(Samtyckesförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets förordning (KOM(2004)0492 – 2004/0163(AVC)),

–   med beaktande av artikel 161 i EG-fördraget,

–   med beaktande av sin resolution av den 22 april 2004 om den tredje lägesrapporten om ekonomisk och social sammanhållning(1),

–   med beaktande av artikel 75.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av interimsbetänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, fiskeriutskottet och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0177/2005).

1.  Europaparlamentet anser att förslaget till förordning generellt sätt överensstämmer med parlamentets resolution av den 22 april 2004 och har därför inga ytterligare direkta anmärkningar till kommissionens förslag. Med hänvisning till debatten i rådet uppmanar emellertid parlamentet kommissionen och rådet att ta hänsyn till följande särskilda rekommendationer:

2.  Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådet inte lyckades nå en överenskommelse om budgetplanen och uttrycker sin oro över eventuella negativa konsekvenser för sammanhållningspolitiken. Parlamentet anser att osäkerheten kring finansieringen av strukturpolitiken ytterligare kan komma att underminera medborgarnas förtroende för det europeiska projektet.

3.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att snarast fatta ett beslut, och under alla omständigheter senast före utgången av 2005, för att säkerställa att de europeiska regionerna och medlemsstaterna ges tillräckligt med tid för att förbereda de nya operativa programmen.

4.  Europaparlamentet begär att det vid hänvisningar till ekonomisk och social sammanhållning, under den nya perioden, alltid också hänvisas till territoriell sammanhållning och att särskild uppmärksamhet fästs vid utvecklingen av detta nya begrepp.

5.  Europaparlamentet motsätter sig betydande ändringar av den allmänna utformningen av kommissionens förslag, särskilt försök att helt eller delvis åter göra unionens regionalpolitik till en nationell fråga (avdelning 1).

6.  Europaparlamentet förespråkar att finansieringsnivån för de regioner som berörs av den statistiska effekten skall uppgå till 85 % av de resurser som avsätts för regioner som till fullo uppfyller konvergenskriterierna vid början av finansieringsperioden. Denna nivå skall sänkas till 60 % senast 2013.

7.  Europaparlamentet motsätter sig alla försök att reducera betydelsen av ett starkt mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning och stödjer målets fokusering på tillgänglighet, forskning och utveckling, utbildning, sysselsättning och social integration samt på informationssamhället. Parlamentet efterlyser därför en nära samordning mellan dessa prioriteringar och andra gemenskapsprogram och annan gemenskapspolitik, särskilt Lissabonstrategin.

8.  Europaparlamentet anser att rätten för regioner som berörs av den naturbetingade effekten att erhålla stöd skall utvidgas till att omfatta även åtgärder inom ramen för konvergensmålet, utan någon motsvarande ökning av gemenskapens resurser för dessa regioner (artikel 6.2).

9.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att ha en tredelad struktur inom det nya europeiska målet för territoriellt samarbete som omfattar transnationellt, gränsöverskridande och interregionalt samarbete. Parlamentet anser därför att interregionalt samarbete skall införas som en oberoende del av detta mål, liknande det som gäller för det nuvarande Interreg IIIc-programmet.

10.  Europaparlamentet anser att den totala budgeten för det europeiska målet för territoriellt samarbete skall bibehållas och betonar betydelsen av detta mål och efterlyser, när det gäller resursfördelning, en kraftig förändring av prioriteringarna mot gränsöverskridande samarbete (artikel 18 a).

11.  Europaparlamentet motsätter sig införandet av en godtycklig gräns på 150 km för att definiera maritima regioner som är berättigade till stöd ur program för gränsöverskridande samarbete och begär dessutom att det skall vidtas särskilda åtgärder för att garantera att regioner i EU:s randområden kan delta i dessa program. Parlamentet anser under alla omständigheter att detta avståndskriterium bör frångås när berörda NUTS III-regioner gränsar till samma hav.

12.  Europaparlamentet motsätter sig försvagning av principen om partnerskap som avsågs i det ursprungliga förslaget, särskilt när det gäller strategisk planering och programövervakning. Parlamentet begär särskilt att förteckningen över lämpliga organ bibebehålls (artikel 10.1 c).

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka banden med regionala, lokala och urbana parter för att optimera användningen av deras specifika kunskaper, såväl i utarbetandet av program som genomförandet av dem. Parlamentet förespråkar i detta sammanhang dessutom maximal decentralisering av befogenheter för att undvika onödigt administrativt arbete (artikel 10).

14.  Europaparlamentet begär att principen om jämställdhet mellan män och kvinnor utvidgas för att säkerställa att diskriminering inte förekommer på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion, trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, och särskilt att tillträde för funktionshindrade skall vara ett villkor för att få stöd från fonderna samt att detta övervakas i de verksamheter som fonderna medverkar i (artikel 14).

15.  Europaparlamentet begär att utvärderingarna av fonderna även skall visa vilka framsteg som gjorts när det gäller främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män och social integration samt kampen mot alla former av diskriminering.

16.  Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att bekräfta att skydd och förbättring av miljön kommer att främjas under de olika faserna av genomförandet av fonderna.

17.  Europaparlamentet begär att alla försök att justera den föreslagna finansieringsramen, både för de sammanlagda medlen och för fördelningen av medel mellan olika mål och innehållet i dem, bestämt skall avvisas och anser oberoende av detta att kommissionens förslag till hur stora medel som skall fördelas på de olika målen innebär en rättvis balans mellan olika intressen (artiklarna 15–22).

18.  Med tanke på det avgörande behovet av strukturresurser i många EU-regioner under den nya programplaneringsperioden, anser Europaparlamentet att alla resurser som avsätts för sammanhållningspolitiken skall användas i detta syfte. Parlamentet efterlyser därför en möjlighet att återanvända resurser som till följd av N+2-regeln inte utnyttjats inom underkategori 1b för regioner som har kapacitet att tillgodogöra sig dem, på grundval av principerna om effektivitet och rättvisa.

19.  Europaparlamentet efterlyser en politisk lösning som inför en särskild ersättning för de regioner eller medlemsstater som drabbats av stora ekonomiska förluster till följd av de skillnader som orsakats av genomförandet av kommissionens förslag om fördelning av finansiella resurser.

20.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag att anslå 336 100 000 000 EUR i 2004 års priser till stöd för den reviderade sammanhållningspolitikens tre prioriteringar är ett nödvändigt minimum för att reformen skall lyckas. Parlamentet anser att när budgetplanen för 2007–2013 väl är antagen skall kommissionen bekräfta beloppen i förslaget till förordning.

21.  Europaparlamentet påminner om att fonderna är beroende av bestämmelserna i budgetförordningen och understryker hur nödvändigt det är att kommissionen och medlemsstaterna tillämpar bestämmelserna om öppenhet och insyn och en sund ekonomisk förvaltning.

22.  Europaparlamentet begär att gemenskapen följer tydliga och omfattande strategiska riktlinjer för sammanhållning som skall antas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 161 i EG-fördraget. Parlamentet begär också att en översyn efter halva tiden genomförs i enlighet med samma förfarande om inte fördraget om upprättande av en konstitution för Europa har trätt i kraft. Om så har skett skall artikel III-223 tillämpas för att möjliggöra medbeslutande för Europaparlamentet på lagstiftningområdet (artiklarna 23–24).

23.  Europaparlamentet begär att besluten om det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) (beslut 884/2004/EG(2) och beslut 1692/96/EG(3)) skall inbegripas i artikel 23.3.

24.  Europaparlamentet begär att förslaget till förordning skall ha starkare band till den europeiska strategin för hållbar utveckling (artikel 23). Parlamentet begär i detta avseende att medlemsstaterna i de nationella strategiska referensramarna anger hur de tänker finansiera behoven på miljöområdet – särskilt när det gäller stödet till Natura 2000-nätverket, genomförandet av ramdirektivet om vatten och uppfyllandet av Kyotomålen – med gemenskapsmedel eller med egna medel (artikel 25).

25.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på en balanserad och rättvis finansiell behandling av områden med allvarliga och bestående naturbetingade, vädermässiga och demografiska nackdelar såsom öar, bergs- och gränsområden samt områden med liten befolkning, särskilt de mycket glesbefolkade områdena i unionens delar (skäl 12). Parlamentet begär också att hänvisning görs till dessa områden i de tematiska och regionala prioriteringarna, och att de specificeras i strategiavsnittet i de nationella strategiska referensramarna (artikel 25).

26.  Europaparlamentet begär att de nya medlemsstaterna Malta och Cypern, för att de skall kunna hantera de specifika problem de har på grund av att de öar i Europeiska unionens randområden, skall erhålla tillräckligt finansiellt stöd som skall utgå på grundval av ökaraktären, det avlägsna läget och principen om likabehandling.

27.  Europaparlamentet stöder kraftfullt den särskilda insatsen på 1 100 000 000  EUR för de yttersta randområdena som har föreslagits av kommissionen samt möjligheten att finansiera operativt stöd enligt artikel 11 i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden (KOM(2004)0495). Parlamentet begär att kraven i artikel 299.2 i EG-fördraget om att de yttersta randområdena skall behandlas som ett specialfall när det gäller deras tillgång till strukturfonderna, inbegripet de regioner vars BNP redan har överskridit 75 procent av gemenskapens genomsnitt, skall komma till fullt uttryck i praktiken.

28.  Europaparlamentet begär att en nationell strategisk referensram följs som skall utarbetas i nära samarbete med de parter som avses i artikel 10 och vara föremål för ett beslut av kommissionen efter förhandlingar inom ramen för partnerskapet (artikel 26).

29.  Europaparlamentet begär att en möjlighet införs att se över den nationella strategiska referensramen (artikel 26).

30.  Europaparlamentet begär att den strategiska uppföljningen förenklas så att medlemsstaterna och kommissionen åläggs att lämna in rapporter vartannat år (artiklarna 27 och 28). Parlamentet begär i detta sammanhang att en debatt genomförs vartannat år i ett strategiskt forum med företrädare från Europaparlamentet, kommissionen, Regionkommittén och medlemsstaterna (artikel 29).

31.  Beträffande principen om stöd från en enda fond per program begär Europaparlamentet att gränsen höjs från 5 procent till 10 procent för finansiering från ESF eller ERUF av sådana åtgärder som faller under tillämpningsområdet för stödet från en annan fond (artikel 33). Parlamentet föreslår dock att kommissionen under vissa omständigheter kan bevilja samma förvaltningsmyndighet att förvalta mer än en insats, men att taket på 10 procent fortfarande skall tillämpas.

32.  För att betona tätorternas betydelse och i synnerhet hållbar stadsplanering begär Europaparlamentet att de operativa program som finansieras genom strukturfonderna och anknyter till målen konvergens, regional konkurrenskraft och sysselsättning skall innehålla krav på att information skall lämnas om strategin för frågor rörande tätorter tillsammans med en förteckning över de tätorter som valts och förfarandena för vidaredelegering. Parlamentet anser att sådana förfaranden skall tas upp i samband med regionalt och lokalt partnerskap. Parlamentet anser att finansieringsnivån måste motsvara åtminstone den nivå som tätorter är berättigade till enligt nuvarande förordning (artikel 36).

33.  Europaparlamentet anser att man inom ramen för de tre fonderna måste ta hänsyn till småföretagens och mikroföretagens, särskilt hantverksföretagens, prioriteringar, med hänsyn till deras betydelse för sammanhållning och regional utveckling och deras bidrag till tillväxt och sysselsättning, samt att stödja genomförandet av de principer och riktlinjer som ingår i Europeiska stadgan för småföretag som antogs av Europeiska rådet i Feira 2000.

34.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör ge en beskrivning av planen för den strategiska miljöbedömningen (SMB) av nationella strategiska referensramar och operativa program och se till att miljökonsekvensbedömningar (MKB) av större infrastrukturprojekt görs i rätt tid. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se till att större infrastrukturprojekt inte strider mot skydd och förbättring av miljön (artiklarna 38–40). Parlamentet begär att utbetalningar ställs in till projekt vars genomförande bryter mot EU:s miljölagstiftning.

35.  Europaparlamentet förespråkar ett sammanhängande synsätt på och bevarandet av strukturfondsförfarandena när de nuvarande grannskapsprogrammen omvandlas till program under de nya samarbetsinstrumenten för unionens yttre gränser ENPI och IPA.

36.  Europaparlamentet begär att förslaget om en gemenskapsreserv för kvalitet och resultat behålls som en mekanism för att främja framsteg, inbegripet Sammanhållningsfonden. Parlamentet efterlyser dock att rättvisa, objektiva, öppna och gemensamt antagna kriterier skall tillämpas för att säkerställa att den verkligen uppnår sitt syfte (artikel 48).

37.  Europaparlamentet begär att principen om tillgänglighet för funktionshindrade personer uttryckligen skall erkännas och vara ett krav i de strategiska riktlinjerna och i den utvärderingsprocess som måste genomföras enligt dessa riktlinjer.

38.  Europaparlamentet begär att de medlemsstater som så önskar skall kunna besluta om en obligatorisk nationell reserv för oförutsedda utgifter och rekommenderar att större flexibilitet införs beträffande sättet för genomförande (artikel 49).

39.  Europaparlamentet tillbakavisar påtryckningarna om att ändra de föreslagna medfinansieringssatserna (artikel 51), men begär en fördubbling av den tillåtna ökningen till tio procentenheter för områden med mer än en av de geografiska eller naturbetingade nackdelar som anges i förslaget. Parlamentet begär också att en ökning på tio procentenheter införs för tätortsområden (artikel 52).

40.  Europaparlamentet stöder kraftfullt alla tillgängliga incitament för att aktivera privat kapital och främja partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn under den nya programplaneringsperioden (artikel 50 d och artikel 54). Parlamentet anser att beräkningen av gemenskapens medfinansieringssats som en procentandel av enbart de deklarerade offentliga utgifterna är ett viktigt förslag till förenkling i denna förordning som bättre garanterar tillämpningen av additionalitetsprincipen, oberoende av om den offentliga utgiftsdelen av medlemsstatens medfinansieringssats delvis skulle kunna ersättas av privat kapital inom programmet. Parlamentet begär samtidigt att man skall behålla den flexibilitet som ges genom att beräkningen av medfinansieringssatsen sker för varje prioritering och inte för varje åtgärd (artiklarna 51 och 76). Parlamentet betonar emellertid att beräkningen av medfinansieringssatsen inte får inverka negativt på icke-statliga organisationers och andra frivilligorganisationers deltagande i strukturfondsverksamheten.

41.  Europaparlamentet framhåller särskilt att all EU-politik måste bidra till målet om ekonomisk och social sammanhållning. Även den internationella handelspolitiken omfattas av detta mål och får inte utgöra något undantag. Parlamentet begär att handelspolitiken utformas på så vis att chockeffekter för regioner förhindras och framhåller särskilt att utflyttning av företag eller delar av produktionen utgör en stor fara för den regionala utvecklingen.

42.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag att införa finansiella korrigeringar för företag som omlokaliserar sin verksamhet är en oundgänglig åtgärd om man skall undvika att äventyra konsolideringen av den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i de berörda regionerna. Parlamentet föreslår att det skall inrättas övervakningssystem för att beräkna de ekonomiska och sociala kostnaderna av omlokaliseringar så att lämpliga sanktioner kan fastställas i enlighet härmed. Parlamentet begär samtidigt att det skall antas nödvändiga rättsliga åtgärder för att se till att företag som erhåller gemenskapsfinansiering inte omlokaliserar under en lång och på förhand fastställd period.

43.  Europaparlamentet efterlyser en bestämmelse som innebär att medfinansiering av verksamhet som leder till att ett stort antal arbetstillfällen går förlorade eller till att fabriker stängs ned på sin nuvarande plats skall omöjliggöras.

44.  Europaparlamentet begär att hänvisning görs till behovet av hög nivå på kunskaper och kompetens inom projektförvaltning som en grundläggande faktor för att säkerställa att projekt genomförs i tid och enligt budgeten (artikel 57).

45.  Europaparlamentet begär att proportionalitetsprincipen tillämpas effektivt i samband med programarbetet (artikel 31–37), utvärderingen (artikel 45), förvaltningen, övervakningen och kontrollerna (artikel 57–73) beroende på programmens storlek. Parlamentet anser dessutom att förenklingsprincipen måste tillämpas på dessa områden för samtliga program till förmån för alla medlemsstater.

46.  Europaparlamentet noterar att kommissionen och medlemsstaterna delar på ansvaret för strukturfonderna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att årligen lämna en redogörelse som garanterar att skattebetalarnas pengar inom EU har använts på ett korrekt och öppet sätt. Parlamentet förespråkar att dessa redogörelser skall undertecknas av finansministern i varje medlemsstat. Kommissionen bör tydligt definiera vad den avser med "oegentlighet" i samband med medlemsstaternas rapportering.

47.  Europaparlamentet begär att andemeningen skall behållas i de föreslagna gränserna för proportionella kontroller (medfinansiering på 33 procent och en kostnad på 250 000 000 EUR) under vilka inga systematiska kontroller genomförs av kommissionen. Parlamentet begär emellertid att fondernas särskilda egenskaper beaktas (artikel 73).

48.  Europaparlamentet motsätter sig alla ändringar av de föreslagna förskottsbeloppen (artikel 81).

49.  Europaparlamentet motsätter sig ytterligare försvagning av N+2-regeln för strukturfonderna utöver den flexibilitet som redan föreslagits för större projekt, eftersom nyttan av denna regel har visats genom att den på ett effektivt sätt förbättrar användning av fonderna under den nuvarande programperioden (artikel 93). Parlamentet begär emellertid att större flexibilitet skall medges för Sammanhållningsfonden.

50.  Europaparlamentet begär att större flexibilitet införs så att den föreslagna tvåmånadersgränsen för medlemsstaterna att motbevisa finansiella korrigeringar av kommissionen förlängs. Parlamentet anser att denna tidsgräns skall kunna varieras i förhållande till hur allvarligt det aktuella problemet är (artikel 100).

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med sammanhållningsländerna finna en lösning på frågan om huruvida icke återbetalningspliktig moms skall berättiga till stöd och garantera att kommunerna får direkt tillgång till fondmedel.

52.  Europaparlamentet motsätter sig försöken att införa utgifter som inte är relaterade till investeringen, t.ex. boendekostnader, som godkända utgifter för beräkning av gemenskapens medfinansiering. Parlamentet anser emellertid att utgifter som rör renovering av subventionerade bostäder i syfte att spara energi och skydda miljön bör betraktas som godkända utgifter.

53.  Europaparlamentet motsätter sig sänkningarna av taken för statliga stöd till konvergensregioner, inbegripet de regioner som berörs av den statistiska effekten. Parlamentet begär därför att alla regioner som omfattas av konvergensmålet även skall behandlas lika när det gäller stödregler och att de skall omfattas av artikel 87.3 a i EG-fördraget. Dessutom begär parlamentet en gradvis övergång av stödtaken för de regioner som berörs av den naturbetingade effekten. Parlamentet betonar vikten av att territoriell modulering behålls med särskild hänsyn till geografiska eller naturbetingade nackdelar vid tillämpningen av reglerna om statligt stöd till regioner utanför konvergensmålen.

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att begära ytterligare diskussioner med rådet i enlighet med artikel 75.3 i arbetsordningen.

55.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 1000. (2) EUT L 167, 30.4.2004, s. 1. (3) EUT L 228, 9.9.1996, s. 1.