Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens återkommande rapport 2004 och dess rekommendation om Turkiets framsteg på vägen mot anslutning av den 6 oktober 2004 (KOM(2004)0656) och Europaparlamentets resolution(1) av den 15 december 2004 om denna rapport,

–   med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 17 december 2004 om att inleda förhandlingar med Turkiet om EU-medlemskap,

–   med beaktande av gemenskapens regelverk inom området för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0175/2005), och av följande skäl:

A.  Turkiet kommer den 3 oktober 2005 att inleda förhandlingar om medlemskap i Europeiska unionen, i enlighet med Europeiska rådets beslut i december 2004.

B.  Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW)(2) är en del av den internationella rätten och är därmed överordnad turkisk nationell rätt, vilket fastslås i artikel 90 i den turkiska grundlagen. Turkiet är part till CEDAW sedan 1985 och till dess frivilliga protokoll sedan 2002.

C.  Kandidatländer som vill ansluta sig till Europeiska unionen är skyldiga att anta gemenskapens regelverk.

D.  Kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män är en del av gemenskapens regelverk.

E.  De nyligen genomförda rättsliga reformerna i Turkiet inom området för kvinnors rättigheter är ett stort steg på vägen mot att genomföra regelverket, även om stora problem återstår innan dessa reformer och förändringar kan omsättas i praktiken och konkreta resultat uppnås.

F.  Den nya brottsbalken trädde i kraft den 1 juni 2005, och detta exempel på framsteg på lagstiftningsområdet måste nu omsättas i praktiken.

G.  Kommissionen pekar i sin ovannämnda återkommande rapport bland annat på följande huvudsakliga problemområden i fråga om kvinnornas situation: våld mot kvinnor, i synnerhet våld i hemmet och hedersrelaterade och sedvänjerelaterade brott, hög analfabetism, låg kvinnlig representation i parlamentet och i lokala representativa organ, låg andel kvinnor i arbetslivet samt fortsatt diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden.

H.  Den ekonomiska och sociala underutvecklingen i vissa stadsområden, på landsbygden i allmänhet och i missgynnade områden av Turkiet, liksom in- och utvandringen med tillhörande problem såsom fattigdom och allvarliga sociala problem i innerstadsområden, förvärrar kvinnornas problem i de områdena och underminerar deras ställning, som också hämmas av bestående patriarkala sociala strukturer.

I.  I vissa turkiska regioner sker ingen omedelbar registrering av nyfödda. Metoden med efterhandsregistrering gör att unga kvinnors ålder kan fastställas på ett godtyckligt sätt och att minderåriga flickor myndigförklaras för att tvångsäktenskap de facto skall legitimeras.

J.  Hundratals fall av tortyr hänsköts till turkiska regeringsinstanser och människorättsorganisationer under 2003 och 2004. EU:s medlemsstater beviljade över 2 000 asylansökningar från turkiska medborgare (varav många kvinnor) under 2003.

K.  De kurdiska kvinnorna lider av problem som ackumulerats under en lång tid (analfabetism, ohälsa, fattigdom, social utslagning osv.) på grund av att det saknas en integrerad strategi för att utveckla deras ekonomiska, sociala och kulturella behov.

L.  Den rådande situationen med negativ diskriminering mot kvinnor kan i vissa fall bäst avhjälpas genom tillfälliga insatser i form av positiv särbehandling, vilket rekommenderas av bland andra CEDAW. Det finns ett oavvisligt behov av kvinnliga förebilder i maktposition och beslutsfattande ställning, inklusive på toppnivåer.

M.  Den turkiska regeringen har ännu inte avslutat förhandlingarna med kommissionen om deltagande i Daphne II-programmet(3) om åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor, och förefaller ovillig att medverka med egna finansiella bidrag.

N.  Unicef beräknar att mellan 600 000 och 800 000 flickor i skolåldern varje år antingen förhindras att gå till skolan av sina familjer eller saknar tillgänglig infrastruktur för att kunna gå i de skolor som finns på landsbygden.

O.  Det råder en allvarlig brist på tillförlitlig statistik om kvinnornas situation i Turkiet, i synnerhet när det gäller våld mot kvinnor, och existerande uppgifter innefattar ännu inte alla problem när det gäller kvinnornas rättigheter.

P.  Kvinnornas deltagande på den turkiska arbetsmarknaden minskar för närvarande.

Q.  Kvinnornas deltagande i det politiska livet i Turkiet är oroväckande lågt med tanke på att endast 4,4 procent av parlamentsledamöterna och endast 1 procent av företrädarna i lokala valda församlingar är kvinnor, och deras medverkan i alla ekonomiska och politiska beslutsfattande organ är försumbar.

R.  Kvinnornas ekonomiska oberoende är avgörande för deras förmåga att hävda sina rättigheter.

S.  De 14 kvinnojourer för kvinnor som utsatts för våld som finns i Turkiet motsvarar inte behoven hos en befolkning på omkring 70 miljoner. De blygsamma möjligheter som erbjuds enligt gällande lag, det vill säga en kvinnojour i varje samhälle med över 50 000 invånare, har inte heller förverkligats.

T.  Den 6 mars 2005 avbröt polisen med våld en demonstration i Istanbul i anslutning till Internationella kvinnodagen och grep de kvinnliga demonstranterna.

1.  Europaparlamentet understryker att respekt för mänskliga rättigheter, inbegripet kvinnors rättigheter, är en absolut förutsättning för medlemskap i Europeiska unionen och uppmanar kommissionen att göra frågan om mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors rättigheter, till en huvudfråga på dagordningen för förhandlingarna med Turkiet.

2.  Europaparlamentet betonar att den turkiska regeringen noggrant bör upprätthålla, och där så krävs inrätta, en landsomfattande juridisk registrering av äktenskap och födslar för att garantera alla män och kvinnor fullständiga rättigheter till medborgarskap och möjlighet att fullt ut åtnjuta sina mänskliga rättigheter, till exempel tillgång till utbildning och hälso- och sjukvård.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i anslutningsförhandlingarna med Turkiet verka för omedelbar registrering av nyfödda och på så vis sätta stopp för all form av missbruk, som framför allt går ut på att man i efterhand skall kunna gå till turkiska familjedomstolar och ansöka om att få unga flickors ålder höjd för att få dem officiellt myndigförklarade och därmed undgå åtal för tvångsäktenskap.

4.  Europaparlamentet berömmer den turkiska regeringen och det turkiska parlamentet för de nyligen beslutade lagstiftningsreformerna bland annat i konstitutionen och civil- och strafflagstiftningen samt inom arbetsrätten när det gäller kvinnornas situation, men uttrycker sin oro över bristen på framsteg i fråga om tillämpning och genomförande av lagstiftningen om kvinnornas rättigheter, och förväntar sig därför konkreta jämställdhetsrelaterade åtgärder, program och projekt för att genomföra dem, liksom fortlöpande övervakning av lagstiftningen, till exempel i form av regelbundna bedömningar av lagstiftningens inverkan på jämställdheten.

5.  Europaparlamentet berömmer den turkiska regeringen för de nyligen beslutade ändringarna i lagstiftningen, vilka innebär att hedersmord skall bestraffas med livstids fängelse, och att även medhjälp vid hedersmord och annan delaktighet straffas. Parlamentet berömmer och stöder erkännandet av våldtäkt inom äktenskapet som ett brott, och uppmanar medlemsstaternas regeringar att följa detta exempel.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av ett fullständigt och verkningsfullt genomförande av den nya lagstiftningen och uppmanar den turkiska regeringen att se till att generaldirektoratet för kvinnors ställning får tillräcklig finansiering och personal och tilldelas ett tydligt mandat.

7.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att inleda nödvändiga reformer och vederbörligen genomföra dessa för att skydda landets minoriteter och deras värdighet, särskilt de kurdiska grupperna i sydöstra Turkiet, där kvinnorättssituationen fortfarande ger anledning till oro (analfabetism, social utslagning, utestängning från arbetsmarknaden, fattigdom osv.), och uppmanar den turkiska regeringen att samarbeta med borgmästarna i de kurdiska regionerna vid utarbetandet och främjandet av utvalda program för jämställdhet och kvinnors rättigheter.

8.  Europaparlamentet understryker att regeringen med stöd av generaldirektoratet och i samarbete med icke-statliga kvinnoorganisationer måste utforma en helhetsstrategi med kvalitativa och kvantitativa mål för att garantera kvinnors rättigheter, enligt vilken kvinnors mänskliga rättigheter fullt ut iakttas och erkänns som individers rättigheter, oberoende av deras traditionella roller som hustrur och mödrar, och vilken får ett helhjärtat politiskt stöd. Parlamentet betonar att regeringen måste integrera jämställdhetsperspektivet i enlighet med artikel 10 i konstitutionen för att öka medvetandet om kvinnofrågor och skydda kvinnors rättigheter, att den måste inrätta en budget för kvinno- och jämställdhetsfrågor på nationell och lokal nivå och regelbundet ta initiativ till och utveckla projekt som rör kvinnors rättigheter.

9.  Europaparlamentet erkänner den positiva roll det civila samhället spelat för att driva igenom de nyligen beslutade lagstiftningsreformerna och att det krävs information och mobilisering av hela politikerkåren, det civila samhället, religiösa samfund och media för att uppnå demokratisk förändring.

10.  Europaparlamentet uppmanar såväl kommissionen som den turkiska regeringen att erkänna kvinnorättsorganisationernas roll som regeringens samarbetspartner samt att stödja dem och förse dem med tillräcklig finansiering och handlingsfrihet, på samma sätt som det görs i Europeiska unionen.

11.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att fortsätta att föra en meningsfull dialog med det civila samhället, att samarbeta när så är möjligt och att stärka detta samarbete genom att inrätta officiella och varaktiga strukturer och institutioner och att engagera icke-statliga organisationer i förhandlingsprocessen inför anslutningen till EU.

12.  Europaparlamentet understryker vikten av ett strukturerat samarbete mellan arbetsmarknadens parter och mellan icke-statliga organisationer i Turkiet och motsvarande parter inom EU, exempelvis genom utbytesprogram och partnersamverkan mellan dessa organisationer.

13.  Europaparlamentet påpekar att tillräckliga medel till icke-statliga organisationer i Turkiet måste avsättas i EU:s budgetplan för 2007–2013 inom ramen för Europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av den tredje pelaren i kommissionens anslutningsstrategi och i samarbete med den turkiska regeringen inleda och stödja diskussioner om kvinnors rättigheter i det turkiska samhället, genom att anordna debatter i synnerhet om våld, analfabetism och rätten till utbildning, framför allt i landsbygdsområden och mindre gynnade områden.

15.  Europaparlamentet fördömer polismaktens användning av omotiverat våld under demonstrationer och välkomnar regeringens löfte nyligen om att stödja inrikesministerns cirkulär av den 17 augusti 2004 om åtgärder för att förebygga och bestraffa onödigt användande av våld som säkerhetsstyrkorna gjort sig skyldiga till. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att öka medvetenheten om kvinnors rättigheter och anordna utbildning i enlighet med vad som anges i nästa punkt i denna resolution.

16.  Europaparlamentet anser att skyddet av kvinnors rättigheter fortfarande är otillräckligt i praktiken, särskilt när det gäller våld mot kvinnor, och uppmanar enträget regeringen att lägga större vikt vid att genomföra lagstiftningen, bland annat genom att snarast inrätta skyddade boenden, stödja initiativ från det civila samhället och tillhandahålla tillräckliga anslag från nationella och kommunala budgetar för både statliga och icke-statliga skyddade boenden, samt anordna obligatorisk utbildning om kvinnor och jämställdhet och om våld för anställda inom den offentliga förvaltningen, polisen, rättsväsendet, hälso- och sjukvården samt utbildningsväsendet.

17.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att ändra kommunallag nr 5215 om skyddat boende genom att införa en skyldighet att inrätta skyddade boenden i alla kommuner med mer än 50 000 invånare, att se till att alla skyddade boenden byggs och underhålls i enlighet med internationell standard och underlätta för och stödja icke-statliga organisationer som tillhandahåller sådant boende och liknande resurser.

18.  Europaparlamentet konstaterar att Turkiet redan har påbörjat genomförandet av lagstiftningen och noterar att enskilda projekt redan har inletts. Parlamentet noterar också den positiva roll som kommissionen har haft när det gäller dessa projekt.

19.  Europaparlamentet uppmanar Turkiets regering att öppna fler daghem och därigenom stimulera kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

20.  Europaparlamentet välkomnar som ett första steg regeringens meddelande nyligen om att ytterligare fem skyddade boenden skall öppnas före utgången av 2005.

21.  Europaparlamentet uppmanar enträget den turkiska regeringen att allvarligt överväga att delta i Daphne II-programmet om åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor.

22.  Europaparlamentet fördömer polygami, tvångsäktenskap, sedvänjerelaterade brott, hedersrelaterade brott och våld mot kvinnor i allmänhet, däribland sexuella trakasserier på arbetsplatsen, och uppmanar den turkiska regeringen som helhet och de enskilda regeringsmedlemmarna och parlamentsledamöterna att göra detsamma och försöka hitta sätt att förebygga dessa brott och förhindra dem, utdöma lika hårda straff för sedvänjerelaterade brott som för hedersrelaterade brott och delta i och organisera kampanjer för att öka medvetenheten om dessa frågor hos allmänheten samt ge finansiellt stöd till de icke-statliga organisationernas kampanjer i dessa frågor.

23.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att vidta åtgärder för att garantera våldsbrottsoffrens och vittnenas säkerhet under rättsprocesser som handlar om våld mot kvinnor.

24.  Europaparlamentet välkomnar att icke-frivilliga test av oskuld och gynekologiska undersökningar skall betraktas som brott och noterar de undantag som gäller vid domstolsbeslut, men betonar att ett medgivande från den berörda kvinnan bör vara ett absolut krav även när ett sådant beslut föreligger.

25.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att ge kvinnor som har utsatts för våld, eller riskerar att utsättas för våld, lämplig lättillgänglig vård och juridiskt stöd och skydd, samt att inrätta hjälptelefonlinjer där kvinnor kan anmäla våld och begära hjälp.

26.  Europaparlamentet berömmer den turkiska regeringen för de nyligen införda lagändringarna som innebär att hedersmord skall bestraffas med livstids fängelse och som gör det möjligt att bestraffa medhjälp till hedersmord. Parlamentet berömmer att våldtäkt inom äktenskapet erkänns som ett brott och uppmanar den turkiska regeringen att garantera att de straffsatser som fastställs i lagen också tillämpas i praktiken. Vidare uppmanar parlamentet Europeiska unionens medlemsstater att även bekämpa hedersbrott inom sitt territorium.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utarbetandet av oberoende och uttömmande prevalensstudier, som bland annat ger tillförlitliga uppgifter, särskilt i fråga om analfabetismens utbredning hos kvinnor, problemen när det gäller kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden och förekomsten av våld mot kvinnor, framför allt våld i hemmet och hedersbrott. Syftet med studierna skall vara att uppmuntra berörda myndigheter att vidta nödvändiga åtgärder.

28.  Europaparlamentet uppmanar enträget Turkiet att, i egenskap av part till CEDAW-konventionen och dess frivilliga protokoll, ratificera tilläggsprotokoll nr 12 till Europakonventionen om mänskliga rättigheter(4) som behandlar åtgärder för att förebygga diskriminering.

29.  Europaparlamentet föreslår att de politiska partierna ser över sina partistrukturer och antar adekvata strategier för att uppnå en bättre balans mellan kvinnor och män i de valda församlingarna, däribland positiva åtgärder som exempelvis kvoteringssystem.

30.  Europaparlamentet uppmanar de politiska partierna i Turkiet att låta kvinnornas roll i partihierarkin utvidgas till att omfatta andra områden än kvinnofrågor, att ge dem ledande befattningar i partiernas organisationsstruktur och öka medvetenheten om vikten av att kvinnor har en aktiv roll i politiken, samt aktivt söka efter och utbilda och stödja kvinnliga kandidater för politiska poster. Parlamentet anser att denna strategi kan stärkas i samarbete med andra europeiska politiska partier, som kan bidra till ett verkningsfullt och ömsesidigt utbyte av erfarenheter och synpunkter.

31.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att inrätta ett utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män med fullständiga lagstiftningsrättigheter i det turkiska parlamentet, kräver att den nödvändiga lagstiftningen antas så snart som möjligt och uppmanar detta utskott att stå i regelbunden kontakt med Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

32.  Europaparlamentet uppmanar det turkiska parlamentet att även se till att kvinnliga parlamentsledamöter blir representerade i delegationen till den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Turkiet.

33.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de turkiska myndigheterna att öka sina ansträngningar för att garantera kvinnors rätt till utbildning, och att kvinnor som hindras från att utöva sin rätt till utbildning på grund av svårigheter relaterade till familj eller social eller kulturell bakgrund skall få information om sina rättigheter. Parlamentet föreslår att den turkiska regeringen skall garantera rätten till utbildning på grundläggande nivå och på påbyggnadsnivå, öka det ekonomiska stödet till föräldrar, särskilt i landsbygdsområden och mindre gynnade områden, i syfte att stimulera dem att ge sina barn, och framför allt sina döttrar, utbildning, mot bakgrund av den utbredda analfabetismen bland kvinnor.

34.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att vidta nödvändiga åtgärder, särskilt i landsbygdsområden och mindre gynnade områden, för att bekämpa analfabetismen, framför allt genom informationskampanjer och kampanjer för att öka medvetenheten om vikten av utbildning och dess potential för ekonomin och samhället, och med särskilt tonvikt på utbildning av flickor.

35.  Europaparlamentet anser att främjandet av ett utbildningssystem med jämställdhetsperspektiv och obligatorisk skolgång för flickor i familjer som huvudsakligen lever i isolerade områden skulle bidra till att förbättra deras ställning i samhället och leda till en ökad medvetenhet om jämställdhetsfrågor i samhället. Parlamentet uppmuntrar därför arbetet med att införa ett jämställdhetsperspektiv i utbildningssystemet, exempelvis genom en översyn av läromedel i enlighet med artikel 5 i CEDAW-konventionen. Parlamentet uppmanar regeringen att säkerställa att både flickor och pojkar undervisas om kvinnors rättigheter och om jämställdhetsfrågor.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och den turkiska regeringen att inleda kampanjer i media (tv och radio) för att uppmärksamma vikten av att iaktta kvinnors rättigheter och den positiva inverkan detta får på samhälle och arbetsplatser.

37.  Europaparlamentet understryker att Turkiet fullt ut måste följa gemenskapens regelverk inom området för lika lön, lika möjligheter och lika behandling av kvinnor och män i arbetslivet och på arbetsmarknaden, och att landet måste förbättra kvinnors möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och få tillgång till ett livslångt lärande, bland annat genom att bekämpa diskriminering och trygga möjligheten att förena arbete och familj.

38.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att lämna uppgifter om rättigheter för de kvinnor som arbetar i familjeföretag, inom jordbruket eller olagligt.

39.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att främja utbytet mellan skolor, föreningar och andra organ som för samman unga européer och turkar av båda könen.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och den turkiska regeringen att fortsätta att inrätta och stödja kvinnors arbetsmarknads- och sysselsättningsprojekt, inbegripet projekt som drivs av icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att genomföra nationella handlingsplaner för kvinnorna och arbetslivet, vilket för närvarande är praxis i Europeiska unionens medlemsstater.

41.  Europaparlamentet uppmanar fackliga organisationer och övriga parter på arbetsmarknaden i Europeiska unionen och Turkiet att samarbeta i syfte att öka kvinnornas deltagande på den turkiska arbetsmarknaden och i olika beslutsfattande poster inom olika sektorer på arbetsmarknaden.

42.  Europaparlamentet betonar att man avser att noga övervaka kvinnornas situation i Turkiet och årligen rapportera om detta genom parlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, och uppmanar kommissionen att göra detsamma.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin första rapport till Europeiska rådet i december 2005 om reformtakten – vilken också avgör hur förhandlingarna utvecklas – systematiskt och detaljerat ta upp de framsteg som gjorts fram till den aktuella tidpunkten för att förändra och genomföra lagstiftningen för främjandet av kvinnors rättigheter.

44.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europarådets generalsekreterare och Turkiets regering och parlament.

(1) Antagna texter, P6_TA(2004)0096. (2) http://www.un.org/womenwatch/daw/cedaw/. (3) EUT L 143, 30.4.2004, s. 1. (4) http://www1.umn.edu/humanrts/euro/z31prot12.html