Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av firandet av internationella romerdagen den 8 april 2005(1),

–   med beaktande av det fördrag om en konstitution som undertecknades av stats- och regeringschefer den 29 oktober 2004, vars andra del utgörs av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av artiklarna 3, 6, 7, 29 och 149 i EG-fördraget, som förpliktar medlemsstaterna att garantera lika möjligheter för alla medborgare,

–   med beaktande av artikel 13 i EG-fördraget, som ger Europeiska unionen rätt att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung,

–   med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(2), som innebär ett förbud mot diskriminering på grund av etniskt ursprung,

–   med beaktande av artikel 4 i Europarådets ramkonvention om skydd av nationella minoriteter och Europakonventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–   med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings rekommendation 1557(2002), i synnerhet artiklarna 3 och 15 i denna, i vilken den utbredda diskrimineringen mot romer betonas samt även behovet av att stärka övervakningen av sådan diskriminering och att lösa romernas rättsliga status,

–   med beaktande av Europeiska unionens dokument (COCEN-gruppen) som antogs inför Europeiska rådets toppmöte i Helsinki 1999 med titeln "Situation of Roma in the Candidate Countries", vilket betonar behovet av att öka medvetenheten om den rasism och diskriminering som romer utsätts för,

–   med beaktande av FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av den 10 december 1984,

–   med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(3),

–   med beaktande av de europeiska politiska partiernas stadga för ett icke-rasistiskt samhälle(4),

–   med beaktande av den grupp av kommissionsledamöter med ansvar för grundläggande rättigheter, icke-diskriminering och lika möjligheter(5) som inrättats och i avvaktan på att gruppens dagordning läggs fram,

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1035/97 av den 2 juni 1997 om inrättandet av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (EUMC)(6), dess årliga och tematiska rapporter om rasism i EU, samt kommissionens grönbok om jämlikhet och icke-diskriminering i ett utvidgat EU (KOM(2004)0379),

–   med beaktande av den rapport som kommissionen nyligen har offentliggjort, och enligt vilken Europas romer, zigenare och resandefolk(7) oroväckande ofta bemöts med fientlighet och på ett sätt som kränker deras mänskliga rättigheter,

–   med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 27 januari 2005 om minnet av förintelsen, antisemitism och rasism(8),

–   med beaktande av internationella rättsliga instrument, såsom den allmänna rekommendationen XXVII (diskriminering av romer), antagen av FN-kommittén för avskaffande av rasdiskriminering, och den allmänna rekommendationen nr 3 (bekämpning av rasism och intolerans mot romer/zigenare), antagen av Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans,

-   med beaktande av den omfattande handlingsplan som antagits av OSSE:s medlemsländer, inbegripet EU-medlemsstater och kandidatländer, och som är inriktad på att förbättra romers och sinters situation inom OSSE-området och inom ramen för vilken länderna bl.a. åtar sig att öka sina insatser för att säkerställa att romer och sinter kan delta fullt ut och på lika villkor i samhällslivet och för att bekämpa diskriminering mot dem,

–   med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 8 april har utsetts till den internationella romerdagen och betraktas som romernas årliga dag och som ett sätt att öka medvetenheten om Europas största etniska minoritet och omfattningen av dess sociala utanförskap.

B.  Det finns mellan 12 och 15 miljoner romer i Europa, varav mellan 7 och 9 miljoner lever i Europeiska unionen, vilka utsätts för rasdiskriminering. Många av dem drabbas av allvarlig strukturell diskriminering, fattigdom och socialt utanförskap samt flerfaldig diskriminering på grund av kön, ålder, sexuell läggning och funktionshinder.

C.  De våldsamma tendenserna till rasism och diskriminering mot romer på grund av rastillhörighet måste stävjas. Varje form av straffrihet för rasistiska påhopp, hatiska uttalanden, fysiska attacker från extremistgrupper, olagliga förvisningar, polistrakasserier, som beror på fientlighet mot zigenare och romer, bidrar till att försvaga rättssäkerheten och demokratin och leder ofta till återfall i sådan brottslighet. Det krävs kraftfulla åtgärder för att undanröja denna straffrihet.

D.  Misslyckandet att bekämpa rasdiskriminering av och främlingsfientlighet mot romer, i synnerhet från offentliga myndigheters sida, är en omständighet som bidrar till att dessa problem består i samhället.

E.  Romerna betraktas ännu inte som en etnisk eller nationell minoritetsgrupp i alla medlemsstater och kandidatländer, och följaktligen åtnjuter de inte de rättigheter som denna status medför i alla berörda länder.

F.  Många medlemsstater har snabbt införlivat direktiv 2000/43/EG i nationell lagstiftning, medan andra underlåtit detta eller endast vidtagit otillräckliga eller felaktiga åtgärder.

G.  Förintelsen av romerna bör ges det oreserverade erkännande som allvaret i nazisternas försök att fysiskt utrota romerna i Europa ger anledning till. Kommissionen och myndigheterna bör i detta sammanhang vidta alla nödvändiga åtgärder för att få bort svinuppfödningsanläggningen på det område i Lety u Pisku där det forna koncentrationslägret låg och uppföra en lämplig minnesvård.

H.  Ett stort antal romer har blivit offer för krig och etnisk rensning, och romer utsätts fortfarande för förföljelse i delar av vissa regioner i före detta republiken Jugoslavien.

I.  Ett betydande antal romska asylsökande har avvisats eller hotats med avvisning från värdländer i EU i strid med principen om non-refoulement i 1951 års Genèvekonvention och därtill hörande protokoll.

J.  Romerna är fortfarande underrepresenterade inom regeringsstrukturer och offentlig förvaltning i medlemsstater och kandidatländer där de utgör en betydande andel av befolkningen. Dessa regeringar har förpliktat sig att se till att antalet romer i beslutsfattande strukturer ökar, och måste nu göra tydliga framsteg i detta avseende.

K.  Det måste garanteras att romerna faktiskt deltar i det politiska livet, i synnerhet när det gäller beslut som påverkar deras liv och välfärd.

L.  Nya medborgarskapslagar får inte under några omständigheter utformas och genomföras på ett sätt som diskriminerar personer som gör berättigade anspråk på medborgarskap, eller som förvägrar medborgarskap för romer som länge har levt i berörd medlemsstat eller kandidatland.

M.  I en rad länder finns det klara tecken på att det inom polisen och andra straffrättsliga institutioner finns en negativ inställning gentemot romer, vilket leder till systematisk rasdiskriminering inom rättskipningen vid brottmål.

N.  Romer blir vid upprepade tillfällen diskriminerade när det gäller tillgång till vård och social trygghet. Den segregering som förekommer på BB-avdelningar och det faktum att romska kvinnor steriliseras utan föregående upplysning och samtycke är oroväckande.

O.  Undermåliga och hälsovådliga levnadsvillkor och tecken på gettobildning finns i stor skala, och romer hindras ständigt från att flytta från sådana områden.

P.  I flera medlemsstater finns det ett rassegregerat skolsystem, där romska barn antingen undervisas i separata klasser med mindre krävande läroplaner eller i klasser avsedda för elever med mentalt handikapp. Förbättrad tillgång för romer till utbildning och möjligheten att göra akademisk karriär är avgörande för att förbättra de romska samhällenas framtidsutsikter.

Q.  Arbetslösheten bland romer är i allmänhet oacceptabelt hög, vilket kräver särskilda åtgärder för att underlätta tillgången till arbete för romer.

R.  Med tanke på svårigheterna för romer att få fullt erkännande för sin kultur är det beklagligt att romska program fortfarande är underrepresenterade i de konventionella medierna i de flesta medlemsstater och kandidatländer, samtidigt som nyhetsartiklar och radio- och tv-program ger en negativ bild av romska medborgare. Den nya kommunikationstekniken, däribland Internet, kan också bidra till att motverka denna fientlighet mot romer.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftigt alla former av diskriminering som den romska befolkningen utsätts för.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet, medlemsstaterna och kandidatländerna att erkänna romerna som en europeisk minoritet.

3.  Europaparlamentet välkomnar det uttalande som kommissionens ordförande Barroso nyligen gjorde om vikten av att utrota diskrimineringen mot det romska folket och den roll som Lissabonstrategin skulle kunna spela när det gäller att förbättra romers möjligheter(9). Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen, medlemsstaterna och kandidatländerna att inför allmänheten vidta åtgärder för att bekämpa alla former av fientlighet mot zigenare och romer på lokal, nationell, regional eller gemenskapsnivå.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med frågan om att bekämpa fientligheten mot zigenare och romer runt om i Europa i sina prioriteringar för 2007 – det europeiska året för lika möjligheter för alla – och uppmanar de politiska partierna och det civila samhället att på alla nivåer klargöra att rashat mot romer aldrig kan accepteras i det europeiska samhället.

5.  Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att, inom ramen för de politiska kraven i Köpenhamnskriterierna, säkerställa att kandidatländerna verkligen anstränger sig för att öka respekten för rättsstatsprincipen och skydda mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter, och i synnerhet den romska befolkningens rättigheter.

6.  Europaparlamentet begär att kommissionen skall utarbeta ett meddelande om hur EU, i samarbete med medlemsstaterna, på bästa sätt kan samordna och främja insatser för att förbättra romernas situation, samt anta en handlingsplan med tydliga rekommendationer till medlemsstaterna och kandidatländerna för att förbättra romernas ekonomiska, sociala och politiska integrering.

7.  Europaparlamentet lovordar medlemsstaterna för att snabbt ha införlivat direktiv 2000/43/EG i den nationella lagstiftningen och uppmanar de medlemsstatermot vilka det har inletts överträdelseförfaranden på grund av ofullständigt överlämnande att åtgärda bristen på framsteg. Parlamentet uppmanar rådet att under det luxemburgska ordförandeskapet nå en överenskommelse om det föreslagna rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet som skulle göra hatbrott straffbara i hela EU och som Europaparlamentet måste höras om på nytt.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kandidatländerna att förbättra nationell lagstiftning och administrativa åtgärder som klart och tydligt bekämpar, direkt eller indirekt, fientlighet mot zigenare och romer eller därmed förknippad intolerans i det offentliga livet.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kandidatländerna att utbyta erfarenheter om goda lösningar och att uppmuntra främjandet av romernas kultur.

10.  Europaparlamentet anmodar medlemsstaterna att handla på lämpligt sätt för att undanröja alla former av rashat och uppmaning till diskriminering och våld mot romer i massmedia och all annan kommunikationsteknik. Parlamentet uppmanar konventionell media till att ta fram bästa möjliga handlingsplan för anställning av personal som avspeglar befolkningens sammansättning.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kandidatländerna att utveckla en strategi för ett ökat romskt valdeltagande genom att rikta in sig på romer som väljare och kandidater på alla nivåer.

12.  Europaparlamentet betonar behovet av att garantera lika sociala och politiska rättigheter för invandrare av romskt ursprung.

13.  Europaparlamentet betonar att avsaknaden av offentliga handlingar är ett allvarligt hinder för romernas möjlighet att åtnjuta grundläggande rättigheter i hela Europa och för deras tillgång till tjänster som är avgörande för deras integration i samhället.

14.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater och kandidatländer att, i syfte att garantera bättre långtidsanställningar, vidta konkreta åtgärder för att förbättra romers tillgång till arbetsmarknaden.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstater, där romska barn utsätts för segregering i skolan genom att placeras i klasser för mentalt handikappade eller i separata klasser, att utveckla sina integrationsprogram inom en på förhand fastställd tidsperiod, och på så sätt garantera fritt tillträde till kvalitativ utbildning för romska barn och därmed förebygga fientligheten mot romer bland skolbarn.

16.  Europaparlamentet erinrar om rådets och utbildningsministrarnas resolution av den 22 maj 1989 om tillgång till utbildning för barn till zigenare och resandefolk(10), och anser att det fortsätter att vara prioriterat att se till att romska barn har tillgång till konventionell utbildning.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kandidatländerna att vidta åtgärder för att säkerställa att romer får en lika tillgång till hälsovård och social trygghet och se till att diskriminerande praxis upphör, i synnerhet segregeringen av romer på BB-avdelningar, och förhindra att romska kvinnor steriliseras utan sitt samtycke.

18.  Europaparlamentet välkomnar bildandet av Europeiska forum för romer och resande samt det arbete beträffande romer och minoriteter som görs av grupper inom parlamentet. Parlamentet anser att det är viktigt att samarbeta med dessa grupper och nämnda forum när det gäller att skapa en europeisk politik rörande romer.

19.  Den nuvarande gettobildningen i Europa är oacceptabel. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att motverka denna, bekämpa diskriminerade praxis vid tilldelning av bostäder och att hjälpa enskilda romer att hitta alternativa bostäder som inte är hälsovådliga.

20.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i regioner med romsk befolkning att vidta ytterligare åtgärder för att integrera romska tjänstemän på alla administrativa och beslutsfattande nivåer i enlighet med tidigare åtaganden och avsätta erforderliga resurser för att sådana tjänster skall fungera väl.

21.  Europaparlamentet välkomnar initiativet "Ett årtionde för integration av romer" som undertecknats av fem medlemsstater och kandidatländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med dessa regeringar i syfte att anpassa finansieringen av EU-program för att genomföra detta initiativ.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentligt uppmuntra de nationella regeringarna att se till att romska aktörer är involverade både i utformningen, genomförandet och övervakningen av stödprogram som är inriktade på romer.

23.  Europaparlamentet stöder den fortsatta utvecklingen inom EU-institutionerna för att integrera den "rom-till-rom-strategi" som utvecklats av OSSE när personal skall anställas på lediga tjänster med eller utan romsk anknytning.

24.  Europaparlamentet uppmanar politiska partier på såväl nationell som europeiska nivå att se över sina strukturer och rutiner i syfte att avlägsna alla hinder som direkt eller indirekt motverkar romers medverkan, och införa en politik som syftar till att låta romerna fritt delta i deras allmänna politiska och sociala program.

25.  Europaparlamentet uppmanar europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet och Europeiska byrån för de grundläggande rättigheterna, när denna inrättats, att i större utsträckning uppmärksamma den fientlighet mot zigenare/romer som finns i Europa, och att tilldela nödvändiga resurser för att övervaka övergrepp med rasistiska förtecken och kränkningar av mänskliga rättigheter riktade mot romer.

26.  Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att stödja initiativ som syftar till att förbättra romernas möjligheter att medverka och aktivt delta i det politiska och sociala livet och ge de romska intresseorganisationerna en röst.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lyfta upp romerfrågan till en övergripande fråga på europeisk nivå, särskilt i kandidatländerna, eftersom romerna lever i alla delar av Europa.

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament.

(1) Internationella romerdagen inrättades 1971 vid romernas första världskongress. (2) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22. (3) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16. (4) De europeiska politiska partiernas stadga för ett icke-rasistiskt samhälle är ett förslag från EU:s rådgivande kommission mot rasism och främlingsfientlighet till de politiska partierna inom Europeiska unionen. Texten antogs av denna kommission den 5 december 1997. (5) Europeiska kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, tillkännagav detta initiativ i sitt tal till Europaparlamentet den 26 oktober 2004, då han sade att den grupp – som han är ordförande för – kommer att tilldelas uppgiften av övervaka alla kommissionens åtgärder och större initiativ inom dessa områden, samt fungera som en politisk drivkraft. (6) EGT L 230, 21.8.1997, s. 19. (7) "The Situation of Roma in an Enlarged Europe", rapport utarbetad på uppdrag av generaldirektoratet för sysselsättning och sociala frågor, offentliggjord 2004. (8) Antagna texter, P6_TA(2005)0018. (9) Kommentarer den 17 mars 2005, vid lanseringen av Lissabonstrategins resultattavla V (Lisbon Scorecard V). (10) EUT C 153, 21.6.1989, s. 3.