Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om utvecklingsalternativ för systemet med Europaskolor (KOM(2004)0519),

–   med beaktande av konventionen med stadga för Europaskolorna(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 17 december 2002 om finansieringen av Europaskolorna(2),

–   med beaktande av den årliga rapporten från Europaskolornas generalsekreterare till styrelsens sammanträde i Bryssel den 1–2 februari 2005(3),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från budgetutskottet (A6-0200/2005), och av följande skäl:

A.  Europaskolornas syfte är att gemensamt undervisa barnen till personalen vid Europeiska gemenskapen, men även andra barn än de som omfattas av de avtal som föreskrivs i artikel 28 och 29 i Europaskolornas stadgar kan beviljas tillträde till skolorna inom ramen för de gränser som fastställts av skolornas styrelse. För att EU:s institutioner skall fungera smidigt måste de kunna rekrytera och behålla tjänstemän med lämpliga kvalifikationer, och undervisning av tjänstemännens barn på deras modersmål, erkännandet av genomgångna skolår i medlemsstaterna och i Europaskolorna samt den europeiska studentexamen bidrar till detta.

B.  Europaskolorna inrättades mot denna bakgrund.

C.  Det europeiska skolsystemet främjar tanken om EU-medborgarskap. Insatser för att bibehålla de nuvarande skolorna liksom för att inrätta nya Europaskolor och på andra sätt utvidga skolsystemet kan därför bidra till att främja den europeiska integrationen.

D.  Det finns nu 13 Europaskolor, med över 19 000 inskrivna elever, och ytterligare en skola kommer att inrättas senast 2010.

E.  Elevantalet i vissa Europaskolor, särskilt i Bryssel, har ökat till en oacceptabel nivå, vilket påverkar utbildningens kvalitet negativt.

F.  De genomsnittliga kostnaderna per elev vid Europaskolorna är inte högre än kostnaderna vid andra skolor för barn till tjänstemän vid likartade organ. Kostnaderna per elev varierar dock betydligt mellan olika skolor och det finns ett tydligt samband med skolans storlek.

G.  Samtidigt som Europeiska gemenskapen bidrar med betydligt mer än hälften av driftskostnaderna för Europaskolorna är kommissionen den enda EU-institution som är representerad i styrelsen för Europaskolorna. Kommissionen är den enda företrädaren i styrelsen med full rösträtt både i styrelsen och i den administrativa styrelsen för varje skola.

H.  I ledningssystemet för Europaskolorna bör förmåga till strategisk planering och överblick förenas med en rimlig grad av självstyre för de enskilda skolorna.

I.  Förvaltningen av Europaskolorna, inklusive beslut om antagande av elever och avgiftsfrihet, bör vara så tydlig, konsekvent och öppen för insyn som möjligt i hela skolsystemet.

J.  Den läroplan som leder till europeisk studentexamen är teoretiskt krävande och kanske inte så lämplig för elever med mindre fallenhet för teoretiska studier, men skolorna erbjuder för närvarande inte något annat avgångsbevis.

K.  Den utbildning som erbjuds elever med bevisade särskilda undervisningsbehov varierar för närvarande från en skola till en annan.

L.  Högsta tillåtna klasstorlek (32 elever) är större än vad som tillåts enligt gällande lagstiftning i ett antal medlemsstater. I många klasser finns det dessutom elever med annat modersmål än det som gäller i den språksektion till vilken de har blivit antagna, samt elever med inlärningssvårigheter och särskilda undervisningsbehov.

M.  Europaskolorna i Bryssel och Luxemburg är överfulla, med undantag av Europaskolan Bryssel I, och även om beslut fattats om inrättande av ytterligare två skolor är skolbyggnaderna inflyttningsklara först 2010, vilket får allvarliga följder för undervisningen i dessa skolor.

N.  Europaskolornas utbildningsfilosofi och läroplanen som leder till den europeiska studentexamen fungerar som modeller för flerspråkig och multikulturell utbildning som medlemsstaterna kan ta till förebild.

O.  De europeiska folken har genom Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (artikel 149) kommit överens om att målen för gemenskapens insatser skall vara att utveckla den europeiska dimensionen inom utbildningen, särskilt genom undervisning i och spridning av medlemsstaternas språk.

Konventionen med stadga för Europaskolorna och kommissionens meddelande

1.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen genom sitt ovannämnda meddelande har tagit initiativ till ett samråd om Europaskolornas framtida utveckling, mot bakgrund av utvidgningen av Europeiska unionen, de nya medlemsstaternas intressen och inrättandet av ytterligare EU-organ utanför Bryssel och Luxemburg, liksom det brådskande behovet att se över och revidera och, om nödvändigt, reformera ett system som skapades för 50 år sedan och som till en början bara erbjöd fyra språk.

2.  Europaparlamentet erinrar om att det i konventionen med stadga för Europaskolorna anges att Europaskolornas roll är att tillhandahålla gemensam utbildning för barnen till personalen vid Europeiska gemenskapen för att säkerställa väl fungerande europeiska institutioner. Parlamentet konstaterar att det i konventionen även anges att andra barn kan beviljas tillträde till Europaskolorna inom ramen för de begränsningar som fastställts av skolans styrelse.

De decentraliserade organen och de nya medlemsstaterna

3.  Europaparlamentet anser att det är mycket angeläget att man omedelbart finner en lösning för alla arbetsplatser vid de decentraliserade organen. Parlamentet beklagar att detta inte löstes i samband med att beslut fattades om arbetsplatserna vid dessa organ, med undantag för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) i Parma.

4.  Europaparlamentet anser att de medlemsstater som är värdar för ett av de nya decentraliserade organen måste ta ett större ekonomiskt ansvar för undervisningen av EU-personalens barn, och att passande lösningar måste hittas för alla nya arbetsplatser. Parlamentet anser att ett fungerande alternativ i dessa fall vore ett samarbete mellan Europaskolorna och regionala eller lokala skolor vars läroplaner leder till en europeisk studentexamen. Detta samarbete bör främja en högkvalitativ utbildning och europeisk integration, upprätthålla den språkliga mångfalden och underlätta rörligheten på arbetsmarknaden.

5.  Europaparlamentet insisterar på att det, då de nödvändiga förutsättningarna föreligger, omgående inrättas språksektioner för de nya medlemsstaternas språk, och att samtliga elever bör få undervisning på sitt modersmål.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att inrätta Europaskolor i de nya medlemsstaterna.

Den framtida finansieringen av Europaskolorna, elever tillhörande kategori III och de mindre skolorna

7.  Europaparlamentet anser att kompensationsbidraget från gemenskapen inte får utvecklas till ett öppet åtagande. Parlamentet anser det vara en självklarhet att Europaskolorna har en effektiv budgetplanering och budgetkontroll och kan visa att pengarna används så effektivt som möjligt. Parlamentet stöder uppfattningen att den årliga preliminära budgetfördelningen för varje skola bör göras med hänsyn till de enskilda skolornas storlek och behov och till redovisade åtgärder för att använda anslagna medel så effektivt som möjligt.

8.  Europaparlamentet understryker emellertid att arten av gemenskapens bidrag till skolornas budget tydligt anges i artikel 25.2 i konventionen med stadga för Europaskolorna. Parlamentet avvisar därför att kommissionen skall införa ett tak för gemenskapens bidrag till Europaskolornas budget innan styrelsen har lagt fram sin beräkning av skolornas inkomster och utgifter för följande budgetår.

9.  Europaparlamentet anser att det nuvarande arrangemanget, varigenom medlemsstaternas bidrag till Europaskolorna är direkt bundet till antalet utstationerade lärare från respektive land och till de lokaler som upplåts för dessa skolor, inte är rättvist och att alternativa finansieringsmöjligheter bör undersökas.

10.  Europaparlamentet anser icke desto mindre att det nuvarande systemet, där medlemsstaterna utser lärare och utbetalar deras nationella löner, säkrar att Europaskolorna har tillgång till yrkeskunskapen i dessa länder och är det sätt på vilket man kan säkerställa medlemsstaternas ekonomiska bidrag.

11.  Europaparlamentet konstaterar att nivån på de avgifter som skall erläggas av föräldrar till elever i kategori III har ökat kraftigt i reella tal sedan 2002 och att detta har lett till ökade intäkter för skolorna och en mindre ökning av bidraget från gemenskapernas budget än vad som annars hade varit fallet. Parlamentet konstaterar vidare att dessa avgifter inte täcker hela kostnaden för att undervisa dessa elever. Parlamentet anser dock att föräldrarna till elever i kategori III inte bör utsättas för orimliga avgiftshöjningar under återstoden av barnens utbildning i Europaskolorna.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom sin representant i styrelsen verka för att tydliga, detaljerade och offentligt tillgängliga kriterier för antagning av elever i kategori III antas och offentliggörs. Parlamentet uppmanar de administrativa styrelserna vid varje skola som antar elever i kategori III att i sin årsrapport redogöra för tillämpningen av sådana kriterier.

13.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till styrelsen att se över de kriterier den har antagit avseende etablering, upprätthållande och stängning av språksektioner i enskilda skolor i syfte att förhindra att något av EU:s offentliga språk diskrimineras.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart det är praktiskt genomförbart offentliggöra den externa utredning som har beställts för att undersöka framtiden på lång sikt för fyra skolor (i Bergen, Culham, Karlsruhe och Mol).

Bättre ledning och förvaltning

15.  Europaparlamentet anser att styrelsens uppgift i huvudsak bör vara att fastställa strategiska mål och utöva tillsyn och översyn, med tanke på det ökande antalet Europaskolor och elever som undervisas. Parlamentet anser att detaljerade förvaltningsfrågor som är specifika för enskilda skolor i första hand bör hanteras av den administrativa styrelsen vid respektive skola, och att varje skola bör betraktas som en självständig enhet i driftsfrågor och ekonomiska frågor.

16.  Europaparlamentet anser med tanke på ovanstående att de administrativa styrelserna vid de enskilda skolorna bör få kontroll över de finansiella och operationella aspekterna för respektive skola inom ramen för de strategiska mål som fastställts av styrelsen.

17.  Europaparlamentet konstaterar att gemenskapen för närvarande betalar ett kompensationsbidrag som motsvarar omkring 57 procent av årskostnaden för systemet med Europaskolor, medan medlemsstaterna bidrar med 22 procent. Parlamentet anser därför att kommissionen, i egenskap av representant för EU:s institutioner, bör ha en rösträtt i styrelsen som bättre stämmer överens med gemenskapens bidrag till budgeten, och att kommissionen skall rapportera till Europaparlamentet efter varje styrelsemöte.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förmå styrelsen att utarbeta en uppförandekod för god förvaltning och att klarlägga besvärsnämndens ansvarsområde.

19.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att inrätta två nya organ, varav det ena skall "förvalta de finansiella och operationella aspekterna av samtliga skolor", medan det andra skall övervaka läroplanen, examinationssystemet och bedömningen av lärare. Parlamentet anser att det är nödvändigt att behålla systemet med en enda styrelse som har befogenhet att fatta beslut som gäller skolsystemet som helhet och är redo att ta ansvar för att väga stundom motstridiga ekonomiska och pedagogiska krav mot varandra.

20.  Europaparlamentet kräver att föräldrar och andra intressenter, till exempel personal och elever, skall bli tillfredsställande representerade i både styrelsen och de administrativa styrelserna vid de enskilda skolorna.

Läroplan och undervisningsfrågor
a)Klasstorlekar

21.  Europaparlamentet anser att det i förskole-, grundskole- och gymnasieklasser som undervisas av en enda behörig lärare inte skall finnas mer än 30 elever. Parlamentet anser också att man från och med 2008 gradvis skall begränsa klasstorleken till maximalt 25 elever i förskolan och på låg- och mellanstadiet. Parlamentet uppmanar styrelsen att stödja denna princip.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stimulera utvecklingen av koefficienter för barn med bevisade särskilda undervisningsbehov och för barn vars modersmål inte är detsamma som det språk på vilket de får huvuddelen av sin undervisning (språk I) och att se till att dessa koefficienter tillämpas vid beräkningen av klasstorlekar.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med ansvariga medlemsstater snarast finna lösningar på det problem som det allt för höga antalet elever vid vissa Europaskolor utgör, en omständighet som får mycket negativa följder för utbildningens kvalitet. Parlamentet uppmanar styrelsen att omedelbart vidta åtgärder med avseende på de överfulla skolorna i Bryssel och Luxemburg. Parlamentet understryker samtidigt behovet av att utarbeta en lämplig plan vid rätt tidpunkt för vidareutveckling av den infrastruktur och de byggnader som krävs för att Europaskolorna skall kunna fungera.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram tillförlitlig statistik över vad som krävs för att elever med särskilda undervisningsbehov skall få sina behov tillgodosedda i samtliga Europaskolor, och uppmanar dessutom styrelsen att vid var och en av Europaskolorna genomföra en undersökning av vilken undervisning som elever med särskilda undervisningsbehov, inklusive barn med fysiska och/eller intellektuella funktionshinder erhåller. Parlamentet ber styrelsen att utarbeta en uppsättning miniminormer för utbildningsutbudet och genomföra en granskning av Europaskolornas tillgänglighet för att säkra att byggnadernas konstruktion och utformning gör dem tillgängliga för barn med fysiska funktionshinder, samt vidta alla andra åtgärder som är nödvändiga för att stödja samtliga elever med särskilda undervisningsbehov.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europaskolornas styrelse att öka tilldelningen av resurser när det gäller finansiering, personal och experter i syfte att tillhandahålla förstklassig utbildning för elever med särskilda undervisningsbehov och fullt ut främja begreppet inkluderande utbildning, vilket är fallet i andra europeiska skolor. Parlamentet uppmanar dessutom styrelsen att undersöka konstruktiva alternativ för de barn som inte kan integreras i vanliga klasser.

26.  Europaparlamentet anser att om elever med särskilda undervisningsbehov skall kunna dra nytta av undervisningen vid Europaskolorna bör specialiserade tvärvetenskapliga expertgrupper (såsom utbildningspsykologer och tal- och språkterapeuter) inrättas i skolorna i syfte att stödja och råda berörda lärare, elever och föräldrar.

27.  Europaparlamentet uppmanar någon av de större Europaskolorna att starta ett pilotprojekt i syfte att inrätta ett resurscentrum för elever med särskilda undervisningsbehov med kvalificerad personal som har relevant erfarenhet och lämpligt undervisningsmaterial (böcker, mjukvara), och som har till uppgift att tillhandahålla expertråd och material för lärare som undervisar barn med särskilda undervisningsbehov i skolan. Parlamentet begär att detta projekt finansieras i budgeten för 2006.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta för att förmå styrelsen att senast i början av läsåret 2007–2008 införa ett alternativt avgångsbevis vid sidan av den europeiska studentexamen för elever som väljer en mer yrkesinriktad utbildning.

29.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att det ökade utbytet av studenter mellan europeiska universitet, världsekonomins globalisering och det höga värdet av en europeisk studentexamen i sig motiverar att denna examen vinner mark och att den fullt ut och utan åtskillnad erkänns av universitet i medlemsstaterna och i tredje länder.

30.  Europaparlamentet uppmanar därför de ansvariga myndigheterna i medlemsstaterna att överväga fördelarna med att göra den europeiska studentexamen mer tillgänglig som avgångsexamen utanför Europaskolorna, samtidigt som man vederbörligen ser till att upprätthålla de kvalitetskrav som gäller för sådan examen.

o
o   o

31.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, revisionsrätten, EG-domstolen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, styrelsen för Europaskolorna samt medlemsstaternas regeringar.

(1) EGT L 212, 17.8.1994, s. 3. (2) EUT C 31 E, 5.2.2004, s. 91. (3) Dokument 1612-D-en-1; http://www.eursc.org/SE/htmlEN/IndexEn_home.html