Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om Europeiska unionen och Irak – en ram för ett ökat engagemang (KOM(2004)0417),

–   med beaktande av rådets och kommissionens gemensamma skrivelse om Irak: EU:s strategi på medellång sikt, D(2004)10111 av den 9 juni 2004,

–   med beaktande av kommissionens dokument om biståndsprogrammet till Irak för 2005, PE/2005/401,

–   med beaktande av rådets skrivelse om Europeiska unionens samordnade rättsstatsuppdrag i Irak, 6405/3/05 – REV 3 av den 21 februari 2005,

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möten i Bryssel (17 februari 2003) och Thessaloniki (19 och 20 juni 2003) och det grekiska ordförandeskapets förklaring (Aten den 16 april 2003),

–   med beaktande av slutsatserna från rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) av den 25 april 2005,

–   med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1483 (2003), 1500 (2003), 1511 (2003) och 1546 (2003),

–   med beaktande av sina resolutioner av den 16 maj 2002 om situationen i Irak elva år efter Gulfkriget(1), av den 30 januari 2003(2) och den 16 september 2004(3) om situationen i Irak, sin rekommendation till rådet av den 24 september 2003 om situationen i Irak(4) och av Europaparlamentets och rådets beslut 2004/155/EG av den 18 december 2003 om användning av flexibilitetsmekanismen för återanpassning och återuppbyggnad i Irak enligt punkt 24 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999(5),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för internationell handel (A6-0198/2005), och av följande skäl:

A.  Krigsutbrottet i Irak var ett olyckligt surrogat för en politisk lösning för att åstadkomma politisk förändring och demokratisering i landet.

B.  Konflikten har givit upphov till djupa motsättningar inom det internationella samfundet.

C.  De olika aspekterna av kriget i Irak och dess konsekvenser är fortfarande en känslig fråga i den allmänna opinionen och för regeringar i Europa och Förenta staterna.

D.  Införandet av tydligare regler för att begränsa användningen av våld i internationella relationer, för kampen mot terrorism och för arbetet med att förhindra spridningen av massförstörelsevapen utgör en fråga av avgörande vikt för det internationella samfundet.

E.  Parlamentet är enigt i sin förhoppning om en snabb och övergripande lösning på de många problem som fortfarande finns i dagens Irak.

F.  Den långvariga diktaturen med förtryck av befolkningen, de internationella sanktionerna och kriget orsakade ett totalt sammanbrott av Iraks samhälleliga och politiska strukturer, med anarki och osäkerhet som följd.

G.  De senaste månaderna har kännetecknats av ökad osäkerhet, terroristhandlingar, kidnappning av civila (även journalister) och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Detta påverkar i synnerhet vardagen för de vanliga människorna i Irak.

H.  EU skickade inga valobservatörer för att på plats bevaka det val som hölls i januari 2005 men spelade en viktig roll genom sitt ekonomiska och praktiska stöd till föreberedelsearbetet.

I.  Återuppbyggnadsarbetet bör inte ses som blott en mekanisk process som bara handlar om att återställa infrastrukturen utan snarare som resultatet av en allomfattande politisk strategi som inbegriper förändringar på det ekonomiska, sociala och kulturella området och som grundar sig på full respekt för rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter.

J.  Återuppbyggnadsstrategin bör utgå från en rad parametrar, bland dem hänsynen till såväl externa och internationella faktorer som inrikespolitiska faktorer och till de bidrag som icke-statliga aktörer har att lämna.

K.  Det irakiska samhället och dess samhällsliv rasade helt samman till följd av Saddam Husseins diktatur, kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, förtrycket av det irakiska folket och kriget och måste därför byggas upp igen i alla dess aspekter. Detta måste ske skyndsamt och genom en strategi som går ut på att fastställa prioriteringar tillsammans med de irakiska myndigheterna och med hjälp av FN och det internationella samfundet.

L.  Iraks befolkning deltog i stor omfattning i landets första demokratiska val och gav sitt breda stöd till bildandet av en demokratisk regering, valet av president och det inledande arbetet med att utforma en ny konstitution.

M.  EU:s biståndsprogram för 2005 innehåller ett löfte om anslag ur budgeten på 200 000 000 euro och identifierar behov som återspeglas i den nationella utvecklingsstrategi för 2005–2007 som utarbetats av den irakiska övergångsregeringen.

N.  EU måste bedriva ett nära samarbete med FN, som har en framträdande roll i återuppbyggnaden av landet, och med andra internationella organisationer.

O.  EU stod som en av värdarna för en internationell konferens om Irak i Bryssel den 22 juni 2005.

1.  Europaparlamentet understryker behovet av att gå vidare från det förflutna. Parlamentet är djupt bedrövat över de tusentals civila och utländska soldater som uppskattas ha dödats sedan invasionen inleddes, och över det stadigt växande antalet människor som dödas varje månad. Parlamentet är mycket bekymrat över den försämrade säkerhetssituationen i Irak sedan striderna förklarades avslutade den 1 maj 2003. Parlamentet uttrycker sin förhoppning om att den lärdom man dragit från kriget i Irak i framtiden kommer att leda till en mer multilateral, demokratisk och resultatinriktad konflikthantering över hela världen.

2.  Europaparlamentet erinrar om slutsatserna från Europeisk rådets möte i juni 2003 och om FN:s säkerhetsråds resolution 1483 (2003). Parlamentet erinrar om FN:s säkerhetsråds resolution 1546 (2004), som ger bevis på en ny samförståndsvilja inom det internationella samfundet och utgör grunden för effektivt internationellt stöd till Iraks politiska omvandling och för ett återupprättande av dess politiska självständighet och suveränitet, samt för försoning bland det irakiska folket, under FN:s ledning och enligt en tydlig tidsplan.

3.  Europaparlamentet anser att Husseinregimens fall bör öppna dörren för Iraks folk till den fredliga, trygga och demokratiska framtid som den förra regimen i flera decennier förvägrade det genom dess repressiva förhållningssätt. Parlamentet understryker att säkerhet och stabilitet i Irak och i närområdet är en av de mest brådskande utmaningarna för det internationella samfundet, eftersom den är en helt avgörande förutsättning för att hos Iraks medborgare utveckla en levande och medveten anda av samhällsansvar. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den osäkra situation som för tillfället råder i landet till följd av det ökande antalet terroristhandlingar och andra handlingar riktande mot utländska trupper, och anser att det internationella samfundet har en moralisk och politisk skyldighet att intervenera.

4.  Europaparlamentet understryker att för att få ett slut på den kontinuerliga osäkerhet som råder, och för att kunna agera i enlighet med de åtaganden att stödja den politiska processen som resolution 1546 från FN:s säkerhetsråd ger uttryck för, är det av största vikt att finna en politisk lösning som syftar till att skapa nationell enighet, såsom understryks i ett uttalande av deltagarna vid den internationella konferens om Irak som hölls i Bryssel den 22 juni 2005.

5.  Europaparlamentet erinrar i detta sammanhang om betydelsen av att bekämpa straffriheten och främja den nationella försoningen samt om behovet av att ställa alla de ansvariga för de allvarliga kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i landet inför rätta. Europaparlamentet fördömer kränkningarna av fångarnas rättigheter i Abu Ghraib-fängelset och överträdelserna av de tillämpliga Genèvekonventionerna.

6.  Europaparlamentet är djupt oroat över rapporter om kidnappningar och tvångsförsvinnanden av många irakiska medborgare och utlänningar i Irak. Parlamentet begär att dessa försvinnanden, bland dem fallet som rör Abdul Jafar Al-Kubaysi, före detta politisk flykting i Frankrike, undersöks fullt ut och att dessa människor omedelbart friges.

Val till en provisorisk nationalförsamling i januari 2005

7.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att valet till en provisorisk nationalförsamling var ett nödvändigt första steg mot en smidig politisk övergång i landet, och att det gav väljarna möjlighet att återvinna en känsla av makt över sin egen politiska framtid, även om ett val, isolerat från andra faktorer, inte automatiskt leder till demokrati. Demokrati innebär att man tar hänsyn till folkets vilja och att man gör det genom en representativ regering som väljs av folket.

8.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att trots den känsla av osäkerhet och det våld som genomsyrar många delar av landet genomfördes det första valet enligt planerna på angiven dag, och att det höga valdeltagandet i allmänhet var en stor framgång som gav tydligt bevis på det irakiska folkets beslutsamhet att med demokratiska medel få besluta om sin egen framtid. Parlamentet understryker att säkerheten är oumbärlig för att en demokratiseringsprocess skall kunna byggas upp. Parlamentet noterar att en stor del av den sunnimuslimska minoriteten inte deltog i valet och att medlemmarna av andra minoritetsgrupper såsom assyrier och turkmener hindrades från att delta. Parlamentet uppmanar myndigheterna att garantera att dessa minoriteter får delta i kommande val. Parlamentet begär att assyriernas etniska, nationella, religiösa rättigheter samt äganderätt, liksom deras rätt att spela en aktiv roll i det nya Irak, erkänns i landets nya grundlag.

9.  Europaparlamentet erkänner det officiella valresultatet men påminner samtidigt om att detta inte på något vis kan betraktas som tillräckligt i sig. Parlamentet uppmanar det irakiska parlamentet och den nya regeringen att inta en öppen och konstruktiv attityd som syftar till att samla det irakiska samfundets alla komponenter i ett förbund med ett gemensamt politiskt projekt för landet som helhet, i syfte att förhindra vad som skulle kunna betraktas som en etnisk uppdelning av den institutionella strukturen. Parlamentet välkomnar att det irakiska parlamentet uppmanat och godkänt flera sunnimuslimer som medlemmar av den nya legitima regeringen, och att över att 31 procent av dem som valts till den provisoriska nationalförsamlingen är kvinnor. Parlamentet konstaterar att det nyvalda irakiska parlamentet har valt en talman, och uttrycker sin innerliga förhoppning att det från och med nu kommer att kunna samlas regelbundet. Parlamentet anser att det nya parlamentets och den nya regeringens första uppgift bör vara att stärka demokratin och de rättsstatliga principerna, särskilt genom att utarbeta en ny konstitution.

10.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den irakiska övergångsregeringen och premiärministerns åtagande att säkra fullt deltagande av sunnimuslimska ministrar.

11.  Europaparlamentet uppmanar grannländerna att avhålla sig från att blanda sig i Iraks interna angelägenheter och att respektera dess oberoende, suveränitet och territoriella integritet och det irakiska folkets vilja att på egen hand bygga upp landets konstitutionella och politiska system.

12.  Europaparlamentet understryker att det är av största vikt att det internationella samfundet ledsagar den politiska utvecklingen och bistår de irakiska myndigheterna i förberedelserna för den framtida folkomröstningen om landets konstitution och för det allmänna val som skall hållas den 15 december 2005. Parlamentet uppmanar EU att på allvar engagera sig i dessa uppgifter genom att i överenskommelse med de irakiska myndigheterna skicka ett trovärdigt antal EU-observatörer för att bevaka dessa evenemang på plats, inom ramen för ett fullfjädrat EU-valobservatörsuppdrag, kompletterat med en delegation observatörer från Europaparlamentet samt föregånget av en omfattande ansträngning att finansiera det stöd som krävs för att genomföra valet.

13.  Europaparlamentet betonar att EU är ansvarigt för att främja och stödja de demokratiska organisationernas verksamhet i det irakiska civila samhället, eftersom detta är en avgörande strategi för att utveckla ett nytt demokratiskt Irak. Kommissionen uppmanas att i framtiden stödja program som gör det möjligt för de demokratiska organisationerna i det irakiska civila samhället att upprätthålla det irakiska folkets rättssäkerhet och grundläggande mänskliga rättigheter.

Återupprättandet av säkerhet och vägen mot återuppbyggnad

14.  Europaparlamentet betonar att för att skapa ett tillfredsställande och pålitligt sociopolitiskt klimat måste följande villkor uppfyllas:

15.  Europaparlamentet understryker att det i ett land som i över två årtionden nästan oavbrutet härjats av krig och varit utsatt för sanktioner är nödvändigt om stabiliteten skall kunna återupprättas att alla irakier får tillgång till grundläggande tjänster såsom hälsovård och utbildning, rent dricksvatten och tillräckliga sanitära system. Parlamentet uppmanar EU att koncentrera sina omfattande kunskaper och resurser till samarbetet med de irakiska myndigheterna och det internationella givarsamfundet för att se till att tillhandahållandet av dessa grundläggande tjänster prioriteras.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta tillfället i akt att främja en ny resolution från FN:s säkerhetsråd om Irak för att bedöma situationen, stärka stabiliseringsprocessen och

17.  Europaparlamentet erinrar om att den stora utmaning som återstår att lösa i det institutionella och sociala återuppbyggnadsarbetet är att konsolidera de rättsstatliga principerna genom att inrätta och stärka effektiva demokratiska institutioner, undanröja orsakerna till spänningar mellan olika sociala grupper, integrera ett jämställdhetsperspektiv i samtliga projekt, stärka det civila samhället genom att stödja icke-statliga organisationer och garantera mediernas frihet och verklig respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, särskilt minoriteters rättigheter.

18.  Parlamentet välkomnar Iraks beslut att ansluta sig till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC), men uppmanar återigen de irakiska myndigheterna att avskaffa dödsstraffet, säkerställa rimliga villkor för internerade samt inrätta en effektiv rättsapparat och därmed bekämpa straffriheten genom att åtala personer som begått brottsliga handlingar. Parlamentet påpekar att dessa åtgärder måste åtföljas av en konsekvent och sammanhållen politik på det ekonomiska, sociala och kulturella området samt på kort och medellång sikt kompletteras av en nödhjälpsplan eftersom en stor del av den irakiska befolkningen är mycket fattig. Det är därför nödvändigt med internationella stödåtgärder.

19.  Europaparlamentet anser att en oberoende kommission av framstående irakiska och andra internationella jurister bör upprättas som under FN:s ledarskap ges i uppdrag att utarbeta förslag till ett genomgripande program för att se till att rättvisa skipas i fall som rör såväl tidigare kränkningar av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som allvarliga brottshandlingar. Parlamentet betonar i detta hänseende att ledare i den tidigare regimen måste ställas inför rätta, och därvid garanteras en rättvis och opartisk rättegång enligt internationella rättsnormer, i vilka även ingår dödstraffets avskaffande.

20.  Europaparlamentet understryker att kvinnorna i Irak fortfarande på olika sätt diskrimineras i lagstiftningen och i de rättsliga förfarandena. Parlamentet uppmanar med kraft de irakiska myndigheterna att avskaffa hedersmorden och att säkerställa att dessa brott åtalas och straffas på samma sätt som andra mord. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang de irakiska myndigheterna att se över all lagstiftning som diskriminerar kvinnor, inbegripet strafflagen och familjerättsliga lagen om personlig ställning, samt att dra tillbaka alla förbehåll som gjorts till FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Parlamentet anser att särskilda åtgärder bör vidtas för att främja likabehandlingen av kvinnor genom att säkerställa lika tillgång till ekonomiska och sociala rättigheter, inbegripet utbildning, anställning och hälsotjänster, samt rörelsefrihet och politiskt deltagande.

21.  Europaparlamentet kräver att de grundläggande rättigheterna för Iraks största internflyktinggrupp, träskaraberna, respekteras och skyddas. Den behandling som denna flyktinggrupp fick utstå under Husseinregimen var brutal och tragisk. Parlamentet uppmuntrar kraftigt försöken att finna en långsiktig lösning på frågan om internflyktingarna i södra Irak, bland annat träskarabernas rätt att återvända till den mark och de vatten som de har brukat och fiskat i över femtusen år. Parlamentet stöder i detta sammanhang utvecklingen av politiska insatser för mänskliga rättigheter i det nya Irak som framför allt syftar till att återlämna egendom som olagligen stulits av den tidigare regimen.

22.  Europaparlamentet betonar vikten av att skydda landets arkeologiskt intressanta platser, exempelvis den antika staden Babylon, och uppmanar rådet och kommissionen att hjälpa Unesco finansiera restaureringsprojekt inom ramen för återuppbyggnaden av landet.

23.  Europaparlamentet välkomnar rådets gemensamma åtgärd, inom ramen för GUSP, om Europeiska unionens samordnade rättsstatsuppdrag i Irak, och förespråkar att ytterligare åtgärder vidtas, med finansiering ur gemenskapens budget, och att EU:s olika institutioner involveras i genomförandet av dessa.

24.  Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att åter stärka det transatlantiska partnerskapet genom att dela på bördor och ansvar, inom ramen för effektivt multilateralt samarbete som även inbegriper muslimska länder och Iraks grannländer. Parlamentet efterlyser i samband med detta upprättandet av ett fredsbevarande uppdrag under FN:s ledning.

25.  Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att involvera Iraks grannländer i återuppbyggnaden. Parlamentet anser att institutionaliserat samarbete är ett användbart forum för att diskutera och samordna angelägna frågor av gemensamt intresse, exempelvis gränssäkerhet, terrorism, vapen- och narkotikahandel och organiserad brottslighet. Parlamentet är vidare övertygat om att ett sådant forum gradvis skulle kunna utveckla en mekanism för förtroendeskapande åtgärder och säkerhetssamarbete i regionen.

26.  Europaparlamentet erkänner och stöder erfarenheten hos de ekonomiska partner från de nuvarande EU-länderna som i själva verket agerade som investerare och tjänsteleverantörer i Irak före kriget.

EU och Europaparlamentet: särdrag och åtgärder

27.  Europaparlamentet betraktar EU:s politik gentemot Irak i det bredare perspektiv som EU:s strategiska partnerskap med Medelhavsområdet och Mellanöstern utgör, och uttrycker sitt önskemål om att EU på medellång sikt utvecklar en övergripande regional strategi för de länder i Mellanöstern som inte gränsar till Medelhavet.

28.  Europaparlamentet noterar att EU måste uppmuntra regionalt samarbete och uppmana Irak att delta i EU:s strategiska partnerskap med Medelhavsområdet och Mellanöstern, samt betonar att det stegvisa inrättandet av ett regionalt ekonomiskt samarbete kommer att utgöra ett viktigt första steg för att minska spänningarna och möjliggöra en gradvis utveckling av samarbete när det gäller politik och säkerhet.

29.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som Iraks grannländer kan ha för fredsprocessen, bevarandet av enheten i landet och främjandet av den demokratiska processen. EU och medlemsstaterna uppmanas att inom ramen för sina yttre förbindelser uppmuntra Iraks grannländer att utnyttja sin roll på ett positivt sätt och att stödja deras ansträngningar i detta hänseende.

30.  Europaparlamentet påpekar att EU:s bistånds- och återuppbyggnadspolitik bör syfta till att rätta till brister i det förgångna och skapa en bättre förståelse av Iraks sociala dynamik och verklighet, och att i denna strävan ta hjälp av det civila samhället och icke-statliga organisationer. Parlamentet understryker att Iraks framtida politiska institutioner bör avspegla det irakiska folkets vilja och bevara landets enhet, samtidigt som de främjar etableringen av ett geografiskt decentraliserat styre och ett politiskt system som bygger på medborgarnas deltagande och en förbundsstat som tar hänsyn till landets brokiga sammansättning, som säkerställer att alla sociala och etniska grupper kan delta i det politiska livet utan hinder och ser till att kvinnor finns representerade och spelar en faktisk och aktiv roll, i såväl det politiska livet som landets återuppbyggnad, utan att utsättas för någon form av diskriminering.

31.  Parlamentet stödjer uppkomsten av en marknadsekonomi som även ger små och medelstora företag möjligheter att utvecklas men anser att EU:s bistånd för att stärka demokratin och rättsstatsprincipen är lika viktigt.

32.  Europaparlamentet välkomnar inledningen av anslutningsdiskussionerna inom WTO som en avgörande åtgärd för att återintegrera Irak i världsekonomin. Parlamentet anser dock att man måste skapa lämpliga och legitima institutioner i Irak för att dess företrädare skall kunna förhandla om anslutningsvillkoren, och begär att EU även i fortsättningen genom stödåtgärder uppmuntrar Irak att ansluta sig till och delta i internationella organisationer, konventioner och fördrag, såsom UNCTAD, UNDP, UNEP, ILO, Kyotoprotokollet och konventionen om biodiversitet.

33.  Europaparlamentet betonar att en betydande EU-finansiering av Iraks återuppbyggnad inte bör ske på bekostnad av stöd till andra länder eller regioner. Parlamentet betonar att kommissionen bör tillhandahålla fullständig, regelbunden och öppen information om de faktiska utbetalningarna och genomförandet av EU-stöd, inbegripet stöd som används indirekt via andra organisationer, såsom den internationella fonden för Iraks återuppbyggnad.

34.  Europaparlamentet förvånas över att anslagen till återuppbyggnaden delvis förvaltas av Världsbankens förvaltningsfond och inte fullt ut av FN, trots sin resolution av den 16 september 2004 om situationen i Irak(6). Parlamentet är bekymrat över att Världsbankens förvaltningsfond hittills endast använt en obetydlig del av de medel som samlats in. Parlamentet kräver att man vid fastställandet av EU:s budget för 2006 tar hänsyn till Iraks förmåga att ta emot och förvalta de avsatta medlen på ett adekvat sätt, och föreslår, mot bakgrund av den omfattande korruption som förekommer i landet, att en oberoende revision av användningen av dessa medel genomförs.

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens betoning på skuldlättnader och stödjer den samordnade strategi som i november 2004 ledde till Parisklubbens överenskommelse om att minska Iraks skulder med 80 procent i tre etapper.

36.  Europaparlamentet betonar, med tanke på landets storlek samt historiska och geografiska band, att EU och Irak har ömsesidiga marknader för varor och tjänster. Parlamentet stöder därför ansträngningar som syftar till att förbättra konvergensen mellan EU och Irak när det gäller det ekonomiska regelverket och inleda en politisk och ekonomisk dialog som återspeglar ländernas ömsesidiga intressen i ett fullständigt partnerskap.

37.  Europaparlamentet uppmuntrar fortsatt stöd för att bygga upp kapaciteten i Iraks administrativa och ekonomiska institutioner, i synnerhet när det gäller omstruktureringen av den institutionella ramen, särskilt genom upprättandet av en oberoende centralbank, en stabil valuta och en skatte- och budgetmyndighet, samt genom och en ohämmad utveckling av finansmarknaderna och den privata sektorn på ett sätt som främjar ekonomiska marknadsreformer och utländska direktinvesteringar.

38.  Europaparlamentet noterar att Irak åtnjuter förmånsbehanding inom ramen för Europeiska gemenskapens Allmänna preferenssystem och uppmanar till ett specifikt administrativt samarbete så att handelsförmåner inom ramen för Allmänna preferenssystemet i praktiken kan tillämpas på Irak så snart förhållandena tillåter detta.

39.  Europaparlamentet betonar att ett av de nödvändiga villkoren för att återuppbygga och utveckla den irakiska ekonomin är att man överlåter åt Irak det fulla ansvaret för och kontrollen över landets naturresurser och att man återinvesterar inkomsterna från oljeförsäljningen i Irak.

40.  Europaparlamentet betonar, med tanke på att Irak på ett betydande sätt skulle kunna bidra till unionens energiförsörjningssäkerhet och på att både EU och Irak skulle kunna dra fördel av en ökad irakisk produktion av olja och naturgas, att såväl EU som Irak har båda ett stort intresse av att det råder enhetliga villkor för investeringar och att regelverket för energisektorn är harmoniserat.

41.  Europaparlamentet påpekar att det är av största vikt att ge de europeiska skattebetalarna tydligt besked om de belopp som spenderas och de projekt som drivs av EU i Irak. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta en informationsstrategi i europeiska medier och en Internetsida på kommissionens EuropeAid-portal för att lämna relevant information om sina utvecklingsinsatser i Irak och öka öppenheten.

42.  Europaparlamentet begär att alla humanitära biståndsprojekt och återuppbyggnadsprojekt genomförs med noggrann planering, stor öppenhet, sammanhang samt med ökad samordning och i utökat samarbete med internationella givare, samtidigt som nödvändiga säkerhetsvillkor för de humanitära biståndsarbetarna garanteras.

43.  Europaparlamentet betonar att återuppbyggnadsprocessen måste föras på ett neutralt sätt, där återuppbyggnadsprojekten kontrolleras av Iraks provisoriska och suveräna myndigheter.

44.  Europaparlamentet understryker behovet av att särskilt fokusera på de mest sårbara delarna av befolkningen, nämligen barn, äldre och personer med funktionshinder för att på bästa möjliga sätt garantera hälsovårds- och sociala trygghetstjänster.

45.  Europaparlamentet uppmanar givarländerna att inom ramen för hälsovård och socialt och ekonomiskt stöd utarbeta särskilda program för återintegreringen i samhället av invalidiserade offer för landminor och multipelbomber och deras familjer, att anordna effektiva kampanjer och kurser om riskerna med minor för befolkningen, framför allt för barn och kvinnor, och att bedriva en aktiv minröjning samt att avstå från att använda truppminor.

46.  Europaparlamentet anser att den process i vilken konstitutionen utarbetas är av största vikt för Irak och för det vidare arbetet med att bygga upp landets institutioner. Parlamentet understryker att det är mycket viktigt att kvinnors rättigheter tas med i den nya irakiska konstitutionen och uppmanar i detta sammanhang EU att, när tillfälle ges, stödja detta på starkast möjliga sätt. Parlamentet ställer sin sakkunskap till förfogande och erbjuder sitt bistånd i utarbetandet av ett förslag till en irakisk grundlag. Parlamentet föreslår att den parlamentariska dimensionen av det nya Irak åter aktiveras genom att man inom ramen för en utvidgad transatlantisk lagstiftningsdialog fostrar en dialog mellan Iraks parlament, Europaparlamentet, grannländernas parlament och Förenta staternas kongress.

47.  Europaparlamentet begär att en tillfällig parlamentarisk delegation omedelbart upprättas för att handha förbindelserna med Iraks tillfälliga parlament, och att denna på medellång sikt omvandlas till parlamentsdelegation för förbindelser mellan Europaparlamentet och Irak.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa rådets exempel att inrätta en permanent närvaro i Irak som måste omfattas av en säkerhetsbedömning för att garantera personalens säkerhet.

o
o   o

49.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till medlemsstaternas regeringar, rådet, kommissionen, Iraks provisoriska nationalförsamling, FN:s generalsekreterare, regeringarna för de länder som deltar i Barcelonaprocessen, regeringarna för Iran och medlemsstaterna i Gulfstaternas samarbetsråd samt Förenta staternas regering och kongress.

(1) EUT C 180 E, 31.7.2003, s. 499. (2) EUT C 39 E, 13.2.2004, s. 67. (3) EUT C 140, E, 9.6.2005, s. 157. (4) EUT C 77 E, 26.3.2004, s. 226. (5) EUT L 54, 23.2.2004, s. 1. (6) EUT C 140 E, 9.6.2005, s. 157.