Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  En trygg energiförsörjning bör anses som en grundläggande beståndsdel i ett globalt säkerhetskoncept och har en allt större betydelse för Europeiska unionens övergripande säkerhet.

B.  Kommissionen har antagit sin grönbok om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning (KOM(2006)0105).

C.  EU:s energipolitik har följande tre mål: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljöskydd.

D.  EU-25 är till 48 procent beroende av importerad energi (2002) och andelen förväntas stiga till 71 procent till 2030 om inga ytterligare åtgärder vidtas, och säkra leveranser är en av de viktigaste förutsättningarna för en trygg energiförsörjning.

E.  EU täcker 76,6 procent av sitt oljebehov, 53 procent av sitt gasbehov, 35,4 procent av sitt kolbehov och nästan 100 procent av sitt behov av uran och uranprodukter med import.

F.  Konsumtionen av primärenergi i EU-25 uppgick till 1 700 miljoner ton oljeekvivalenter (Mtoe) under 2005, av vilka 38 procent utgjordes av olja, 23 procent av gas, 18 procent av kol/fasta bränslen, 15 procent av kärnkraft och 6 procent av förnybara energikällor.

G.  Den slutliga energianvändningen inom EU-25 fördelade sig 2004 enligt följande: 28 procent för industrin, 31 procent för transporter och 41 procent för fastigheter.

H.  Bruttoelproduktionen i EU-25 baseras till 31 procent på kärnkraft, 25 procent på fasta bränslen (huvudsakligen kol), 18 procent på gas, 14 procent på förnybara energikällor och 5 procent på olja.

I.  Den slutgiltiga energiintensiteten i EU-25 har minskat stadigt, och 2004 behövdes ca 70 procent av den energi som användes för en produktionsenhet 1980. Den sammanlagda primära energiförbrukningen inom EU-25 har under samma period i genomsnitt ökat med 0,8 procent per år, vilket motsvarar 0,5 procent per person och år.

J.   59 procent av den olja som förbrukades i Europa 2004 gick till transportsektorn, 17 procent till byggnader, 16 procent till andra ändamål än energi och 8 procent användes i industrin. Kommissionen förväntar sig att energibehovet inom transportsektorn skall öka med minst 30 procent till 2030, med en femprocentig ökning per år för flygtransporter.

K.   29 procent av den gas som förbrukades i EU-25 under 2004 gick till elproduktion, och återstående 71 procent användes för andra ändamål (industri, bostäder m.m.).

L.  Efterfrågan på kol i EU har minskat under många år. Importberoendet är redan 35,4 procent och stiger i takt med konsumtionen.

M.   13 medlemsstater producerar kärnkraft och vissa medlemsstater har förklarat att de tänker avveckla kärnkraften.

N.  EU:s energimarknad är för närvarande inte integrerad och inte tillräckligt konkurrenskraftig.

O.  EU har uppställt ett mål om att andelen energi från förnybara energikällor skall öka från 6 procent till 12 procent av energiförbrukningen 2010, då också 22,1 procent av elkraften och 5,75 procent av bränslet skall komma från sådana källor. Dessa mål kan uppnås om alla medlemsstater anpassar sin politik till dessa mål.

P.  Parlamentet och rådet står i begrepp att anta direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och energitjänster, i vilket medlemsstaterna uppmanas att utarbeta en rad handlingsplaner för att fastställa sina strategier för energibesparing för de kommande nio åren.

Q.  Förnybara energikällor kommer huvudsakligen från inhemska källor och skulle kunna användas inom alla sektorer, dvs. el, uppvärmning, kylning och transporter.

R.  Enligt den senaste Eurobarometern om energi anser nästan hälften av alla EU:s medborgare (48 procent) att deras nationella regeringar bör fokusera på att utveckla användningen av solenergi, 41 procent anser att de bör främja avancerad forskning kring ny energiteknik och 31 procent att man bör utveckla användningen av vindkraft, medan lagstiftning för att minska oljeberoendet (23 procent) och utveckling av kärnkraft (12 procent) uppskattas minst av dem som svarat.

S.  EU bör ta tillvara de enorma möjligheterna att spara energi inom alla sektorer, inklusive transportsektorn, och utveckla nya förnybara energikällor och tekniska lösningar.

T.  Energi är en viktig resurs för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social utveckling och störningar i energiförsörjningen kan skapa instabilitet och hota freden.

U.  Avtalet mellan Ryssland och Algeriet skulle kunna vara första steget mot bildandet av ett gas-OPEC med tanke på att Ryssland och Algeriet är bland de största leverantörerna av naturgas till EU vilket skulle få stora konsekvenser på medellång och lång sikt för både priset på naturgas och försörjningstryggheten.

Att tala med en enda röst

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya grönbok om en hållbar, konkurrenskraftig och säker energipolitik för Europa. Parlamentet konstaterar dock att grönboken inte innehåller några förslag om nya mål eller konkreta förslag som skulle kunna utgöra svar på nyligen framförda krav på en gemensam energipolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att säkerställa en snabb politisk process för att så snart som möjligt åstadkomma en mer ambitiös europeisk energipolitik som omfattar en konkret handlingsplan. Parlamentet kräver att det rådfrågas fullt ut i denna process.

2.  Parlamentet konstaterar att grönboken inte behandlar viktiga sektorer som är mycket beroende av importerade energikällor, i synnerhet transport- och flygsektorerna. Parlamentet anser att grönboken är mindre ambitiös när det gäller transportområdet än kommissionens slutliga rapport om CARS-21.

3.  Europaparlamentet påpekar att den senaste tidens tvister om gaspriset mellan Ryssland och dess grannländer, men även den senaste tidens stigande pris på råolja, har avslöjat hur sårbara leveranserna och distributionen av energi är. Parlamentet konstaterar att energipolitiken i inskränkt mening måste knytas till utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att reagera på den senare tidens krav på en gemensam energipolitik.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU att ta initiativ till ett brett samarbete med alla stora olje- och gaskonsumerande länder – Förenta staterna, Japan samt stora snabbt växande ekonomier som Indien och Kina – för att utarbeta heltäckande globala strategier för att organisera efterfrågesidan och samordna sina ansträngningar för att på så sätt balansera oligopolsituationen på produktionssidan. Parlamentet kräver att denna strategi även skall främja de bästa teknikerna för energisparande och energieffektivitet samt utnyttjandet av alternativa energikällor.

5.  Europaparlamentet inser vikten av goda politiska förbindelser med partnerländer som har stor betydelse för EU:s energiförsörjning, i synnerhet Norge som fortfarande är världens tredje största oljeproducent, erbjuder en stabil energiförsörjning och har styrkt erfarenhet av förbindelser med Ryssland inom energisektorn.

6.  Europaparlamentet instämmer med rådet att en samsyn i frågan om en försörjningstrygghetsstrategi förutsätter att det tas hänsyn till de geografiska, ekonomiska, regionala, klimatbetingade och strukturella skillnaderna mellan medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att utarbeta en framtida energiplan med utgångspunkt från de medel- och långfristiga prognoserna för hantering av tillgång och efterfrågan. De skall uppge vilka medel de avser att använda för att klara energiefterfrågan, både i termer av nationell produktion och energiimport, samt vilka effekter denna balans får när det gäller utsläpp av växthusgaser.

8.  Europaparlamentet betonar att en aktiv politik för att stödja demokratiska reformer, utvecklande av det civila samhället och sociala framsteg i de energiproducerande länderna och länder med transitinfrastruktur kan bidra kraftigt till långsiktig politisk stabilitet, vilket är nödvändigt för säkerhet i försörjningen och distributionen av energi.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att lägga fram förslag om ett internationellt erkänt system för medling i konflikter och tvister som rör leveranser och distribution av energi. Parlamentet menar att EU skulle kunna ta initiativet till en sådan process genom att utveckla ett system för medling som en del av sin grannskapspolitik och även tillsammans med andra viktiga leverantörsländer, samt kunna främja detta medlingssystem globalt. Parlamentet anser att EU bör utarbeta en modellstrategi för den internationella hanteringen av energidistribution.

10.  Europaparlamentet betonar vikten av att i EU:s nya energidiplomati integrera en konstruktiv dialog med samtliga stora energikonsumenter, i synnerhet tillväxtekonomierna, om energieffektivitet och energibesparing i syfte att med tiden fastställa gradvis harmoniserade minimieffektivitetsnormer för globala produkter som fordon, apparater, hushållselektronik och kontorsutrustning och att på global nivå främja integration av miljöaspekten vid beslut om transporter och energi.

11.  Europaparlamentet anser att nya strategier bör utvecklas för att minska möjligheterna att uran och kärnavfall används för att framställa och sprida kärnvapen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, rådet och medlemsstaterna att ge sitt fulla stöd till Internationella atomenergiorganets (IAEA) förslag att internationalisera försörjningen av klyvbart material till kärnkraftsproduktion.

Solidaritet inom EU

12.  Europaparlamentet framhåller att en grundläggande del av en gemensam energipolitik bör vara ökad solidaritet mellan medlemsstaterna i syfte att kunna bemöta svårigheter när det gäller den fysiska infrastruktursäkerheten och försörjningstryggheten. Parlamentet anser att sådan ökad solidaritet kraftigt skulle stärka EU:s kapacitet att försvara sina gemensamma intressen i energifrågor på internationell nivå.

13.  Europaparlamentet hävdar att den europeiska grannskapspolitiken måste stärkas, med särskild betoning på samarbetet med grannländerna inom energiområdet, inbegripet infrastrukturer för transport till vilka särskilt finansiellt stöd bör anslås. Samarbetet inom energipolitiken bör införas i de handlingsplaner som utarbetas i samband med den europeiska grannskapspolitiken.

14.  Europaparlamentet efterlyser ett tillvägagångssätt som baseras på rättvisa och gemensamt ansvar vid genomförandet av energipolitiken på nationell nivå, så att strategiska beslut fattas efter samråd med de partners bland medlemsstaterna som kan beröras av dess beslut.

En välfungerande inre marknad

15.  Europaparlamentet anser fortfarande att det ingår som ett viktigt led i vaktslåendet om försörjningstryggheten att alla medlemsstater i rask takt införlivar de befintliga EU-bestämmelserna så att vi får en fullständigt fungerande inre marknad för el och gas för att främja konkurrenskraften, öppenheten och energieffektiviteten.

16.  Europaparlamentet är därför mycket bekymrat över den snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden som förorsakas av protektionistiskt stöd till nationella marknadsledande företag och uppmanar kommissionen att se till att reglerna om den inre marknaden fullt ut genomförs för att garantera rättvis och icke-diskriminerande konkurrens och undvika uppkomsten av oligopol på energimarknaderna.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att reagera med bestämdhet på den marknadsdominans och oegentligheter på marknaden som beskrivits av "sektorsundersökningen" och som lades fram av GD för konkurrens den 16 februari 2006 och att lägga fram nya förslag för att bekämpa marknadsdominans och oegentligheter på marknaden med en konkret uppsättning åtgärder och instrument. Parlamentet efterlyser närmare samarbete mellan de europeiska och de nationella konkurrensmyndigheterna i syfte att ge ett samordnat och verkligt europeiskt svar på den uppdykande nationella ekonomiska patriotismen.

18.  Europaparlamentet uppmanar rådet att godta parlamentets ståndpunkt om prioriteringar beträffande de transeuropeiska energinäten så att man kan komplettera de felande länkarna inom de transeuropeiska nätverken för energi och sålunda undvika flaskhalsar, förbättra försörjningstryggheten och fullborda den inre marknaden genom att vid behov stödja särskilda projekt.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa en europeisk inre energimarknad genom att upprätta en balans mellan interna och externa försörjningskällor, garantera interoperabilitet mellan nationella energinät och skapa konkurrenskraftiga förhållanden för energi genom att skilja på leverantörs- och distributörsverksamhet samtidigt som man garanterar konkurrensen mellan distributörer.

20.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av Kyotoramen efter 2012 redan nu behöver övervägas ordentligt så att marknaderna kan ta hänsyn till kolkostnaderna i större investeringsprojekt Europas konkurrenskraft och tillväxt redan nu står inför utmaningar till följd av högre kostnader för arbetskraft och elektricitet.

Hållbara energikällor

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta energirelaterade åtgärder och göra snabba och massiva investeringar i en verkligt energieffektiv ekonomi för att kraftigt minska vårt beroende av fossila bränslen och bli världens mest energieffektiva ekonomi till 2020. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att alltid framhålla den nyckelroll som energisparandet och energieffektiviteten spelar för att minska energiberoendet.

22.  Europaparlamentet betonar den enorma innovationsklyfta som för närvarande finns inom energisektorn och uppmanar kommissionen att utarbeta en färdplan för att påskynda marknadspenetrationen av de befintliga bästa metoderna och teknikerna, på områden som belysning, apparater, kontorsutrustning, konsumentelektronik, byggnader, bilar och decentraliserad elproduktion, genom att använda en uppsättning instrument såsom offentlig upphandling och innovativa finansieringsmekanismer t.ex. finansiering genom tredje part.

23.  Europaparlamentet betonar den stora betydelsen av förnybara energikällor tillsammans med energieffektivitet för att åstadkomma en europeisk energipolitik för framtida energiförsörjning. Parlamentet begär därför att kommissionen och rådet lägger fram nya och ambitiösa mål för tiden efter 2010 och föreslår åtgärder inom detta område för att garantera en snabbare utveckling i varje medlemsstat. Parlamentet insisterar på ett direktiv om användning av förnybara energikällor vid uppvärmning och nedkylning såsom tidigare förespråkats av Europaparlamentet, för att se till att de förnyelsebara energikällornas marknadsandel på uppvärmningsområdet ökar.

24.  Europaparlamentet uttalar än en gång sitt kraftiga stöd för förnybara energikällor, uppmanar medlemsstaterna att fördubbla sina ansträngningar för att målet att 12 procent av energiförbrukningen totalt och 22,1 procent av elektriciteten 2010 skall komma från sådana energikällor och fortsätter att ställa sig bakom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjande av el producerad från förnybara energikällor på den inre marknaden för el.(1)

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya initiativ i dess handlingsplan för biomassa (KOM (2005) 0628) och dess EU-strategi för biodrivmedel (KOM (2006) 0034) och uppmanar samtliga EU-institutioner att påskynda ansträngningarna för att utnyttja biomassans potential som förnybar energikälla, och samtidigt ta hänsyn till miljöaspekterna.

26.  Europaparlamentet anser att det vara brådskande att kommissionen lägger fram förslag och samarbetar med industrin i syfte att påskynda användningen av väte och bränsleceller för att få till stånd en varaktig och långsiktig förbättring av energieffektiviteten och energisparandet inom transportbranschen. Biomassa i allmänhet kan bidra till att fylla unionens energibehov genom konventionell förbränning. Parlamentet uppmanar kommissionen att, med tanke på fördelarna med de extra intäkterna för jordbruks- och skogsbrukssektorn, genomföra ett intensivt program för att så fort som möjligt organisera produktionen, insamlingen av restsubstanser från jordbruk och skogsbruk, pyrolys och användningen av den gas som framställs.

27.  Europaparlamentet konstaterar att gasen blir allt viktigare, i och med att dess andel av den totala energiförbrukningen ökar, och att det krävs olika strategier för att garantera gasförsörjningen, såsom en utveckling av terminaler, lagringsutrymmen och nya rörledningar för flytande naturgas (LNG).

28.  Europaparlamentet anser att kärnenergi bör inkluderas i den europeiska politiska debatten om energimix. Parlamentet erkänner kärnkraftens aktuella betydelse i vissa medlemsstater för en trygg elförsörjning samt konstaterar att den utgör en del av energimixen och kan bidra till att undvika koldioxidutsläpp. Parlamentet anser att om kärnenergin också i fortsättningen kommer att ha en viktig roll i vissa medlemsstater kan beslut i detta sammanhang endast fattas på medlemsstatsnivå inom ramen för subsidiaritetsprincipen.

29.  Europaparlamentet instämmer med kommissionens slutsats att man först och främst bör prioritera åtgärder för att hantera efterfrågan i syfte att åstadkomma ett effektivare energiutnyttjande och en minskning av konsumtionen med hjälp av energisparande. Parlamentet beklagar i detta avseende djupt det försenade framläggandet av förslag för transportsektorn. Parlamentet konstaterar de potentiella ekonomiska fördelarna med att sänka energiförbrukningen med minst 20 procent och att denna potential kommer att öka med stigande energipriser, teknisk utveckling och stordriftsfördelar.

30.  Europaparlamentet konstaterar att byggnadssektorn, som svarar för över 40 procent av all energiförbrukning i EU-25, är den enskilt största energiförbrukande sektorn. Parlamentet konstaterar dessutom att stigande energipriser inte bara påverkar ekonomin som helhet, utan framför allt de socialt missgynnade. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att samverka för ett samordnat europeiskt initiativ för byggande i vilket innovativa finansieringslösningar föreslås i nära samarbete med Europeiska investeringsbanken.

31.  Europaparlamentet inser att utvecklingen av nät för uppvärmning och kylning i städerna är ett viktigt sätt att förbättra möjligheterna till trygg energiförsörjning av byggnader, eftersom det medger en högre grad av flexibilitet i bränsleanvändningen. Teknik såsom kraftvärme, trigeneration och mikrokraftvärme bör främjas och skulle kunna bidra inte bara till att en större andel av energin kommer från förnybara energikällor utan också till att förbättra energieffektiviteten samtidigt som industriell kraftvärme också är ett nyckelsätt för att minska energiprisernas instabilitet för stora industriella konsumenter.

Forskning och utveckling

32.  Europaparlamentet medger vikten av ökade investeringar i forskning och utveckling där man utnyttjar befintlig teknik och främjar ny teknik för att bevara Europas världsledande ställning i jämförelse med konkurrenterna. Man bör också skapa nya varaktiga och långsiktiga arbetstillfällen, i överensstämmelse med Lissabonagendans mål, och bana vägen för att globalt uppnå millennieutvecklingsmål 7 om att garantera en hållbar miljö.

33.  Europaparlamentet konstaterar att det finns gott om plats för ytterligare förbättringar av de förnybara energikällorna och för en global marknad för ny utrustning och nya system för förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar EU att säkerställa att teknik för förnybara energikällor ges tillräckliga resurser i sjunde ramprogrammet för forskning och hjälpa de små och medelstora företagen i denna sektor att använda sitt tekniska ledarskap för att uppnå framgångar på den globala marknaden.

34.  Europaparlamentet noterar att konventionella kraftverk enligt alla prognoser kommer att fortsätta att stå för en stor andel av elproduktionen även på lång sikt och stöder därför ökade incitament för forskning och utveckling på området effektivitet och effektivitetshöjning för dessa kraftverk.

35.  Europaparlamentet anser att kunskap om kärnfusionsteknik och hur den tillämpas har ett strategiskt värde och bör därför ytterligare utvecklas i EU.

36.  Europaparlamentet konstaterar att frivilliga överenskommelser också skulle kunna vara användbara för att öka det forsknings- och utvecklingsarbete som olje- och gasbolagen gör som del av sitt sociala företagsansvar för att utveckla nya tekniska lösningar på energiområdet.

37.  Europaparlamentet begär att man inom ramen för det sjunde ramprogrammet skall genomföra forskning om biomassa, samtliga förnybara energikällor, inbegripet vågkraft och tidvattenkraft och energilagring, samt om teknik för kolförgasning, i syfte att minska utsläpp av föroreningar och skapa en världsomspännande marknad.

o
o   o

38.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

(1) EGT L 283, 27.10.2001, s. 33