utan också till kulturella, religiösa och socioekonomiska sedvänjor vilket emellertid aldrig får betraktas som en godtagbar ursäkt för att hindra framsteg på väg mot jämställdhet,

12.  vidhåller att integreringen av jämställdhetsfrågor inte bör utesluta möjligheten till separata program för positiv särbehandling, utan att kommissionen bör ta ett dubbelt grepp på jämställdhetspolitiken så att båda dessa element ingår,

13.  begär att en genusspecifik analys skall ingå i alla framtida dokument om strategier för att minska fattigdomen och i dokument om strategier för enskilda länder,

14.  hävdar att det är nödvändigt att institutionalisera kvinnors och kvinnoorganisationers deltagande i förberedelsen, utarbetandet och uppföljningen av de åtgärder som skall vidtas, att garantera en jämn representation av kvinnor och män i projektförvaltningen och att inrätta rekryteringsförfaranden som tar hänsyn till genusdimensionen,

15.  anser att man på alla nivåer måste främja och använda operativa instrument, t.ex. utvärdering av effekter med avseende på genusdimensionen (både i förväg och i efterskott) och kontroll av integreringen av genusdimensionen, uppföljningsindikatorer samt statistik och uppgifter med uppdelning efter kön; utvärdering av effekter med avseende på genusdimensionen bör utföras för alla olika komponenter i avtal om utvecklingssamarbete, inbegripet handelsvillkor och handelspolitik,

16.  anser att utvärdering av offentliga budgetar med avseende på genuseffekter (gender auditing) är ett mycket viktigt instrument för att kontrollera huruvida principen om integrering av genusdimensionen tillämpas i den offentliga politiken,

17.  yrkar på att tillräckliga ekonomiska och personella resurser skall anslås till stöd för de åtgärder som angetts för att se till att det finns enhetlighet och kontinuitet i genomförandet av EU:s handlingsprogram för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i gemenskapens utvecklingssamarbete; konstaterar att det för 2001 endast anslogs 2,02 miljoner euro för integrering av jämställdhetsfrågor i utvecklingssamarbetet(13), jämfört med 5 miljoner euro 1998(14),

18.  begär att kommissionen skall utgå från sin utvärdering av finansiella åtgärder på detta område för att utarbeta ett nytt förslag till förordning, inför det att ovannämnda förordning (EG) nr 2836/98 löper ut, vilken utgör rättslig grund för budgetpost B7&nbhy;6220,

19.  begär att synsättet med "integrering av jämställdhetsaspekter" som ett krav för finansiering skall utsträckas från EG:s budgetpost för kampen mot hiv och aids till att bli ett standardredskap inom alla budgetposter som berör utveckling,

20.  anser att grupper för samarbete mellan jämställdhets- och utvecklingsprojekt (Gided) bör användas i alla partnerländer där man på grundval av en i förväg gjord analys kan utgå från ett positivt resultat av ett sådant projekt,

21.  framhåller kravet på utbildning av och information till kommissionens personal inom alla generaldirektorat som har ansvar för EU:s externa relationer, och att det i detta syfte måste ställas tillräckligt med anslag till förfogande ur administrationens budget för obligatorisk utbildning av kommissionens personal både vid huvudkontoret och delegationerna när det gäller planeringen av utvecklingspolitiken eller programplanering och programförvaltning inom denna politik,

22.  framhåller att kommissionens sakkunskap i jämställdhetsfrågor måste förbättras genom att det i varje delegation och inom var och en av de tjänstegrenar som är ansvariga för yttre förbindelser (generaldirektoraten för utveckling, yttre förbindelser och handel samt kontoret för humanitärt bistånd ECHO och byrån för samarbete EuropeAid) skall finnas en fast anställd tjänsteman som fungerar som "jämställdhetsenhet" med klart definierat ansvar, samt att specialister på jämställdhetsfrågor skall tas med i personalen i den interna gruppen för kvalitetsstöd och i projektutvärderingsgrupperna,

23.  uppmanar kommissionen att förstärka sin informationsstrategi, uppmuntra inrättande av nätverk för utbyten mellan olika aktörer i partnerländerna och EU, och förbättra samordningen i jämställdhetsfrågor mellan sina olika enheter,

24.  begär att kommissionens enhets- och delegationschefer skall åläggas ansvaret för att utarbeta, genomföra och följa upp sektorsvisa och geografiska riktlinjer för jämställdhet samt ansvaret för att se till att det råder en effektiv samordning i jämställdhetsfrågor mellan kommissionens olika tjänstegrenar,

25.  anser att icke-statliga organisationer är mycket viktiga aktörer i arbetet med att främja en demokrati där jämställdhet respekteras, och understryker vikten av att det civila samhället, särskilt kvinnoorganisationer på lokal nivå, deltar fullt ut, i nord och i syd, i alla skeden av projektcykeln och i det tekniska biståndet på plats,

26.  uppmanar kommissionen och partnerländerna i Cotonouavtalet att aktivt arbeta för att rådets (utveckling) resolution om integrering av jämställdhetspolitiken genomförs och att anordna en extra gemensam parlamentarisk AVS-EU-församling om denna viktiga fråga,

27.  uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka samarbetet med andra internationella organisationer, t.ex. FN, Europarådet och OSSE för att garantera enhetlighet mellan avreglering av marknaderna, ekonomiskt bistånd och hållbar utveckling,

28.  begär att kommissionen skall stärka samarbetet och informationsutbytet om respekten för kvinnors mänskliga rättigheter med icke-statliga organisationer och berörda internationella organisationer, och ge stöd till spridning av kunskap om brott mot mänskliga rättigheter som begås i väpnade konflikter och som grundar sig på könstillhörighet samt i fall då relevant lagstiftning inte tillämpas på grund av otillräckliga mekanismer eller då förlegade kulturella traditioner och sociala stereotyper dominerar,

29.  uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EGT C 166, 3.7.1995, s. 92.
(2) EGT C 269, 16.10.1995, s. 146.
(3) EGT C 313, 12.10.1998, s. 137.
(4) EGT C 211, 22.7.1996, s. 31.
(5) EGT C 304, 6.10.1997, s. 50.
(6) EGT C 175, 21.6.1999, s. 72.
(7) EGT L 354, 30.12.1998, s. 5.
(8) EGT C 59, 23.2.2001, s. 258.
(9) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(10) EGT C 223, 8.8.2001, s. 149.
(11) EGT C 277, 1.10.2001, s. 130.
(12) Rapport från Europarådet (EG-S-MS(98)2).
(13) Budgetposten B7-6220.
(14) Budgetposten B7-6110.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy