Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den särskilda rapporten från Europeiska ombudsmannen till Europaparlamentet med anledning av det förslag till rekommendation som riktats till Europeiska unionens råd i klagomål 2395/2003/GG,

–   med beaktande av artikel 1 i EU-fördraget,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(1),

–   med beaktande av artikel 255 i EG-fördraget, som avser tillgången till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar,

–   med beaktande av artiklarna 195 och 207 i EG-fördraget,

–   med beaktande av Laekenförklaringen om Europeiska unionens framtid(2),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Sevilla den 21-22 juni 2002,

–   med beaktande av artikel 3.7 i Europeiska ombudsmannens stadga(3),

–   med beaktande av artiklarna 45 och 195.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A6-0056/2006), och av följande skäl,

A.  I artikel 195 i EG-fördraget ges Europeiska ombudsmannen befogenhet att från varje unionsmedborgare ta emot klagomål om missförhållanden i gemenskapsinstitutionernas eller gemenskapsorganens verksamhet.

B.  Klagandena i klagomål 2395/2003/GG till Europeiska ombudsmannen hävdade att rådets lagstiftande sammanträden inte är förenliga med artikel 1 andra stycket i EU-fördraget, utan att de bara är öppna i den utsträckning som föreskrivs i artiklarna 8 och 9 i rådets arbetsordning av den 22 juli 2002, ändrade den 22 mars 2004(4).

C.  Klagandena ansåg att rådets lagstiftande sammanträden bör vara offentliga och begärde därför att rådets arbetsordning skulle ändras i detta syfte.

D.  I enlighet med artikel 12.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 och artikel 7 i rådets ändrade arbetsordning handlar rådet i sin egenskap av lagstiftare enligt vad som avses i artikel 207.3 andra stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen när det antar regler som är rättsligt bindande i eller för medlemsstaterna genom förordningar, direktiv, rambeslut eller beslut på grundval av relevanta bestämmelser i fördragen, med undantag för överläggningar som leder till antagande av interna ordningsregler, administrativa eller budgetmässiga avgöranden, rättsakter som avser interinstitutionella eller internationella förbindelser eller icke bindande rättsakter (såsom slutsatser, rekommendationer eller resolutioner).

E.  Med tanke på den definition av rådets lagstiftande verksamhet som avses ovan är omfattningen av dess icke lagstiftande verksamhet mycket mindre än den lagstiftande. Insyn i rådets överläggningar bör därför vara det normala, och sekretess bör i förekommande fall endast tillämpas i samband med den icke lagstiftande verksamheten.

F.  Enligt artikel 1 andra stycket i EU-fördraget bör besluten i EU fattas "så öppet och så nära medborgarna som möjligt".

G.  Den 19 november 2003 förklarade rådets generalsekreterare Javier Solana, i sitt svar på klagandenas öppna skrivelse, att det fanns ett mycket brett stöd i frågan om att öppna rådets lagstiftande överläggningar för allmänheten.

H.  I sitt svar till ombudsmannen erkände rådet att öppenhetsprincipen enligt bland annat artikel 1 andra stycket i EU-fördraget är av stor betydelse.

I.  I sin ändrade arbetsordning från 2004 införde rådet regler som medgav större öppenhet vid rådets lagstiftande sammanträden.

J.  I oktober 2004 undertecknade medlemsstaterna Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, som innehåller en uttrycklig bestämmelse om att rådets möten skall vara offentliga när det överlägger och röstar om ett utkast till lagstiftningsakt.

K.  I sitt svar på bestämda frågor från ombudsmannen nämnde rådet inga hinder för att genomföra ändringen av arbetsordningen såsom klagandena hade begärt, eller några högre principer eller syften som skulle ge det rätt att vägra att öppna sina lagstiftande sammanträden för allmänheten, men hävdade att antagandet av arbetsordningen var ett politiskt och institutionellt ärende som det självt skulle besluta om.

L.  I sin årsrapport för 1997(5), ansåg Europeiska ombudsmannen att ett administrativt missförhållande föreligger då ett offentligt organ underlåter att agera i enlighet med en regel eller princip som är bindande för detta.

M.  Ombudsmannen drog slutsatsen att det faktum att rådet vägrade att besluta att göra sina lagstiftande sammanträden offentliga utan att ange goda skäl till denna vägran var ett administrativt missförhållande.

N.  I sitt förslag till rekommendation till rådet i enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga förklarade ombudsmannen: "Europeiska unionens råd bör ompröva sin vägran att besluta att göra sina lagstiftande sammanträden offentliga." Ombudsmannen upprepade denna rekommendation till rådet i sin särskilda rapport och föreslog att Europaparlamentet skulle överväga att anta hans rekommendation som en resolution.

O.  Särskilt när rådet antar rättsakter som "A-punkter" äger debatten och lagstiftningsarbetet i själva verket rum i Ständiga representationernas kommitté (Coreper), och rådet bara godkänner rättsakterna i fråga.

P.  Rådet uppträder i sin egenskap av lagstiftare även vid förlikningskommittéernas möten.

Q.  Ministrarnas ansvarighet och offentliga ansvar kräver att medlemsstaternas ståndpunkter och röster i rådet blir kända för allmänheten.

R.  EU:s två lagstiftningsparter arbetar fortfarande utifrån delvis olika informationsmaterial. De handlingar som parlamentet innehar är vanligen offentliga, medan rådet dessutom ofta arbetar utifrån hemligstämplade handlingar och upplysningar, även när det behandlar vissa frågor som skall antas genom medbeslutandeförfarande.

S.  Det brittiska ordförandeskapet lade fram två alternativa förslag för rådet i avsikt att svara på ombudsmannens rekommendationer: det ena skulle ha inneburit att rådets arbetsordning ändrades, medan det andra bara syftade till att förbättra insynen inom ramen för de befintliga reglerna.

T.  Rådet valde senare att inte ändra sin arbetsordning.

1.  Εuropaparlamentet stöder Europeiska ombudsmannens rekommendation till rådet.

2.  Europaparlamentet erinrar om att

3.  Europaparlamentet erinrar om att mot bakgrund av hur lagstiftande verksamhet definieras i artikel 12 i förordning (EG) nr 1049/2001 och i rådets arbetsordning, bör principen om insyn börja tillämpas snarast, inte bara vid rådets överläggningar med parlamentet i samband med medbeslutandeförfarandet utan också i alla andra fall där parlamentet är delaktigt, även vid samråd, och alltid när rådet antar rättsakter som kan påverka medborgarnas rättigheter och friheter, vilket är fallet med rättsakter inom ramen för tredje pelaren.

4.  Europaparlamentet beklagar att inga framsteg gjorts på detta område och att rådet inte tog upp frågan i sina slutsatser av den 22 december 2005.

5.  Εuropaparlamentet finner det oacceptabelt att EU:s viktigaste lagstiftande organ fortfarande sammanträder inom stängda dörrar i lagstiftningsärenden.

6.  Europaparlamentet betonar att de principer som garanterar en styrning på flera olika nivåer i Europeiska unionen är principerna för ett gott styre: delaktighet, insyn, redovisning, effektivitet och sammanhållning.

7.  Εuropaparlamentet menar att rådet, i en tid då EU betraktar sig själv som främjare av demokratisering och ansvarighet, bör svara på de krav på ökad insyn som kommer från parlamenten, det civila samhället och allmänheten.

8.  Εuropaparlamentet anser att det inte bara är en principfråga att lagstiftningsorganens möten bör vara offentliga, utan att det även är av direkt betydelse för Europaparlamentets och de nationella parlamentens strävan att, som de europeiska medborgarnas direktvalda företrädare, fullgöra sin granskningsuppgift.

9.  Εuropaparlamentet finner att det är av yttersta vikt att de nationella parlamenten kan ställa sina regeringar och ministrar till svars. Parlamentet menar att detta inte kan göras effektivt om det är oklart hur ministrarna har handlat och röstat i rådet och vilka uppgifter som legat till grund för deras beslut.

10.  Εuropaparlamentet anser att den senaste utvecklingen i samband med debatten kring ratificeringen av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa tydligt har visat att de europeiska medborgarna vill att den europeiska beslutsprocessen blir öppnare.

11.  Εuropaparlamentet anser att rådets arbete skulle bli både mer genomblickbart och mer relevant för de europeiska medborgarna med offentliga sammanträden och att allmänhetens förtroende för hur Europeiska unionen och dess företrädare arbetar skulle öka.

12.  Εuropaparlamentet är övertygat om att större öppenhet kommer att leda till att ministrarna i medlemsstaternas regeringar axlar ett större kollektivt ansvar, att legitimiteten i rådets beslut stärks i den allmänna opinionens ögon och att den offentliga diskussionen om Europafrågor stimuleras och intensifieras.

13.  Europaparlamentet uppmanar vidare rådet att ändra sin arbetsordning och sina arbetsmetoder så att dess lagstiftande sammanträden blir öppna och tillgängliga för allmänheten.

14.  Europaparlamentet anser att Corepers möten är en väsentlig del av rådets lagstiftande överläggningar och att de därför bör omfattas av öppenhetsreglerna. Parlamentet anser att rådet bör fatta sina beslut genom formell omröstning, inte bara genom godkännande.

15.  Europaparlamentet påminner om att rådet uppträder i sin egenskap av lagstiftare även när det deltar i förlikningsförfaranden.

16.  Europaparlamentet konstaterar att de förberedande handlingarna avseende punkter på rådets mötesdagordning för närvarande inte är tillgängliga för allmänheten. Parlamentet betonar att rådet, i varje anpassning av sin arbetsordning, tydligt bör ange sådana handlingars klassificering och hierarki och göra dem tillgängliga för allmänheten.

17.  Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 22 december 2005 som ett steg i rätt riktning, men beklagar att rådet inte följde ombudsmannens rekommendation att ändra arbetsordningen.

18.  Europaparlamentet påminner om att en ändring av rådets arbetsordning kräver att 13 av de 25 medlemsstaterna stöder ändringen.

19.  Europaparlamentet anser att det, eftersom alla medlemsstaters regeringar har undertecknat Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, inte bör vara svårt att enas om en ändring av rådets arbetsordning, då principen redan har godtagits politiskt av alla medlemsstaters regeringar.

20.  Europaparlamentet betonar sitt fulla stöd för Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och för ansträngningarna att sätta detta i kraft. Parlamentet betonar att en ändring av rådets arbetsordning inte bör betraktas som ett substitut för hela eller delar av det ovannämnda fördraget, utan som en länge emotsedd anpassning till den europeiska verkligheten och för institutionell jämlikhet i Europeiska unionens lagstiftningsarbete.

21.  Europaparlamentet anser att det sätt på vilket rådet anser sig böra redogöra för sina sammanträden enligt dess slutsatser av den 22 december 2005 inte räcker för att garantera den grad av öppenhet som krävs, och att det är nödvändigt att representanter för allmänheten och media faktiskt ges tillträde till dessa sammanträden.

22.  Europaparlamentet uppmanar rådet att vidta alla åtgärder som behövs för att göra sina lagstiftande sammanträden öppna och tillgängliga för allmänheten. Parlamentet begär också att rådet sänder sina offentliga sammanträden, även på Internet, och i god tid lämnar ut datum och dagordningar för mötena samt offentliggör officiella utskrifter av dessa på Europeiska unionens samtliga officiella språk.

23.  Europaparlamentet uppmanar rådet att inta en gemensam hållning när det gäller genomförandet av EU:s kodex för god förvaltningssed, såsom den antogs av Europaparlamentet den 6 september 2001(6).

24.  Europaparlamentet föreslår att rådet inleder ett pilotprojekt om "mer genomblickbart beslutsfattande", som skulle innebära att en eller flera aktuella lagstiftningsfrågor diskuterades vid ett helt öppet och fullt tillgängligt rådsmöte, med särskild tonvikt på att förklara de förfaranden som följdes och de beslut som fattades, så att medborgarna lättare skulle förstå dessa.

25.  Europaparlamentet uppmanar ordförandeskapet, medlemmarna i rådet samt kommissionen att föreslå frågor och ämnen för en offentlig diskussion av denna typ, i enlighet med artikel 8.3 i rådets arbetsordning.

26.  Europaparlamentet uppmanar rådets ordförande att snarast föra upp frågan om att öppna rådets sammanträden för allmänheten på Europeiska rådets dagordning och att den 9 maj 2006 avge en högtidlig försäkran om att omedelbart ändra rådets arbetsordning och före utgången av 2006 i samförstånd med Europaparlamentet se över förordning (EG) nr 1049/2001.

27.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att utöva största möjliga påtryckningar på rådet i syfte att förmå det att följa ombudsmannens rekommendation och anpassa sin arbetsordning.

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43. (2) Bilaga I till ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Laeken den 14–15 december 2001. (3) EGT L 113, 4.5.1994, s. 15. (4) EUT L 106, 15.4.2004, s. 22. (5) http://www.euro-ombudsman.eu.int/report97/pdf/sv/rap97_sv.pdf. (6) EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 331.