Europaparlamentets resolution om beskattning av företag i Europeiska unionen: en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (2005/2120(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och hemstatsbeskattning för små och medelstora företag, vilka utgavs den 7 juli 2004 och presenterades för det informella Ekofinrådet den 10 och 11 september 2004,
– med beaktande av det informella Ekofinrådet den 10 och 11 september 2004 i Scheveningen,
– med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén "Mot en inre marknad utan skattehinder. En strategi för fastställande av en konsoliderad bolagsskattebas för företagens verksamhet i EU" (KOM(2001)0582),
– med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén "En inre marknad utan företagsskattemässiga hinder – uppnådda resultat, pågående initiativ och uppgifter som återstår att lösa" (KOM(2003)0726),
– med beaktande av meddelandet av den 2 februari 2005 från kommissionens ordförande Barroso, i samförstånd med vice ordförande Verheugen, inför Europeiska rådets vårmöte: "Att arbeta tillsammans för sysselsättning: Nystart för Lissabonstrategin" (KOM(2005)0024),
– med beaktande av meddelandet av den 12 april 2005 från kommissionens ordförande Barroso, i samförstånd med vice ordföranden Verheugen och kommissionärerna Almunia och Spidla, om de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning (2005–2008) med kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och gemenskapens ekonomiska politik och ett förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (KOM(2005)0141-2005/0057(CNS)),
– med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2002 om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén om skattepolitiken i Europeiska unionen(1),
– med beaktande av sin ståndpunkt av den 16 december 2003 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 90/435/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater(2),
– med beaktande av sin ståndpunkt av den 10 mars 2004 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater(3),
– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag(4),
– med beaktande av rådets direktiv 2001/86/EG av den 8 oktober 2001 om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande(5),
– med beaktande av undersökningen av den 18 augusti 2004 om en analys av potentiella frågor rörande konkurrens och diskriminering i samband med pilotprojekt för konsolidering av skattesystemet i EU inför stadgan för europabolag, vilken genomfördes av Deloitte EU tax Group (Taxud/2003/DE/305),
– med beaktande av kommissionens undersökning om skatten i EU av den 10 september 2004(6),
– med beaktande av undersökningen om konsekvenser av det föreslagna direktivet om tjänster på den inre marknaden för uppbörd av skatt och skatteintäkter i EU:s medlemsstater, en forskningsstudie som har genomförts av det österrikiska institutet för ekonomi på uppdrag av Europaparlamentets generaldirektorat för EU-intern politik, Direktorat A – Ekonomisk politik och vetenskapspolitik (projekt nr IP/A/ECON/ST/2004-33),
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0386/2005), och av följande skäl:
A. I artikel 94 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen föreskrivs en tillnärmning av de lagar, förordningar och administrativa bestämmelser i medlemsstaterna som påverkar den inre marknadens funktion.
B. Vid sitt vårmöte i mars 2005 fastställde Europeiska rådet riktlinjerna för nystarten av Lissabonstrategin med utgångspunkt från kunskap, konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning.
C. Att eliminera alla hinder som motverkar den inre marknadens funktion och som finns i basen för bolagsbeskattningen är en viktig åtgärd för de europeiska företagens konkurrenskraft enligt de nya "integrerade riktlinjerna".
D. Fenomen såsom ekonomisk integration, omstrukturering, gränsöverskridande fusioner och ökad internationell konkurrens gör det nödvändigt att övervinna alla skattehinder som hämmar fullbordandet av den inre marknaden och den ekonomiska tillväxten.
E. Det faktum att basen för bolagsskattesystemen skiljer sig åt skapar hinder för företag med gränsöverskridande verksamhet, med administrativ och ekonomisk ineffektivitet.
F. Det faktum att det finns 25 olika skattesystem leder inte enbart till kostnader och ineffektivitet för de europeiska företag som har gränsöverskridande verksamhet, utan också till förluster för medlemsstaterna på grund av bedrägerier, transferprissättning av skatteskäl och skatteflykt samt till en rad skatterättsliga problem.
G. De faktorer som leder till snedvridning av konkurrensen måste motverkas och en väl fungerande inre marknad måste skapa sådana villkor att företag kan konkurrera på likvärdiga villkor.
H. Frågan om företagsbeskattning på den inre marknaden är också viktig ur rättslig synvinkel, vilket det ökande antalet rättsliga tvister och förfaranden på detta område visar, och domarna från Europeiska gemenskapernas domstol rörande medlemsstaternas företagsbeskattningssystem har alltid bekräftat att diskriminering och begränsningar inte får förekomma. Det är nödvändigt att lösa den rättsliga osäkerhet som uppkommer genom att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) (möjligen antagen senare inom ramen för förstärkt samarbete) kan komma att tillämpas på företag och branscher som är etablerade i länder som inte vill införa CCCBT.
I. Det synsätt som kommissionen har antagit när det gäller införande av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas är mycket balanserad och utgör den bästa lösningen för stora företag, och bör vara den högst prioriterade åtgärd som på europeisk nivå vidtas på området för bolagsbeskattning. Lösningen med hemstatsbeskattning för små och medelstora företag kan vara ett sätt att underlätta för företagare, under förutsättning att medlemsstaterna kommer överens genom bi- eller multilaterala konventioner.
J. Syftet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör vara att skapa en gemensam skattebas på EU-nivå för företag med gränsöverskridande verksamhet vilka är etablerade i minst två medlemsstater; en gemensam skattebas som är mer effektiv, transparent och mer gynnsam för investeringar på en effektiv inre marknad i Europa.
K. Kommissionens förslag till ett pilotprojekt med utgångspunkt från systemet med hemstatsbeskattning kan vara ett realistiskt och effektivt instrument för att minska fullgörandekostnaderna och eliminera de skattemässiga och administrativa hinder som påverkar de små och medelstora företagen inom områden med jämförbara faktiska beskattningsnivåer i respektive medlemsstat. Ett sådant system leder till betydande förenklingar, eftersom ägaren till ett litet eller medelstort företag endast behöver känna till och tillämpa de nationella skattebestämmelserna för att kunna driva sin verksamhet på den inre marknaden.
L. Det är meningslöst att skapa en gemensam konsoliderad skattebas om den inte är effektiv, transparent och konkurrenskraftig.
1. Europaparlamentet konstaterar att de europeiska företagen som är verksamma på den inre marknaden påverkas negativt av skattehinder, problem med dubbelbeskattning och höga anpassningskostnader när de investerar eller driver verksamhet i en annan medlemsstat.
2. Europaparlamentet påpekar att de hinder som skapas genom att starkt divergerande nationella baser för företagsskatter tillämpas på företag med gränsöverskridande verksamhet i Europeiska unionen inverkar negativt på den ekonomiska tillväxten och företagens konkurrenskraft både på den inre marknaden och den internationella marknaden.
3. Europaparlamentet upprepar att ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna om baserna för företagsbeskattning är nödvändigt för att eliminera skattehinder som särskilt rör följande frågor:
‐
Gränsöverskridande avdrag för vinster och förluster.
‐
Transferprissättning av skatteskäl.
‐
Fusioner och förvärv.
‐
Omstruktureringar över gränserna och betalning av utdelningar på aktier mellan närstående bolag.
4. Europaparlamentet bekräftar behovet av en reform av baserna för företagsbeskattningen för företag som är verksamma på den inre marknaden för att främja den nya Lissabonstrategin och sålunda se till att företag behandlas lika, administrationen förenklas, kostnaderna minskas samt för att främja investeringarna, företagens konkurrenskraft, tillväxten och sysselsättningen.
5. Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya förslag om införande av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas på EU-nivå för stora företag och att på försök införa systemet med hemstatsbeskattning för små och medelstora företag, och noterar inrättandet av arbetsgruppen CCCTB.
6. Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater fortfarande tillbakavisar behovet av ett större samarbete i skattefrågor, särskilt när det gäller skattebaserna för företag, med tanke på att samordning mellan medlemsstaterna rörande företagsbeskattning är ett av de instrument som fastställs i de integrerade riktlinjerna för den nya Lissabonstrategin.
En gemensam konsoliderad bolagsskattebas på EU-nivå
7. Europaparlamentet betonar vikten av att anta en gemensam konsoliderad skattebas, vilken kommer att uppfylla kravet på större integration på den inre marknaden. Parlamentet stöder kommissionens förslag, och är övertygat om att införande av en gemensam konsoliderad skattebas för företag som är verksamma i minst två medlemsstater – en skattebas som kommer att göra det möjligt att fastställa den beskattningsbara inkomsten i enlighet med en rad gemensamma regler som definieras på EU-nivå och tillämpas på en enskild grupp företag – är det bästa sättet att effektivt vidta åtgärder mot de skattehinder som verkar hämmande på företagens gränsöverskridande verksamhet.
8. Europaparlamentet bekräftar återigen att införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inte på något sätt kommer att äventyra medlemsstaternas grundläggande suveränitet i skattefrågor, i synnerhet inte deras rätt att fastställa skattesatserna för den nationella bolagsskatten. Parlamentet anser dock att en harmonisering av bolagsskattebaserna kommer att skapa förutsättningar för en mer transparent offentlig politik och skattepolitik samt gynna en optimal kapitalanvändning och således uppnåendet av Lissabonmålen.
9. Europaparlamentet upprepar att syftena med att inrätta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i Europeiska unionen är följande:
‐
Undanröja de hinder som har skapats av olika nationella skattesystem.
‐
Förenkla administrationen, minska den byråkratiska bördan samt minska fullgörandekostnaderna.
‐
Införa gemensamma villkor för likabehandling av företag som är verksamma i flera medlemsstater.
‐
Eliminera det tvåsidiga problemet med dubbelbeskattning och skatteflykt.
10. Europaparlamentet anser att det bästa sättet att se till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas på EU-nivå införs är att definiera en ram med gemensamma standarder i en förordning som grundas på två huvudsakliga kompletterande delar: Inrättande av en gemensam skattebas i enlighet med EU:s bestämmelser och utveckling av en konsolideringsmetod samt en metod för fördelning av beskattningsbasen mellan de berörda medlemsstaterna som gör det möjligt för företag att utjämna och konsolidera vinster och förluster inom Europeiska unionen.
11. Europaparlamentet anser att målet att införa CCCTB på Europeisk nivå även kan uppnås genom mekanismen för förstärkt samarbete om medlemsstaterna inte kan nå en enhällig överenskommelse. Parlamentet betonar att mekanismen för förstärkt samarbete – genom att erbjuda en näst bästa lösning jämfört med en enhällig överenskommelse med alla medlemsstater – kommer att göra det möjligt för en majoritet av EU:s medlemsstater att gå vidare mot gemensamma ramar för bolagsbeskattning på den inre marknaden, samtidigt som de övriga medlemsstaterna har möjlighet att ansluta sig i ett senare skede.
12. Europaparlamentet förespråkar ett successivt tillvägagångssätt och att en frivillig konsoliderad skattebas införs till en början – vilket låter företagen välja mellan de befintliga nationella skattebaserna och en europeisk skattebas – och att en bedömning görs efter halva tiden för att undersöka om det är lämpligt att gå över till en obligatorisk gemensam konsoliderad skattebas.
13. Europaparlamentet anser att det i Europeiska unionens lagstiftning om införande av en gemensam konsoliderad skattebas åtminstone måste fastställas följande:
‐
Vilka gemensamma skatteprinciper som skall användas som referenspunkt på EU-nivå.
‐
Samtliga bestämmelser och mekanismer som behövs för att definiera en gemensam europeisk skattebas.
‐
Bestämmelser om förfaranden för att tillämpa konsolidering av företagskoncerner.
‐
Sambandet mellan företagens rättsliga förfaranden och beräkning av skatt, dvs. de redovisningsprinciper som ligger till grund för fastställande av beskattningsbar inkomst.
‐
Mekanismen för fördelning av skatteintäkten från den gemensamma konsoliderade skattebas som väljs av företagskoncerner i de berörda medlemsstaterna, vilken måste ha insyn och god förvaltning som ledande princip.
14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt samarbete i skattefrågor och bekräftar betydelsen av målet att ge lämpliga garantier för medlemsstaternas rättmätiga finansiella intressen, i synnerhet möjligheten att få in skatteintäkter genom ett rättvist, öppet, proportionellt och accepterat fördelningssystem.
15. Europaparlamentet ber kommissionen att på ett senare stadium, och efter en bedömning av konsekvenserna, bedöma om det är lämpligt att tillämpa ett skattesystem som grundas på en gemensam konsoliderad skattebas på stadgan för europabolag.
Systemet med hemstatsbeskattning för små och medelstora företag
16. Europaparlamentet noterar att små och medelstora företag inte lyckas med att till fullo dra nytta av den inre marknaden samt att deras potential för tillväxt när det gäller marknader, gränsöverskridande verksamhet och förmågan att etablera sig i andra medlemsstater motverkas av de hinder som uppstår genom den komplexa administrationen och de höga kostnaderna för att följa de olika nationella skattesystemen som i högre grad påverkar de små och medelstora företagen än de stora företagen.
17. Europaparlamentet anser att systemet med hemstatsbeskattning, beroende av bi- eller multilaterala överenskommelser bland medlemsstaterna, som behandlar alla tekniska frågor och inför en mekanism för fördelning av skatteintäkterna mellan de olika berörda nationella skattemyndigheterna för att undvika skadlig skattekonkurrens, kan innebära en avsevärd förenkling för de små och medelstora företagens gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet stöder kommissionens förslag om ett pilotprojekt som grundas på detta system, vilket kommer att göra det möjligt för små och medelstora företag att beräkna den beskattningsbara inkomsten för moderbolaget och alla de filialer och dotterbolag etablerade i andra medlemsstater som deltar i projektet genom att tillämpa de gällande skattebestämmelserna i sina hemstater.
18. Europaparlamentet påpekar att stöd till små och medelstora företag är ett prioriterat mål i den nya Lissabonstrategin och i ramprogrammet för innovation och konkurrenskraft (2007–2013) och är övertygat om att pilotprojektet kan ha positiva effekter på små och medelstora företags överlevnad och deras konkurrenskraft på europeisk och internationell nivå.
19. Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte visar det nödvändiga intresset och engagemanget för att undanröja skattehindren som verkar hämmande på små och medelstora företags verksamhet och att de inte vidtar några åtgärder för att genomföra det pilotprojekt som kommissionen föreslagit. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, särskilt de medlemsstater som har ekonomiskt integrerade gränsöverskridande regioner, att ansluta sig till pilotprojektet och att därigenom dela med sig av värdefull erfarenhet som kan spridas.
o o o
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.