Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2004/2255(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0364/2005

Ingivna texter :

A6-0364/2005

Debatter :

PV 13/12/2005 - 22

Omröstningar :

PV 15/12/2005 - 5.18

Antagna texter :

P6_TA(2005)0527

Antagna texter
PDF 140kWORD 81k
Torsdagen den 15 december 2005 - Strasbourg
Direkt statligt stöd som verktyg för regional utveckling*
P6_TA(2005)0527A6-0364/2005

Europaparlamentets resolution om det direkta statliga stödets roll som verktyg för regional utveckling (2004/2255(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av utkastet till kommissionens meddelande om riktlinjerna för statligt stöd till regionala ändamål 2007–2013 (utkastet till riktlinjer),

–   med beaktande av kommissionens icke-officiella dokument från GD Konkurrens för diskussion vid ett första multilateralt möte med sakkunniga från medlemsstaterna,

–   med beaktande av artiklarna 87.3, 158 och 299.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av kommissionens meddelande – tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning (KOM(2004)0107),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 april 2004 om den tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 april 2005 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) till följd av Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till Europeiska unionen(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2005 om förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden(3),

–   med beaktande av målen för Lissabonstrategin och Göteborgsstrategin,

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möten i Barcelona och Göteborg, och särskilt bestämmelserna som ledde till att medlemsstaterna gick med på att sänka statsstödsnivån i EU och begränsa stöden till ändamål av allmänt intresse, däribland ekonomisk och social sammanhållning,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A6-0364/2005), och av följande skäl:

A.  Sammanhållningspolitiken och statsstödspolitiken kompletterar varandra och bestämmelserna för strukturfonderna och de regionala riktlinjerna för stöd bör i möjligaste mån samordnas, särskilt då de geografiska områden som skall beviljas stöd skall definieras.

B.  Direkt statligt stöd och dess nyckelfunktion som ett instrument för regional utveckling är ett viktigt redskap för att nå det prioriterade sammanhållningsmålet. Man bör därför ha en flexibel syn på sådant stöd i den allmänna behandlingen av statligt stöd i en marknadsekonomi.

C.  Det statliga stödet inverkar på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU.

D.  De flesta medlemsstaterna har sänkt det statliga stödet och omfördelat stödet till övergripande mål i enlighet med EU:s strategi, men omfördelningen till sammanhållningsmål är mindre tydlig eftersom det regionala stödet har minskat.

E.  Sammanhållningsmålet bör stärkas genom en ökad territoriell dimension.

F.  Regionalt statsstöd till ekonomisk utveckling av vissa mindre gynnade regioner och områden med ekonomisk tillväxt bör beakta behovet av en lämplig ökning av den strategiska ekonomiska konkurrenskraften i den berörda regionen (artikel 87.3 c i fördraget).

G.  Kommissionen bör också beakta det statliga stödets totala belopp (per capita) i varje enskild region när den utvärderar konsekvenserna av regionalt statligt stöd.

H.  Endast cirka 10 procent av det totala statliga stödet regleras i utkastet till riktlinjerna för regionalt stöd. Statligt stöd kan dock ge en positiv stimulans till den ekonomiska utvecklingen i regioner som släpar efter.

I.  Man bör ha full insyn i beviljandet av statligt stöd, så att stödet blir ett rättvist instrument för en balanserad och hållbar regional utveckling och ökad ekonomisk och social sammanhållning så att det blir möjligt att analysera effekterna av det statliga stödet och därigenom tillämpa principen "mer valuta för pengarna".

J.  Olika avancerade och exakta indikatorer på regional utveckling och konkurrenskraft bör användas när kriterier fastställs och effekterna av statligt stöd utvärderas, inklusive det totala stödbeloppet som beviljas en särskild region.

K.  Det främsta målet med att bevilja regionalt stöd bör vara att främja tillväxt och skapa sysselsättning.

1.  Europaparlamentet noterar utkastet till meddelande om riktlinjerna för statligt stöd till regionala ändamål 2007–2013..

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte anta något meddelande om statligt stöd till regionala ändamål förrän medlemsstaterna har fastställt EU:s budgetplan och beslut har fattats om regionalpolitikens och sammanhållningspolitikens budget.

3.  Europaparlamentet anser att stödtaken som tillämpas på samtliga områdeskategorier enligt artikel 87.3 a i fördraget och på de yttersta randområdena skall på grundval av rättviseprincipen förbli desamma under den nya programplaneringsperioden som under den tidigare perioden 2000–2006.

4.  Europaparlamentet kräver att skillnaden inte får överstiga 10 procentenheter i syfte att förhindra omlokaliseringar och den destruktiva konkurrens som är en följd av detta mellan medlemsstater som har mindre gynnade områden enligt artikel 87.3 a i fördraget.

5.  Europaparlamentet föreslår att de yttersta randområdena automatiskt skulle få status som artikel 87.3 a-områden, och föreslår dessutom att regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade, geografiska eller demografiska nackdelar skall behandlas på samma sätt.

6.  Europaparlamentet betonar att samtliga sammanhållningsaspekter är viktiga och kräver att lämplig hänsyn tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar, stadsmiljöer i stagnation och dels regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar såsom regioner med mycket låg befolkningstäthet, gränsregioner, öar och bergsregioner. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att överväga att utarbeta särskilda kriterier som gör det möjligt att identifiera de regioner som nämns ovan och ge dem den stödnivå som motsvarar omfattningen på deras problem.

7.  Europaparlamentet anser att regioner som drabbas av den statistiska effekten behåller sin status som artikel 87.3 a-regioner, vilket redan krävs i ovan nämnda resolution om den tredje rapporten om ekonomisk och social sammanhållning. Dessa regioner garanteras samma behandling som de regioner som är berättigade till stöd på grundval av konvergensmålen i de allmänna bestämmelserna för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden. Parlamentet begär därför att bestämmelserna om regioner som drabbas av den statistiska effekten behålls tills slutet av programperioden, dvs. till 2013, och att ingen översyn görs av dessa regioners situation 2009.

8.  Europaparlamentet uppskattar att kommissionen ämnar använda arbetslöshetsgraden som en stödjande indikator för områden som medlemsstaterna skall utse i enlighet med artikel 87.3 c, men betonar att indikatorerna måste införas, vilket kommer att framhäva skillnaderna i regional utveckling och göra det möjligt för medlemsstaterna att mer noggrant mäta områdenas grad av välstånd och därmed deras möjlighet att beviljas stöd.

9.  Europaparlamentet konstaterar att fler regioner kan beviljas artikel 87.3 c-status i enlighet med de stödtak per land som kommissionen fastställt och som också beaktar skillnaderna i arbetslöshet i de olika regionerna. Beträffande det övergripande befolkningstaket uppmanar parlamentet emellertid kommissionen att anta distributionskriterier vilka tar hänsyn till vissa medlemsstaters relativa nackdel, så att inte hårda sanktioner införs mot de medlemsstater som fortfarande uppvisar betydande och objektiva interna skillnader delvis på grund av att de har underutvecklade regioner med artikel 87.3 a-status. Parlamentet efterlyser därför att samma distributionskriterier och samma korrigeringar antas som dem som fastställs i de nuvarande riktlinjerna och för att medge den nödvändiga blygsamma ökningen av det övergripande befolkningstaket för EU-25, vilket berättigar till regionalt stöd.

10.  Europaparlamentet anser att ekonomiska utvecklingsregioner bör vara berättigade till de högsta stödnivåerna i enlighet med artikel 87.3 c för att förhindra att en plötslig förändring i stödnivå äventyrar dessa regioners möjlighet att befästa de framsteg de gjort.

11.  Europaparlamentet påpekar ännu en gång att allt regionalt stöd som omfattas av undantaget enligt artikel 87.3 c måste utgöra en del av en sammanhängande och integrerad regionalpolitik i medlemsstaterna.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anmoda medlemsstaterna att på ett öppet sätt utforma både de ekonomiska principer och de statistiska kriterier som de avser använda för att definiera de slutliga 87.3 c-regionerna. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att de regionala och lokala regeringarna skall höras under processen för definiering av 87.3 c-områden på nationell nivå.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att behöriga myndigheter i regionerna genom partnerskapsprincipen kan prioritera investeringsprojekt som är av särskilt intresse för deras regioner, så som anges i utkastet till riktlinjer.

14.  Europaparlamentet ställer sig positivt till kommissionens avsikt att införa ytterligare ett säkerhetsnät så att ingen medlemsstat förlorar mer än 50 procent av den befolkning som omfattades 2000–2006, men rekommenderar att kommissionen ändrar säkerhetsnätet genom att sänka tröskeln på 50 procent för att undvika en betydande befolkningsminskning i de berörda områdena 2007–2013.

15.  För att undvika en allt för stor befolkningsminskning i de berörda områdena efterlyser Europaparlamentet ett övergångssystem för artikel 87.3 c-områden liknande den övergångsmekanism som finns för de regioner som är berättigade till stöd enligt artikel 87.3 a.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en övergångsperiod med gradvis minskning av stödet för de nuvarande artikel 87.3 c-regionerna, vilka enligt det nya förslaget skulle bli icke-stödberättigade regioner.

17.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med kommissionens förslag att låta medlemsstaterna använda statligt stöd till regionala ändamål för att åtgärda särskilda ekonomiska problem, inklusive kända regionala skillnader under NUTS III-nivån som tar sig uttryck i lägre BNP, högre arbetslöshet eller andra erkända ekonomiska indikatorer, genom att ge medlemsstaterna möjlighet att bevilja statsstöd också till större företag. Parlamentet välkomnar därför att små och medelstora företag kan ansöka om lämplig bonus.

18.  Europaparlamentet betonar emellertid hur användbara andra indikatorer är som gör det lättare att utvärdera de utvecklingsproblem som vissa regioner har.

19.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang hur viktigt det är att se till att det finns en stark synergi mellan den kommande globaliseringsfonden, som har till syfte att avhjälpa specifika ekonomiska problem orsakade av omstrukturering, och riktlinjerna för statligt stöd till regionala ändamål.

20.  Europaparlamentet anser att ändamålsenligt driftsstöd till regioner med strukturella nackdelar är ett effektivt sätt att ge investeringsstöd till dessa regioner och välkomnar kommissionens vilja att ge medlemsstaterna flexibilitet på detta område.

21.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen överväger att tillåta driftsstöd till områden som från och med 2007 kommer att förlora sin artikel 87.3 a-status och bevilja lämpliga tilläggsdriftsbelopp till regioner som är missgynnade av naturliga, geografiska eller demografiska skäl.

22.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen fastställt ett tak för skillnader i stöd för regioner som får mindre stöd och som har landgränser och rekommenderar att denna bestämmelse även bör gälla regioner som har havsgränser till regioner som får mer stöd utan att taket sänks i de regioner som får mer stöd.

23.  Europaparlamentet ser det som positivt att kommissionen tillåter medlemsstaterna att tilldela små och medelstora företag betydande statligt tilläggsstöd till regionala ändamål. Parlamentet föreslår att ökningen justeras uppåt genom att fastställa en enda siffra på 20 procent för både små och medelstora företag så att inte små företag avskräcks från att växa.

24.  Europaparlamentet anser att riktlinjerna för övergripande stöd också måste utformas med vederbörlig hänsyn till territoriella skillnader för att inte äventyra sammanhållningsmålen – varför de bör behållas på nuvarande nivå.

25.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att höja taket ytterligare för högre statligt stöd och ta med en regional komponent till förmån för fattigare regioner när det statliga stödet beviljas på grundval av de nya riktlinjerna för övergripande stöd. Stödbonuset för det övergripande stödet bör differentieras beroende på det regionala stödets omfattning i enlighet med artiklarna 41–46 i utkastet till riktlinjer.

26.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag till definition av nyinvesteringar, särskilt åtskillnaden mellan stödberättigade utgifter i små och medelstora företag och stora företag enligt artikel 31 och efterföljande artiklar i utkastet till riktlinjer för statligt stöd till regionala ändamål, men hoppas på större flexibilitet som gör det möjligt att tillåta stöd för särskilda situationer när detta är motiverat. Parlamentet uppmanar emellertid kommissionen att klargöra om, på grundval av de föreslagna riktlinjerna, både tillhandahållandet av tjänster och varor kommer att vara berättigat till stöd. Parlamentet anser dessutom att man vid definitionen av nyinvesteringar även i fortsättningen bör använda det nuvarande kravet på att investeringen skall leda till grundläggande förändringar i termer av rationaliseringar, diversifiering eller modernisering av produkten eller produktionsprocessen, eftersom detta verkar ge en mindre begränsning än kravet på att släppa ut en helt ny produkt på marknaden.

27.  Mot bakgrund av nuvarande praxis föreslår Europaparlamentet att kommissionen tillåter de medlemsstater som inte har antagit den gemensamma valutan att tillämpa den växlingskurs som gäller "det datum ansökan om stöd mottas" för projekt som utgör en del av antagna program eftersom den specifika stödnivån måste vara känd redan vid bedömningen av projektet, inte bara den dag beslutet fattas.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer exakt specificera vad som utgör stödberättigade utgifter för att på ett bättre sätt kunna fastställa sådana kategorier och för att beslut om stödberättigade utgifter skall kunna fattas av medlemsstaterna.

29.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen godkänner att formen på det regionala stödet kan variera och uppmanar kommissionen att göra en undersökning som utvärderar vilket slag av statligt stöd som främst kan gagna den regionala utvecklingen och som innebär minsta risk för att snedvrida konkurrensen.

30.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen ämnar kräva att stödberättigade immateriella tillgångar skall finnas kvar inom den stödberättigade regionen, något som kommer att garanteras genom en rad villkor i artikel 53 i utkastet till riktlinjer 2007-2013. Parlamentet betonar emellertid behovet av att klargöra om flytten av företag från en stödberättigad region till en annan även strider mot villkoret om att bevilja stöd avsett för att finansiera en viss investering eller om det endast är flytten av en investering till ett område som inte är stödberättigat som ger upphov till de angivna påföljderna.

31.  Europaparlamentet välkomnar att tillfälliga och minskande driftsstöd även fortsättningsvis skall kunna utgå till artikel 87.3 a-regioner, förutsatt att de syftar till att komma till rätta med tydligt definierade problem i den regionala utvecklingen och att de är proportionerliga. Parlamentet uppmanar emellertid kommissionen att tillhandahålla en mer exakt definition av vad som krävs för att vara berättigad till driftsstöd.

32.  Europaparlamentet välkomnar att driftsstöd som varken är gradvist avtagande eller föremål för en tidsfrist även fortsättningsvis kommer att tillåtas i regioner med permanenta nackdelar.

33.  Europaparlamentet anser att driftsstöd för att täcka ytterligare transportkostnader bör tillåtas i de yttersta randområdena och de glest befolkade områdena, om det är förenligt med vissa objektiva kriterier i enlighet med artikel 79 i utkastet till riktlinjer och förutsatt att de offentliga bestämmelserna för upphandling garanterar en fri prissättning i de företag som får statsstöd. Parlamentet anser också att statsstöd skall få beviljas för att främja regional utveckling inom EU, regioner med permanenta geografiska nackdelar, såsom öar och bergsområden, eftersom detta skulle gynna en bättre integrering inom EU.

34.  Europaparlamentet föreslår att driftsstöd också skall tillåtas selektivt under vissa förutsättningar, baserat på identifierade merkostnader, och möjligheten att ge lika tillgång till marknaden, till regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar såsom regioner med mycket låg befolkningstäthet, avfolkningsregioner, öregioner, gränsregioner och bergsregioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att exakt definiera vem som skall få driftsstöd i de regioner som nämns ovan.

35.  Europaparlamentet efterlyser ett erkännande av att direkta transportstöd kan bidra till större ekonomisk integration av öregioner inom gemenskapen och göra det möjligt för dessa regioner att dra fördel av sitt geografiska läge i de havsområden som omger EU.

36.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen vill införa en maximal procentsats för det totala statliga stöd som beviljas till vissa immateriella investeringsprojekt i stora företag i syfte att begränsa det maximala stödbeloppet i förhållande till den totala investeringen.

37.  Europaparlamentet betonar att det allmänna kravet på att investeringar som fått statligt stöd skall hållas kvar i en viss region bör vara förenligt med strukturfondskraven.

38.  Europaparlamentet konstaterar att kravet att behålla en investering inom en region på en allmän nivå fastställts till minst fem år efter det att investeringen slutförts. Parlamentet begär dessutom att denna regel sköts med en viss flexibilitet så att den inte förhindrar innovation genom ersättning av en anläggning eller utrustning som blivit föråldrad på fem år till följd av snabba tekniska förändringar.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa riktlinjer för statligt stöd till regionala ändamål som grundar sig på proportionalitetsprincipen för återbetalning av stöd om villkoren inte efterlevs.

40.  Europaparlamentet anser att EU-stöd till omlokalisering av företag inte ger något europeiskt mervärde och därför måste undvikas.

41.  Europaparlamentet betonar att alla ekonomiska sektorer skall behandlas likvärdigt och att samstämmigheten mellan alla viktiga rättsliga instrument måste bevaras på ett ändamålsenligt sätt.

42.  Europaparlamentet välkomnar i princip kommissionens avsikt att integrera de fleråriga sektorsövergripande rambestämmelserna i de nya riktlinjerna för statligt stöd till regionala ändamål utan att minska de stödnivåer som anges i dessa.

43.  Europaparlamentet varnar för att kommissionens förslag att grunda den maximala stödprocentsatsen på bruttobidragsnivåer (till skillnad från den föregående perioden, då man tog hänsyn till skillnaderna i skattesystem genom att tillämpa en nettobidragsformel) kan öka skillnaderna mellan de stöd som kan utgå till företag i regioner i olika medlemsstater utan hänsyn till sammanhållningskriterierna.

44.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de minskade taken för att fastställa högsta tillåtna stöd (BNP per capita) kombinerat med den förändrade beräkningsmetoden (brutto- i stället för nettobidrag) i praktiken innebär kraftigt minskat stöd utan att hänsyn tas till hur effektivt stödet är för att åstadkomma konvergens och sammanhållning. För att öka insynen i hur stödet administreras uppmanar parlamentet därför kommissionen att presentera en objektiv motivering till varför en sådan förändring behövs.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hitta ett sätt att använda nettobidragsformeln för att beräkna den faktiska inverkan som det statliga stödet har på den regionala utvecklingen.

46.  Europaparlamentet välkomnar den nya typen av stöd till småföretag i stödregioner, liksom de särskilda åtgärderna för glesbygdsregioner och små öar inom ramen för stödets förenlighetskriterier.

47.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att göra gruppundantag från kravet på förhandsanmälan för öppna former av regionalt investeringsstöd och rekommenderar att inflationen tas med i beräkningen för taken för gruppundantagen.

48.  Europaparlamentet betonar att regler om undantag uttryckligen bör omfatta en möjlighet för medlemsstater att anmäla stödprojekt och att kommissionen bör ges möjlighet att bedöma deras förenlighet med hjälp av mer flexibla kriterier så att hänsyn tas till varje form av utmärkande regionala eller sektorsvisa drag, samt nyskapande angreppssätt.

49.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen gör reglerna för gruppundantag enkla och tydliga, men att den också kommer att införa en passande kontrollmekanism för att förhindra att gruppundantagen missbrukas.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det går att höja den tröskel för stöd av mindre betydelse som för närvarande är fastställd till 100 000 EUR. Detta skulle underlätta och minska byråkratin för små och medelstora företag och nya företag.

51.  Europaparlamentet påpekar att nationellt statligt stöd är ett viktigt finansiellt instrument för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och att det därför måste införlivas i de nationella referensramarna och godkännas som en del av det fleråriga nationella programmet.

52.  Europaparlamentet uppskattar kommissionens avsikt att förbättra insynen i det regionala statsstödet i ett utvidgat EU och kräver att alla berörda parter lätt skall få tillgång till all dokumentation om tillämpliga regionala stödsystem inom EU.

53.  Europaparlamentet begär att de grundläggande reglerna för statligt stöd kopplat till strukturfonderna skall införlivas med lagstiftningen om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden.

54.  Europaparlamentet tackar kommissionen för att den beaktat parlamentets åsikter under rådfrågningsperioden som ledde till utkastet till riktlinjerna.

55.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till Regionkommittén.

(1) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 1000.
(2) Antagna texter, P6_TA(2005)0277.
(3) Antagna texter, P6_TA(2005)0083.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy