Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–   med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Ryssland som trädde i kraft den 1 december 1997,

–   med beaktande av Europeiska unionens gemensamma strategi avseende Ryssland, vars tillämpningsperiod har förlängts till den 24 juni 2004,

–   med beaktande av kommissionens landstrategidokument och Tacis nationella vägledande program för Ryssland,

–   med beaktande av de preliminära slutsatserna från internationella delegationen för valövervakning om valen till statsduman i Ryska federationen den 7 december 2003,

–   med beaktande av det ryska rättsväsendets nyligen genomförda ingripanden mot Yukos och Open Society Institute,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Bryssel den 12 december 2003, särskilt uppmaningen till att rådet och kommissionen att utarbeta en utvärderingsrapport som belyser alla aspekter av EU:s förbindelser med Ryssland,

–   med beaktande av kommissionens meddelande Ett utvidgat europeiskt grannskap (KOM(2003) 104) och Europaparlamentets resolution av den 20 november 2003 med samma rubrik(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 20 november 2003 om det 12:e toppmötet mellan EU och Ryssland(2) den 6 november 2003 i Rom,

–   med beaktande av Europaparlamentets tidigare resolutioner om genomförandet av den gemensamma strategin, den nordliga dimensionen, Kaliningrad, Tjetjenien, Ukraina och södra Kaukasus,

–   med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet av Bastiaan Belder för EDD-gruppen om förbindelserna mellan EU och Ryssland (B5-0438/2003),

–   med beaktande av artikel 49.3 och artikel 104 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik och yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0053/2004), och av följande skäl:

A.  Rysslands storlek, resurser och politik gör att landet spelar en avgörande roll för säkerheten och stabiliteten i Europa. EU:s politik gentemot Ryssland är grundad på konstruktiva åtaganden.

B.  Rysslands betydelsefulla ställning som direkt angränsande land till Europeiska unionen kommer att stärkas ytterligare efter EU-utvidgningen och med beaktande av resultatet från valen till duman, utgör samarbetet mellan Europaparlamentet och duman en allt mer krävande uppgift.

C.  EU:s och Rysslands intressen kompletterar varandra väl på området för handel och ekonomiskt samarbete. EU är Rysslands största exportmarknad och dess viktigaste källa till import. EU har intresse av att förbättra säkerheten vad gäller energiförsörjningen från Ryssland och önskar utveckla sin import under förutsättning att man i samband med transporterna respekterar internationella säkerhets- och miljökrav. Sammantaget öppnar detta betydliga möjligheter för investeringar i Ryssland, vilket kan bidra till moderniseringen av landets ekonomi. Gemensamma intressen bör knytas till gemensamma värderingar som kan ligga till grund för ett genuint och väl avvägt partnerskap.

D.  En framgångsrik ekonomisk utveckling i Ryssland med en allt bredare förankring ligger också i EU:s intressen, framför allt eftersom en sådan utveckling skulle ge Ryssland de resurser som krävs för att ta itu med en rad utmaningar, som till exempel att förbättra kärnkraftssäkerheten, att minska miljöförstöringen, att förbättra folkhälsan och att vidta effektivare åtgärder mot spridningen av infektionssjukdomar som hiv/aids och tuberkulos samt att öka levnadsstandarden, vilket skulle kunna bidra till att minska brottsligheten, narkotikamissbruket och människohandeln.

E.  Enorma mängder radioaktivt material lagras under oroande villkor på Kolahalvön nära EU:s gräns. Planerna att under många år fortsätta driften av ett antal första generationens kärnkraftsanläggningar som inte uppfyller internationella säkerhetsnormer ger också anledning till oro. Samtidigt har EU och Ryssland som målsättning att år 2007 koppla samman sina elnät.

F.  Överlämnandet av Kyotoprotokollet till Duman för ratificering förhalas och det hindrar avtalets ikraftträdande, vilket försvagar den internationella multilaterala ramen.

G.  Den organiserade kriminaliteten, inbegripet narkotikahandel och människohandel, skapar stora problem i det ryska samhället, är störande i förbindelserna med EU och kräver en effektiv gränskontroll.

H.  EU och Ryssland kan bidra till en ökad gemensam säkerhet i Europa genom en intensifierad dialog och ett utökat samarbete om kontroll av vapenexport, frågor som rör icke-spridningsavtalet, säkerhetsproblem som är relaterade till internationell brottslighet, strategier för att bekämpa terrorism och förebygga terroristattacker och tänkbara lösningar av konflikter i oroshärdar i östra Europa.

I.  De fortgående massiva kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien och den fortsatta avsaknaden av en trovärdig freds- och förlikningsprocess förlänger lidandet för republikens invånare och avskräcker dem som flytt från att återvända. Ryssland bör säkra förhållandena för de internationella organisationerna i området. De slutsatser som experterna i Europarådets kommitté för förhindrande av tortyr drog av sitt besök i Tjetjenien i maj 2003 fick dem att vidta den sällsynta åtgärden att göra ett offentligt uttalande, i vilket de varnade för att en stat måste undvika att hamna i fällan att överge sina civiliserade värderingar(3).

J.  Att beskriva konflikten som en renodlad konflikt mellan terrorister och styrkor som försöker återställa lag och ordning är en vrångbild. Terrorism förekommer emellertid och har visat en tendens till att öka. Säkerhetsstyrkornas och de militära styrkornas åtgärder kan anses motverka sitt eget syfte genom att de bidrar till att skapa ett klimat präglat av mycket stark rädsla och hopplöshet, vilket skapar en vilja att hämnas bland offrens anhöriga. På detta sätt underlättas rekryteringen av nya potentiella attentatsmän och självmordsbombare.

K.  Under de senaste tio åren har kriget i Tjetjenien krävt mer än 200 000 offer bland den tjetjenska befolkningen, som ursprungligen uppgick till en miljon invånare, drivit hundratusentals människor på flykt, och lett till tiotusentals skadade, torterade, handikappade och traumatiserade samt tiotusentals döda bland de ryska soldaterna.

L.  Det är mycket oroväckande att personer som vänder sig till Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, och familjemedlemmar till dessa, försvinner eller dödas.

M.  Den pågående konflikten i Tjetjenien och de omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna i landet utgör ett oöverstigligt hinder för ett utvidgat och genuint partnerskap mellan EU och Ryssland.

N.  Konflikten i Tjetjenien är inte enbart en intern rysk angelägenhet, eftersom brott mot de mänskliga rättigheterna självklart utgör hot mot internationell säkerhet, något som redan konstaterats i vissa grannländer.

O.  Grunden till EU:s politik gentemot Ryssland, som främst utgörs av partnerskaps- och samarbetsavtalet, den gemensamma strategin och Tacisprogrammet, lades för flera år sedan. Dessa instrument har ännu inte utnyttjats fullt ut, men bör ses över och anpassas till EU:s strategi för ett utvidgat europeiskt grannskap.

P.  Partnerskaps- och samarbetsavtalet förväntas – i likhet med övriga internationella avtal som EU ingått – utsträckas till att omfatta de nya medlemsstaterna. Ryssland försöker uppenbarligen utnyttja det som ett förhandlingsargument och försöker införa nya villkor för att sluta sig till det, vilket är oacceptabelt för EU.

Q.  Det finns fortfarande inga ratificerade gränsavtal mellan Ryssland å ena sidan och anslutningsländerna Estland och Lettland å andra sidan.

R.  I artikel 2 i partnerskaps- och samarbetsavtalet klargörs det att partnerskapet grundar sig på gemensamma värderingar i fråga om respekt för demokratiska principer och mänskliga rättigheter, såsom definierat i slutakten från Europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen i Helsingfors och i OSSE:s Parisstadga för ett nytt Europa. Den europeiska människorättskonventionen, som Ryssland anslöt sig till efter undertecknandet av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Ryssland, är ytterligare en viktig referens vad gäller de gemensamma värderingarna.

S.  Ytterligare demokratisering, i synnerhet när det gäller fria och rättvisa val, mediafrihet, respektfull behandling av icke-statliga organisationer, respekt för grundläggande rättsstatliga principer, såsom icke-inblandning i rättsliga ärenden från de politiska myndigheternas sida, likhet inför lagen och rätt till en opartisk rättegång samt Rysslands möjliga integrering i mer övergripande politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga strukturer, utgör inbördes förbundna processer.

T.  Som medlem i OSSE och Europarådet har Ryssland åtagit sig att följa allmänna och europeiska värderingar. I kommissionens meddelande om förbindelserna mellan EU och Ryssland (KOM(2004) 106) anges att Rysslands strävan i riktning mot dessa värderingar i stor utsträckning kommer att vara avgörande för karaktären och kvaliteten i partnerskapet mellan EU och Ryssland.

U.  Det är inte acceptabelt med några försök att behandla frågor som rör demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna som områdesspecifika frågor som saknar verkligt samband med den övergripande utvecklingen av förbindelserna mellan EU och Ryssland.

V.  Valkampanjen inför valet till duman den 7 december 2003 var präglat av ett överdrivet utnyttjande av administrativa resurser och kontroll av medierna i syfte att främja de regeringsvänliga partierna. Valet uppfyllde inte internationella standarder och markerade en tillbakagång i demokratiseringsprocessen.

W.  Den politik EU och dess medlemsstater för när det gäller Ryska federationen har inte kunnat bidra på ett betydande sätt till att bromsa eller stoppa denna urholkning av rättsstaten och demokratin.

X.  Ryssland måste göra sitt yttersta för att lösa den låsta konflikten i södra Kaukasus och bidra till stabiliteten i länderna i regionen genom att fullt ut respektera deras suveränitet och territoriella integritet.

Y.  Det är av grundläggande betydelse att Ryska federationen respekterar de åtaganden den gjorde den 19 november 1999 vid OSSE-toppmötet i Istanbul, särskilt i fråga om nedläggningen av de ryska militärbaserna i Georgien och Moldavien.

Z.  EU och Ryssland har vid många tillfällen gett sitt stöd till en världsordning baserad på en multilateral ram, och gemensamma ansträngningar bör därför göras för att reformera internationella organisationer och öka deras effektivitet.

AA.  EU och Ryssland har som långsiktigt mål att upprätta ett gemensamt ekonomiskt område, ett gemensamt område för frihet, säkerhet och rättvisa, ett område för samarbete när det gäller yttre säkerhet samt ett område för forskning och utbildning som även omfattar kulturella aspekter. Endast ett fåtal försök har gjorts för att förklara vad dessa målsättningar egentligen innebär. Även om Europaparlamentet välkomnar att Ryssland antagit EU:s gemensamma tulldokument och undertecknat protokollen om informationsutbyte med Europol, är det ännu oklart i vilken utsträckning förbindelserna mellan EU och Ryssland skall anpassas till den politiska ramen för ett utvidgat Europa.

AB.  AB Okoordinerade uttalanden av ledare i medlemsstaterna försvårade avsevärt förhandlingarna med Ryssland om transitering till och från Kaliningrad. Efter det senaste toppmötet mellan EU och Ryssland gjordes spektakulära uttalanden om Tjetjenien som helt strider mot EU:s sedan länge etablerade och väl motiverade ståndpunkter. Dessutom gav medlemsstaterna och EU-företrädare på hög nivå motstridiga signaler i fråga om Yukosaffären, trots att man i slutet av toppmötet på nytt bekräftade behovet av att garantera rättvisa, transparenta och icke-diskriminerande förfaranden. Dessa uttalanden har sedan dess vederlagts i handling.

AC.  Den omställning som Ryssland genomgått är inte av det slag som man för ett decennium sedan väntade sig när det internationella samfundet, inklusive EU, utformade sin grundläggande strategi för utvecklingen i Ryssland. I samband med att en utvärdering görs av EU:s Rysslandspolitik måste EU fullt ut ta hänsyn till den situation som uppstår om Ryssland i stället konsoliderar en "styrd demokrati" i strid med de gemensamma värderingar som ligger till grund för EU:s bilaterala förbindelser med Ryssland, om de ekonomiska reformerna fortsätter att gå förhållandevis långsamt – åtminstone så länge utvinningsindustrin går i positiv riktning – och om drivkraften att utöva allt större inflytande på vissa grannländer i praktiken visar sig väga lika tungt som viljan till samarbete som ger ömsesidig utdelning.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet och Europeiska rådet att koncentrera sig på följande punkter:

2.  Europaparlamentet rekommenderar rådet och Europeiska rådet att konsekvent tillämpa principen om att partnerskapet och dess utveckling grundar sig på respekten för gemensamma värderingar, utan undantag för något samarbetsområde, oavsett om det handlar om yttre säkerhet, inre säkerhet eller stöd till Rysslands WTO-anslutning.

3.  Europaparlamentet rekommenderar rådet och Europeiska rådet att grunda den reviderade Rysslandspolitiken på följande huvudmål:

4.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att särskilt analysera den tendens till förseningar och onödig komplexitet som kännetecknar förhandlingarna mellan EU och Ryssland. Parlamentet anser att bristande samordning från EU:s sida i viss mån har bidragit till detta genom den långsamma utformningen av EU:s ståndpunkter eller genom att man uppmuntrat Ryssland att försöka påverka dessa ståndpunkter via dialog med enskilda medlemsstater. Parlamentet uppmanar framför allt medlemsstaternas ledare att visa större respekt för behovet och skyldigheten att avstå från åtgärder som skulle kunna försvaga EU:s möjligheter att utöva inflytande.

5.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att stå fast vid sin ståndpunkt att partnerskaps- och samarbetsavtal omgående måste utvidgas till att omfatta samtliga nya medlemsstater.

6.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att kräva att Ryssland omgående undertecknar och ratificerar de redan framförhandlade gränsavtalen med anslutningsländerna Estland och Lettland.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ovannämnda meddelande och förslagen om ett nytt grannskapsinstrument och förväntar sig att detta initiativ kommer att spela en avgörande roll för de framtida förbindelserna mellan EU och Ryssland. Parlamentet anser att meddelandet kan fungera som ram för att upprätta ett privilegierat partnerskap med Ryssland i fråga om säkerhet och ekonomi. Härvidlag bör särskilt avseende fästas vid dragningen och övervakningen av de gemensamma yttre gränserna. Som ett första steg föreslår Europaparlamentet att pilotprojekt om gränsöverskridande samarbete startas så snart som möjligt. Dessa skall baseras på en ökad samordning av projekt som utförs inom ramen för existerande instrument.

8.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att fokusera på samarbete för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet, bland annat narkotikahandel, människohandel och barnpornografi, samt på förebyggande av illegal invandring. Parlamentet kräver samtidigt mer effektiva åtgärder från Rysslands sida mot den organiserade brottsligheten.

Tjetjenien

9.  Europaparlamentet understryker att situationen i Tjetjenien står i total strid med de värderingar och principer som ligger till grund för det moderna Europa. Parlamentet anser att bristen på dialog om Tjetjenien är moraliskt och politiskt oförsvarbar, oförenlig med den gemensamma önskan att fördjupa samarbetet om interna och externa säkerhetsfrågor och oförenlig med såväl Rysslands som EU:s reella säkerhetsintressen.

10.  Europaparlamentet anser att Kadyrovs framgångar i det nyligen genomförda presidentvalet i Tjetjenien är resultatet av en orättvis valkampanj.

11.  Europaparlamentet är djupt oroat över att man fortfarande inte nått en positiv lösning på fallet Arjan Erkel och beklagar djupt bristen på framsteg när det gäller att lösa detta allvarliga fall. Det behövs ett fast politiskt åtagande från de federala och lokala ryska myndigheterna, kommissionen och rådet för att se till att Erkel frisläpps på ett säkert sätt.

12.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att återuppliva och vidareutveckla den dubbla strategi, enligt vilken EU bör arbeta aktivt för en förändring av Rysslands politik gentemot Tjetjenien, och samtidigt fortsätta samarbetet med Ryssland på andra områden. Parlamentet understryker att lanseringen av en heltäckande, genuin freds- och försoningsprocess fortfarande är en brådskande nödvändighet.

13.  Europaparlamentet uppmanar rådet att ge kommissionen och den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i uppdrag att studera den fredsplan som lagts fram av Iljas Achmadov och övriga fredsförslag, och att presentera sina slutsatser för rådet och Europaparlamentet.

14.  Europaparlamentet rekommenderar rådet

15.  Europaparlamentet anser att deporteringen av hela det tjetjenska folket till Centralasien den 23 februari 1944 på Stalins order utgör folkmord enligt den fjärde Haagkonventionen från 1907 och konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord, som antogs av FN:s generalförsamling den 9 december 1948.

Utrikespolitik

16.  Europaparlamentet uppmanar rådet att i samband med den förestående uppdateringen av partnerskaps- och samarbetsavtalet och omarbetningen av EU:s nuvarande gemensamma Rysslandsstrategi även fästa avseende vid de säkerhetspolitiska aspekterna och ha som målsättning att upprätta ett område utan gränser, vilket skall omfatta hela Europa.

17.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att på nytt uppmana Ryssland att uppfylla de åtaganden som gjorts inom ramen för OSSE om att dra tillbaka sina trupper från den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien, samt åtagandena om att dra tillbaka sina trupper från hela Georgien. Parlamentet anser att framstegen under de kommande månaderna i samband med försöken att skapa ett närmare samarbete kring hanteringen av Transnistrienfrågan och en ökad EU-närvaro i regionen kommer att ge en uppfattning om i vilken utsträckning det finns möjligheter att komma fram till gemensamma ståndpunkter i utrikespolitiska frågor. Europaparlamentet är medvetet om att den framtida utvecklingen i Georgien är starkt beroende av Rysslands förhållningssätt och förväntar sig därför att Ryssland kommer att avhålla sig från eventuella försök till inblandning i Georgien i allmänhet och särskilt i Adharienregionen. Parlamentet uppmanar Ryssland att aktivt och konstruktivt samarbeta när det gäller att lösa konflikterna i Abchazien och Sydossetien.

18.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att notera att Ryssland, i kraft av unionen med Vitryssland, har ett särskilt ansvar för främjandet av en demokratisk utveckling i Vitryssland.

Mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer

19.  Europaparlamentet rekommenderar i samband med upprättandet av ett gemensamt område med frihet, säkerhet och rättvisa att rådet insisterar på fullständig respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer och betonar vikten av att lagarna tillämpas på ett opartiskt, öppet, icke-diskrimerande och proportionerligt sätt.

20.  Europaparlamentet är medvetet om att privatiseringsprocessen under 1990-talet genomfördes under kaotiska ekonomiska förhållanden som blev en grogrund för oärlighet och korruption. Parlamentet medger att det finns flera olika sätt att hantera de handlingar, som trots det dåligt utvecklade rättsliga ramverket vid den aktuella tidpunkten, kan betraktas som illegala. Parlamentet understryker emellertid att respekten för principerna om likhet inför lagen och icke-inblandning från de politiska myndigheterna i rättsliga förfaranden, samt respekten för de åtalades rättigheter, är grundläggande för en demokratisk stat som värnar om de rättsstatliga principerna. Parlamentet erinrar om att dessa principer, som integrerats i den ryska konstitutionen från 1993, till fullo omfattas av de internationella skyldigheter som Ryska federationen frivilligt slöt sig till genom att 1996 ratificera Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, och att Ryska federationen därför måste uppfylla dessa skyldigheter, inte enbart i ord utan också i praktiken.

21.  Europaparlamentet beklagar att de ryska myndigheternas senaste ingripanden mot Yukos och Open Society Institute skedde på ett sådant sätt att det väcker misstankar om politisk inblandning i rättsprocessen. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att behandla alla fångar rättvist.

22.  Europaparlamentet ber rådet att kraftfullt uppmana den ryska regeringen att respektera de nationella minoriteternas rättigheter, framför allt genom att se till att det finns möjlighet till grundläggande skolgång även på de nationella minoritetsspråken, och att acceptera användning av andra än kyrilliska skrivtecken när dess språk används i skrift.

23.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att uppmuntra Ryssland att ansluta sig till Europarådets "Group of States against Corruption" (GRECO) och att dra fördel av det stöd som detta samarbete kan erbjuda.

TACIS

24.  Europaparlamentet konstaterar att det snäva begreppet tekniskt stöd, som ligger till grund för Tacisprogrammet, avspeglar orealistiska förväntningar på övergångsprocessen vid den tidpunkt programmet inleddes. Parlamentet betonar även att Tacisprogrammets betungande och ytterst tidskrävande förfaranden starkt begränsar dess användning som ett redskap till stöd för ovanstående politiska målsättningar. Parlamentet emotser det nya instrument som enligt strategin "Ett utvidgat europeiskt grannskap" skall användas när förordningen upphör 2006. Parlamentet rekommenderar kommissionen att ta vara på alla möjligheter att utnyttja Tacisprogrammet på ett mer flexibelt och decentraliserat sätt tills den nuvarande förordningen löper ut. Europaparlamentet rekommenderar vidare att demokratiprogrammen inom Tacis stärks.

25.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att försöka förmå Ryssland att undanta allt Tacisbistånd från rysk mervärdesskatt, eftersom problem med nuvarande skatteåterbäringsförfaranden hämmar genomförandet av många biståndsprojekt. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att förbättra informationen till kommissionen sina biståndsprojekt i Ryssland.

Kaliningrad

26.  Europaparlamentet rekommenderar att rådet särskilt uppmärksammar Kaliningradregionen. Europaparlamentet välkomnar de utfästelser som Ryssland gjort om en snabb tillämpning av avtalet om transit av personer. Förhoppningsvis kan ett effektivare samarbete uppnås mellan EU och Ryssland om sociala, miljömässiga och ekonomiska utvecklingsprojekt i regionen.

Miljö och folkhälsa

27.  Europaparlamentet välkomnar samarbetet mellan EU och Ryssland inom ramarna för den nordiska dimensionens handlingsplan, i synnerhet miljöpartnerskapet och dess stödfond. Parlamentet kräver att projekten inom ramen för den nordiska dimensionen konkretiseras. Parlamentet understryker att EU, i takt med att hindren för lansering av projekt för att ta itu med de kärntekniska riskerna i Ryssland avlägsnas, bör se till att man kan fortsätta sitt finansiella stöd genom att avsätta resurser för detta. Parlamentet uppmanar bestämt Ryssland att förbjuda tillträde för oljetankers med enkelskrov till hamnar som kan frysa igen. Dessutom anser parlamentet att de möjligheter som ges i den nordiska dimensionens partnerskap för folkhälsa och social välfärd, som ingicks i Oslo den 27 oktober 2003, bör utnyttjas.

28.  Europaparlamentet betonar vikten av att Ryssland ratificerar och tillämpar Esbo-konventionen om utvärdering av gränsöverskridande återverkningar på miljön för att utveckla effektiva miljöskyddsåtgärder för Östersjön. Europaparlamentet uppmanar Ryssland att påskynda avvecklingen av oljetanker med enkelt skrov och att utföra erforderliga miljökonsekvensutredningar innan olja utvinns, nya stora hamnar byggs eller i samband med att livslängden för kärnkraftverk förlängs.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att för oljetransporternas del göra insatser för att hindra tankfartyg med enkelskrov från ryska hamnar från att färdas på Östersjön och de andra särskilt känsliga haven, såsom Kaspiska havet och Svarta havet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas även att se till att den ändring av MARPOL-konventionen som antogs i december 2003 och som fastställer en övergångsperiod fram till 2010 skärps ytterligare, exempelvis genom att medlemsstaterna lägger fram ett förslag till Internationella sjöfartsorganisationen om att Östersjön, Kaspiska havet och Svarta havet skall förklaras som särskilt känsliga områden.

30.  Europaparlamentet uppmanar rådet att återigen försöka förmå Ryssland att ratificera Kyotoprotokollet. Parlamentet påpekar att detta avtal är särskilt värdefullt för Ryssland, på grund av valet av referensår för att bestämma utsläppskvoter och den enorma potentialen för förbättringar av energieffektiviteten i landet. Parlamentet beklagar att Ryssland trots detta fortsätter förhala ratificeringen av protokollet och därmed också dess ikraftträdande.

Utrikeshandel

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja Rysslands närmande till WTO. Parlamentet anser att investerarna och handelsidkarna från båda parter behöver ett förutsägbart, stabilt, icke-diskriminerande och regelmässigt system av affärsförbindelser, som är av stort intresse för båda parter. Parlamentet påpekar att omstrukturering och utveckling av tjänstesektorerna, i synnerhet försäkrings- och banksektorn samt andra finansiella sektorer, är en viktig förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt i Ryssland, och att det finns en avsevärd potential för handel, investeringar och andra former av samarbete där.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa särskild uppmärksamhet vid behovet av att utarbeta lagstiftning som säkrar de centrala förutsättningarna för investeringar och handel i Ryssland.

Det gemensamma europeiska ekonomiska området

33.  Europaparlamentet erinrar om det viktiga gemensamma europeiska ekonomiska området, som EU och Ryssland anslöt sig till under det 12:e toppmötet mellan EU och Ryssland, och som kan främja integreringen av Rysslands och EU:s ekonomiska och sociala strukturer.

34.  Europaparlamentet stöder det gemensamma europeiska ekonomiska området som en långsiktig process med tre dimensioner, nämligen

Energi

35.  Europaparlamentet välkomnar framstegen i energisamtalen mellan EU och Ryssland vilka syftar till att upprätta ett partnerskap i energifrågor mellan Ryssland och EU som en del i det gemensamma europeiska ekonomiska området. Europaparlamentet är medvetet om att Ryssland spelar en viktig roll som energiexportör och att EU har stor betydelse för investeringar på detta område, i synnerhet vad gäller ny, mer miljövänlig teknik. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att överväga mer institutionaliserade former för samarbetet på energiområdet.

36.  Europaparlamentet rekommenderar rådet att understryka att EU-marknaden endast kan öppnas för rysk elexport om elproduktionen i Ryssland utförs under tillräckligt säkra förhållanden, vilket först och främst innebär utfasning av första generationens RBMK-reaktorer, uppgradering av säkerheten vid alla andra kärnreaktorer till IAEA:s normer och förbättrad hantering av radioaktivt avfall och åtgärder för att minska miljöförstöringen. Parlamentet understryker möjligheten att EU, medlemsstaterna, andra stater och internationella finansinstitut beviljar stöd när det gäller kärnsäkerhet och miljö, och kräver att MNEPR-avtalet av den 21 maj 2003 till fullo genomförs.

37.  Europaparlamentet betonar att båda parter bör vidta betydande, gemensamma åtgärder i följande avseenden:

38.  Europaparlamentet stöder byggandet av en nordeuropeisk gasledning som kan förse Centraleuropa och Förenade kungariket med rysk naturgas och förbättra försörjningstryggheten för dessa länder.

39.  Europaparlamentet betonar vikten av att den kombinerade olje- och gasledningen på sträckan Baku-Tbilisi-Ceyhan byggs enligt planerna, både för målområdets försörjning och för skyddet av den marina miljön, eftersom ledningen gör sjötransporterna onödiga. Vid byggandet av ledningen måste emellertid särskilda åtgärder vidtas för öka säkerheten och för att förhindra terrorism. Parlamentet uppmanar de berörda länderna att följa kraven i EU:s direktiv om miljökonsekvensbedömning i projektet.

40.  Europaparlamentet erinrar om att EU:s och Rysslands beroende av varandra på energiområdet håller på att öka betydligt. Parlamentet betonar att man snarast bör finna tekniska och juridiska lösningar på de framtida utmaningarna inom denna sektor som tillfredsställer bägge parter.

Industri, forskning och utveckling

41.  Europaparlamentet uppmanar den ryska regeringen att se till att i tid genomföra de planerade programmen för lagstiftningsarbetet, inbegripet harmoniseringen av befintliga regler om de krav som varorna skall uppfylla, liksom av certifieringsförfarandena, med de internationella normerna.

42.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken att bevilja mer medel till små och medelstora företag i Ryssland för att på så sätt främja omstruktureringarna i landet och stärka de nya demokratiska strukturerna.

43.  Europaparlamentet betonar att den huvudsakliga gemensamma prioriteringen för IKT-sektorn idag är att skynda på processen för "Content Meeting Telecom" med större betoning på ett rikt innehåll, interaktiva multimediatjänster och bredbandskapacitet. Aktiva utbildningskampanjer och avancerat stöd krävs för att uppmuntra och utöka dialogen mellan samtliga intressenter i det dynamiska utvecklandet av IKT-sektorn.

44.  Europaparlamentet betonar vikten av utbyte och samarbete inom forskningssektorn, vetenskapen, utbildningen och näringslivet, och uppmanar kommissionen att verka aktivt för att stödja utbytet av studenter och forskare.

45.  Europaparlamentet betonar att de strategiska parternas, medräknat ryssarnas, rymdforskning håller hög kvalitet, och att ett samarbete därför måste föras med Ryssland på detta område, eftersom det kan gynna båda parter.

46.  Europaparlamentet betonar det gemensamma intresset av att arbeta för en gemensam standard för den tredje generationens mobila kommunikation (3G).

47.  Europaparlamentet påpekar att Rysslands deltagande i EU:s sjätte ramprogram för forskning har stor betydelse för de framtida förbindelserna, och att man även bör överväga att i lämplig grad bidra till finansieringen.

o
o   o

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, samt för information till kommissionen, medlemsstaterna, anslutnings- och kandidatländerna, den ryska duman och den ryska federala regeringen.

(1) P5_TA(2003)0520. (2) P5_TA(2003)0519. (3) Offentligt uttalande om Republiken Tjetjenien i Ryska federationen, på http://www.cpt.coe.int/en/states/rus.htm