Europaparlamentets resolution om arbetet i den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU under 2004 (2004/2141(INI))

P6_TA(2005)0065 A6-0044/2005

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av det partnerskapsavtal mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) å ena sidan och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å andra sidan, som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 (Cotonouavtalet) och trädde i kraft den 1 april 2003(1),

–   med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens arbetsordning i dess lydelse efter de senaste ändringarna i Haag den 25 november 2004(2),

–   med beaktande av de resolutioner och den förklaring som antogs av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen vid dess sjunde session i Addis-Abeba (Etiopien) den 16-19 februari 2004(3) om:

–   med beaktande av de resolutioner som antogs av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen vid dess åttonde session i Haag (Nederländerna) den 22-25 november 2004(4) om:

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 314/2004 av den 19 februari 2004 om vissa restriktiva åtgärder mot Zimbabwe(5),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A6-0044/2005), och av följande skäl:

A.  Den gemensamma parlamentariska församlingen utgör en modell för samarbete och utveckling på det internationella planet och tillför ett värdefullt bidrag till en öppen och jämställd dialog mellan nord och syd.

B.  Upprättandet av de ständiga utskotten har bidragit till församlingens historiska utveckling mot en verklig parlamentarisk församling.

C.  Fyra gemensamma delegationer sändes ut under 2004: Eritrea 22–25 januari, valövervakningsuppdrag i Malawi 18–20 maj, AVS-EU-toppmötet i Maputo (Moçambique) 21–24 juni och sjunde regionala seminariet för AVS-EU ekonomiska och sociala intressegrupper på Fiji 18–20 oktober.

D.  För första gången skickade AVS-länderna en observatörsdelegation till Haag (Nederländerna) och Budapest (Ungern) i samband med valet till Europaparlamentet den 10–13 juni 2004.

E.  Den gemensamma parlamentariska församlingen spelar en viktig roll i genomförandet av den politiska dialog som föreskrivs i artikel 8 i Cotonouavtalet, i synnerhet när det gäller stärkandet av demokratin, genomförandet av goda styrelseformer och skyddet av mänskliga rättigheter.

F.  Det är positivt att den etiopiska regeringen den 14 november 2004 erkände principen om gränsdelningen mellan Etiopien och Eritrea, i enlighet med internationella gränskommissionens beslut.

G.  Den 21 januari 2004 påminde Europaparlamentets talman, inför den gemensamma parlamentariska församlingen, om Europaparlamentets ståndpunkt gällande delegationen från Zimbabwe.

H.  Situationen för mänskliga rättigheter och för åsikts- och föreningsfrihet samt rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster har ytterligare försämrats i Zimbabwe.

I.  Föredragandena från AVS-EU:s utskott för ekonomisk utveckling, finanser och handel kunde inte i god tid enas om en gemensam text om införlivandet av Europeiska utvecklingsfonden (EUF) i budgeten.

J.  Representanter för Centrum för företagsutveckling liksom för Teknikcentrum för jordbruks- och landsbygdssamarbete AVS-EU talade inför den gemensamma parlamentariska församlingen.

K.  Det nederländska ordförandeskapet och olika lokala myndigheter har på ett utmärkt sätt bidragit till anordnandet av och programmet för den åttonde sessionen i Haag.

1.  Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingen att stärka sin roll som forum för den politiska dialogen i enlighet med artikel 8 i Cotonouavtalet.

2.  Europaparlamentet lyckönskar den gemensamma parlamentariska församlingens presidium för dess insatser att på ett positivt sätt bidra till en fredlig lösning på gränstvisten mellan Eritrea och Etiopien, vilken uppnåddes via dialog och med full respekt för folkrätten.

3.  Europaparlamentet betonar den politiska betydelsen av den resolution som den gemensamma parlamentariska församlingen antog den 25 november 2004 om situationen i Darfur, i vilken man fördömer de pågående övergreppen och samtidigt förordar en politisk lösning på grundval av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1564 och 1574 (2004).

4.  Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingen att fortsätta arbetet med mänskliga rättigheter och på så vis bidra till den politiska dialog som föreskrivs i artikel 8 i Cotonouavtalet. Parlamentet efterlyser ett större deltagande av det civila samhället i det arbete som utförs av den gemensamma parlamentariska församlingen och dess ständiga utskott.

5.  Europaparlamentet föreslår att ett förfarande inrättas för frågor som berör flera utskott så att de rådgivande utskotten kan avge yttranden till det ansvariga utskottets betänkande.

6.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av vissa AVS-länder och som under 2004 möjliggjorde bättre kompromissförslag för brådskande resolutioner och därmed medförde att omröstning i båda kamrarna inte var nödvändigt.

7.  Europaparlamentet välkomnar den nya kommissionens inställning till frågestunden, där man besvarar frågor skriftligt och tilläggsfrågor muntligt. Parlamentet uppmanar rådet att följa samma förfarande.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och andra mottagare av resolutionen att förbättra uppföljningen av tidigare resolutioner, framför allt vid sammanträden i de ständiga utskotten.

9.  Europaparlamentet välkomnar att en observatörsdelegation bestående av ledamöter från den gemensamma parlamentariska församlingen skickades till Haag (Nederländerna) och till Budapest (Ungern) den 10-13 juni 2004 i anslutning till valet till Europaparlamentet. Parlamentet anser att detta är en ny etapp i församlingens utveckling mot en församling med fullt jämbördiga parter.

10.  Europaparlamentet gläder sig över att AVS-gruppen, i anslutning till sammanträden som äger rum inom EU:s territorium, håller fast vid sitt åtagande enligt vilket delegationen från Zimbabwe inte bör bestå av ledamöter som omfattas av rådets restriktiva åtgärder, och är övertygat om att detta åtagande även kommer att respekteras i framtiden.

11.  Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingen att under plenarsessionen i Bamako (Mali) anta betänkandet om införlivandet av Europeiska utvecklingsfonden i budgeten, och understryker att införlivandet av Europeiska utvecklingsfonden i EU-budgeten bör åtföljas av en förstärkning av den gemensamma parlamentariska församlingens politiska roll då det gäller uppföljning och kontroll av de anslagsåtaganden som gjorts inom ramen för AVS-EU-partnerskapet.

12.  Europaparlamentet välkomnar det regelbundna uppföljningsarbete som utförts av AVS-EU:s utskott för ekonomisk utveckling, finanser och handel vad gäller ekonomiska partnerskapsavtal mellan AVS och EU i samarbete med kommissionen och civilsamhällets aktörer.

13.  Europaparlamentet välkomnar det ökade samarbetet mellan den gemensamma parlamentariska församlingen och FN och dess olika organ, och uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingen att fortsätta arbetet i denna riktning.

14.  Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingen att bidra till att stärka de nationella parlamentsledamöternas roll i AVS-länderna när det gäller den parlamentariska kontrollen av deras respektive regeringar, särskilt när det gäller utvecklingsbiståndet.

15.  Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingen att till fullo utöva sin roll när det gäller demokratisk kontroll av Cotonouavtalets organ, nämligen Centrum för företagsutveckling och Teknikcentrum för jordbruks- och landsbygdssamarbete, såsom den gemensamma parlamentariska församlingen gjorde i Addis-Abeba genom en allmän diskussion med Centrum för företagsutveckling, och i Haag med Teknikcentrum för jordbruks- och landsbygdssamarbete, i samband med granskningen av rapporten om livsmedelsbistånd och livsmedelsförsörjning.

16.  Europaparlamentet gläder sig över att den gemensamma parlamentariska församlingens presidium har kunnat återställa jämvikten i föredragningslistan för sessionerna på ett sådant sätt att det nu finns mer tid för inlägg från kammaren, medan inläggen från panelen har minskat i antal samtidigt som talartiden i de flesta av dessa fall har förkortats.

17.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att undvika att anordna möten samtidigt med plenarsammanträdet.

18.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse deltagandet av icke-statliga aktörer i parallella möten, bland annat i Kvinnoforumet.

19.  Europaparlamentet betonar mervärdet av att värdskapet för den gemensamma parlamentariska församlingens sessioner roterar mellan Europeiska unionens medlemsstater, och anser att denna rotation bör bevaras i framtiden, antingen enligt rådets roterande ordförandeskap eller enligt ett annat schema efter det att den europeiska konstitutionen ratificerats av samtliga medlemsstater. Parlamentet konstaterar dock att en klimatmässigt lämpligare årstid skulle kunna välkomnas av ledamöterna från AVS-länderna, eventuellt genom att kasta om den gemensamma parlamentariska församlingens sessioner.

20.  Europaparlamentet lyckönskar det nederländska ordförandeskapet, provinserna Noord Brabant och Zeeland samt de lokala myndigheterna i Haag och Rotterdam för deras aktiva bidrag till den åttonde sessionen, framför allt till seminarierna.

21.  Europaparlamentet uppmanar det brittiska ordförandeskapet och Europaparlamentets presidium att vidta nödvändiga åtgärder för anordnandet av den tionde sessionen i Förenade kungariket.

22.  Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingen att, i enlighet med artikel 17.3 i Cotonouavtalet, anordna möten på regional och subregional nivå på grundval av de parlamentariska strukturer som finns inom AVS-gruppen, särskilt om det regionala samarbetet på området för förebyggande och lösning av konflikter samt om ingående och genomförande av ekonomiska partnerskapsavtal.

23.  Europaparlamentet gläder sig över att den gemensamma parlamentariska församlingens handlingar så snabbt finns tillgängliga på Internet, vilket är ett oumbärligt verktyg för att den gemensamma parlamentariska församlingen, som kännetecknas av att ledamöterna befinner sig mycket långt ifrån varandra, skall fungera väl.

24.  Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska församlingen och de båda sekretariaten att systematiskt använda sig av e-post och Internet för överföringen av handlingar till ledamöterna, och att aktivt främja användningen av Internet där det finns tillgång till detta.

25.  Europaparlamentet välkomnar Panafrikanska parlamentets konstituerande sammanträde i Addis Abeba i mars 2004 och föreslår ett nära samarbete mellan Europaparlamentets ledamöter och ledamöterna i Panafrikanska parlamentet, samt ett utbytesprogram för tjänstemän inom dessa båda parlament för att hjälpa tjänstemännen i det Panafrikanska parlamentet att bygga upp den kapacitet som behövs inför de första direkta valen i mars 2009.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till AVS-EU-rådet, den gemensamma parlamentariska församlingen AVS-EU, AVS-ländernas parlament, guvernörerna i provinserna Noord Brabant och Zeeland, borgmästarna i Haag och Rotterdam samt till kommissionen.

(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3. (2) Ännu ej offentliggjort i EUT. (3) EUT C 120, 30.4.2004, s. 1. (4) Ännu ej offentliggjort i EUT. (5) EUT L 55, 24.2.2004, s. 1. Förordningen ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1488/2004 (EUT L 273, 21.8.2004, s. 12).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om tillämpning av Allmänna preferenssystemet (KOM(2004)0699 – KOM(2005)0043 – C6-0001/2005 – 2004/0242(CNS))

P6_TA(2005)0066 A6-0045/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2004)0699)(1) och det ändrade förslaget (KOM(2005)0043)(2),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om utvecklingsländer, internationell handel och hållbar utveckling: Gemenskapens ordning med allmänna tullförmåner under perioden 2006–2015 (KOM(2004)0461),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 oktober 2004(3) om ovannämnda meddelande,

–   med beaktande av artikel 133 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0001/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utveckling (A6-0045/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens ändrade förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 Skäl 1a (nytt) (1a) Allmänna preferenssystemet har sedan det inrättades varit ett av EU:s viktigaste instrument inom handels- och utvecklingspolitiken för att hjälpa utvecklingsländerna att minska fattigdomen, eftersom det hjälper dem att skapa inkomster från internationell handel och bidrar till hållbar utveckling genom att det främjar den industriella utvecklingen och diversifieringen av deras ekonomier. Ändring 2 Skäl 4 (4)  Denna förordning är den första förordningen om tillämpning av dessa riktlinjer. Den bör tillämpas från och med den 1 april 2005 till och med den 31 december 2008. (4)  Denna förordning är den första förordningen om tillämpning av dessa riktlinjer. Efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning bör den tillämpas från och med den 1 april 2005 till och med den 31 december 2008. Ändring 3 Skäl 6a (nytt) (6a) För att öka utnyttjandegraden av Allmänna preferenssystemet och ge utvecklingsländerna en möjlighet att utnyttja de fördelar som internationell handel och preferenssystem medför, kommer Europeiska unionen att sträva efter att ge dessa länder, och framför allt de minst utvecklade länderna, lämpligt tekniskt stöd. Ändring 4 Skäl 7 (7)  Den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre bygger på den centrala betydelsen av hållbar utveckling såsom även erkänns i internationella konventioner och instrument som t.ex. FN:s förklaring om rätt till utveckling från 1986, Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992, Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet från 1998, FN:s millenniedeklaration från 2000 och Johannesburgdeklarationen om hållbar utveckling från 2002. Det är följaktligen de utvecklingsländer som är sårbara på grund av brist på diversifiering och otillräcklig integration i det internationella handelssystemet och som i samband med ratificeringen och den faktiska tillämpningen av de grundläggande konventionerna om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, skydd för miljön och gott styre har särskilt ansvar och påtar sig särskilda skyldigheter som bör få ytterligare tullförmåner enligt Allmänna preferenssystemet. Dessa tullförmåner är avsedda att främja ytterligare ekonomisk tillväxt och därmed bidra positivt till en hållbar utveckling. Denna ordning innebär därför att förmånsländerna befrias från värdetullar och specifika tullar (om de inte kombineras med en värdetull). (7)  Den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre bygger på den centrala betydelsen av hållbar utveckling såsom även erkänns i internationella konventioner och instrument som t.ex. FN:s förklaring om rätt till utveckling från 1986, Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992, Internationella arbetsorganisationens (ILO) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet från 1998, FN:s millenniedeklaration från 2000 och Johannesburgdeklarationen om hållbar utveckling från 2002. Det är följaktligen de utvecklingsländer som är sårbara på grund av brist på diversifiering och medel för att utveckla sina ekonomier samt otillräcklig lämplig integration i det internationella handelssystemet och som i samband med ratificeringen och den faktiska tillämpningen av de grundläggande konventionerna om mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, skydd för miljön och gott styre har särskilt ansvar och påtar sig särskilda skyldigheter som bör få ytterligare tullförmåner enligt Allmänna preferenssystemet. Dessa tullförmåner är avsedda att främja ytterligare ekonomisk tillväxt och därmed bidra positivt till en hållbar utveckling. Denna ordning innebär därför att förmånsländerna befrias från värdetullar och specifika tullar (om de inte kombineras med en värdetull). Ändring 5 Skäl 9 (9)  Kommissionen bör övervaka att de internationella konventionerna tillämpas i praktiken i enlighet med mekanismerna i respektive konvention. Den bör dessutom göra en bedömning av vilket samband som råder mellan ytterligare tullförmåner och främjandet av en hållbar utveckling. (9)  Kommissionen kommer att övervaka att de internationella konventionerna tillämpas i praktiken i enlighet med mekanismerna i respektive konvention. Den kommer dessutom att göra en bedömning av vilket samband som råder mellan ytterligare tullförmåner och främjandet av en hållbar utveckling. Ändring 6 Skäl 13a (nytt) (13a) I syfte att förhindra en urholkning av förmånerna kommer kommissionen i nästa förordning att överväga att föra över produkter som för närvarande klassificeras som "känsliga" till kategorin "icke känsliga". Ändring 7 Skäl 16 (16)  För att få sammanhang i gemenskapens handelspolitik bör ett förmånsland inte omfattas både av gemenskapens Allmänna preferenssystem och av ett frihandelsavtal, om det avtalet täcker minst alla de förmåner som ingår i det nuvarande systemet för landet. (16)  För att få sammanhang i gemenskapens handelspolitik bör ett förmånsland inte omfattas både av gemenskapens Allmänna preferenssystem och av ett frihandelsavtal, om det avtalet täcker och i praktiken tillämpar och i förekommande fall konsoliderar minst alla de förmåner som ingår i det nuvarande systemet för landet. Ändring 8 Skäl 17a (nytt) (17a) Från 2008 kommer graderingsmekanismen att tillämpas för att förhindra en eventuell gradering av import från sådana förmånsländer som omfattas av det nuvarande systemet vilkas export till gemenskapen inom en given avdelning inte har ökat i förhållande till andra länder som omfattas av det Allmänna preferenssystemet. Ändring 9 Skäl 18a (nytt) (18a) Förordning (EEG) nr 2454/93, som fastställer systemet med ursprungsregler, bör inom den närmaste framtiden ses över för att på ett bättre sätt främja den ekonomiska och industriella utvecklingen. Översynen bör vara färdig senast ett år före utgången av denna förordning och bör täcka systemets form, innehåll och förfaranden på grundval av bästa internationella metoder, med målet att harmonisera befintliga system inom unionen. Det nya systemet med ursprungsregler bör bland annat beakta interregional kumulation och global kumulation, avskaffandet av kravet på dubbel bearbetning för vissa produkter samt möjligheten att låta ett land omfattas av den förmånsbehandling som beviljas inom ramen för Allmänna preferenssystemet och allt utom vapen-initiativet även om landet inte är det slutliga exportlandet, under förutsättning att ett väsentligt värde tillförs varorna i det landet. Ändring 10 Skäl 21a (nytt) (21a) I enlighet med artikel 37.6 i partnerskapsavtalet AVS-EU skall det vid översynen av denna förordning år 2008 tas till hänsyn till de AVS-länders intressen, även de länder som inte tillhör de minst utvecklade länderna, som inte vill eller är i stånd att ingå avtal om ekonomiskt partnerskap inom ramen för Cotonouavtalet, på ett sådant sätt att det Allmänna preferenssystemet ger dessa länder minst samma förmåner som de omfattades av enligt Cotonouavtalet. Ändring 11 Artikel 1, punkt 1 1.  Gemenskapens Allmänna preferenssystem (nedan kallad "systemet") skall tillämpas under perioden från och med den 1 april 2005 till och med den 31 december 2008 i enlighet med denna förordning. 1.  Gemenskapens Allmänna preferenssystem (nedan kallad "systemet") skall tillämpas efter offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning under perioden från och med den 1 april 2005 till och med den 31 december 2008 i enlighet med denna förordning. Ändring 12 Artikel 3, punkt 1a (ny) 1a. Kommissionen skall fastställa vilka förmånsländer som uppfyller de kriterier som anges i punkt 1 på grundval av de senaste jämförbara och justerade uppgifterna som var tillgängliga då denna förordning antogs. Ändring 13 Artikel 3, punkt 1b (ny) 1b. Kommissionen skall årligen i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra en förteckning över de förmånsländer som uppfyller de villkor som anges i punkt 1. Ändring 14 Artikel 3, punkt 2 2.  Om ett förmånsland har ingått ett handelsavtal med gemenskapen som täcker minst alla de förmåner som ingår i det nuvarande systemet för det landet skall det avföras från förteckningen över förmånsländer i bilaga I. 2.  Om ett förmånsland har ingått ett handelsavtal med gemenskapen skall tillämpningen av handelsavtalet ha företräde, under förutsättning att det i praktiken tillämpar och i förekommande fall konsoliderar minst alla de förmåner som ingår i det nuvarande systemet för det landet. Ett handelsavtal med gemenskapen kommer inte att utesluta att landet kan omfattas av den särskilda stimulansordningen som föreskrivs i avsnitt 2 i denna förordning. Ändring 15 Artikel 3, punkt 3a (ny) 3a. I syfte att förbättra det nuvarande systemets verkan skall kommissionen förse utvecklingsländer och i synnerhet de minst utvecklade länderna med tillräckligt tekniskt bistånd i syfte att bygga upp den institutionella och regleringsmässiga kapacitet som krävs för att ta tillvara fördelarna med internationell handel och Allmänna preferenssystemet. Ändring 16 Artikel 3, punkt 3b (ny) 3b. Vid beräkningen av procentenheten för graderingen skall kommissionen ta med den importmängd som tidigare gav länderna rätt att omfattas av Allmänna preferenssystemet enligt artikel 3.2. Ändring 17 Artikel 5, punkt 3a (ny) 3c. Kommissionen skall inom Världshandelsorganisationen prioritera en harmonisering av de ursprungsregler som föreskriver en förmånsbehandling av utvecklingsländer och de minst utvecklade länderna. Ändring 18 Artikel 8, punkt 3a (ny) 3a. Tekniskt bistånd skall också tillhandahållas för att hjälpa förmånsberättigade utvecklingsländer att uppfylla kraven avseende ratificering och praktisk tillämpning av den nya särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre. Ändring 19 Artikel 9, punkt 1, led c – c) förbinder sig att senast den 31 december 2008 ratificera och i praktiken tillämpa de konventioner som anges i del B i bilaga III och som ännu inte ratificerats och tillämpas i praktiken av dem, – c) i praktiken förbereder sig för att ratificera och i praktiken tillämpa alla de konventioner som anges i bilaga III inom fyra år efter det att de först fick rätt att omfattas av den särskilda stimulansordningen, Ändring 20 Artikel 9, punkt 2, led b b) dess import till gemenskapen enligt Allmänna preferenssystemet svarar för mindre än 1 % av värdet av dess totala import enligt Allmänna preferenssystemet till gemenskapen. b) dess import till gemenskapen enligt Allmänna preferenssystemet svarar för mindre än 1 % av värdet av dess totala import enligt Allmänna preferenssystemet till gemenskapen eller mindre än 2 % av denna om dess import enligt Allmänna preferenssystemet i en avdelning svarar för mer än 50 % av dess totala import enligt Allmänna preferenssystemet till gemenskapen. Ändring 21 Artikel 9, punkt 3 3.  Kommissionen skall följa ratificeringen och tillämpningen i praktiken av konventionerna i bilaga III. Innan denna förordning upphör att vara tillämplig skall kommissionen lägga fram en rapport till rådet om hur ratificeringen av dessa konventioner framskrider, inbegripet rekommendationer om huruvida det skall fordras att ett land har ratificerat och i praktiken tillämpar konventionerna för att det i framtiden skall kunna omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre. 3.  Kommissionen skall följa ratificeringen och tillämpningen i praktiken av konventionerna i bilaga III. Innan denna förordning upphör att vara tillämplig skall kommissionen lägga fram en rapport till rådet om hur ratificeringen och tillämpningen av dessa konventioner framskrider i respektive land som omfattas av den särskilda stimulansordningen. När så är lämpligt skall kommissionen inbegripa rekommendationer om huruvida ytterligare åtgärder skall vidtas av ett visst land för den praktiska tillämpningen av en konvention. I sin rapport skall kommissionen även utvärdera hur effektivt den särskilda stimulansordningen uppfyller sitt syfte och, om så är lämpligt, rekommendera att bilaga III ses över. Ändring 22 Artikel 10, punkt 1, led a a)  Den sökande är ett land eller territorium som anges i bilaga I och som lämnar sin ansökan inom två månader efter det att denna förordning har trätt i kraft. a)  Den sökande är ett land eller territorium som anges i bilaga I och som lämnar sin ansökan. Ändring 23 Artikel 10, punkt 2a (ny) 2a. Om en stat som uppfyller villkoren i artikel 9.2 inte har ratificerat och tillämpat högst två av konventionerna i bilaga III på grund av konstitutionella begränsningar, men åtar sig att ratificera och tillämpa dem så snart som möjligt i enlighet med landets konstitutionella bestämmelser och med bistånd av ansvariga internationella organisationer, kan kommissionen anse att villkoren i artikel 9.1 är uppfyllda. Kommissionen skall övervaka att åtagandet infrias till fullo och skall dra tillbaka förmånerna under den särskilda ordningen så snart som den sökande bryter mot eller omotiverat fördröjer genomförandet av reglerna. Kommissionen skall inhämta information från varje relevant källa, inbegripet den berörda internationella organisationen och, när så är lämpligt, Europaparlamentet och företrädare för det civila samhället, och informera kommittén och Europaparlamentet. Ändring 24 Artikel 11, punkt 1 1.  Om kommissionen mottar en ansökan som innehåller de uppgifter som anges i artikel 10 skall den pröva denna ansökan. Vid prövningen skall de undersökningsresultat som relevanta internationella organisationer och organ kommit fram till beaktas. Kommissionen får ställa alla frågor till den sökande som den anser vara relevanta och får kontrollera de uppgifter som lämnats med den sökande eller varje annan fysisk eller juridisk person. 1.  Om kommissionen mottar en ansökan som innehåller de uppgifter som anges i artikel 10 skall den pröva denna ansökan. Vid prövningen skall de undersökningsresultat som relevanta internationella organisationer och organ kommit fram till beaktas. Kommissionen får ställa alla frågor till den sökande som den anser vara relevanta och får kontrollera de uppgifter som lämnats med den sökande eller med hjälp av varje relevant källa, när så är lämpligt även Europaparlamentet och relevanta företrädare för det civila samhället, såsom arbetsmarknadens parter. Kommissionen skall underrätta den sökande, Europaparlamentet och kommittén om sin bedömning och ge den sökande tillfälle att lämna synpunkter. Ändring 25 Artikel 11, punkt 3 3.  Kommissionen skall underrätta det ansökande landet om sitt beslut enligt punkt 2. När kommissionen fattat beslut om att ett land skall omfattas av den särskilda stimulansordningen skall den underrätta landet i fråga om den dag då beslutet träder i kraft. Kommissionen skall senast den 30 juni 2005 i bilaga I, kolumn E ange de förmånsländer som kommer i fråga för den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre. 3.  Kommissionen skall underrätta det ansökande landet om sitt beslut enligt punkt 2. När kommissionen fattat beslut om att ett land skall omfattas av den särskilda stimulansordningen skall den underrätta landet i fråga om den dag då beslutet träder i kraft. Kommissionen skall senast den 30 juni 2005 i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra en förteckning över de förmånsländer som kommer i fråga för den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre. Ändring 26 Artikel 11, punkt 4 4.  Om kommissionen beslutar att en sökande inte skall omfattas av den särskilda stimulansordningen skall den på det berörda landets begäran ange skälen för sitt beslut. 4.  Om kommissionen beslutar att en sökande inte skall omfattas av den särskilda stimulansordningen skall den ange skälen för sitt beslut och informera det berörda landet och Europaparlamentet om dessa. Ändring 27 Artikel 11, punkt 5 5.  Kommissionens samtliga kontakter med den sökande rörande ansökan skall ske i nära samordning med den kommitté som avses i artikel 26. 5.  Kommissionens samtliga kontakter med den sökande rörande ansökan skall ske i nära samordning med den kommitté som avses i artikel 26 och med Europaparlamentet. Ändring 28 Artikel 12, punkt 4 4.  Tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på produkter enligt HS-nummer 1701 skall nedsättas med 20 % den 1 juli 2006, med 50 % den 1 juli 2007 och med 80 % den 1 juli 2008. De skall upphävas helt från och med den 1 juli 2009. 4.  Utan att det påverkar de längre övergångsfrister och/eller de mindre procentsatser som kan tänkas fastställas genom en kommande reformering av den gemensamma marknadsorganisationen för socker skall tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på produkter enligt HS-nummer 1701 nedsättas med 20 % den 1 juli 2006, med 50 % den 1 juli 2007 och med 80 % den 1 juli 2008. De skall upphävas helt från och med den 1 juli 2009. Ändring 29 Artikel 12, punkt 5a (ny) 5a. Punkt 5 skall inte påverka de bestämmelser som fastställs genom den kommande reformeringen av den gemensamma marknadsorganisationen för socker. Ändring 30 Artikel 12, punkt 7 7.  När Förenta nationerna avför ett land från förteckningen över de minst utvecklade länderna avförs landet även från förteckningen över förmånsländer i samband med denna ordning. Kommissionen skall fatta beslut om huruvida ett land skall upphöra att omfattas av ordningen och fastställa en övergångsperiod i enlighet med det förfarande som anges i artikel 27. 6.  När Förenta nationerna avför ett land från förteckningen över de minst utvecklade länderna avförs landet även från förteckningen över förmånsländer i samband med denna ordning. Kommissionen skall fatta beslut om huruvida ett land skall upphöra att omfattas av ordningen och fastställa en rimlig övergångsperiod på mellan 12 och 24 månader i enlighet med det förfarande som anges i artikel 27. Ändring 31 Artikel 13, punkt 1 1.  De tullförmåner som avses i artiklarna 7 och 8 skall inte tillämpas för produkter med ursprung i ett förmånsland när värdet av gemenskapens genomsnittliga import från det berörda landet av produkter från den berörda avdelningen vilka omfattas av den ordning som gäller för det landet under tre år i följd enligt aktuella uppgifter per den 1 september 2004 överskrider 15 % av värdet av gemenskapens import av samma produkt från alla de länder och territorier som anges i bilaga I. För avdelning XI är tröskelvärdet 12,5 %. 1.  De tullförmåner som avses i artiklarna 7 och 8 skall inte tillämpas för produkter med ursprung i ett förmånsland och tillhörande en avdelning när landet uppnått en hög nivå på konkurrenskraften. En hög konkurrenskraftsnivå för ett förmånsland har uppnåtts då under tre år i följd enligt aktuella uppgifter per den 1 september 2004 det genomsnittliga värdet av gemenskapens import från detta land av produkter från en avdelning vilka omfattas av ordningens förmåner som medgivits inom ramen för detta system överskrider 15 % av värdet av gemenskapens import av samma produkter från alla de länder och territorier som anges i bilaga I. För avdelning XI är tröskelvärdet 10 %. Ändring 32 Artikel 13, punkt 3a (ny) 3a. Beräkningen av procentsatserna för graderingen efter 2008 skall bygga på de uppgifter som nämns i punkt 1, inbegripet all import som omfattas av det Allmänna preferenssystemet då förordningen träder i kraft. Ändring 55 Artikel 15, punkt 1, led a a)  Vid allvarlig och systematisk kränkning av principerna i de konventioner som anges i bilaga III. a)  Vid systematisk kränkning av principerna i de konventioner som anges i bilaga III. Ändring 33 Artikel 15, punkt 1, led e e)  Vid allvarliga och systematiska fall av illojala handelsmetoder som inverkar negativt på gemenskapsindustrins situation, inbegripet sådana metoder som är förbjudna eller kan bli föremål för åtgärder enligt WTO-avtalen, förutsatt att det föreligger ett fastställande om detta från det berörda WTO-organets sida och att den illojala handelsmetoden inte har åtgärdats. e)  Vid systematiska fall av illojala handelsmetoder som inverkar negativt på gemenskapsindustrins situation, inbegripet sådana metoder som är förbjudna eller kan bli föremål för åtgärder enligt WTO-avtalen. Ändring 56 Artikel 15, punkt 1, led ea (ny) ea)  Vid systematiska fall av illojala handelsmetoder som inte omfattas av punkt e, men som inverkar negativt på gemenskapsindustrins situation och inte kan åtgärdas vare sig enligt punkt e eller artikel 20. Ändring 57 och 34 Artikel 15, punkt 1, led f f)  Vid allvarlig och systematisk överträdelse av de mål för bevarande och förvaltning av fiskeresurser som de regionala fiskeriorganisationer eller ordningar som gemenskapen är medlem i har. f)  Vid systematisk överträdelse av de mål för bevarande och förvaltning av fiskeresurser som de regionala fiskeriorganisationer eller ordningar som gemenskapen är medlem i har, samt vid underlåtenhet att följa europeiska hygien- och hälsoregler. Ändring 35 Artikel 16, punkt 1 1.  Om kommissionen eller en medlemsstat mottar upplysningar som kan motivera ett tillfälligt upphävande av förmånsbehandlingen och om kommissionen anser att det finns tillräckliga skäl för att inleda en undersökning skall kommissionen underrätta kommittén om detta. 1.  Om kommissionen, Europaparlamentet eller en medlemsstat mottar upplysningar som kan motivera ett tillfälligt upphävande av förmånsbehandlingen och om kommissionen anser att det finns tillräckliga skäl för att inleda en undersökning skall kommissionen omedelbart underrätta kommittén och Europaparlamentet om detta. Ändring 36 Artikel 16, punkt 2 2.  Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 28 besluta att en undersökning skall inledas. 2.  Kommissionen får i enlighet med förfarandet i artikel 28 besluta att en undersökning skall inledas. Kommissionen skall med avseende på de grunder som avses i artikel 15.1 a automatiskt ta initiativ till en utredning av alla fall i vilka ILO-konferensens utskott för tillämpningen av normer har godkänt en "särskild paragraf" för arbetsförhållanden i ett förmånsland med avseende på de grundläggande arbetsnormerna. Ändring 37 Artikel 17, punkt 3 3.  Kommissionen skall inhämta alla uppgifter som den anser nödvändiga och får vända sig till ekonomiska aktörer och till det berörda förmånslandet för att kontrollera inkomna uppgifter. De tillgängliga bedömningarna, synpunkterna, besluten, rekommendationerna och slutsatserna från FN:s, ILO:s och andra behöriga internationella organisationers olika tillsynsmyndigheter skall tjäna som utgångspunkt för en undersökning beträffande huruvida ett tillfälligt upphävande är motiverat på de grunder som anges i artikel 15.1 a. 3.  Kommissionen skall inhämta alla uppgifter som den anser nödvändiga och får vända sig till ekonomiska aktörer, till relevanta företrädare för det civila samhället, bland annat arbetsmarknadens parter, och till det berörda förmånslandet för att kontrollera inkomna uppgifter. De tillgängliga bedömningarna, synpunkterna, besluten, rekommendationerna och slutsatserna från övriga EU-institutioner samt FN:s, ILO:s och andra behöriga internationella organisationers olika tillsynsmyndigheter skall tjäna som utgångspunkt för en undersökning beträffande huruvida ett tillfälligt upphävande är motiverat på de grunder som anges i artikel 15.1 a. Ändring 38 Artikel 18, punkt 1 1.  Kommissionen skall lägga fram en rapport om resultaten av sin undersökning för kommittén. 1.  Kommissionen skall lägga fram en rapport om resultaten av sin undersökning för kommittén och Europaparlamentet. Ändring 39 Artikel 18, punkt 5 5.  Om kommissionen, vid utgången av den period som avses i punkt 3, finner att det berörda förmånslandet inte har uppfyllt det åtagande som krävs och om den anser att ett tillfälligt upphävande är nödvändigt, skall den lägga fram ett lämpligt förslag för rådet, som skall fatta beslut med kvalificerad majoritet inom 30 dagar. Om rådet fattar beslut om tillfälligt upphävande skall detta träda i kraft sex månader efter det att beslutet fattats, såvida det inte innan dess beslutas att grunderna för det inte längre föreligger. 5.  Om kommissionen, vid utgången av den period som avses i punkt 3, finner att det berörda förmånslandet inte har uppfyllt det åtagande som krävs och om den anser att ett tillfälligt upphävande är nödvändigt, skall den, efter att ha underrättat Europaparlamentet, lägga fram ett lämpligt förslag för rådet, som skall fatta beslut med kvalificerad majoritet inom 30 dagar. Om rådet fattar beslut om tillfälligt upphävande skall detta träda i kraft sex månader efter det att beslutet fattats, såvida det inte innan dess beslutas att grunderna för det inte längre föreligger. Ändring 40 Artikel 19, punkt 1, inledningen 1.  Kommissionen får, sedan den underrättat kommittén, avbryta tillämpningen av förmånsordningarna enligt denna förordning för alla eller vissa produkter med ursprung i ett förmånsland 1.  Kommissionen får, sedan den underrättat kommittén och Europaparlamentet, avbryta tillämpningen av förmånsordningarna enligt denna förordning för alla eller vissa produkter med ursprung i ett förmånsland Ändring 41 Artikel 20, punkt 4 4.  Kommissionen skall fatta beslut inom trettio arbetsdagar efter samråd med kommittén. 4.  Kommissionen skall fatta beslut inom trettio arbetsdagar efter samråd med kommittén och efter att ha informerat Europaparlamentet. Ändring 42 Artikel 20, punkt 5 5.  Om åtgärder måste vidtas omedelbart på grund av exceptionella omständigheter som omöjliggör en undersökning, får kommissionen, efter att ha underrättat kommittén, vidta alla förebyggande åtgärder som är absolut nödvändiga. 5.  Om åtgärder måste vidtas omedelbart på grund av exceptionella omständigheter som omöjliggör en undersökning, får kommissionen, efter att ha underrättat kommittén och Europaparlamentet, vidta alla förebyggande åtgärder som är absolut nödvändiga. Ändring 43 och 44 Artikel 21 Om importen av produkter som omfattas av bilaga I till EG-fördraget orsakar eller riskerar att orsaka allvarliga störningar på gemenskapens marknader eller av regleringsmekanismerna för dessa marknader, får kommissionen, sedan den underrättat förvaltningskommittén för den berörda gemensamma organisationen av marknaden, avbryta tillämpningen av förmånsordningarna för de berörda produkternas del. Om importen av produkter som omfattas av bilaga I till EG-fördraget orsakar eller riskerar att orsaka allvarliga störningar på gemenskapens marknader eller av regleringsmekanismerna för dessa marknader eller om fiskeprodukter inte uppfyller de minimikrav som ställs på produkter med motsvarande egenskaper från Europeiska unionen, får kommissionen, sedan den underrättat Europaparlamentet och förvaltningskommittén för den berörda gemensamma organisationen av marknaden, avbryta tillämpningen av förmånsordningarna för de berörda produkternas del. Ändring 45 Artikel 22, punkt 1 1.  Kommissionen skall underrätta det berörda förmånslandet om varje beslut som fattats i enlighet med artiklarna 19-21 innan beslutet träder i kraft. Kommissionen skall även underrätta rådet och medlemsstaterna om detta. 1.  Kommissionen skall, så snabbt som möjligt, underrätta det berörda förmånslandet om varje beslut som fattats i enlighet med artiklarna 19-21 innan beslutet träder i kraft. Kommissionen skall även underrätta rådet, Europaparlamentet och medlemsstaterna om detta. Ändring 46 Artikel 22, punkt 2 2.  Varje medlemsstat får inom tio dagar hänskjuta ett beslut som fattats i enlighet med artiklarna 19–21 till rådet. Rådet får inom trettio dagar fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet. 2.  Varje medlemsstat får inom tio dagar hänskjuta ett beslut som fattats i enlighet med artiklarna 19–21 till rådet. Rådet får inom trettio dagar fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet efter att ha informerat Europaparlamentet. Ändring 47 Artikel 25, punkt 3 3.  Kommissionen skall i nära samarbete med medlemsstaterna övervaka importen av produkter med KN-nummer 0803 00 19, HS-nummer 0603, 1006 och 1701 samt KN-nummer 1604 14 11, 1604 14 18, 1604 14 90, 1604 19 39 och 1604 20 70 för att avgöra om villkoren i artiklarna 20 och 21 är uppfyllda. 3.  Kommissionen skall i nära samarbete med medlemsstaterna övervaka importen av produkter med KN-nummer 0803 00 19, HS-nummer 0603, 1006 och 1701 samt KN-nummer 1604 14 11, 1604 14 18, 1604 14 90, 1604 19 39,1604 20 70, 1604 14 16 och 1604 19 31 för att avgöra om villkoren i artiklarna 20 och 21 är uppfyllda. Ändring 48 Artikel 25a (ny) Artikel 25a 1.  Kommissionen skall regelbundet informera parlamentet om a) handelsstatistik mellan Europeiska unionen och de stater som omfattas av Allmänna preferenssystemet, b) läget i ratificeringen och tillämpningen av de konventioner som ingår i bilaga III för varje land som omfattas av den särskilda stimulansordningen. I förekommande fall skall kommissionen inkludera rekommendationer om huruvida ytterligare åtgärder för en effektiv tillämpning av en konvention bör vidtas av ett visst land, c) relevant information om framsteg mot att uppnå millennieutvecklingsmålen, särskilt i de minst utvecklade länderna. 2.  Kommissionen skall utföra en konsekvensanalys av Allmänna preferenssystemets effekter som täcker perioden från den 1 juli 2005 till den 1 januari 2007. Analysen skall överlämnas till kommittén, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén före den 1 mars 2007. 3.  Kommissionen skall, efter samråd med kommittén, fastställa innehållet i den konsekvensanalys som avses i punkt 2, vilket skall inbegripa förmånsländernas synpunkter och i varje fall åtminstone följande delar: – en ingående statistisk analys av Allmänna preferenssystemets utnyttjandegrad per land och avdelning samt en jämförelse med tidigare år, – en utvärdering av de sociala och handelsrelaterade effekterna av graderingen på de graderade länderna, – en preliminär bedömning av hur den framtida graderingen kommer att inverka på de länder som troligtvis kommer att graderas i den kommande förordningen, – en jämförande undersökning av den preferensbehandling som AVS-länderna erbjuds genom Allmänna preferenssystemet och Cotonouavtalet mellan AVS och EU, i syfte att i en reviderad förordning tillhandahålla dem åtminstone en förmånsbehandling som är jämförbar med den som de beviljades enligt Cotonouavtalet, – en analys av de potentiella effekterna av en fördjupning av preferenssystemet genom en höjning av förmånsmarginalen för känsliga produkter och/eller överföring av "känsliga" produkter till kategorin "icke-känsliga" produkter, – en utvärdering av denna förordnings bidrag till uppnåendet av millennieutvecklingsmålen, särskilt när det gäller de minst utvecklade länderna. 4.  Kommissionen skall inför Europaparlamentet lägga fram en särskild rapport när Doharundan avslutats i vilken den skall undersöka förhandlingarnas inverkan på det preferenssystem som upprättats genom denna förordning och överväga åtgärder som måste vidtas för att garantera det allmänna preferenssystemets effektivitet. Ändring 49 Artikel 26, punkt 3 3.  Kommittén skall på grundval av en rapport från kommissionen som omfattar perioden 1 april 2005–31 december 2008 undersöka verkningarna av gemenskapens Allmänna preferenssystem. Rapporten skall omfatta alla de i artikel 1.2 nämnda förmånsordningarna. 3.  Kommittén skall på grundval av den konsekvensanalys som nämns i artikel 25a undersöka verkningarna av gemenskapens Allmänna preferenssystem. Ändring 50 Artikel 30, punkt 1 1.  Denna förordning träder i kraft den 1 april 2005. Rådets förordning (EG) nr 2501/2001 skall upphöra att gälla den 1 april 2005. 1.  Denna förordning träder i kraft den 1 april 2005. Rådets förordning (EG) nr 2501/2001 skall upphöra att gälla den 1 april 2005, utan att det påverkar punkt 1a. Ändring 51 Artikel 30, punkt 1a (ny) 1a. Avsnitt 2 och 4 i avdelning II, avsnitt 1 och 2 i avdelning III och avdelning IV i rådets förordning (EG) nr 2501/2001 skall tillämpas tills förteckningen över förmånsländer som omfattas av den särskilda stimulansordningen enligt avsnitt 2 i denna förordning har offentliggjorts i Europeiska unionens tidning. Den särskilda stimulansordningen enligt rådets förordning (EG) nr 2501/2001 skall fortsätta att tillämpas till den 31 december 2005 för de förmånsländer som inte finns med i förteckningen över förmånsländer som omfattas av den särskilda stimulansordningen enligt avsnitt 2 i denna förordning. Ändring 52 Artikel 30, punkt 2a (ny) 2a. Kommissionen skall förelägga rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén förslaget till en ändrad förordning för perioden från den 1 januari 2009 till den 31 december 2011 senast den 1 juni 2007. Det nya förslaget skall vederbörligen beakta resultatet från den konsekvensanalys som avses i artikel 25a.2.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) Ännu ej offentliggjort i EUT. (3) Antagna texter. P6_TA(2004)0024.

Europaparlamentets resolution om riktlinjerna för avsnitt II, IV, V, VI, VII, VIII (A) och VIII (B) och om det preliminära förslaget till Europaparlamentets budgetberäkning (avsnitt I) för budgetförfarandet för budgetåret 2006 (2004/2271(BUD))

P6_TA(2005)0067 A6-0043/2005

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget,

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet, och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet(1),

–   med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005(2),

–   med beaktande av revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2003, tillsammans med de granskade institutionernas svar(3),

–   med beaktande av artikel 69 och bilaga IV i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0043/2005), och av följande skäl:.

A.  De preliminära beloppen för den tekniska justeringen av budgetplanen förutser ett tak på 6 704 miljoner euro för utgiftskategori 5 ("Administrativa utgifter") i 2006 års budget.

B.  I budgeten för 2006 kommer de fulla ekonomiska effekterna av utvidgningen, som ägde rum 2004, att ha slagit igenom, och majoriteten av den nya personalen kommer att ha rekryterats.

C.  En betydande del av det förberedande arbetet för nästa utvidgning, som planerats till 2007, kommer att göras under 2006.

D.   2006 är det sista budgetåret under den nuvarande budgetplanen.

Politiska prioriteringar
Att konsolidera och förbereda nästa utvidgning

1.  Europaparlamentet anser det vara av grundläggande betydelse att, om nödvändigt, anta ytterligare åtgärder för att fullfölja 2004 års utvidgningsrunda på ett effektivt sätt. Förmodligen kommer största delen av den nya personalen från de tio nya medlemsstaterna att ha rekryterats 2006 och den fulla ekonomiska effekten av denna rekrytering kommer att slå igenom i budgetarna för de övriga institutionerna.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av att ta emot den nya personalen inom institutionernas struktur. Särskilda utbildningsåtgärder bör vidtas inom verksamhetsområden som ligger efter, exempelvis översättning och tolkning.

3.  Europaparlamentet understryker behovet att med högsta fart inleda förberedelserna av nästa utvidgning som skall inbegripa Rumänien och Bulgarien och som är planerad till 2007. Institutionerna anmodas att lägga fram detaljerad information om sina planer för sådana förberedelser och uppskattningar av de ekonomiska konsekvenserna senast den 1 september 2005.

Effektiv och rationell användning av anslagen

4.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna att förbättra kvaliteten på användningen av medlen genom att använda de tillgängliga anslagen på ett effektivare och mer rationellt sätt för sina kärnverksamheter. Parlamentet förväntar sig att detta synsätt skall återspeglas i institutionernas förslag till budgetberäkningar.

5.  Europaparlamentet anser att omfördelning av anslag och personal skall användas som första alternativ när det gäller att finna resurser för att förbättra institutionernas verksamhet. När nya föreslagna initiativ bedöms skall de långsiktiga ekonomiska följderna beaktas.

6.  Europaparlamentet ställer sig bakom ökat interinstitutionellt samarbete för att höja effektiviteten. Parlamentet önskar en rapport från kommissionen senast den 1 juli 2005 om fördelarna hittills av interinstitutionellt samarbete.

7.  Europaparlamentet föreslår att det skapas ett datahjälpmedel som gör det möjligt för översättarna på samtliga institutioner att ta del av redan översatta texter och ändringsförslag, i avsikt att minska kostnaderna och höja kvaliteten på översättningarna.

Mot en mer heltäckande budgetering

8.  Europaparlamentet anser att strukturen och innehållet i de övriga institutionernas budgetar skall vara mer heltäckande. Parlamentet välkomnar planerna att klargöra de övriga institutionernas kontoplaner. Institutionerna uppmanas att i sina budgetberäkningar göra en tydlig uppdelning av budgetanslagen efter sina huvudsakliga verksamheter och funktioner.

Övriga frågor

9.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna att senast den 1 september 2005 lämna en sammanställning över åtgärder som vidtagits för att undvika hinder för lika behandling enligt artikel 13 i EG-fördraget, där möjligheterna som erbjuds genom de nya tjänsteföreskrifterna beaktas.

10.  Europaparlamentet anser att genomförandet av miljövänliga åtgärder skall vara ett inslag i institutionernas dagliga arbete. Parlamentet önskar en uppdaterad utvärdering från samtliga institutioner senast den 1 september 2005 av åtgärder som vidtagits i samband med deltagandet i EMAS (Europeiska unionens miljöstyrnings- och miljörevisionsordning). I synnerhet ger de nya byggnadsprojekten en möjlighet att investera, efter en lönsamhetsanalys, i miljövänliga energisystem, som på lång sikt kommer att vara mindre dyrbara och betydligt mindre förorenande. EU-institutionerna bör tjäna som exempel i detta hänseende.

11.  Europaparlamentet uppmanar institutionerna att senast den 1 september 2005 rapportera om hur de uppmuntrar personalen att använda kollektivtrafiken.

12.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på följderna av personalökningarna för pensionsutbetalningarna under de kommande åren. Parlamentet förväntar sig förslag från kommissionens administration som förhindrar att bördan för de löpande administrationsutgifterna blir för tung, till exempel genom en pensionsfond.

Europaparlamentet
Att konsolidera 2004 års utvidgning

13.  Europaparlamentet anser det vara viktigt att tjänsterna till följd av utvidgningen tillsätts. Parlamentet betonar behovet av att föra in utvidgningsrelaterade tjänster i olika lönegrader. Parlamentet stöder kraven på att ett tillräckligt antal kvalificerade tolkar och översättare skall göras tillgängliga för samtliga officiella språk så att alla ledamöter aktivt kan delta i parlamentsarbetet. Det är viktigt att nödvändiga åtgärder vidtas för att garantera lika behandling av alla ledamöter.

Förberedelser inför 2007 års utvidgning

14.  Europaparlamentet anser det vara av största betydelse att nödvändiga förberedelser vidtas för att garantera ett friktionsfritt inträde i Europeiska unionen för Rumänien och Bulgarien. Generalsekreteraren uppmanas att senast den 1 september 2005 lägga fram konkreta förslag för dessa förberedelser. Det är absolut nödvändigt att tillhandahålla tillfredsställande språklig service för de nya observatörerna och ledamöterna.

Att föra parlamentet närmare medborgarna

15.  Europaparlamentet påminner om att informations- och kommunikationspolitiken har en nyckelroll att spela när det gäller att föra parlamentet närmare medborgarna. De audiovisuella tjänsterna är viktiga för denna uppgift. Parlamentets webbsida bör göras mer användarvänlig och webbutsändningen förbättras.

16.  Europaparlamentet önskar en total översyn av Europaparlamentets informations- och kommunikationspolitik. Generalsekreteraren ombeds att lägga fram en rapport senast den 1 juni 2005, som innehåller en översikt över förbättringarna inom besökstjänsten för att modernisera utställningsområdet, förbättra det vanliga besöksprogrammet och öka personalen.

17.  Europaparlamentet betonar vikten av samarbete och delat ansvar med kommissionens kontor. Parlamentet upprepar sitt stöd för målet att inrätta Europahus (gemensamma lokaler för parlamentets och kommissionens externa kontor) i samtliga medlemsstater. Europahusens effektivitet och synlighet skulle dock kunna förbättras.

18.  Europaparlamentet anser att de externa kontorens uppgifter och deras roll i parlamentets informations- och kommunikationspolitik ytterligare måste utvecklas och att de externa kontoren måste förses med tillräckliga resurser. Parlamentet kan tänka sig att undersöka möjligheterna att utveckla de externa kontorens roll när det gäller att stödja ledamöternas verksamheter.

Kvalitet och effektivitet i parlamentsarbetet

19.  Europaparlamentet betonar att kvantiteten arbete inte får prioriteras över kvaliteten på arbetet. Parlamentet kan därför tänka sig att överväga huruvida ändringar bör göras i dess administrativa uppbyggnad eller huruvida ytterligare stöd skall tillhandahållas huvudverksamheterna för att optimera institutionens arbete.

20.  Europaparlamentet anser att Europaparlamentets ökade ansvar i form av beslutsfattande inom lagstiftningsområdet innebär att avsevärt ökade resurser måste avsättas för att stödja denna huvudverksamhet (fler sammanträdesrum för utskotten utrustade med möjligheter till elektronisk omröstning, förstärkning av utskottssekretariaten, ekonomiska resurser för att få specialiserad sakkunskap till parlamentsutskotten etc.).

21.  Europaparlamentet anser det viktigt att förbättra ledamöternas arbetsvillkor. Parlamentet stöder en undersökning om hur man kan utveckla användningen av ny teknologi som ett sätt att öka effektiviteten. Parlamentet påminner om sin uppmaning i sin resolution av den 26 februari 2004(4) att man skall undersöka om det genom videokonferenser och dylika metoder är möjligt att åstadkomma lättnader i arbetsbelastningen. Parlamentet noterar emellertid med oro de betydande belopp som anslås för informationstekniken. Parlamentet är oroat över bristen på förbättringar för ledamöterna när det gäller IT-tjänster. Parlamentets generalsekreterare åläggs att lägga fram en rapport senast den 1 juli 2005 med förslag om förbättrad IT-service för ledamöterna.

22.  Europaparlamentet önskar förstärkt stöd till ledamöterna från bibliotekspersonal som skall tillhandahålla fakta och icke-politisk information om frågor av intresse som tagits upp av EU-medborgare och de skall göras tillgängliga för samtliga ledamöter i indexerad form.

23.  Europaparlamentet understryker betydelsen av personliga medarbetare för ledamöternas arbete och ser fram mot de kommande rapporterna från presidiets arbetsgrupp om ledamotsassistenterna samt stöder, också för att uppnå insyn i de ekonomiska villkoren, att det införs en stadga för assistenterna.

24.  Europaparlamentet anser det vara av största vikt att garantera tillfredsställande stöd och sakkunskap så att parlamentets lagstiftningsarbete håller hög kvalitet. Parlamentet ser fram emot en uppdaterad utvärderingsrapport om "raising the game" – reformeringen av parlamentets tjänster.

25.  Europaparlamentet uppmanar till förbättringar i det språkliga stödet till det parlamentariska arbetet. Parlamentet kräver en utbyggnad av översättningskapaciteten för att göra det möjligt för ledamöterna att få arbeta med dokument på sitt eget språk. Vidare kräver parlamentet en bättre tillgång till tolkar för de politiska grupperna och deras arbetsgrupper och uppmanar administrationen att vidta nödvändiga åtgärder när det gäller utrymmen och personal. Parlamentet föreslår ett samordnat agerande tillsammans med de övriga institutionerna för att i förekommande fall kunna utnyttja synergieffekter.

26.  Europaparlamentet slår fast att personalförvaltning är av avgörande betydelse för effektiviteten i institutionens arbete. Parlamentet är bekymrat över de långa rekryteringsförfarandena, särskilt i samband med utvidgningen. Generalsekreteraren ombeds därför att se över rekryteringsförfarandena och lägga fram förslag till snabbare förfaranden. Samtidigt ombeds generalsekreteraren att lägga fram en framstegsrapport om befordringssystemet, där det skall framgå huruvida systemet ger möjlighet att i tillräcklig grad differentiera efter meriter.

27.  Europaparlamentet betonar att tillräckliga anslag bör anslås till områden där politiska beslut kräver ett större ekonomiskt åtagande, i avsikt att göra ändringsbudgetar och överföringar överflödiga, till exempel när det gäller WTO:s parlamentariska dimension, där budgeten bör täcka alla utgifter för Europaparlamentets delegationer till WTO:s ministerkonferenser och utgifter i samband med anordnandet av den parlamentariska konferensen om WTO.

Total nivå på parlamentets budget

28.  Europaparlamentet påminner om att avsaknaden av en enda arbetsplats medför betydande extra kostnader för parlamentets budget. Kostnaden för att Europaparlamentets verksamhet är förlagd till tre länder uppskattas till över 200 miljoner euro per år.

29.  Europaparlamentet betonar vikten av att finna en balans mellan en stram budget och berättigade behov att förbättra kvaliteten på ledamöternas, de politiska gruppernas och administrationens arbetsvillkor.

30.  Europaparlamentet anser att det slutliga beslutet om den totala nivån på parlamentets budget för 2006 först kan fattas då behoven klart och tydligt fastställts. Presidiet uppmanas att lägga fram en rapport om mer effektiv budgetering innan budgetberäkningen presenteras, i syfte att undvika att stora belopp måste överföras i samband med uppsamlingsöverföringen i slutet av året. Dessa behov kommer att bestämma budgetens nivå. Nya initiativ skall först igångsättas efter att man noggrant övervägt de långsiktiga ekonomiska följderna.

Rådet

31.  Europaparlamentet uppmanar rådet att först och främst ta fram resurser genom omfördelning när rådet beslutar om att genomföra nya initiativ. Rådet anmodas att tillämpa samma stramhet vid fastställandet av sin egen budget som det tillämpar för övriga institutioners budgetar.

32.  Europaparlamentet uppmanar rådet att förse de myndigheter som kontrollerar tullar och Schengenregelverkets efterlevnad med tillräckliga resurser så att de kan utföra nödvändiga inspektioner.

33.  Europaparlamentet uppmanar rådet att lägga fram sin budgetberäkning på samma gång som de övriga institutionerna och att tillse att budgetberäkningen offentliggörs inom ramen för kommissionens preliminära förslag till budget.

Domstolen

34.  Europaparlamentet påminner om att domstolen tidigarelagt betalningar för sina byggnader vilket minskade budgetkostnaderna för 2005. De årliga betalningarna för "annexbyggnaderna" skall enligt planerna återupptas 2006.

35.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att lägga fram en rapport till Europaparlamentet om sina förberedelser för att inrätta den särskilda rättsinstans som är behörig att i första instans avgöra tvister mellan gemenskapen och dess anställda och de finansiella konsekvenserna.

36.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att utnyttja sina resurser effektivare i syfte att skynda på de rättsliga förfarandena (ökad användning av mindre enheter inom domstolen och omfördelning av personal).

Revisionsrätten

37.  Europaparlamentet påpekar att mandatperioden för åtta ledamöter av revisionsrätten löper ut under 2006, vilket kommer att innebära extra utgifter i dess budget till följd av engångsersättningar och pensionsutbetalningar.

38.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten kommer att fortsätta sina projekt att modernisera huvudbyggnaden så att denna står i överensstämmer med hälso-, säkerhets- och miljöbestämmelserna samt genomföra en andra utbyggnad.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén

39.  Europaparlamentet betonar vikten av en stram budget, särskilt i samband med fastighetsprojekt. De två kommittéerna uppmanas att lägga fram en rapport till Europaparlamentet om sina byggnadsprojekt och behoven av hyrda kontorsutrymmen samt om hur de gemensamma avdelningarna fungerar. De två institutionerna ombeds även att lägga fram rapporter om situationen vad beträffar tillsättningen av tjänster inom ekonomistyrningen.

Europeiska ombudsmannen

40.  Europaparlamentet konstaterar att verksamheten vid Europeiska ombudsmannens kontor ökar i omfattning. Parlamentet planerar att bedöma de finansiella konsekvenserna av det ökade antalet klagomål.

Europeiska datatillsynsmannen

41.  Europaparlamentet påpekar att 2006 kommer att vara det andra året med full verksamhet hos Europeiska datatillsynsmannen.

o
o   o

42.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen.

(1) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet ändrat genom beslut 2003/429/EG (EUT L 147, 14.6.2003, s. 25). (2) EUT L 60, 8.3.2005. (3) EUT C 293, 30.11.2004, s. 1. (4) EUT C 98 E, 23.4.2004, s. 171.

Europaparlamentets resolution om överläggningarna i utskottet för framställningar under sammanträdesperioden 2003-2004 (2004/2090(INI))

P6_TA(2005)0068 A6-0040/2005

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om överläggningarna i utskottet för framställningar,

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet från den 12 april 1989 om att stärka rätten att inge framställningar(1),

–   med beaktande av artiklarna 21 och 194 i EG-fördraget,

–   med beaktande av årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2003,

–   med beaktande av artiklarna 45 och 192.6 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A6-0040/2005), och av följande skäl:

A.  Rätten att inge framställningar är en grundläggande rättighet, oupplösligt förbunden med unionsmedborgarskapet.

B.  Rätten att inge framställningar har funnits i EU-fördraget sedan 1992 och bekräftas i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (artikel II-104), som godkändes av Europaparlamentet den 12 januari 2005(2).

C.  Rätten att inge framställningar till Europaparlamentet och rätten att klaga till Europeiska ombudsmannen är viktiga exempel på verktyg som ställts till de europeiska medborgarnas förfogande för att de skall kunna utöva sina direkta demokratiska rättigheter.

D.  Kvaliteten på och det ökande antalet framställningar som inges visar att medborgare bosatta i EU använder denna rättighet för att engagera sig i frågor som är viktiga för Europeiska unionen, vilket gör det till en skyldighet för Europaparlamentet att behandla framställningarna effektivt, öppet och utan förseningar.

E.  Europaparlamentet har alltid erkänt framställningar som ett sätt att förstärka möjligheten att utöva den politiska kontrollfunktionen i frågor som är av betydelse för EU-medborgarna, framför allt när det gäller potentiellt allvarliga överträdelser av europeisk lagstiftning eller brist på respekt för deras väsentliga och grundläggande rättigheter.

F.  De europeiska medborgarna kräver inte bara bättre synergi i institutionernas arbete, utan dessutom större öppenhet och klarhet när det gäller ansvarsfördelningen mellan å ena sidan de europeiska institutionerna, framför allt parlamentet, kommissionen, rådet, Europeiska ombudsmannen och de specialiserade byråerna och, å den andra, medlemsstaternas myndigheter, inklusive deras utskott för framställningar och ombudsmannaenheter inom de nationella och regionala parlamenten, vilka samtliga är viktiga eftersom de ger EU:s medborgare det stöd de behöver för att utöva sina legitima rättigheter.

G.  Europaparlamentet, som i enlighet med artikel 230 i EG-fördraget såsom ändrad genom Nicefördraget har rätt att väcka talan inför domstolen på samma villkor som rådet och kommissionen, oberoende av om dess prerogativ berörs eller inte, försöker att ytterligare förstärka de rättsliga och politiska instrument som står till dess förfogande för att på det viset göra det möjligt för parlamentet att reagera effektivare på medborgarnas berättigade oro.

H.  Det är Europaparlamentets specifika skyldighet och privilegium att försvara medborgarnas rättigheter, eftersom parlamentet är ett direkt valt organ som företräder Europas medborgare på EU-nivå. För att kunna lösa problem som leder medborgare till att söka dess hjälp har parlamentet emellertid behov av assistans och lojalt samarbete, i synnerhet från kommissionen som är fördragens väktare.

I.  Medlemsstaterna och Europeiska unionens tjänstgörande ordförandeskap har en särskild skyldighet att garantera de europeiska medborgarna att lagar som antas genom de europeiska institutionernas lagstiftande behörighet respekteras och tillämpas korrekt av nationella, regionala och lokala förvaltningar, inklusive de organ som agerar under deras överinseende.

1.  Europaparlamentet bekräftar att utskottet för framställningar är ett av Europaparlamentets viktigaste organ när det gäller att utöva den parlamentariska granskningen av EU:s institutioner samt nationella, regionala, lokala och sociala myndigheter och därigenom förstärks öppenheten och kunskaperna om Europeiska unionens åtgärder och deras effekter för de europeiska medborgarna.

2.  Europaparlamentet konstaterar att framställningar ofta ger en mycket konstruktiv bild av i vilken utsträckning enskilda medborgare anser att deras förväntningar uppfylls med avseende på Europeiska unionen. I förhållande till unionen upplever de sig ofta personligen som avlägsna, oengagerade eller otillräckligt bemötta.

3.  Europaparlamentet understryker att det kan undersöka, och vid behov offentliggöra, bristande precision beträffande politiska mål, luckor i det rättsliga ramverket, problem med den praktiska tillämpningen av politiken eller andra svagheter vad gäller Europeiska unionen, samt eventuella överträdelser från medlemsstaternas sida.

4.  Europaparlamentet understryker kommissionens konstruktiva roll när det gäller behandling av framställningar och betraktar samarbetet med kommissionen som grundläggande. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sitt årliga betänkande om tillämpningen av gemenskapsrätten ta upp de fall där ett överträdelseförfarande har inletts som resultat av parlamentets engagemang sedan framställningar ingetts av Europas medborgare.

5.  Europaparlamentet önskar att den årliga diskussionen och omröstningen i kammaren om utskottets arbete och om det årliga betänkandet om Europeiska ombudsmannens verksamhet skall sammanfalla med diskussionen om kommissionens årliga betänkande om tillämpningen av gemenskapsrätten.

6.  Europaparlamentet välkomnar att initiativen för att skicka delegationer till olika medlemsstater eller regioner i unionen för att på plats undersöka frågor som tagits upp av framställarna, lyssna på synpunkterna från de olika berörda samhällsgrupperna och öka medvetenheten hos de behöriga myndigheterna och medierna, har bidragit till att fokusera uppmärksamheten på problemen på ett effektivare sätt och har visat sig bli till hjälp för framställarna i flera fall.

7.  Europaparlamentet understryker sin avsikt att effektivare utnyttja artikel 192.1 i arbetsordningen, enligt vilken behörigt utskott tillåts utarbeta ett betänkande eller på annat sätt yttra sig över de framställningar det har förklarat tillåtliga.

8.  Europaparlamentet påminner om behovet av att tydligt fördela ansvarsområden och skyldigheter mellan kommissionen, rådet och medlemsstaterna eller andra ansvariga myndigheter som tillämpar EU:s lagstiftning, vilket anges i det arbetsdokument som lämnats in av utskottet för framställningar till ordföranden för konventet om Europas framtid(3).

9.  Europaparlamentet understryker att gemensamma uppföranderegler för samtliga gemenskapens institutioner och medlemsstater måste utarbetas i enlighet med riktlinjerna i den kodex för god förvaltningssed som utarbetats av Europeiska ombudsmannen och som stöds av Europaparlamentet, i samband med att rätten att inge framställningar bekräftas i den nya konstitutionen.

10.  Europaparlamentet understryker att närvaron av en företrädare för rådet eller för regeringen i den medlemsstat det gäller bör vara en självklarhet under utskottets sammanträden när framställningar behandlas, framför allt när den framställning det gäller avser rättsliga frågor och Europeiska unionens målsättning, som är nära knutna till en viss medlemsstats nationella lagstiftning eller kopplade till politiskt känsliga frågor för den medlemsstat det gäller. Parlamentet tackar de medlemsstater som har medverkat på detta sätt, men insisterar trots detta på att det tjänstgörande ordförandeskapet skall undersöka olika sätt att förbättra rådets engagemang i utskottets aktiviteter, eventuellt genom att utse en högre tjänsteman som kan samordna frågor som gäller framställningar.

11.  Europaparlamentet uppmanar rådet att fastställa en tidsfrist på tre månader inom vilken alla ministerier och berörda organ i medlemsstaterna skall lämna detaljerade svar till utskottet och ingivarna av en framställning eller ett yttrande där skälen för en förlängning av tidsfristen med en månad i taget anges.

12.  Europaparlamentet anser att engagemanget från rådets ordförandeskaps sida i samband med ingåendet av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, som antogs den 16 december 2003 av Europaparlamentet, rådet och kommissionen(4), kommer att garantera att rådet är företrätt på lämplig nivå i Europaparlamentets utskott.

13.  Europaparlamentet påminner om att utvidgningen med tio nya medlemsstater kräver att utskottet för framställningar förstärker sin språkliga, juridiska och politiska expertis, och understryker behovet av att fortsätta förstärka och anpassa utskottets sekretariat så att det skyndsamt kan anpassa sig till dessa nya omständigheter, eftersom dess tjänster bör vara lika tillgängliga för alla EU:s medborgare. Allmänna slutsatser för fortsatt förbättring av arbetet i utskottet för framställningar kommer att utarbetas för betänkandet om verksamheten 2004-2005 och kommer att fogas till det betänkandet som en bilaga.

14.  Europaparlamentet konstaterar att det allt sedan Nicefördraget har rätt att inför domstolen väcka talan gentemot andra gemenskapsinstitutioner med hänvisning till bristande behörighet, åsidosättande av grundläggande krav avseende förfaranden, överträdelser av EG-fördraget eller annan rättslig bestämmelse avseende dess tillämpning, eller på grundval av maktmissbruk, oberoende av om parlamentets prerogativ berörs eller inte.

15.  Europaparlamentet anser att ett utnyttjande av parlamentets befogenheter i enlighet med artikel 230 i EG-fördraget vore legitimt om detta behövdes för att sätta punkt för en allvarlig överträdelse av gemenskapslagstiftning som avslöjas i samband med behandlingen av en framställning och i situationer där parlamentet och kommissionen, trots försök att lösa en tolkningstvist, företräder markant olika ståndpunkter om vilka åtgärder som enligt gemenskapslagstiftningen bör vidtas för att skydda en medborgares rättigheter i fallet i fråga.

16.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att granska det interinstitutionella avtalet från 1989 med Europaparlamentet för att kunna ge framställarna ett effektivare redskap för att söka rättelse, och utarbeta en klar och sammanhängande ram för det viktiga samarbetet mellan institutionerna på det område det gäller.

17.  Europaparlamentet anser att en permanent arbetsgrupp bör bildas med uppgift att ständigt förbättra och övervaka behandlingen av framställningar som inges till Europaparlamentet.

18.  Europaparlamentet välkomnar tillkomsten av SOLVIT-systemet som ett informellt sätt att hjälpa individer och företag att lösa problem som gäller den inre marknaden och uppmanar medlemsstaterna att förstärka detta integrerade samarbetssystem för att göra SOLVIT operativt i större skala.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar – som redan har utmynnat i goda resultat – att rationalisera och intensifiera interna förfaranden som en reaktion på förfrågningar från utskottet för framställningar om information som gäller framställningar.

20.  Europaparlamentet välkomnar det snara införandet av ett nytt elektroniskt system för hantering av framställningar, och begär att man skyndsamt behandlar frågan om att avsätta tillräckliga personalresurser för att medge en snabb inläggning av data i det nya systemet så att det kan bli fullt operativt så snart som möjligt.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en tidsfrist på tre inom vilken detaljerade svar skall lämnas till utskottet och ingivarna av framställningar, eller de skäl som motiverar en förlängning av tidsfristen med en månad i taget.

22.  Europaparlamentet konstaterar att den framgång som har uppnåtts via framställningar när det gäller att lyfta fram effekterna av EU:s politiska program för de enskilda medborgarnas liv gör det extra viktigt att noggrant överväga det bästa sättet att förbättra effektivitet och öppenhet i alla förfaranden för undersökning och behandling av de framställningar som mottagits, med beaktande av att framställningsförfarandet redan är en mycket offentlig metod för att lösa medborgarnas problem, jämfört med kommissionens förfarande för klagomål.

23.  Europaparlamentet inser att arbetet i utskottet för framställningar på många sätt skiljer sig från arbetet i många av de andra parlamentariska utskotten, eftersom det tar upp många olika separata frågor, bedrivs genom extern rådgivning och med bidrag från enskilda medborgare, hanterar ett stort antal frågor som inges av talmannen eller kammaren och ofta avslutar ärenden utan ytterligare bidrag från kammaren eller andra organ inom Europaparlamentet. Parlamentet anser att detta kräver förfaranden som med nödvändighet skiljer sig från dem som tillämpas i andra av Europaparlamentets utskott, men som trots detta skulle kunna dra nytta av stabilare riktlinjer inom utskottet för att garantera kontinuitet i arbetet, konsekvens i resultaten och övervakning av dess konsekvenser, utan att det krävs särskilda bestämmelser i arbetsordningen.

24.  Europaparlamentet vill se att åtgärder vidtas för att garantera att medborgarna i de nya medlemsstaterna blir mer medvetna om sin rätt att inge framställningar till parlamentet enligt artikel 194 i EG-fördraget när det gäller frågor som hamnar inom EU:s behörighetsområde och som berör dem direkt, och att inge klagomål till ombudsmannen enligt artikel 195 i EG-fördraget när det förekommer anklagelser om administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner eller organ.

25.  Europaparlamentet uppmanar de parlament i medlemsstaterna som ännu inte gjort detta, att i syfte att förenkla dialogen med gemenskapens institutioner upprätta nationella utskott för framställningar för att vid behov samarbeta med Europaparlamentets utskott för framställningar och samtidigt erbjuda ett mer heltäckande icke-judiciellt demokratiskt skydd av medborgarnas rättigheter inom unionen.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen, medlemsstaternas regeringar och parlament, samt dessa parlaments utskott för framställningar, ombudsmän eller liknande behöriga organ.

(1) EGT C 120, 16.5.1989, s. 51. (2) Antagna texter, P6_TA(2005)0004. (3) Arbetsdokument inlämnat till ordföranden för konventet om Europas framtid. Föredragande: Proinsias De Rossa (PE 318.508). (4) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

Europaparlamentets resolution om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin

P6_TA(2005)0069 B6-0186/2005

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 103 i arbetsordningen.

1.  Europaparlamentet är fast övertygat om att Europeiska unionen i samband med det globala målet om hållbar utveckling kan utgöra en förebild för ekonomiska, sociala och miljömässiga framsteg i världen. Parlamentet vidhåller värdet av de strategiska mål som fastställdes vid Europeiska rådets möten i Lissabon och Göteborg med syftet att främja sysselsättning, ekonomiska reformer, konkurrenskraft, inre marknadens förverkligande, social sammanhållning och miljöskydd som drivkrafter i en hållbar och tillväxtorienterad ekonomi. Parlamentet anser att Lissabonstrategin skall utgöra EU:s högsta prioritet under den kommande femårsperioden.

2.  Europaparlamentet bekräftar sitt engagemang när det gäller Lissabonstrategin och stöder dess mål att åstadkomma en dynamisk ekonomi och ett bättre samhälle med högre livskvalitet genom att främja tillväxt och sysselsättning och därigenom skapa ett ramverk för social sammanhållning och för miljöpolitiken. Parlamentet anser att hållbar tillväxt och sysselsättning utgör EU:s viktigaste mål som ligger till grund för sociala och miljömässiga framsteg. Parlamentet framhävdar att en väl utformad social- och miljöpolitik är i sig en nyckelfaktor när det gäller att förbättra Europas ekonomiska resultat.

3.  Europaparlamentet konstaterar att den fria rörligheten för varor redan fungerar väl men att den inre marknaden ändå är långt ifrån fullbordad och att det därför krävs kraftfullare insatser för dess förverkligande.

4.  Europaparlamentet anser att Lissabonagendans framgångsrika genomförande är beroende av att medlemsstaterna genomför erforderliga strukturreformer för att bevara den europeiska sociala modellen. Parlamentet anser vidare att det krävs en makroekonomisk ram som stimulerar tillväxt och kombinerar stabilitet med incitament till investeringar i Lissabonmålen.

5.  Europaparlamentet framhåller miljöpolitikens positiva bidrag till tillväxt och sysselsättning, inte minst genom utvecklingen av miljöinnovationer, och konstaterar samtidigt att det finns ett antal utmaningar som EU måste gripa sig an i frågor som rör naturresurser och miljö, exempelvis klimatförändringarna och den minskande biologiska mångfalden. Om dessa frågor inte omedelbart tas i beaktande kommer de att medföra kostnader och direkta konsekvenser för Lissabonstrategins tillväxtmål. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att inbegripa miljööverväganden i den reviderade Lissabonprocessen. Parlamentet vidhåller att en förnuftig politik för miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet kommer att få positiva följder för tillväxt och konkurrenskraft.

6.  Europaparlamentet anser i likhet med kommissionen att man för att blåsa nytt liv i Lissabonstrategin måste gripa sig an orsakerna till att de mål som uppställdes i mars 2000 inte förverkligats. Vidare måste Lissabonstrategin komma i centrum för såväl den nationella debatten som debatten på EU-planet, vilket i sin tur är beroende av följande faktorer:

7.  Europaparlamentet anser att Lissabonstrategin under vårens möte med Europeiska rådet skall inriktas på centrala mål som syftar till att skapa tillväxt och arbetstillfällen genom åtgärder för ett kunskapsbaserat samhälle, främjande av offentliga och privata investeringar i Lissabonmålen, främjande av ett företagsvänligt klimat, en socialpolitik grundad på integrering, säkerhet, solidaritet och anpassningsförmåga samt utnyttjande av EU:s miljöpolitik som en konkurrensfördel.

8.  Europaparlamentet anser att ett tillväxtorienterat och hållbart makroekonomiskt klimat måste garanteras om dessa ekonomiska, sociala och miljömässiga mål skall uppnås och att detta är en förutsättning för Europas internationella konkurrenskraft. Parlamentet konstaterar att detta förutsätter en dynamisk ekonomisk och arbetsmarknadsmässig utveckling, en stabil valuta, minskade statsskulder och statliga underskott samt hållbara pensionssystem.

9.  Europaparlamentet anser att entreprenörskap, risktagande, personliga initiativ och personligt ansvar bör främjas, att ekonomins regleringssystem bör vara hanterbart och obyråkratiskt och att skattesystemet bör vara okomplicerat och rättvist. Parlamentet konstaterar att den ekonomiska politiken måste präglas av ett stort mått av förutsebarhet.

10.  Europaparlamentet framhåller att Lissabonstrategin, för att samla en bred uppslutning kring förändring, allmänt måste uppfattas som en strategi vars fördelar kommer många till godo och som utvecklas i samarbete med samtliga berörda socioekonomiska aktörer och som dessutom verkar för arbetsmarknader där både dynamik och trygghet främjas, och samtidigt strävar efter att modernisera men inte försvaga de sociala trygghetssystemen och behandlar höga sociala och miljömässiga normer som en del av den europeiska konkurrensmodellen.

11.  Europaparlamentet framhåller betydelsen för Europas konkurrenskraft av att en inre marknad för tjänster förverkligas där jämvikt råder mellan marknadsavreglering, allmännyttiga tjänster samt sociala rättigheter och konsumenträttigheter. Parlamentet understryker den roll tjänster av allmänt intresse spelar för att främja social integration, territoriell sammanhållning och en effektivare inre marknad. Parlamentet uppmanar rådet att vid toppmötet verka för en rättslig ram för tjänster av allmänt intresse för att säkerställa att de håller en hög kvalitet och är tillgängliga för alla EU-medborgare, samtidigt som subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna skall tillämpas på dessa tjänster.

12.  Europaparlamentet framhåller på nytt betydelsen av högkvalitativa, allmänt tillgängliga och effektivt tillhandahållna tjänster för de mål om livskvalitet och social sammanhållning som bär upp Lissabonstrategin. Parlamentet anser att konkret genomförda åtgärder inom offentlig upphandling bör ingå i Lissabonmålen.

13.  Europaparlamentet anser att små och medelstora företags centrala betydelse för genomförandet av Lissabonstrategin måste få ett tydligare erkännande. Sektorn för små och medelstora företag står för den största andelen arbetstillfällen i EU och har på senare år dessutom skapat fler arbetstillfällen än någon annan sektor. Parlamentet efterlyser därför kraftfullare åtgärder för att skapa ett gynnsammare klimat för små och medelstora företag genom att undvika onödiga byråkratiska bördor och underlätta tillgång till investeringsmedel.

14.  Europaparlamentet anser att inrättandet av ett samhälle som uppmuntrar förändring kräver ekonomiska beslutsprocesser som bättre involverar berörda parter. Parlamentet erinrar om att det vid Europeiska rådets möte i Bryssel underströks att en hög nivå av socialt skydd utgör en central faktor i Lissabonstrategin och upprepar att det är oacceptabelt att det finns människor som lever under fattigdomsstrecket och är socialt marginaliserade. Parlamentet stöder den uppmaning som framfördes vid samma tillfälle, nämligen att stärka insatserna för att bekämpa fattigdom och social marginalisering, så att det kan antas en helhetsstrategi som skall ge nya och nödvändiga impulser till målet att utrota fattigdomen till 2010 och så att alla EU-medborgare kan få tillgång till sina grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att vid vårens möte verka för en ambitiös social agenda.

15.  Europaparlamentet anser att en tillfredsställande överenskommelse om den nya lagstiftningen för kemiska ämnen (REACH) skulle bli ett tydligt exempel på en fungerande Lissabonstrategi där jämvikt råder mellan konkurrenskraftsmålen och målen inom miljö, sociala frågor och folkhälsofrågor.

16.  Europaparlamentet anser att en konkurrenskraftig energimarknad som främjar hållbara energival är en av förutsättningarna för en konkurrenskraftig och hållbar europeisk ekonomi och uppmanar enträget kommissionen att lägga fram ett nytt initiativ för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla aktörer och alla energiformer, däribland förnybara energikällor. Parlamentet konstaterar vidare att förbättrad resursproduktivitet minskar kostnaderna för industrin och hushållen och att den på så vis frigör resurser för andra investeringar och gör EU:s ekonomi mindre beroende av knappa resurser och ombytliga resursmarknader.

17.  Europaparlamentet anser att det i halvtidsöversynen bör tas vederbörlig hänsyn till de bidrag som ny framtidsteknik (exempelvis nano- och mikroteknik, medicinsk teknik och laserteknik samt transport- och logistikteknik), miljöteknik och höga miljönormer kan lämna till en framgångsrik konkurrensstrategi och efterlyser ökat stöd till miljöteknik och miljöeffektiva innovationer. Mer allmänt betonar parlamentet den betydelse som livskvalitetsaspekten har för investeringar och industrilokaliseringar. Möjligheterna att uppnå dessa mål kommer att försämras kraftigt om klimatförändringarna och den minskande biologiska mångfalden ignoreras.

18.  Europaparlamentet bekräftar med tanke på Europeiska rådets beslut om framtidens klimatpolitik de synpunkter det gav uttryck för i resolutionen av den 13 januari 2005 om resultatet av Buenos Aires-konferensen om klimatförändringar(1).

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inta en ledande roll och föreslå strategier för att förbättra arbetsmarknadernas funktionssätt och förbereda ungdomen inför framtida förändringar och därigenom att förbättra ungdomars möjligheter att få utbildningsbevis godkända och möjligheterna till utbildning och arbete över nationsgränserna, detta samtidigt som full hänsyn tas till principen om solidaritet över generationsgränserna och den demografiska situationen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga och omfattande åtgärder för att främja kompletterande finanssystem som ett komplement till befintliga nationella pensionssystem. Parlamentet anser att arbetsmarknadernas ökade flexibilitet bör inriktas på att förbättra möjligheterna att få fler människor i arbete, varvid särskild vikt skall läggas vid de särskilda behoven för små och medelstora företag.

20.  Europa parlamentet uppmuntrar således ett europeiskt initiativ till förmån för ungdomen, som föreslagits av flera medlemsstater och som finns med i kommissionens meddelande till Europeiska rådets vårmöte.

21.  Europaparlamentet anser att jordbruksutgifter till stöd för landsbygdens utveckling är en nyckelfaktor i Lissabonstrategin, i synnerhet genom utbildning av unga lantbrukare, något som är av särskilt stor betydelse i de nya medlemsstaterna.

22.  Europaparlamentet anser att den lagliga invandringen kan spela en viktig roll för att förbättra den kunskapsbaserade ekonomin i Europa och påskynda den ekonomiska utvecklingen.

23.  Europaparlamentet anser att den europeiska kunskapsekonomins framstående ställning är beroende av att skapa välutbildad och högkvalificerad arbetskraft och av att betydligt mer och effektivare forskning och innovation bedrivs. En utbildning av hög kvalitet som är tillgänglig för alla är av avgörande betydelse för en stark ekonomi och ett rättvist samhälle. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt främja vetenskaplig forskning under alla skeden av innovationsprocessen, från idéstadiet till genomförandet på företagsnivå.

24.  Europaparlamentet anser att utbildning, förstärkning av humankapitalet samt livslångt lärande skall ställas i centrum för Lissabonstrategin i samband med halvtidsöversynen och att det i samband med Europeiska rådets vårmöte skall uppställas ambitiösa mål.

25.  Europaparlamentet erinrar om att den största enskilda grupp som är utestängd från arbetsmarknaden i vissa medlemsstater är kvinnor. Beslutet att börja yrkesarbeta är ofta beroende av arbetstillgången och arbetets attraktionskraft. Parlamentet uppmanar därför Europeiska rådet att vid vårmötet ta upp behovet av att integrera könsperspektivet i Lissabonmålen, bland annat genom åtgärder för att främja familjevänliga sysselsättningsmönster och arbetstider liksom trygga anställningsförhållanden och likabehandling, förbättra tillgången till vidareutbildning, minska de könsrelaterade lönseskillnaderna och bygga ut barn- och äldreomsorgen.

26.  Europaparlamentet stöder tanken på en integrerad forsknings- och industripolitik med särskild inriktning på små- och medelstora företag och tillgången till finansiering av denna. Parlamentet anser även att Europa behöver en solid industriell bas och att dess konkurrenskraft måste stärkas genom att viktiga initiativ på teknologiområdet genomförs på privat basis och/eller genom offentlig-privata partnerskap.

27.  Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att i samband med Europeiska rådets vårmöte åta sig att vidta de nödvändiga åtgärderna för att höja utgifterna för forskning och utveckling till minst 3 procent av nationalinkomsten (2 procent till den privata och 1 procent till den offentliga sektorn) och att samtidigt se till att alla stödåtgärder stäms av mot Lissabonmålen. Parlamentet betonar att detta måste ske tillsammans med en fördubbling av gemenskapens finansiering av forskning och utveckling i enlighet med Lissabonmålen, vilket bland annat innefattar godkännandet av ett europeiskt forskningsråd som skall inrättas som ett oberoende rådgivande organ i forskningsfrågor.

28.  Europaparlamentet anser att prioritet skall ges åt åtgärder som underlättar gränsöverskridande utbyte av forskare.

29.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra större ansträngningar för att ta fram ett kostnadseffektivt, mindre betvingande samt välfungerande gemenskapspatent som garanterar rättssäkerheten, skapar möjligheter för små och medelstora företag och ger forskningen och utvecklingen betydande stimulans.

30.  Europaparlamentet stöder kommissionen i dess ansträngningar att tillsammans med parlamentet fastställa en tillförlitlig färdplan med tydliga lagstiftnings- och budgetprioriteringar inom Lissabonstrategins tre pelare, men begär att få höras ingående i fråga om färdplanens innehåll och i fråga om inrättandet av en effektiv mekanism för gemensam planering mellan kommissionen och parlamentet.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara mer konsekvent i användningen av ekonomiska, sociala och hälso- och miljörelaterade konsekvensbedömningar, att samarbeta med parlamentet i övervakningen och genomförandet av gällande lagstiftning(2) och att därvidlag prioritera att det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning omsätts i praktiken, bland annat genom lämpliga mekanismer för att höra alla berörda parter. Parlamentet framhåller emellertid att konsekvensbedömningen alltid måste beakta kostnaderna för uteblivna åtgärder liksom kostnaderna och fördelarna på lång sikt i såväl ekonomiskt som kvalitativt hänseende. Parlamentet efterlyser även bättre efterhandsanalyser av beslutade och genomförda åtgärder.

32.  Europaparlamentet uppfordrar kommissionen att kontrollera alla lagstiftningsförslags förenlighet med Lissabonmålen, att säkerställa att kommande lagstiftning fullt ut följer nödvändiga demokratiska förfaranden, även då kommittéförfarandet är involverat, och att förbättra sina planer för en förenkling och uppstramning av gemenskapens regelverk. På så vis kan man minska kostnaderna för lagstiftningens förenlighet och frigöra medel för att stimulera innovation och skapa arbetstillfällen.

33.  Europaparlamentet stöder tanken på nationella handlingsplaner för att genomföra Lissabonstrategin, där varje regering skall utse en minister för att samordna verksamheten.

34.  Europaparlamentet välkomnar en konsoliderad rapportering och efterlyser färre men bättre indikatorer som erbjuder möjlighet att på ett öppnare sätt mäta framstegen när det gäller de ekonomiska, sociala och miljörelaterade faktorerna i Lissabonstrategin, bland annat genom en offentlig databas över varje medlemsstats genomförandegrad samt jämförande analyser och bästa praxis när det gäller samfinansierade program. Parlamentet vill att kommissionen regelbundet lägger fram ett meddelande inför Europaparlamentet och de nationella parlamenten med en analys av medlemsstaternas genomförande av Lissabonstrategin.

35.  Europaparlamentet begär att kommissionens årliga framstegsrapporter och ekonomiska strategiska riktlinjer skickas till parlamentet innan de sänds till rådet, så att parlamentet får möjlighet att yttra sig.

36.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att under vårmötet åstadkomma enklare och konsekventare förvaltningssystem för att underlätta allmänhetens och parlamentets kontroll.

37.  Europaparlamentet föreslår ett trepartsmöte mellan de tre institutionerna för att fastställa de viktigaste politiska prioriteringarna inför det Europeiska rådets vårmöte.

38.  Europaparlamentet poängterar att en verklig dialogkultur bör utvecklas med parlamentet för att en gemensam ansvarskänsla skall skapas. Kommunikation och ett kontrollerat genomförande prioriteras nämligen lika högt av parlamentet. Därför är ett starkt partnerskap mellan parlamentet och kommissionen och mellan parlamentet och de nationella parlamenten, tillsammans med ett ökat deltagande av regionala och lokala myndigheter, nyckeln till ett lyckat genomförande.

39.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på den interparlamentariska konferens som skall äga rum den 16–17 mars 2005 i Bryssel i syfte att främja samarbetet i denna fråga mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet och uppmanar samtidigt Europeiska rådet att i samband med vårmötet lägga fram förslag om att stärka både den parlamentariska dimensionen och den offentliga debattens roll i Lissabonstrategin.

40.  Europaparlamentet kräver att man i de nationella budgetarna och i EU:s budget, liksom i den kommande budgetplanen för 2007–2013, tar hänsyn till de mål som ställts upp inom ramen för Lissabonprocessen.

41.  Europaparlamentet erkänner regionalpolitikens unika mervärde för genomförandet av Lissabonmålen och påminner om att adekvata ekonomiska medel är en nödvändighet för att denna utmaning skall kunna antas på ett effektivt och balanserat sätt. Parlamentet påpekar att de omfördelade strukturfonderna nu är kraftigt inriktade på Lissabonmålen och kräver att även budgetplanen skall återspegla detta förhållande.

42.  Europaparlamentet inser TEN-projektens betydelse för genomförandet av Lissabonmålen och betydelsen av att dessa projekt byggs upp snabbt och stöder därför kommissionen i dess försök att övertyga medlemsstaterna om att TEN-projekten måste planeras och finansieras med hjälp av EU-budgeten och via offentlig-privata partnerskap.

43.  Europaparlamentet efterlyser en allmänt hållbar strategi för transportpolitiken som bygger på ökad användning av ny teknik.

44.  Europaparlamentet anser att det måste tas fram ett nytt initiativ om informationssamhället med en genomgång av utmaningarna fram till 2010 och att detta initiativ bör skapa stabila förutsättningar för utvecklingen av elektroniska kommunikationsmedel och digitala tjänster och lägga fokus på utvecklingen av EU-insatser inom forskning, innovation samt spridning av informations- och kommunikationsteknik.

45.  Europaparlamentet konstaterar att den kreativa industrin är på väg att utvecklas till en mycket lovande sektor i Europas ekonomi och att det finns en enorm sysselsättningspotential inom de nya medierna och den digitala kulturen.

46.  Europaparlamentet uppmanar Euroepeiska rådet att i samband med vårmötet slå fast att investeringar är en nyckelfaktor för Europas modernisering och att enas om gemensamma åtgärder för att främja offentliga och privata investeringar med särskild tyngdpunkt på de investeringsformer som är viktigast för Lissabonprocessen.

47.  Europaparlamentet uppmanar Euroepeiska rådet att i samband med vårmötet stärka Europeiska investeringsbankens roll och att särskilt se till att den i högre grad koncentrerar sin utlåningsverksamhet till investeringar som främjar Lissabonmålen, ökar utlåningen av riskkapital och förstärker stödet till små och medelstora företag, i synnerhet sådana som försummas av kapitalmarknaderna.

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet.

(1) Antagna texter, P6_TA(2005)0005. (2) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.