Europaparlamentet utfärdar denna resolution

-   med beaktande av kommissionens rapport (KOM(2001) 436 – C5&nbhy;0535/2001),

-   med beaktande av artiklarna 30, 33, kapitel 7 och artikel 107 i Euratomfördraget,

-   med beaktande av kommissionens meddelande "Problem med säkerheten vid kärnkraftverk femton år efter olyckan i Tjernobyl och i verkan på människors hälsa", vid sammanträdet den 2 maj 2001,

-   med beaktande av att Europeiska rådet i Köln 1999 i samband med utvidgningen av unionen betonade vikten av hög standard i fråga om kärnsäkerhet och uppmanade kommissionen att rapportera om framsteg på detta område,

-   med beaktande av kommissionens svar vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 5 februari 2002(1),

-   med beaktande av kommissionens svar vid Europaparlamentets plenarsammanträde den 12 mars 2002(2),

-   med beaktande av rådets beslut om sjätte ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forskning och utbildning på kärnenergiområdet, bland annat med syfte att bidra till upprättandet av det euorpeiska området för forskningsverksamhet (2002-2006)(3),

-   med beaktande av artikel 47.1 i arbetsordningen,

-   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5&nbhy;0196/2002), och av följande skäl:

A.  I Euratomfördraget påkallas behovet av att skydda arbetstagare och allmänheten mot skadliga verkningar från joniserande strålning. Kommissionen ges också befogenhet att lägga fram lämpliga förslag för harmonisering av de tillämpliga bestämmelserna i medlemsstaterna när det gäller kärnsäkerhet.

B.  Revisionsrätten kritiserade i sin årsrapport för 2000 avsaknaden av en definition av europeiska säkerhetsstandarder, något som rådet ännu idag inte har åtgärdat.

C.  I artikel 107 i Euratomfördraget ges Europaparlamentet befogenhet att lägga fram lämpliga förslag i frågor som enligt Europaparlamentets uppfattning kräver att en gemenskapsrättsakt utarbetas för att detta fördrag skall kunna genomföras.

D.  Europeiska gemenskapen stöder, genom ramprogrammet för energi och ramprogrammet för forskning, forskningsarbete beträffande kärnreaktorers och kärnämnens säkerhet.

E.  Allmänheten är oroad över riskerna för olyckor med radioaktiva utsläpp vid någon av de många kärnanläggningarna i medlemsstaterna och kandidatländerna.

F.  Risken för att kriminella organisationer eller terroristgrupper skall attackera kärnanläggningar har ökat kraftigt sedan händelserna den 11 september 2001.

G.  Det finns inget Euratom&nbhy;direktiv som fastställer säkerhetsstandarder för planeringen, byggandet och driften av kärnenergianläggningar inom EU. Denna behörighet innehas fortfarande av medlemsstaterna.

H.  Det är viktigt att utöver kärnämneskontrollerna fastställa standarder, krav på enhetlig utbildning, ansvar och kontroll på gemenskapsnivå även när det gäller kärnsäkerhet.

I.  Kontinuerlig utbildning av inspektörer och yrkesgrupper som arbetar med radioaktivt material och som utför kärnämneskontroller är särskilt viktigt med tanke på utvidgningen av EU. Utbildningen måste vara heltäckande och informera om riskerna i hur man hanterar materialet och hur man agerar vid en incident eller olycka.

J.  Euratoms kontor för kärnämneskontroll (nedan även kallat Euratom-kontoret) bör utvidga sin höga standard beträffande kärnämneskontroller till att även gälla kandidatländerna, och de bestämmelser som avser Euratom-kontoret måste följaktligen utökas för att inspektörerna skall kunna utföra sina arbetsuppgifter med bibehållen kvalitet vid ett ökat antal kärnanläggningar.

K.  De grundläggande normer som fastställer tröskelvärdena för exponering för arbetstagare och befolkning, och som har antagits av IAEA och Europeiska unionen, skall regelbundet ses över så att de grundas på de senaste vetenskapliga rönen.

1.  Europaparlamentet värdesätter kvaliteten på och resultaten av verksamheten vid Euratom-kontoret under 1999-2000.

2.  Europaparlamentet anser att det är mycket glädjande att Euratom-kontoret inte har funnit några tecken på att kärnämnen inom EU användes för andra än fredliga ändamål under 1999–2000.

3.  Europaparlamentet ser mycket positivt på att Euratom-kontoret inte har upptäckt något allvarligt fall av olaglig handel med kärnämnen inom EU under 1999&nbhy;2000.

4.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att Euratom-kontoret innehar det direkta ansvaret för kärnämneskontrollerna även efter de central- och östeuropeiska kandidatländernas inträde i unionen.

5.  Europaparlamentet understryker att Euratom-kontoret måste ges tillräckliga budgetresurser för att kunna utbilda sina inspektörer på ett adekvat sätt, mot bakgrund av kontorets ökade arbetsbelastning på grund av EU&nbhy;utvidgningen.

6.  Europaparlamentet kräver att den allmänna budgeten för Euratom-kontoret ökas på grund av den ständigt ökande mängden kärnämnen och karaktären på det kärnmaterial som Euratom-kontoret övervakar, särskilt mot bakgrund av EU-utvidgningen.

7.  Europaparlamentet begär ett förbättrat samarbete mellan Euratom-kontoret, GFC och IAEA när det gäller datasäkerhet, utbildning av personal samt upprättandet av nya instrument och metoder.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en rättslig ram när det gäller datasäkerhet och säker dataöverföring.

9.  Europaparlamentet begär ett förstärkt skydd mot databrott vid Euratom-kontoret. För detta syfte rekommenderar parlamentet att man, utöver tillämpning av brandvägg, överväger möjligheten att förvara datanätet vid Euratom-kontoret fysiskt isolerat från omvärlden.

10.  Europaparlamentet understryker att kommissionen bör fastställa grundläggande krav för fysiskt skydd av kärnenergianläggningar, kärnämnen och transporter avsedda för dessa ämnen.

11.  Europaparlamentet kräver att kommissionen utgående från IAEA:s konvention om fysiskt skydd av kärnämnen lägger fram ett direktiv som reglerar och garanterar en hög säkerhetsnivå vid transporter, även vid lastning och lossning, av kärnämnen.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en detaljerad rapport om befintlig gällande lagstiftning om kärnsäkerhet och kärnämneskontroll.

13.  Europaparlamentet begär att Euratom-kontoret bringar större klarhet kring fall där avvikelser upptäckts under inspektion eller kontroll av materialbalanser. Vidare uppmanar parlamentet Euratom-kontoret att ge bättre förklaringar och motiveringar till den felmarginal som finns i posten "icke redovisat material" och begär att denna felmarginal minskas kraftigt med tiden, så att uppgifterna om klyvbart material blir mer tillförlitliga.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett direktiv för att fastställa rättslig ram för all revisions- och certifieringsverksamhet när det gäller kärnsäkerhet och kärnämneskontroll.

15.  Europaparlamentet föreslår att man överväger att upprätta en oberoende byrå för kärnsäkerhet inom kommissionen, vilken i nära samarbete med IAEA skulle ha direkt tillsyn över operatörerna i medlemsstaterna, såsom Euratom-kontoret när det gäller kärnämneskontroller.

16.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska konventet att omformulera Euratomfördraget i syfte att överföra ansvaret för kärnsäkerheten på en gemenskapsmyndighet, liksom kärnämneskontrollerna hör till Euratom-kontorets ansvarsområde.

17.  Europaparlamentet anser att Europeiska konventet skulle kunna behandla frågan om Euratomfördragets plats inom ramen för den kommande reformen av gemenskapsinstitutionerna.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, medlemsstaternas regeringar och parlament samt kandidatländernas regeringar och parlament.

(1) Kommissionens svar på H-0030/02, nr 39, 5.2.2002. (2) Kommissionens svar på H-0093/02, nr 41, 12.3.2002. (3) Rådets beslut 5609/02, 1.2.2002.