Tillbaka till Europarl-webbplatsen

Choisissez la langue de votre document :

 Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2002/2027(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A5-0247/2002

Ingivna texter :

A5-0247/2002

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P5_TA(2002)0348

Antagna texter
PDF 139kWORD 60k
Tisdagen den 2 juli 2002 - Strasbourg
Budget 2003
P5_TA(2002)0348A5-0247/2002

Europaparlamentets resolution om budgeten för 2003 med anledning av medlingsförfarandet före rådets första behandling 2002/2027(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget, artikel 177 i Euratomfördraget och artikel 78 i EKSG-fördraget,

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet(1), särskilt bilaga III,

–   med beaktande av kommissionens preliminära förslag till budget för 2003,

–   med beaktande av med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2002 om riktlinjerna för budgetförfarandet för 2003, avsnitt III, kommissionen(2),

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och fiskeriutskottet (A5&nbhy;0247/2002), och av följande skäl:

A.  Kommissionen har lagt fram ett preliminärt budgetförslag (PBF) för 2003 där man förutser en ökning av åtagandebemyndigandena med 1,4 procent jämfört med 2002 års budget.

B.  Medan den genomsnittliga tillväxttakten för medlemsstaternas budgetar är 3,4 procent, är ökningen av betalningsbemyndigandena i det preliminära budgetförslaget totalt 2,7 procent jämfört med budgeten för 2002, vilket utgör 1,03 procent av gemenskapens BNI och är den lägsta nivån under de senaste åren medan budgeten för 2002 som utgjorde 1,05 procent av gemenskapens BNI. I budgetplanen är taket för 2003 satt till 1,08 procent av gemenskapens BNI.

C.  Nivån på åtagande- och betalningsbemyndigandena lämnar en marginal på 2 308 miljoner euro respektive 4 720 miljoner euro under det tak som fastställts i budgetplanen för 2000-2006.

D.  Den maximala ökningstakten för icke-obligatoriska utgifter, som fastställts med utgångspunkt i artikel 272.9 i Fördraget om Europeiska unionen, är 3,8 procent, vilket innebär ett totalbelopp på 59 517 000 000 euro i åtagandebemyndiganden och 56 352 000 000 euro i betalningsbemyndiganden, det vill säga 1 244 000 000 euro mer i åtagandebemyndiganden och 65 000 000 euro mer i betalningsbemyndiganden än vad budgetplanen tillåter.

E.  Målet för medlingen mellan parlamentet och rådet före den första behandlingen är att utvärdera de behov som fastställts av kommissionen i det preliminära budgetförslaget och att säkerställa en överenskommelse om den lämpliga nivån för utgifter, i synnerhet för jordbruket, internationella fiskeavtal och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, men det är också ett tillfälle att förbereda en överenskommelse om andra utgifter.

F.  Europaparlamentets prioriteringar som fastställdes i riktlinjerna för 2003 syftade till att optimera förberedelserna inför utvidgningen, att fokusera på den interna säkerheten, att betona behovet av reformer inom administrationen och den gemensamma jordbrukspolitiken och att förstärka unionens ansvar gentemot tredje land.

Ekonomiska ramar

1.  Europaparlamentet påminner om att den nuvarande finansiella ramen 2000-2006 som godkändes av parlamentet och rådet inom ramen för det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 innehåller en bilaga II som i vägledande syfte avsätter anslag till en utgiftskategori 8 från 2002 och framåt. Parlamentet påpekar att en anpassning av budgetplanen är nödvändig för att anpassa denna till en situation med en gemenskap som utvidgats med upp till tio kandidatländer. Europaparlamentet återupprepar sin begäran om att föranslutningsanslagen för Cypern och Malta skall överföras till kategori 7, efter en teknisk justering i budgetplanen.

2.  Europaparlamentet noterar att man i PBF efterlyser en användning av den mekanism för flexibilitet som föreskrivs i punkt 24 i det interinstitutionella avtalet till ett totalbelopp på 93 miljoner euro, uppdelat på kategori 2 (27 miljoner till omstruktureringen av den gemenskapsflotta som bedrev fiske enligt avtalet mellan EU och Marocko) och kategori 5 (66 miljoner för att täcka kostnaden för förberedelserna inför utvidgningen). Parlamentet noterar att kostnaden för reformeringen av den gemensamma fiskeripolitiken under 2003-2006 skulle kunna uppgå till ett totalbelopp på 272 miljoner av vilka kommissionen föreslår att 240 miljoner kommer att behöva tas från andra program under kategori 2, om medlemsstaterna går med på detta. Parlamentet noterar också att kommissionen föreslår att delar av dessa åtgärder (mer än 30 miljoner) täcks genom mekanismen för flexibilitet.

3.  Europaparlamentet är bekymrat över den begränsade marginal som finns kvar i kategori 4 med tanke på de behov som uppstått under de senaste åren för att finansiera externa åtgärder, när man beaktar att 400 miljoner euro har lagts till det ursprungliga taket genom mekanismen för flexibilitet. Parlamentet anser att större delen av den marginal som återstår i kategori 3 kommer att behöva användas för att finansiera pilotprojekt och förberedande åtgärder i enlighet med punkt 37 i det interinstitutionella avtalet och att ingen marginal lämnas för att öka insatserna inom de övriga programmen.

4.  Europaparlamentet påminner om att den ekonomiska planering som åtföljer PBF enbart är en vägledande referens och att införandet av nya program i det preliminära budgetförslaget, enligt den gemensamma förklaringen av den 20 juli 2000, inte skall medföra att pågående politiska åtgärder skärs ned.

Betalningar

5.  Europaparlamentet betonar att 4,7 miljarder euro är kvar under det övergripande taket i budgetplanen. Parlamentet är oroat över att de återstående marginalerna för betalningarna varken kommer att göra det möjligt att förbättra genomförandet av gemensamma åtgärder eller att minska det återstående åtagandena (RAL). Parlamentet beklagar att kommissionen verkar koppla RAL-problemet till den lägsta nivån på betalningarna, efter att i mars 2002 ha förklarat att det preliminära budgetförslaget för 2003 skulle kunna överskrida taken för betalningarna.

6.  Europaparlamentet påminner om att saldot som återgick till medlemsstaterna uppgick till 14 miljarder för budgetåret 2001, beroende på låg genomförandegrad, och detta utgör ett avsevärt oanvänt belopp för betalningar vilket håller på att bli ett betydande politiskt problem, i synnerhet i regioner som drabbats av otillräckliga utbetalningar från strukturfonderna.

7.  Europaparlamentet betonar med eftertryck att man på ett realistiskt sätt måste bedöma storleken på betalningsbemyndigandena för budgetåret 2003 mot bakgrund av nivån på utestående åtaganden, i avsikt att fastställa en ny och lämplig tidsplan för betalningarna som garanterar en betydande minskning av RAL samt betalningarna under innevarande budgetår. Parlamentet ställer sig också frågande till det begränsade manöverutrymmet, så att betalningsbemyndigandena under 2003 inte överskrider det tak som fastställts i budgetplanen. Parlamentet kommer att bedöma behoven av betalningar på grundval av den rapport som det i TÄB 2/2002 begärt av kommissionen till den 30 september 2002.

8.  Europaparlamentet begär enträget att användningen av de nya åtgärdsinstrumenten skall utvecklas (resultatreserv, verksamhetsbaserad budget, utvärdering av projektens ekonomiska och sociala följder) och att ansöknings-, godkännande och utbetalningsförfaranden skall ses över när det gäller överdrivna stelheter och hinder, helst av en extern grupp med förvaltningsexperter och berörda parter, eftersom den nuvarande situationen inte är resultatet av en tillfälligt bristfällig förvaltning utan ett strukturellt problem. Parlamentet önskar understryka frågans politiska dimension, med tanke på strukturåtgärdernas ekonomiska och sociala betydelse. Parlamentet påminner om att de utgör 34 procent av gemenskapsbudgeten.

Jordbruk

9.  Europaparlamentet noterar den fördelaktiga situationen för jordbruksmarknaderna och stabiliteten i växelkursen USD-EUR som minskar risken för utgiftsökningar, vilket borde medföra att användningen av den återstående marginalen enbart används för oförutsedda händelser. Parlamentet ber därför kommissionen motivera nivån för planerade utgifter i underkategori 1a i ett läge där utsikterna är stabila. Parlamentet ber kommissionen förbättra sina prognosmetoder i avsikt att fastställa de nödvändiga anslagen i maj på grundval av realistiska utgångspunkter i stället för att skjuta upp viktiga beslut till ändringsskrivelsen på hösten.

10.  Europaparlamentet påminner emellertid om att den monetära reserven kommer att upphöra att existera den 31 december 2002, varför en tillräcklig marginal måste finnas tillgänglig under kategori 1 för att klara av oväntade förändringar i växelkursen dollar&nbhy;euro, och att tidigare erfarenhet har visat att utbrott av djursjukdomar kan få katastrofala följder som kan kräva stora ekonomiska och tekniska insatser från gemenskapens sida.

11.  Europaparlamentet ger sitt stöd för en omfattande vidareutveckling av den gemensamma jordbrukspolitiken och efterlyser en rättvis, rimlig och hållbar jordbrukspolitik för såväl medlemsstaterna som kandidatländerna. Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang sitt stöd för kommissionens ansträngningar att se över den gemensamma jordbrukspolitiken, så att fördelningen av jordbruksanslagen gradvis förskjuts mot landsbygdsutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om en betydande ökning av anslagen till landsbygdens utveckling och att minska direkta utbetalningar i motsvarande grad. Parlamentet är medvetet om att dessa behov kan medföra en justering inom kategori 1.

12.  Europaparlamentet anser också i samband med budgeten att det är nödvändigt att ta djärva steg mot en hållbar utveckling av landsbygden och kräver att det blir lättare för medlemsstaterna att utnyttja de anslag som frigörs när stöd knyts till miljökrav och när stöd anpassas.

13.  Europaparlamentet förväntar sig att granskningen efter halva tiden i högre grad kommer att betona jordbrukets många olika uppgifter, samtidigt som livsmedelssäkerhet, skogsplantering, djurens välbefinnande, småskaligt familjejordbruk och produktion av icke&nbhy;intensiva kvalitetsvaror och lokala produkter samt samtliga åtgärder som på landsbygden bidrar till en ökning av antalet nya arbetstillfällen förstärks. Parlamentet anser att direkta utbetalningar i fortsättningen skall knytas till strikta miljökrav.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av utvidgningsförhandlingarna och med beaktande av internationella konkurrensvillkor så långt som möjligt ta hänsyn till de första resultaten från halvtidskontrollen av Agenda 2000 på jordbruksområdet, när den i oktober lägger fram ändringsskrivelsen.

15.  Europaparlamentet upprepar att adekvata anslag behöver införas under rubrik B1-332 (Fond för nödfallsåtgärder på veterinärområdet och för andra djursjukdomar vilka kan innebära risker för folkhälsan) för att man skall kunna hantera nya utbrott av djursjukdomar. Parlamentet anser att kommissionens förslag om att minska anslagen till veterinäråtgärder med 90 procent står i motsatsställning till parlamentets riktlinjer. Parlamentet noterar att kommissionen föreslår en ökning med 274 miljoner till nöt&nbhy; och kalvköttssektorn trots att marknadssituationen avsevärt har förbättrats sedan slutet av 2001. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta utvecklingen av markörvaccin och testmetoder för mul- och klövsjuka och klassisk svinpest. Europaparlamentet ber dessutom kommissionen, på grundval av den studie som begärdes av budgetmyndigheten 2002, att överväga förslag för försäkringssystem för kostnaderna i samband med utrotning av djursjukdomar.

16.  Europaparlamentet konstaterar ökningen med 1 242 miljoner euro inom får&nbhy; och getköttssektorn till följd av den överenskommelse som nåtts i rådet (jordbruk) om att övergå från ett prisstödsystem till ett inkomstsystem. Parlamentet påminner om att den nya förordningen, enligt förordning (EG) nr 2529/2001 enbart skulle medföra mindre ökningar i anslagen. Parlamentet anser att marknadssituationen inom får- och getsektorn håller på att förbättras efter den senaste mul- och klövsjukekrisen. Parlamentet ber därför kommissionen lägga fram ytterligare information om orsakerna till denna diskrepans när det gäller anslagen och att, om nödvändigt, justera marknadsorganisationen i motsvarande grad. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de belopp kommissionen föreslår för budgetposterna B1-401 (startstöd till unga jordbrukare), B1-404 (mindre gynnade områden), B1-4050 (miljövänligt jordbruk – nytt system) och B1-4072 (beskogning). Begär att 2002 års budgetbelopp skall föras in budget 2003 i budgetposterna B1-330 (program för utrotning och övervakning av djursjukdomar och för övervakning av det fysiska tillståndet hos djur som kan utgöra en risk för folkhälsan och som orsakas av en yttre faktor) och B1-382 (information om den gemensamma jordbrukspolitiken).

Fiskeri

17.  Europaparlamentet noterar det nya kommissionsförslaget om en övergripande omstrukturering av gemenskapsflottan för att lösa problemen med överkapaciteten, som kostar totalt 272 miljoner. Parlamentet noterar också att anslagen i PBF för internationella fiskeavtal bibehålls på samma nivå som i budgeten för 2002 och inbegriper en reserv på 38 miljoner. Parlamentet anser att mer detaljerad information behövs för att man skall kunna avgöra om detta belopp är realistiskt för att täcka ett eventuellt ingående av nya avtal.

18.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att få en snabb och grundlig information om kostnaderna för fiskerireformen i avsikt att vid medlingen i juli utvärdera de eventuella följderna för 2003 års budget och de internationella fiskeavtalen.

19.  Europaparlamentet anser att de internationella förbindelserna skall utvecklas genom finansieringen av fiskeavtalen, vilket innebär att anslagen till budgetpost B7-8000 måste ligga kvar på lämplig nivå, med hänsyn tagen till vikten av vissa av de avtal som undertecknades förra året, i synnerhet med Mauretanien och Grönland.

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

20.  Europaparlamentet konstaterar att i det preliminära budgetförslaget kommer anslagen i underavsnitt B8 att ökas med 33 procent. Europaparlamentet välkomnar lösningen med en gemenskapspolisstyrka i Bosnien för att hantera situationen efter konflikten och menar att den är ett bidrag till stabilitet och säkerhet. Parlamentet är i princip berett att från gemenskapsbudgeten ställa medel till förfogande för dessa och liknande insatser. Med tanke på åtaganden som på annat håll ingåtts inom ramen för externa åtgärder och mot bakgrund av de nya kraven efter den 11 september 2001 måste dock parlamentet insistera på att tillräcklig finansiering och vederbörligt deltagande från parlamentets sida garanteras för dessa åtgärder inom ramen för den gemensamma utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken.

21.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om behovet av en särskild mekanism för flexibilitet med syfte att i gemenskapens budget anslå medel till civila kriser. Parlamentet anser att detta förslag snarare skall syfta till en mer omfattande användning av katastrofreserven för strukturella ingripanden i externa krissituationer under kategori 4. Europaparlamentet betonar att det finns ett absolut behov av att uppnå en överenskommelse om att kompensera ökningen av nya politiska åtgärder utan att minska EU:s traditionella prioriteringar. Parlamentet anser det nödvändigt att behålla en politisk och geografisk balans och garantera global säkerhet och minskning av fattigdomen genom förbättrad effektivitet, innan anslag och akuta åtgärder för Mellanöstern och Afghanistan kan göras tillgängliga. Parlamentet uppmanar kommissionen att presentera ytterligare information och utvärderingar angående genomförandet av åtagandena för Afghanistan och ytterligare bakgrundsinformation i syfte att besluta om de framtida anslagen för Balkan.

22.  Europaparlamentet har för avsikt att utforska möjligheterna att skapa nya B7&nbhy;budgetposter som en ersättning för delar av eller hela B8-poster, i syfte att höja effektiviteten och minska de nackdelar som orsakas av pelarstrukturen.

Administrativa utgifter

23.  Europaparlamentet noterar att nivån för administrativa utgifter ökar med 5,2 procent jämfört med budgeten för 2002, inklusive kostnaden för utvidgningen och pensionerna, och att man sålunda överskrider taket för kategori 5 under 2003 med 66 miljoner. Parlamentet anser att förslaget att använda mekanismen för flexibilitet för att täcka underskottet både bokstavligt och när det gäller andemeningen strider mot mekanismens inrättande, och att en mer detaljerad utvärdering bör göras av samtliga institutioners behov, inbegripet alla möjligheter till förtida betalningar av utgifter för 2003 och ett gemensamt synsätt på en kontrollerad utveckling av de externa organen, i syfte att minska trycket på 2003 års budget, eftersom detta skulle kunna resultera i en alternativ lösning som hamnar under taket för kategori 5. Parlamentet uppmanar rådet, med hänvisning till sitt parlamentets frivilliga åtagande att begränsa sig till en femtedel av kategori 5, att se över sin egen ökningstakt för administrativa utgifter. Parlamentet efterfrågar en överenskommelse med rådet vid medlingen i juli om det förfarande som skall tillämpas för att uppnå en överenskommelse före rådets andra behandling.

24.  Europaparlamentet påminner om sin önskan, vilken uttryckts i riktlinjerna, att optimera förberedelserna inför utvidgningen, inbegripet på administrativ nivå, men påminner också om att Europaparlamentet och rådet, i samband med de senaste trepartsmötena om administrativa utgifter, kom överens om att uppmana samtliga institutioner att fastställa sina huvudverksamheter och föreslå strukturella besparingar och negativa prioriteringar, utan att för den skull äventyra institutionernas verksamhet och oberoende. Parlamentet förväntar sig att de kommer att lägga fram användbara förslag, i synnerhet när det gäller interinstitutionellt samarbete.

25.  Europaparlamentet påminner med eftertryck om sina riktlinjer för administrationsutgifterna (kategori 5). Parlamentet förväntar sig att man i samband med medlingen tar ett helhetsgrepp om de budgetmässiga och institutionella problem som uppstått på grund av att nya verksamheter tas med i kategori 5 men också genom att nya verksamheter flyttas från kategori 5 till andra kategorier, samt om de oavslutade diskussionerna om omfattningen av det interinstitutionella samarbetet och finansiering av de utgifter inom kategori 5 som beror på utvidgningen.

26.  Europaparlamentet ber kommissionen motivera ökningen i del A där ökningen är 4,8 procent jämfört med budgeten för 2002. Parlamentet påminner om att budgetmyndigheten under de senaste åren har tilldelat kommissionen 717 nya tjänster i samband med reformeringen av administrationen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i god tid före parlamentets första behandling tillhandahålla utförliga uppgifter om de ytterligare personalbehoven.

Nya program

27.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen, som har liknande övergripande prioriteringar för 2003, att i samband med medlingen anstränga sig att nå överenskommelser om huvudfrågor som ekonomisk utveckling, små och medelstora företag, särskilt hantverks- och mikroföretag, hälsa och säkerhet, e-learning, rättsliga och inrikes frågor, gemensam invandrings- och asylpolitik och förstärkning av kontrollen vid EU:s externa gränser.

28.  Europaparlamentet insisterar på att programmen för gränsregionerna skall inriktas på samarbete mellan små och medelstora företag och underlätta utbyte över gränserna för att konsolidera hållbar ekonomisk utveckling på båda sidor om gränsen. Parlamentet anser det nödvändigt att utvidga gränsprogrammens omfattning i samarbete med länder som kan komma i fråga för stöd under Tacis-, Cards- och Medaprogrammen. Parlamentet föreslår därför att smidigare och flexiblare förvaltningsmetoder skall användas för samordningen av Interreg- och Phareinstrumenten. Parlamentet anser att nya åtgärder skall inrättas för regioner som gränsar till den utvidgade unionen.

29.  Europaparlamentet anser att inom ramen för förberedelserna inför utvidgningen och den allmänna debatten om unionens framtid måste informationen till och kommunikationen med allmänheten och företagen stärkas väsentligt, vilket även gäller för allt utbyte mellan medborgarna.

30.  Europaparlamentet noterar att tre viktiga fleråriga program kommer att inrättas under 2003 (Forskning, Energi och Transport), men påminner dock kommissionen att nya program, enligt den gemensamma förklaringen av den 20 juli 2000, varken får äventyra finansieringen av befintliga åtgärder eller begränsa budgetmyndighetens befogenheter inom det årliga förfarandet, i synnerhet när det gäller Europaparlamentets prioriteringar i form av pilotprojekt och förberedande åtgärder.

o
o   o

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, revisionsrätten och alla övriga institutioner.

(1) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1.
(2) P5_TA(2002)0096

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy