Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av FN:s grundläggande principer om advokatens roll av den 7 september 1990,

–   med beaktande av Europarådets rekommendation Rec(2000)21 av den 25 oktober 2000 om friheten att utöva advokatyrket ,

–   med beaktande av sin resolution av den 18 januari 1994 om notarieyrket i gemenskapen(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 5 april 2001 om tariffbaserade arvoden och bindande tariffer för vissa fria yrken, särskilt advokatyrket, och om de fria yrkenas särskilda roll och ställning i det moderna samhället(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 16 december 2003 om marknadsreglering och konkurrensbestämmelser för fria yrken(3),

–   –med beaktande av rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 om underlättande för advokater att effektivt begagna sig av friheten att tillhandahålla tjänster(4),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/5/EG av den 16 februari 1998 om underlättande av stadigvarande utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhålls(5),

–   med beaktande av rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister.(6)

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer(7),

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 16 februari 2006 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden(8),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 september 2005 "Professionella tjänster – Utrymme för ytterligare reformer" (KOM(2005)0405),

–   med beaktande av praxis från Europeiska gemenskapernas domstol avseende gemenskapens konkurrensrätt och friheten att tillhandahålla tjänster, med särskild hänvisning till nationella bestämmelser om juridiska minimiarvoden,

–   med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska gemenskapernas domstol har slagit fast följande:

B.  En eventuell reform av juristyrket har långtgående konsekvenser bortom konkurrenslagstiftningen och rör frihet, säkerhet och rättvisa och i ett större sammanhang rättssäkerheten i Europeiska unionen.

C.  I FN:s grundläggande principer om advokatens roll av den 7 september 1990 slås följande fast:

D.  Tillräckligt skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som alla människor har rätt att åtnjuta, vare sig det handlar om ekonomisk, social och kulturell eller medborgerlig och politisk frihet, kräver att alla har en faktisk tillgång till juridiska tjänster från en oberoende juristkår.

E.  Juristers skyldighet att vara oberoende, undvika intressekonflikter och iaktta klientsekretess är särskilt utsatt när jurister tillåts utöva sitt yrke i en organisation som tillåter andra än jurister att utöva eller delvis utöva kontroll över ärendena i organisationen genom kapitalinvestering eller på annat sätt, eller i partnerskap mellan flera discipliner med andra yrkesutövare som inte är bundna av motsvarande skyldigheter i yrkesutövandet.

F.  Oreglerad priskonkurrens mellan jurister som leder till lägre kvalitet på tjänsterna är till skada för konsumenterna.

G.  Marknaden för juridiska tjänster karaktäriseras av en obalans mellan jurister och konsumenter, inbegripet små och medelstora företag, när det gäller information, eftersom konsumenterna inte känner till de kriterier som är nödvändiga för att bedöma kvaliteten på tjänsterna.

H.  Betydelsen av etiskt yrkesutövande, iakttagande av tystnadsplikten och en hög nivå av specialistkunskaper kräver att man inrättar självreglerande system liknande dem som idag upprätthålls av organisationer och sammanslutningar för jurister.

I.  Notarier enligt romersk rätt utses av medlemsstaterna till offentliga tjänstemän som har till uppgift att bland annat utfärda offentliga handlingar som har särskilt bevisvärde och som kan ligga till grund för verkställighet.

J.  Notarierna utför även omfattande utredningar och kontroller för statens räkning i frågor som rör rättsligt skydd som inte kräver domstolsprövning, i synnerhet beträffande bolagsrätten – i enlighet med gemenskapslagstiftningen i vissa fall. Under utövandet av dessa uppgifter är dessa notarier i de olika medlemsstaterna föremål för en disciplinär övervakning motsvarande den som domare och statstjänstemän är föremål för.

K.  Dessa notariers yrkesutövande innebär att statens myndighetsutövande delvis delegeras. Detta sker ständigt och utgör en stor del av en notaries arbetsuppgifter.

1.  Europaparlamentet erkänner fullt ut den mycket viktiga roll juristyrket spelar i ett demokratiskt samhälle för att trygga respekten för grundläggande rättigheter, rättsstaten och rättssäkerheten, både när jurister företräder och försvarar klienter i domstol och när de ger klienterna juridisk rådgivning.

2.  Europaparlamentet bekräftar de ståndpunkter det framfört i sina resolutioner av den 18 januari 1994 och den 5 april 2001 samt i sin ståndpunkt av den den 16 december 2003.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs goda kvalifikationer för att bli jurist. Dessa kvalifikationer som är utmärkande för juristyrket bör skyddas i de europeiska medborgarnas intresse; förhållandet mellan medlemmarna av juristkåren och klienterna måste bygga på förtroende.

4.  Europaparlamentet bekräftar betydelsen av regler för att garantera oberoende, kompetens, integritet och ansvar hos medlemmarna av juristkåren, så att kvaliteten på deras tjänster upprätthålls till förmån för klienterna och samhället i allmänhet och så att allmänintresset iakttas.

5.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen slagit fast att reformer lämpligast genomförs på nationell nivå och att medlemsstaternas myndigheter, särskilt lagstiftande organ, är bäst lämpade att fastställa bestämmelser om juristyrket.

6.  Europaparlamentet framhåller att domstolen gett nationella lagstiftare och yrkesorganisationer ett visst utrymme att bestämma vad som är lämpligt och nödvändigt att göra för att se till att juristyrket utövas på korrekt sätt i en medlemsstat.

7.  Europaparlamentet konstaterar att en yrkesorganisations olika uppgifter måste behandlas separat, så att konkurrensbestämmelserna tillämpas på organisationen endast när den agerar uteslutande i medlemmarnas intressen och inte när den agerar i allmänintresset.

8.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att syftet med bestämmelser om juridiska tjänster är att skydda allmänheten, trygga rätten till försvar och rättslig prövning och sörja för rättssäkerhet när lagen tillämpas; av dessa skäl kan bestämmelserna inte anpassas beroende på klientens status.

9.  Europaparlamentet uppmanar yrkesorganisationer och sammanslutningar för jurister att upprätta riktlinjer på europeisk nivå, där regler om organisation, kvalifikationer, yrkesetik, övervakning, ansvar och kommunikation ingår, för att se till att den slutliga konsumenten av juridiska tjänster får nödvändiga garantier när det gäller integritet och erfarenhet och sörja för god rättstillämpning.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta att jurister spelar en mycket speciell roll i en rättsstat och att genomföra en noggrann analys av hur marknader för juridiska tjänster fungerar, när kommissionen verkar för principen "mindre reglering, bättre reglering".

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i förekommande fall tillämpa konkurrensbestämmelserna i enlighet med domstolens praxis.

12.  Europaparlamentet anser att det är i rättssystemet i den medlemsstat där bestämmelserna antas eller tillämpas som de allmänintressen som är överordnade EU:s konkurrensprinciper kan återfinnas och att det inte finns några EU-kriterier för allmänintresse, oavsett definition.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte tillämpa EU:s konkurrensbestämmelser i frågor som enligt EU:s konstitutionella ram överlåts till medlemsstaternas behörighet, såsom rätt till rättslig prövning vilket inbegriper domstolars tillämpning av tariffer för advokatarvoden.

14.  Europaparlamentet framhåller att hinder för juristers fria etablering och frihet att tillhandahålla tjänster effektivt i teorin har undanröjts genom direktiv 77/249/EEG, 98/5/EG och 2005/36/EG. Emellertid kommer en översyn att göras om två år och parlamentet ser med intresse fram emot denna grundliga utvärdering.

15.  Europaparlamentet anser att avgiftsbaserade arvoden och andra bindande avgifter för advokater och andra jurister, även för icke-rättsliga tjänster, inte strider mot artiklarna 10 och 81 i fördraget, under förutsättning att avgifterna införs för att bevaka ett legitimt samhällsintresse och att medlemsstaterna aktivt övervakar privata aktörers delaktighet i beslutsprocessen.

16.  Europaparlamentet anser att det följer av artikel 49 i fördraget samt direktiv 2005/36/EG och direktiv 77/249/EEG att principen om mottagarland är tillämplig på tariffbaserade arvoden och bindande tariffer för advokater och andra jurister.

17.  Europaparlamentet anser att artikel 45 i fördraget till fullo skall tillämpas på notarier enligt romersk rätt.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant beakta de principer och överväganden som uttrycks i denna resolution när den granskar reglerna för utövandet av juristyrket i medlemsstaterna.

19.  Europaparlamentet uppmanar yrkesorganisationer att fortsätta utveckla sin verksamhet på rättshjälpsområdet, för att se till att alla har rätt att få juridisk rådgivning och rättsligt biträde.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.

(1) EGT C 44, 14.2.1994, s. 36. (2) EGT C 21 E, 24.1.2002, s. 364. (3) EUT C 91 E, 15.4.2004, s. 126. (4) EGT L 78, 26.3.1977, s. 17. (5) EGT L 77, 14.3.1998, s. 36. (6) EGT L 26, 31.1.2003, s. 41 (7) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22. (8) Antagna texter, P6_TA(2006)0061.