Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ett utvidgat europeiskt grannskap: en ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder (KOM(2003) 104),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om vägen mot ett nytt grannskapsinstrument (KOM(2003) 393),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om stärkande av EU:s åtgärder för mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med Medelhavspartnerna - strategiska riktlinjer (KOM(2003) 294),

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning om inrättande av en ordning för lokal gränstrafik vid EU:s yttre landgränser (KOM(2003) 502),

–   med beaktande av dokumentet "Ett säkert Europa i en bättre värld" från den höge representanten för GUSP, vilket antogs av Europeiska rådet i Thessaloniki i juni 2003,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2003 om ett utvidgat europeiskt grannskap,

–   med beaktande av den andra handlingsplanen för den nordliga dimensionen, vilken antogs av Europeiska rådet i Bryssel i oktober 2003,

–   med beaktande av Arab Human Development Report 2002 som publicerats av UNDP (FN:s utvecklingsprogram),

–   med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2002 om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Arabiska maghrebunionen: genomförandet av ett privilegierat partnerskap(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2003 om den nordliga dimensionen och den nya handlingsplanen för 2004-2006(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2003 om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en öppen samordningsmetod för gemenskapens invandringspolitik och om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet: att integrera invandringsfrågor i Europeiska unionens förbindelser med tredje länder(3),

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om de länder och regioner som gränsar till det utvidgade EU,

–   med beaktande av artikel 47.2 och artikel 163 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik och yttrandet från budgetutskottet (A5&nbhy;0378/2003), och av följande skäl:

A.  Det är mycket viktigt att EU inte stänger sina yttre gränser efter utvidgningen. I stället bör det utvidgade EU dra upp en strategi för sina förbindelser med grannländerna i öster och söder. Denna strategi bör ha som mål att skapa och utveckla fred, stabilitet, säkerhet, respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och välstånd i ett stort gemensamt område, och på så sätt bidra till att inrätta en ny världsordning baserad på multilateralism.

B.  Efter de positiva erfarenheter som gjorts i de anslutande länderna i Central- och Östeuropa ligger det definitivt i EU:s intresse att stödja arbetet med att i de östeuropeiska länderna bygga upp ett demokratiskt samhälle som är fast förankrat i rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Det är även positivt för EU om detta samhälle utvecklas mot effektiva och hållbara marknadsekonomier och sociala system och om det ger garantier för miljöskydd. EU bör därför tillhandahålla incitament och stöd på alla lämpliga nivåer och ta hänsyn till de behov som uppstått av de nya Schengengränserna i Östeuropa.

C.  Alla länder utmed EU:s nya yttre gräns mot öster har visserligen liknande strukturella problem, men det verkar absolut nödvändigt att göra särskilda analyser för varje enskilt land, för att man skall kunna ta hänsyn till bl.a. konflikthanteringen i Tjetjenien, det demokratiska underskottet i Vitryssland, de regionala konflikterna om Nagorno&nbhy;Karabach, Abkhasien och Sydossetien samt Moldaviens problem med anledning av situationen i Transnistrien, vilka alla försvårar allmänna politiska och ekonomiska framsteg.

D.  En av utmaningarna för strategin för ett utvidgat europeiskt grannskap består i att stödja de berörda länderna i deras ansträngningar att sluta upp bakom EU:s värderingar, dvs. säkerhet, demokrati och en stabil marknadsekonomi. Det kunde vara ett starkt incitament om man som ram för detta arbete kunde erbjuda utsikter till associeringsavtal för de länder som inte redan har ingått ett sådant.

E.  EU:s strategi för ett utvidgat europeiskt grannskap motsvarar helt säkert den viktigaste uppgift som EU har, nämligen att bidra till fred, säkerhet, demokrati och ekonomisk stabilitet överallt där detta är möjligt. Därför bör denna strategi tjäna till att förebygga uppkomsten av en ny skiljelinje till våra östra grannländer i Europa.

F.  I samband med att strategin om ett utvidgat europeiskt grannskap utformas bör hänsyn även tas till den signal som i slutet av september 2003 utgick från Rysslands, Ukrainas, Vitrysslands och Kazakstans gemensamma förklaring om att bilda ett gemensamt ekonomiskt område.

G.  I ett utvidgat Europa är det viktigare än någonsin att upprätthålla goda relationer med grannländerna i Medelhavsområdet. Samtidigt som EU nu utvidgas i Östeuropa bör EU även stärka och befästa sina förbindelser med grannländerna i Medelhavsområdet och i Mellanöstern.

H.  De olika situationerna i våra östra och södra grannländer måste först kunna leda fram till balanserade men olikartade grepp på problematiken, så att det sedan blir möjligt att inrätta ett område för gemensamt välstånd och gemensamma värderingar på grundval av en fördjupad ekonomisk integration, intensivare politiska och kulturella förbindelser och ett närmare gränsöverskridande samarbete.

I.  Grundtanken bakom den europeiska säkerhetsstrategin måste vara att förebygga konflikter, ta fram fredliga lösningar på de konflikter som redan finns och bekämpa den organiserade brottsligheten. Detta i enlighet med de första riktlinjer som angavs i det dokument som den höge representanten för GUSP förelade Europeiska rådet i Thessaloniki.

J.  Det måste även bli möjligt att på ett effektivare sätt ta itu med "mjuka" säkerhetsproblem såsom kärntekniska risker, svåra föroreningar, vapensmuggling och den verksamhet som bedrivs av nätverk för internationell kriminalitet och organiserad brottslighet, bl.a. grova brott såsom narkotikahandel, handel med illegala flyktingar och sexhandel med kvinnor och barn.

K.  Politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap måste innefatta en utvärdering av EU:s nuvarande politik och avtal för att den skall kunna innebära ett steg framåt, oberoende av och inte i motsats till vissa av de berörda ländernas nuvarande eller framtida strävanden att på lång sikt gå med i EU eller upprätta särskilda avtalsbaserade relationer.

L.  I kommissionens meddelande om ett utvidgat europeiskt grannskap behandlas förbindelserna med Ryssland, de västra nya oberoende staterna och grannländerna i Medelhavsområdet. Alla budgetkonsekvenser skulle därför för närvarande beröra utgiftskategori 4 i EU:s budget (externa åtgärder).

M.  Den föreslagna nya ramen har ännu inte utarbetats i detalj när det gäller konkreta åtgärder och den innehåller inte heller tillräckligt definierade delar för att budgetmyndigheten skall kunna bedöma dess slutliga budgetkonsekvenser. Kommissionen meddelar att dessa kommer att återspeglas i de kommande budgetförslagen.

1.  Europaparlamentet slår fast att det utvidgade EU:s nya gränser bör betraktas som en positiv möjlighet för de direkt berörda länderna och regionerna att utveckla ett nätverk med fördjupade förbindelser. Därför bör det vara en uppgift för EU att tillsammans med dessa länder och regioner utveckla ett heltäckande och effektivt grannskapskoncept, så att det blir möjligt att ta fram effektivare lösningar på de problem som uppkommit i samband med det ömsesidiga beroendet och globaliseringen.

2.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att det är nödvändigt att upprätta ett konsekvent system för förbindelserna mellan de 25 länderna i den utvidgade unionen och de länder med vilka man redan nu, på olika villkor, har kommit överens om ett framtida inträde i unionen samt de länder vars möjligheter till inträde ännu inte har avgjorts och alla övriga grannländer. Detta system bör bygga på respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen, dialogen mellan kulturer och religioner samt på en gemensam utveckling genom en samstämmig politik som särskilt beaktar de olika lokala situationerna.

3.  Europaparlamentet anser att politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap och det nya grannskapsinstrumentet måste genomföras i EU:s förbindelser med alla sina grannar och att "grannskapets" geografiska dimension måste ta hänsyn till alla de områden som krävs för att garantera att det i unionens strategi finns en verklig territoriell kontinuitet och en politisk hållbarhet. Samtidigt måste en tydlig åtskillnad göras mellan de olika deltagande regionerna och länderna, särskilt på grundval av deras aktuella problemsituationer, deras efterlevnad av demokratin, de mänskliga rättigheterna och de individuella friheterna samt deras intresse av och deras förmåga att delta i ett närmare samarbete.

4.  Europaparlamentet påpekar att de nuvarande överenskommelserna, ekonomiska kontakterna och kulturella förbindelserna utgör lämpliga utgångspunkter för att fördjupa de hävdvunna strukturerna, men att det är nödvändigt att ta hänsyn till de väsentliga skillnaderna mellan våra grannar i öster och söder.

5.  Europaparlamentet hänvisar uttryckligen till de instrument som redan finns (associeringsavtal, gemenskapsinititativet Interreg, programmen Phare, Tacis, Cards, Meda samt partnerskaps- och samarbetsavtal och frihandelsavtal) och betonar att ingen tredje stat i sina enskilda framsteg får hindras av att andra tredje stater inte kommit lika långt på dessa områden.

6.  Europaparlamentet betonar att bedömningen av de nya hot mot den globala säkerheten som uppkommit genom terrorismen, de regionala och etnisk-religiösa konflikterna, den extrema fundamentalismen och de som använder våld i religionens namn förutsätter ännu större befogenheter att utarbeta en övergripande politik som grundar sig på ett effektivt och demokratiskt multilateralt system.

7.  Europaparlamentet anser att politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap bör kunna användas som ett instrument för att vidareutveckla partnerskapet mellan EU och Ryssland, men anser samtidigt att förbindelserna mellan EU och Ryssland utanför denna politiska ram kommer att förbli mycket viktiga på grund av Rysslands storlek, resurser och egna ambitioner. Ingen särbehandling får dock förekomma när det gäller respekten för hur man följer de mänskliga rättigheterna. Ryssland förväntas vidta konkreta åtgärder på detta område. Den nuvarande situationen i Tjetjenien och tillståndet för demokratin hindrar idag en fullständig utveckling av partnerskapet mellan EU och Ryssland.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i sin strategi för ett utvidgat europeiskt grannskap utveckla en särskild politik för länderna i södra Kaukasus, varvid tonvikten framför allt skall läggas på konfliktförebyggandet.

9.  Europaparlamentet begär även att EU i sina förbindelser med Medelhavsområdet inte bara skall ta hänsyn till de länder som redan ingår i Europa-Medelhavspartnerskapet, utan även till Libyen och Mauretanien som för närvarande deltar som observatörer och som framför allt ingår i den framväxande Arabiska maghrebunionen.

10.  Europaparlamentet begär även att särskild uppmärksamhet ägnas åt EFTA-länderna, dvs. Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz, och åt de länder i Europa som på grund av sin storlek och genom eget val inte har deltagit i EU:s utvidgning (Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten), men som redan på olika sätt är integrerade i de europeiska strukturerna och därför kan ge ett aktivt bidrag till utvecklingen av denna process.

11.  Europaparlamentet betonar att utformningen av unionens politik för ett utvidgat europeiskt grannskap inte på något sätt får påverka Bulgariens och Rumäniens status som kandidatländer (vars anslutning är planerad till 2007) och Turkiets ansökan (Europeiska rådet har utfäst sig att i december 2004 besluta om huruvida medlemskapsförhandlingar skall inledas och i så fall när), frågan om huruvida länderna på västra Balkan skall ges status som kandidatländer (Europeiska rådet bekräftade i mars och juni 2003 att dessa länder i framtiden bör beredas möjlighet till medlemskap) eller villkoren för EU&nbhy;medlemskap.

12.  Europaparlamentet anser att Turkiet skall tas med i politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap, oavsett om landet i framtiden kommer att gå med i EU eller inte.

13.  Europaparlamentet anser att länderna på västra Balkan kan delta i Europa-Medelhavspartnerskapet om de integreras i den nya övergripande politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap. Under alla omständigheter måste den subregionala integrationen på detta område ges högsta prioritet eftersom det är ett stort steg mot en ytterligare integrering i de europeiska strukturerna. Parlamentet vidhåller att ett fullständigt samarbete av de länder som berörs av Internationella tribunalen för f.d. Jugoslavien är en viktig faktor i detta deltagande, eftersom det utgör en grund för försoning och utveckling av ett ömsesidigt förtroende mellan olika folk.

14.  Europaparlamentet anser att politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap på intet sätt strider emot några av de europeiska grannländernas förhoppningar om att ansluta sig till EU eller deras avtalsfästa förbindelser av annat slag utan att den, trots att den inte sammanfaller med utvidgningspolitiken, kan utgöra ett viktigt instrument som gör det möjligt för dessa länder att, på grundval av de framsteg som de hittills gjort, ingå med en ansökan om medlemskap i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget. Inte heller bör politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap innebära att möjligheterna till associering längre fram skulle vara uteslutna.

15.  Europaparlamentet betonar samtidigt att det i artikel 49 i Fördraget om Europeiska unionen föreskrivs att varje europeisk stat som respekterar principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt rättsstatsprincipen får ansöka om att bli medlem av unionen. Om det erkänns klart ut att sådana länder som Ukraina och Moldavien, vilka i klara ordalag ger uttryck för sina strävanden efter medlemskap, har rätt att bli medlemmar när de uppfyller alla nödvändiga politiska och ekonomiska kriterier, då torde detta bli ett starkt incitament för dem att samarbeta inom ramen för initiativet för ett utvidgat europeiskt grannskap.

16.  Europaparlamentet anser att det instrument som kommissionen använder för att undersöka tillnärmandet till EU:s föreskrifter och som utvecklats med tanke på kandidatländerna bör ställas till förfogande för sådana länder som strävar efter att omsider bli medlemmar av EU.

17.  Europaparlamentet anser att politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap för att få maximal effekt bör omfatta en stor alleuropeisk och Medelhavsanknuten region som är uppdelad i bilaterala, subregionala och regionala dimensioner (bl.a. den nordliga dimensionen och samarbetet i Svarta havs- och Medelhavsområdena). Parlamentet belyser de geopolitiska skillnaderna mellan grannländerna i öster och söder och anser att det behövs stort utrymme för utveckling av ett subregionalt och regionalt samarbete i söder, medan ett bilateralt tillvägagångssätt förefaller mera lovande för grannländerna i öster, eftersom det till följd av skillnaderna knappast verkar finnas utsikter till ett regionalt samarbete.

18.  Vad beträffar de nya grannländerna i Östeuropa vill Europaparlamentet påpeka följande:

19.  Vad beträffar Medelhavsområdet och Mellanöstern vill Europaparlamentet påpeka följande:

20.  Europaparlamentet anser att politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap skulle kunna erbjuda samarbete på tre områden:

21.  Europaparlamentet anser att det utvidgade europeiska grannskapet bör omfatta en gemensam politik för mänskliga rättigheter, medborgarskap, demokrati och rättssäkerhet samt en gemensam politik för utveckling av det civila samhället, så det ägnas särskild uppmärksamhet åt trovärdiga massmedier och respekt för pluralism, utbildning, forskning, kultur och hälsovård. Parlamentet välkomnar kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande om de åtgärder som EU vidtagit gentemot sina Medelhavspartner på detta område, och understryker att rekommendationerna i meddelandet måste genomföras på ett systematiskt, beslutsamt och konsekvent sätt, särskilt genom otvetydiga och offentliga mål och referenskriterier inom de olika handlingsplanerna genom att framför allt låta dem omfatta efterlevnad av internationella människorättsinstrument. Parlamentet betonar vikten av att frågan om skydd och främjande av kvinnors rättigheter fullt ut införlivas i detta sammanhang. Parlamentet anser att det är viktigt att stärka alla möjligheter till interkulturell dialog, så att det blir möjligt för folken i det europeiska Medelhavsområdet att befästa sin ömsesidiga respekt, förståelse och tolerans. Parlamentet erinrar om den aktiva och grundläggande roll som man har spelat på dessa områden och poängterar att en ökad parlamentarisk kontroll av dessa processer är en förutsättning för att den demokratiska legitimiteten skall garanteras.

22.  Europaparlamentet anser att politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap bör omfatta gemensamma insatser inom områdena illegal invandring, terrorismbekämpning, olaglig handel, omsorg om den internationella rättsordningen, korruptionsbekämpning samt insatser för att förhindra och lösa konflikter, samt att EU:s principer för rättsstaten måste garanteras.

23.  Europaparlamentet anser, utifrån målsättningen att utveckla ett förtroendefullt klimat, ett ökat samarbete med grannländerna och ett regionalt gränsöverskridande samarbete, att arbetet för att säkra Europeiska unionens yttre gränser mot narkotikasmuggling, bedrägerier med subventioner, illegal invandring och människohandel samt i fråga om terrorismbekämpning, veterinärmedicinska kontroller och livsmedelskontroller bör ske i nära samverkan med de nya grannländerna. Vid denna övervakning måste också navigationssystemet Galileo och satellitövervakningssystemet GMES sättas in. Dessutom bör tullmyndigheternas tekniska utrustning förenhetligas.

24.  Europaparlamentet stöder framför allt förslaget om att inrätta en byrå för förvaltning och operativ samordning av gränserna, vilken skall ha till huvuduppgift att tillhandahålla lämplig kontroll av migrationsflödena från öst och syd, bl.a. för att bygga upp ett nödvändigt förtroende och samarbete med grannländerna.

25.  Europaparlamentet anser att politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap bör omfatta en politik för att underlätta den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital. Vidare bör området omfatta en makroekonomisk politik och en valutapolitik som även skyddar den sociala sammanhållningen, en mikroekonomisk politik, en sysselsättningspolitik med införande av särskilda program för tekniskt och ekonomiskt stöd och en politik för infrastrukturer och nät. Parlamentet anser i detta sammanhang att särskild vikt bör läggas på energiområdet, och rekommenderar att EU och dess energiproducerande grannländer utvecklar en samstämmig politik. Det är även nödvändigt att ta fram en miljöpolitik och en socialpolitik som står i nära förbindelse med den ekonomiska politik som nämns ovan.

26.  Europaparlamentet vill att kommissionen skall ägna odelad uppmärksamhet åt situationen för hälsa och miljö i Vitryssland och Ukraina efter Tjernobylolyckan, och uppmanar EU att utveckla ett program för stöd i form av läkemedel och sjukhusutrustning, eftersom dessa länder inte har tillräckligt med resurser.

27.  Europaparlamentet anser att vart och ett av de ovannämnda tre områdena och den tillhörande gemensamma politiken bör tilldelas tillräckliga anslag. Det är därför lämpligt att EBRD:s roll utvecklas fullt ut. Europeiska investeringsbanken (EIB) bör ges mandat och lämpliga resurser att bevilja lån till hela Östeuropa, inklusive Moldavien och Ukraina. EIB:s nuvarande sektion för Medelhavsområdet och Mellanöstern måste utvecklas till en särskild filial som kan uppfylla de framtida kraven i den nya strategin, tillsammans med ekonomiskt stöd från andra Medelhavsländer.

28.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av de tre områdena framför allt bör skapa grundförutsättningar för att alla de berörda länderna successivt kan uppnå gemensamma värderingar och principer. Samtidigt kommer det att bli nödvändigt, framför allt i fråga om politiken för ett ekonomiskt och socialt område, att framhäva de olika regionala och subregionala dimensionerna, så att hänsyn kan tas till de olika områdenas och ländernas särdrag.

29.  Europaparlamentet överväger i detta sammanhang möjligheten att som ett alternativ beakta inrättandet av ett frihandelsområde som skulle omfatta aspekter av såväl den inre marknaden som den interna och externa säkerheten ("Europeiskt ekonomiskt område plus") mellan EU och dess europeiska grannländer utan att utesluta framtida medlemskap.

30.  Europaparlamentet erinrar även om att ett av de slutgiltiga målen med Barcelonaprocessen är att upprätta ett rättvist frihandelsområde i Medelhavsområdet, och betonar att grannskapspolitiken i första hand syftar till att minska fattigdomen och skapa ett område med gemensamt välstånd.

31.  Europaparlamentet gör kommissionen uppmärksam på att det utmed gränserna mellan de nya medlemsstaterna och de nya grannländerna finns euroregioner som är ytterst viktiga för den europeiska kontinenten. Hit hör reservatet Bialowieska (i Polen och Vitryssland), Njemen (i Polen, Litauen och Vitryssland) samt Polesien (i Ukraina, Vitryssland och Polen).

32.  Europaparlamentet välkomnar det allmänna syftet med initiativet till ett utvidgat europeiskt grannskap, men påpekar samtidigt att de områden som berörs av det redan omfattas av viktiga EU-program för geografiskt samarbete. Meddelandet innehåller inte någon tydlig information om hur dessa program skall rationaliseras, effektiviseras och hur de slutligen skall bidra till att det nya initiativets ambitiösa mål uppnås.

33.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sitt meddelande uttryckligen nämner "ökat finansiellt stöd". Parlamentet accepterar till fullo betydelsen av förbindelserna med EU:s grannländer, men anser samtidigt att marginalerna i den nuvarande budgetplanen inte har gjort det möjligt att finansiera de nya behoven utan att detta fått negativa konsekvenser för andra områden. Dessa belopp bör utgöra en viktig del i förhandlingarna om en ny budgetplan från och med 2007.

34.  Europaparlamentet anser att de nya förstärkta förbindelserna med EU:s grannländer går längre än vad som traditionellt setts som "externa åtgärder" för tredje länder och ger partnerskapet en ny dimension. Parlamentet anser därför att man skulle kunna överväga möjligheten att öppna upp utgiftskategori 7 i budgetplanen (strategi inför anslutningen) eller göra någon annan anpassning av de befintliga utgiftskategorierna, med lämplig finansiering efter 2006.

35.  Europaparlamentet anser att åtminstone den del av anslagen till ett sådant grannskapsinstrument som kommer från Cards skulle kunna finansieras under utgiftskategori 7 (strategi inför anslutningen), vilket stämmer överens med förslaget att överföra EU:s förbindelser med Balkanländerna till denna utgiftskategori från utgiftskategori 4 (externa åtgärder).

36.  Europaparlamentet gläds åt att rådet, i sina slutsatser av den 16 juni och 7 oktober 2003 från toppmötet mellan EU och Ukraina, uppmanade kommissionen att bana väg för fördjupade bilaterala förbindelser med Ukraina, Moldavien och partnerländerna i det södra Medelhavsområdet genom att ta fram handlingsplaner. Det är dock nödvändigt att hela det utvidgade europeiska grannskapet förses med konsekventa handlingsplaner.

37.  Europaparlamentet insisterar på att handlingsplanernas föreslagna funktionssätt fullt ut måste respektera parlamentets rättsliga och budgetmässiga befogenheter och parlamentet förkastar alla förslag som skulle ge rådet en dominerande ställning i politiska ärenden. Parlamentet betonar att politiska ärenden måste behandlas inom ramen för de fastställda förfarandena och att de befogenheter som innehas av den lagstiftande myndighetens och budgetmyndighetens båda grenar måste garanteras.

38.  Europaparlamentet hävdar att handlingsplanerna bör integreras i de gemensamma samarbetsområdena. Därför är det bättre att samarbetsåtgärderna och åtgärderna för integrationsnivåer i största möjliga utsträckning anpassas till varandra. Detta kommer nämligen även att öka öppenheten och bidra till att minska kommissionens administrativa börda. Parlamentet efterlyser framför allt en klart utformad mekanism, som skall gälla genomförandet av åtgärderna till förmån för demokrati och mänskliga rättigheter och införlivas med handlingsplanerna, för att de inte skall bli lika verkningslösa som de nuvarande klausulerna om mänskliga rättigheter.

39.  Europaparlamentet betonar hur särskilt viktigt det är att en utvärdering av de nuvarande arrangemangen och finansiella instrumenten för EU:s nya grannar tas som utgångspunkt för politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap och att man sedan tar hänsyn till denna utvärdering genom att utarbeta handlingsplaner för enskilda länder och regioner. Parlamentet begär att få nära medverka i politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap genom att via en årlig rapport ta del av utvärderingen av hur handlingsplanerna genomförts.

40.  Europaparlamentet anser att EU i första hand bör stödja ansökningar om WTO&nbhy;medlemskap från de grannländer som ännu inte är medlemmar, eftersom ett medlemskap innebär stora framsteg när det gäller tillnärmningen till EU&nbhy;ländernas lagstiftning.

41.  Europaparlamentet stöder det förslag som kommissionen lagt fram i sitt meddelande om ett nytt grannskapsinstrument. Detta förslag går ut på att inrätta grannskapsprogram som en provisorisk lösning på de långvariga byråkratiska problem som i stor utsträckning försvårar EU:s stöd till det gränsöverskridande samarbetet. Parlamentet begär att dessa program inrättas så snart som möjligt. Det är beklagligt att man inte i ett mycket tidigare skede hörsammat parlamentets krav på åtgärder inom detta område. Det är också beklagligt att budgetplanens snäva ramar kommer att försena lanseringen av det nya grannskapsinstrumentet till 2007. Parlamentet begär att det föreslagna instrumentet från och med nu inte bara ägnas åt den gränsöverskridande dimensionen, utan som även skall fungera som ett pilotprojekt i vissa gränsområden och hädanefter vara inriktat på det transnationella samarbetet i överensstämmelse med mekanismerna i Interreg III&nbhy;programmet. Parlamentet betonar att det gränsöverskridande samarbetet bör omfatta de regioner och länder som har gemensamma sjögränser.

42.  Europaparlamentet betonar att samarbete över gränserna och mellan regionerna är av stor betydelse för bättre relationer med grannländerna och efterlyser tillämpning av ett instrument inom mekanismerna för Interreg III A och C vilket också skall omfatta medverkan från regionala och lokala myndigheters sida.

43.  Europaparlamentet välkomnar förslaget inom det generella initiativet till ett utvidgat europeiskt grannskap att inrätta ett nytt grannskapsinstrument för att främja gränsöverskridande åtgärder och förbättra den nuvarande situationen som är otillfredsställande på grund av de befintliga finansiella instrumentens olika karaktär (Interreg för medlemsstaternas andel av projekten och Tacis och Phare för grannländernas andel). Parlamentet konstaterar också att Meda och Cards bör omfattas av initiativet.

44.  Europaparlamentet anser att det nya grannskapsinstrumentet för den utvidgade unionens yttre gränser bör vara anknutet till program och processer inom utrikespolitiken och då samtidigt ta hänsyn till de olika regionala prioriteringarna. Inom detta instrument bör målen för såväl utrikespolitiken som för den ekonomiska och sociala sammanhållningen sammanföras. Parlamentet vidhåller att instrumentet bör hämta inspiration från lärdomar som dragits i samband med tidigare erfarenheter av gränsöverskridande samarbete.

45.  Europaparlamentet riktar, i samband med att de nya grannskapsprogrammen och framtida nya grannskapsinstrument skall fastställas, uppmärksamheten på att länder med landgräns med det utvidgade EU och länder som delar sjögräns med har olika problem. Parlamentet är i detta hänseende övertygat om att Schengenavtalet bör fungera så att befolkningen utmed gränserna kan fortsätta att i liten skala och lokalt färdas fram och tillbaka över gränserna så att de traditionella gränsöverskridande relationerna kan finnas kvar och utvecklas.

46.  Europaparlamentet påpekar att de nya grannskapsprogrammen och nya grannskapsinstrumenten måste vara lättillgängliga för befolkningen på det regionala och lokala planet, som direkt måste få medverka i förvaltningen av dem. Parlamentet uppmanar med tanke på detta kommissionen att börja bygga upp en infrastruktur av konsulat i gränstrakterna till EU för att klara av den förenkling av viseringsförfarandena som behövs och göra det lättare att genomföra programmen decentraliserat.

47.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om en förordning om lokal gränstrafik vid medlemsstaternas yttre landgränser, och anser att detta förslag är mycket viktigt när det gäller att uppnå garantier för att de nya Schengengränserna inte kommer att hindra handeln, det sociala och kulturella utbytet eller det regionala samarbetet. Dessa risker kvarstår dock i förhållande till andra regioner i de aktuella grannländerna. Ytterligare åtgärder bör därför vidtas där så är möjligt.

48.  Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang än en gång uttryckligen vilken viktig roll som tillkommer de nya medlemsstaterna när det gäller att utmed sina gränser göra ökade insatser för den politiska dialogen, gradvis bygga upp ett frihandelsområde med hjälp av nationella handlingsplaner samt intensifiera det gränsöverskridande samarbetet.

49.  Europaparlamentet är övertygat om att det är bra att de länder som omfattas av den aktuella resolutionen är medlemmar i flera olika institutioner. Detta är nämligen en god utgångspunkt för att säkerställa en multilateral institutionell dimension i unionens strategi och en förvaltning av den gemensamma politiken. Parlamentet erinrar om att den politiska dialogen och de berörda institutionerna bör ta hänsyn till de olika nivåerna: regeringar, parlament, decentraliserade institutioner och organisationer i det civila samhället.

50.  Europaparlamentet anser i samband med initiativet för ett utvidgat europeiskt grannskap att det är lämpligt

51.  Europaparlamentet uppmanar de länder inom politiken för ett utvidgat europeiskt grannskap som ännu inte har undertecknat, ratificerat och fullt ut tillämpat alla gällande internationella avtal om terrorismbekämpningsåtgärder att göra detta i enlighet med FN-stadgan. Parlamentet efterlyser samtidigt ett kontaktnät som möjliggör informationsutbyte och samarbete i kampen mot terrorismen.

52.  För att förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna i Medelhavsområdet ger Europaparlamentet sitt stöd till ett inrättande av självständiga institutioner i de berörda länderna, vilket skulle kunna garantera att de rättigheter som följer av undertecknade bilaterala och multilaterala avtal faktiskt omsätts i praktiken. Alla berörda länder som ännu inte ställt sig bakom förslaget om ett moratorium för dödsstraff och om den internationella brottmålsdomstolen uppmanas att göra detta.

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas och kandidatländers regeringar och parlament, FN, Europarådet, OSSE och regeringarna i de länder som anges i denna resolution.

(1) P5_TA(2002)0296. (2) P5_TA(2003)0020. (3) P5_TA(2003)0292.