(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Förbundsrepubliken Tysklands, Konungariket Spaniens, Republiken Frankrikes, Republiken Italiens och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands initiativ (14811/2004)(1),

–   med beaktande av artiklarna 30.1 c och 34.2 c i EU-fördraget,

–   med beaktande av artikel 39.1 i EU-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0221/2004),

–   med beaktande av artiklarna 93 och 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0079/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner Förbundsrepubliken Tysklands, Konungariket Spaniens, Republiken Frankrikes, Republiken Italiens och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands initiativ såsom ändrat av parlamentet.

2.  Rådet uppmanas att ändra texten i överensstämmelse härmed.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra Förbundsrepubliken Tysklands, Konungariket Spaniens, Republiken Frankrikes, Republiken Italiens och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands initiativ.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen och Förbundsrepubliken Tysklands, Konungariket Spaniens, Republiken Frankrikes, Republiken Italiens och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands regeringar parlamentets ståndpunkt.

Förslag till Förbundsrepubliken Tysklands, Konungariket Spaniens, Republiken Frankrikes, Republiken Italiens och Förenade konungarikets Storbritannien och Nordirlands initiativ   Parlamentets ändringar Ändring 1 Skäl 1 (1)  Som lagligt betalningsmedel i tolv medlemsstater har euron i allt högre grad blivit en världsomspännande valuta och därigenom ett högt prioriterat mål för internationella förfalskare. (1)  Som lagligt betalningsmedel i tolv medlemsstater har euron efterhand blivit en världsomspännande valuta av största betydelse och därigenom är förfalskning av euron ett högt prioriterat mål för nationella och internationella kriminella organisationer som verkar både i och utanför Europeiska unionen. Ändring 2 Skäl 2 (2)  Euron har också blivit föremål för penningförfalskare i tredjeländer. utgår Ändring 3 Skäl 3a (nytt) (3a) Medlemsstaterna kan inte var och en för sig garantera ett fullgott skydd av euron, eftersom eurosedlar och euromynt är i omlopp även utanför de medlemsstater som ingår i den monetära unionen. Ändring 4 Skäl 3b (nytt) (3b) Det är även nödvändigt att öka samarbetet mellan medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna och Europol, så att systemet för att skydda euron utanför Europeiska unionen kan förstärkas. Ändring 5 Skäl 4 (4)  Den konvention för bekämpande av penningförfalskning som man enades om i Genève den 20 april 1929 (nedan kallad "Genèvekonventionen") bör tillämpas effektivare inom ramen för den europeiska integreringen. (4)  Den internationella konvention jämte protokoll för bekämpande av penningförfalskning som man enades om i Genève den 20 april 1929 (nedan kallad "Genèvekonventionen") bör tillämpas effektivare i syfte att säkerställa ett övergripande, effektivt och homogent skydd av euron. Ändring 6 Skäl 5 (5)  Tredjeland behöver en central kontaktpunkt för information om falska euro och alla uppgifter om falska euro bör samlas hos Europol för att analyseras. (5)  Tredjeland behöver en central kontaktpunkt för information om falska euro och alla uppgifter om falska euro bör samlas hos Europol för att analyseras parallellt och i nära samarbete med de nationella centralbyråerna i Europeiska unionens medlemsstater. Ändring 7 Skäl 6 (6)  Med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1338/2001 av den 28 juni 2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning anser rådet att det vore lämpligt att alla medlemsstater blir avtalsslutande parter i Genèvekonventionen och inrättar centralbyråer i enlighet med artikel 12 i Genèvekonventionen. (6)  Med beaktande av rambeslut av den 29 maj 2000 om förstärkning av skyddet mot förfalskning i samband med införandet av euron genom straffrättsliga och andra påföljder1 och med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1338/2001 av den 28 juni 2001 om fastställande av nödvändiga åtgärder för skydd av euron mot förfalskning anser rådet att det vore lämpligt att alla medlemsstater blir avtalsslutande parter i Genèvekonventionen och inrättar centralbyråer i enlighet med artikel 12 i Genèvekonventionen. ____________________ 1 EGT L 140, 14.6.2000, s. 1. Ändring 8 Skäl 7 (7)  Rådet anser det lämpligt att utse Europol till centralbyrå för bekämpande av förfalskning av euron i enlighet med artikel 12 i Genèvekonventionen. (7)  Rådet anser det lämpligt att utse Europol till centralbyrå för bekämpande av förfalskning av euron, vilket är en uppgift som den bör utföra i nära samarbete med de nationella centralbyråerna i medlemsstaterna, i enlighet med artikel 12 i Genèvekonventionen. Ändring 9 Artikel 1, punkt 1 1.  För de medlemsstater som är avtalsslutande parter i Genèvekonventionen, nämligen Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade kungariket, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike, skall Europol i enlighet med bifogade förklaring (nedan kallad "förklaringen") tjänstgöra som centralbyrå för bekämpande av förfalskning av euron i enlighet med artikel 12 första meningen i Genèvekonventionen. När det gäller förfalskning av alla andra valutor och för de centralbyråuppgifter som inte har delegerats till Europol enligt förklaringen skall de nationella centralbyråernas nuvarande befogenheter förbli i kraft. 1.  För samtliga medlemsstater skall Europol i enlighet med bifogade förklaring (nedan kallad "förklaringen") tjänstgöra som Europeiska unionens centralbyrå för skydd av euron mot förfalskning i enlighet med artikel 12 första meningen i Genèvekonventionen, parallellt med och i nära samarbete med de nationella centralbyråerna i medlemsstaterna. När det gäller förfalskning av alla andra valutor och för de centralbyråuppgifter som har delegerats liksom för dem som inte har delegerats till Europol enligt förklaringen skall de nationella centralbyråernas nuvarande befogenheter förbli i kraft. Ändring 10 Artikel 1, punkt 2 2.  De medlemsstater som ännu inte är avtalsslutande parter i Genèvekonventionen, nämligen Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien och Slovenien, skall ansluta sig till denna. När de ansluter sig till Genèvekonventionen skall de i enlighet med förklaringen utse Europol till centralbyrå för bekämpande av förfalskning av euron i enlighet med artikel 12 första meningen i Genèvekonventionen. utgår Ändring 11 Artikel 2, punkt 1 1.  Regeringarna i de medlemsstater som är avtalsslutande parter i Genèvekonventionen skall avge förklaringen och ge företrädaren för Förbundsrepubliken Tyskland i uppdrag att vidarebefordra dem till Förenta nationernas generalsekreterare. 1.  Medlemsstaternas regeringar skall avge förklaringen och ge företrädaren för Förbundsrepubliken Tyskland i uppdrag att vidarebefordra dem till Förenta nationernas generalsekreterare. Ändring 12 Artikel 2, punkt 2 2.  Regeringarna i de medlemsstater som ännu inte är avtalsslutande parter i Genèvekonventionen skall vid eventuell anslutning skyndsamt avge förklaringen och ge företrädaren för Förbundsrepubliken Tyskland i uppdrag att vidarebefordra dem till Förenta nationernas generalsekreterare. utgår Ändring 13 Bilaga, inledningen ..., en medlemsstat i Europeiska unionen, har gett Europeiska polisbyrån (nedan kallad "Europol") i uppdrag att bekämpa förfalskning av euron. ..., en medlemsstat i Europeiska unionen, har gett Europeiska polisbyrån (nedan kallad "Europol") i uppdrag att tjänstgöra som Europeiska unionens centralbyrå för att bekämpa förfalskning av euron i enlighet med Genèvekonventionen, vilket den skall göra parallellt och i nära samarbete med de nationella centralbyråerna i medlemsstaterna. Ändring 14 Bilaga, punkt 1.1 1.1  Europol skall centralisera och behandla i enlighet med Europolkonventionen all information som kan underlätta utredning, förebyggande och bekämpande av förfalskning av euron och skall utan dröjsmål vidarebefordra denna information till de nationella centralbyråerna i EU:s medlemsstater. 1.1  Europol skall i enlighet med Europolkonventionen och i nära samarbete med centralbyråerna i medlemsstaterna centralisera och behandla all information som kan underlätta utredning, förebyggande och bekämpande av förfalskning av euron. Ändring 15 Bilaga, punkt 1.5, inledningen 1.5  Om Europol finner det lämpligt skall Europol, utom i fall som är av enbart lokalt intresse, underrätta centralbyråerna i tredjeland om följande: 1.5  Om Europol finner det lämpligt skall Europol, utom i fall som är av enbart lokalt intresse, underrätta centralbyråerna i tredjeland om följande, under beaktande av de undantag som anges i rådets akt av den 12 mars 1999 om antagande av regler om överföring av personuppgifter från Europol till tredje land och utomstående organ1: _______________________ 1 EGT C 88, 30.3.1999, s. 1. Ändring 16 Bilaga, punkt 1.7 1.7  Om Europol inte kan utföra de uppgifter som anges i punkterna 1.1–1.6 i enlighet med Europolkonventionen, skall de nationella centralbyråernas befogenheter förbli i kraft. utgår Ändring 17 Bilaga, punkt 1a (ny) 1a. De befogenheter som Europol får för att skydda euron mot förfalskning inom ramen för Genèvekonventionen skall utövas parallellt och i nära samarbete med de nationella centralbyråerna i medlemsstaterna. Ändring 18 Bilaga, punkt 2 2.  När det gäller förfalskningar av alla andra valutor och för andra centralbyråuppgifter som inte delegerats till Europol enligt punkt 1, skall de nationella centralbyråernas befogenheter förbli i kraft. 2.  När det gäller skyddsåtgärder mot förfalskningar av alla andra valutor skall de nationella centralbyråernas befogenheter förbli i kraft.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.