Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den "kvintett mot hunger" som konstituerades vid världstoppmötet för åtgärder mot hunger, som ledde fram till att Brasiliens president Lula gick ut med ett globalt upprop för åtgärder mot fattigdomen vid det sociala världsforumet i januari 2005,

–   med beaktande av New York-förklaringen av den 20 september 2004 om åtgärder mot hungersnöd och fattigdom som undertecknades av 111 nationella regeringar, däribland samtliga EU:s medlemsstater,

–   med beaktande av millennieutvecklingsmålen och FN:s kommande högnivåsammankomst i september 2005 för översyn av framstegen på väg mot uppnåendet av dem,

–   med beaktande av kommissionens meddelanden KOM(2005)0132, KOM(2005)0133 och KOM(2005)0134 av den 12 april 2005 om snabbare framsteg i strävan att uppnå millennieutvecklingsmålen,

–   med beaktande av rådets (utvecklingsfrågor) möte i maj 2005,

–   med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Över en miljard människor lever i extrem fattigdom. I Afrika söder om Sahara lever över 300 miljoner människor i absolut fattigdom och miljontals människor dör varje år på grund av bristande hälsovård, rent vatten, anständiga bostäder och ordentlig mathållning.

B.  Under andra halvåret av 2005 har EU och dess medlemsstater ett unikt tillfälle att visa prov på ledarskap i utvecklingsfrågor vid G8-toppmötet i Gleneagles, konferensen om millennieutvecklingsmålen i New York i september och vid Världshandelsorganisationens möte på ministernivå i Hongkong i december.

C.  Uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och kampen mot den globala fattigdomen kommer att kräva att alla givare ökar mängden bistånd och förbättrar dess kvalitet, gör handeln rättvisare och beviljar lättnader i skulder som de skuldsatta inte kan bära. Två tredjedelar av u-länderna använder mer pengar till skuldbetalning än till grundläggande sociala tjänster.

D.  Mycket av biståndet är förenat med villkor, alltså krav på att biståndsmottagaren skall köpa varor och tjänster från givarlandet. Dessa krav uppskattas leda till omkring 5 miljarder dollar i merkostnader vid upphandlingar.

E.  Trots att EU:s offentliga utvecklingsbistånd har ökat, beror en stor del av denna ökning på skuldlättnadsåtgärder, vilket står i strid med Monterrey-överenskommelsen, enligt vilken HIPC-initiativet (kraftigt skuldtyngda fattiga länder) till fullo bör finansieras med extra medel.

F.  Den skuldavskrivning som Blair aviserade inför G8-mötet handlar om 2 miljarder dollar per år och gäller 18 av de 165 utvecklingsländerna. Den berör enbart skulderna till internationella finansiella institutioner.

Allmänt

1.  Europaparlamentet välkomnar Förenade kungarikets åtagande om att prioritera utvecklingen och kampen mot fattigdomen och dess avsikt att särskilt inrikta sig på Afrika. Parlamentet uppmanar Förenade kungariket att använda sitt ordförandeskap för G8 till att göra fattigdomen till en av de viktigaste frågorna både internationellt och för EU.

2.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att de afrikanska staterna söder om Sahara ännu inte uppnått och inte ens är i närheten av att uppnå ett enda av de åtta millenniemålen före tidsfristen 2015.

3.  Europaparlamentet noterar slutsatserna i FN:s Millennium Ecosystem Assessment Report, där det hävdas att fortsatt förstöring av världens ekosystem kommer att hindra att millennieutvecklingsmålen uppnås.

4.  Europaparlamentet välkomnar därför att Afrikas utveckling betraktas som ett prioritetsområde för EU och att större ansträngningar kommer att göras för att hjälpa länderna i Afrika att uppnå millennieutvecklingsmålen.

5.  Europaparlamentet betonar att EU måste ställa kvinnor och flickor i centrum för sin utvecklingspolitik, om det är meningen att det skall göras framsteg i fråga om uppnåendet av millennieutvecklingsmålen.

6.  Europaparlamentet anser att verklig fattigdomsbekämpning kräver att det inrättas en övergripande hållbar utvecklingspolitik för att bygga upp produktionskapacitet i utvecklingsländerna.

7.  Europaparlamentet anser att fattigdomsbekämpningen måste grundas på erkännande av ett lands eller en regions rätt att på demokratisk väg fastställa sin egen politik samt sina egna prioriteringar och strategier för att skydda sin befolknings utkomster samt sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter.

8.  Europaparlamentet konstaterar att civila samhällsorganisationer har en avgörande roll att spela för att inom ett land kunna fungera som en drivande kraft i brådskande utvecklingsfrågor genom att mobilisera brett förankrade rörelser och skapa påtryckningar på gräsrotsnivå för att se till att ledare uppfyller sina åtaganden. Parlamentet välkomnar därför det initiativ som har tagits av den världsomspännande alliansen "The Global Call to Action against Poverty".

9.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet av ökade investeringar i utvecklingsländerna. I detta sammanhang noterar parlamentet betydelsen av en internationell dialog för att kartlägga ytterligare innovativa finansieringskällor för offentliga investeringar och politikområden som direkt rör millennieutvecklingsmålen och lägger grunden för privata tillväxtinitiativ.

10.  Europaparlamentet betonar att utvecklingsbistånd endast är en faktor som kan bidra till att millennieutvecklingsmålen uppnås och att biståndet måste åtföljas av andra nyckelfaktorer såsom starka, ansvarsfulla och öppna institutioner, respekt för mänskliga rättigheter och internationella åtaganden, jämställdhet mellan könen, lämpliga regler för handel och investeringar, kunskapsöverföring och säkerhet

11.  Europaparlamentet begär att kampen mot den olagliga vapenhandeln till de afrikanska länderna skall intensifieras och att vapenhandeln till dessa länder skall kontrolleras bättre och ytterligare begränsas.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU att införa en effektiv kontroll av de multinationella europeiska företagen beträffande deras roll i finansieringen av väpnade konflikter, exploateringen av råvaror och i fråga om respekt för de lokala samhällenas rättigheter. Parlamentet stödjer åtgärder som vidtagits av de afrikanska regeringarna i samma syfte.

Stödets storlek och kvalitet

13.  Europaparlamentet välkomnar att rådet åter bekräftat sitt engagemang till förmån för att minst 0,7 procent av BNP skall gå till utvecklingsbistånd 2015 och 0,56 procent 2010. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att medlemsstaterna infriar dessa utfästelser, genom att inrätta en övervakningsmekanism för att biståndets respektive andelar i medlemsstaterna skall kunna följas på ett sätt som medger insyn vid alla möten som hålls av rådet (utveckling).

14.  Europaparlamentet välkomnar det aktiva engagemang som de nya medlemsstater som anslutit sig efter 2002 har visat för gemenskapens givarpolitik och noterar med tillfredsställelse deras åtagande att nå en ODA/BNI-nivå på 0,17 procent senast 2010 och en nivå på 0,33 procent senast 2015.

15.  Europaparlamentet efterlyser ett bättre utnyttjande av redan befintligt bistånd, i synnerhet genom omprioriteringar i syfte att fokusera på millenniemålen och genom förbättrad kontroll av offentliga medel som EU beviljat för att bekämpa korruptionen och öka insynen.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra mer för att samordna biståndsinsatserna från EU och medlemsstaterna. Europaparlamentet begär därför att de samordnande och kompletterande strategierna på EU-plan också skall omfatta den privata sektorn och civilsamhälleliga aktörer.

17.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att kommissionen och medlemsstaterna tillsammans regelbundet skulle rapportera om EU-biståndets effektivitet.

18.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att endast tre medlemsstater (Förenade kungariket, Irland och Sverige) helt har frikopplat sitt bilaterala bistånd från att vara anknutet till villkor och att vissa medlemsstater fortfarande binder nästan allt sitt bistånd. Parlamentet uppmanar EU:s alla medlemsstater att erbjuda sitt bistånd till utvecklingsländerna utan några villkor och följa EU:s tankegång om att kontrakten i samband med biståndet skall ges till lokala, regionala eller nationella entreprenörer, närhelst så sig göra låter.

19.  Europaparlamentet begär att lagstiftningsförslaget om att göra EU-biståndet obundet snabbt skall antas och genomföras.

20.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att till fullo genomföra sin åtgärdsplan mot olagligt, oreglerat och oanmält fiske som antogs 2002 och att lämna materiellt, finansiellt och tekniskt stöd till de underutvecklade kuststater som har svårigheter med att förhindra illegalt fiske i sina vatten.

21.  Europaparlamentet erinrar om att kommissionen och medlemsstaterna bör låta minst 20 procent av sitt utvecklingsbistånd gå till hälsovård och undervisning Parlamentet konstaterar med oro att både EU och medlemsstaterna har en bra bit kvar innan de nått detta mål och understryker att millennieutvecklingsmålen inte kommer att kunna nås om det inte investeras massivt i mänsklig utveckling och hälsovård.

22.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att direkt påta sig kostnaderna för vissa mål, såsom vaccinering av barn och kampen mot malaria tillsammans med berörda organisationer.

23.  Europaparlamentet betonar vikten av att påskynda och öka stödet till vaccinprogram och program för bekämpning av sjukdomar som exempelvis aids, tuberkulos och malaria samt försummade sjukdomar.

24.  Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att sexuell och reproduktiv hälsa samt rättigheterna inom dessa områden sätts i fokus för diskussionen om millennieutvecklingsmålen i september och erkänns ha en avgörande betydelse i kampen mot hiv/aids.

Handel och sammanhållning

25.  Europaparlamentet uppmanar de industrialiserade länderna, och särskilt EU, att inte spara på krafterna för att uppnå ett utvecklingsorienterat slutresultat för utvecklingsagendan från Doha, som ger utvecklingsländerna ökat marknadstillträde för industri- och jordbruksvaror och tjänster, fastslår en tidtabell för avskaffandet av handelssnedvridande exportstöd till jordbruket samt ger utvecklingsländerna en effektiv särskild och differentierad behandling.

26.  Europaparlamentet understryker betydelsen av rättvis handel i samband med arbetet för att utrota fattigdomen. Parlamentet välkomnar de utfästelser som kommissionen i juni gjort inför Europaparlamentet och handlat om att ge ökat tekniskt bistånd och mera stöd ur budgeten till producenter inom den rättvisa handeln samt för åtagandet om att skapa större konsekvens mellan all EU-politik, framför allt utvecklings-, handels- och jordbrukspolitiken.

27.  Europaparlamentet efterlyser ett lämpligt handelsrelaterat tekniskt bistånd, bland annat kapacitetsbyggnad, i syfte att maximera de utvecklingsmöjligheter som handeln ger, stödja utvecklingen av små och medelstora företag och möte internationella normer som rör sociala frågor, arbetet, miljön och hälsan.

28.  Europaparlamentet betonar hur viktig en sammanhängande politik är för att öka biståndets effektivitet och kvalitet. Parlamentet uppmanar EU att leda de globala insatserna och öka samstämmigheten mellan utvecklingsåtagandena och EU:s och medlemsstaternas politikområden för exempelvis handel, miljö, jordbruk och migration.

29.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att offentliggöra sina exportkreditinstituts verksamhet så att den kan granskas på ett öppet och demokratiskt sätt.

Skuldlättnad

30.  Europaparlamentet välkomnar G8-åtagandena om avskrivning av HIPC-länders utestående skulder till IMF, Världsbanken och Afrikanska utvecklingsfonden. Parlamentet betonar emellertid att en rad skuldtyngda låginkomstländer inte omfattas av denna skuldavskrivning, att skuldlättnad inte är ett universalmedel i kampen mot fattigdom, eftersom många fattiga länder har en låg skuldnivå, och att skuldlättnad innefattar den moraliska risken att hjälpen inte nödvändigtvis når de fattigaste och mest hjälpbehövande länderna.

31.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att se till att alla skuldlättnader kommer som tillägg till biståndsåtagandena. Parlamentet uppmanar framför allt Förenade kungariket att hålla fast vid detta inför G8-toppmötet med Förenta staterna, som gjort utfästelser om skuldlättnader till nackdel för mera generösa åtaganden om bistånd.

32.  Europaparlamentet understryker att det är de minst utvecklade länderna som bör prioriteras i samband med skuldlättnader samt att dessa inte bör beviljas annat än på det villkor att de pengar som regeringarna sparar på dem används för att hjälpa de fattigaste i samhällena där.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EU:s medlemsstater och deras parlament, G8-ländernas stats- och regeringschefer, FN:s generalsekreterare, AVS-ländernas och de minst utvecklade ländernas regeringar, Afrikanska unionen, IMF, Världsbanken, OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd och Parisklubbens regeringar.