Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, som undertecknades i Rom den 29 oktober 2004,

–   med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003,

–   med beaktande av rådets årliga rapport för 2003 (8412/2004),

–   med beaktande av punkt 40 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet(1),

–   med beaktande av artikel 21 i EU-fördraget,

–   med beaktande av sin resolution av den 12 januari 2005 om Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2003 om de framsteg som har gjorts för att genomföra den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 29 januari 2004 om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Förenta nationerna(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 november 2003 om ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 april 2003 om den nya europeiska säkerhets- och försvarskonstruktionen – prioriteringar och brister(6),

–   med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 26 februari 2004 om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryssland(7),

–   med beaktande av sina resolutioner av den 22 april 2004 om läget beträffande det transatlantiska partnerskapet inför toppmötet mellan EU och Förenta Staterna i Dublin den 25–26 juni 2004(8) och av den 13 januari 2005 om de transatlantiska förbindelserna(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2003 om fred och värdighet i Mellanöstern(10),

–   med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 24 september 2003 om situationen i Irak(11),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2004 om Afghanistan: utmaningar och framtidsutsikter(12),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 november 2001 om en övergripande associering och en gemensam strategi för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Latinamerika(13),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 januari 2005 om tsunamikatastrofen i Indiska oceanen(14),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 16–17 december 2004 och särskilt av dess beslut om terrorism och yttre förbindelser,

–   med beaktande av artikel 112.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från budgetutskottet (A6-0062/2005), och av följande skäl:

A.  Parlamentet anser inte att rådet har genomfört ett adekvat samråd med parlamentet i enlighet med vad som anges i artikel 21 i Fördraget om Europeiska unionen eftersom dess nuvarande praxis innebär att det endast skickar en beskrivande förteckning över de åtgärder som vidtagits under föregående år i stället för att höra parlamentet om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna för det kommande året.

B.  Nuvarande praxis bör därför upphöra och ersättas med en ny praxis som möjliggör ett verkligt samråd med parlamentet i enlighet med vad som anges ovan. Detta skulle innebära en djupare involvering av parlamentet.

C.  Även om Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, som undertecknades i Rom den 29 oktober 2004, ännu inte har ratificerats bör dess anda och bokstav redan nu få viktiga konsekvenser för genomförandet av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) för 2005 och därefter.

D.  Parlamentet har upprepade gånger uttryckt sin syn på hur förbindelserna med vissa regioner och länder borde organiseras och balanseras i syfte att stärka EU:s yttre åtgärders globala karaktär.

E.  Den nuvarande finansieringen av GUSP och ESFP är helt otillräcklig, både till kvantitet och kvalitet och när det gäller den demokratiska kontrollen.

1.  Det sätt på vilket rådets höge representant/generalsekreterare har hållit parlamentet fullt underrättat om de framsteg som gjorts när det gäller de viktigaste GUSP-frågorna är visserligen tillfredsställande, men Europaparlamentet tar bestämt avstånd från den efterhandsstrategi som rådet hittills använt sig av genom att endast överlämna en beskrivande förteckning över de GUSP-åtgärder som genomförts under det gångna året. Denna praxis innebär att rådet klart och tydligt bryter mot artikel 21 i Fördraget om Europeiska unionen och mot det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 när det gäller samråd i förväg med Europaparlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar därför rådet att upphöra med nuvarande praxis och ersätta den med en förhandsstrategi där samråd sker med Europaparlamentet i början av varje år om de viktigaste aspekter och grundläggande vägval som rådet planerar för det året, både när det gäller globala och övergripande frågor och när det gäller planerade prioriteringar för olika geografiska områden. Rådet uppmanas också att i efterhand rapportera om huruvida det har tagit hänsyn till parlamentets synpunkter, och i sådana fall på vilket sätt.

3.  Europaparlamentet har för avsikt att bidra till arbetet med att öka den demokratiska kontrollen över GUSP-frågor genom regelbundna diskussioner med nationella parlament inom ramen för de kvartalsvisa diskussionerna med rådets höge representant/generalsekreterare och ledamoten av kommissionen med ansvar för yttre förbindelser, däribland en diskussion om de förslag till ändringar till Europaparlamentets årliga rapport om GUSP som läggs fram av de nationella parlamenten.

4.  Europaparlamentet uppmanar rådet och den höge representanten/rådets generalsekreterare att tillsammans med Europaparlamentet och de nationella parlamenten aktivt delta i en årlig debatt om EU:s säkerhetsstrategi.

5.  Europaparlamentet uppmanar både rådet och medlemsstaterna att ytterligare öka den parlamentariska granskningen av ESFP, dels på nationell nivå genom att stärka de nationella parlamentens roll när det gäller att godkänna ESFP-insatser, dels på EU-nivå genom att tilldela Europaparlamentet en viktig roll när det gäller att granska hela budgeten för GUSP.

6.  Europaparlamentet uppmanar rådet att se till att dess politiska instrument, till exempel sanktionspolitiken, genomförs med större fasthet och politiskt engagemang.

De viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller GUSP för 2005 efter undertecknandet av konstitutionsfördraget

7.  Europaparlamentet anser att andan (och bokstaven) i bestämmelserna i det nya fördraget när det gäller GUSP bör tillämpas redan nu, på samma sätt som har skett när det gäller inrättandet av Europeiska försvarsbyrån, begreppet stridsstyrkan, upprättandet av EU:s utvecklade grannskapspolitik, vilken innebär mycket mer än nuvarande grannskapspolitik, och tillämpningen av solidaritetsklausulen för att motverka terrorhot eller terrorattacker. Konsekvenserna av dessa hot eller attacker bör hanteras genom att man effektivt samordnar de relevanta åtgärderna, innefattande de nuvarande och framtida civilförsvarsmedlen, och skyldigheten inom ramen för den ömsesidiga solidariteten att ge stöd och bistånd i händelse av ett väpnat angrepp mot någon av Europeiska unionens medlemsstater.

8.  Europaparlamentet begär följaktligen att i samma utsträckning som rådet få information om och involveras på ett djupare sätt i alla framtida förslag som kommissionens vice ordförande/EU:s utrikesminister lägger fram när det gäller utarbetandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken för 2005.

9.  Europaparlamentet önskar att den framtida europeiska avdelningen för yttre åtgärder får spela en nyckelroll på området yttre åtgärder genom att biträda EU:s utrikesminister/kommissionens vice ordförande. Parlamentet påminner också om vikten av att parlamentet i alla händelser har kvar sina nuvarande befogenheter och att hela den nya avdelningens ansvarighet inför parlamentet kvarstår, särskilt när det gäller de delar av kommissionen som integreras i den nya avdelningen (GD Yttre förbindelser, EU:s delegationer m.m.). Det behövs en plan för den fortsatta utvecklingen på området mellanstatliga frågor (som särskilt bör komma från medlemsstaterna) så att den framtida avdelningen kan följa en enhetlig gemenskapsmodell som en del av kommissionen, men fortsätta att vara helhjärtat lojal mot rådet i mellanstatliga frågor.

10.  Europaparlamentet uppmanar rådet att se till att solidaritetsklausulen om försvar i konstitutionsfördraget får ett verkligt innehåll så snart fördraget träder i kraft och en verklig och effektiv utrikes- och säkerhetspolitik införts.

11.  Kommissionsledamoten med ansvar för yttre förbindelser och den höge representanten för GUSP bör nu när konstitutionsfördraget undertecknats tillämpa nya rutiner genom att samråda med parlamentet och ge det fullständig information om och involvera det i större utsträckning i samtliga frågor som rör GUSP och ESFP. Europaparlamentet betonar den särskilda vikten av att garantera den demokratiska kontrollen över och insynen i alla åtgärder som Europeiska försvarsbyrån åtar sig.

12.  Europaparlamentet välkomnar att Europeiska försvarsbyrån inrättats och att kommissionen vidtagit förberedande åtgärder avseende säkerhetsforskning. Parlamentet anser att det är nödvändigt att i den medelfristiga budgetplanen avsätta ett lämpligt belopp per år för säkerhetsforskning, som även skall omfatta de civila aspekterna.

13.  Europaparlamentet uppmanar även rådet att regelbundet samråda med och involvera parlamentet när det gäller de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna för ESFP samt att informera parlamentet om hur ESFP utvecklas i enlighet med artikel I-41.8 i Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. Detta samråd skall genomföras på samma sätt som begärs ovan när det gäller GUSP.

Särskilda förslag om globala och övergripande frågor för 2005

14.  Europaparlamentet välkomnar EU:s säkerhetsstrategi som Europeiska rådet antog den 12 december 2003. Parlamentet ansluter sig helt till strategins civil-militära helhetsperspektiv och till det centrala konceptet med förebyggande åtgärder och effektiv multilateralism som även måste känneteckna GUSP och ESFP, och hänvisar till det betänkande som parlamentets utskott för utrikesfrågor för närvarande utarbetar om strategin. Behovet av att utveckla resurser för snabba insatser i händelse av humanitära svåra olyckor och katastrofer måste understrykas.

15.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang nödvändigheten av att utveckla en motsvarande säkerhetskultur – vilket även framförs i säkerhetsstrategin – och ger således sitt förbehållslösa stöd till det nyligen påbörjade arbetet med genomförandet av EU:s utbildningskoncept inom området europeisk säkerhets- och försvarspolitik. Utvecklingen och inrättandet av en europeisk säkerhets- och försvarsakademi måste syfta till att i framtiden tillhandahålla Europeiska unionens institutioner och medlemsstaterna välutbildad personal som kan arbeta effektivt med europeisk säkerhets- och försvarspolitik. För att detta skall kunna uppnås måste akademin bygga på en solid grund och förfoga över erforderliga finansiella medel.

16.  Europaparlamentet stöder till fullo det nuvarande kollektiva arbetet med att genomföra EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen mot bakgrund av översynen 2005 av FN:s fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke-spridningsavtalet) och den aktiva roll som EU bör spela i detta sammanhang samt i genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1540 (2004). Parlamentet hänvisar till sina tidigare ställningstaganden rörande handeldvapen och till sin resolution av den 22 april 2004(15) om översynen av Ottawakonventionen om antipersonella minor (truppminor). Parlamentet upprepar sitt stöd för att stärka EU:s uppförandekod om vapenexport genom att göra den bindande och för att EU skall främja arbetet för ett internationellt avtal om vapenhandel.

17.  Europaparlamentet understryker sin fasta övertygelse om att arbetet för nedrustning av kärnvapen på ett väsentligt sätt kommer att bidra till internationell säkerhet och strategisk stabilitet och minska risken för kärnvapenspridning. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som har kärnvapensarsenaler att uppfylla sina förpliktelser i enlighet med artikel 6 i icke-spridningsavtalet. Medlemsstaterna uppmanas att vid den kommande översynskonferensen om icke-spridningsavtalet stödja det nya internationella initiativ om nya kärnvapenrisker som FN:s generalsekreterare Kofi Annan och Mohammed El Baradei, generaldirektör för Internationella atomenergiorganet har tagit om nedrustning av kärnvapen och om att blåsa nytt liv i FN:s nedrustningskonferens.

18.  Europaparlamentet delar Europeiska rådets ståndpunkt att kampen mot terrorismen skall fortsätta att vara en prioriterad fråga för EU och en central del av EU:s politik för yttre förbindelser men betonar ännu en gång att detta inte får ske på bekostnad av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och föreslår en ökad sammanhållning och beslutsamhet i EU:s terrorismbekämpningspolitik gentemot tredjeland genom att

19.  Europaparlamentet fäster största vikt vid sin egen medverkan i kampen mot terrorism och uppmanar därför sitt utskott för utrikesfrågor och sitt utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att ta fram ett lämpligt förfarande för att utarbeta rekommendationer i frågan. Dessa rekommendationer skall sedan riktas till både rådet och kommissionen. Parlamentet uppmanar rådet att fullt ut informera och höra utskottet för utrikesfrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om EU:s förteckning över terroristorganisationer och välkomnar i det här sammanhanget den positiva reaktionen från ordförandelandet Luxemburg angående detta.

20.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att i samband med naturkatastrofer falla tillbaka på den beredskap som rådet och kommissionen upprättat på det civilmilitära området, inklusive den civilmilitära planeringsenheten och program som t.ex. Galileo och Gmes.

Parlamentets prioriteringar för de olika geografiska områdena för 2005

21.  Europaparlamentet uppmanar rådet att omedelbart vidta åtgärder för att korrigera den nuvarande geografiska obalansen i de GUSP-akter som antagits de senaste tio åren i syfte att skapa en rättvisare balans mellan de olika regionerna i enlighet med EU:s globala ambitioner. Rådet uppmanas särskilt att uppnå geografisk balans mellan de ansträngningar som hittills gjorts österut till följd av utvidgningen och förnyade ansträngningar i arbetet med södra Medelhavsområdet. Parlamentet betonar emellertid att rådet bör avvisa alla tecken på svalnande intresse från EU:s sida, åtminstone avseende framsteg på västra Balkan, i Ukraina och södra Kaukasus.

22.  Europaparlamentet rekommenderar därför att rådet vidtar nödvändiga åtgärder så att EU kan dra fördel av de befintliga privilegierade förbindelserna med vissa geografiska områden (via biregionala, multilaterala eller bilaterala associeringsavtal etc.) i syfte att öka sin multilaterala styrka när det gäller arbetet med andra tillväxtländer och tillväxtregioner med vilka sådana privilegierade förbindelser ännu inte har upprättats. Parlamentet betonar vidare att en ökad prioritering av EU:s grannskap inte får ske på bekostnad av de avgörande förbindelserna och solidariteten mellan EU och världens utvecklingsländer.

23.  Europaparlamentet fäster emellertid i första hand största vikt vid unionens kommande utvidgningar som fastställdes av Europeiska rådet den 16–17 december 2004 och i andra hand vid utvecklingen av EU:s grannskapspolitik som EU:s främsta prioriteringar i den politiska agendan för 2005, inklusive ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde för europeiska länder. Parlamentet understryker vikten av att göra sitt yttersta för att uppnå en fredlig och värdig lösning på Mellanösternkonflikten på grundval av kvartettens färdplan och genomförandet av det strategiska partnerskap med Medelhavsområdet och Mellanöstern som fastställdes av Europeiska rådet i juni 2004. Parlamentet ser i detta avseende positivt på det toppmöte som nyligen hölls i Sharm el-Sheik mellan Ariel Sharon och Abu Mazen. Parlamentet understryker också den yttersta vikten av att göra allt för att bidra till en lösning på andra befintliga och förutsebara konflikter och kriser, som dem i Kosovo, Tjetjenien, Darfur, Somalia, området kring de stora sjöarna, Iran och Nordkorea och av att främja sociala framsteg i världen i enlighet med FN:s millenniemål.

24.  Europaparlamentet fäster även särskild vikt vid ett fortsatt genomförande och en vidareutveckling av den europeiska strategin för västra Balkan i syfte att gradvis integrera länderna i regionen i de europeiska institutionerna, detta i synnerhet inför avgörande beslut som det om Kosovos slutgiltiga status som skall fattas under andra halvåret av 2005.

25.  Europaparlamentet förklarar sig berett att tillsammans med rådet och kommissionen arbeta för en långsiktig strategisk omorganisation av Serbien och Montenegro samt Kosovo i syfte att tillhandahålla samtliga invånare i denna region en gemensam fredlig framtid inom den Europeiska unionen.

26.  Europaparlamentet förväntar sig ett nära samarbete med rådet och kommissionen för att politiskt och ekonomiskt säkerställa den pågående fredsprocessen i Mellanöstern.

27.  Europaparlamentet anser det viktigt att EU och Förenta staterna upprätthåller konstruktiva förbindelser och att Nato på nytt blir ett forum för en jämlik politisk debatt där instrumenten förebyggande, krishantering och militär kapacitet avvägs på ett rimligt sätt. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att Europaparlamentet och den amerikanska kongressen antar gemensamma ståndpunkter i vissa globala frågor av gemensamt intresse (terrorismbekämpning, regionala konflikter, spridning av massförstörelsevapen, nedrustning, internationell rätt, effektiv multilateralism, energisamarbete, klimatförändringar osv.), och anser att det särskilt nu när tio år gått sedan undertecknandet av Madriddeklarationen är angeläget att blåsa nytt liv i de transatlantiska förbindelserna genom att senast 2015 fullgöra den transatlantiska marknaden och genom att uppdatera den nya transatlantiska agendan med hjälp av ett transatlantiskt partnerskapsavtal som skall träda i kraft så snart som möjligt, dock senast om två år.

28.  Europaparlamentet understryker behovet av ett närmare samarbete mellan EU och Förenta staterna när det gäller att tackla globala ekonomiska, politiska och säkerhetsrelaterade problem och efterlyser ett förslag till nytt transatlantiskt program för att ge struktur åt dialogen om globala frågor.

29.  Europaparlamentet uppmanar rådet att föra diskussion med Europaparlamentet om begreppet "strategiskt partnerskap" med tredje länder, och anser att ett sådant måste baseras på främjandet av gemensamma värderingar. Parlamentet efterlyser i detta avseende en fullständig utvärdering av de strategiska partnerskapen med Ryssland och Kina.

30.  Europaparlamentet uppmanar både rådet och kommissionen att göra sitt yttersta för att garantera nära kontakter med Ryssland, vilket avspeglar våra gemensamma intressen och värderingar med utgångspunkt i full respekt för de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och demokrati.

31.  Europaparlamentet stöder med avseende på detta rådets förslag om gemensam krishantering mellan EU och Ryssland i samband med konflikterna i Transnistrien och södra Kaukasus. Parlamentet påpekar att kriget i Tjetjenien försvårar utvecklandet av ett genuint partnerskap och upprepar sitt krav på en politisk lösning av konflikten som inbegriper samtliga demokratiska element i det tjetjenska samhället.

32.  Europaparlamentet beklagar att förbindelserna med Kina endast framskridit på handelns och ekonomins område, utan några landvinningar av större betydelse när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet upprepar sitt krav på en bindande EU-uppförandekod om vapenexport, och uppmanar i det här sammanhanget rådet att inte häva vapenembargot och att finna vägar som underlättar dialog, löser upp spänning och främjar nedrustning i förbindelserna över Taiwansundet. Parlamentet stöder Taiwan som en demokratisk förebild för hela Kina.

33.  Europaparlamentet uttrycker djup oro med anledning av det stora antalet missiler i södra Kina riktade över Taiwansundet och Kinas lag om "anti-separation" som på ett omotiverat sätt förvärrar situationen längs sundet. Parlamentet uppmanar Kina och myndigheterna i Taiwan att återuppta den politiska dialogen på grundval av ömsesidig förståelse och ömsesidigt erkännande i syfte att främja stabilitet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet i Ostasien.

34.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för Förenade kungarikets, Frankrikes och Tysklands samt rådets och kommissionens ansträngningar för att uppmuntra Iran att bli en aktiv och välvillig partner i regionen som fullt ut respekterar de mänskliga rättigheterna och för att se till att landet inte utvecklar kärnvapen. Parlamentet påpekar än en gång att bevis om fortsatt utveckling av sådana vapen skulle ha ytterst allvarliga konsekvenser för förbindelserna mellan EU och Iran.

35.  Europaparlamentet förordar ett befästande av EU:s engagemang i Afghanistan och understödjer en genomförbar och tillförlitlig finansiering av detta uppdrag på medellång sikt. Vidare bör återuppbyggnaden av världssamfundet intensifieras. I detta sammanhang tillmäts uppbyggnad av utbildningsväsendet, förbättring av kvinnors, flickors och barns situation, nedrustning och återintegreringsåtgärder liksom utveckling och genomförande av ekonomiska alternativ till opiumodlingar särskild vikt.

36.  Europaparlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt inleda ett förfarande i syfte att anta en gemensam utrikes- och säkerhetspolitisk ståndpunkt om Irak.

37.  Europaparlamentet uttrycker i det här sammanhanget djup oro med anledning av Nordkoreas uttalande den 10 februari 2005 om att på obestämd tid avstå från deltagande i de multilaterala samtalen om landets kärnprogram.

38.  Europaparlamentet hänvisar till sina många resolutioner och betänkanden gällande de olika geografiska områdena, som innehåller värdefulla bidrag till debatten om på vilket sätt EU:s politik för dessa geografiska områden bör utvecklas i syfte att nå den rättvisa balans som nämns ovan.

39.  Europaparlamentet betonar på nytt den aktiva roll som EU måste spela i förbindelserna med tredjeland när det gäller att arbeta för mänskliga rättigheter och se till att millennieutvecklingsmålen uppfylls, vilka utgör viktiga och integrerade delar i både GUSP och ESFP.

40.  Europaparlamentet pekar på EU:s samlade insats i samband med valet nyligen i Ukraina som ett bra exempel på hur de olika EU-institutionerna tillsammans med medlemsstaterna borde agera och inta en ledande roll när gemensamma europeiska intressen och värderingar står på spel. Parlamentet förbinder sig att stödja ytterligare åtgärder i fråga om Ukraina, eftersom utvecklingen nyligen tydligt utgör en stor utmaning också för EU.

41.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att vid sidan av åtgärderna i handlingsplanen inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken även överväga andra former av associering med Ukraina som skulle ge landet bestämda europeiska framtidsutsikter och motsvara de strävanden som det stora flertalet av det ukrainska folket gett uttryck för och som eventuellt skulle kunna resultera i en anslutning av landet till EU.

Parlamentets syn på EU:s roll i vissa multilaterala organisationer

42.  I väntan på att det nya konstitutionsfördraget skall träda i kraft, vilket uttryckligen gör unionen till en juridisk person, rekommenderar Europaparlamentet att nödvändiga åtgärder vidtas för att öka EU:s representation i de olika internationella multilaterala organisationerna, däribland särskilt Förenta nationerna, Internationella brottmålsdomstolen (ICC), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet samt alla andra relevanta fora. Rådet och kommissionen uppmanas att vid behov involvera Europaparlamentets ledamöter i arbetet för att nå detta mål. Parlamentet betonar särskilt behovet av att stärka EU:s förbindelser med OSSE, Europarådet och FN. Parlamentet bör ges en roll som överensstämmer med den höga grad av parlamentarisk diplomati med vilken det bidrar till utvecklingen av GUSP.

43.  Europaparlamentet anser att unionen som helhet bör spela en viktig roll, särskilt inom FN-systemet, och garanteras en plats i FN:s säkerhetsråd, eftersom en sådan plats skulle vara det tydligaste uttrycket för en verklig och effektiv gemensam utrikespolitik. Unionen bör även stödja reformeringen av FN och de förslag som ingår i rapporten från högnivågruppen för frågor som rör hot, utmaningar och förändringar.

44.  Europaparlamentet gläds åt FN:s säkerhetsråds historiska beslut om att på initiativ av vissa EU-medlemsstater hänskjuta förbrytelserna i Darfur till åklagaren vid ICC. Parlamentet anser att detta är ett mycket viktigt steg mot en opartisk rättegång mot de som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Parlamentet beklagar dock att medborgare från stater som inte anslutit sig till Romstadgan undantas från ICC:s behörighet. Rådet uppmanas att stå fast vid sitt kraftfulla stöd för ICC.

Parlamentets syn på finansieringen av GUSP för 2005

45.  Europaparlamentet upprepar att om unionen skall kunna stå emot de fem största hoten mot Europas säkerhet enligt EU:s säkerhetsstrategi (terrorism, spridning av massförstörelsevapen, regionala konflikter, stater i upplösning och organiserad brottslighet) krävs det ett långsiktigt externt engagemang där alla tillgängliga instrument utnyttjas, även betydande investeringar i säkerhetsforskning och konfliktförebyggande verksamhet, vilket innebär att det uttryckligen fastställs konkreta och hållbara budgetkompromisser i den kommande budgetplanen för 2007–2013.

46.  Europaparlamentet vidhåller att det inte längre är möjligt att skilja mellan finansiering av civila och militära kostnader, särskilt när det gäller ESFP-insatser och i synnerhet åtgärder som EU vidtar på egen hand och som planeras och genomförs genom EU:s civil-militära enhet.

47.  Europaparlamentet understryker därför på nytt att gemensamma kostnader för militära operationer inom ESFP bör finansieras via gemenskapens budget (såsom redan är fallet för den civila delen när det gäller polisiära åtgärder) och inte som i nuläget från en underordnad budget eller från medlemsstaternas startfond.

48.  Europaparlamentet påminner i detta syfte om de nya möjligheter som erbjuds genom finansiering av framtida insatser med användande av de planerade "humanitära stridsstyrkorna", i händelse av naturkatastrofer där det behövs både militära och civila biståndsformer såsom nyligen var fallet med tsunamikatastrofen i södra Asien. Parlamentet uppmanar i det här avseendet rådet och kommissionen att utarbeta ett nytt förslag som även beaktar Europaparlamentets förslag om en europeisk civil fredsstyrka och inrättandet av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd i enlighet med artikel III-321 i författningen.

49.  Europaparlamentet uppmanar rådet att, i händelse av framtida ESFP-operationer i samband med terrorismbekämpning och i motsats till de nuvarande bestämmelserna – t. ex. principen att kostnaderna skall bäras av den som orsakar dem eller andra speciallösningar, som den så kallade "Athena-mekanismen'– överväga möjligheten att finansiera de gemensamma kostnaderna för denna typ av åtgärder med medel från gemenskapens budget.

o
o   o

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament, FN:s generalsekreterare, Natos generalsekreterare och Europarådets generalsekreterare.

(1) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. (2) P6_TA(2005)0004. (3) EUT C 82 E, 1.4.2004, s. 599. (4) EUT C 96 E, 21.4.2004, s. 79. (5) EUT C 87 E, 7.4.2004, s. 506. (6) EUT C 64 E, 12.3.2004, s. 599. (7) EUT C 98 E, 23.4.2004, s. 182. (8) EUT C 104, 30.4.2004, s. 1043. (9) P6_TA(2005)0007. (10) EUT C 82 E, 1.4.2004, s. 610. (11) EUT C 77 E, 26.3.2004, s. 226. (12) EUT C 97 E, 22.4.2004, s. 647. (13) EGT C 140 E, 13.6.2002, s. 569. (14) P6_TA(2005)0006. (15) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 1075.