Index   Föregående   Nästa   All text

Förfarande : 2004/0175(COD)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång : A6-0108/2005
Ingivna texter : A6-0108/2005		Debatter : PV 06/06/2005 - 15		Omröstningar : PV 07/06/2005 - 6.3		Antagna texter : P6_TA(2005)0213

Antagna texter	467k  172k
Tisdagen den 7 juni 2005 - Strasbourg
Infrastruktur för geografisk information i gemenskapen (Inspire) ***I	P6_TA(2005)0213 A6-0108/2005
Resolution   Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en infrastruktur för geografisk information i gemenskapen (INSPIRE) (KOM(2004)0516 – C6-0099/2004 – 2004/0175(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen) Europaparlamentet utfärdar denna resolution –   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0516)(1), –   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0099/2004), –   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen, –   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0108/2005). 1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet. 2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt. 3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt. (1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 7 juni 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/.../EG om upprättande av en infrastruktur för geografisk information i gemenskapen (INSPIRE)
P6_TC1-COD(2004)0175
Text av betydelse för EES EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1), med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2), i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 251 i fördraget(3), och av följande skäl: (1)  Gemenskapens miljöpolitik måste syfta till en hög skyddsnivå med beaktande av de varierande förhållandena inom gemenskapens olika regioner. När gemenskapen utarbetar sin miljöpolitik måste hänsyn tas till tillgängliga vetenskapliga och tekniska data, miljöförhållanden i gemenskapens olika regioner, den ekonomiska och sociala utvecklingen i gemenskapen som helhet och en avvägd utveckling i dess regioner. Många olika typer av tematisk information kopplad till geografiska företeelser krävs inom ett stort antal miljöpolitiska områden. Samma information behövs också ofta för utformning och genomförande av annan gemenskapspolitik där miljöskyddskrav skall integreras enligt artikel 6 i fördraget. För att få till stånd en sådan integrering är det nödvändigt att inrätta en samordning mellan användare och leverantörer av den tematiska informationen så att information och kunskaper från olika sektorer kan kombineras. (2)  I sjätte miljöhandlingsprogrammet, som antogs genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG(4), krävs att allt skall göras för att säkerställa att gemenskapens miljöpolitik genomförs på ett integrerat sätt, med hänsyn till regionala och lokala skillnader. I programmet betonas också vikten av att utveckla europeiska initiativ för att höja medvetenheten hos allmänheten och lokala myndigheter och för att få bättre vetenskaplig kunskap, data och information om tillstånd och utvecklingstendenser i miljön. Dessutom krävs att följande prioriterade åtgärder genomförs: förhands- och efterhandsutvärdering av politiska åtgärder, etablering av förbindelser mellan miljöaktörer och andra aktörer inom områdena information, yrkesutbildning, forskning, utbildning och politik, regelbunden information bland annat till den breda allmänheten samt uppföljning och regelbunden översyn av informations- och rapporteringssystem. Därutöver krävs att övervakning och datainsamling behandlas på ett effektivt sätt i kommande miljölagstiftning och att utvecklingen av system och verktyg för övervakning av jorden skall stärkas för att hjälpa medlemsstaterna att inrätta lämpliga system för datainsamling. Det finns flera betydande problem i samband med den geografiska information som är nödvändig för att nå de mål som ställs upp i sjätte miljöhandlingsprogrammet avseende informationens tillgänglighet, kvalitet, organisation och åtkomlighet. (3)  De problem som rör den geografiska informationens tillgänglighet, kvalitet, organisation och åtkomlighet är gemensamma för ett stort antal politik- och informationsområden och är märkbara inom offentliga myndigheter på alla nivåer. För att lösa dessa problem krävs bestämmelser som rör utbyte, gemensamt utnyttjande, tillgång och användning när det gäller kompatibla geografiska data och geografiska datatjänster från offentliga myndigheter på alla nivåer och från alla olika sektorer. Det bör därför upprättas en infrastruktur för geografisk information i gemenskapen. (4)  Infrastrukturen för geografisk information i Europeiska gemenskapen, även kallad Inspire, bör grundas på de infrastrukturer för geografisk information som byggs upp av medlemsstaterna, och som görs kompatibla med hjälp av gemensamma bestämmelser och kompletteras med åtgärder på gemenskapsnivå. Dessa åtgärder bör säkerställa att de infrastrukturer för geografisk information som skapas av medlemsstaterna är kompatibla och möjliga att använda i gränsöverskridande sammanhang. (5)  Infrastrukturerna för geografisk information i medlemsstaterna bör utformas på så sätt att geografiska data lagras, görs tillgängliga och underhålls på den mest lämpliga nivån. Geografiska data från olika källor inom gemenskapen bör kunna kombineras på ett enhetligt sätt och utnyttjas gemensamt av flera användare och tillämpningar. Geografiska data som samlas in av en offentlig myndighet bör kunna utnyttjas gemensamt av offentliga myndigheter på alla olika nivåer. Geografiska data bör göras tillgängliga på villkor som inte begränsar en omfattande användning. Det bör vara lätt att hitta tillgängliga geografiska data, att avgöra om de kan användas för ett visst syfte och få reda på vilka villkor som gäller för användningen. (6)  Den geografiska information som omfattas av det här direktivet överlappar i viss mån den information som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation(5). De tekniska och ekonomiska aspekterna av geografisk information utgör dock ett hinder för att använda den som ett stöd för miljöpolitiken och för integrering av miljöhänsyn i annan politik. Det är därför nödvändigt att införa särskilda skyldigheter, undantag och skyddsbestämmelser för geografisk information. Det här direktivet påverkar inte tillämpningen av direktiv 2003/4/EG utom när det gäller vissa bestämmelser som rör grunderna för att begränsa tillgången till geografiska data som omfattas av det här direktivet – detta för att undvika att i onödan begränsa tillgången till de geografiska data som omfattas av det här direktivet. (7)  Det här direktivet bör inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(6), vars mål kompletterar målen i det här direktivet. Kommissionen bör dock vidta ytterligare åtgärder när det gäller frågor som rör vidareutnyttjande av den särskilda typ av information från den offentliga sektorn som omfattas av det här direktivet. (8)  Upprättandet av en infrastruktur för geografisk information i Europeiska gemenskapen kommer att ge ett betydande mervärde för – och kommer också att dra nytta av – andra gemenskapsinitiativ såsom rådets förordning (EG) nr 876/2002 av den 21 maj 2002 om bildande av det gemensamma företaget Galileo(7) och GMES (Global övervakning av miljö och säkerhet): Upprättande av en GMES-kapacitet senast 2008(8). För att dra nytta av synergier mellan dessa initiativ bör medlemsstaterna överväga att använda de data och tjänster som blir följden av Galileo och GMES när de blir tillgängliga, särskilt de som hänger samman med tids- och rumsreferenser från Galileo. (9)  Både på nationell nivå och på gemenskapsnivå pågår flera projekt för att samla in, harmonisera eller organisera spridningen eller användningen av geografisk information. Sådana projekt kan komma till stånd genom gemenskapslagstiftning (exempelvis kommissionens beslut 2000/479/EG av den 17 juli 2000 om upprättandet av ett europeiskt register över förorenande utsläpp (EPER) i enlighet med artikel 15 i rådets direktiv 96/61/EG om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC)(9), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2152/2003 av den 17 november 2003 om övervakning av skogar och miljösamspel i gemenskapen (Forest Focus)(10)). De kan också utarbetas inom ramen för gemenskapsfinansierade program (t.ex. Corine land cover och det europeiska informationssystemet på transportområdet – ETIS) eller genom initiativ som tas på nationell eller regional nivå. Detta direktiv kommer att komplettera dessa projekt genom att skapa en ram som gör det möjligt för dem att bli kompatibla, och det kommer också att bygga vidare på befintliga erfarenheter och projekt snarare än att göra om arbete som redan har utförts. (10)  Detta direktiv bör tillämpas för geografiska data som innehas av offentliga myndigheter eller för deras räkning samt för offentliga myndigheters användning av geografiska data när de utför sina offentliga uppgifter. Under vissa förhållanden bör det dock också tillämpas för geografiska data som innehas av fysiska eller juridiska personer utöver offentliga myndigheter, förutsatt att dessa fysiska eller juridiska personer begär detta. (11)  Detta direktiv bör inte ställa upp krav på ny insamling av data om tillståndet i miljön, eller på rapportering av sådan information till kommissionen, eftersom dessa frågor regleras i annan lagstiftning som rör miljön. (12)  Uppbyggnaden av de nationella infrastrukturerna bör ske successivt och därför bör de olika teman för geografiska data som omfattas av detta direktiv ges olika prioritet. Vid uppbyggnaden bör hänsyn tas till behovet av geografiska data för ett stort antal tillämpningar inom olika politikområden, till prioriteringen av gemenskapspolitiska åtgärder där det finns behov av harmoniserade geografiska data och till de framsteg som redan gjorts genom harmoniseringsinsatser i medlemsstaterna. (13)  Det slöseri med tid och resurser som det innebär att söka efter befintliga geografiska data och avgöra om de kan användas för ett visst syfte är ett betydande hinder för att använda befintliga data fullt ut. Medlemsstaterna bör därför ge beskrivningar av tillgängliga geografiska dataset och datatjänster i form av metadata. (14)  Den mångfald av format och strukturer som används för att organisera och få tillgång till geografiska data i gemenskapen gör det svårt att på ett effektivt sätt utforma, genomföra, övervaka och utvärdera gemenskapspolitik som direkt eller indirekt rör miljön. Det behövs därför genomförandebestämmelser som underlättar användningen av geografiska data från olika källor i medlemsstaterna. Bestämmelserna bör syfta till att göra geografiska dataset kompatibla och medlemsstaterna bör se till att de data och den information som behövs för att uppnå kompatibilitet inte begränsas på något sätt. (15)  Nättjänster är nödvändiga för att geografiska data skall kunna utnyttjas gemensamt av offentliga myndigheter på olika nivåer inom gemenskapen. Dessa nättjänster bör göra det möjligt att söka, transformera, visa och ladda ned geografiska data och sätta sig i förbindelse med geografiska datatjänster och e-handelstjänster. Nättjänsterna bör fungera i enlighet med gemensamt överenskomna specifikationer och minimikriterier för prestanda så att de infrastrukturer som inrättas av medlemsstaterna blir kompatibla. Tjänstenätet bör också omfatta nätanslutningstjänster så att offentliga myndigheter kan göra sina geografiska dataset tillgängliga. (16)  Erfarenheter i medlemsstaterna har visat att det är viktigt att ett visst antal tjänster görs tillgängliga kostnadsfritt för allmänheten för att lyckas med införandet av en infrastruktur för geografisk information. Medlemsstaterna och Europeiska unionen bör därför, som ett minimum och utan kostnad, tillhandahålla tjänster för att söka och visa geografiska dataset. (17)  Vissa geografiska dataset och datatjänster som är av betydelse för gemenskapspolitik som direkt eller indirekt rör miljön innehas och drivs av tredje part. Medlemsstaterna bör därför ge tredje parter möjlighet att bidra till de nationella infrastrukturerna, förutsatt att det inte medför sämre samstämmighet och användarvänlighet hos de geografiska data och datatjänster som omfattas av dessa infrastrukturer. (18)  För att göra det lättare att integrera de nationella infrastrukturerna i infrastrukturen för geografisk information i gemenskapen bör medlemsstaterna ge tillgång till sina infrastrukturer via en geoportal för gemenskapen som drivs av kommissionen samt via andra ingångar som de själva beslutar att driva. (19)  För att göra information från offentliga myndigheter på olika nivåer tillgängliga bör medlemsstaterna avlägsna de hinder som möter de offentliga myndigheterna på nationell, regional och lokal nivå när de utför offentliga uppgifter som direkt eller indirekt kan påverka miljön. Dessa hinder bör avlägsnas vid den tidpunkt då informationen skall användas för den offentliga uppgiften. Om offentliga myndigheter utför både kommersiell verksamhet och offentliga uppgifter bör medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att förhindra snedvridning av konkurrensen. (20)  Ramarna för att gemensamt utnyttja geografiska data mellan offentliga myndigheter bör vara neutrala inte bara gentemot de offentliga myndigheterna i en medlemsstat, utan också gentemot offentliga myndigheter i andra medlemsstater och gemenskapens institutioner. Eftersom gemenskapens institutioner och organ ofta behöver sammanställa och bedöma geografisk information från alla medlemsstater bör de kunna få tillgång till och använda geografiska data och geografiska datatjänster på harmoniserade villkor. (21)  Avskaffandet av begränsningar av ekonomisk natur vid tidpunkten för användningen bör inte hindra offentliga myndigheter som framställer geografiska dataset och tjänster från att få ekonomisk ersättning från offentliga myndigheter som använder dessa geografiska dataset och tjänster. (22)  För att stimulera tredje part att utveckla förädlade tjänster, till nytta för både offentliga myndigheter och allmänheten, är det nödvändigt att underlätta tillgången till och vidareutnyttjandet av geografiska data som sträcker sig över administrativa eller nationella gränser. (23)  Ett effektivt införande av infrastrukturer för geografisk information kräver samordning av alla som har intresse av att sådana infrastrukturer upprättas, vare sig de är bidragsgivare eller användare. Lämpliga samordningsstrukturer bör därför fastställas och de bör omfatta olika behörighetsnivåer i statsapparaten och ta hänsyn till behörighets- och ansvarsfördelningen inom medlemsstaterna. (24)  För att dra nytta av relevanta erfarenheter som gjorts av europeiska och internationella standardiseringsorgan bör de åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv kunna stödjas av standarder som antagits av europeiska standardiseringsorgan i enlighet med det förfarande som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter(11) och av standarder som antagits av internationella standardiseringsorgan. (25)  Europeiska miljöbyrån inrättades genom rådets förordning (EEG) nr 1210/90 av den 7 maj 1990 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning(12). Den har till uppgift att förse gemenskapen med objektiv, tillförlitlig och jämförbar miljöinformation på gemenskapsnivå och har bland annat som mål att förbättra flödet av politiskt relevant miljöinformation mellan medlemsstaterna och gemenskapsinstitutionerna. Den bör därför bidra aktivt till genomförandet av detta direktiv. (26)  Eftersom detta är ett ramdirektiv kräver genomförandet ytterligare beslut som tar hänsyn till förändringar i den politiska, institutionella och organisatoriska ramen och till den snabba tekniska utvecklingen av geografiska datasystem och -tjänster. De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör därför antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(13). (27)  Det förberedande arbetet för beslut om genomförandet av detta direktiv och för den framtida utvecklingen av infrastrukturen för geografisk information i gemenskapen kräver en fortlöpande övervakning av direktivets genomförande och en regelbunden rapportering. (28)  Eftersom målet för detta direktiv, nämligen inrättandet av en infrastruktur för geografisk information i gemenskapen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och det därför, på grund av de transnationella aspekterna och det allmänna behovet inom gemenskapen att samordna villkoren för tillgång till geografisk information, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE: Kapitel I Allmänna bestämmelser Artikel 1 1.  Detta direktiv innehåller komponenterna eller hörnstenarna i den strategiska planeringen, vilka syftar till inrättandet av en infrastruktur för geografisk information i gemenskapen, avsedd att användas för en politik för hållbar utveckling i gemenskapen samt för politik och verksamheter som direkt eller indirekt kan påverka miljön och markanvändningen. 2.  Infrastrukturen för geografisk information i gemenskapen skall grundas på infrastrukturer för geografisk information som inrättats och drivs av medlemsstaterna samt all relevant infrastruktur som redan finns på gemenskapsnivå. De komponenter som ingår i dessa infrastrukturer skall omfatta metadata, geografiska dataset och geografiska datatjänster; nättjänster och nätteknik; avtal om gemensamt utnyttjande, tillgång och användning; samt mekanismer, processer och förfaranden för samordning och övervakning. Artikel 2 1.  Om inte annat föreskrivs skall detta direktiv inte påverka tillämpningen av direktiv 2003/4/EG. 2.  Detta direktiv skall inte påverka tillämpningen av direktiv 2003/98/EG. Artikel 3 I detta direktiv avses med    1) "infrastruktur för geografisk information": infrastruktur vars komponenter omfattar metadata, geografiska dataset och geografiska datatjänster, nättjänster och nätteknik, avtal om gemensamt utnyttjande, tillgång och användning, samt mekanismer, processer och förfaranden för samordning och övervakning som upprättats, verkar eller gjorts tillgängliga i enlighet med detta direktiv,    2) "geografiska data": data som direkt eller indirekt avser en viss plats eller ett visst geografiskt område,    3) "geografiskt dataset": en identifierbar samling av geografiska data,    4) "geografiska datatjänster": operationer som med hjälp av ett datorprogram kan utföras på de geografiska data som ingår i geografiska dataset eller tillhörande metadata,    5) "geografiskt objekt": en abstrakt representation av en konkret företeelse som har samband med en särskild plats eller ett visst geografiskt område,    6) "metadata": information som beskriver geografiska dataset och geografiska datatjänster och som gör det möjligt att finna, inventera och använda dem,    7) "offentliga myndigheter":    a) statlig eller annan offentlig förvaltning, inbegripet offentliga rådgivande organ på nationell, regional eller lokal nivå,    b) fysiska eller juridiska personer som har offentliga förvaltningsuppgifter enligt nationell lagstiftning, inklusive särskilda uppdrag, verksamheter eller tjänster som rör miljön och det tekniska stöd som ges i varje enskilt fall för att förbättra denna,    c) fysiska eller juridiska personer som har offentligt ansvar eller offentliga uppgifter, eller som tillhandahåller offentliga tjänster under överinseende av ett sådant organ eller en sådan person som anges i a eller b.    Medlemsstaterna får föreskriva att organ eller institutioner med en rättsutövande eller lagstiftande funktion inte skall anses vara offentliga myndigheter i den mening som avses i detta direktiv.
	8)	"tredje part": en fysisk eller juridisk person som inte är en offentlig myndighet.

Artikel 4

1.  Detta direktiv skall omfatta geografiska dataset som uppfyller följande villkor:

2.  Detta direktiv skall också omfatta geografiska datatjänster som rör data som ingår i de geografiska dataset som anges i punkt 1.

3.  När det gäller geografiska dataset som uppfyller villkoret i punkt 1 c, men för vilka en tredje part har immateriella rättigheter, får den offentliga myndigheten vidta åtgärder enligt detta direktiv endast med den tredje partens samtycke.

4.  Med undantag från punkt 1 och såvitt avser geografiska dataset som innehas av eller för en offentlig myndighet på lägsta förvaltningsnivå i en medlemsstat skall detta direktiv tillämpas endast på geografiska dataset vars insamling eller spridning samordnas av en annan offentlig myndighet eller är obligatorisk enligt nationell lagstiftning.

5.  De teman för geografiska data som avses i bilagorna I, II och III får ändras av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 27.2 för att ta hänsyn till ändrade behov av geografiska data till stöd för gemenskapspolitik som direkt eller indirekt rör miljön.

Kapitel II

Metadata

Artikel 5

1.  Medlemsstaterna skall se till att metadata skapas för geografiska dataset och geografiska datatjänster och att dessa metadata hålls uppdaterade.

2.  Metadata skall innehålla information om följande:

3.  Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att metadata är fullständiga och håller lämplig kvalitet.

Artikel 6

Artikel 7

Kommissionen skall anta bestämmelser för genomförandet av artikel 27.2 enligt det förfarande som avses i artikel 5.

Kapitel III

Kompatibilitet hos geografiska dataset och datatjänster

Artikel 8

1.  Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.2 anta genomförandebestämmelser som omfattar

2.  Företrädare för medlemsstaterna på nationell, regional och lokal nivå -- mot bakgrund av sin betydelse som producenter, innehavare och leverantörer av geografiska data -- samt fysiska och juridiska personer som har intresse av berörda geografiska data --mot bakgrund av sin roll i infrastrukturen för geografisk information, såsom användare, producenter, leverantörer av förädlade tjänster eller samordningsorgan -- skall ges möjlighet att delta i förberedande diskussioner om innehållet i de genomförandebestämmelser som avses i punkt 1, innan den kommitté som avses i artikel 27.1 behandlar frågan.

Artikel 9

1.  De genomförandebestämmelser som avses i artikel 8.1 skall utformas på ett sådant sätt att geografiska dataset kan kombineras eller tjänster samverka, så att resultatet blir en sammanhängande kombination av geografiska dataset eller tjänster som har ett mervärde, utan att det kräver särskilda insatser av en mänsklig operatör eller av en apparat.

2.  De genomförandebestämmelser som avses i artikel 8.1 skall omfatta definition och klassificering av geografiska objekt som är relevanta för geografiska data samt sättet att georeferera dessa geografiska data.

Artikel 10

1.  När det gäller geografiska dataset som motsvarar de teman som förtecknas i bilagorna I eller II skall de genomförandebestämmelser som avses i artikel 8.1 uppfylla villkoren i punkterna 2, 3 och 4 i den här artikeln.

2.  Genomförandebestämmelserna skall behandla följande aspekter av geografiska data:

3.  Genomförandebestämmelserna skall utformas på ett sådant sätt att det skapas överensstämmelse mellan information som avser en och samma plats och mellan information som avser samma objekt i olika skalor.

4.  Genomförandebestämmelserna skall utformas på ett sådant sätt att information från olika geografiska dataset är jämförbara när det gäller de aspekter som avses i artikel 9.2 och i punkt 2 i den här artikeln.

Artikel 11

Artikel 12

Medlemsstaterna skall se till att geografiska dataset som samlas in eller uppdateras senare än två år efter antagandet av motsvarande specifikationer enligt artikel 8.1 bringas i överensstämmelse med dessa specifikationer, antingen genom att de geografiska dataseten anpassas eller genom att de transformeras.

Artikel 13

1.  Medlemsstaterna skall se till att information och data som krävs för att följa de genomförandebestämmelser som avses i artikel 8.1 görs tillgängliga för offentliga myndigheter och tredje parter på villkor som inte begränsar deras användning för detta syfte.

2.  För att skapa överensstämmelse mellan geografiska data som avser en geografisk företeelse som sträcker sig över gränsen mellan två eller flera medlemsstater, skall medlemsstaterna i tillämpliga fall gemensamt besluta om beskrivning och lägesbestämning av dessa gemensamma företeelser.

Kapitel IV

Nättjänster

Artikel 14

1.  Medlemsstaterna skall inrätta och driva nätanslutningstjänster så att metadata och geografiska dataset och tjänster kan göras tillgängliga genom de tjänster som avses i artikel 15.1.

2.  De nätanslutningstjänster som avses i punkt 1 skall göras tillgängliga för de offentliga myndigheterna.

3.  De nätanslutningstjänster som avses i punkt 1 skall göras tillgängliga för tredje parter på deras begäran, förutsatt att deras geografiska dataset och tjänster följer genomförandebestämmelserna och i synnerhet de krav som gäller för metadata, nättjänster och kompatibilitet.

Artikel 15

1.  Medlemsstaterna skall inrätta och driva ett nät med följande tjänster för de geografiska dataset och tjänster för vilka metadata har skapats i enlighet med detta direktiv:

Dessa tjänster skall vara lättanvända, tillgängliga för allmänheten och åtkomliga via Internet eller något annat lämpligt telekommunikationsmedel.

2.  För de tjänster som avses i punkt 1 a skall minst följande kombination av sökkriterier kunna användas:

3.  De transformeringstjänster som avses i punkt 1 d skall kombineras med de övriga tjänster som avses i den punkten på ett sådant sätt att det är möjligt att driva tjänsterna i överensstämmelse med de genomförandebestämmelser som avses i artikel 8.

Artikel 16

1.  Utan hinder av artikel 4.2 i direktiv 2003/4/EG och artikel 15.1 i det här direktivet får medlemsstaterna begränsa allmänhetens tillgång till de tjänster som avses i artikel 15.1 b–e eller till de e-handelstjänster som avses i artikel 17.2, om tillgången skulle innebära en negativ påverkan på något av följande:

2.  De skäl för att begränsa tillgången som anges i punkt 1 skall tolkas restriktivt, med hänsyn till allmänhetens intresse av att få tillgång till tjänsten i det enskilda fallet. I varje enskilt fall skall allmänhetens intresse av öppenhet vägas mot intresset av att begränsa eller villkora tillgången. Medlemsstaterna får inte med hänvisning till punkt 1 a, d, e eller f begränsa tillgången till information om utsläpp i miljön.

Artikel 17

1.  Medlemsstaterna skall se till att de tjänster som anges i artikel 15.1 a och b är tillgängliga kostnadsfritt för allmänheten. För att skydda offentliga myndigheters immateriella äganderättigheter till geografiska data får de data som görs tillgängliga via de visningstjänster som avses i artikel 15.1 b vara utformade på ett sätt som hindrar dem från att vidareutnyttjas för kommersiellt bruk, och en "klicklicens" får införas för att begränsa användningen av dessa data.

2.  Om en offentlig myndighet tar ut avgifter för de tjänster som avses i artikel 15.1 c eller e, skall medlemsstaten se till att e-handelstjänster är tillgängliga.

Artikel 18

1.  Kommissionen skall inrätta och driva en geoportal för gemenskapen.

2.  Medlemsstaterna skall ge tillgång till de tjänster som avses i artikel 15.1 via gemenskapens geoportal.

Medlemsstaterna får också ge tillgång till dessa tjänster via sina egna ingångar.

Artikel 19

Kapitel V

Gemensamt utnyttjande och vidareutnyttjande av data

Artikel 20

1.  Medlemsstaterna skall anta bestämmelser om gemensamt utnyttjande av geografiska dataset och tjänster mellan offentliga myndigheter. Dessa bestämmelser skall göra det möjligt för medlemsstaternas offentliga myndigheter och för gemenskapens institutioner och organ att få tillgång till geografiska dataset och tjänster samt att utbyta och använda dessa dataset och tjänster vid utförandet av offentliga uppgifter som direkt eller indirekt kan påverka miljön.

Genom de bestämmelser som avses i första stycket skall alla begränsningar vid tidpunkten för användningen avlägsnas, i synnerhet begränsningar av handelsmässig, procedurmässig, juridisk, institutionell och ekonomisk natur. Medlemsstaterna skall se till att genomförandet av dessa åtgärder inte inverkar negativt på tillgången på geografiska dataset och tjänster.

2.  Organ som inrättas genom internationella avtal där gemenskapen eller medlemsstaterna är parter skall omfattas av de bestämmelser i punkt 1 som avser att gemensamt utnyttja geografiska data för utförandet av uppgifter som direkt eller indirekt kan påverka miljön.

3.  Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att förhindra snedvridning av konkurrensen.

4.  Gemenskapens institutioner och organ skall omfattas av harmoniserade villkor för tillgång till geografiska dataset och tjänster. Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.2 anta genomförandebestämmelser där tillgången och användningsrättigheterna regleras.

Artikel 21

Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som avses i artikel 27.2 anta genomförandebestämmelser för att öka tredje parters möjligheter att vidareutnyttja geografiska dataset och datatjänster. Genomförandebestämmelserna får omfatta införandet av gemensamma licensvillkor.

Inrättandet av gemensamma licenser skall variken i onödan begränsa möjligheterna att vidareutnyttja geografiska data och använda tjänster eller göras i syfte att begränsa konkurrensen.

Kapitel VI

Samordning och kompletterande åtgärder

Artikel 22

1.  Medlemsstaterna skall se till att lämpliga strukturer och mekanismer för att samordna bidragen från alla dem som har intresse av deras infrastrukturer för geografisk information inrättas på olika nivåer i statsapparaten. De som har intresse av infrastrukturerna för geografisk information skall omfatta användare, producenter, leverantörer av förädlade tjänster och samordningsorgan.

2.  Bidragen skall omfatta identifiering av användarbehov, information om nuvarande praxis samt rapportering om genomförandet av detta direktiv.

Artikel 23

1.  Kommissionen skall ha ansvaret för att samordna infrastrukturen för geografisk information i gemenskapen på gemenskapsnivå och skall för detta syfte bistås av Europeiska miljöbyrån.

2.  Varje medlemsstat skall utse och identifiera den samordningsstruktur som skall ha ansvaret för kontakter med kommissionen i samband med detta direktiv, med hänsyn tagen till behörighetsfördelningen inom medlemsstaterna.

Artikel 24

De standarder som antagits av europeiska standardiseringsorgan i enlighet med det förfarande som anges i direktiv 98/34/EG och av internationella standardiseringsorgan kan stödja genomförandet av det här direktivet.

Kapitel VII

Slutbestämmelser

Artikel 25

1.  Medlemsstaterna skall övervaka genomförandet och användningen av sina infrastrukturer för geografisk information.

2.  Den övervakning som avses i punkt 1 skall utföras i enlighet med de genomförandebestämmelser som antas av kommissionen enligt det förfarande som avses i artikel 27.2.

3.  Information som blir resultatet av den övervakning som avses i punkt 1 skall fortlöpande göras tillgänglig för allmänheten och kommissionen.

Artikel 26

1.  Medlemsstaterna skall rapportera till kommissionen om genomförandet av detta direktiv och om de erfarenheter som görs vid tillämpningen. Rapporten skall omfatta följande:

2.  Den rapport som avses i punkt 1 skall sändas till kommissionen vart tredje år, från och med den ...(18).

3.  Kommissionen skall anta bestämmelser för genomförandet av punkt 1 enligt det förfarande som avses i artikel 27.2.

Artikel 27

1.  Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.  Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 28

Kommissionen skall lämna en rapport om tillämpningen av detta direktiv till Europaparlamentet och rådet senast den ...(19) och därefter vart sjätte år på grundval av de rapporter från medlemsstaterna som avses i artikel 26.

Vid behov skall rapporten åtföljas av förslag till gemenskapsåtgärder.

Artikel 29

1.  Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den ...(20)*. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 30

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 31

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Teman för geografiska data som avses i artikel 6 a, artikel 10.1 och artikel 11 a

1.  Referenskoordinatsystem

System för att entydigt lägesbestämma geografisk information i rummet som en uppsättning koordinater (x, y, z) och/eller som latitud, longitud och höjd, på grundval av ett geodetiskt horisontellt och vertikalt datum.

2.  Geografiska rutnätssystem

Harmoniserade rutnät med flera upplösningar, gemensam utgångspunkt och standardiserad placering och storlek på rutorna.

3.  Geografiska namn

Namn på områden, regioner, platser, städer, förorter, tätorter och annan bebyggelse, samt andra geografiska och topografiska företeelser av allmänt eller historiskt intresse.

4.  Administrativa enheter

Administrativa enheter som det nationella territoriet är indelat i på lokal, regional och nationell nivå. De administrativa enheterna särskiljs med administrativa gränser. Innefattar även det nationella territoriets gränser och kustlinjen.

5.  Transportnät

Väg-, järnvägs-, flyg- och sjötransportnät och tillhörande infrastruktur. Innefattar länkar mellan olika nät. Innefattar också det transeuropeiska transportnät som definieras i beslut nr 1692/96/EG(21) samt framtida ändringar av det beslutet.

6.  Hydrografi

Hydrografiska element, både naturliga och artificiella, inbegripet floder, sjöar, estuarier, dammar, grundvattenmagasin, kanaler och andra vatten, i förekommande fall i form av nät som är kopplade till andra nät. Innefattar avrinningsområden och delavrinningsområden enligt definition i direktiv 2000/60/EG(22).

7.  Skyddade områden

Områden som är skyddade eller omfattas av särskilda bestämmelser och som sköts för att uppnå specifika bevarandemål.

BILAGA II

Teman för geografiska data som avses i artikel 6 a, artikel 10.1 och artikel 11 b

1.  Höjd

Digitala höjdmodeller för mark-, is- och havsyta. Innefattar höjdförhållanden på land, djupförhållanden i vatten samt kustlinje.

2.  Identitetsbeteckningar för fastigheter

Geografiskt läge för fastigheter på grundval av adressuppgifter, vanligen i form av gatunamn, gatunummer, postnummer.

3.  Fastighetsskiften

Områden definierade av fastighetsgränser, med särskild äganderätt.

4.  Landtäcke

Fysiskt och biologiskt landtäcke på jordytan, inbegripet artificiella ytor, jordbruksmark, skogar, (delvis) naturliga områden, våtmarker, vatten.

5.  Ortofoto

Georefererade bilddata över jordytan, antingen från satelliter eller från flygburna sensorer.

6.  Geologi

Geologiska förhållanden indelade efter sammansättning och struktur samt efter de förändringar och förskjutningar som uppkommit i jordlagren. Innefattar berggrund och geomorfologi.

BILAGA III

Teman för geografiska data som avses i artiklarna 6 b och 11 b

1.  Statistiska enheter

Geografiska enheter för folkbokföring och annan statistisk information.

2.  Byggnader

Geografiskt läge för byggnader.

3.  Mark

Jordmåner och jordarter klassificerade efter djup, textur, struktur och innehåll av partiklar och organiskt material, stenighet, erosion, vid behov genomsnittlig lutning och beräknad vattenhållande förmåga.

4.  Markanvändning

Territorium indelat efter nuvarande och framtida funktion eller socioekonomisk användning (t.ex. bostadsmark, industrimark, handel, jordbruk, skogsbruk, friluftsliv).

5.  Människors hälsa och säkerhet

Geografisk fördelning av sjuklighet och dödlighet som har ett direkt samband (epidemier, sjukdomsspridning, naturkatastrofer, hälsoeffekter till följd av miljöbetingad stress, luftföroreningar, kemikalier, uttunning av ozonskiktet, buller osv.) eller ett indirekt samband (livsmedel, genetiskt modifierade organismer enligt gällande gemenskapslagstiftning, stress osv.) med miljöns kvalitet. Geografisk fördelning av trafikolyckor.

6.  Offentliga företag och offentlig service

Allmännyttiga tjänster och offentlig service. Omfattar ledningsnät ovan och under jord, såsom avloppssystem, avfallshantering, energiförsörjning, telekommunikationer och vattenförsörjning samt administrativ och social offentlig service av det slag som erbjuds av myndigheter, skolor och sjukhus.

7.  Anläggningar för miljöövervakning

Förläggning och drift av anläggningar för miljöövervakning omfattar observationer och mätning av utsläpp samt av tillståndet i miljökomponenter (havsmiljö, grund-och ytvatten i inlandet, luft, mark) och andra parametrar i ekosystemet (biologisk mångfald, ekologiska betingelser för växtligheten, etc.) som genomförts av myndigheter eller för deras räkning.

8.  Produktions- och industrianläggningar

Industriella produktionsställen. Innefattar vattenverk, gruvor, upplagsplatser.

9.  Jordbruks- och vattenbruksanläggningar

Jordbruksutrustning och produktionsanläggningar (inbegripet bevattningssystem, växthus och djurstallar).

10.  Befolkningsfördelning – demografi

Geografisk fördelning av människor i rutnät, regioner, administrativa enheter eller andra analysenheter. Även demografiska beskrivningar och uppgifter om befolkningens aktivitetsnivå ingår.

11.  Områden med särskild förvaltning/begränsningar/bestämmelser samt enheter för rapportering

Områden som förvaltas, regleras eller används för rapportering på internationell, europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Innefattar avfallsdeponier, skyddsområden runt dricksvattentäkter, områden som är känsliga för nitratbelastning, reglerade farleder till havs och i större inlandsvatten, områden för dumpning av avfall, områden med bullerrestriktioner, områden med tillstånd för prospektering och gruvbrytning, avrinningsdistrikt, områden med kustförvaltning och enheter som avger rapporter som rör miljön.

12.  Områden under antropogen stress

Områden under antropogen stress inklusive förorenade områden och områden utsatta för buller och strålning.

13.  Naturliga riskområden

Sårbara områden klassificerade efter naturliga risker (alla atmosfäriska, hydrologiska, seismiska och vulkaniska fenomen samt bränder som på grund av läge, omfattning och frekvens har potential att allvarligt påverka samhället), exempelvis översvämningar, snöskred, laviner, skogsbränder, jordbävningar, vulkanutbrott, jordras och sänkningar.

14.  Atmosfäriska förhållanden

Fysikaliska förhållanden i atmosfären. Innefattar geografiska data baserade på mätningar, modeller eller en kombination av dessa, samt mätpunkternas läge.

15.  Geografiska meteorologiska förhållanden

Väderförhållanden och mätningar av dessa; nederbörd, temperatur, evapotranspiration, vindhastighet och vindriktning.

16.  Geografiska oceanografiska förhållanden

Fysikaliska förhållanden i oceanerna (strömmar, salthalt, våghöjd osv.).

17.  Havsområden

Fysikaliska förhållanden i hav och saltsjöar indelade i områden och delområden med likartade egenskaper.

18.  Biogeografiska regioner

Områden som har relativt homogena ekologiska förhållanden med likartade egenskaper.

19.  Naturtyper och biotoper

Geografiska områden som kännetecknas av särskilda ekologiska förhållanden och som är fysiska livsmiljöer för specifika arter. Innefattar land- och vattenområden med särskilda geografiska, abiotiska och biotiska egenskaper, oavsett om de är naturliga eller delvis naturliga. Innefattar småbiotoper i landskapet – häckar, mindre vattendrag osv.

20.  Arters utbredning

Geografisk fördelning av djur- och växtarters förekomst i rutnät, regioner, administrativa enheter eller andra analytiska enheter.

21.  Förnybara energikällor

(1) EUT C (2) EUT C (3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 7 juni 2005. (4) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1. (5) EUT L 41, 14.2.2003, s. 26. (6) EUT L 345, 31.12.2003, s. 90. (7) EGT L 138, 28.5.2002, s. 1. (8) KOM(2004)0065 slutlig. (9) EGT L 192, 28.7.2000, s. 36. (10) EUT L 324, 11.12.2003, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 788/2004 (EUT L 138, 30.4.2004, s. 17). (11) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet senast ändrad genom 2003 års anslutningsakt. (12) EGT L 120, 11.5.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1641/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 1). (13) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. (14) * Tre år efter det att det här direktivet har trätt i kraft. (15) ** Sex år efter det att det här direktivet har trätt i kraft. (16) * Två år efter det att det här direktivet har trätt i kraft. (17) ** Fem år efter det att det här direktivet har trätt i kraft. (18) * Tre år efter det att det här direktivet har trätt i kraft. (19) * Sju år efter det att det här direktivet har trätt i kraft. (20) ** Två år efter det att det här direktivet har trätt i kraft. (21) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (EGT L 228, 9.9.1996, s. 1). Beslutet senast ändrat genom beslut nr 884/2004/EG (EUT L 167, 30.4.2004, s. 1). (22) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1). Direktivet senast ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).