Antagna texter - Sydkaukasien - Torsdagen den 26 februari 2004

Choisissez la langue de votre document :

Index

Föregående

Nästa

All text

Förfarande : 2003/2225(INI)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång : A5-0052/2004
Ingivna texter : A5-0052/2004		Debatter : PV 26/02/2004 - 4		Omröstningar : PV 26/02/2004 - 9.6		Antagna texter : P5_TA(2004)0122

Antagna texter

152k

63k

Torsdagen den 26 februari 2004 - Bryssel

Sydkaukasien

P5_TA(2004)0122

A5-0052/2004

Europaparlamentets rekommendation till rådet om EU:s Sydkaukasienpolitik 2003/2225(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

– med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Per Gahrton för Verts/ALE-gruppen om EU:s Sydkaukasienpolitik (B5-0429/2003),

– med beaktande av rådets gemensamma åtgärd av den 7 juli 2003 om utnämning av EU:s särskilda representant i Sydkaukasien,

– med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalen med Armenien, Azerbajdzjan och Georgien,

– med beaktande av Europeiska unionens program för förebyggande av våldsamma konflikter som godkändes av Europeiska rådet i Göteborg den 15-16 juni 2001,

– med beaktande av rådets gemensamma åtgärd av den 25 juni 2003 om Europeiska unionens bidrag till konfliktlösningsprocessen i Georgien/Sydossetien,

– med beaktande av slutsatserna av den 19 november 1999 från OSSE:s toppmöte i Istanbul,

– med beaktande av de senaste parlaments- och presidentvalen i Armenien och Azerbajdzjan,

– med beaktande av de omvälvningar i Georgien i november 2003 ("rosornas revolution") som ledde till en ny president, en ny regeringsbildning den 25 januari 2004 och ett utlysande av parlamentsval till den 28 mars 2004,

– med beaktande av sin resolution av den 20 november 2003 om ett utvidgat europeiskt grannskap: en ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder(1),

– med beaktande av det uttalande som antogs vid EU:s utrikesministrars möte den 26 januari 2004 om att uppdra åt kommissionen och EU:s höge representant att utreda hur Armenien, Azerbajdzjan och Georgien kan omfattas i det nya initiativet ett utvidgat Europa,

– med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 18 januari 2001 om det viseringssystem som Ryska federationen påfört Georgien(2),

– med beaktande av sin resolution av den 11 mars 1999 om stöd för fredsprocessen i Kaukasien(3),

– med beaktande av rapporten av den 4 april 2003 från ad hoc-delegationen till Abchazien/Georgien(4),

– med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 9 februari 2004 om EU:s relationer med Ryssland (KOM(2004) 106),

– med beaktande av artikel 49.3 och artikel 104 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik och yttrandet från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi (A5-0052/2004), och av följande skäl:

A. Alla länder i Sydkaukasien (Armenien, Azerbajdzjan och Georgien) är medlemmar i Europarådet och OSSE, vilket understryker att dessa länder och Europa har ett gemensamt öde.

B. Sydkaukasien fungerar som brobyggare mellan Europa och Centralasien och kommer i framtiden att bli en av det utvidgade EU:s grannregioner. Länderna i regionen är positivt inställda till ett partnerskap med EU som gynnar alla parter.

C. Dessa länder har vid flera tillfällen betonat sin inriktning mot Europa och visat ett stort intresse för att närma sig EU i syfte att på sikt kunna ansöka om medlemskap. Återupptagande av det regionala samarbetet bör betraktas som en betydelsefull åtgärd i denna riktning.

D. År av krig och turbulens har följts av en period av fortsatt instabilitet i området, och hittills har det bara gjorts begränsade framsteg när det gäller återuppbyggande av statsapparaten, demokratisering, stärkande av rättsstatsprincipen, säkrandet av religionsfriheten och ekonomiska reformer. Regionen löper fortfarande risk för att bli fast i en negativ spiral som präglas av osäkerhet och konflikter, vilket hindrar en hållbar utveckling och politiska reformer.

E. Det faktum att konflikter och spänningar finns kvar mellan de tre berörda länderna hindrar mer långtgående ambitioner från europeisk sida.

F. Bristen på respekt för demokratiska värderingar ger anledning till oro, liksom bristen på rättssäkerhet och grundläggande rättigheter i regionen. Ytterligare administrativa och politiska reformer behövs för att större stabilitet skall kunna garanteras.

G. Valen som hölls i de tre länderna 2003 kännetecknades av oegentligheter i omfattande skala, vilket föranledde observatörerna från OSSE, Europarådet och EU att konstatera att dessa val inte levde upp till internationella normer.

H. Presidentvalet i Georgien som ägde rum den 4 januari 2004 avlöpte enligt internationella observatörer bättre än tidigare omröstningar och visade att landets nya ledarskap förbinder sig att verka för demokrati.

I. Den senaste händelseutvecklingen har visat att de georgiska institutionerna är sårbara, och att det finns ett akut behov av en plan för att konsolidera demokratin och inleda en försoningsprocess mellan alla parter i det georgiska samhället.

J. Det är nödvändigt att skapa villkor som främjar en hållbar demokratisk stabilitet i Sydkaukasien och som erbjuder incitament för ekonomisk utveckling och gränsöverskridande samarbete. Denna uppgift kan inte fullföljas utan ett betydande internationellt politiskt, diplomatiskt och ekonomiskt bistånd.

K. Det dödläge som för närvarande råder i fredsprocesserna i Abchazien, Sydossetien och Nagorno-Karabach är det främsta hindret för att man skall kunna återuppta en dialog och utveckla ett verkligt regionalt samarbete.

L. I alla de tre konfliktdrabbade områdena kan Ryssland spela en avgörande roll för att man skall nå en fredlig och hållbar lösning. Ett politiskt slut på kriget i Tjetjenien är en förutsättning för att uppnå stabilitet i Kaukasien.

M. Vid OSSE:s 11:e ministermöte den 1-2 december 2003 i Maastricht bekräftade EU på nytt behovet av att nå en tidig överenskommelse mellan parterna om hur länge och på vilka villkor de ryska militärbaserna skall verka på georgiskt territorium.

N. Konflikterna i området har fått hundratusentals människor att fly från sina hem och alla har inte beviljats flyktingstatus eller status som internt fördrivna personer. Många är i akut behov av hjälp för att uppfylla sina grundläggande behov och deras barn måste ges tillgång till utbildning på sitt modersmål.

O. De senaste åren har EU:s humanitära bistånd till regionen minskat betydligt trots det fortsatta behovet av livsmedel, hälsovård och basvaror för internt fördrivna personer, flyktingar och invånare i konfliktområden. År 2002 gav EU inget humanitärt bistånd till internt fördrivna personer och flyktingar i Azerbajdzjan.

P. Frågan om att stänga kärnkraftverket i Medzamor, som är byggt i ett jordbävningsområde i Armenien, är särskilt känslig på grund av elbristen och på grund av att man först måste bygga upp en alternativ energiförsörjning. En effektiv regional energimarknad måste utvecklas och förbättringar vad gäller effektiviteten hos ledningsnäten samt en politik för energisparande behövs.

Q. När det gäller stärkandet av internationell säkerhet kan Sydkaukasiens roll, på grund av dess geografiska läge, bli allt viktigare, men om regionen istället lämnas utanför de växande nätverken av ömsesidigt beroende och samarbete blir de sydkaukasiska staterna mer mottagliga för den fara som instabiliteten i grannregionerna utgör.

R. EU ger betydande stöd till länderna i Sydkaukasien i form av bidrag för att genomföra viktiga transport-, energi- och telekommunikationsprojekt. Stöd ges även till strukturella reformer. Det är dock beklagligt att EU hittills inte har dragit upp någon ambitiös strategi, vilket fått till följd att de tre länderna alltjämt hålls utanför initiativet för ett utvidgat europeiskt grannskap.

S. Under det kommande årtiondet blir regionen allt mer betydelsefull när det gäller energiförsörjningen till EU, som är världens största importör av olja och gas.

T. Biståndsprogrammen INOGATE och TRACECA är av avgörande betydelse när det gäller att främja utvecklingen av ekonomiskt samarbete med och bland de sydkaukasiska staterna.

U. Det internationella civila samhället har kritiserat byggandet av pipelinen mellan Baku, Tblisi och Ceyhan.

V. Olika former av regionalt samarbete håller på att utvecklas, t.ex. alliansen GUUAM (Georgien, Ukraina, Uzbekistan, Azerbajdzjan, Moldavien) och BSEC (Black Sea Economic Cooperation), som är den enda organisation inom vilken de tre länderna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan möts regelbundet och idkar kontakter. Vissa länder som skulle kunna ha möjlighet att vara med utesluts dock på grund av de pågående konflikterna. EU bör finna vägar för att på ett tillbörligt sätt stödja sådana här former av regionalt samarbete.

W. EU har stora möjligheter att spela en konstruktiv roll i regionen i egenskap av en civil makt med erfarenhet av att tillämpa ekonomiska incitament som är förbundna med politiska och diplomatiska initiativ, och som en aktör med förmåga att dela ansvaret för att främja fred och säkerhet i området med andra viktiga internationella aktörer.

X. EU måste spela en större roll i Sydkaukasien, särskilt när det gäller konfliktlösning, politiska och ekonomiska reformer och mellanregionalt samarbete.

1. Europaparlamentet uppmanar rådet till följande:

	–	Att uppställa ett antal grundläggande minimikrav som länderna i södra Kaukasus skall uppfylla för att kunna omfattas av den politik som begreppet ett utvidgat europeiskt grannskap innebär och öka EU:s insatser vad gäller fred och säkerhet i regionen genom bättre incitament för reformer och samarbete mellan parterna i de olika konflikterna. Ett ökat EU-engagemang i regionen bör medföra beredskap att fungera som medlare i konflikter och främjande av reformer. EU:s bistånd och fördjupade samarbete bör vara klart kopplade till framsteg inom nyckelområden som konfliktlösning, respekt för grundläggande rättigheter, rättsstatsprincipen och demokratiska värden samt framsteg i förhållande till klart definierade måttstockar.
	–	Att stödja det hoppingivande uppbrottet i Georgien genom demokratiseringsprogram.
	–	Att uppmana kommissionen att utöka EU:s biståndsprogram och att föra en dialog med Turkiet om dess och EU:s politik och åtgärder för regionen.
	–	Att i detta sammanhang uppmana Turkiet att uppfylla de förpliktelser som följer av landets status som kandidatland och att vidta de åtgärder som krävs för att skapa goda grannskapsrelationer med de aktuella länderna, särskilt genom att upphäva handelsrestriktionerna och gradvis återöppna landgränsen mot Armenien. Europaparlamentet står fast vid den hållning som man uttryckte i resolutionen av den 18 juni 1987 om en politisk lösning av Armenienfrågan. Turkiet och Armenien uppmanas att främja god grannsämja för att lätta på trycket i de spända relationerna och det akademiska samhället, sociala och icke-statliga organisationer i Turkiet och Armenien anbefalls att inleda en ömsesidig dialog för att överbrygga det tragiska förgångna.
	–	Att följa upp sin utnämning av en särskild EU-representant för Sydkaukasien som gjordes på Europaparlamentets begäran och förse honom med alla nödvändiga resurser för att han skall kunna verka på ett effektivt och synligt sätt. Därigenom skulle han få möjlighet att bidra till att både tillämpa EU:s politiska mål i regionen och anpassa politiken i de tre länderna i regionen i syfte att utveckla en gemensam syn på deras gemensamma problem.
	–	Att genom EU:s särskilda representant informera Europaparlamentet om utvecklingen i området och hans verksamhet. Även de regelbundna rapporterna och den övergripande skriftliga slutrapport som skall läggas fram i slutet av uppdraget i enlighet med den gemensamma åtgärden bör läggas fram för Europaparlamentet.
	–	Att uppmana de medlemsstater som är involverade i försöken att lösa konflikten i regionen att aktivt samarbeta med EU:s särskilda representant.
	–	Att ge regionen Sydkaukasien särskild status inom den nya politiska ramen för ett utvidgat europeiskt grannskap i enlighet med principen om att man bör undvika nya skiljelinjer i Europa, att stimulera länderna i regionen att göra framsteg genom politiska och ekonomiska reformer och att samtidigt bekräfta EU:s önskan om att utvidga sin politiska roll och sin roll som konfliktlösare i regionen.
	–	Att beakta det faktum, utöver oron vad gäller konfliktlösningen, att närmandet mellan EU och länderna i Sydkaukasien, som är medlemmar av Europarådet och som flera gånger har bekräftat sin långsiktiga europeiska tillhörighet, kommer att möjliggöra skapandet av ett demokratiskt område av stabilitet, välstånd och god grannsämja.
	–	Att ha principen om samarbete, både inom regionen och med EU, som en nyckelmålsättning i de förbindelser som utvecklas med regionen Sydkaukasien och dess grannländer och i insatserna för att främja samarbete mellan olika regioner.
	–	Att se till att reformen av finansprotokollen inte leder till att absolut nödvändig hjälp inte kan tillhandahållas och att erforderligt stöd inte kan ges.
	–	Att uppmana kommissionen att ytterligare stödja det sydkaukasiska narkotikabekämpningsprogram som administreras av UNDP och som är av stor betydelse för den socioekonomiska och politiska stabiliteten i Sydkaukasien.
	–	Att fullt stödja Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Förenta nationerna i deras försök att lösa de regionala konflikterna som befinner sig i ett dödläge och att uppdra åt Europeiska unionen att agera som medlare i strävandena att nå en fredlig lösning.
	–	Att uppmana länderna i regionen att inte hindra de tre ländernas försök till tillnärmning genom att kräva en lösning av konflikten i Nagorno-Karabach som villkor för detta.
	–	Att tillsammans med kommissionen se till att gemenskapsinstrumenten för att förhindra konflikter används fullt ut och med inriktning på humanitär hjälp till internt fördrivna personer och flyktingar, minröjning, livsmedelssäkerhet, vattenförsörjning och miljön. Man måste emellertid se till att de befintliga internationella mekanismerna för konfliktlösning och försoning inte överlappar varandra. Europaparlamentet understryker att befintliga överenskommelser och förpliktelser i anslutning till konfliktzoner samt säkerhetsarrangemang måste respekteras.
	–	Att ta med frågan om de tre fredsprocesserna i Sydkaukasien i utformningen av partnerskapet mellan EU och Ryssland för att skapa den drivkraft som behövs för att bryta det nuvarande dödläget. Europaparlamentet förkastar den ryske presidenten Vladimir Putins och den ryske utrikesministern Igor Ivanovs uttalanden om att Ryssland vid fara skulle kunna använda sig av föregripande attacker mot sina grannländer.
	–	Att uppmana Ryska federationen att respektera de åtaganden som man gjorde vid toppmötet i Istanbul om att minska och dra tillbaka de ryska militära styrkorna från Georgien. Ryska federationen bör även uppmanas att beakta att värdlandets samtycke krävs för att utländska militärbaser skall kunna placeras på dess territorium. Europaparlamentet erinrar den georgiska regeringen om vikten av att åtgärder vidtas i ett tidigt skede för att förebygga de sociala och ekonomiska konsekvenserna av tillbakadragandet av de ryska militära styrkorna.
	–	Att tillsammans med kommissionen utvidga Tacisprogrammen för demokrati, i synnerhet med avseende på konsolideringen av de demokratiska institutionerna, utvecklandet och stärkandet av det civila samhället och stödet till oberoende media.
	–	Att uttrycka sin oro inför de azerbajdzjanska myndigheterna angående situationen när det gäller mänskliga rättigheter och mediafrihet i landet och att i synnerhet uppmana den azerbajdzjanska regeringen och de behöriga myndigheterna att genomföra en fullständig, öppen och grundlig utredning av händelserna efter presidentvalet den 15 oktober 2003.
	–	Att vidta åtgärder med anledning av Europaparlamentets förslag om att utveckla en stabilitetspakt för Sydkaukasien och att dra lärdom av de erfarenheter som gjorts från stabilitetspakten för sydöstra Europa. Denna pakt bör inbegripa grannländer och andra viktiga aktörer i regionen och territorier med utbrytarkrav bör göras delaktiga på lämpligt sätt.
	–	Att inom ramen för den stabilitetspakt som föreslagits främja ekonomiskt samarbete på området för sänkande av handelshindren, energiutveckling, transport- och kommunikationsnätverk, ökad rörelsefrihet för personer, förbättrad gränsförvaltning, åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet och samarbete i miljöfrågor. Europaparlamentet anser att framsteg inom dessa områden å ena sidan, och när det gäller direkta säkerhetsfrågor å andra sidan, ömsesidigt skulle kunna stärka varandra.
	–	Att uppmana kommissionen att inrätta program för partnersamverkan mellan Nagorno-Karabach, Sydossetien och Abchazien å ena sidan och regioner med särskild status i EU-länderna å andra sidan, så att det blir möjligt att utbyta erfarenheter och finna konkreta lösningar som följer principen om territoriell integritet för de berörda länderna och minoriteters rätt till självstyre.
	–	Att tillsammans med kommissionen följa utvecklingen i Georgien och att tillhandahålla myndigheterna allt det finansiella och tekniska bistånd som krävs för att stödja, stabilisera och återuppbygga institutionerna och formulera en strategi för reformer samt förbereda kommande val, i synnerhet omvalet av parlamentet, som kommer att hållas den 28 mars 2004.
	–	Att begära att de tre länderna Armenien, Azerbajdzjan och Georgien, som behöver utländska investeringar för sin utveckling, skapar en stark och öppen rättslig ram som garanterar dessa investeringar, och att helt och fullt stödja sådana initiativ från deras sida.
	–	Att se till att Europeiska investeringsbanken också beviljar lån till länder i Sydkaukasien, i synnerhet för projekt till stöd för små och medelstora företag och för hållbara investeringar i infrastruktur.
	–	Att uppmana kommissionen att prioritera en förstärkning av program som ger studenter från sydkaukasiska tredje länder möjlighet att studera vid EU:s universitet och högskolor.
	–	Att inrätta vissa specifika instrument för kulturellt och vetenskapligt samarbete med länderna i Sydkaukasien inom ramen för de partnerskaps- och samarbetsavtal som ingåtts med dessa stater. Europaparlamentet anser därför att om EU till exempel engagerade sig i det armeniska CANDEL-projektet så vore det en uppmuntrande signal för detta projekt vilket huvudsakligen berört europeiska forskarlag.
	–	Att till fullo beakta vikten av att EU fortsättningsvis stöder upprättandet av nätverk för energi, transport och telekommunikation i regionen.
	–	Att överväga ekonomiskt stöd till utvecklingen av energiförsörjningssystemen i regionen, särskilt i Armenien och Georgien. Hänsyn bör tas till den politiska linje som EU tillämpat mot kärnreaktorer av sovjetisk typ i Litauen, Slovakien och Bulgarien, särskilt när det gäller kärnkraftverket Medzamor.
	–	Att ta full hänsyn till den strategiska betydelsen av pipelinen mellan Baku, Tblisi och Ceyhan, och att uppmana de berörda länderna att följa kraven i rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projek(5) i projektet samt att undvika alla sådana åtgärder som kan leda till ytterligare instabilitet och osäkerhet i regionen. Särskild hänsyn bör tas till säkerhets- och terrorismbekämpningsåtgärder i samband med att pipelinen byggs.
	–	Att uppmana länderna i regionen att främja ett öppet samarbete som inte utesluter något land när det gäller användningen av energiresurser och dragningen av pipelinerna, så att man effektivt bidrar till att återupprätta stabiliteten i regionen.
	–	Att uppmana kommissionen och medlemsstaterna att då det gäller oljetransporter vinnlägga sig om att inga tankers med enkelt skrov får utgå från hamnarna i Kaspiska havet och Svarta havet och ut på dessa farvatten. Vidare bör ändringen av Marpolkonventionen, som antogs i december 2003 och som avser en övergångsperiod fram till 2010, ytterligare skärpas genom att medlemsstaterna exempelvis anhåller hos Internationella sjöfartsorganisationen om att Kaspiska havet och Svarta havet förklaras som särskilt känsliga områden.
	–	Att stödja utvecklingen och stabiliteten i Armenien, Azerbajdzjan och Georgien och att avhålla sig från alla former av inblandning i konflikter som baserar sig på oljans betydelse i regionen.
	–	Att uttrycka oro över Rysslands beslut för en tid sedan om att underlätta viseringsbestämmelserna för invånare från Adzjarien, utan att först ha hört de georgiska myndigheterna, och över de senaste metoderna för att påskynda processen för beviljande av ryskt medborgarskap åt invånare i Abchazien och Adzjarien.
	–	Att finna en övergripande lösning på flyktingproblematiken eftersom den berör alla länder i regionen. Samtidigt som återvändandet av flyktingar skall utgöra en del av de lösningar som förhandlas fram får inte tvångsförvisade personer användas som ett konfliktredskap. De berörda länderna rekommenderas att inte dra nytta av den svåra belägenhet som tvångsförflyttade personer befinner sig i, utan att vidta alla åtgärder för att erbjuda dem fysisk säkerhet och välbefinnande.
	–	Under inga omständigheter får befolkning som tvingats flytta användas som argument för att uppnå politiska syften och hållbara lösningar, som innebär integration av dem som önskar bli integrerade, skall utarbetas och genomföras omedelbart i fullt samarbete med det internationella samfundet.
	–	Att särskilt inrikta sig på att skapa nödvändiga förutsättningar för att internt fördrivna personer och flyktingar skall kunna återvända till Galidistriktet i Abchazien på ett säkert och värdigt sätt samt att betona att det är alla berörda parters plikt att samarbeta för att göra detta möjligt.
	–	Att utveckla program under flera ordförandeskap om samarbete med de sydkaukasiska staterna i rättsliga frågor och inrikes frågor, med betoning på bekämpningen av terrorism, organiserad brottslighet, narkotikahandel, handel med lätta vapen, kidnappningar och annan brottslig verksamhet med ansenliga destabiliserande konsekvenser som leder till osäkerhet och till en urholkning av de statliga och sociala strukturerna.
	–	Att välkomna enskilda medlemsstaters bistånd vad gäller stärkandet av gränskontroller, skatteindrivning, tullfrågor och bekämpning av korruption och terrorism. Europaparlamentet tror att anslutningsländer som nyligen själva upplevt övergången till demokrati och fungerande marknadsekonomi kan bidra med särskilt värdefull hjälp och rådgivning och föreslår att denna potential utnyttjas.
	–	Att påpeka för länderna i Sydkaukasien att de flexibla mekanismerna i Kyotoprotokollet kan hjälpa dem att genomföra investeringar och moderniseringar.
	–	Att påminna de tre sydkaukasiska republikerna, i synnerhet Azerbajdzjan och Georgien som har ingått ömsesidiga bilaterala immunitetsavtal med Förenta staterna, om att stöd för Internationella brottmålsdomstolen utgör ett viktigt element i samarbetet med EU.

2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen, Förenta nationerna, OSSE och Europarådet samt till regeringarna och parlamenten i Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Ryssland, Turkiet och Iran.

(1)	P5-TA(2003)0520.
(2)	EGT C 262, 18.9.2001, s. 259.
(3)	EGT C 175, 21.6.1999, s. 251.
(4)	PE 331.196.
(5)	EGT L 175, 5.7.1985, s. 40.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy