Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingående på Europeiska gemenskapens och Europeiska atomenergigemenskapens vägnar av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskaperna, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan (KOM(2005)0333 – C6-0345/2005 – 2005/0135(CNS))

P6_TA(2005)0469 A6-0337/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets och kommissionens beslut om (KOM(2005)0333)(1),

–   med beaktande av artikel 170 och artikel 300.2 första stycket i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0345/2005),

–   med beaktande av artiklarna 51, 83.7 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0337/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Schweiziska edsförbundet parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 69/169/EEG vad avser den tillfälliga kvantitativa restriktionen för import av öl till Finland (KOM(2005)0427 – C6-0302/2005 – 2005/0175(CNS))

P6_TA(2005)0470 A6-0322/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0427)(1),

–   med beaktande av artikel 93 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0302/2005),

–   med beaktande av artikel 51 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0322/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 1210/90 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning, vad beträffar mandatperioden för den verkställande direktören (KOM(2005)0190 – C6-0141/2005 – 2005/0072(COD))

P6_TA(2005)0471 A6-0345/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0141/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0345/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1210/90 om inrättande av Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning, vad beträffar mandatperioden för den verkställande direktören

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna rörande villkoren och förfarandena för förlängning av mandatperioden för, alltefter omständigheterna, direktören, vice direktören eller ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Den verkställande direktören för Europeiska miljöbyrån bör utnämnas på förslag av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att mandatperioden skall kunna förlängas en gång efter det att en lämplig utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Rådets förordning (EEG) nr 1210/90(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 9.1 första meningen i förordning (EEG) nr 1210/90 skall ersättas med följande:

1.  Byrån skall ledas av en verkställande direktör som på förslag av kommissionen och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts utnämns av styrelsen för en period av fem år. Efter det att en utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts får styrelsen förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång, med högst fem år.

Utvärderingen skall omgående översändas till kommissionen och Europaparlamentet.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EGT L 120, 11.5.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1641/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 1).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 337/75 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, vad beträffar mandatperioden för direktören (KOM(2005)0190 – C6-0142/2005 – 2005/0073(COD))

P6_TA(2005)0472 A6-0347/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 150 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0142/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0347/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 337/75 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, vad beträffar mandatperioden för direktören

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 150 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna rörande villkoren och förfarandena för förlängning av mandatperioden för, alltefter omständigheterna, direktören, vice direktören eller ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Det bör föreskrivas att direktören för det europeiska centret för utveckling av yrkesutbildning utnämns efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att mandatperioden skall kunna förlängas en gång efter det att en lämplig utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Rådets förordning (EEG) nr 337/75(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 6 i förordning (EEG) nr 337/75 skall ersättas med följande:

1.  Centrumets direktör skall utses av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts, på grundval av en förteckning över kandidater som lagts fram av styrelsen.

2.  Mandatperioden för direktören skall vara fem år. Mandatperioden kan på förslag av styrelsen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter det att en utvärdering har gjorts förlängas en gång, med högst fem år.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EGT L 39, 13.2.1975, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2051/2004 (EUT L 355, 1.12.2004, s. 1).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 1365/75 om bildande av en europeisk fond för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, vad beträffar mandatperioden för den verkställande direktören och den vice verkställande direktören (KOM(2005)0190 – C6-0143/2005 – 2005/0074(COD))

P6_TA(2005)0473 A6-0349/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 137.1 a och b i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0143/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0349/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1365/75 om bildande av en europeisk fond för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, vad beträffar mandatperioden för den verkställande direktören och den vice verkställande direktören

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 137.1 a och b i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna rörande villkoren och förfarandena för förlängning av mandatperioden för, alltefter omständigheterna, direktören, vice direktören eller ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Den verkställande direktören och den vice verkställande direktören för den europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor bör utnämnas av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att mandatperioden skall kunna förlängas en gång efter det att en lämplig utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Rådets förordning (EEG) nr 1365/75(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 8.3 i förordning (EEG) nr 1365/75 skall ersättas med följande:

3.  Den verkställande direktören och den vice verkställande direktören skall efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts utnämnas för en period av högst fem år, vilken period på förslag av styrelsen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter det att en utvärdering har gjorts kan förlängas en gång, med högst fem år.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EGT L 139, 30.5.1975, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1111/2005 (EUT L 184, 15.7.2005, s. 1).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 1360/90 om inrättandet av en europeisk yrkesutbildningsstiftelse vad direktörens ämbetsperiod avser (KOM(2005)0190 – C6-0144/2005 – 2005/0075(COD))

P6_TA(2005)0474 A6-0351/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 150 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0144/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0351/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 1360/90 om inrättandet av en europeisk yrkesutbildningsstiftelse vad direktörens ämbetsperiod avser

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 150 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna för de villkor och förfaranden som gäller för förlängning av ämbetsperioden för direktören, vicedirektören eller, i förekommande fall, ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Direktören för den europeiska yrkesutbildningsstiftelsen bör utnämnas på förslag av kommissionen och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Rådets förordning (EEG) nr 1360/90(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 7.1 i förordning (EEG) nr 1360/90 skall första stycket ersättas med följande:

1.  Stiftelsens direktör skall utses av styrelsen, på förslag av kommissionen och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts, för en period av fem år.

Denna ämbetsperiod kan på förslag av kommissionen, efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter det att en utvärdering har gjorts förlängas en gång med högst fem år.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EGT L 131, 23.5.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1648/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 22).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EEG) nr 302/93 om upprättande av ett europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, vad beträffar mandatperioden för direktören (KOM(2005)0190 – C6-0145/2005 – 2005/0076(COD))

P6_TA(2005)0475 A6-0352/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 152 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0145/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0352/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring av rådets förordning (EEG) nr 302/93 om upprättande av ett europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, vad beträffar mandatperioden för direktören

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna rörande villkoren och förfarandena för förlängning av mandatperioden för, alltefter omständigheterna, direktören, vice direktören eller ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Direktören för Europeiska centret för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk bör utnämnas på förslag av kommissionen, efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att mandatperioden skall kunna förlängas en gång efter det att en lämplig utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Rådets förordning (EEG) nr 302/93(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 9.1 första meningen i förordning (EEG) nr 302/93 skall ersättas med följande:

1.  Centrumet skall ledas av en direktör som på förslag av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts utnämns av styrelsen för en period av fem år, vilken period på förslag av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter det att en utvärdering har gjorts kan förlängas en gång, med högst fem år.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EGT L 36, 12.2.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1651/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 30).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 178/2002 vad beträffar mandatperioden för den verkställande direktören för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (KOM(2005)0190 – C6-0146/2005 – 2005/0081(COD))

P6_TA(2005)0476 A6-0354/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 37, 95, 133 och 152.4 b i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0146/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0354/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring av förordning (EG) nr 178/2002 vad beträffar mandatperioden för den verkställande direktören för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 37, 95, 133 och 152.4 b i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna rörande villkoren och förfarandena för förlängning av mandatperioden för, alltefter omständigheterna, direktören, vice direktören eller ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Den verkställande direktören för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet bör utnämnas på grundval av en förteckning över kandidater som upprättats av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att mandatperioden skall kunna förlängas en gång efter det att en lämplig utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 26.1 i förordning (EG) nr 178/2002 skall ersättas med följande:

1.  Den verkställande direktören skall utses av styrelsen för en femårsperiod på grundval av en lista över kandidater som uprättats av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts till följd av ett öppet uttagningsförfarande, efter det att en inbjudan till intresseanmälan har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och genom andra informationskanaler. Innan den verkställande direktören utses, skall den kandidat som styrelsen nominerat utan dröjsmål uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara frågor från dess ledamöter. Direktören kan befrias från sitt uppdrag av en majoritet av styrelsen.

Efter det att en utvärdering har gjorts och den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts kan styrelsen förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång, med högst fem år.

Utvärderingen skall omgående översändas till kommissionen och Europaparlamentet.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1642/2003 (EUT L 245, 29.9.2003, s. 4).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring, vad avser direktörens ämbetsperiod, av förordning (EG) nr 851/2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (KOM(2005)0190 – C6-0147/2005 – 2005/0082(COD))

P6_TA(2005)0477 A6-0357/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 152.4 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0147/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0357/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring, vad avser direktörens ämbetsperiod, av förordning (EG) nr 851/2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152.4 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna för de villkor och förfaranden som gäller för förlängning av ämbetsperioden för direktören, vicedirektören eller, i förekommande fall, ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Direktören för Europeiska centret för förebyggande och kontroll av sjukdomar bör utnämnas på grundval av en förteckning över kandidater som upprättats av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att denna mandatperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Förordning (EG) nr 851/2004(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 17.1 i förordning (EG) nr 851/2004 skall ersättas med följande:

1.  Direktören skall utses av styrelsen på grundval av en förteckning över kandidater som kommissionen föreslår efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts efter ett öppet uttagningsförfarande, efter det att en inbjudan till intresseanmälan har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och i andra publikationer, för en period av fem år, som efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter det att en utvärdering har gjorts kan förlängas en gång med högst fem år.

Utvärderingen skall omgående översändas till kommissionen och Europaparlamentet.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EUT L 142, 30.4.2004, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad beträffar mandatperioden för den verkställande direktören för Europeiska läkemedelsmyndigheten (KOM(2005)0190 – C6-0148/2005 – 2005/0083(COD))

P6_TA(2005)0478 A6-0359/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artiklarna 95 och 152.4 b i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0148/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0359/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad beträffar mandatperioden för den verkställande direktören för Europeiska läkemedelsmyndigheten

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 95 och 152.4 b i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna rörande villkoren och förfarandena för förlängning av mandatperioden för, alltefter omständigheterna, direktören, vice direktören eller ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Den verkställande direktören för Europeiska läkemedelsmyndigheten bör utnämnas på förslag av kommissionen och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att mandatperioden skall kunna förlängas en gång efter det att en lämplig utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 64.1 i förordning (EG) nr 726/2004 skall ersättas med följande:

1.  Den verkställande direktören skall utses av styrelsen på förslag av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts för en period av fem år på grundval av en förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen efter det att en inbjudan till intresseanmälan offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och genom andra informationskanaler. Innan den verkställande direktören utses, skall den kandidat som styrelsen nominerat utan dröjsmål uppmanas att göra ett uttalande inför Europaparlamentet och besvara eventuella frågor från parlamentets ledamöter. Styrelsen får på förslag från kommissionen och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts befria den verkställande direktören från dennes uppdrag.

Efter en utvärdering och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts kan styrelsen förlänga mandatperioden för den verkställande direktören en gång, med högst fem år.

Utvärderingen skall omgående översändas till kommissionen och Europaparlamentet.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EUT L 136, 30.4.2004, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2062/94 om upprättande av en europeisk arbetsmiljöbyrå vad direktörens ämbetsperiod avser (KOM(2005)0190 – C6-0149/2005 – 2005/0085(COD))

P6_TA(2005)0479 A6-0360/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 137.1 a i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0149/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0360/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2062/94 om upprättande av en europeisk arbetsmiljöbyrå vad direktörens ämbetsperiod avser

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 137.1 a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna för de villkor och förfaranden som gäller för förlängning av ämbetsperioden för direktören, vicedirektören eller, i förekommande fall, ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Direktören för Europeiska arbetsmiljöbyrån bör utnämnas på förslag av kommissionen och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Rådets förordning (EG) nr 2062/94(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 11.1 i förordning (EG) nr 2062/94 skall ersättas med följande:

1.  Byrån skall ledas av en direktör som på förslag av kommissionen och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts skall utnämnas av styrelsen för en period av fem år som, på förslag av kommissionen, efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter det att en utvärdering har gjorts kan förlängas en gång, med högst fem år.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EGT L 216, 20.8.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1112/2005 (EUT L 184, 15.7.2005, s. 5).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå, vad beträffar mandatperioden för den verkställande direktören (KOM(2005)0190 – C6-0150/2005 – 2005/0086(COD))

P6_TA(2005)0480 A6-0361/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 80.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0150/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för transport och turism (A6-0361/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring av förordning (EG) nr 1406/2002 om inrättande av en europeisk sjösäkerhetsbyrå, vad beträffar mandatperioden för den verkställande direktören

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i EG-fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna rörande villkoren och förfarandena för förlängning av mandatperioden för, alltefter omständigheterna, direktören, vice direktören eller ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Den verkställande direktören för Europeiska sjösäkerhetsbyrån bör utnämnas på förslag av kommissionen efter det att den av och efter samråd med den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att mandatperioden skall kunna förlängas en gång efter det att en lämplig utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1406/2002(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EGT L 208, 5.8.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 724/2004 (EUT L 129, 29.4.2004, s. 1).

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1592/2002 vad avser ämbetsperioden för den verkställande direktören och direktörerna för den europeiska byrån för luftfartssäkerhet (KOM(2005)0190 – C6-0151/2005 – 2005/0087(COD))

P6_TA(2005)0481 A6-0362/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 80.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0151/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för transport och turism (A6-0362/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring av förordning (EG) nr 1592/2002 vad avser ämbetsperioden för den verkställande direktören och direktörerna för den europeiska byrån för luftfartssäkerhet

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna för de villkor och förfaranden som gäller för förlängning av ämbetsperioden för direktören, vicedirektören eller, i förekommande fall, ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Den verkställande direktören för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet bör utnämnas på förslag av kommissionen och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 av den 15 juli 2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EUT L 240, 7.9.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1701/2003 (EUT L 243, 27.9.2003, s. 5.)

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring, vad avser ämbetsperioden för verkställande direktören, av förordning (EG) nr 881/2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå (KOM(2005)0190 – C6-0152/2005 – 2005/0088(COD))

P6_TA(2005)0482 A6-0363/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 71.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0152/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för transport och turism (A6-0363/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om ändring, vad avser ämbetsperioden för verkställande direktören, av förordning (EG) nr 881/2004 om inrättande av en europeisk järnvägsbyrå

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71.1 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att harmonisera reglerna för de villkor och förfaranden som gäller för förlängning av ämbetsperioden för direktören, vicedirektören eller, i förekommande fall, ordföranden i vissa gemenskapsorgan.

(2)  Kommissionen bör ha möjlighet att föreslå kandidaterna till tjänsten som verkställande direktör för Europeiska järnvägsbyrån, efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(3)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts.

(4)  Förordning (EG) nr 881/2004(5) bör därför ändras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den […] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) EUT C (3) EUT C (4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (5) EUT L 164, 30.4.2004, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 40/94 vad avser ämbetsperioden för ordföranden i Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (KOM(2005)0190 – C6-0208/2005 – 2005/0077(CNS))

P6_TA(2005)0483 A6-0346/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6–0208/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0346/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 SKÄL 1A (nytt) (1a) Ordföranden bör utnämnas av rådet och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ändring 2 SKÄL 2 (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts. (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ändring 3 ARTIKEL 1, STYCKE -1 (nytt) Artikel 120, punkt 1 (förordning (EG) nr 40/94) Artikel 120.1 i förordning (EG) nr 40/94 skall ersättas med följande: "1. Byråns ordförande skall utnämnas av rådet på grundval av en förteckning över högst tre kandidater som upprättats av styrelsen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ordföranden kan avsättas av rådet på styrelsens förslag." Ändring 4 ARTIKEL 1 Artikel 120, punkt 2, stycke 1 (förordning (EG) nr 40/94) "2. Ordförandens ämbetsperiod skall vara högst fem år. Den kan på förslag av styrelsen och efter utvärdering och yttrande av kommissionen förlängas en gång med högst fem år. "2. Ordförandens ämbetsperiod skall vara högst fem år. Den kan på förslag av styrelsen och efter utvärdering och yttrande av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts förlängas en gång med högst fem år.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftnignsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2100/94 vad avser ämbetsperioden för ordföranden i Gemenskapens växtsortsmyndighet (KOM(2005)0190 – C6-0207/2005 – 2005/0078(CNS))

P6_TA(2005)0484 A6-0348/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6–0207/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0348/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 SKÄL 1A (nytt) (1a) Myndighetens ordförande bör utnämnas på förslag av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter det att förvaltningsrådet yttrat sig. Ändring 2 SKÄL 2 (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts. (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ändring 3 ARTIKEL 1, LED -1 (nytt) Artikel 43, punkt 1 (förordning (EG) nr 2100/94) Artikel 43.1 i förordning (EG) nr 2100/94 skall ersättas med följande: "1. Ordföranden för Växtsortsmyndigheten skall utses av rådet på grundval av en förteckning över kandidater som kommissionen skall lägga fram efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter förvaltningsrådets yttrande. Ordföranden kan avsättas av rådet på kommissionens förslag efter förvaltningsrådets yttrande." Ändring 4 ARTIKEL 1 Artikel 43, punkt 2, stycke 1 (förordning (EG) nr 2100/94) "2. Ordförandens ämbetsperiod skall vara högst fem år. Den kan på förslag av kommissionen och efter utvärdering och yttrande av förvaltningsrådet förlängas en gång med högst fem år. "2. Ordförandens ämbetsperiod skall vara högst fem år. Den kan på förslag av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter utvärdering och yttrande av förvaltningsrådet förlängas en gång med högst fem år.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring, vad avser direktörens ämbetsperiod, av förordning (EG) nr 2965/94 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ (KOM(2005)0190 – C6-0206/2005 – 2005/0079(CNS))

P6_TA(2005)0485 A6-0350/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6–0206/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0350/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 SKÄL 1A (nytt) (1a) Direktören bör utnämnas på förslag av kommissionen och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ändring 2 SKÄL 2 (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts. (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ändring 3 ARTIKEL 1 Artikel 9, punkt 1, stycke 1 (förordning (EG) nr 2965/94) "1. Centrumet skall ledas av en direktör som på förslag av kommissionen skall utses av styrelsen för en period av fem år, som på förslag av kommissionen och efter det att en utvärdering har gjorts, kan förlängas en gång med högst fem år. "1. Centrumet skall ledas av en direktör som på förslag av kommissionen och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts skall utses av styrelsen för en period av fem år, som på förslag av kommissionen, efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter det att en utvärdering har gjorts kan förlängas en gång, med högst fem år.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring, vad avser direktörens ämbetsperiod, av förordning (EG) nr 1035/97 om inrättande av ett europeiskt centrum för övervakning av rasism och främlingsfientlighet (KOM(2005)0190 – C6-0205/2005 – 2005/0080(CNS))

P6_TA(2005)0486 A6-0353/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artiklarna 284 och 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6–0205/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0353/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 SKÄL 1A (nytt) (1a) Direktören bör utnämnas på förslag av kommissionen, efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ändring 2 SKÄL 2 (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts.. (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ändring 3 ARTIKEL 1 Artikel 10, punkt 1, stycke 1 (förordning (EG) nr 1035/97) " 1. Centrumet skall ledas av en direktör som skall utses av styrelsen på förslag av kommissionen för en period av fyra år, som på förslag av kommissionen och efter det att en utvärdering har gjorts, kan förlängas en gång med högst fyra år. "1. Centrumet skall ledas av en direktör som skall utses av styrelsen på förslag av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts för en period av fyra år, som på förslag av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter det att en utvärdering har gjorts, kan förlängas en gång med högst fyra år.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1321/2004 vad avser ämbetsperioden för den verkställande direktören för Europeiska tillsynsmyndigheten för GNSS (KOM(2005)0190 – C6-0204/2005 – 2005/0084(CNS))

P6_TA(2005)0487 A6-0355/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6–0204/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0355/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 SKÄL 1A (nytt) (1a) Den verkställande direktören bör utses på grundval av en förteckning över kandidater som upprättats av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ändring 2 SKÄL 2 (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts. (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ändring 3 ARTIKEL 1, STYCKE -1 (nytt) Artikel 7, punkt 2, stycke 1 (förordning (EG) nr 1321/2004) I artikel 7.2 i förordning (EG) nr 1321/2004 skall första stycket ersättas med följande: "2. Den verkställande direktören skall utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning över minst tre kandidater upprättad av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Styrelsen skall fatta sina beslut med tre fjärdedels majoritet." Ändring 4 ARTIKEL 1 Artikel 7, punkt 2, stycke 3 (förordning (EG) nr 1321/2004) "Den verkställande direktörens ämbetsperiod skall vara fem år. På förslag av kommissionen och efter det att en utvärdering har gjorts kan denna period förlängas en gång med högst fem år. "Den verkställande direktörens ämbetsperiod skall vara fem år. På förslag av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter det att en utvärdering har gjorts kan denna period förlängas en gång med högst fem år.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 2007/2004 vad avser ämbetsperioden för den verkställande direktören och den vice verkställande direktören för den europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (KOM(2005)0190 – C6-0203/2005 – 2005/0089(CNS))

P6_TA(2005)0488 A6-0358/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0190)(1),

–   med beaktande av artiklarna 62.2 a och 66 i EG-fördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6–0203/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0358/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 SKÄL 1A (nytt) (1a) Den verkställande direktören bör utnämnas på förslag av kommissionen och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ändring 2 SKÄL 2 (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts. (2)  Det bör föreskrivas att denna ämbetsperiod skall kunna förlängas en gång efter det att en passande utvärdering har gjorts och efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts. Ändring 3 ARTIKEL 1, STYCKE -1 (nytt) Artikel 26, stycke 1 (förordning (EG) nr 2007/2004) Artikel 26.1 i förordning (EG) nr 2007/2004 skall ersättas med följande: "1. Kommissionen skall efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts föreslå kandidater till tjänsten som verkställande direktör på grundval av en förteckning som upprättats efter det att tjänsten har utlysts i Europeiska unionens officiella tidning samt, om det bedöms som lämpligt, i pressen eller på Internet." Ändring 4 ARTIKEL 1 Artikel 26, punkt 5, andra meningen (förordning (EG) nr 2007/2004) På förslag av kommissionen och efter det att en utvärdering har gjorts kan deras ämbetsperiod förlängas av styrelsen en gång med högst fem år. På förslag av kommissionen efter det att den av Europaparlamentet utsedda företrädaren har hörts och efter det att en utvärdering har gjorts kan deras ämbetsperiod förlängas av styrelsen en gång med högst fem år.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) – På väg mot ett rättvist samhälle (KOM(2005)0225 – C6-0178/2005 – 2005/0107(COD))

P6_TA(2005)0489 A6-0366/2005

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0225)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 13.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0178/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0366/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet påpekar att beslut om de anslag som angivits i lagstiftningsförslaget för perioden efter 2006 skall fattas i samband med nästa fleråriga finansiella ram.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i förekommande fall, i samband med att nästa fleråriga finansiella ram antas, lägga fram ett förslag som syftar till att justera det nuvarande finansiella referensbeloppet för det Europeiska året.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut Nr.../2006/EG om Europeiska året för lika möjligheter för alla (2007) - På väg mot ett rättvist samhälle

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 13.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Icke-diskriminering är en av Europeiska unionens grundläggande principer. Denna princip bör beaktas inom samtliga EU:s politikområden.

(2)  Rådet har på grundval av artikel 13 i fördraget antagit direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(5) när det gäller bland annat sysselsättning, utbildning, varor och tjänster samt socialt skydd, direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet(6), som förbjuder diskriminering på grundval av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning, samt direktiv 2004/113/EG av den 13 december 2004 om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster(7).

(3)  I artikel 2 i fördraget slås fast att främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män är en av gemenskapens viktigaste uppgifter. Vidare anges i artikel 3.2 i fördraget att gemenskapen i all verksamhet skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan könen.

(4)  Artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter fastställer ett förbud mot diskriminering på en rad olika grunder och kräver att jämställdhet skall säkerställas på alla områden.

(5)  Gemenskapslagstiftning om likabehandling och icke-diskriminering omfattar alla personer i Europeiska unionen.

(6)  Den sociala agendan 2005–2010, som kompletterar och stöder Lissabonstrategin, spelar en viktig roll när det gäller att främja den ekonomiska tillväxtens sociala dimension. En av prioriteringarna i den sociala agendan är att främja lika möjligheter som ett sätt att skapa ett socialt mer integrerat samhälle.

(7)  Europeiska året 2007 infaller exakt tio år efter Europeiska året mot rasism, som innebar betydande framsteg när det gäller att undanröja rasdiskriminering.

(8)  Gemenskapslagstiftningen har lett till stora förbättringar i fråga om garanterad jämlikhet och skydd mot ojämlikheter och diskriminering i hela EU och har fungerat som katalysator för utarbetande av en mer samstämmig, rättighetsbaserad strategi för jämlikhet och icke-diskriminering. Trots detta drabbas människor i EU fortfarande av diskriminering och särbehandling i sitt dagliga liv.

(9)  Det europeiska året bör skapa en ny dynamik som syftar till att understödja medlemsstaternas ansträngningar att genomföra gemenskapslagstiftningen inom området jämlikhet och icke-diskriminering.

(10)  Det är viktigt att full hänsyn tas till könsrelaterade olikheter i samband med åtgärder som är relaterade till ålder, funktionshinder, religion, övertygelse, ras och sexuell läggning.

(11)  Det samråd som genomfördes av kommissionen efter antagandet av grönboken "Jämlikhet och icke-diskriminering i ett utvidgat EU" den 28 maj 2004 visar att en stor majoritet av de tillfrågade anser att EU bör intensifiera sina ansträngningar för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning.

(12)  I sin resolution av den 28 april 2005 om romernas situation i Europa(8) tar Europaparlamentet upp den allmänt utbredda zigenarfientligheten och dess diskriminerande effekt på möjligheterna till sysselsättning, utbildning och samhällsservice för den mest missgynnade etniska minoriteten i Europeiska unionen.

(13)  Ett brett folkligt stöd och en uppriktig politisk vilja är nödvändiga för att gemenskapens lagstiftning mot diskriminering skall få ett ordentligt genomslag. Arbetsmarknadens parter, lokala och regionala myndigheter och frivilliga organisationer spelar en viktig roll i detta sammanhang. Europeiska året bör fungera som katalysator för att öka medvetenheten och intensifiera arbetet. Det bör också bidra till att fokusera den politiska uppmärksamheten i samtliga medlemsstater och mobilisera alla berörda parter för att föra Europeiska unionens nya ramstrategi för icke-diskriminering och lika möjligheter framåt även efter 2007.

(14)  Europeiska året kommer även att fokusera på frågor som gäller olika former av diskriminering, d.v.s. diskriminering av två eller fler av de grunder som nämns i artikel 13 i fördraget, och innebära ett stöd för att alla de grunder som räknas upp i denna artikel ges samma vikt.

(15)  De skillnader som råder mellan länderna när det gäller uppnådda resultat kräver i fråga om jämställdhet och icke-diskriminering snabba insatser på europeisk och nationell nivå. I enlighet med subsidiaritetsprincipen är det lämpligt att decentralisera huvuddelen av verksamheten till nationell nivå.

(16)  Deltagande i Europeiska året för lika möjligheter för alla bör vara öppet för medlemsstaterna, Efta-/EES-länderna enligt bestämmelserna i EES-avtalet, de anslutnings- och kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi och länderna på Västra Balkan, i linje med bestämmelserna i deras respektive avtal, samt de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med bestämmelserna i strategidokumentet från maj 2004 och ländernas handlingsplaner.

(17)  Det krävs samstämmighet och komplementaritet med andra gemenskapsinsatser, särskilt med de åtgärder som vidtas för att bekämpa diskriminering och för att främja grundläggande rättigheter, utbildning, kultur och interkulturell dialog, ungdomsfrågor, medborgarskap, invandrings- och asylfrågor samt jämställdhet.

(18)  I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 33 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet(9).

(19)  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(10).

(20)  Eftersom målen för det föreslagna Europeiska året inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av behovet av bland annat multilaterala partnerskap, gränsöverskridande informationsutbyte och spridning av god praxis i hela gemenskapen, och de därför på grund av verksamhetens omfattning bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

Artikel 1

Inrättande av Europeiska året för lika möjligheter för alla

År 2007 skall utses till "Europeiska året för lika möjligheter för alla" (i det följande kallat "Europeiska året").

Artikel 2

Mål

Europeiska året skall ha följande mål:

a)  Rättigheter – Öka medvetenheten om rätten till jämlikhet och icke-diskriminering samt om problemet med diskriminering på ett antal olika grunder – Europeiska året kommer att lyfta fram budskapet att alla människor har rätt till lika behandling, oavsett kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. Europeiska året skall bidra till att öka medvetenheten hos utsatta befolkningsgrupper om deras rättigheter och om EU-lagstiftningen om icke-diskriminering.

b)  Representation – Stimulera till debatt om olika sätt att öka delaktigheten i samhället för grupper som utsätts för diskriminering och bidra till en jämn fördelning mellan kvinnor och män – Europeiska året kommer att uppmuntra till reflektion och diskussion om behovet av att främja större delaktighet för dessa grupper i verksamheter som syftar till att bekämpa diskriminering på alla områden och på alla nivåer.

c)  Erkännande – Underlätta och välkomna mångfalden och jämlikheten – Europeiska året kommer att lyfta fram det positiva bidrag som människor, oavsett ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning, kan ge till samhället som helhet, genom att särskilt betona de fördelar som mångfald innebär.

d)  Respekt – Främja ett samhälle präglat av större sammanhållning – Europeiska året kommer att öka medvetenheten om hur viktigt det är att eliminera klichéer, fördomar och våld samt främja goda relationer mellan alla grupper i samhället, särskilt bland ungdomar, och främja och sprida de värderingar som ligger till grund för kampen mot diskriminering.

Artikel 3

Åtgärdernas innehåll

1.  Insatserna för att uppnå målen i artikel 2 får omfatta utarbetande av eller stöd till följande, i synnerhet:

2.  De insatser som avses i punkt 1 beskrivs närmare i bilagan.

Artikel 4

Integrering av jämställdhetsperspektivet

Europeiska året skall beakta de olika sätt på vilka kvinnor och män upplever diskriminering på grund av ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning.

Artikel 5

Samarbete och genomförande på gemenskapsnivå

Kommissionen skall se till att de gemenskapsåtgärder som omfattas av detta beslut genomförs i enlighet med vad som anges i bilagan, särskilt genom att se till att alla de former av diskriminering som avses i artikel 13 i fördraget och i artikel 2 i detta beslut tas upp och behandlas likvärdigt.

Kommissionen skall i synnerhet sörja för samstämmighet och komplementaritet i gemenskapens åtgärder och initiativ enligt artikel 10 för att bidra till att uppnå de mål som fastställs i artikel 2.

Kommissionen skall särskilt på europeisk nivå svara för ett fortlöpande åsiktsutbyte med berörda intressenter, frivilligorganisationer som företräder diskriminerade befolkningsgrupper och det civila samhället i fråga om utformningen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av Europeiska året. Kommissionen skall därför ställa relevant information till förfogande för dessa intressenter. Kommissionen skall informera den kommitté som inrättas enligt artikel 7.1 om deras synpunkter.

Artikel 6

Samarbete och genomförande på nationell nivå

1.  Varje medlemsstat skall inrätta eller utse ett nationellt genomförandeorgan som skall organisera dess deltagande i Europeiska året. Den skall informera kommissionen om sitt val senast...(11). Organet skall ansvara för att utarbeta den nationella strategin och prioriteringarna för Europeiska året samt för att välja ut enskilda aktiviteter som skall föreslås få medel från EU. Den nationella strategin och prioriteringarna för Europeiska året skall fastställas i enlighet med målen i artikel 2 och eftersträva att alla diskrimineringsgrunder som anges i artikel 2 ges samma vikt.

Förfarandet för att bevilja medel från EU för insatser på nationell nivå anges i del II i bilagan.

2.  För att utföra sina uppgifter skall organet regelbundet genomföra samråd och samarbeta nära med civilsamhället, inklusive organisationer som försvarar eller företräder intressen för människor som riskerar att drabbas av diskriminering och ojämlik behandling samt andra relevanta intressenter.

Artikel 7

Rådgivande kommitté

1.  Kommissionen skall biträdas av en rådgivande kommitté som består av en företrädare för varje medlemsstat och har en företrädare för kommissionen som ordförande. Företrädaren skall företrädesvis utses av det nationella genomförandeorgan som avses i artikel 6.1.

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.  Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 8

Finansiella bestämmelser

1.  De gemenskapsomfattande insatser som beskrivs i del I i bilagan får beviljas stöd med upp till 80 % eller bli föremål för ett upphandlingsförfarande som finansieras via Europeiska gemenskapens allmänna budget.

2.  De lokala, regionala eller nationella insatser som beskrivs i punkt 5 i del II i bilagan får samfinansieras via Europeiska gemenskapernas allmänna budget med upp till 50 % av de totala konsoliderade kostnaderna för de insatser som genomförs på lokal, regional eller nationell nivå, och i enlighet med det förfarande som fastställs i del II i bilagan.

Artikel 9

Ansöknings- och urvalsförfarande

1.  Beslut om finansiering av åtgärder enligt artikel 8.1 skall fattas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 7.2.

2.  Ansökan om ekonomiskt stöd för åtgärder enligt artikel 8.2 skall lämnas till kommissionen av de nationella genomförandeorgan som medlemsstaterna inrättat i enlighet med det förfarande som fastställs i del II i bilagan.

Artikel 10

Samstämmighet och komplementaritet

Kommissionen skall tillsammans med medlemsstaterna sörja för samstämmighet mellan de åtgärder som föreskrivs i detta beslut och andra insatser och initiativ på europeisk, nationell och regional nivå.

De skall skapa full komplementaritet mellan Europeiska året och andra befintliga europeiska, nationella och regionala initiativ och resurser, när dessa kan bidra till uppnåendet av målen för Europeiska året.

Artikel 11

Deltagande av icke- medlemsstater

Artikel 12

Budget

Den finansiella ramen för genomförande av de åtgärder som avses i detta beslut mellan den 1 januari 2006 och den 31 december 2007 skall vara 15 000 000 EUR varav 6 000 000 EUR avser perioden fram till den 31 december 2006. För perioden efter den 31 december 2006 är beloppet endast indikativt och det måste bekräftas huruvida denna fas överensstämmer med den fleråriga finansiella ramen som gäller för perioden från den 1 januari 2007.

Artikel 13

Internationellt samarbete

Inom ramen för Europeiska året kan kommissionen samarbeta med relevanta internationella organisationer framför allt Europarådet och Förenta nationerna.

Artikel 14

Övervakning och utvärdering

Kommissionen skall senast den 31 december 2008 till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna en rapport om genomförandet, resultaten och den övergripande utvärderingen av alla de insatser som föreskrivs i detta beslut.

Artikel 15

Ikraftträdande

Detta beslut skall träda i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Beskrivning av de insatser som avses i artikel 3

I)  Gemenskapsomfattande insatser

1.  Möten och evenemang

2.  Informationskampanjer som omfattar följande:

3.  Övriga insatser

Gemenskapsomfattande undersökningar, inbegripet en uppsättning frågor som syftar till att bedöma konsekvenserna av Europeiska året och som skall ingå i en Eurobarometer-undersökning samt en utvärderingsrapport om Europeiska årets genomslag och resultat.

4.  Denna finansiering kan ske genom

Kommissionen kan anlita tekniskt och/eller administrativt stöd till ömsesidig fördel för kommissionen och medlemsstaterna, t.ex. för att finansiera extern sakkunskap på ett särskilt område.

II)   insatser på Nationell nivå

1.  Insatser på lokal, regional eller nationell nivå kan finansieras via gemenskapens budget med upp till 50 % av de totala kostnaderna per medlemsstat.

2.  När detta beslut antagits skall kommissionen rikta en förslagsinfordran till de nationella genomförandeorgan som medlemsstaterna utsett.

3.  Varje nationellt genomförandeorgan skall lämna in en ansökan om gemenskapsfinansiering som svar på förslagsinfordran. Denna bidragsansökan skall beskriva de nationella strategierna och prioriteringarna för Europeiska året, den verksamhet man söker bidrag för i ifrågavarande medlemsstat samt de organisationer som skall ansvara för genomförandet av varje enskild aktivitet. Bidragsansökan skall åtföljas av en detaljerad budgetplan över de totala kostnaderna för de föreslagna aktiviteterna samt beloppet och källorna för samfinansiering. Stödberättigade kostnader kan omfatta personalkostnader eller kostnader för administration som de nationella genomförandeorganen ådrar sig.

4.  De nationella strategierna och prioriteringarna för Europeiska året skall fastställas i enlighet med de allmänna målsättningar som föreskrivs i artikel 2 och skall sträva efter att de olika orsaker till diskriminering som avses i artikel 2 ges samma vikt.

5.  Kommissionen skall utvärdera och om så erfordras begära ändringar i de ansökningar om gemenskapsfinansiering som lämnats in av de nationella genomförandeorganen. Dessa skall ansvara för samordningen och översynen av genomförandet av de olika nationella aktiviteterna.

6.  Insatser på lokal, regional eller nationell nivå kan omfatta följande:

III)  Insatser som inte kan finansieras via gemenskapens budget

Gemenskapen kommer att ge moraliskt stöd, inbegripet skriftligt tillstånd att använda logotypen och annat material som är förknippat med Europeiska året, till initiativ som tas av offentliga eller privata organisationer, när dessa organisationer kan övertyga kommissionen om att initiativen inleds eller kommer att inledas under Europeiska året och i väsentlig utsträckning förmodas kunna bidra till uppnåendet av ett eller flera av målen för Europeiska året.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT. (2) Yttrande avgivet den 14 december 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT). (3) Yttrande avgivet den 16 november 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT). (4) Europaparlamentets ståndpunkt från den 13 december 2005. (5) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22. (6) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16. (7) EUT L 373, 21.12.2004, s. 37. (8) EUT C ... (9) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. (10) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. (11) * En månad efter antagandet av detta direktiv.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark för att utvidga tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat och för förordning (EG) nr 2725/2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen, till att även gälla Danmark. (KOM(2004)0594 – 14787/1/2004 – C6-0198/2005 – 2004/0205(CNS))

P6_TA(2005)0490 A6-0379/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2004)0594)(1),

–   med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark (14787/1/2004),

–   med beaktande av artikel 63 första stycket, punkt 1 a och artikel 300.2 första stycket i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0198/2005),

–   med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0379/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingåendet av ett protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge (KOM(2005)0131 – 8479/2005 – C6-0197/2005 – 2005/0031(CNS))

P6_TA(2005)0491 A6-0380/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2005)0131)(1),

–   med beaktande av protokollet till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge (8479/2005),

–   med beaktande av artikel 63 första stycket, punkt 1 a och artikel 300.2 första stycket i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0197/2005),

—  med beaktande av den behörighet som enligt det nuvarande protokollet ges åt den gemensamma kommitté som inrättas genom avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge,

—  med beaktande av att denna gemensamma kommitté utgör "en särskild institutionell ram" i enlighet med artikel 300.3 andra stycket i EG-fördraget,

—  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor i vilket artikel 300.3 andra stycket i EG-fördraget, där tillämpning av samtyckesförfarandet föreskrivs, anges som lämplig rättslig grund,

–   med beaktande av artikel 51, artikel 83.7 och artikel 35 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0380/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets beslut med de ändringar som gjorts och godkänner ingåendet av protokollet.

2.  Europaparlamentet förbehåller sig rätten att försvara de rättigheter som fördraget ger parlamentet.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Island och Konungariket Norge parlamentets ståndpunkt.

Rådets förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 Led 1 i beaktandemeningen med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.1 a jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och 300.3 första stycket i detta, med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.1 a jämförd med artikel 300.2 första stycket första meningen och artikel 300.3 andra stycket i detta, Ändring 2 Led 3 i beaktandemeningen med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och med beaktande av Europaparlamentets samtycke, och

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 3317/94 beträffande överlämnande till tredje land av ansökningar om fiskelicenser (KOM(2005)0238 – C6-0201/2005 – 2005/0110(CNS))

P6_TA(2005)0492 A6-0387/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0238)(1),

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0201/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A6-0387/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om att de länder som kan komma i fråga för stöd från det kommande europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet skall kunna få tillträde till programmet för tekniskt bistånd och informationsutbyte (TAIEX) (KOM(2005)0321 – C6-0283/2005 – 2005/0133(CNS))

P6_TA(2005)0493 A6-0388/2005

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0321)(1),

–   med beaktande av artikel 181a.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6–0283/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A6-0388/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 Skäl -1 (nytt) (-1) Ett av målen för unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är att utveckla och konsolidera demokratin, rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Ändring 2 Artikel 2 Vid genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1488/1996 av den 23 juli 1996 om finansiella och tekniska stödåtgärder (Meda) för reformering av ekonomiska och sociala strukturer inom ramen för partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet och rådets förordning (EG, Euratom) nr 99/2000 av den 29 december 1999 om bistånd till partnerstaterna i Östeuropa och Centralasien (Tacis) får kommissionen i enlighet med artikel 54.2 i budgetförordningen besluta att överlåta uppgifter som omfattar myndighetsutövning, särskilt budgetgenomförandeuppgifter som följer av detta beslut, till det organ som har ansvaret för genomförandet av det TAIEX-program som genomförs enligt rådets förordning (EEG) nr 3906/1989 av den 18 december 1989 beträffande ekonomiskt stöd till vissa länder i Central- och Östeuropa, (Phare), rådets förordning (EG) nr 2666/2000 av den 5 december 2000 om bistånd till Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Förbundsrepubliken Jugoslavien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (Cards) och rådets förordning (EG) nr 2500/2001 av den 17 december 2001 om ekonomiskt stöd till Turkiet inför anslutningen. Detta beslut gäller inte åtgärder som genomförs enligt förordning (EG) nr 99/2000 och omfattas av Euratomfördraget. Vid genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1488/96 av den 23 juli 1996 om finansiella och tekniska stödåtgärder (Meda) för reformering av ekonomiska och sociala strukturer inom ramen för partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet och rådets förordning (EG, Euratom) nr 99/2000 av den 29 december 1999 om bistånd till partnerstaterna i Östeuropa och Centralasien (Tacis) får kommissionen i enlighet med artikel 54.2 i budgetförordningen besluta att överlåta uppgifter som omfattar myndighetsutövning, särskilt budgetgenomförandeuppgifter som följer av detta beslut, till det organ som har ansvaret för genomförandet av det TAIEX-program som genomförs enligt rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 beträffande ekonomiskt stöd till vissa länder i Central- och Östeuropa, (Phare), rådets förordning (EG) nr 2666/2000 av den 5 december 2000 om bistånd till Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Förbundsrepubliken Jugoslavien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (Cards) och rådets förordning (EG) nr 2500/2001 av den 17 december 2001 om ekonomiskt stöd till Turkiet inför anslutningen. Detta beslut gäller inte åtgärder som genomförs enligt förordning (EG) nr 99/2000 och omfattas av Euratomfördraget. Vederbörlig hänsyn skall tas till behovet av att undvika att något enskilt land tilldelas oproportionerliga medel till nackdel för andra parters rättmätiga behov. Ändring 3 Artikel 2a (ny) Artikel 2a Kommissionen skall översända relevanta utvärderingar till Europaparlamentet för beaktande. Dessa utvärderingar skall ta upp effektiviteten, öppenheten och ansvarsskyldigheten hos både förvaltningsstrukturerna och den understödda verksamheten.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om genomförande av Internationella säkerhetsorganisationskoden i gemenskapen och upphävande av rådets förordning (EG) nr 3051/95 (6919/1/2005 – C6-0269/2005 – 2003/0291(COD))

P6_TA(2005)0494 A6-0325/2005

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (6919/1/2005 – C6-0269/2005),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0767)(2),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6-0325/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EUT C 102 E, 28.4.2004, s. 565. (2) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG (5694/5/2005 – C6-0268/2005 – 2003/0282(COD))

P6_TA(2005)0495 A6-0335/2005

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (5694/5/2005 – C6-0268/2005),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0723)(2) ,

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor av den 29 november 2005 över den rättsliga grunden,

–   med beaktande av artiklarna 62 och 35.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0335/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/.../EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1 och artikel 95.1 jämförd med artiklarna 4, 5 och 18 i detta direktiv,

med beaktande av kommissionens förslag(3),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(4),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(5),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(6), och

av följande skäl:

(1)  De nationella åtgärderna avseende batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer bör harmoniseras. Huvudsyftet med detta direktiv är att minimera den negativa inverkan som batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer har på miljön och därigenom bidra till att skydda, bevara och förbättra kvaliteten på miljön. Den rättsliga grunden är därför artikel 175.1 i fördraget. Det är dock även lämpligt att vidta åtgärder på gemenskapsnivå på grundval av artikel 95.1 i fördraget för att harmonisera kraven beträffande tungmetallhalten i, samt märkningen av batterier och ackumulatorer och därigenom se till att den inre marknaden fungerar väl och motverka snedvridning av konkurrensen inom gemenskapen.

(2)  Den 30 juli 1996 antog kommissionen ett meddelande om revidering av gemenskapens strategi för avfallshantering i vilket riktlinjer för gemenskapens framtida avfallspolitik fastställs. I meddelandet betonas att det är nödvändigt att minska mängden farliga ämnen i avfallet, och man pekar särskilt på de möjliga fördelarna med gemenskapsomfattande regler för att begränsa förekomsten av sådana ämnen i produkter och tillverkningsprocesser. I meddelandet anges vidare att om uppkomsten av avfall inte kan förhindras, skall avfallet återanvändas eller återvinnas för att utvinna material eller energi.

(3)  I rådets resolution av den 25 januari 1988 om gemenskapens handlingsprogram för att bekämpa miljöförorening genom kadmium(7) betonades det att en av de viktigaste beståndsdelarna i strategin för begränsning av användningen av kadmium till förmån för folkhälsan och miljön består i att begränsa denna användning till fall där det inte finns några lämpliga alternativ.

(4)  Rådets direktiv 91/157/EEG av den 18 mars 1991 om batterier och ackumulatorer som innehåller vissa farliga ämnen(8) har lett till en tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning inom detta område. Det direktivets syften har dock inte helt uppnåtts. I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram(9) och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE)(10) betonas också behovet att revidera direktiv 91/157/EEG. Direktiv 91/157/EEG bör därför för tydlighetens skull revideras och ersättas.

(5)  För att detta direktivs miljömål skall uppnås förbjuds utsläppande på marknaden av vissa batterier och ackumulatorer som innehåller kvicksilver eller kadmium. I direktivet uppmanas även till omfattande insamling och återvinning av förbrukade batterier och ackumulatorer samt bättre miljöprestanda hos alla aktörer som är involverade under hela livscykeln för batterier och ackumulatorer, till exempel tillverkare, distributörer och slutanvändare, och särskilt de aktörer som är direkt inblandade i behandlingen och återvinningen av förbrukade batterier och ackumulatorer. De särskilda regler som är nödvändiga för detta kompletterar befintlig gemenskapslagstiftning om avfall, särskilt rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall(11), rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall(12) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall(13).

(6)  För att förhindra att förbrukade batterier och ackumulatorer bortskaffas på ett sätt som förorenar miljön och för att slutanvändarna inte skall förvirras av olika avfallshanteringskrav för olika batterier och ackumulatorer, bör detta direktiv omfatta alla batterier och ackumulatorer som släpps ut på marknaden inom gemenskapen. En sådan bred räckvidd bör också garantera stordriftsfördelar vid insamling och återvinning samt en optimal resursbesparing.

(7)  Tillförlitliga batterier och ackumulatorer är nödvändiga för säkerheten för många produkter, apparater och tjänster och utgör en väsentlig energikälla i vårt samhälle.

(8)  Det är lämpligt att skilja mellan bärbara batterier och ackumulatorer, å ena sidan, och industribatterier och industriackumulatorer samt bilbatterier och bilackumulatorer, å andra sidan. Bortskaffande av industribatterier och industriackumulatorer samt bilbatterier och bilackumulatorer i deponier eller genom förbränning bör förbjudas.

(9)  Exempel på industribatterier och industriackumulatorer inbegriper batterier och ackumulatorer som används för elförsörjning vid nödsituationer eller som reservkraft på sjukhus, flygplatser eller kontor, batterier och ackumulatorer som används i tåg eller flygplan och batterier och ackumulatorer som används på offshoreoljeriggar eller i fyrar. Hit hör även batterier och ackumulatorer som är avsedda uteslutande för manuella betalningsterminaler i affärer och restauranger, streckkodläsare i affärer, videoutrustning för TV-kanaler liksom studior för yrkesmässigt bruk, gruvlampor och dyklampor som är fästa vid gruvhjälmar och dykhjälmar för yrkesutövare, reservbatterier och reservackumulatorer för eldörrar för att förhindra att människor fastnar eller kläms, batterier och ackumulatorer som används i instrument eller i olika typer av mät- eller instrumentutrustning samt batterier och ackumulatorer som används i samband med solpaneler, fotovoltaiska och andra tillämpningar av förnybar energi. Industribatterier och industriackumulatorer inbegriper också batterier och ackumulatorer som används i eldrivna fordon, till exempel bilar, rullstolar, cyklar, flygplatsfordon och automatiska transportfordon. Utöver denna icke-uttömmande förteckning av exempel bör alla batterier eller ackumulatorer som inte förslutits och inte används för fordon anses vara industribatterier respektive industriackumulatorer.

(10)  Exempel på batterier och ackumulatorer som är helt förslutna batterier och ackumulatorer som en genomsnittsperson kan bära i handen utan svårighet och som varken är bilbatterier eller bilackumulatorer eller industribatterier eller industriackumulatorer inbegriper batterier med en enda cell (till exempel AA- och AAA-batterier) och batterier och ackumulatorer som används av konsumenter eller yrkesutövare i mobiltelefoner, bärbara datorer, sladdlösa elektriska handverktyg, leksaker och hushållsapparater, till exempel elektriska tandborstar, rakapparater och handdammsugare (inklusive liknande utrustning som används i skolor, affärer, restauranger, på flygplatser, kontor eller sjukhus) och varje batteri som konsumenter kan använda för normala tillämpningar i hushållet.

(11)  Kommissionen bör utvärdera behovet av anpassning av detta direktiv, med beaktande av tillgängliga tekniska och vetenskapliga rön. I synnerhet bör kommissionen genomföra en översyn av undantaget från kadmiumförbudet för bärbara batterier och ackumulatorer som är avsedda att användas i sladdlösa elektriska handverktyg. Exempel på sladdlösa elektriska handverktyg är sådana verktyg som konsumenter eller yrkesmän använder för svarvning, fräsning, slipning, sågning, kapning, klippning, borrning, håltagning, stansning, hamring, nitning, skruvning, polering eller liknande bearbetning av trä, metall eller andra material samt för gräsklippning, beskärning eller annat trädgårdsarbete.

(12)  Kommissionen bör också övervaka, och medlemsstaterna bör uppmuntra, teknisk utveckling som förbättrar batteriers och ackumulatorers miljöprestanda under hela deras livscykel, bland annat genom att delta i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS).

(13)  För att skydda miljön bör man samla in förbrukade batterier och ackumulatorer. För bärbara batterier och ackumulatorer bör insamlingssystem med hög insamlingsnivå inrättas. Därför bör insamlingssystem inrättas så att slutanvändarna enkelt och kostnadsfritt kan göra sig av med alla förbrukade bärbara batterier och ackumulatorer. Det är lämpligt att ha olika insamlingssystem och finansieringsarrangemang för de olika typerna av batterier och ackumulatorer.

(14)  Det är önskvärt att medlemsstaterna uppnår en hög insamlings- och återvinningsgrad för förbrukade batterier och ackumulatorer, så att en hög nivå på miljöskydd och materialåtervinning uppnås i hela gemenskapen. Detta direktiv bör därför ställa upp lägsta återvinningsmål och återvinningsgrad för medlemsstaterna. Det är lämpligt att beräkna insamlingsnivån på grundval av den genomsnittliga årliga försäljningen under de föregående åren så att alla medlemsstater har jämförbara mål som står i proportion till den nationella batteriförbrukningsnivån.

(15)  Särskilda återvinningskrav bör fastställas för kadmiumbatterier och blybatterier och kadmiumackumulatorer och blyackumulatorer för att uppnå en hög nivå på materialåtervinningen i hela gemenskapen och förhindra skillnader mellan medlemsstaterna.

(16)  Alla berörda parter bör ha möjlighet att delta i insamlings-, behandlings- och återvinningssystemen. Dessa system bör utformas på ett sätt som förhindrar diskriminering av importerade produkter, handelshinder och snedvridning av konkurrensen.

(17)  Insamlings- och återvinningssystemen bör optimeras, framför allt för att minimera kostnaderna och de negativa miljömässiga konsekvenserna av transporter. I behandlings- och återvinningssystemen bör bästa tillgängliga teknik användas enligt definitionen i artikel 2.11 i rådets direktiv 96/61/EG av den 24 september 1996 om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar(14).

(18)  Grundläggande principer för hur hanteringen av förbrukade batterier och ackumulatorer skall finansieras bör fastställas på gemenskapsnivå. Finansieringssystemen bör bidra till en hög insamlings- och återvinningsnivå och till att genomföra principen om producentansvar. Alla som är tillverkare enligt definitionen i detta direktiv bör registreras. Tillverkarna bör finansiera kostnaderna för insamling, behandling och återvinning av alla insamlade batterier och ackumulatorer minus vinsten vid försäljning av det återvunna materialet.

(19)  För att insamlingen skall bli framgångsrik är det nödvändigt att informera slutanvändarna om behovet av separat insamling, om tillgängliga insamlingssystem samt om slutanvändarnas egen roll i hanteringen av förbrukade batterier och ackumulatorer. Närmare bestämmelser bör utformas för ett märkningssystem, som bör ge slutanvändarna öppen, tillförlitlig och tydlig information om batterier och ackumulatorer samt om de tungmetaller som dessa innehåller.

(20)  Om medlemsstaterna använder sig av ekonomiska styrmedel, t.ex. differentierade skattesatser, för att uppnå direktivets mål och, framför allt, för att uppnå en hög separat insamlings- och återvinningsnivå, bör de informera kommissionen om detta.

(21)  Det krävs tillförlitliga och jämförbara uppgifter om den mängd batterier och ackumulatorer som släpps ut på marknaden, samlas in och återvinns för att man skall kunna kontrollera om detta direktivs syften uppnåtts.

(22)  Medlemsstaterna bör fastställa bestämmelser om sanktioner som skall tillämpas vid överträdelse av bestämmelserna i detta direktiv och se till att dessa genomförs. Sanktionerna bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

(23)  I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning(15) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

(24)  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(16).

(25)  Eftersom målen för detta direktiv − nämligen att skydda miljön och se till att den inre marknaden fungerar väl − inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(26)  Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av gemenskapens lagstiftning om säkerhets-, kvalitets- och hälsokrav eller gemenskapens särskilda lagstiftning om avfallshantering, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon(17) och direktiv 2002/96/EG.

(27)  När det gäller frågan om producentansvar är tillverkare av batterier och ackumulatorer och tillverkare av andra produkter där ett batteri eller en ackumulator ingår ansvariga för hanteringen av förbrukade batterier och ackumulatorer som de släpper ut på marknaden. Ett flexibelt tillvägagångssätt är lämpligt för att finansieringssystemen skall kunna återspegla olika nationella omständigheter och ta hänsyn till befintliga system, särskilt dem som införts för att följa bestämmelserna i direktiv 2000/53/EG och direktiv 2002/96/EG, samtidigt som dubbel avgiftsbeläggning undviks.

(28)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG av den 27 januari 2003 om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter(18) omfattar inte batterier eller ackumulatorer som används i elektrisk eller elektronisk utrustning.

(29)  Bilbatterier och industribatterier och bilackumulatorer och industriackumulatorer som används i fordon bör uppfylla kraven i direktiv 2000/53/EG, särskilt artikel 4. Det bör därför vara förbjudet att använda kadmium i industribatterier och industriackumulatorer för elektriska fordon om de inte har beviljats undantag på grundval av bilaga II till det direktivet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Syftet med detta direktiv är i första hand att förhindra användning av tungmetaller i batterier och ackumulatorer och i andra hand att säkerställa insamling, behandling, återvinning och bortskaffande av alla förbrukade batterier och ackumulatorer, detta för att undvika att batterier med farliga ämnen bortskaffas och för att se till att de användbara ämnen som batterierna innehåller återvinns.

Vidare är avsikten att förbättra miljöprestandan hos batterier och ackumulatorer samt i den verksamhet som bedrivs av alla de aktörer som är involverade under hela livscykeln för elektrisk eller elektronisk utrustning, dvs. tillverkare, distributörer och konsumenter, särskilt de aktörer som är direkt inblandade i behandlingen av förbrukade batterier och ackumulatorer.

Artikel 2

Räckvidd

1.  Detta direktiv skall vara tillämpligt på alla typer av batterier och ackumulatorer, oavsett deras form, volym, vikt, materialsammansättning och användning. Det skall inte påverka direktiven 2000/53/EG och 2002/96/EG.

2.  Direktivet skall inte vara tillämpligt på batterier och ackumulatorer i

Artikel 3

Definitioner

Artikel 4

Förbud

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2000/53/EG skall medlemsstaterna förbjuda utsläppande på marknaden av

2.  Det i punkt 1 a angivna förbudet skall inte omfatta knappceller med en kvicksilverhalt som inte överstiger 2 % per viktenhet.

3.  Det förbud som anges i punkt 1 b skall inte omfatta bärbara batterier och ackumulatorer som är avsedda att användas i

4.  Kommissionen skall se över det undantag som anges i punkt 3 c och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet senast den …(20), om så är lämpligt tillsammans med relevanta förslag som syftar till att införa ett förbud mot kadmium i batterier och ackumulatorer.

Artikel 5

Ökad miljöprestanda

Medlemsstaterna skall främja forskning och uppmuntra tillverkarna att förbättra batteriers och ackumulatorers allmänna miljöprestanda under hela deras livscykel och möjligheten att utveckla och saluföra batterier och ackumulatorer som innehåller minskade mängder farliga ämnen eller ämnen som är mindre förorenande, framför allt för att ersätta kvicksilver, kadmium och bly.

Medlemsstaterna skall främja forskning och utveckling på dessa områden för att bidra till att dessa mål uppnås.

Artikel 6

Utsläppande på marknaden

1.  Medlemsstaterna får inte på de grunder som behandlas i detta direktiv förhindra, förbjuda eller begränsa saluföring av sådana batterier och ackumulatorer som uppfyller kraven i detta direktiv inom sitt territorium.

2.  Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som krävs för att se till att batterier och ackumulatorer som inte uppfyller kraven i detta direktiv inte släpps ut på marknaden eller dras tillbaka från marknaden.

3.  Medlemsstaterna skall se till att batterier och ackumulatorer endast byggs in i apparater om de lätt kan avlägsnas av konsumenten när de förbrukats. Denna bestämmelse gäller inte de kategorier av apparater som anges i bilaga III. Alla apparater som innehåller batterier och ackumulatorer skall åtföljas av en bruksanvisning som anger hur dessa kan tas ut på ett säkert sätt och som vid behov upplyser användarna om batteriernas och ackumulatorernas innehåll.

Artikel 7

Övergripande mål

Medlemsstaterna skall, med beaktande av de konsekvenser för miljön som transporter har, vidta nödvändiga åtgärder för att maximera den separata insamlingen av förbrukade batterier och ackumulatorer och för att förhindra ett slutgiltigt bortskaffande av batterier och ackumulatorer, detta i syfte att uppnå största möjliga återvinning av alla förbrukade batterier och ackumulatorer vars användning inte är förbjuden enligt artikel 4.

Artikel 8

Insamlingssystem

1.  Medlemsstaterna skall se till att det finns lämpliga insamlingssystem för förbrukade bärbara batterier och ackumulatorer. Sådana system

Artikel 10 i direktiv 75/442/EEG skall inte vara tillämplig på sådana insamlingsplatser som inrättas i överensstämmelse med led a i denna punkt.

2.  Under förutsättning att dessa system uppfyller kriterierna i punkt 1, får medlemsstaterna

3.  Medlemsstaterna skall se till att tillverkare av industribatterier och industriackumulatorer, eller tredje part som agerar för deras räkning, inte vägrar att från slutanvändarna återta förbrukade industribatterier och -ackumulatorer, oavsett dessas kemiska sammansättning eller ursprung. Oberoende tredje parter får också samla in förbrukade industribatterier och industriackumulatorer.

4.  Medlemsstaterna skall se till att tillverkare av bilbatterier och bilackumulatorer, eller tredje part, inrättar system för insamling av förbrukade bilbatterier och bilackumulatorer från slutanvändaren eller på en lättillgänglig insamlingsplats i dennes närhet, om de inte samlas in enligt de system som avses i artikel 5.1 i direktiv 2000/53/EG. När det gäller bilbatterier och bilackumulatorer från privata, icke-kommersiella fordon, får sådana system inte innebära några kostnader för slutanvändaren när denne gör sig av med förbrukade batterier eller ackumulatorer och inte heller någon skyldighet att köpa ett nytt batteri eller en ny ackumulator.

5.  Medlemsstaterna skall se till att distributörer som tillhandahåller bärbara batterier är skyldiga att kostnadsfritt återta förbrukade bärbara batterier från slutanvändarna.

Artikel 9

Ekonomiska styrmedel

1.  Medlemsstaterna får använda ekonomiska styrmedel för att främja insamling av förbrukade batterier och ackumulatorer eller för att främja användning av batterier och ackumulatorer som innehåller mindre förorenande ämnen, genom att exempelvis införa differentierade skattesatser. Om medlemsstaterna gör detta, skall de anmäla de åtgärder som rör genomförandet av dessa styrmedel till kommissionen. Medlemsstaterna skall se till att sådana åtgärder

2.  Medlemsstaterna skall i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och föreskrifter för informationssamhällets tjänster anmäla(22) till kommissionen vilka åtgärder de avser att vidta i enlighet med punkt 1.

Artikel 10

Insamlingsmål

1.  Medlemsstaterna skall beräkna insamlingsnivån i enlighet med definitionen i artikel 3.17 första gången beträffande det fjärde hela kalenderår som följer efter det att detta direktiv har trätt i kraft.

Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2002/96/EG skall de årliga sifferuppgifterna för insamling och försäljning inbegripa sådana batterier och ackumulatorer som ingår i apparater.

2.  Medlemsstaterna skall uppnå följande lägsta insamlingsnivåer:

3.  Medlemsstaterna skall övervaka insamlingsnivåerna årligen i enlighet med systemet i bilaga I. Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 av den 25 november 2002 om avfallsstatistik(25) skall medlemsstaterna överlämna rapporter till kommissionen inom sex månader, räknat från slutet av det berörda kalenderåret. Rapporterna skall ange varifrån de uppgifter hämtats som behövs för beräkningen av insamlingsnivån.

4.  I enlighet med det förfarande som anges i artikel 22.2

Artikel 11

Behandling och återvinning

1.  Senast den …(27) skall medlemsstaterna se till att

Som en del av en strategi för att avveckla tungmetaller, när ingen lämplig slutmarknad finns tillgänglig, får emellertid medlemsstaterna, i enlighet med fördraget, bortskaffa insamlade bärbara batterier eller ackumulatorer som innehåller kadmium, kvicksilver eller bly i deponier eller genom underjordsförvar. Medlemsstaterna skall anmäla åtgärderna till kommissionen i enlighet med direktiv 98/34/EG.

2.  Behandlingen skall uppfylla de minimikrav som anges i bilaga IV, del A.

3.  Återvinningsprocesserna skall senast den …(28)* uppnå de återvinningsgrader och de tillhörande bestämmelser som anges i bilaga IV, del B.

4.  Medlemsstaterna skall avge rapport om nivån på den uppnådda återvinningen för varje berört kalenderår och huruvida uppnå de återvinningsgrader som anges i bilaga IV del B har uppnåtts. De skall överlämna informationen till kommissionen inom sex månader, räknat från slutet av det berörda kalenderåret.

5.  Bilaga IV får anpassas eller kompletteras för att beakta den tekniska eller vetenskapliga utvecklingen i enlighet med det förfarande som anges i artikel 22.2. Bland annat gäller följande:

6.  Innan kommissionen föreslår några ändringar av bilaga IV skall den samråda med berörda aktörer, särskilt tillverkare, personer som arbetar med insamling, återvinning och behandling, miljöorganisationer, konsumentorganisationer och arbetstagarorganisationer. Den skall informera den kommitté som anges i artikel 22.1 om resultatet av detta samråd.

Artikel 12

Ny återvinningsteknik

1.  Medlemsstaterna skall främja utveckling av ny återvinnings- och behandlingsteknik samt forskning om miljövänliga och kostnadseffektiva återvinningsmetoder för alla typer av batterier och ackumulatorer.

2.  Medlemsstaterna skall uppmuntra behandlingsanläggningarna att införa certifierade miljöledningssystem i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS)(30).

Artikel 13

Bortskaffande

Medlemsstaterna skall förbjuda bortskaffande i deponier eller genom förbränning av förbrukade industribatterier och bilbatterier och industriackumulatorer och bilackumulatorer. Rester från alla batterier och ackumulatorer som har genomgått både behandling och återvinning i enlighet med artikel 11.1 får emellertid bortskaffas i deponier eller genom förbränning.

Artikel 14

Export

1.  Behandling och återvinning kan genomföras utanför den berörda medlemsstaten eller utanför gemenskapen under förutsättning att transporten av förbrukade batterier och ackumulatorer sker i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 259/93 av den 1 februari 1993 om övervakning och kontroll av avfallstransporter inom, till och från Europeiska gemenskapen(31).

2.  Förbrukade batterier och ackumulatorer som exporteras från gemenskapen i enlighet med förordning (EEG) nr 259/93, rådets förordning (EG) nr 1420/1999 av den 29 april 1999 om fastställande av gemensamma regler och förfaranden som skall tillämpas på transporter av vissa avfallsslag till vissa länder utanför OECD(32) och kommissionens förordning (EG) nr 1547/1999 av den 12 juli 1999 om kontrollförfaranden i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 259/93 för transporter av vissa typer av avfall till vissa länder som inte omfattas av OECD-beslut C(92)39 slutlig(33) får endast tillgodoräknas med avseende på de skyldigheter och återvinningsgrader som fastställs i bilaga IV till detta direktiv om det klart kan påvisas att återvinning ägt rum under förhållanden som motsvarar kraven i detta direktiv.

3.  Närmare bestämmelser för genomförandet av denna artikel skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 22.2.

Artikel 15

Finansiering

1.  Medlemsstaterna skall se till att tillverkarna, eller tredje part som agerar för deras räkning, finansierar alla nettokostnader i samband med

2.  Vid genomförandet av punkt 1 skall medlemsstaterna se till att tillverkare av batterier eller ackumulatorer som samlats in enligt system som inrättats i enlighet med direktiv 2000/53/EG eller direktiv 2002/96/EG inte påförs dubbla avgifter.

3.  Ansvaret för att finansiera kostnaderna för insamling, behandling, återvinning och miljövänligt bortskaffande av förbrukade batterier och ackumulatorer som släpps ut på marknaden före detta direktivs ikraftträdande, dvs. historiskt avfall, skall vila på tillverkarna.

4.  Kostnaderna för insamling, behandling och återvinning skall inte anges separat för slutanvändarna vid tidpunkten för försäljning av nya bärbara batterier och ackumulatorer.

5.  Tillverkare och användare av industri- och bilbatterier och -ackumulatorer får sluta avtal som anger andra finansieringsarrangemang än de som anges i punkt 1.

Artikel 16

Registrering

Medlemsstaterna skall se till att varje tillverkare är registrerad.

Artikel 17

Deltagande

1.  Medlemsstaterna skall se till att alla ekonomiska aktörer och alla behöriga offentliga myndigheter får delta i de system för insamling, behandling och återvinning som avses i artiklarna 8 och 11.

2.  Dessa system skall också på icke-diskriminerande villkor omfatta produkter som importeras från tredjeland, och de skall utformas så att handelshinder och snedvridning av konkurrensen undviks.

Artikel 18

Information till slutanvändarna

1.  Medlemsstaterna skall, särskilt genom informationskampanjer, se till att slutanvändarna får uttömmande information om

2.  Medlemsstaterna får kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller en del av eller all den information som avses i punkt 1.

3.  Medlemsstaterna skall se till att distributörerna av bärbara batterier eller ackumulatorer informerar slutanvändarna om möjligheten att göra sig av med bärbara batterier eller ackumulatorer vid deras försäljningsställen.

Artikel 19

Märkning

1.  Medlemsstaterna skall se till att alla batterier, ackumulatorer och batterisatser är ordentligt märkta med den symbol som visas i bilaga II.

Medlemsstaterna skall se till att kapaciteten hos alla batterier, ackumulatorer och batterisatser anges på produkterna på ett synligt, lättläst och outplånligt sätt.

2.  Batterier, ackumulatorer och knappceller som innehåller mer än 0,0005 % kvicksilver, mer än 0,002 % kadmium eller mer än 0,004 % bly skall märkas med den berörda metallens kemiska beteckning: Hg, Cd eller Pb. Den symbol som anger tungmetallhalten skall tryckas under den symbol som visas i bilaga II, och den skall täcka en yta som motsvarar minst en fjärdedel av den symbolens storlek.

3.  Den symbol som visas i bilaga II skall täcka minst 3 procent av ytan på batteriets, ackumulatorns eller batterisatsens största sida, upp till en storlek på högst 5 x 5 cm. För cylinderformiga celler skall symbolen täcka minst 1,5 procent av batteriets eller ackumulatorns yta och ha en storlek på högst 5 x 5 cm.

4.  Om symbolen på grund av batteriets, ackumulatorns eller batterisatsens storlek skulle bli mindre än 0,5 x 0,5 cm behöver inte batteriet, ackumulatorn eller batterisatsen märkas, utan en symbol med minst storleken 1 x 1 cm skall tryckas på förpackningen.

5.  Symbolen skall tryckas på ett synligt ställe, vara tydligt läsbar och outplånlig.

6.  Undantag från märkningskraven enligt denna artikel får medges i enlighet med det förfarande som avses i artikel 22.2.

Artikel 20

Nationella genomföranderapporter

1.  Medlemsstaterna skall vart tredje år överlämna en rapport till kommissionen om genomförandet av detta direktiv. Den första rapporten skall dock omfatta perioden fram till den …(34).

2.  Rapporterna skall upprättas på grundval av ett frågeformulär eller en förlaga som skall fastställas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 22.2. Frågeformuläret eller förlagan skall lämnas till medlemsstaterna sex månader innan den första period som rapporten avser inleds.

3.  Medlemsstaterna skall även rapportera om de eventuella åtgärder som de vidtar för att främja en utveckling i positiv riktning när det gäller den miljöpåverkan som batterier och ackumulatorer har, särskilt

4.  Kommissionen skall erhålla rapporten senast nio månader efter den berörda treårsperiodens utgång eller, när det gäller den första rapporten, senast den …(35).

5.  Kommissionen skall offentliggöra en rapport om genomförandet av detta direktiv och om direktivets inverkan på miljön och den inre marknaden senast nio månader efter att ha mottagit rapporterna från medlemsstaterna i enlighet med punkt 4.

Artikel 21

Översyn

1.  Kommissionen skall se över genomförandet av detta direktiv och direktivets inverkan på miljön och den inre marknaden efter att ha mottagit rapporterna från medlemsstaterna i enlighet med artikel 20.4 för andra gången.

2.  Den andra rapporten, som kommissionen offentliggör i enlighet med artikel 20.5, skall omfatta en utvärdering av följande aspekter av detta direktiv:

3.  Rapporten skall i förekommande fall åtföljas av förslag till revidering av berörda bestämmelser i detta direktiv.

Artikel 22

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats enligt artikel 18 i direktiv 75/442/EEG.

2.  När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.  Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 23

Sanktioner

Medlemsstaterna skall fastställa regler om sanktioner som skall gälla vid överträdelser av nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de verkställs. Sanktionerna skall vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. Medlemsstaterna skall anmäla dessa åtgärder till kommissionen senast den …(36), och de skall utan dröjsmål informera om eventuella senare ändringar som påverkar dem.

Artikel 24

Införlivande

1.  Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den ...*.

När en medlemsstat antar dessa åtgärder skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till alla gällande lagar och andra författningar som antas inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 25

Frivilliga avtal

1.  Under förutsättning att de mål som ställs upp i detta direktiv uppnås får medlemsstaterna införliva bestämmelserna i artiklarna 8, 14 och 18 genom avtal mellan de behöriga myndigheterna och de berörda ekonomiska aktörerna. Sådana avtal skall uppfylla följande krav:

2.  De resultat som uppnås skall regelbundet övervakas, rapporteras till de behöriga myndigheterna och kommissionen samt göras tillgängliga för allmänheten på de villkor som fastställs i avtalen.

3.  De behöriga myndigheterna skall se till att det sker en granskning av vilka framsteg som görs enligt avtalen.

4.  Om avtalen inte följs skall medlemsstaterna genomföra de tillämpliga bestämmelserna i detta direktiv genom att anta lagar eller andra författningar.

Artikel 26

Upphävande

Direktiv 91/157/EEG skall upphöra att gälla från och med den ...(37).

Hänvisningar till direktiv 91/157/EEG skall anses som hänvisningar till detta direktiv.

Artikel 27

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 28

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

ÖVERVAKNING AV HUR INSAMLINGSMÅLEN I ARTIKEL 10 IAKTTAS

BILAGA II

SYMBOLER FÖR SEPARAT INSAMLING AV BATTERIER, ACKUMULATORER OCH BATTERISATSER

Symbolen för "separat insamling" skall för alla batterier och ackumulatorer vara ett överkryssat sopkärl på hjul enligt nedan:

Bilaga III

FÖRTECKNING ÖVER KATEGORIER AV APPARATER SOM INTE OMFATTAS AV ARTIKEL 6

1.  Apparater i vilka batterierna är fastlödda, fastsvetsade eller på annat sätt permanent fästa vid kontaktpunkter för att säkerställa en kontinuerlig strömförsörjning vid krävande industriell användning och för att bevara minnes- och datafunktioner i databehandlings- och kontorsutrustning, om det av tekniska skäl är nödvändigt att använda sådana batterier och ackumulatorer.

2.  Referensceller i utrustning för vetenskapligt eller yrkesmässigt bruk samt batterier och ackumulatorer i medicinska anordningar avsedda att upprätthålla vitala funktioner och i pacemakers, om en oavbruten funktion är nödvändig och om batterierna eller ackumulatorerna endast kan avlägsnas av kvalificerad personal.

3.  Bärbara apparater, om ett batteribyte som utförs av okvalificerad personal kan medföra säkerhetsrisker för användaren eller påverka apparatens funktion, samt utrustning för yrkesmässig användning i mycket känslig omgivning, exempelvis i närvaro av flyktiga ämnen.

BILAGA IV

DETALJERADE KRAV PÅ BEHANDLING OCH ÅTERVINNING

DEL A: BEHANDLING

1.  Ett minimikrav är att behandlingen skall omfatta avlägsnandet av alla vätskor och syror.

2.  Behandling och all lagring, inklusive tillfällig lagring, i behandlingsanläggningar skall ske på platser med ogenomträngliga ytor och ändamålsenlig väderbeständig täckning eller i lämpliga behållare.

DEL B: ÅTERVINNING

3.  Medlemsstaterna skall se till att återvinningsprocesserna uppnår följande lägsta återvinningsgrad:

Den föreslagna lägsta återvinningsgraden skall utvärderas regelbundet och anpassas till bästa tillgängliga teknik och till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 22.

(1) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 355. (2) Ännu ej offentliggjort i EUT. (3) EUT C 96, 21.4.2004, s. 29. (4) EUT C 117, 30.4.2004, s. 5. (5) EUT C 121, 30.4.2004, s. 35. (6) Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 april 2004 (EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 355.), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 juli 2005 (EUT C 264 E, 25.10.2005, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (7) EGT C 30, 4.2.1988, s. 1. (8) EGT L 78, 26.3.1991, s. 38. Direktivet ändrat genom kommissionens direktiv 98/101/EG (EGT L 1, 5.1.1999, s. 1). (9) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1. (10) EGT L 37, 13.2.2003, s. 24. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/108/EG (EUT L 345, 31.12.2003, s. 106). (11) EGT L 194, 25.7.1975, s. 39. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1). (12) EGT L 182, 16.7.1999, s.1. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003. (13) EGT L 332, 28.12.2000, s. 91. (14) EGT L 257, 10.10.1996, s. 26. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003. (15) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1. (16) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. (17) EGT L 269, 21.10.2000, s. 34. Direktivet senast ändrat genom rådets beslut 2005/673/EG (EUT L 254, 30.9.2005, s. 69). (18) EUT L 37, 13.2.2003, s. 19. Direktivet senast ändrat genom kommissionens beslut 2005/747/EG (EUT L 280, 25.10.2005, s. 18). (19) EGT L 144, 4.6.1997, s. 19. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/29/EG (EUT L 149, 11.6.2005, s. 22). (20) * Fyra år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (21) EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet ändrat genom direktiv 94/31/EG (EGT L 168, 2.7.1994, s. 28). (22) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. Direktivet senast ändrat genom 2003 års anslutningsakt. (23) * Sex år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (24) ** Tio år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (25) EGT L 332, 9.12.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 783/2005 (EUT L 131, 25.5.2005, s. 38). (26) *** Ett år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (27) * Tre år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (28) ** Fem år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (29) * 42 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (30) EGT L 114, 24.4.2001, s. 1. Förordningen ändrad genom 2003 års anslutningsakt. (31) EGT L 30, 6.2.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2557/2001 (EGT L 349, 31.12.2001, s. 1). (32) EGT L 166, 1.7.1999, s. 6. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 105/2005 (EUT L 20, 22.1.2005, s. 9). (33) EGT L 185, 17.7.1999, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 105/2005. (34) * Sex år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (35) * 81 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (36) * Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (37) * Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (38) * År X är det år i vilket den dag ingår som avses i artikel 24.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG (10721/3/2005 – C6-0298/2005 – 2003/0300(COD))

P6_TA(2005)0496 A6-0343/2005

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (10721/3/2005 – C6-0298/2005),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0739)(2)·,

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0343/2005).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2005 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/.../EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster och om upphävande av rådets direktiv 93/76/EEG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(4),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(5), och

av följande skäl:

(1)  Det är nödvändigt att få till stånd en effektivare slutanvändning av energi, att styra efterfrågan på energi och främja produktionen av förnybar energi i Europeiska gemenskapen, eftersom möjligheterna att på kort till medellång sikt på annat sätt påverka förhållandena i fråga om energiförsörjning och energidistribution är relativt begränsade, vare sig man bygger upp ny kapacitet eller förbättrar överföring och distribution. Detta direktiv bidrar därför till ökad försörjningstrygghet.

(2)  En effektivare slutanvändning av energi kommer också att bidra till minskad förbrukning av primärenergi och minskade utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser och således förebygga en farlig klimatförändring. Dessa utsläpp fortsätter att öka och gör att det blir allt svårare att uppnå målen i Kyotoprotokollet. Människans verksamhet inom energisektorn svarar för hela 78 % av gemenskapens utsläpp av växthusgaser. I gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram, som återfinns i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG(6), anges att ytterligare minskningar är nödvändiga för att nå det långsiktiga målet i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig påverkan på klimatsystemet genom mänsklig verksamhet. Därför behövs det konkret politik och konkreta åtgärder.

(3)  Effektivare slutanvändning av energi kommer att göra det möjligt att utnyttja kostnadseffektiva energibesparingsmöjligheter på ett ekonomiskt effektivt sätt. Åtgärder för förbättrad energieffektivitet kan leda till sådana energibesparingar och på så sätt bidra till att minska Europeiska gemenskapens beroende av energiimport. En övergång till mer energieffektiv teknik kan dessutom öka Europeiska gemenskapens innovationsförmåga och konkurrenskraft, vilket betonas i Lissabonstrategin.

(4)  I kommissionens meddelande om genomförandet av första delen av det europeiska klimatförändringsprogrammet framhölls att ett direktiv om styrning av energiefterfrågan är en av de viktigaste åtgärder som bör vidtas på gemenskapsnivå för att komma tillrätta med klimatförändringen.

(5)  Detta direktiv överensstämmer med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el(7) samt med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas(8), vilka ger möjlighet att använda styrning av energieffektivitet och energiefterfrågan som ett alternativ till ny kapacitet och för att skydda miljön. Medlemsstaternas myndigheter får bland annat möjlighet att upphandla ny kapacitet genom ett anbudsförfarande eller att vidta åtgärder för effektivare energiutnyttjande och styrning på efterfrågesidan, däribland system för vita certifikat.

(6)  Detta direktiv bör inte påverka tillämpningen av artikel 3 i direktiv 2003/54/EG, i vilket det krävs att medlemsstaterna inom sitt territorium skall se till att alla hushållskunder, och, när medlemsstaterna anser det lämpligt, små företag, har rätt till samhällsomfattande tjänster, det vill säga rätt till elleveranser av en bestämd kvalitet till lätt och tydligt jämförbara och rimliga priser som medger insyn.

(7)  Direktivets syfte är inte endast att främja utbudet av energitjänster utan också att stimulera efterfrågan på ett bättre sätt. Den offentliga sektorn i varje medlemsstat bör därför fungera som ett exempel när det gäller investeringar, underhållskostnader och andra utgifter för energiförbrukande utrustning, energitjänster och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet. Den offentliga sektorn bör därför uppmanas att integrera hänsynen till förbättrad energieffektivitet i sina investeringar, avskrivningar och driftsbudgetar. Den offentliga sektorn bör vidare sträva efter att använda energieffektivitetskriterier vid offentlig upphandling, vilket är tillåtet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster(9) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster(10), något som bekräftats genom domstolens dom av den 17 september 2002 i mål C-513/99, Concordia Bus Finland(11). Med tanke på att förvaltningsstrukturen varierar kraftigt mellan medlemsstaterna, bör de olika typer av åtgärder som den offentliga sektorn kan vidta göras på lämplig nationell, regional och/eller lokal nivå.

(8)  Den offentliga sektorn kan fungera som ett exempel på många olika sätt. Förutom de åtgärder som förtecknats i bilagorna III och VI kan den till exempel ta initiativ till pilotprojekt på energieffektivitetens område, sporra sina anställda till energieffektivitet och så vidare. För att uppnå en önskad multiplikatoreffekt bör man på ett effektivt sätt informera de enskilda medborgarna och/eller företagen om sådana åtgärder och samtidigt framhålla kostnadsfördelarna med dem.

(9)  Liberaliseringen av detaljistmarknaderna för slutförbrukare av el, naturgas, kol och brunkol samt uppvärmning och i vissa fall även fjärrvärme och fjärrkyla har nästan utan undantag lett till ökad effektivitet och lägre kostnader för produktion, omvandling och distribution av energi. Liberaliseringen har inte lett till någon större konkurrens i fråga om produkter och tjänster som skulle ha kunnat leda till ökad energieffektivitet på efterfrågesidan.

(10)  I sin resolution av den 7 december 1998 om energieffektiviteten i Europeiska gemenskapen(12) fastställde rådet som mål att gemenskapen som helhet skulle förbättra energiintensiteten vid slutförbrukningen med ytterligare en procentenhet per år fram till år 2010.

(11)  Medlemsstaterna bör därför anta nationella vägledande mål för att främja en effektiv slutanvändning av energi och sörja för fortsatt tillväxt och lönsamhet för marknaden för energitjänster och på så sätt bidra till genomförandet av Lissabonstrategin. Antagandet av nationella vägledande mål för att främja en effektiv slutanvändning av energi skapar faktisk synergi med annan gemenskapslagstiftning som, när den tillämpas, kommer att bidra till att dessa nationella mål uppnås.

(12)  I detta direktiv åläggs medlemsstaterna att vidta åtgärder, och uppfyllandet av direktivets mål beror av åtgärdernas påverkan på energikonsumenterna. Det slutliga resultatet av medlemsstaternas åtgärder är beroende av många yttre faktorer som påverkar konsumenternas beteende när det gäller energianvändning och deras beredvillighet att genomföra energibesparingsmetoder och använda energibesparande utrustning. Även om medlemsstaterna förbinder sig att arbeta för att uppnå målet på 9 % är de nationella energibesparingsmålen vägledande till sin natur och medför ingen juridiskt bindande skyldighet för medlemsstaterna att uppnå det angivna målet.

(13)  Det erinras om att en medlemsstat, vid fastställandet av sitt nationella vägledande mål, för egen del kan ställa upp ett högre mål än målet om 9 %.

(14)  Ett utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis på alla plan, särskilt inom den offentliga sektorn, kommer att bidra till bättre energieffektivitet. Medlemsstaterna bör därför göra upp förteckningar över åtgärder som vidtagits inom ramen för detta direktiv och i möjligaste mån ge en översikt av deras effekter i handlingsplaner för energieffektivitet.

(15)  När energieffektivitet eftersträvas genom tekniska, beteendemässiga och/eller ekonomiska förändringar, bör betydande negativ miljöpåverkan undvikas och sociala prioriteringar respekteras.

(16)  Finansieringen av utbudet och kostnaderna på efterfrågesidan spelar en viktig roll för energitjänsterna. Inrättandet av fonder som beviljar stöd till genomförandet av energieffektivitetsprogram och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet och som främjar utvecklingen av marknaden för energitjänster kan vara ett lämpligt sätt att tillhandahålla icke-diskriminerande finansiering för nyetablering på denna marknad.

(17)  En effektivare slutanvändning av energi kan uppnås genom att man ökar tillgången och efterfrågan på energitjänster eller genom andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet.

(18)  För att uppnå energibesparingspotentialen inom vissa marknadssegment där energibesiktningar i allmänhet inte säljs kommersiellt, till exempel hushåll, bör medlemsstaterna se till att energibesiktningar finns tillgängliga.

(19)  I rådets slutsatser av den 5 december 2000 anges att främjandet av energitjänster genom utveckling av en gemenskapsstrategi är en prioriterad åtgärd för förbättrad energieffektivitet.

(20)  Energidistributörer, systemansvariga för distributionssystem och företag som säljer energi i detaljistledet kan förbättra energieffektiviteten i Europeiska gemenskapen om de marknadsför energitjänster som omfattar effektiv slutanvändning, exempelvis för värmekomfort inomhus, varmvatten för hushållsbruk, kylning, produkttillverkning, belysning och motorer. För att energidistributörer, systemansvariga för distributionssystem och företag som säljer energi i detaljistledet skall kunna maximera sin vinst blir det därmed viktigare att sälja energitjänster till så många kunder som möjligt i stället för att sälja så mycket energi som möjligt till varje kund. Medlemsstaterna bör sträva efter att undvika varje snedvridning av konkurrensen på detta område, så att alla energitjänstleverantörer garanteras likvärdiga förutsättningar för sin verksamhet. De kan emellertid överlåta denna uppgift till en nationell tillsynsmyndighet.

(21)  Med fullständigt beaktande av hur marknadsaktörerna inom energisektorn är organiserade på nationell nivå och för att främja genomförandet av de energitjänster och åtgärder för förbättrad energieffektivitet som föreskrivs i detta direktiv, bör medlemsstaterna kunna välja att ålägga energidistributörer, systemansvariga för distributionen eller företag som säljer energi i detaljistledet, eller eventuellt två eller alla dessa marknadsaktörer, att tillhandahålla dessa tjänster och att delta vid genomförandet av dessa åtgärder.

(22)  En ny metod som bör uppmuntras är att använda sig av tredjepartsfinansiering. Därigenom undviker mottagaren själv investeringskostnader och använder en del av det ekonomiska värde av energibesparingarna som följer av tredjepartsfinansieringen till att återbetala tredje parts investerings- och räntekostnader.

(23)  För att avgifter och andra bestämmelser för nätbunden energi skall leda till effektivare slutanvändning av energi, bör otillbörliga incitament till ökad förbrukning avskaffas.

(24)  Marknaden för energitjänster kan främjas på många olika sätt, även genom stöd som inte är ekononomiskt.

(25)  Energitjänster, program för förbättrad energieffektivitet och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet som syftar till att uppnå energisparmålet kan stödjas och/eller genomföras genom frivilliga avtal mellan marknadsaktörer och sådana organ inom den offentliga sektorn som utsetts av medlemsstaterna.

(26)  Frivilliga överenskommelser som omfattas av detta direktiv bör medge insyn och i tillämpliga fall innehålla upplysningar åtminstone om följande: kvantifierade mål, och ett stegvist genomförande, övervakning och rapportering.

(27)  Motorbränsle- och transportbranschen spelar en viktig roll för energieffektiviteten och energisparandet.

(28)  När åtgärderna för förbättrad energieffektivitet fastställs, bör hänsyn tas till effektivitetsvinster som uppstår genom utbredd användning av kostnadseffektiva tekniska innovationer, till exempel elektronisk avläsning. I detta direktiv innefattar begreppet konkurrenskraftigt prissatta individuella mätare även exakta värmemätare.

(29)  För att konsumenterna skall kunna göra välinformerade val för sin egen energiförbrukning bör de få en rimlig mängd information om denna samt annan relevant information, exempelvis om tillgängliga åtgärder för förbättrad energieffektivitet, jämförande konsumentprofiler eller objektiva tekniska specifikationer för energiförbrukande utrustning som kan inbegripa "faktor fyra" eller liknande utrustning. Det erinras om att viss sådan värdefull information redan bör tillhandahållas slutförbrukarna med stöd av artikel 3.6 i direktiv 2003/54/EG. Konsumenterna bör dessutom aktivt uppmanas att regelbundet avläsa sina mätarvärden.

(30)  All slags information om energieffektivitet bör ges en vidsträckt spridning i lämplig form, också via faktureringen, till de mottagargrupper som berörs av den. Informationen kan omfatta ekonomisk och juridisk information, upplysnings- och reklamkampanjer samt omfattande utbyte av bästa praxis på alla nivåer.

(31)  I och med antagandet av detta direktiv omfattas alla materiella bestämmelser i rådets direktiv 93/76/EEG av den 13 september 1993 om begränsning av koldioxidutsläpp genom en förbättring av energieffektiviteten (SAVE)(13) av annan gemenskapslagstiftning, och direktiv 93/76/EEG bör därför upphävas.

(32)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att främja en effektiv slutanvändning av energi och skapa en marknad för energitjänster, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och de därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(33)  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(14).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel 1

Syfte

Artikel 2

Tillämpningsområde

Artikel 3

Definitioner

KAPITEL II

ENERGISPARMÅL

Artikel 4

Allmänt mål

1.  Medlemsstaterna skall anta och sträva efter att för detta direktivs nionde tillämpningsår uppnå ett övergripande nationellt vägledande energibesparingsmål på 9 %, som skall uppfyllas med hjälp av energitjänster och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet. Medlemsstaterna skall vidta kostnadseffektiva, genomförbara och skäliga åtgärder som är avsedda att bidra till att detta mål uppnås.

Det nationella vägledande energibesparingsmålet skall fastställas och beräknas enligt de bestämmelser och den metod som anges i bilaga I. Omvandlingsfaktorerna i bilaga II skall användas för jämförelser av energibesparingar och omvandling till en jämförbar enhet, om inte användning av andra omvandlingsfaktorer kan motiveras. Exempel på lämpliga åtgärder för förbättrad energieffektivitet finns i bilaga III. En allmän ram för mätning och kontroll av energibesparingar finns i bilaga IV. De nationella energibesparingarna, uttryckta i förhållande till de nationella vägledande energibesparingsmålen, skall mätas från och med den 1 januari 2008.

2.  I samband med den första handlingsplan för energieffektivitet som skall överlämnas i enlighet med artikel 14 skall varje medlemsstat fastställa ett mellanliggande vägledande energibesparingsmål för detta direktivs tredje tillämpningsår samt ge en översikt av sin strategi för uppnåendet av de mellanliggande och övergripande målen. Det mellanliggande målet skall vara realistiskt och förenligt med det övergripande nationella vägledande energibesparingsmål som avses i punkt 1.

Kommissionen skall avge ett yttrande om huruvida de mellanliggande vägledande nationella målen verkar vara realistiska och stämma överens med det övergripande målet.

3.  Varje medlemsstat skall fastställa program och åtgärder för förbättrad energieffektivitet.

4.  Medlemsstaterna skall ge en eller flera nya eller befintliga myndigheter eller byråer i uppdrag att svara för den samlade kontrollen och övervakningen av den ram som upprättats för det mål som avses i punkt 1. Dessa organ skall därefter kontrollera de energibesparingar som uppnås genom energitjänster och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet, inklusive befintliga nationella åtgärder för förbättrad energieffektivitet, samt rapportera om resultaten.

5.  Efter att första gången ha granskat och avlagt rapport om direktivets tre första tillämpningsår skall kommissionen undersöka huruvida man behöver lägga fram ett förslag till direktiv för att vidareutveckla den marknadsinriktade strategin för förbättrad energieffektivitet genom vita certifikat.

Artikel 5

Effektiv slutanvändning av energi i den offentliga sektorn

1.  Medlemsstaterna skall se till att den offentliga sektorn fungerar som ett exempel i samband med detta direktiv. För detta ändamål skall medlemsstaterna på ett effektivt och lämpligt sätt informera medborgarna och/eller företagen om den offentliga sektorns roll som exempel och om de åtgärder som den vidtagit.

Medlemsstaterna skall underlätta och möjliggöra ett utbyte av bästa praxis mellan olika organ inom den offentliga sektorn, till exempel om energieffektivitet vid offentlig upphandling, och detta skall ske både på nationell och internationell nivå. För detta ändamål skall den organisation som avses i punkt 2 samarbeta med kommissionen vid utbytet av bästa praxis av det slag som avses i artikel 7.3.

2.  Medlemsstaterna skall ge en eller flera nya eller befintliga organisationer i uppdrag att svara för administration, ledning och genomförande i samband med integreringen av kraven på förbättrad energieffektivitet enligt punkt 1. Det kan röra sig om samma myndigheter eller byråer som avses i artikel 4.4.

KAPITEL III

FRÄMJANDE AV EN EFFEKTIV SLUTANVÄNDNING AV ENERGI OCH FRÄMJANDE AV ENERGITJÄNSTER

Artikel 6

Energidistributörer, systemansvariga för distributionen och företag som säljer energi i detaljistledet

1.  Medlemsstaterna skall se till att energidistributörer, systemansvariga för distributionen och/eller företag som säljer energi i detaljistledet

2.  Medlemsstaterna skall

I detta syfte skall de frivilliga avtalen ha klara och entydiga mål samt vara föremål för övervaknings- och rapporteringskrav kopplade till förfaranden som kan leda till reviderade och/eller ytterligare åtgärder om målen inte har uppnåtts eller sannolikt inte kommer att uppnås. För att garantera insyn skall de frivilliga avtalen vara tillgängliga för allmänheten och offentliggöras före tillämpningen i den utsträckning gällande sekretessbestämmelser tillåter detta och skall innehålla en möjlighet för de berörda att kommentera.

3.  Medlemsstaten skall se till att det för andra marknadsaktörer än energidistributörer, systemansvariga för distributionen och/eller företag som säljer energi i detaljistledet − t.ex. energitjänstföretag, installatörer av energiutrustning, energirådgivare och energikonsulter – finns tillräckliga incitament, likvärdig konkurrens och jämlika villkor för att oberoende erbjuda och genomföra de energitjänster, energibesiktningar och åtgärder för förbättrad energieffektivitet som beskrivs i punkt 2 a i och ii.

4.  Medlemsstaterna får med stöd av punkt 2 och 3 lägga ansvaret på systemansvariga för distributionen endast om detta är förenligt med skyldigheterna i fråga om särredovisning i artikel 19.3 i direktiv 2003/54/EG och i artikel 17.3 i direktiv 2003/55/EG.

5.  Tillämpningen av denna artikel skall inte påverka tillämpningen av de undantag som beviljats i enlighet med direktiven 2003/54/EG och 2003/55/EG.

Artikel 7

Tillgänglig information

1.  Medlemsstaterna skall se till att information om energieffektivitetsmekanismer och finansiella och rättsliga ramar som antas i syfte att nå det nationella vägledande energibesparingsmålet är tydliga och allmänt når ut till de aktuella marknadsaktörerna.

2.   Medlemsstaterna skall se till att större insatser görs för att främja effektiv slutanvändning av energi. Medlemsstaterna skall skapa lämpliga förutsättningar för och incitament till ett förstärkt utbud av information och rådgivning om effektiv slutanvändning av energi till slutförbrukarna från marknadsaktörernas sida.

3.Kommissionen skall se till att information om de bästa energisparmetoderna i medlemsstaterna utbyts och får allmän spridning.  

Artikel 8

Tillgängliga behörighets-, ackrediterings- och certifieringssystem

I syfte att uppnå en hög grad av teknisk kompetens, objektivitet och tillförlitlighet skall medlemsstaterna, om de anser det vara nödvändigt, se till att det finns lämpliga behörighets-, ackrediterings- och/eller certifieringssystem för dem som tillhandahåller energitjänster, energibesiktningar och åtgärder för förbättrad energieffektivitet enligt artikel 6.2 a i och ii.

Artikel 9

Finansiella instrument för energibesparingar

1.  Medlemsstaterna skall upphäva eller ändra nationella lagar och andra författningar, utom sådana som är av klar skattekaraktär, som onödigtvis eller i oproportionerlig utsträckning hämmar eller begränsar användningen av finansiella instrument för energibesparingar på marknaden för energitjänster eller andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet.

2.  Medlemsstaterna skall ställa modellavtal till förfogande när det gäller dessa finansiella instrument för befintliga och potentiella inköpare av energitjänster och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet inom den offentliga och den privata sektorn. Dessa kan utfärdas av den myndighet eller byrå som avses i artikel 4.4.

Artikel 10

Energieffektiva avgifter och andra bestämmelser för nätbunden energi

1.  Medlemsstaterna skall se till att avskaffa sådana incitament i överförings- och distributionsavgifter som onödigtvis ökar volymen distribuerad eller överförd energi. I detta hänseende får medlemsstaterna, i enlighet med artikel 3.2 i direktiv 2003/54/EG och artikel 3.2 i direktiv 2003/55/EG, införa allmännyttiga skyldigheter med avseende på energieffektivitet för företag som är verksamma inom el- och gasbranscherna.

2.  Medlemsstaterna får tillåta inslag i system och avgiftsstrukturer som har socialt syfte, under förutsättning att eventuella negativa effekter på överförings- och distributionssystemet blir så små som möjligt och står i proportion till det sociala syftet.

Artikel 11

Fonder och finansieringsmekanismer

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget, får medlemsstaterna inrätta en eller flera fonder för att subventionera tillhandahållandet av program för förbättrad energieffektivitet och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet och främja utvecklingen av marknaden för åtgärder för förbättrad energieffektivitet. Dessa åtgärder skall omfatta främjande av energibesiktning, finansiella instrument för energibesparingar och, i förekommande fall, förbättrad mätning och upplysande fakturering. Fonderna skall även inriktas på sektorer för slutanvändning av energi med höga transaktionskostnader och högre risker.

2.  Om fonderna inrättas får de sörja för bidrag, lån, ekonomiska garantier och/eller andra typer av finansiering som garanterar resultat.

3.  Fonderna skall vara öppna för alla leverantörer av åtgärder för förbättrad energieffektivitet, såsom energitjänstföretag, oberoende energirådgivare, energidistributörer, systemansvariga för distributionen, företag som säljer energi i detaljistledet och installatörer. Medlemsstaterna får besluta att öppna fonderna för alla slutförbrukare. Anbudsförfaranden eller likartade metoder som fullt ut säkerställer öppenhet skall genomföras i enlighet med gällande regler för offentlig upphandling. Medlemsstaterna skall se till att sådana fonder kompletterar och inte konkurrerar med kommersiellt finansierade åtgärder för förbättrad energieffektivitet.

Artikel 12

Energibesiktningar

1.  Medlemsstaterna skall se till att det finns effektiva energibesiktningssystem av hög kvalitet som är utformade för att identifiera möjliga åtgärder för förbättrad energieffektivitet och som genomförs på ett oberoende sätt för alla konsumenter, även mindre hushållskunder och kommersiella kunder samt små och medelstora industrikunder.

2.  Marknadssegment som har höga transaktionskostnader och okomplicerade inrättningar kan nås med andra åtgärder, till exempel frågeformulär och dataprogram som görs tillgängliga på Internet och/eller skickas till kunderna med post. Medlemsstaterna skall se till att energibesiktningar finns tillgängliga för de marknadssegment där energibesiktningar inte säljs kommersiellt, med beaktande av artikel 11.1.

3.  Certifiering i enlighet med artikel 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda(17) skall anses vara likvärdig med en energibesiktning som uppfyller kraven i punkt 1 och 2 i den här artikeln och med en energibesiktning som avses i bilaga VI led e till det här direktivet. Besiktningar till följd av system som grundas på frivilliga överenskommelser mellan intresseorganisationer och ett organ som medlemsstaten har tillsatt, kontrollerar och följer upp, skall likaledes anses ha uppfyllt kraven i punkt 1 och 2.

Artikel 13

Mätning och upplysande fakturering av energiförbrukningen

1.  Medlemsstaterna skall se till att slutförbrukare av el, naturgas, fjärrvärme och/eller fjärrkyla och varmvatten för hushållsbruk, så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare som till ett konkurrenskraftigt pris korrekt visar slutförbrukarens faktiska energiförbrukning och ger information om faktisk användningstid.

När en befintlig mätare byts ut skall alltid individuella mätare erbjudas till ett konkurrenskraftigt pris, förutsatt att detta är tekniskt möjligt och kostnadseffektivt i förhållande till den beräknade sparpotentialen på lång sikt. När en ny inkoppling sker i en ny byggnad eller större renoveringar görs enligt direktiv 2002/91/EG skall sådana individuella mätare till ett konkurrenskraftigt pris alltid erbjudas.

2.  Medlemsstaterna skall se till att fakturering från energidistributörer, systemansvariga för distributionen och företag som säljer energi i detaljistledet när det är lämpligt grundas på faktisk energiförbrukning och presenteras på ett klart och begripligt sätt. Lämplig information skall göras tillgänglig tillsammans med fakturan och ge slutförbrukarna en fullständig redovisning av de aktuella energikostnaderna. Fakturering, grundad på den faktiska förbrukningen, skall ske så ofta att kunderna kan styra sin egen energiförbrukning.

3.  Medlemsstaterna skall se till att följande information, när det är lämpligt, på ett klart och begripligt sätt av energidistributörer, systemansvariga för distributionen eller företag som säljer energi i detaljistledet görs tillgänglig för slutförbrukarna i eller tillsammans med fakturor, avtal, transaktioner och/eller kvitton från distributionsstationer:

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 14

Rapporter

1.  Medlemsstater som för något ändamål redan använder sådana beräkningsmetoder för mätning av energibesparingar som liknar dem som beskrivs i bilaga IV när detta direktiv träder i kraft får lämna upplysningar på lämplig detaljnivå till kommissionen. Upplysningarna skall lämnas så snart som möjligt, helst inte senare än den ...(18). Dessa upplysningar skall göra det möjligt för kommissionen att beakta befintlig praxis.

2.  Senast den 30 juni 2007 skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna en första handlingsplan för energieffektivitet. Senast den 30 juni 2011 skall medlemsstaterna överlämna en andra handlingsplan för energieffektivitet till kommissionen. Senast den 30 juni 2014 skall medlemsstaterna överlämna en tredje handlingsplan för energieffektivitet till kommissionen.

Alla handlingsplaner skall beskriva de åtgärder för förbättrad energieffektivitet som planeras för att uppnå målen i artikel 4.1 och 4.2 samt för att uppfylla bestämmelserna om den offentliga sektorns roll som ett exempel samt om information och rådgivning till slutförbrukare som anges i artikel 5.1 respektive artikel 7.2.

3.  Kommissionen skall, senast den ... (19) offentliggöra en kostnads-/nyttoanalys i vilken sambandet mellan EU:s normer, bestämmelser, politik och åtgärder för effektiv slutanvändning av energi granskas.

4.  Handlingsplanerna för energieffektivitet skall utvärderas i enlighet med förfarandet i artikel 16.2. Den första handlingsplanen skall ses över före den 1 januari 2008. Den andra handlingsplanen skall ses över före den 1 januari 2012. Den tredje handlingsplanen skall ses över före den 1 januari 2015.

5.  På grundval av handlingsplanerna för energieffektivitet skall kommissionen bedöma i vilken utsträckning medlemsstaterna har uppnått sina nationella vägledande energibesparingsmål. Kommissionen skall offentliggöra en rapport med sina slutsatser

Dessa rapporter skall innehålla information om liknande åtgärder på gemenskapsnivå, inklusive gällande och framtida lagstiftning. Rapporterna skall beakta det referensmåttssystem som avses i artikel 15.4, identifiera bästa metoder och identifiera fall då medlemsstaterna och/eller kommissionen inte har gjort tillräckliga framsteg, och de får innehålla rekommendationer.

Den andra rapporten skall i förekommande fall och om nödvändigt åtföljas av förslag till Europaparlamentet och rådet om ytterligare åtgärder, inklusive en eventuell förlängning av tillämpningsperioden för målen. Om det i rapporten dras slutsatsen att otillräckliga framsteg har gjorts mot att uppnå de nationella vägledande målen skall dessa förslag behandla nivån och arten på målen.

Artikel 15

Översyn och anpassning av ramen

1.  De värden och beräkningsmetoder som avses i bilagorna II, III och IV skall anpassas till tekniska framsteg i enlighet med förfarandet i artikel 16.2.

2.  Före den 1 januari 2008 skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 16.2, vid behov ytterligare justera och komplettera punkterna 2–6 i bilaga IV med beaktande av den allmänna ramen i bilaga IV.

3.  Före den 1 januari 2012 skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 16.2, besluta att höja procentsatsen för de harmoniserade bottom-up-beräkningar som används i den harmoniserade beräkningsmodell som avses i punkt 1 i bilaga IV, utan att det påverkar de medlemsstaters system som redan har en högre procentsats. Den nya harmoniserade beräkningsmodellen med en betydligt högre procentsats för bottom-up-beräkningarna skall inte användas förrän den 1 januari 2012.

Om det är genomförbart och möjligt skall man vid mätningen av de samlade besparingarna under direktivets hela tillämpningsperiod använda sig av denna harmoniserade beräkningsmodell utan att det påverkar de medlemsstaters system som använder en högre procentsats för bottom-up-beräkningar.

4.  Senast den 30 juni 2008 skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 16.2 utarbeta en uppsättning harmoniserade energieffektivitetsindikatorer och referensmått som baseras på dessa, och då ta hänsyn till tillgängliga uppgifter eller uppgifter som kan insamlas på ett kostnadseffektivt sätt för varje medlemsstat. För utarbetandet av dessa harmoniserade energieffektivitetsindikatorer och referensmått skall kommissionen som referensguide använda den vägledande förteckningen i bilaga V. Medlemsstaterna skall gradvis integrera dessa indikatorer och referensmått i de statistiska uppgifter som ingår i deras handlingsplaner för energieffektivitet, vilka avses i artikel 14, och använda dem som ett av de redskap som står till deras förfogande när de skall besluta om framtida prioriteringsområden i handlingsplanerna för energieffektivtet.

Senast den ... (20) skall kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om framstegen när det gäller att fastställa indikatorer och referensmått.

Artikel 16

Kommitté

1.  Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.  Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 17

Upphävande

Direktiv 93/76/EEG upphör härmed att gälla.

Artikel 18

Genomförande

1.  Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv före den ...(21), med undantag av bestämmelserna i artikel 14.1, 14.2 och 14,4, för vilka införlivandet skall ske senast den ...(22)*. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 19

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 20

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Metod för beräkning av de nationella vägledande energibesparingsmålen

Följande metod skall användas för att beräkna de nationella vägledande energibesparingsmål som anges i artikel 4:

1.  Medlemsstaterna skall använda den årliga inhemska slutförbrukningen av energi för alla energianvändare som omfattas av detta direktiv för de fem senaste åren före genomförandet av detta direktiv och för vilka offentliga data är tillgängliga för att beräkna ett årligt förbrukningsgenomsnitt. Denna slutliga energiförbrukning skall vara den mängd energi som distribueras eller säljs till slutförbrukare under femårsperioden, ej justerat för graddagar, strukturella förändringar eller produktionsförändringar.

På grundval av detta årliga förbrukningsgenomsnitt skall det nationella vägledande energibesparingsmålet beräknas en gång, och den resulterande absoluta energimängd som skall sparas kommer att tillämpas under direktivets hela varaktighet.

Genom denna metod för mätning av energibesparing säkerställs att de totala energibesparingar som föreskrivs i direktivet är en fast mängd och därigenom oberoende av framtida BNP-tillväxt och av varje framtida ökning av energiförbrukningen.

2.  Det nationella vägledande energibesparingsmålet skall uttryckas i absoluta termer i GWh eller motsvarande, beräknat enligt bilaga II.

3.  Energibesparingar under ett särskilt år, efter det att detta direktiv har trätt i kraft, till följd av åtgärder för förbättrad energieffektivitet som har inletts under ett tidigare år, men inte före 1995, och som har bestående effekt får tas med vid beräkningen av de årliga besparingarna. I vissa fall där omständigheterna motiverar detta får åtgärder som inleddes före 1995 men tidigast 1991 beaktas. Åtgärder av teknisk art skall antingen ha uppdaterats för att ta hänsyn till tekniska framsteg eller bedömas i förhållande till referensmått för sådana åtgärder. Kommissionen skall tillhandahålla riktlinjer om hur effekten av alla sådana energieffektivitetsförbättrande åtgärder skall mätas eller beräknas, vilka där så är möjligt skall baseras på befintlig gemenskapslagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi(23) och direktiv 2002/91/EG.

I samtliga fall skall de resulterande energibesparingarna fortfarande kunna kontrolleras och mätas eller beräknas i enlighet med den allmänna ramen i bilaga IV.

BILAGA II

Energiinnehåll i vissa utvalda bränslen för slutförbrukning − omvandlingstabell(24)

BILAGA III

Vägledande förteckning över exempel på lämpliga åtgärder för förbättrad energieffektivitet

I denna bilaga ges exempel på var program för förbättrad energieffektivitet och andra åtgärder för förbättrad energieffektivitet kan utvecklas och genomföras i samband med artikel 4.

För att tas i beaktande måste dessa åtgärder för förbättrad energieffektivitet leda till energibesparingar som klart kan mätas och kontrolleras eller beräknas i enlighet med riktlinjerna i bilaga IV till detta direktiv, och deras energibesparingseffekter får inte redan vara medräknade i andra specifika åtgärder. Följande förteckningar är inte uttömmande utan är avsedda som vägledning.

Exempel på lämpliga åtgärder för förbättrad energieffektivitet:

BILAGA IV

Allmän ram för mätning och kontroll av energibesparingar

1.  Mätningar och beräkningar av energibesparingar samt normalisering av dessa

1.1  Mätning av energibesparingar

Allmänt

För att mäta uppnådda energibesparingar enligt artikel 4 i syfte att få fram den totala förbättringen av energieffektiviteten och bestämma enskilda åtgärders verkningar skall man använda en harmoniserad beräkningsmodell med en kombination av de båda beräkningsmetoderna top-down och bottom-up för att mäta de årliga förbättringarna av energieffektiviteten för rapporterna enligt artikel 14.

När kommittén utvecklar den harmoniserade beräkningsmodellen i enlighet med artikel 15.2 skall den i största möjliga utsträckning eftersträva att använda de uppgifter som Eurostat och/eller nationella statistiska organ redan lämnar rutinmässigt.

Top-down-beräkningar

En top-down-beräkningsmetod innebär att energibesparingarnas storlek beräknas med utgångspunkt i nationella energibesparingsnivåer eller mer aggregerade sektorsvisa sådana. Korrigeringar av årsuppgifterna görs därefter för sådana yttre faktorer som graddagar, strukturförändringar, produktmix osv., för att få fram ett mått som ger en rättvis indikation på den totala förbättringen av energieffektiviteten enligt punkt 1.2. Denna metod innefattar varken exakta mätningar på en detaljerad nivå eller visar orsaks- och verkningssammanhangen mellan åtgärder och de energibesparingar som följer av dessa. Emellertid är metoden normalt enklare och mindre kostsam och kallas ofta för "energieffektivitetsindikator" eftersom den ger en indikation på utvecklingen.

När kommittén utvecklar den top-down-beräkningsmetod som skall användas i den harmoniserade beräkningsmodellen, skall den i största möjliga utsträckning grunda sitt arbete på befintliga metoder, t.ex. Odex-modellen(28).

Bottom-up-beräkningar

Före den 1 januari 2008 skall kommissionen utarbeta en harmoniserad bottom-up-modell. Denna modell skall täcka en andel på mellan 20 och 30 procent av den årliga inhemska slutförbrukningen av energi för sektorer som omfattas av detta direktiv, med vederbörligt beaktande av de faktorer som avses i punkterna a, b och c nedan. Fram till 1 januari 2012 skall kommissionen fortsätta att utarbeta denna harmoniserade bottom-up-modell som skall täcka en betydligt högre nivå av den årliga inhemska slutförbrukningen av energi för sektorer som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde, med vederbörligt beaktande av de faktorer som avses i punkterna a, b och c nedan.

Medlemsstaterna kan om de så önskar utnyttja ytterligare bottom-up-mätningar utöver den del som föreskrivs av den harmoniserade bottom-up-modellen efter att ha nått en överenskommelse med kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 16.2, på grundval av en beskrivning av den metod som den berörda medlemsstaten lagt fram.

En bottom-up-beräkningsmetod innebär att de energibesparingar som erhålls genom att vidta en särskild åtgärd för förbättrad energieffektivitet mäts i kilowattimmar (kWh), joule (J) eller kilogram oljeekvivalenter (kgoe) och läggs samman med de energibesparingar som följer av andra särskilda åtgärder för förbättrad energieffektivitet. De myndigheter eller byråer som avses i artikel 4.4 skall undvika att dubbelräkna energibesparingar som följer av en kombination av åtgärder för förbättrad energieffektivitet (inklusive mekanismer). För bottom-up-beräkningsmetoden kan de uppgifter och metoder som avses i punkt 2.1 och 2.2 utnyttjas.

Om bottom-up-beräkningar inte finns tillgängliga för vissa sektorer, kan bottom-up-indikatorer eller en blandning av bottom-up- och top-down-beräkningar användas i rapporterna till kommissionen, med förbehåll för en överenskommelse med kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 16.2. Särskilt vid bedömning av en begäran av detta slag i samband med den första handlingsplan för energieffektivitet som beskrivs i artikel 14.2 skall kommissionen visa lämplig flexibilitet. Några top-down-beräkningar kan bli nödvändiga för att mäta verkningarna av de åtgärder som genomförts efter 1995 (och i vissa fall efter 1991) men som fortfarande har verkningar.

1.2  Hur energibesparingsmätningar bör normaliseras

2.  Data och metoder som får användas (mätbarhet)

Det finns flera metoder för insamling av data som kan användas för mätning och/eller uppskattning av energibesparingar. När en energitjänst eller en åtgärd för förbättrad energieffektivitet utvärderas, kan det ofta vara omöjligt att enbart förlita sig till mätningar. Här görs därför skillnad mellan metoder för att mäta energibesparingar och metoder för att uppskatta energibesparingar, där de sistnämnda är de vanligaste.

2.1  Data och metoder som grundas på mätningar

Räkningar från distributionsföretag eller detaljister

Mätningsbaserade energiräkningar kan ligga till grund för mätningen under en representativ period innan åtgärden för förbättrad energieffektivitet införs. Dessa räkningar kan sedan jämföras med mätningsbaserade räkningar för perioden efter införandet och tillämpningen av åtgärden, även här under en representativ period. Om möjligt bör resultaten jämföras med en kontrollgrupp (grupp som inte deltar) eller alternativt normaliseras enligt punkt 1.2.

Uppgifter om energiförsäljning

Förbrukningen av olika typer av energi (el, gas, eldningsolja) kan mätas genom att man jämför detaljistens eller distributörens försäljningsdata före införandet av åtgärderna för förbättrad energieffektivitet med försäljningsdata efter införandet av dessa åtgärder. En kontrollgrupp skall användas eller uppgifterna normaliseras.

Försäljningsdata för utrustning och apparater

Prestanda för utrustning och apparater kan beräknas på grundval av information som erhålls direkt från tillverkaren. Data om försäljning av utrustning och apparater kan i allmänhet erhållas från återförsäljarna. Särskilda undersökningar och mätningar kan också göras. För att bestämma energibesparingarnas storlek kan tillgängliga data jämföras med försäljningssiffrorna. Om denna metod används, bör korrigeringar göras om användningen av utrustningen och apparaterna ändras.

Data för belastningen hos slutförbrukningen

Energiförbrukningen i en byggnad eller anläggning kan mätas för att registrera energiefterfrågan före och efter införandet av en åtgärd för förbättrad energieffektivitet. Viktiga faktorer (t.ex. produktionsprocess, särskild utrustning, uppvärmningsanordningar) kan mätas noggrannare.

2.2  Data och metoder som grundas på uppskattningar

Data som uppskattas genom användning av enkel teknik: Ingen inspektion

Beräkning av uppskattade data genom användning av enkel teknik utan inspektioner på plats är den vanligaste metoden för att erhålla data för mätning av uppskattade energibesparingar. Data kan uppskattas genom användning av tekniska principer, utan att använda data från platsen, men med antaganden som grundas på utrustningsspecifikationer, prestandaegenskaper, driftsprofiler efter vidtagna åtgärder och statistik osv.

Data som uppskattas genom användning av avancerad teknik: Inspektion

Energidata kan beräknas på grundval av information som erhålls av en extern expert i samband med en besiktning eller annan typ av besök vid en eller flera utvalda anläggningar. På detta sätt kan man utveckla mer sofistikerade algoritmer eller simuleringsmodeller som kan användas vid ett större antal anläggningar (t.ex. byggnader, inrättningar, fordon). Denna typ av mätningar kan ofta användas för att komplettera och kalibrera data som uppskattas genom användning av enkel teknik.

3.  Hantering av osäkerhet

Osäkerhet kan också bero på planerade och oplanerade antaganden. Dessa hänger vanligen samman med uppskattningar, antaganden och/eller användning av tekniska data. Förekomsten av fel hänger också samman med det system som valts för insamling av data (se punkt 2.1 och 2.2). En närmare angivelse av osäkerheten rekommenderas.

Medlemsstaterna kan välja att använda metoden för kvantifierad osäkerhet när de avlägger rapport om de mål som fastställs i detta direktiv. Den kvantifierade osäkerheten skall sedan uttryckas på ett statistiskt meningsfullt sätt, med angivande både av noggrannheten och konfidensnivån. Till exempel: "Det kvantifierbara felet är ± 20 % med 90 % konfidensintervall."

Om metoden med kvantifierbar osäkerhet används skall medlemsstaterna också ta hänsyn till att den godtagbara osäkerhetsnivå som krävs vid beräkning av energibesparingar är en funktion av besparingsnivån och kostnadseffektiviteten till följd av minskande osäkerhet.

4.  Harmoniserade livslängder för åtgärder för förbättrad energieffektivitet i bottom-up-beräkningar

Vissa åtgärder för förbättrad energieffektivitet sträcker sig under flera decennier medan andra åtgärder pågår under en kortare period. Nedanstående förteckning ger exempel på den gemensnittliga livslängden för åtgärder för förbättrad energieffektivitet:

Källa: Energy Efficiency Commitment 2005–2008, UK

För att säkerställa att alla medlemsstater tillämpar samma livslängd för likartade åtgärder skall livslängderna vara harmoniserade på europeisk nivå. Kommissionen skall därför med stöd av den kommitté som inrättas enligt artikel 16 ersätta ovannämnda förteckning med en förteckning över den genomsnittliga livslängden för olika åtgärder för förbättrad energieffektivitet senast den ...(30).

5.  Hantering av energibesparingarnas multiplikatoreffekter och undvikande av dubbelräkning vid kombinerade top-down- och bottom-up-beräkningsmetoder

Genomförandet av en åtgärd för förbättrad energieffektivitet, t.ex. isolering av varmvattenberedare och rörledningar i en byggnad, eller andra åtgärder med motsvarande effekt, kan ge framtida multiplikatoreffekter på marknaden, dvs. att marknaden kommer att vidta en åtgärd automatiskt utan ytterligare medverkan av de myndigheter eller organ som avses i artikel 4.4 eller någon privat tillhandahållare av energitjänster. En åtgärd med multiplikatorpotential skulle i de flesta fall vara kostnadseffektivare än åtgärder som behöver upprepas regelbundet. Medlemsstaterna skall uppskatta sådana åtgärders energibesparingspotential, inklusive deras multiplikatoreffekter, och kontrollera de totala effekterna i en efterhandsutvärdering med hjälp av indikatorer om så är lämpligt.

Vid utvärderingen av övergripande åtgärder får energieffektivitetindikatorer användas, såvida det går att bestämma i vilken riktning de skulle ha utveckla sig om de övergripande åtgärderna inte vidtagits. Det måste emellertid, så långt det är möjligt, kunna uteslutas att de energibesparingar som uppnåtts med hjälp av åtgärderna inkluderas i beräkningen av de besparingar som uppnåtts genom målinriktade energieffektivitetsprogram, energitjänster och andra politiska styrmedel. Detta gäller framför allt i samband med energi- eller koldioxidskatter och informationskampanjer.

Dubbelberäkningar av energibesparingar skall korrigeras. Användning av matriser som hjälp att summera åtgärdernas verkningar uppmuntras.

Medlemsstaterna skall inte beakta potentiella energibesparingar som uppkommer efter målperioden när de rapporterar om det övergripande mål som anges i artikel 4. Åtgärder som främjar långsiktiga marknadseffekter bör i vilket fall som helst uppmuntras, och åtgärder som redan har resulterat i att energibesparingarna gett multiplikatoreffekter bör beaktas i rapporterna om de mål som anges i artikel 4, förutsatt att de kan mätas och kontrolleras med hjälp av vägledningen i denna bilaga.

6.  Kontroll av energibesparingar

Om de energibesparingar som erhålls genom en viss energitjänst eller annan åtgärd för förbättrad energieffektivitet anses vara kostnadseffektiva och nödvändiga, skall de kontrolleras av en tredje part. Detta kan göras av oberoende konsulter, energitjänstföretag eller andra marknadsaktörer. De behöriga myndigheter eller byråer i medlemsstaterna som avses i artikel 4.4 kan tillhandahålla närmare instruktioner om detta.

Källor: A European Ex-post Evaluation Guidebook for DSM and EE Service Programmes; IEA, INDEEP databas. IPMVP, Volym 1 (version från mars 2002).

Bilaga V

Vägledande förteckning över energiomvandlingmarknader och delmarknader för vilka referensmått kan utarbetas

1.  Marknaden för hushållsmaskiner/informationsteknik och belysning

1.1  Köksutrustning (vitvaror)

1.2  Underhållnings-/informationsteknik

1.3  Belysning

2.  Marknaden för husuppvärmningteknik

2.1  Värme

2.2  Varmvatten

2.3  Luftkonditionering

2.4  Ventilation

2.5  Värmeisolering

2.6  Fönster

3.  Marknaden för industriugnar

4.  Marknaden för drivmotorer inom industrin

5.  Marknaden för offentliga inrättningar

5.1  Skolor/offentlig förvaltning

5.2  Sjukhus

5.3  Badbassänger

5.4  Gatubelysning

6.  Marknaden för transporttjänster.

BILAGA VI

Förteckning över sådana energieffektiva åtgärder som kan komma i fråga inom offentlig upphandling

(1) Antagna texter från sammanträdet den 7.6.2005, P6_TA(2005)0212. (2) Ännu ej offentliggjort i EUT. (3) EUT C 120, 20.5.2005, s. 115. (4) EUT C 318, 22.12.2004, s. 19. (5) Europaparlamentets ståndpunkt av den 7 juni 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 23 september 2005 (EUT C 275 E, 8.11.2005, s. 19) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 13 december 2005. (6) EGT L 242, 10.9.2002, s. 1. (7) EUT L 176, 15.7.2003, s. 37. Direktivet ändrat genom rådets direktiv 2004/85/EG (EUT L 236, 7.7.2004, s. 10). (8) EUT L 176, 15.7.2003, s. 57. (9) EUT L 134, 30.4.2004, s. 1. Direktivet ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 2083/2005 (EUT L 333, 20.12.2005, s. 28). (10) EUT L 134, 30.4.2004, s. 114. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 2083/2005. (11) REG 2002 s. I-7213. (12) EGT C 394, 17.12.1998, s. 1. (13) EGT L 237, 22.9.1993, s. 28. (14) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. (15) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32. Direktivet ändrat genom direktiv 2004/101/EG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 18). (16) EGT L 283, 27.10.2001, s. 33. Direktivet ändrat genom 2003 års anslutningsakt. (17) EUT L 1, 4.1.2003, s. 65. (18) * Sex månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (19) * Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (20) * Fem år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (21) * Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft. (22) ** Den dag detta direktiv träder i kraft. (23) EUT L 52, 21.2.2004, s. 50. (24) Medlemsstaterna får tillämpa olika omvandlingsfaktorer om detta kan motiveras. (25) 93,0 % metan. (26) Det är tillåtet att använda andra värden beroende på vilken typ av trä som används mest i medlemsstaten. (27) För besparingar i kWh el får medlemsstaterna använda en standardkoefficient på 2,5 som återspeglar den uppskattade genomsnittliga produktionseffektiviteten i EU (40 %) under målperioden. Medlemsstaterna får tillämpa en annan koefficient om de kan motivera detta. Källa: Eurostat. (28) ODYSSEE-MURE-projektet, SAVE-programmet. Kommissionen 2005. (29) En modell för att fastställa den kvantifierbara osäkerheten på grundval av dessa tre feltyper anges i Appendix B till "International Performance Measurement & Verification Protocol (IPMVP)". (30) * Sex månader efter den dag då detta direktiv träder i kraft.

Europaparlamentets resolution om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 8/2005 för budgetåret 2005 (14861/2005 – C6-0412/2005 – 2005/2179(BUD))

P6_TA(2005)0497 A6-0397/2005

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 272.4 näst sista stycket,

–   med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 177,

–   med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(1), särskilt artiklarna 37 och 38,

–   med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005, slutgiltigt antagen den 16 december 2004(2),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet(3),

–   med beaktande av det preliminära förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 8/2005 för budgetåret 2005 som kommissionen lade fram den 5 oktober 2005 (SEK(2005)1226),

–   med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 8/2005 som rådet fastställde den 1 december 2005 (14861/2005 – C6-0412/2005),

–   med beaktande artikel 69 och bilaga IV i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A6-0397/2005), och av följande skäl:

A.  I en skrivelse av den 16 november 2005 ändrade kommissionen avsevärt i sitt ursprungliga förslag till preliminärt förslag till ändringsbudget (PFÄB) nr 8/2005 som lades fram den 5 oktober 2005.

B.  I motsats till i det ursprungliga förslaget, begärs i den slutliga versionen av nr 8/2005, såsom ändrat av kommissionen, inte en ökning av betalningarna under utgiftskategori 2.

C.  Om den reviderade versionen av PFÄB 8/2005 antas, kommer detta att leda till en minskning med 3 868 434 942 EUR i medlemsstaternas bidrag till 2005 års budget som baserats på BNI.

1.  Europaparlamentet godkänner rådets förslag till ändringsbudget nr 8/2005 utan ändringar.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.