Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (programperiod 2007–2013) (KOM(2005)0304 – C6-0349/2005 – 2005/0129(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0304)(1),
– med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6–0349/2005),
– med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A6-0023/2006).
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.
3. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
4. Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.
Kommissionens förslag
Parlamentets ändringar
Ändring 1 Skäl 1a (nytt)
(1a) I gemenskapens strategiska riktlinjer beaktas jordbrukets mångfunktionella roll och de stora skillnaderna mellan olika regioner i det utvidgade EU, ett faktum som gör det absolut nödvändigt att vinnlägga sig om ett flexibelt förhållningssätt till medlemsstaterna i samband med planering och förverkligande av programmen för landsbygdsutveckling.
Ändring 2 Skäl 2
(2) I de strategiska riktlinjerna anges de områden som är viktiga för att gemenskapens prioriteringar skall kunna bli verklighet, främst i fråga om hållbarhetsmålen från toppmötet i Göteborg och den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning.
(2) I dessa strategiska riktlinjer bör anges vilka områden som är viktiga för att gemenskapens prioriteringar skall kunna bli verklighet, främst i fråga om hållbarhetsmålen från toppmötet i Göteborg och den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning samtidigt som behoven som utgår från den nya gemensamma jordbrukspolitiken och den utveckling som EU:s internationella förhandlingar ger upphov till också beaktas.
Ändring 3 Skäl 2a (nytt)
(2a) Kvinnors tillträde till arbetsmarknaden bör genomgående prioriteras vid tillämpningen av de strategiska riktlinjer som omnämns i bilagan.
Ändring 4 Bilaga, punkt 1, stycke 2, strecksats 4
– genomföra den nya marknadsinriktade gemensamma jordbrukspolitiken och den nödvändiga omstrukturering den kommer att medföra i både nya och gamla medlemsstater.
– genomföra den nya marknadsinriktade gemensamma jordbrukspolitiken och den nödvändiga omstrukturering den kommer att medföra i både nya och gamla medlemsstater, samt beakta konsumenternas förväntningar när det gäller hälsa, säkerhet och kvalitet.
Ändring 5 Bilaga, punkt 1, stycke 2, strecksats 4a (ny)
– säkra kontinuitet mellan pågående program för landsbygdsutveckling och de program som startar 2007.
Ändring 6 Bilaga, punkt 2.1, rubriken
Den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutveckling
Landsbygdsutvecklingen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken
Ändring 7 Bilaga, punkt 2.1, stycke 1
Jordbruket är både den största markanvändaren på landsbygden och har en central påverkan på landsbygden och miljöns kvalitet. Genom den nyligen genomförda utvidgningen av Europeiska unionen har den gemensamma jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingen blivit allt viktigare.
Jordbruket är både den största markanvändaren på landsbygden och har en central påverkan på landsbygden och miljöns kvalitet. Genom den nyligen genomförda utvidgningen av Europeiska unionen har den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare och landsbygdsutvecklingen blivit allt viktigare.
Ändring 8 Bilaga, punkt 2.1, stycke 2
Om inte de två pelarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, marknadspolitiken och landsbygdsutvecklingen, hade funnits, skulle många landsbygdsområden i Europa stå inför ökande ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem. Den europeiska jordbruksmodellen återspeglar den mångfacetterade roll som jordbruket spelar när det gäller rikedomen och mångfalden hos landskap, livsmedel samt kultur- och naturarvet.
Om inte de två pelarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken, marknadspolitiken och landsbygdsutvecklingen, hade funnits, skulle många landsbygdsområden i Europa stå inför ökande ekonomiska, sociala och miljörelaterade problem. Den europeiska jordbruksmodellen återspeglar den mångfacetterade roll som jordbruket spelar när det gäller rikedomen och mångfalden hos landskap, livsmedel samt kultur- och naturarvet och den kan således anpassas till samhällets nya krav, såom kvalitetsprodukter, livsmedelssäkerhet, miljöturism, tillvaratagande av naturarvet, alternativa bränslen.
Ändring 9 Bilaga, punkt 2.2, stycke 1
2003 och 2004 års reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett stort steg framåt för att förbättra konkurrenskraften och den hållbara utvecklingen inom EU:s jordbruk och ange ramarna för framtida reformer. Flera reformer har stärkt det europeiska jordbrukets konkurrenskraft genom att minska prisstödsgarantierna. Dessutom kommer det frikopplade stödet att uppmuntra jordbrukarna att reagera på marknadens signaler, snarare än de kvantitetsrelaterade politiska incitamenten. Tack vare att man tagit med normer för miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurens välbefinnande i tvärvillkoren kommer konsumenternas förtroende och jordbrukets miljömässiga hållbarhet att öka.
2003 och 2004 års reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär ett stort steg framåt för att förbättra den regionala och lokala konkurrenskraften och den hållbara utvecklingen inom EU:s jordbruk och ange ramarna för framtida reformer. Flera reformer har stärkt det europeiska jordbrukets konkurrenskraft genom att minska prisstödsgarantierna. Dessutom kommer det frikopplade stödet att uppmuntra jordbrukarna att reagera på marknadens signaler, som leds av konsumenternas efterfrågan och samhällets behov, snarare än de kvantitetsrelaterade politiska incitamenten och intensiva former av jordbruk. Tack vare att man tagit med normer för miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurens välbefinnande i tvärvillkoren kommer konsumenternas förtroende och jordbrukets miljömässiga hållbarhet att öka.
Ändring 10 Bilaga, punkt 2.3, stycke 1
Politiken för den framtida landsbygdsutvecklingen består av följande tre huvudområden: livsmedelsekonomin, miljön och den vidare landsbygdsekonomin och landsbygdsbefolkningen. Den nya generationens strategier och program för landsbygdsutveckling skall byggas kring följande tre axlar: en för konkurrens för jordbruk, livsmedel och skogsbruk, en för markförvaltning-miljö och en för livskvalitet/mångfald i landsbygdsområden.
Politiken för den framtida landsbygdsutvecklingen består av följande tre huvudområden: jordbruk och livsmedelsförädling, miljön samt den vidare landsbygdsekonomin och landsbygdsbefolkningen. Den nya generationens strategier och program för landsbygdsutveckling skall byggas kring följande tre axlar: en för konkurrens för jordbruk, livsmedel och skogsbruk, en för markförvaltning-miljö och en för livskvalitet/mångfald i landsbygdsområden.
Ändring 11 Bilaga, punkt 2.4, stycke 1
Landsbygdsområden kännetecknas av ett stort antal olika betingelser, allt från avlägsna områden som lider av utflyttning och nedgång till områden i närheten av städer som blir allt mer pressade av dessa.
Landsbygdsområden kännetecknas av ett stort antal olika betingelser, allt från avlägsna områden, bergstrakter och mindre gynnade områden som lider av utflyttning och nedgång till områden i närheten av städer som blir allt mer pressade av dessa. Därför krävs differentierade strategier för landsbygdsutveckling.
Ändring 12 och 13 Bilaga, punkt 2.4, stycke 2
Enligt OECD-definitionen, som baseras på befolkningstäthet6, utgör landsbygdsområden 92 % av territoriet i EU-25. Dessutom bor 19 % av befolkningen i områden som i princip är att betrakta som landsbygd och 37 % i utpräglade landsbygdsområden. Dessa områden genererar 45 % av FV i EU-25 och svarar för 53 % av sysselsättningen, men tycks släpa efter i fråga om ett antal socio-ekonomiska indikatorer jämfört med andra områden, till exempel i fråga om strukturella indikatorer. Inkomsten per person ligger cirka en tredjedel lägre i landsbygdsområden och förvärvsfrekvensen för kvinnor är lägre än i andra områden. Servicesektorn är sämre utvecklad, och antalet högutbildade och andelen hushåll med bredbandsuppkoppling är lägre. I vissa landsbygdsområden är långa avstånd och avlägset läge stora problem. De nackdelarna verkar vara ännu mer framträdande i områden som är starkt landsbygdspräglade, även om den allmänna bilden inom EU kan skifta kraftigt mellan medlemsstaterna. I avlägsna landsbygdsområden är bristen på möjligheter, kontakter och utbildningsinfrastruktur ett särskilt allvarligt problem för kvinnor och yngre personer.
Enligt OECD-definitionen6, som baseras på befolkningstäthet, utgör landsbygdsområden 92 % av territoriet i EU-25. Dessutom bor 19 % av befolkningen i områden som i princip är att betrakta som landsbygd och 37 % i utpräglade landsbygdsområden. Dessa områden genererar 45 % av FV i EU-25 och svarar för 53 % av sysselsättningen, men tycks släpa efter i fråga om ett antal socio-ekonomiska indikatorer jämfört med andra områden, till exempel i fråga om strukturella indikatorer. Inkomsten per person ligger cirka en tredjedel lägre i landsbygdsområden och förvärvsfrekvensen för kvinnor är lägre än i andra områden. Servicesektorn är sämre utvecklad, och antalet högutbildade och andelen hushåll med bredbandsuppkoppling är lägre. I vissa landsbygdsområden är långa avstånd och avlägset läge stora problem. De nackdelarna verkar vara ännu mer framträdande i områden som är starkt landsbygdspräglade och i de yttersta randområdena, där jordbruksföretagen kännetecknas av ett isolerat läge, småskalighet och svag produktdiversifiering samt påverkas av svåra klimatförhållanden. I avlägsna landsbygdsområden är bristen på möjligheter, kontakter och utbildningsinfrastruktur ett särskilt allvarligt problem för kvinnor och yngre personer.
_____________________ 6. OECD-definitionen baseras på den del av befolkningen som lever i landsbygdskommuner (dvs. med färre än 150 invånare per km2) i en given NUTS III-region. Se den utvidgade konsekvensanalysen SEK(2004) 931. Detta är den enda internationellt erkända definitionen av landsbygdsområden. I vissa fall tar dock definitionen inte hänsyn till den befolkning som lever i mer tätbefolkade landsbygdsområden, främst i närheten av städer.
_____________________ 6. OECD-definitionen baseras på den del av befolkningen som lever i landsbygdskommuner (dvs. med färre än 150 invånare per km2) i en given NUTS III-region. Se den utvidgade konsekvensanalysen SEK(2004) 931. Detta är den enda internationellt erkända definitionen av landsbygdsområden. I vissa fall tar dock definitionen inte hänsyn till den befolkning som lever i mer tätbefolkade landsbygdsområden, främst i närheten av städer. I dessa riktlinjer används OECD-definitionen endast för statistiska och beskrivande ändamål.
Ändring 14 Bilaga, punkt 2.4, stycke 3
I EU:s 15 gamla medlemsstater står jordbruket för 2 % av BNP, i de nya för 3 % och mer än 10% i Rumänien och Bulgarien. I de nya medlemsstaterna arbetar tre gånger så många inom jordbruket (12 %) som i de gamla medlemsstaterna (4 %). I Bulgarien och Rumänien är andelen sysselsatta inom jordbruket betydligt högre.
I EU:s 15 gamla medlemsstater står jordbruket för 2 % av BNP, i de nya för 3 % och mer än 10 % i Rumänien och Bulgarien. I de nya medlemsstaterna arbetar tre gånger så många inom jordbruket (12 %) som i de gamla medlemsstaterna (4 %). I Bulgarien och Rumänien är andelen sysselsatta inom jordbruket betydligt högre. De nya medlemsstaterna kännetecknas av en avsevärd underfinansiering av jordbrukssektorn och enorma skillnader i inkomstnivå jämfört med de övriga medlemsstaterna. Sammanhållningsprincipen skall därför också tillämpas i landsbygdsområden.
Ändring 15 Bilaga, punkt 2.4, stycke 7a (nytt)
Hantverkets betydelse i landsbygdsområden måste också framhållas. Hantverket berör alla verksamhetsområden, exempelvis byggnads-, livsmedels- och transportbranschen, textilindustrin, etc., och det bidrar till att skapa arbetstillfällen och utbildning för ungdomar i form av lärlingsplatser, att föra vidare det traditionella kunnandet och att skapa social sammanhållning i de mest avlägsna områdena.
Ändring 16 Bilaga, punkt 2.4, stycke 8
När Lissabonstrategin nystartades, bekräftade Europeiska rådet att strategin måste ses i ett vidare sammanhang av hållbar utveckling, dvs. att dagens behov skall uppfyllas utan att kommande generationers möjligheter att få sina behov tillgodosedda skall äventyras. Den nya programperioden är ett unikt tillfälle att inrikta stödet från den nya fonden för landsbygdsutveckling på tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet. I det avseendet överensstämmer den helt och hållet med förklaringen om riktlinjer för en hållbar utveckling och det förnyade programmet för Lissabonstrategin där det strävas efter att styra resurserna på ett sådant sätt att Europa blir attraktivare för investeringar och arbete, att man gynnar kunskaper och nytänkande för ökad tillväxt och att man skapar fler och bättre arbetstillfällen.
När Lissabonstrategin nystartades, bekräftade Europeiska rådet att strategin måste ses i ett vidare sammanhang av hållbar utveckling, dvs. att dagens behov skall uppfyllas utan att kommande generationers möjligheter att få sina behov tillgodosedda skall äventyras. Den nya programperioden är ett unikt tillfälle att inrikta stödet från den nya fonden för landsbygdsutveckling på tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet. I det avseendet överensstämmer den helt och hållet med förklaringen om riktlinjer för en hållbar utveckling och det förnyade programmet för Lissabonstrategin där det strävas efter att styra resurserna på ett sådant sätt att Europa blir attraktivare för investeringar och arbete, att man gynnar kunskaper och nytänkande för ökad tillväxt och att man skapar fler och bättre arbetstillfällen. Landsbygdsområdena är missgynnade, eftersom människorna där inte har tillgång till tjänster som är på samma nivå och av samma kvalitet som de tjänster som finns tillgängliga i städer. Denna brist i tillhandahållandet av tjänster, såsom vägar, kollektivtrafik, informationsteknik, etc., gör det svårt för människor som vill arbeta och bo på landsbygden.
Ändring 17 Bilaga, punkt 2.4, stycke 9
Politiken för landsbygdsutveckling måste hjälpa landsbygdsområdena att uppnå dessa mål under perioden 2007–2013. För det krävs att frågor kring konkurrenskraften, skapandet av nya arbetstillfällen och innovation på landsbygden angrips på ett mer strategiskt sätt och att programmen styrs bättre. Vidare måste man lägga tyngdpunkten på investeringar i människor, know-how och kapital i jord- och skogsbrukssektorerna, på nya sätt ta fram miljötjänster som gagnar inblandade och på att skapa fler och bättre arbeten genom en diversifiering, främst för kvinnor och yngre. Genom att bidra till att EU:s landsbygdsområden kan uppfylla sin potential som attraktiva regioner för investeringar, arbete och boende, kan politiken för landsbygdsutveckling ha betydelse för EU:s hållbara utveckling.
Politiken för landsbygdsutveckling måste hjälpa befolkningen i landsbygdsområdena att genom insatser i partnerskap mellan statliga organ och det civila samhället försöka uppnå dessa mål under perioden 2007–2013. För att de tre målen sammanhållning, konkurrenskraft och hållbarhet skall uppnås krävs ett mer strategiskt angreppssätt från medlemsstaternas och EU:s sida. Det kommer att bidra till skapandet av nya arbetstillfällen, innovation och till att programmen styrs bättre i landsbygdsområdena. Vidare måste man lägga tyngdpunkten på investeringar i människor, know-how och kapital i jord- och skogsbrukssektorerna, på nya sätt ta fram miljötjänster som gagnar inblandade och på att skapa fler och bättre arbeten genom en diversifiering, främst för kvinnor och yngre. Genom att bidra till att EU:s landsbygdsområden kan uppfylla sin potential som attraktiva regioner för investeringar, arbete och boende, kan politiken för landsbygdsutveckling ha betydelse för EU:s hållbara utveckling. Stödet till landsbygdsutveckling borde särskilt utformas så att garantier ges för att nödvändiga anslag betalas ut till de nya medlemsstaterna för att minska avståndet mellan dessa och EU-15.
Ändring 18 Bilaga, punkt 3
Inom ramen för de mål som fastställs i förordningen om landsbygdsutveckling, anger riktlinjerna gemenskapens prioriteringar, som syftar till att integrera de viktigaste av de politiska prioriteringarna i slutsatserna från rådets toppmöten i Lissabon och Göteborg. För varje uppsättning prioriteringar, presenteras nyckelåtgärder. Med dessa strategiska riktlinjer som underlag skall medlemsstaterna förbereda sina nationella strategier för landsbygdsutveckling, som utgör referensramverket för utarbetandet av programmen för landsbygdsutveckling.
Inom ramen för de mål som fastställs i förordningen om landsbygdsutveckling, anger de strategiska riktlinjerna som anges nedan gemenskapens prioriteringar i enlighet med artikel 9 i förordning (EG) nr 1698/2005. Riktlinjerna syftar till att integrera de viktigaste av de politiska prioriteringarna i slutsatserna från rådets toppmöten i Lissabon, Göteborg och Luxemburg. För varje uppsättning prioriteringar presenteras för åskådlighetens skull nyckelåtgärder. Med dessa strategiska riktlinjer som underlag skall medlemsstaterna förbereda sina nationella strategier för landsbygdsutveckling, som utgör referensramverket för utarbetandet av programmen för landsbygdsutveckling. I samband med utarbetandet av programmen för landsbygdsutveckling skall medlemsstaterna ges nödvändig flexibilitet för att anpassa gemenskapens prioriteringar, för att de skall kunna tillämpa dem på de särskilda förhållanden som råder inom respektive land. Medlemsstaterna har även möjlighet att senare göra justeringar, om det är tillräckligt motiverat.
Ändring 19 Bilaga, punkt 3.1, Riktlinje, stycke 2
De resurser som avsatts för axel 1 bör bidra till en stark och dynamisk europeisk livsmedelssektor genom att de inriktas på de prioriterade områdena kunskapsöverföring och innovation i livsmedelskedjan och investeringar i fysiskt och mänskligt kapital.
De resurser som avsatts för axel 1 bör bidra till en stark och dynamisk europeisk jordbruks-, skogsbruks- och livsmedelssektor genom att de inriktas på de prioriterade områdena kunskapsöverföring, modernisering och innovation i jordbruks- och livsmedelskedjan och investeringar i fysiskt och mänskligt kapital, bland annat genom att främja användning av IKT och genom att möta de särskilda behoven hos unga lantbrukare.
Ändring 21 Bilaga, punkt 3.1, stycke 1, inledningen
För att uppfylla dessa prioriteringar, bör medlemsstaterna inrikta sitt stöd på följande nyckelåtgärder:
För att uppfylla dessa prioriteringar, uppmanas medlemsstaterna att inrikta sitt stöd på nyckelåtgärder. Sådana nyckelåtgärder skulle kunna inbegripa:
Ändring 22 Bilaga, punkt 3.1, stycke 1, strecksats 1
– att underlätta innovation och tillgång till forskning och utveckling. Innovation blir allt viktigare för Europas jordbruks, livsmedels- och skogsbrukssektorer. Att Europas stora livsmedelsföretag ofta ligger långt framme i fråga om nya trender, hindrar inte att införandet av nya produkter och processer i stor utsträckning skulle kunna bidra till bättre resultat för mindre förädlingsföretag och jordbruksföretag. Framförallt skulle nya samarbetsformer kunna underlätta åtkomsten till forskning och utveckling, innovation och åtgärder som vidtas inom sjunde ramprogrammet
– att underlätta innovation och tillgång till forskning och utveckling. Innovation blir allt viktigare för Europas jordbruks, livsmedels- och skogsbrukssektorer. Att Europas stora livsmedelsföretag ofta ligger långt framme i fråga om nya trender, hindrar inte att införandet av nya produkter och processer i stor utsträckning skulle kunna bidra till bättre resultat för mindre förädlingsföretag och jordbruksföretag. Framförallt skulle nya samarbetsformer kunna underlätta åtkomsten till forskning och utveckling samt innovation, bland annat genom att erbjuda tillgång till externa laboratorier för kvalitetsgranskning och -förbättring, men även genom andra åtgärder som vidtas både inom sjunde ramprogrammet och inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (2007–2013).
Ändring 23 Bilaga, punkt 3.1, stycke 1, strecksats 2
– att förbättra integrering i livsmedelskedjan. Europas livsmedelsindustri tillhör världens mest konkurrenskraftiga och innovativa, men står inför allt hårdare internationell konkurrens. Inom landsbygdsekonomin finns goda förutsättningar för att skapa och marknadsföra nya produkter, att behålla fördelar på landsbygden genom kvalitetsprogram och att förbättra imagen hos europeiska produkter på världsmarknaden. Rådgivande tjänster och stöd i syfte att uppnå gemenskapsstandarder kommer att bidra till den integreringen. En marknadsinriktad jordbrukssektor kommer att bidra till att ytterligare befästa den europeiska livsmedelssektorns ställning som en viktig arbetsgivare och källa till ekonomisk tillväxt
– att anpassa utbudet till efterfrågan och att förbättra integrering i livsmedelskedjan. Europas livsmedelsindustri tillhör världens mest konkurrenskraftiga och innovativa, men står inför allt hårdare internationell konkurrens. Inom landsbygdsekonomin finns goda förutsättningar för att skapa och marknadsföra nya produkter och för att behålla fördelar på landsbygden. Detta kan särskilt åstadkommas genom system för kvalitetskontroll, utveckling och tillämpning av gemensamma normer, konsumentupplysning samt främjande av jordbruksprodukternas igenkännlighet. Dessa åtgärder bidrar också till att förbättra imagen hos europeiska produkter på världsmarknaden. Särskilt lokala och regionala produkter bör i synnerhet främjas. Rådgivande tjänster och stöd i syfte att uppnå gemenskapsstandarder kommer att bidra till den integreringen. En marknadsinriktad jordbrukssektor kommer att bidra till att ytterligare befästa den europeiska livsmedelssektorns ställning som en viktig arbetsgivare och källa till ekonomisk tillväxt
Ändring 24 Bilaga, punkt 3.1, stycke 1, strecksats 4
– att främja en dynamisk företagaranda. De nyligen genomförda reformerna har skapat en marknadsorienterad miljö för det europeiska jordbruket, vilket skapat nya möjligheter för branschen. Om dessa möjligheter kan omsättas i praktiken beror dock på hur den strategiska och organisatoriska förmågan utvecklas
– att främja en dynamisk företagaranda. De nyligen genomförda reformerna och den skärpta internationella konkurrensen har skapat en marknadsorienterad miljö för det europeiska jordbruket, vilket skapat såväl nya utmaningar som nya möjligheter för branschen. Om dessa möjligheter kan omsättas i praktiken beror på hur den strategiska och organisatoriska förmågan och förmågan att driva företag utvecklas när det gäller lantbrukarna och deras familjer, och framför allt på om unga lantbrukare börjar utöva yrket
Ändring 25 Bilaga, punkt 3.1, stycke 1, strecksats 5
– att utveckla nya marknader för jordbruks- och skogsbruksprodukter. Nya marknader kan erbjuda ökat mervärde. Stöd för investeringar och utbildning på området för annan produktion än livsmedelsproduktion inom ramen för landsbygdsutveckling kan komplettera åtgärder som vidtagits inom den första pelaren genom att det skapas nya, och nyskapande, marknader för produktion eller genom att man gynnar utvecklingen av varor för förnybar energi, som biobränslen och förädlingskapacitet
– att utveckla nya marknader för jordbruksprodukter och skogsindustrin. Nya marknader kan erbjuda ökat mervärde. Åtgärder i samband med information, medvetandegörande och skapande av nätverk tillför varje lands inre marknad nya möjligheter, detta även med avseende på ny exportverksamhet. Stöd för investeringar och utbildning på området för annan produktion än livsmedelsproduktion inom ramen för landsbygdsutveckling kan komplettera åtgärder som vidtagits inom den första pelaren genom att det skapas nya, och nyskapande, marknader för produktion, genom att bättre utnyttja avfallsprodukterna eller genom att man gynnar utvecklingen av varor för förnybar energi, som organiska varor, biobränslen och förädlingskapacitet eller främjar produkter med särskilda egenskaper, däribland kvalitetsprodukter och ursprungsskyddade produkter
Ändring 26 Bilaga, punkt 3.1, stycke 1, strecksats 6
– att förbättra miljöarbetet inom jord- och skogsbruk. Långsiktig hållbarhet kan bara uppnås om det tillverkas produkter som konsumenterna är villiga att köpa, samtidigt som hårda miljökrav efterlevs. Investeringar i förbättrat miljöarbete kan också leda till effektivare tillverkning, vilket gynnar bägge områden
– att förbättra miljöarbetet inom jord- och skogsbruk. Långsiktig hållbarhet kan bara uppnås om det tillverkas produkter som konsumenterna är villiga att köpa, samtidigt som hårda miljökrav efterlevs. Investeringar i förbättrat miljöarbete kan också leda till effektivare tillverkning, vilket gynnar bägge områden. Större vikt bör läggas vid ekologiskt jordbruk och tillverkning med traditionella metoder av regionala specialiteter
Ändring 27 Bilaga, punkt 3.1, stycke 1, strecksats 7
– att omstrukturera jordbrukssektorn. Landsbygdsutveckling är ett nyckelinstrument för omstrukturering, inte minst i de nya medlemsstaterna. Genom utvidgningen har jordbrukskartan ritats om. En lyckad anpassning av jordbruket kan vara rätt instrument för att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och miljömässiga hållbarhet och för att skapa fler arbetstillfällen och öka tillväxten i de områden av ekonomin som har anknytning till jordbruket. Alla medlemsstater bör stödja förberedelserna inför de förändringar som omstruktureringen kommer att leda till inom jordbrukssektorn och i förebyggande syfte utbilda jordbrukare, framförallt i fråga om överförbara färdigheter.
– att omstrukturera och modernisera jordbrukssektorn. Landsbygdsutveckling är ett nyckelinstrument för omstrukturering och modernisering av jordbruks- och skogsbrukssektorn. Investeringarna i jordbruket måste fortsätta såväl i de gamla som i de nya medlemsstaterna. Genom utvidgningen, men även genom utvecklingen på den internationella och inre marknaden samt genom förändrade preferenser och krav hos konsumenterna, har jordbrukskartan ritats om och de nya medlemsstaterna bör kunna dra nytta av övergångsbestämmelserna om delvis självförsörjande jordbruksföretag och producentgrupper. En lyckad anpassning av jordbruket kan vara rätt instrument för att förbättra jordbrukssektorns konkurrenskraft och miljömässiga hållbarhet och för att skapa fler arbetstillfällen och öka tillväxten i de områden av ekonomin som har anknytning till jordbruket. Alla medlemsstater bör stödja förberedelserna och investeringarna inför de förändringar som omstruktureringen och moderniseringen kommer att leda till inom jordbrukssektorn och i förebyggande syfte utbilda jordbrukare, framförallt i fråga om överförbara färdigheter och när det gäller att skapa alternativa inkomstkällor.
Ändring 28 Bilaga, punkt 3.1, stycke 1, strecksats 7a (ny)
– att stödja lokala initiativ såsom lokala jordbruksmarknader och lokala ordningar för livsmedelskvalitet.
Ändring 29 Bilaga, punkt 3.1, stycke 1, strecksats 7b (ny)
– att underlätta generationsskiftet. Att säkra generationsskiftet är absolut nödvändigt för denna sektors överlevnad i medlemsstaterna. Europeiska unionen bör i så stor utsträckning som möjligt minska de administrativa hinder som de unga lantbrukarna tidigare stötte på då de ansökte om stöd från fonden för landsbygdsutveckling. Generationsskiftet bör vara en prioriterad målsättning under samtliga axlar.
Ändring 30 Bilaga, punkt 3.1, stycke 2
För att underlätta generationsskiftet inom jordbruket bör man överväga en kombination av de åtgärder som finns under axel 1 och som är skräddarsydda för att möta behoven hos unga lantbrukare.
För att underlätta generationsskiftet inom jordbruket bör man överväga en kombination av de åtgärder som finns under axel 1 och som är skräddarsydda för att möta behoven hos unga lantbrukare, särskilt i form av startstöd och stöd till övertagande av jordbruksföretag.
Ändring 31 Bilaga, punkt 3.2, Riktlinje
För att bevara och förbättra EU:s naturresurser och landskap i landsbygdsområden, bör de resurser som avsatts för axel 2 bidra till följande tre prioriterade områden på EU-nivå: biologisk mångfald och bevarande av jord- och skogsbruk med högt naturvärde, vatten och klimatförändring. De åtgärder som står till förfogande under axel 2 bör användas för att integrera dessa miljömål och bidra till genomförandet av nätverket Natura 2000 i fråga om jord- och skogsbruk, till åtagandet från toppmötet i Göteborg om att till 2010 vända nedgången i den biologiska mångfalden, till målen i vattenramdirektivet och till målen i Kyoto-protokollet om att dämpa klimatförändringen.
För att bevara och förbättra EU:s naturresurser och landskap i landsbygdsområden, och i största möjliga utsträckning genom samarbete med lantbrukare och andra markägare, bör de resurser som avsatts för axel 2 bidra till följande fyra prioriterade områden på EU-nivå: biologisk mångfald och bevarande av jord- och skogsbruk med högt naturvärde liksom traditionella jordbrukslandskap, hållbart utnyttjande av vattenresurserna, bevarande och skydd av mark och klimatförändring. De åtgärder som står till förfogande under axel 2 bör användas för att integrera dessa miljömål särskilt med avseende på missgynnade landsbygdsområden, och bidra till genomförandet av nätverket Natura 2000 i fråga om jord- och skogsbruk, till åtagandet från toppmötet i Göteborg om att till 2010 vända nedgången i den biologiska mångfalden, till målen i vattenramdirektivet och till målen i Kyoto-protokollet om att dämpa klimatförändringen.
Ändring 32 Bilaga, punkt 3.2, inledningen
För att uppfylla dessa prioriteringar, bör medlemsstaterna inrikta sitt stöd på följande nyckelåtgärder:
För att uppfylla dessa prioriteringar, uppmanas medlemsstaterna att inrikta sitt stöd på nyckelåtgärder. Dessa nyckelåtgärder skulle kunna inbegripa:
Ändring 33 Bilaga, punkt 3.2, strecksats 1
– att främja miljötjänster och djurvänliga jordbruksmetoder. Europas medborgare förväntar sig att jordbruket uppfyller obligatoriska normer. Många anser sig dock också att jordbrukare skall belönas om de undertecknar åtaganden som sträcker sig längre än så och erbjuder tjänster som marknaden inte kan erbjuda. Detta gäller främst särskilda resurser som vatten och mark
– att främja miljötjänster och jordbruksmetoder som tar hänsyn till den biologiska mångfalden och miljön. Europas medborgare förväntar sig att jordbruket uppfyller obligatoriska normer. Många anser sig dock också att jordbrukare skall belönas om de undertecknar åtaganden som sträcker sig längre än så och erbjuder tjänster som marknaden inte kan erbjuda. Detta gäller främst särskilda resurser som vatten och mark
Ändring 34 Bilaga, punkt 3.2, strecksats 2
– att bevara odlingslandskapet. I Europa är mycket av den högt uppskattade landsbygdsmiljön resultatet av jordbruk. Väl avpassade jordbrukssystem bidrar till att bevara landskap och olika livsmiljöer, allt från till exempel våtmarker till torra ängar och betesmarker i bergstrakter. I många områden utgör detta en viktig del av kultur- och naturarvet och av den dragningskraft som landsbygdsområden har som bostadsort och arbetsplats
– att bevara det naturliga landskapet och odlingslandskapet. I Europa är mycket av den högt uppskattade landsbygdsmiljön resultatet av jord- och skogsbruk. Väl avpassade jordbrukssystem bidrar till att bevara landskap och olika livsmiljöer, allt från till exempel våtmarker till torra ängar och betesmarker i bergstrakter. Om man föreskriver eller begränsar jordbruksmetoderna och om landskap och livsmiljöer måste bevaras till följd av detta bör det införas ett partnerskap mellan jordbrukare, markägare och offentliga organ för att garantera samråd, samarbete och i förekommande fall ersättning. I många områden utgör detta en viktig del av kultur- och naturarvet och av den dragningskraft som landsbygdsområden har som bostadsort, turistort och arbetsplats. För att bevara ett öppet odlingslandskap är det nödvändigt att främja traditionella tillverkningstekniker inom jordbruket samt den landsbygdskultur som är kopplad till dessa. Särskilt stöd måste beviljas för att förebygga katastrofer som översvämningar, torka, livsmedelsbrist och skogsbränder, vilka ofta inträffar i mindre gynnade områden, samt för att bekämpa ökenspridning
Ändring 35 Bilaga, punkt 3.2, strecksats 2a (ny)
– att framhålla skogens betydelse. Skogarna bidrar till att skydda miljön på ett specifikt sätt, eftersom de reglerar vattnet, lagrar de huvudsakliga växthusgaserna och vissa miljögifter i marken, bevarar biomassan och förebygger naturkatastrofer såsom bränder och jordskred
Ändring 36 Bilaga, punkt 3.2, strecksats 3
– att bekämpa klimatförändringar. Jord- och skogsbruket ligger mycket långt fram i utvecklingen av förnybar energi och som leverantör av material till bioenergianläggningar. Vid utvecklingen av dessa energikällor måste man beakta målet att minska utsläpp av växthusgaser och bevara den kolsänkeeffekt som skogar och organiskt material i marken har
– att främja förnybara energikällor i syfte att bekämpa klimatförändringar. Jord- och skogsbruket ligger mycket långt fram i utvecklingen av förnybar energi och som leverantör av material till bioenergianläggningar. Vid utvecklingen av dessa energikällor måste man beakta målet att minska utsläpp av växthusgaser och behovet av att utöka den kolsänkeeffekt som skogar och organiskt material i marken har. I samband med alla stödåtgärder måste man beakta livsmedelssituationen i världen och konkurrensen mellan areal för förnybara energikällor och för livsmedelsförsörjning
Ändring 37 Bilaga, punkt 3.2, strecksats 3a (ny)
– att förhindra naturkatastrofer och andra olyckor och återställa förhållanden efter sådana, till exempel genom skogsskydd, bekämpning av ökenspridning och åtgärder för att tackla översvämningar
Ändring 38 Bilaga, punkt 3.2, stycke 1, strecksats 4a (ny)
– att stärka forskning kring energigrödor och processen i samband med produktion av biobränslen, i syfte att minska produktionskostnaderna och öka vinstmarginalen på ett sätt som gör produktionen av biobränslen konkurrenskraftig i förhållande till konventionella bränsleformer
Ändring 39 Bilaga, punkt 3.2, strecksats 6
– att gynna balans mellan olika områden. Program för landsbygdsutveckling kan på ett viktigt sätt bidra till att göra landsbygdsområden attraktiva. De kan också bidra till man i en konkurrensutsatt kunskapsbaserad ekonomi upprätthåller en hållbar balans mellan stad och landsbygd. I kombination med andra programaxlar, kan åtgärder i fråga om markförvaltning ge ett reellt bidrag till den geografiska fördelningen av den ekonomiska verksamheten och till sammanhållningen mellan olika områden.
– att gynna balans mellan olika områden. Program för landsbygdsutveckling kan på ett viktigt sätt bidra till att göra landsbygdsområden attraktiva. De kan också bidra till man i en konkurrensutsatt kunskapsbaserad ekonomi upprätthåller en hållbar balans mellan stad och landsbygd. I kombination med andra programaxlar, kan åtgärder i fråga om markförvaltning ge ett reellt bidrag till den geografiska fördelningen av den ekonomiska verksamheten och till sammanhållningen mellan olika områden. För att marken skall utnyttjas på ett balanserat sätt är det dessutom nödvändigt att bevilja särskilt stöd till åtgärder i de mest missgynnade områdena och till områden med naturbetingade eller permanenta svårigheter.
Ändring 40 Bilaga, punkt 3.3, rubriken
3.3. Att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden och uppmuntra mångfald
3.3. Att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden och uppmuntra mångfald inom landsbygdsekonomin
Ändring 41 Bilaga, punkt 3.3, Riktlinje
De resurser som är avsatta för mångfald inom landsbygdsekonomin och livskvalitet på landsbygden under axel 3 bör bidra till den överordnade principen om att skapa arbetstillfällen. De åtgärder som finns tillgängliga under axel 3 bör främst användas för att främja kapacitetsuppbyggnad, förvärvande av färdigheter och organisation av lokal strategiutveckling samt för att se till att landsbygdsområden även är attraktiva för kommande generationer. När utbildning, information och entreprenörskap skall främjas, bör de särskilda behoven hos kvinnor och unga beaktas.
De resurser som är avsatta för mångfald inom landsbygdsekonomin och livskvalitet på landsbygden under axel 3 bör bidra till den överordnade principen om att skapa nya arbetstillfällen samt bidra till att befästa den nuvarande sysselsättningsnivån och skapa villkor för tillväxt. De åtgärder som finns tillgängliga under axel 3 bör främst användas för att främja kapacitetsuppbyggnad, förvärvande av färdigheter och organisation av lokal strategiutveckling samt för att se till att landsbygdsområden även är attraktiva för kommande generationer och att lokalsamhällena förblir centrum för utvecklingen av landsbygden. När utbildning, information och entreprenörskap skall främjas, bör särskild uppmärksamhet ägnas undanröjandet av hinder för de människor vars tillträde till arbetsmarknaden för närvarande försvåras på grund av kön, ålder eller funktionshinder.
Ändring 42 Bilaga, punkt 3.3, inledningen
För att uppfylla dessa prioriteringar, bör medlemsstaterna inrikta sitt stöd på följande nyckelåtgärder:
För att uppfylla dessa prioriteringar uppmanas medlemsstaterna att inrikta sitt stöd på nyckelåtgärder. Dessa nyckelåtgärder skulle kunna inbegripa:
Ändring 43 Bilaga, punkt 3.3, strecksats 1
– att öka den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningsnivån inom landsbygdsekonomin i vidare bemärkelse. Diversifiering är nödvändig för tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling i landsbygdsområden, och bidrar på så vis till bättre balans mellan olika områden, ur både ekonomisk och social synvinkel. Turism, hantverk och tillhandahållandet av rekreationsmöjligheter är tillväxtsektorer i många regioner och erbjuder möjligheter både för mångfald inom jordbruket och utveckling av mikroföretag inom landsbygdsekonomin i vidare bemärkelse
– att öka den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningsnivån inom landsbygdsekonomin i vidare bemärkelse. Diversifiering är nödvändig för tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling i landsbygdsområden, och bidrar på så vis till bättre balans mellan olika områden och till stärkt sammanhållning mellan landsbygd och stad, ur både ekonomisk och social synvinkel. Turism, hantverk och tillhandahållandet av rekreationsmöjligheter är tillväxtsektorer i många regioner och erbjuder möjligheter både för mångfald inom jordbruket och utveckling av mikroföretag inom landsbygdsekonomin i vidare bemärkelse
Ändring 44 Bilaga, punkt 3.3, strecksats 1a (ny)
– att bevara och utveckla servicen för att kunna behålla befolkningen och ta emot nya invånare. Beroende på områdenas, befolkningens och de socioekonomiska aktörernas behov kan det vara fråga om närbutiker, barnomsorg, äldreboenden, sociala bostäder, hyresrätter, kulturcentra, transporter, tjänster av allmänt intresse som hälsovård, etc.
Ändring 45 Bilaga, punkt 3.3, strecksats 2
– att uppmuntra till fler kvinnor på arbetsmarknaden. Lokala initiativ för bättre barnomsorg på landsbygden kan göra det lättare för kvinnor att få fotfäste på arbetsmarknaden. Det kan handla om utbyggd barnomsorg, eventuellt i kombination med olika initiativ för att uppmuntra startandet av småföretag som sysslar med landsbygdsrelaterad verksamhet
– att uppmuntra till fler kvinnor på arbetsmarknaden. Lokala initiativ för bättre, ändamålsenlig barnomsorg av god kvalitet och till överkomligt pris på landsbygden kan göra det lättare för kvinnor att få fotfäste på arbetsmarknaden. Det kan handla om utbyggd barnomsorg, utbildning av personal inom barnomsorgen, tillhandahållande av utbildning och tillgång till mikrokrediter för startande av företag, samt utveckling och upprättande av nätverk för kvinnor
Ändring 46 Bilaga, punkt 3.3, strecksats 2a (ny)
– att främja förnyelse och utveckling av byarna. Integrerade strategier för en diversifiering av den ekonomiska verksamheten, skydd av landsbygdens kulturella arv och investeringar i infrastruktur för lokala tjänster kan bidra till att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområdena och därigenom medverka till att bromsa avfolkningen på landsbygden
Ändring 47 Bilaga, punkt 3.3, strecksats 3
– att utveckla mikroföretag och hantverk. Detta kan ske med traditionella yrkeskunskaper eller nya kunskaper som bas, främst i kombination med inköp av utrustning, utbildning och mentorskap, vilket bidrar till att främja entreprenörskap och utveckla det ekonomiska nätet
– att utveckla mikroföretag och hantverk samt hantverk i hemmet. Detta kan ske med traditionella yrkeskunskaper eller nya kunskaper som bas, främst i kombination med inköp av utrustning, utbildning och mentorskap, vilket bidrar till att främja entreprenörskap och utveckla det ekonomiska nätet
Ändring 48 Bilaga, punkt 3.3, strecksats 4
– att utbilda unga i traditionella yrkeskunskaper kan hjälpa till att möta efterfrågan på turism, rekreation, miljötjänster och kvalitetsprodukter
– att lyfta fram de traditionella yrkeskunskaperna på landsbygden och tillämpningen av kvalitetsstandarder såsom märken och etiska regler, samt införliva detta i utbildningen av ungdomar, vilket kan hjälpa till att möta efterfrågan på turism, rekreation, miljötjänster och kvalitet, och särskilt traditionella produkter. Det kan även ge den äldre generationen möjlighet att förmedla sina kunskaper till den yngre generationen
Ändring 49 Bilaga, punkt 3.3, strecksats 5
– att IKT används och sprids i högre grad. Användningen och spridningen av IKT är av grundläggande betydelse på landsbygden när det gäller diversifiering, lokal utveckling, tillhandahållande av lokala tjänster och främjande av e integration . Genom IKT-initiativ på mindre orter där man kombinerar IT utrustning, nätverkssamarbete och utbildning inom e kompetens kan man uppnå stordriftsfördelar. Den typen av initiativ kan göra det enklare för jordbruk och landsbygdsföretag att använda IT och e-handel i större utsträckning. De möjligheter som Internet och bredband erbjuder måste utnyttjas fullt ut, till exempel genom strukturprogram inom strukturfonderna, så att de geografiska nackdelarna av placeringen på landsbygden kan mildras
– att IKT används och sprids i högre grad. Genom IKT öppnas nya perspektiv för landsbygden som bostadsort och arbetsplats. Genom möjligheten till distansarbete och anslutning till internationella informationsnät blir landsbygden attraktiv för innovativa företag. Användningen och spridningen av IKT är av grundläggande betydelse på landsbygden när det gäller diversifiering, lokal utveckling, tillhandahållande av lokala tjänster och främjande av e integration . Genom IKT-initiativ på mindre orter där man kombinerar IT utrustning, nätverkssamarbete och utbildning inom e kompetens kan man uppnå stordriftsfördelar. Den typen av initiativ kan göra det enklare för jordbruk och landsbygdsföretag att använda IT och e-handel i större utsträckning. De möjligheter som Internet och bredband erbjuder måste utnyttjas fullt ut, till exempel genom strukturprogram inom strukturfonderna, så att de geografiska nackdelarna av placeringen på landsbygden kan mildras
Ändring 50 Bilaga, punkt 3.3, strecksats 6
– att utveckla tillhandahållandet och den innovativa användningen av förnybara energikällor. Detta kan bidra till att skapa nya avsättningsmöjligheter för jord- och skogsbruksprodukter, tillhandahållandet av lokala tjänster och ökad mångfald inom landsbygdsekonomin
– att utveckla tillhandahållandet och den innovativa användningen av förnybara energikällor och organiska material samt främjande av system för energieffektivitet och energitjänster riktade till producenterna kan bidra till att skapa nya avsättningsmöjligheter för jord- och skogsbruksprodukter, tillhandahållandet av lokala tjänster och ökad mångfald inom landsbygdsekonomin
Ändring 51 Bilaga, punkt 3.3, strecksats 7
– att uppmuntra turismen. Turism är en viktig tillväxtsektor på många ställen på landsbygden. Om IKT används inom turistnäringen för bokningar, reklam, marknadsföring, utformning av tjänster och fritidsaktiviteter kan det locka fler turister som stannar längre, speciellt om man upprättar band till mindre företag och uppmuntrar jordbruksturism
– att uppmuntra turismen. Turism är en viktig tillväxtsektor på många ställen på landsbygden och bör grundas på det befintliga natur- och kulturarvet. Om IKT används inom turistnäringen för bokningar, reklam, marknadsföring, utformning av tjänster och fritidsaktiviteter kan det locka fler turister som stannar längre, speciellt om man upprättar band till mindre företag och uppmuntrar jordbruksturism, andra former av miljömässigt hållbar turism och turism relaterad till sport
Ändring 52 Bilaga, punkt 3.3, strecksats 7a (ny)
– att gjuta nytt liv i landsbygdskulturen. Landsbygdsbefolkningens kultur kan utgöra ett ekonomiskt mervärde, i synnerhet för turismen. Hantverk, gastronomi, typiska jordbruksprodukter och traditionella tillverkningstekniker, folklore samt arkitektur som är specifik för landsbygden bör skyddas och i vissa fall återupplivas. Trots att dessa traditioner utgör ett mervärde riskerar de att helt utplånas till följd av landsbygdens avfolkning, landsbygdsbefolkningens åldrande och de ungas bristande intresse, i synnerhet i de mest missgynnade regionerna
Ändring 53 Bilaga, punkt 3.3, strecksats 8
– att uppgradera den lokala infrastrukturen, främst i de nya medlemsstaterna. Under de närmaste åren kommer det att ske tunga investeringar i större infrastrukturer för telekommunikation, transport, energi och vatten. Strukturfonderna kommer att erbjuda betydande stöd, alltifrån stöd till transeuropeiska nät till utvecklingen av samarbete med företag eller vetenskapsparker. För att multiplikatoreffekten skall kunna omsättas helt och hållet i arbetstillfällen och tillväxt, kan småskalig lokal infrastruktur som får stöd via program för landsbygdsutveckling spela en betydande roll när det gäller att slussa dessa stora investeringar till lokala strategier för mångfald och utveckling av den potential som finns inom jordbruks och livsmedelssektorn.
– att uppgradera den lokala infrastrukturen, främst i de nya medlemsstaterna. Under de närmaste åren kommer det att ske tunga investeringar i större infrastrukturer för telekommunikation, transport, energi och vatten. Strukturfonderna kommer att erbjuda betydande stöd, alltifrån stöd till transeuropeiska nät till utvecklingen av samarbete med företag eller vetenskapsparker. En rättvis andel av dessa resurser bör riktas till landsbygdsområden i syfte att trygga en betydande balans i utvecklingen mellan landsbygdsområden och stadsområden. För att multiplikatoreffekten skall kunna omsättas helt och hållet i arbetstillfällen och tillväxt, kan småskalig lokal infrastruktur som får stöd via program för landsbygdsutveckling spela en betydande roll när det gäller att slussa dessa stora investeringar till lokala strategier för mångfald och utveckling av den potential som finns inom jordbruks och livsmedelssektorn.
Ändring 54 Bilaga, punkt 3.4, Riktlinje
De resurser som avsatts för axel 4 (Leader) bör bidra till prioriteringarna inom axlarna 1 och 2, och framförallt axel 3, men skall även spela en viktig roll när det gäller prioriteringen att förbättra styrningen och mobiliseringen av landsbygdsområdenas egen utvecklingspotential.
De resurser som avsatts för axel 4 (Leader) bör bidra till prioriteringarna inom axlarna 1 och 2, och framförallt axel 3, men skall även spela en viktig roll när det gäller prioriteringen att förbättra styrningen, uppmuntra befolkningen att stimulera en hållbar utveckling och mobilisera den potential som finns på lokal nivå.
Ändring 55 Bilaga, punkt 3.4, stycke 1
Stödet inom programmet Leader erbjuder möjligheten att inom ramen för en lokal utvecklingsstrategi som är baserad på de behov och starka sidor som finns i området kombinera de tre målen konkurrenskraft, miljö och livskvalitet/mångfald. Integrerade tillvägagångssätt som omfattar jordbrukare, skogsägare och andra aktörer på landsbygden kan skydda och förbättra det lokala natur- och kulturarvet, öka miljömedvetenheten, leda till investeringar i och främjande av specialprodukter, turism och förnybara resurser.
Stödet inom programmet Leader erbjuder möjligheten att inom ramen för en lokal utvecklingsstrategi som är baserad på de behov och starka sidor som finns i området kombinera de tre målen konkurrenskraft, miljö och livskvalitet/mångfald. Integrerade tillvägagångssätt som omfattar jordbrukare, skogsägare och andra aktörer på landsbygden kan skydda och förbättra det lokala natur- och kulturarvet, öka miljömedvetenheten, leda till investeringar i och främjande av specialprodukter, turism och förnybara resurser. Leaderprojekten bör fokuseras på prioriterade områden och på uppnående av resultat.
Ändring 56 Bilaga, punkt 3.4, stycke 2, strecksats 1
– att bygga upp kapacitet för lokala partnerskap, och uppmuntra till ökade kunskaper kan bidra till att mobilisera den lokala potentialen.
– att bygga upp kapacitet för lokala partnerskap, och uppmuntra till ökade kunskaper kan bidra till att mobilisera den lokala potentialen, förhindra social utslagning och bekämpa avfolkning.
Ändring 57 Bilaga, punkt 3.4, stycke 2, strecksats 2
– att främja offentlig-privata partnerskap. I första hand kommer Leader att fortsätta att spela en viktig roll för att uppmuntra innovativa metoder för landsbygdsutveckling och för att få till stånd samverkan mellan privata och offentliga sektorer.
– att främja offentlig-privata partnerskap. I första hand kommer Leader att fortsätta att spela en viktig roll för att säkra att samfunden involveras, uppmuntra innovativa metoder för landsbygdsutveckling och för att få till stånd samverkan mellan privata och offentliga sektorer.
Ändring 58 Bilaga, punkt 3.4, stycke 2, strecksats 3
– att främja samarbete och innovation. Lokala initiativ (som Leader) och stöd till mångfald kan spela en avgörande roll för att presentera nya idéer och metoder för människor, uppmuntra innovation och entreprenörskap samt för att gynna samhörighet och tillhandahållandet av lokala tjänster. Gemenskaper på nätet kan hjälpa till vid spridning av kunskaper, utbyte av bästa praxis och innovation i fråga om produkter och tjänster på landsbygden.
– att främja samarbete och innovation. Lokala initiativ (som Leader) och stöd till mångfald kan spela en avgörande roll för att presentera nya idéer och metoder för människor, uppmuntra innovation och entreprenörskap samt för att gynna samhörighet och tillhandahållandet av lokala tjänster. Särskild hänsyn måste tas till integrationen av nya befolkningsgrupper. Gemenskaper på nätet kan hjälpa till vid spridning av kunskaper, utbyte av bästa praxis och innovation i fråga om produkter och tjänster på landsbygden.
Ändring 59 Bilaga, punkt 3.4, stycke 2, strecksats 4
– att förbättra det lokala styret. Leader kan uppmuntra innovativa tillvägagångssätt för att knyta samman jord- och skogsbruk samt den lokala ekonomin, vilket bidrar till att öka mångfalden inom den ekonomiska basen och stärka de socio-ekonomiska banden på landsbygden.
– att förbättra det lokala styret. Leader kan uppmuntra innovativa tillvägagångssätt för att knyta samman jord- och skogsbruk samt den lokala ekonomin, vilket bidrar till att öka mångfalden inom den ekonomiska basen och stärka det socio-ekonomiska nätet i synnerhet på landsbygden.
Ändring 60 Bilaga, punkt 3.4, stycke 2, strecksats 4a (ny)
– att främja lokal Agenda 21 på landsbygden och att anpassa sig till varje områdes starka och svaga sidor mot bakgrund av landsbygdsområdenas växlande karaktär, med stöd av de lokala aktörerna och genom att stödja territoriella projekt för lokal utveckling. Medborgardeltagande bör främjas genom planer för strategisk utveckling grundade på lokal Agenda 21. Inom ramen för dessa planer, som är mer omfattande än planerna för landsbygdsutveckling, bör det ske en diskussion om en gemensam vision avseende lokalsamhällenas framtid, strategiska handlingsområden, åtgärder för införande av miljötänkande i samhällets olika sektorer samt åtgärder för att förbättra landsbygdsbefolkningen livskvalitet.
Ändring 61 Bilaga, punkt 3.5, stycke 1
Hur mycket resurser som avsatts för gemenskapens prioriteringar av landsbygdsutvecklingen (inom de fastställda minimigränserna för finansiering av varje axel) kommer att avgöras av den specifika situationen, samt svagheter och styrkor inom varje programområde. Samtliga gemenskapsprioriteringar, och deras bidrag till Lissabon- och Stockholmsmålen, måste i de nationella strategiplanerna och programmen för landsbygdsutveckling anpassas till de nationella förutsättningarna. I många fall kommer det att anges nationella eller regionala prioriteringar för särskilda problem för livsmedelssektorn eller den miljömässiga, klimatmässiga eller geografiska situation som jord- och skogsbruket befinner sig i. Landsbygdsområden kan också behöva ta itu med andra problem som trycket från städerna, arbetslöshet, avlägsen placering eller låg befolkningstäthet.
Hur mycket resurser som avsatts för gemenskapens prioriteringar av landsbygdsutvecklingen (inom de fastställda minimigränserna för finansiering av varje axel) kommer att avgöras av den specifika situationen, samt svagheter och styrkor inom varje programområde och regionernas specifika särdrag, i enlighet med fördraget. Samtliga gemenskapsprioriteringar, och deras bidrag till Lissabon- och Stockholmsmålen, måste i de nationella strategiplanerna och programmen för landsbygdsutveckling anpassas till de nationella förutsättningarna. I många fall kommer det att anges nationella eller regionala prioriteringar för särskilda problem för livsmedelssektorn eller den miljömässiga, klimatmässiga eller geografiska situation som jord- och skogsbruket befinner sig i. Landsbygdsområden kan också behöva ta itu med andra problem som trycket från städerna, arbetslöshet, avlägsen placering, specifika problem i bergsområden och på öar eller låg befolkningstäthet.
Ändring 62 Bilaga, punkt 3.5, Riktlinje
När medlemsstaterna utarbetar sina strategier skall de se till att synergieffekter mellan och inom axlarna maximeras och att eventuella motsättningar undviks. De bör också överväga hur andra EU-strategier (exempelvis handlingsplanen för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk, kommissionens senaste meddelande om förnybar energi, kommissionens meddelande om klimatförändring, behovet av att bedöma troliga effekter på jord- och skogsbruk, samt kommissionens rapport om EU:s skogsbruksstrategi, som kan bidra till att målen för tillväxt, sysselsättning och hållbarhet uppnås), och de kommande tematiska miljöstrategierna kan beaktas.
När medlemsstaterna utarbetar sina strategier skall de utveckla en integrerad strategi som innefattar fysisk planering och i vilken synergieffekterna mellan axlarna maximeras. De bör försöka få till stånd ett så omfattande engagemang som möjligt från alla lämpliga organs sida, i enlighet med artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005. De bör också överväga hur andra EU-strategier (exempelvis handlingsplanen för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk, kommissionens meddelande av den 12 oktober 2005"Mer forskning och innovation – att investera i tillväxt och sysselsättning: en gemensam strategi", kommissionens senaste meddelande om förnybar energi, kommissionens meddelande om klimatförändring, behovet av att bedöma troliga effekter på jord- och skogsbruk, samt kommissionens rapport om EU:s skogsbruksstrategi, som kan bidra till att målen för tillväxt, sysselsättning och hållbarhet uppnås), och de kommande tematiska miljöstrategierna kan beaktas.
Ändring 63 Bilaga, punkt 3.5, stycke 2
På EU- och medlemsstatsnivå finns olika medel för att förbättra styrningen och det politiska arbetet. Tekniskt stöd kan användas för att bygga upp europeiska och nationella nät för landsbygdsutveckling som en plattform för utbyte av bästa praxis och kunskaper om alla aspekter som rör utformning av politiken, förvaltning och aktörernas genomförande. Frågan om information och offentliggörande måste behandlas när man förbereder de nationella strategierna och fastställas längre fram under genomförandet, så att olika aktörer kan involveras så tidigt som möjligt.
På EU- och medlemsstatsnivå finns olika medel för att förbättra styrningen och det politiska arbetet. Tekniskt stöd måste användas för att bygga upp europeiska och nationella nät för landsbygdsutveckling som en plattform för utbyte av bästa praxis och kunskaper om alla aspekter som rör utformning av politiken, förvaltning och aktörernas genomförande. När nätverk upprättas och utvecklas bör hänsyn tas till de erfarenheter som gjorts inom Leaderprogrammets observationsorgan och de nationella nätverken när det gäller att stärka de lokala partnerskapen och utbyta bästa metoder. Frågan om information och offentliggörande måste behandlas när man förbereder de nationella strategierna och fastställas längre fram under genomförandet, så att olika aktörer kan involveras så tidigt som möjligt. Man måste då se till att tiden för att kunna involvera aktörerna är tillräcklig och att deras deltagande bygger på kontinuitet.
Ändring 64 Bilaga, punkt 3.6, Riktlinje
Synergieffekterna mellan struktur-, sysselsättnings- och landsbygdsutvecklingspolitiken måste stödjas. Därför bör medlemsstaterna sörja för överensstämmelse och sammanhållning mellan de åtgärder som skall finansieras av ERUF, sammanhållningsfonden, ESF, EFF och EJFLU inom ett givet område och en given verksamhet. Den viktigaste riktlinjerna i fråga om avgränsning av och samordning mellan de åtgärder som får stöd från de olika fonderna bör fastställas inom referensramverken för de nationella strategierna/den nationella strategiplanen.
Synergieffekterna mellan struktur-, sysselsättnings- och landsbygdsutvecklingspolitiken måste stödjas, liksom samarbetet mellan de olika regionala parterna. Därför bör medlemsstaterna sörja för överensstämmelse och sammanhållning mellan de åtgärder som skall finansieras med medel ur det sjunde ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och av TEN-T, LIFE+, ERUF, sammanhållningsfonden, ESF, EFF och EJFLU inom ett givet område och en given verksamhet. De viktigaste riktlinjerna i fråga om avgränsning av och samordning mellan de åtgärder som får stöd från de olika fonderna bör fastställas inom referensramverken för de regionala eller de nationella strategierna/den regionala eller den nationella strategiplanen, beroende på vad den berörda medlemsstaten finner lämpligast.
Ändring 65 Bilaga, punkt 3.6, stycke 1a (nytt)
(1a) Olika kriterier för att dra upp skiljelinjer kan åberopas, exempelvis projektens storlek, territoriella konsekvenser (på regional eller lokal nivå), typ av investering, typ av stödmottagare, etc.
Ändring 66 Bilaga, punkt 3.6, stycke 2
I fråga om utvecklingen av mänskligt kapital, riktas stödet inom landsbygdsutvecklingen till jordbrukare och de ekonomiska aktörer som är inblandade i diversifieringen av landsbygdsekonomin. Befolkningen på landsbygden skulle kunna få stöd som del av integrerade, bottom-up-metoder. Åtgärder på dessa områden bör genomföras i enlighet med målen för den europeiska sysselsättningsstrategin, så som den anges i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning, och överensstämma med åtgärderna inom de nationella reformprogrammen inom ramen för Lissabonprocessen. I arbetsprogrammet "Utbildning 2010" eftersträvas att man skall uppnå de Lissabonmål som rör utbildning. I centrum för det programmet står livslångt lärande som omfattar alla typer och nivåer av utbildning, vilket givetvis även omfattar jordbruks- och skogsbrukssektorerna.
I fråga om utvecklingen av mänskligt kapital, riktas stödet inom landsbygdsutvecklingen till jordbrukare och deras familjer och de ekonomiska aktörer som är inblandade i diversifieringen av landsbygdsekonomin. Det samordnas också med det stöd som erbjuds inom de övriga strukturpolitiska instrumenten. Befolkningen på landsbygden skulle kunna få stöd som del av integrerade, bottom-up-metoder. Åtgärder på dessa områden bör genomföras i enlighet med målen för den europeiska sysselsättningsstrategin, så som den anges i de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning, och överensstämma med åtgärderna inom de nationella reformprogrammen inom ramen för Lissabonprocessen. I arbetsprogrammet "Utbildning 2010" eftersträvas att man skall uppnå de Lissabonmål som rör utbildning. I centrum för det programmet står livslångt lärande som omfattar alla typer och nivåer av utbildning, vilket givetvis även omfattar jordbruks- och skogsbrukssektorerna.
Ändring 67 Bilaga, punkt 4, stycke 2
Ramverket kommer att innehålla en begränsad uppsättning gemensamma indikatorer och en gemensam metod. Det kommer att kompletteras med programanpassade indikatorer som anpassas till varje programområdes karaktär.
Ramverket kommer att innehålla en begränsad uppsättning gemensamma indikatorer, i synnerhet sådana territoriella indikatorer som Europaparlamentet efterlyste i sin resolution av den 28 september 2005 om den territoriella sammanhållningens betydelse för den regionala utvecklingen1, och en gemensam metod. Det kommer att kompletteras med programanpassade indikatorer som anpassas till varje programområdes karaktär.