Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B6-0395/2005

Debatter :

PV 06/07/2005 - 8

Omröstningar :

PV 07/07/2005 - 9.6

Antagna texter :

P6_TA(2005)0296

Antagna texter
PDF 127kWORD 51k
Torsdagen den 7 juli 2005 - Strasbourg
Framtidsutsikterna för Balkan tio år efter Srebrenica
P6_TA(2005)0296RC-B6-0395/2005

Europaparlamentets resolution om Srebrenica

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Bosnien-Hercegovina och västra Balkan, särskilt resolutionen om regional integration på västra Balkan av den 14 april 2005(1),

–   med beaktande av stabiliserings- och associeringsprocessen (SAP) för länderna på västra Balkan, som EU inledde 1999 för att bidra till demokratisering, rättvisa, försoning och fred i regionen,

–   med beaktande av uttalandet från toppmötet EU-Västra Balkan i Thessaloniki den 21 juni 2003, där det europeiska perspektivet på länderna i västra Balkan, som kommer att ingå i EU när de uppfyller de fastställda kriterierna, lyftes fram,

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 16–17 juni 2005, i vilka Europeiska rådet bekräftar sitt åtagande att fullgöra dagordningen från Thessaloniki,

–   med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 827 av den 25 maj 1993, 1244 av den 10 juni 1999, 1551 av den 9 juli 2004 och 1575 av den 22 november 2004,

–   med beaktande av den rapport som chefsåklagaren vid den internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, Carla del Ponte, överlämnade till FN:s säkerhetsråd den 13 juni 2005,

–   med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 11 juli 1995 föll staden Srebrenica i östra Bosnien, som genom FN:s säkerhetsråds resolution av den 16 april 1993 utsetts till ett säkert område, för de bosnienserbiska styrkorna under general Ratko Mladics befäl och under ledning av den dåvarande presidenten för Republika Srpska, Radovan Karadzic.

B.  Under ett flera dagar långt blodbad efter Srebrenicas fall avrättades över 8 000 muslimska män och pojkar som hade sökt skydd i området kring Srebrenica, som stod under FN:s skyddsstyrkas (UNPROFOR) beskydd, på ett summariskt sätt av bosnienserbiska styrkor under ledning av general Mladic och paramilitära styrkor, bland annat serbiska icke officiella polisenheter som tog sig in på det bosniska territoriet från Serbien.

C.  Denna tragedi, som av ICTY klassificerades som folkmord, ägde rum i ett område som FN förklarat säkert och utgör därför en symbol för det internationella samfundets oförmåga att ingripa i konflikten och skydda oskyldiga människor.

D.  De bosnienserbiska styrkorna begick en mängd brott mot Srebrenicas muslimska civila befolkning i strid med Genèvekonventionen. Bland annat deporterades tusentals kvinnor, barn och äldre personer och ett stort antal kvinnor våldtogs.

E.  Trots de enorma ansträngningar som hittills gjorts för att hitta och gräva upp massgravar och enskilda gravar och identifiera offrens kroppar, kan utredningarna inte på ett fullständigt sätt rekonstruera händelserna i och kring Srebrenica.

F.  Ingen riktig fred kan uppnås om inte rättvisa skipas. Ett fullständigt och obegränsat samarbete med krigsförbrytartribunalen är en grundläggande förutsättning för att de västra Balkanländernas EU-integrationsprocess skall kunna fortgå.

G.  General Radislav Krstic från den bosnienserbiska armén är den första person som krigsförbrytartribunalen har funnits skyldig till att ha understött och medverkat till folkmordet i Srebrenica, men de två personer vars åtal väckt störst uppmärksamhet, Ratko Mladic och Radovan Karadzic, är fortfarande på fri fot tio år efter de tragiska händelserna.

H.  Bristerna i EU:s beslutsmekanismer och avsaknaden av en verklig gemensam utrikes- och säkerhetspolitik hade en negativ inverkan på händelsernas utgång.

I.  EU:s budgetanslag för förbindelserna med västra Balkan har minskat betydligt och konstant sedan 2002. Regionen måste beviljas tillräckliga anslag med hänsyn till den gradvisa övergången från fysisk rekonstruktion till institutionell uppbyggnad och föranslutningsstöd och till regionens strategiska betydelse för EU.

J.  Bosnien-Hercegovina har flyttat sitt förhandlingsbord från Dayton till Bryssel, och möjligheten till en framtid inom EU får stort folkligt stöd i landet.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt massakern i Srebrenica och hedrar minnet av offren för dessa grymheter. Parlamentet framför sitt djupa deltagande och sin solidaritet med offrens familjer, varav många lever utan att ha fått någon slutlig bekräftelse på sina fäders, söners, mäns eller bröders öde. Parlamentet inser att denna kontinuerliga smärta förvärras av oförmågan att ställa de ansvariga inför rätta.

2.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att på lämpligt sätt uppmärksamma tioårsdagen av folkmordet i Srebrenica-Potocari och understryker att man måste se till att denna outhärdligt skamliga händelse i Europa blir den sista massaker någonsin som utförs med etnisk ideologi som förevändning. Parlamentet kommer att göra allt som står i dess makt för att förhindra att sådana monstruöst barbariska handlingar någonsin sker i Europa igen.

3.  Europaparlamentet är djupt oroat över att Radovan Karadzic och Ratko Mladic fortfarande befinner sig på fri fot i regionen och uppmanar Republika Srpska och Serbien-Montenegro att omedelbart vidta åtgärder för att hitta och ställa Karadzic och Mladic inför rätta. Parlamentet anser att det tydliga folkliga stöd Karadzic och Mladic åtnjuter i vissa delar av regionen är en skymf mot offrens minne och ett påtagligt hinder för försoning.

4.  Europaparlamentet uttrycker sitt helhjärtade stöd för krigsförbrytartribunalens värdefulla och svåra arbete, och upprepar att ett oinskränkt samarbete med tribunalen är en förutsättning för ett närmare samarbete med EU. Parlamentet understryker att alla länder i regionen måste uppfylla sina skyldigheter att till fullo och i alla lägen samarbeta med krigsförbrytartribunalen. Att gripa, överföra och döma dem som gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser är det minsta man kan göra för de tusentals människor som fallit offer för krigsförbrytelser i Srebrenica och på andra platser.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa fred och stabilitet på västra Balkan och den betydelse ett fullständigt genomförande av dagordningen från Thessaloniki har för att uppnå målen inom ramen för stabiliserings- och associeringsprocessen. Parlamentet betonar att ett oinskränkt samarbete med krigsförbrytartribunalen fortfarande är en avgörande förutsättning för att integrationsprocessen med EU skall kunna fortgå.

6.  Europaparlamentet påminner om att man trots FN:s fredsbevarande mandat och styrka inte lyckades skydda de säkra områdena. Parlamentet uppmanar FN och de relevanta internationella institutionerna att dra lärdom av detta misslyckande och se till att vara mycket väl förberedda inför framtida fredsbevarande insatser.

7.  Europaparlamentet är djupt berört och chockerat av den videoinspelning av en kallblodig avrättning av sex fångar i civila kläder som nyligen släpptes från tribunalen i Haag och som sänts ut via tv-kanaler i hela världen. Denna inspelning är ett obestridligt bevis för vad som faktiskt inträffat. Parlamentet betonar att denna inspelning tydligt visar den ökända "skorpionenheten", en serbisk paramilitär grupp med kopplingar till den nationella armén och polisen som blodtörstigt mördade civila i närheten av Srebrenica.

8.  Europaparlamentet välkomnar den serbiska premiärministern Vojislav Kostunicas reaktion på videoinspelningen, som resulterade i gripandet av de tidigare medlemmarna i "skorpionenheten", vilka kunde identifieras i videon. Parlamentet stöder beslutet från den serbiska presidenten, Boris Tadic, och presidenten i Serbien-Montenegro, Svetozar Marovic, om att delta vid minnesplatsen i Potocari på tioårsdagen av massakern i Srebrenica.

9.  Europaparlamentet beklagar djupt att det serbiska parlamentet inte antagit något förslag till resolution för att erkänna och formellt fördöma massakern i Srebrenica och ge en signal om sin vilja att hantera det förflutna och bidra till försoning och en fredlig problemlösning i regionen.

10.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro i fråga om den fortfarande stora del av den allmänna opinionen i Serbien som inte erkänner krigsförbrytelserna mot muslimska civilpersoner. Parlamentet uppmanar enträget den serbiska regeringen att vidta åtgärder för att landet skall konfronteras med sitt förflutna och för att begränsa hjältedyrkan gentemot personer som anklagas för krigsförbrytelser. Parlamentet erkänner det som ett första steg i denna riktning att TV-kanalerna i Serbien visat den aktuella videokassetten från Srebrenica i kvällsnyheterna, men framhåller likväl att det återstår mycket mera att göra innan man får bukt med den historieförfalskning som av befolkningen anses som sanning.

11.  Europaparlamentet stöder den uppmaning som Lord Ashdown, EU:s höge representant för Bosnien-Hercegovina, ställt till de bosnienserbiska ministrarna om att specificera antalet soldater och identifiera samtliga enskilda icke-bosniska personer som finns med på videoinspelningen.

12.  Europaparlamentet berömmer det arbete som utförts och det engagemang som visats av alla dem som under dessa tio år aldrig har slutat leta efter sanningen. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att bevilja dessa personer nödvändiga medel så att de kan fortsätta sitt arbete och påskynda den kostnadskrävande processen att identifiera offren.

13.  Europaparlamentet beklagar att de åtgärder som krävs för att flyktingar och internt fördrivna personer i regionen skall kunna återvända hem fortfarande inte till fullo genomförts.

14.  Europaparlamentet understryker att den möjlighet till europeisk integration som erbjuds samtliga länder på Balkan liksom stabiliserings- och associeringsprocessen bör fungera som en katalysator för en nationell reformdynamik och demokratisk konsolidering, och bör hjälpa samtliga länder i regionen att utveckla en gemensam förståelse för sitt tragiska förflutna och bilda en grund för en bättre framtid. Parlamentet understryker att denna framtid till mycket stor del beror på de berörda länderna själva.

15.  Europaparlamentet bekräftar EU:s åtagande att bistå nuvarande och potentiella kandidatländer på Balkan med förberedelserna inför medlemskapet, och kräver lämpliga instrument och medel för detta i den kommande budgetplanen i nivå med unionens ambitioner och de berörda ländernas legitima förväntningar.

16.  Europaparlamentet konstaterar att Daytonavtalet har varit ett viktigt instrument för att skapa fred i regionen, men att det inte längre utgör någon ändamålsenlig ram, bland annat med hänsyn till den framtida integrationen i EU. Parlamentet uppmanar därför rådet och alla berörda parter att stödja initiativ för att ändra avtalet genom enhällighet. Parlamentet betonar att alla medborgare, från landets enheter och alla etniska grupper, måste ta sitt ansvar för att utarbeta en ny konstitution och skapa en livskraftig stat för alla.

17.  Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över den ekonomiska och sociala situationen och påpekar att en lösning på denna brännande fråga är själva nyckeln till en stabil utveckling i regionen. Parlamentet uppmanar regeringarna och EU att erkänna att den ekonomiska och sociala utvecklingen är den viktigaste frågan för folken i regionen och att agera därefter, samt understryker vikten av ett bättre regionalt och gränsöverskridande samarbete och av försoning mellan folken i länderna på västra Balkan och med deras grannländer.

18.  Europaparlamentet understryker vikten av en försoningspolitik och framhåller att de religiösa myndigheterna, massmedierna och undervisningsväsendet spelar en viktig roll i detta vanskliga arbete för att civilpersoner från alla befolkningsgrupper skall kunna övervinna de motsättningar som rått i det förflutna och på allvar inleda en fredlig samexistens som kan skapa varaktig stabilitet och ekonomisk tillväxt. Parlamentet begär i detta avseende att man beaktar inrättandet av en sannings- och försoningskommission i Bosnien-Hercegovina.

19.  Europaparlamentet understryker att de lärdomar man dragit från Srebrenica och krigen i före detta Jugoslavien måste användas som grund för en förstärkning av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, Bosnien-Hercegovinas och dess enheters parlament och regeringar samt till regeringarna och parlamenten i länderna på västra Balkan.

(1) Antagna texter, P6_TA(2005)0131.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy