Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den transatlantiska deklarationen om förbindelserna mellan EU och Förenta staterna från 1990, den nya transatlantiska agendan (NTA) av den 3 december 1995(1) och det transatlantiska ekonomiska partnerskapet av den 18 maj 1998(2),

‐   med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 1998 med titeln "Den nya transatlantiska marknaden" (NTM) (KOM(1998)0125),

–   med beaktande av Bonn-deklarationen av den 21 juni 1999(3) och särskilt avsnitten om "Främjande av välstånd och utveckling i en snabbföränderlig värld" och "Förbättring av förvarningssystemet",

–   med beaktande av den "positiva ekonomiska agendan" av den 2 maj 2002(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2005 om transatlantiska förbindelser(5) liksom sina tidigare resolutioner av den 17 maj 2001(6), den 13 december 2001(7), den 15 maj 2002(8) och den 19 juni 2003(9) och sina resolutioner av den 22 april 2004(10) och den 13 januari 2005(11),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 mars 2001 med titeln "Förstärkning av de transatlantiska förbindelserna: inriktning på ett mer strategiskt och handlingsinriktat samarbete" (KOM(2001)0154),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 maj 2005 med titeln "Ett starkare partnerskap mellan EU och Förenta staterna och en öppnare marknad under 2000-talet" (KOM(2005)0196),

–   med beaktande av deklarationen från 2004 om "Förstärkning av vårt ekonomiska partnerskap"(12),

–   med beaktande av resultatet från toppmötet mellan EU och Förenta staterna den 20 juni 2005 i Washington DC, och särskilt det ekonomiska initiativet "Europeiska unionens och Förenta staternas initiativ för att förbättra den transatlantiska ekonomiska integrationen och tillväxten",

–   med beaktande av EU:s och Förenta staternas gemensamma arbetsprogram för genomförandet av det ovannämnda ekonomiska initiativet som antogs vid det informella mötet mellan EU:s och Förenta staternas ekonomi- och finansministrar den 30 november 2005,

–   med beaktande av amerikanska representanthusets förslag till resolution nr 77 om de transatlantiska förbindelserna som lades fram den 9 februari 2005,

–   med beaktande av OECD:s studie om fördelarna med en liberalisering av varumarknaderna och en minskning av hindren för internationell handel och investeringar ("Förmånliga handelsavtal för jordbruks- och livsmedelsmarknaderna – Fallet med Europeiska unionen och Förenta staterna", offentliggjord i mars 2005),

–   med beaktande av sin resolution av den 1 december 2005 om förberedelserna inför Världshandelsorganisationens (WTO) sjätte ministerkonferens i Hong Kong(13),

–   med beaktande av Europaparlamentets utfrågning som organiserades avi utskottet för internationell handel den 26 maj 2005 om de transatlantiska ekonomiska förbindelserna,

–   med beaktande av arbetsdokumentet från utskottet för internationell handel (PE 364.940),

–   med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om förbättring av förbindelserna mellan EU och Förenta staterna inom ramen för det transatlantiska partnerskapsavtalet(14),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel samt yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism och utskottet för kultur och utbildning (A6-0131/2006), och av följande skäl:

A.  Denna resolution behandlar framför allt de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Förenta staterna men man bör ha i åtanke att de transatlantiska förbindelserna gäller alla europeiska och amerikanska stater.

B.  Ökad integration är en naturlig följd för två ekonomier med liknande bakgrund, resurstillgångar och ekonomiska modeller som av historiska, kulturella och ekonomiska skäl ändå aldrig blir identiska.

C.  De ekonomiska banden mellan EU och Förenta staterna är en viktig stabiliserande faktor i de transatlantiska förbindelserna i allmänhet och har vuxit så kraftigt under de senaste årtiondena att båda parter har allt större intressen i varandras ekonomiska utveckling.

D.  Stabila politiska och ekonomiska förbindelser och utvecklingen av gemensamma standarder för EU och Förenta staterna får automatiskt en positiv inverkan på de länder som omfattas av det med Nordamerikanska frihandelsavtalet.

E.  EU och Förenta staterna bör inom ramen för såväl sitt eget partnerskap som det globala styrelsesystemet åta sig att främja internationella och multilaterala normer inom områdena för handel (WTO), sociala frågor (ILO) och miljö (IPCC och UNEP).

F.  De största handelshindren mellan EU och Förenta staterna finns inom jordbruket och gäller tullar, kvoter, produktion, exportstöd och skattelättnader samt tekniska hinder. Skyddsnivåerna för handel med tjänster är fortsatt höga, medan tullar på tillverkade varor stegvis har avskaffats med undantag för produkter inom känsliga områden.

G.  Det krävs större politiskt ledarskap och visioner för att uppdatera den nya transatlantiska agendan (NTA) från 1995 och det transatlantiska ekonomiska partnerskapet från 1998 för att beakta nya omständigheter och gamla tvister samt fortsätta att fördjupa de transatlantiska banden.

H.  Europa och Förenta staterna måste ta sig an framtiden med den tydliga utgångspunkten att starkare transatlantiska band får globala konsekvenser och de måste därför ta vederbörlig hänsyn till övriga ekonomiska aktörers, länders och folks intressen så att välståndet kan fördelas jämnare och så att globala utmaningar kan hanteras framgångsrikt inom de näraliggande områdena säkerhet, det ekonomiska styret i världen, miljön och fattigdomsminskningen.

I.  Det bilaterala ekonomiska förhållandet mellan EU och Förenta staterna och den multilaterala dagordningen bör ses i ljuset av en kompletterande och ömsesidigt stärkande positiv process. Fördelarna med en ännu mera integrerad marknad kommer att sprida sig till EU:s vidare ekonomiska förbindelser med hela den amerikanska kontinenten, under förutsättning att vederbörlig hänsyn tas till regionala intressen i regionala förhandlingar om marknadsintegrering.

J.  Användningen av olika ekonomiska och rättsliga instrument och förfaranden för att hantera samma förhållanden bör hanteras på rätt sätt inom det transatlantiska ekonomiska partnerskapet för att förhindra att den transatlantiska marknaden löses upp.

K.  Ökad harmonisering av regelverket mellan EU och Förenta staterna skulle vara till nytta för alla länder i allmänhet och för angränsande handelspartner och utvecklingsländer i synnerhet.

L.  Handlingsplanen för finansiella tjänster har, med Europaparlamentets framgångsrika stöd, spelat en viktig roll för att skapa mer konkurrenskraftiga kapitalmarknader i EU, vilket har stärkt Europas konkurrenskraft.

M.  Dagens teknik- och informationssamhälle förändras i allt snabbare takt vilket innebär att EU bör göra större kvalitativa och kvantitativa ansträngningar på området för vetenskaplig och teknisk forskning för att i tillräcklig mån överbygga den "teknisk-vetenskapliga klyfta" som råder mellan EU och Förenta staterna på detta område, och på så sätt garantera rimliga paritetsvillkor i de bilaterala handelsförbindelserna.

N.  En förbättring av de transatlantiska ekonomiska förbindelserna kan i hög grad bidra till att Lissabonmålen uppnås.

En de facto transatlantisk marknad

1.  Europaparlamentet framhåller att det under senare år kan ha sett ut som om spänningarna mellan EU och Förenta staterna på det politiska området ibland påverkat den ekonomiska sfären. Det kan även ha förefallit som om den globaliseringens dragningskraft och olika framväxande marknader, exempelvis i Kina, Indien och Brasilien, skulle ha minskat styrkan i och betydelsen av de ekonomiska banden mellan EU och Förenta staterna. I själva verket är det tvärtom, vilket nyligen genomförda studier(15) tydligt visar:

2.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang att sådana ekonomiska band mellan EU och Förenta staterna motsvarar en mycket stor sysselsättningsvolym med tanke på att närmare sju miljoner arbetstillfällen på vardera sidan redan skapats genom den transatlantiska ekonomin och att parterna därför är beroende av att den fungerar och expanderar.

3.  Europaparlamentet konstaterar att även om EU:s och Förenta staternas ekonomier har blivit så till den grad sammanflätade och integrerade att de i praktiken utgör en transatlantisk marknad så ligger en stor potential för tillväxt och sysselsättning fortfarande outnyttjad på grund av återstående handelshinder.

4.  Europaparlamentet konstaterar att förbindelserna mellan EU och Förenta staterna i mycket hög utsträckning förmörkas av politiska tvister och ofta präglas av gräl och handelstvister. På båda sidor Atlanten bortser man från hur djup och integrerad den transatlantiska ekonomin har blivit. Parlamentet varnar därför för de inneboende riskerna med att ta detta unika förhållande för givet och av att behandla det med en sorts välvillig nonchalans snarare än med den grad av politiskt engagemang och uppmärksamhet som krävs.

5.  Europaparlamentet befarar att den nuvarande ramen för de transatlantiska förbindelserna inte i tillräckligt hög utsträckning återspeglar ovannämnda verklighet. Parlamentet uppmanar därför till ett mer visionärt och strategiskt synsätt så att man kan reagera på rätt sätt inför de överhängande ekonomiska frågor som påverkar EU:s och Förenta staternas ekonomier, exempelvis konkurrenspolitiken, standardiserat företagsstyre, förenliga eller gemensamma standarder och effektivare samarbete om regelgivning.

Vägen framåt: ett starkare transatlantiskt ekonomiskt partnerskap

6.  Europaparlamentet konstaterar att det ovannämnda meddelandet från kommissionen av den 18 maj 2005 utgör en god grund för att väsentligt stärka de transatlantiska ekonomiska förbindelserna. Parlamentet betonar att ytterligare insatser krävs för att överföra den transatlantiska marknadens verklighet till ett operativt och strategiskt koncept som kan samla nödvändigt stöd från allmänhet och politiker.

7.  Europaparlamentet rekommenderar att EU och Förenta staterna före sitt toppmöte 2006 kommer överens om att uppdatera både den nya transatlantiska agendan (NTA) från 1995 och det transatlantiska ekonomiska partnerskapet (TEP) från 1998 och utforma ett nytt transatlantiskt partnerskapsavtal som täcker båda dessa och leder till att man uppnår en "transatlantisk marknad utan hinder" till 2015 med ett påskyndat måldatum 2010 för finansiella tjänster och kapitalmarknader. Parlamentet anser att detta initiativ bör baseras på det ekonomiska initiativ som antogs vid toppmötet mellan EU och Förenta staterna i juni 2005 och det gemensamma arbetsprogrammet för EU och Förenta staterna där särskilda mål för varje sektor anges, så att man kan mäta framstegen 2005–2006 och definiera vilka åtgärder som behöver vidtas framöver.

8.  Europaparlamentet betonar att det ekonomiska avsnittet av det föreslagna partnerskapsavtalet bör innehålla en ny konstruktion och omfatta följande: 1) Samarbete om regelgivning. 2) Ett antal operativa verktyg av övergripande karaktär (inbegripet ett förvarningssystem och ett tredje generationens avtal om tillämpning av konkurrenslagstiftning). 3) Avtal om sektorindelat ekonomiskt samarbete som bygger på det ovannämnda gemensamma arbetsprogrammet för EU och Förenta staterna.

9.  Europaparlamentet betonar att stärkandet av det transatlantiska ekonomiska samarbetet får inte får leda till sämre harmonisering i samarbetet om regelgivning som kan urholka konsumenternas tillit till folkhälsan och säkerheten. Parlamentet efterlyser därför att ny kraft ingjuts i den transatlantiska konsumentdialogen och den transatlantiska miljödialogen så att "bästa praxis" kan utvecklas och konsumenthälsan, säkerheten och miljöskyddet förbättras därmed, vilket i sin tur underlättar en mer hållbar transatlantisk marknad.

10.  Europaparlamentet bekräftar att det i dagens omvärld med ett växande internationellt konkurrenstryck är av avgörande betydelse att ha en vision om ett sådant gemensamt ekonomiskt område för att öka det politiska engagemanget för en mer innehållsrik ekonomisk agenda som stärker konkurrenskraften för båda parters kunskapsbaserade ekonomier, främjar tillväxt och innovation och därigenom skapar nya arbetstillfällen och ökar välståndet.

11.  Europaparlamentet konstaterar att ett fragmentiserat internationellt regelverk hämmar tillväxtpotentialen för den internationella handeln och betonar att ett närmare samarbete om regelgivning mellan EU och Förenta staterna är nödvändigt för att uppnå ett mer harmoniserat regelverk som gör att ekonomiska aktörer från alla länder i allmänhet och utvecklingsländer i synnerhet kan agera till lägre kostnad och med större frihet.

12.  Europaparlamentet påpekar att det goda läget i Förenta staternas och EU:s ekonomier och förstärkningen av deras ekonomiska förbindelser, framför allt genom formella instrument, i hög utsträckning bidrar till hela världsekonomins tillväxt och utveckling på grund av de båda områdenas tyngd.

13.  Europaparlamentet uppmanar det transatlantiska partnerskapet, som står för ungefär 57 procent av världens bruttonationalprodukt, BNP, och fortfarande är världsekonomins dubbla drivkraft, att utöva ett globalt ledarskap under förhållanden som präglas av ökande ömsesidigt beroende, framväxten av nya ekonomiska makter och allt fler globala utmaningar som går över nationella gränser. Parlamentet rekommenderar i detta hänseende mer djuplodande och systematiska samråd i gemensamma ekonomiska frågor med andra stora ekonomiska aktörer (inbegripet Indien, Japan, Brasilien, Kanada, Mexiko, Chile, Ryssland och Kina).

14.  Europaparlamentet anser att det i hela den internationella ekonomins intresse, bortsett från dessa särskilda ekonomiska områden, och för att uppnå ökad säkerhet och stabilitet i handeln, finns ett behov av att hitta lämpliga, närmare och bättre former för samordning i fråga om valutavariationer.

Utvecklingsagendan från Doha

15.  Europaparlamentet betonar att både EU och Förenta staterna har ett särskilt ansvar och har gemensamma målsättningar och har därför all anledning att arbeta konstruktivt tillsammans under de pågående multilaterala förhandlingarna i WTO. Parlamentet uppmanar båda parter att respektera det ambitiösa och breda programmet för utvecklingsagendan från Doha med fullt beaktande av utvecklingsdimensionen för att bana väg för ett framgångsrikt slutförande av rundan under 2006.

16.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och Förenta staterna att fortsätta att engagera sig fullt ut i de multilaterala WTO-förhandlingarna och inte konkurrera om bilaterala eller regionala handelsavtal. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inte fatta beslut om det önskvärda eller möjliga i att åstadkomma nya bilaterala eller regionala handelsavtal utan föregående meningsfullt samråd med Europaparlamentet.

17.  Europaparlamentet hoppas att EU:s och Förenta staternas högsta tullsatser och andra viktiga avgifter minskar avsevärt, oavsett om Doharundan avslutas med gott resultat eller inte.

18.  Europaparlamentet välkomnar det avtal som ingåtts inom WTO om att senast 2013 definitivt avskaffa alla former av stöd till jordbruksexport, inbegripet stöd i form av livsmedelsbistånd och andra system med exportrabatter, och betonar att liknande framsteg ännu inte har gjorts inom områdena inhemskt stöd och marknadstillträde.

19.  Europaparlamentet uppmanar Förenta staterna att undanröja tullhinder som användaravgifter och orimliga faktureringskrav på importörer. Parlamentet beklagar Förenta staternas tull- och gränsskyddsmyndighets bristande förståelse för EU som tullunion och som "ursprungsland". Parlamentet uppmanar den amerikanska regeringen att ändra sin negativa inställning till EU:s medlemskap i Världstullorganisationen (WCO).

Uppföljning av det ekonomiska initiativet och eventuella mötet mellan EU:s och Förenta staternas ekonomi- och finansministrar den 30 november 2005

20.  Europaparlamentet stöder antagandet, vid mötet mellan EU:s och Förenta staternas ekonomi- och finansministrar, av det gemensamma arbetsprogrammet för EU och Förenta staterna för genomförandet av den ekonomiska deklarationen, vilket innehåller konkreta åtgärder på 11 områden för att förbättra den transatlantiska ekonomiska integrationen. Parlamentet uppmanar dock båda parter att påbörja ett konkret förverkligande och en fördjupning av detta gemensamma arbetsprogram med klarare och mer ambitiös inriktning, långsiktiga strategiska mål och en detaljerad tidtabell för genomförande av gemensamma åtgärder och projekt med hänsyn till oberoende regleringsmyndigheters särskilda roll. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att aktörer från redan upprättade transatlantiska dialoger, inbegripet konsumentgrupper, fackföreningar och miljögrupper, bör engageras mer aktivt i övervakning och översyn av det ekonomiska initiativet och arbetsprogrammet.

21.  Europaparlamentet anser att det ekonomiska avsnittet i förslaget till partnerskapsavtal, i enlighet med det ekonomiska initiativet, bör innehålla specificerade tankar om hur andra hinder än tullavgifter kan avskaffas på centrala marknadsavsnitt genom en process där regleringen gradvis harmoniseras och bestämmelser och normer erkänns ömsesidigt.

Främjande av relgerings- och standardiseringssamarbete

22.  Europaparlamentet välkomnar att det slutligen har hänt något med åtagandet att "inrätta ett högnivåforum för samarbete när det gäller regelgivning", ett huvudelement i deklarationen från toppmötet i juni 2005, genom förslaget om att minst två möten skall anordnas under 2006. Parlamentet rekommenderar ett snabbt och fullständigt genomförande av färdplanen för samarbete när det gäller regelgivning mellan EU och Förenta staterna från 2005. Parlamentet varnar för att utan tillräckligt och lägligt deltagande och stöd från olika aktörer och organ kommer man inte att uppnå de resultat inom regelgivningssamarbetet som man förväntar sig.

23.  Europaparlamentet upprepar att ett betydande antal handels- och investeringshinder fortfarande måste åtgärdas i både EU och Förenta staterna och noterar med oro de allt större påtryckningarna för att bemöta den utländska konkurrensen med protektionistiska eller orättvisa handelsmetoder. Parlamentet betonar att ett förnyat åtagande att följa principerna om öppenhet, insyn och rättsstatliga principer, som återspeglas i det ekonomiska initiativet och i förslaget till nytt transatlantiskt partnerskapsavtal, bör kunna bidra till att avhjälpa flertalet av dessa problem.

24.  Europaparlamentet betonar att rättsliga hinder har blivit ett av de mest påtagliga handels- och investeringshindren mellan EU och Förenta staterna och varnar framför allt för att ytterligare lagar som inte är motiverade stiftas på statlig nivå, att relevanta internationella normer inte får utgöra basen i tekniska bestämmelser och att Förenta staterna tenderar att hysa alltför stor tilltro till certifiering av tredje part.

25.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över avsaknaden av en tydlig definition av begreppet "nationell säkerhet" i Förenta staterna och det överdrivna utnyttjande av begreppet för att begränsa handel och investeringar. Parlamentet beklagar framför allt den så kallade Berry-lagen som åberopas av försvarsministeriet och 1988 års Exon-Florio-lag med efterföljande lagstiftning för att minska utländska investeringar i eller utländskt ägande av företag, även om de endast har perifera kopplingar till nationell säkerhet.

26.  Europaparlamentet konstaterar att skillnader vad gäller domstolsbeslut och praxis för erkännande av domstolsbeslut inom EU-länderna och bland Förenta staternas delstater märkbart påverkar rättsliga tvister om transatlantiska transaktioner. Parlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att undersöka möjligheten att ingå avtal om domstolsbehörighet samt erkännande och verkställighet av domstolsbeslut i civilrättsliga och handelsrelaterade frågor.

27.  Europaparlamentet konstaterar att den transatlantiska telekommarknaden fortfarande lider av lagstiftningshinder och oförenliga normer som leder till en situation där inget amerikanskt eller europeiskt företag i någon större omfattning bedriver verksamhet på båda kontinenterna, trots att nio av världens tio största telekomföretag ligger i EU eller Förenta staterna.

Främjande av öppna och konkurrenskraftiga kapitalmarknader

28.  Europaparlamentet uppmanar till ömsesidigt erkännande av redovisningsnormer, följt av successiv harmonisering med tillförlitlig tillsyn som grund, så företag kan använda samma norm på båda marknaderna och registreringskostnaderna kan sänkas. Parlamentet ber dock kommissionen att noga övervaka den plan för fullständig överensstämmelse som utarbetats av International Accounting Standards Board/Financial Accounting Standards Board, så att inte Förenta staterna gynnas ensidigt.

29.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av lagstiftningsdialogen om finansmarknaderna, genom en översyn två gånger om året av policyfrågor med anknytning till transatlantiska finansiella tjänster, mellan Europaparlamentet, kommissionen, de behöriga amerikanska myndigheterna och de ekonomiska utskotten i den amerikanska kongressen. Översynen bör äga rum före och efter varje årligt toppmöte mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet berömmer det arbete som gjorts hittills av företrädare för branschen, exempelvis Futures and Options Association.

30.  Europaparlamentet beklagar djupt Förenta staternas uppskjutna genomförande av Basel II-överenskommelsen om kapitaltäckning och uppmanar Förenta staterna att fullgöra sina åtaganden för att skapa likvärdiga förhållanden för banker världen över. Parlamentet anser att skiljaktiga synsätt kan hindra EU-banker med verksamhet i Förenta staterna från att inrätta integrerade riskhanteringssystem.

31.  Europaparlamentet ser det som otillfredsställande att EU:s återförsäkringsföretag i Förenta staterna måste lämna full säkerhet för risker och att de omfattas av mycket diskriminerande nationella regler som tvingar dem att överfinansiera sina åtaganden genom att lämna alltför höga säkerheter (amerikanska godkända återförsäkringsföretag som är verksamma i Förenta staterna omfattas inte av sådana krav). Parlamentet uppmanar de behöriga amerikanska myndigheterna att sträva efter ytterligare transatlantiskt ömsesidigt erkännande och enhetliga solvens- och rapporteringskrav.

32.  Europaparlamentet insisterar på en snabb harmonisering av de amerikanska börsernas avlistningsregler, som i dag ställer betungande krav på bolag från EU som vill bli avlistade. Parlamentet välkomnar förslaget nyligen från US Securities and Exchange Commission om att utgå från handelsvolymer i stället för antal aktieägare som det viktigaste kriteriet. Parlamentet ber kommissionen övervaka denna nya utveckling för att värna EU:s intressen.

33.  Europaparlamentet tror på en mer sammanhängande dialog om företagsstyrning och på harmoniseringen av kraven i fråga om företagsstyrning och övervakning, för att undvika exterritoriella incidenter som "Sarbanes-Oxley", exempelvis genom förbättring av den transatlantiska dialogen om företagsstyrning. Parlamentet efterlyser en närmare granskning av globala hedgefonder genom gemensamma insatser från EU:s och Förenta staternas sida.

34.  Europaparlamentet efterlyser en uppdatering från kommissionen om tillämpningen gentemot Förenta staterna av EU:s direktiv om beskattning av inkomster från sparande.

Samarbete rörande penningtvätt och finansiering av terroristverksamhet

35.  Europaparlamentet konstaterar att öppna marknader är mycket beroende av säkra och tillförlitliga strukturer och att tillit och förtroende är avgörande för globala handelsförbindelser. Parlamentet uttrycker sitt stöd för ett närmare samarbete mellan EU och Förenta staterna för att fortsätta bekämpningen av bolagsbedrägerier och ekonomiska bedrägerier, penningtvätt och terroristfinansiering, varvid onödiga störningar av normala kommersiella och privata transaktioner bör undvikas.

Främjande av innovationer och teknikutveckling

36.  Europaparlamentet välkomnar målet att öka synergieffekterna över Atlanten inom ett stort antal områden av avgörande vikt för utvecklingen av starkare kunskapsbaserade ekonomier.

37.  Europaparlamentet uppmuntrar upprättandet av transatlantiska partnerskap för forskning, som syftar till att engagera små och medelstora företag i gemensamma forskningsprojekt, samt antagandet av åtgärder för att i högre grad förmå europeiska forskare att återvända till Europa.

38.  Europaparlamentet påpekar att bägge parter drar nytta av att främja samarbete inom forskning och utveckling och av att genomföra investeringsprogram, exempelvis inom följande områden:

39.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang medlemsstaterna och Förenta staterna om det åtagande som bägge parter gjort i den gemensamma förklaringen från 2003 om främjande av väteekonomin och välkomnar de framsteg som gjorts, men anser dock att det krävs ytterligare samarbete.

40.  Europaparlamentet anser att informations- och kommunikationstekniken (IKT) är mycket viktig för båda ekonomierna. Parlamentet rekommenderar därför en rad gemensamma åtgärder för att

41.  Europaparlamentet anser att det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling blir ett unikt tillfälle för gemensamma insatser inom

42.  Europaparlamentet anser att nya och befintliga rymdprogram i viss mån ger möjlighet till gemensamma projekt i utforskandet av yttre rymden genom att

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett gemensamt forskningsprogram om malaria utöver den gemensamma forskning som redan bedrivs om pandemiska sjukdomar.

44.  Europaparlamentet stöder åtgärder för att stärka entreprenörskap och risktagande i EU, på grundval av goda exempel på Förenta staternas styrka inom detta område.

Ökning av handel, resande och säkerhet

45.  Europaparlamentet konstaterar att viseringspolitiken nu uteslutande faller inom gemenskapens behörighetsområde. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt inleda förhandlingar med den amerikanska administrationen om att göra programmet för undantag från viseringsreglerna giltigt för alla europeiska medborgare och för att undanröja den nuvarande diskrimineringen, framför allt gentemot medborgare från de nya medlemsstaterna.

46.  Europaparlamentet betonar att de omständliga rutinerna för att få visum har lett till ökade kostnader för företag och medborgare. Parlamentet välkomnar initiativet med "tillförlitliga personer" som bör bygga på ömsesidigt framtagna normer och bli ett sätt att underlätta resandet för affärsresenärer och turister.

47.  Europaparlamentet beklagar att de flesta EU-medborgare fortfarande måste genomgå stränga visumkontroller, vilket blir en bromskloss mot den fria rörligheten och utbytet av arbetstagare och för alla som reser till eller vistas i Förenta staterna i affärsärenden. Parlamentet uppmanar Förenta staterna att visa mer flexibilitet i detta hänseende, särskilt för europeiska medborgare som regelbundet gör affärsresor till Förenta staterna.

Främjande av effektiv energianvändning

48.  Europaparlamentet anser att energipolitiken är av avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen och att den inte kan skiljas från viktiga geopolitiska frågor och utrikespolitiken. Parlamentet rekommenderar därför att en uppriktigare och öppnare diskussion förs om olika sätt att öka öppenheten i världens energihandel, främja förnybar energi i hela världen, utveckla ett närmare samarbete med leverantörspartner och definiera en gemensam strategi för energisäkerhet och annan politik för att uppmuntra geopolitisk och ekonomisk stabilitet i leverantörs- och transitländer.

49.  Europaparlamentet beklagar att enbart EU tar initiativ i den internationella klimatpolitiken, att Förenta staterna är det land som släpper ut mest växthusgaser i världen och att det följaktligen fortfarande finns ett behov av påtryckningar på alla politiska nivåer för att förmå Förenta staterna att ta sitt ansvar i samband med klimatförändringarna. Parlamentet beklagar därför att administrationen i Förenta staterna fortsätter att vara så ovillig att ingå i några meningsfulla internationellt partnerskap rörande klimatförändringarna, men konstaterar att den har tagit ett försiktigt steg framåt genom att den nu är villig att delta i genomgripande framåtsyftande samtal i enlighet med FN:s ramkonvention om klimatförändringar som antogs i Montreal i december 2005. Parlamentet välkomnar det faktum att en framväxande intressekoalition i Förenta staterna, inbegripet ledamöter av kongressen från både representanthuset och senaten från båda partier, delstatsparlament, lokala myndigheter, icke-statliga organisationer och företrädare för näringslivet, arbetar för en mer ambitiös politik för att hantera utsläppen av växthusgaser.

50.  Europaparlamentet anser att energisektorn innebär samma utmaningar för både EU och Förenta staterna och att det, trots att omfattande och oberoende åtgärder har vidtagits separat på bägge håll, inom denna sektor krävs ett tillvägagångssätt som gynnar bägge parter och som är inriktat på att

51.  Europaparlamentet understryker behovet av ett förstärkt forskningssamarbete mellan EU och Förenta staterna om biobränslen och rekommenderar att initiativet för ett gemensamt arbetsprogram för EU och Förenta staterna gällande biobränslen, som fokuserar särskilt på andra generationens bioetanol och biodiesel, genomförs så snart som möjligt.

Immateriella rättigheter

52.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen från mötet mellan EU:s och Förenta staternas ekonomi- och finansministrar om att inför toppmötet 2006 mellan EU och Förenta staterna utarbeta en strategi för samarbete om tillämpning av immaterialrätten i syfte att ta itu med kränkningar av immateriella rättigheter, bristen på effektiv tillämpning i tredje länder, särskilt Kina och Ryssland, och förbättra samarbetet när det gäller tull- och gränsmyndigheternas arbete, främja offentlig-privata partnerskap och samordna tekniskt bistånd till tredje länder.

53.  Europaparlamentet beklagar bristen på samsyn om geografiska beteckningar. Parlamentet beklagar att det förekommer i grunden vitt skilda patentsystem (Förenta staternas "först att uppfinna"-system, medan resten av världen tillämpar systemet "först att ansöka"), vilket fortsätter att skapa betydande problem för EU:s företag. Parlamentet uppmuntrar den amerikanska kongressen att sträva efter en reformering av patentsystemet genom att gå över till systemet "först att ansöka".

54.  Europaparlamentet uppmuntrar EU och Förenta staterna att arbeta tillsammans via lämpliga kanaler för att bekämpa missbruk av immateriella rättigheter i tredje länder, framför allt Kina och Ryssland.

Investeringar

55.  Europaparlamentet rekommenderar att man vid toppmötet 2006 formellt antar en heltäckande förteckning över återstående huvudsakliga hinder mot ömsesidiga investeringar samt en lista över vilka särskilda åtgärder som behövs för att minska eller undanröja sådana hinder i full överensstämmelse med den inre marknadens regler, inklusive bestämmelserna om offentliga tjänster och försiktighetsprincipen.

56.  Europaparlamentet stöder insatser för att underlätta investeringar och ett successivt avskaffande av alla hinder för transatlantiska investeringar genom harmonisering av redovisningsnormer, likvärdiga förhållanden på finansmarknaderna, en ömsesidigt rättvis konkurrenspolitik och ett successivt avskaffande av de protektionistiska åtgärder som ännu finns kvar i vissa sektorer. Parlamentet ifrågasätter de återstående äganderättsbegränsningarna i Förenta staterna, särskilt inom försvars- och luftfartssektorerna, och stöder reformeringen av Förenta staternas kommitté för utländska investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att granska hindren för uppköp på den inre marknaden, som missgynnar köpare från EU i förhållande till amerikanska köpare. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att äganderättsbegränsningar i EU inte kan användas som ett argument för att behålla de amerikanska begränsningarna.

Konkurrenspolitik och tillämpning

57.  Europaparlamentet begär att det inrättas gemensamma transatlantiska ramar för konkurrenspolitiken, som ökar samordningen av kontrollverksamhet och underlättar utbyte av konfidentiell information. Parlamentet framhåller att lika tillämpning av konkurrensreglerna på båda sidor av Atlanten, oavsett etableringsland, är avgörande om man skall kunna skapa en konkurrenskraftig och enad transatlantisk marknad.

58.  Europaparlamentet stöder målet om att ingå ytterligare ett avtal om konkurrensbestämmelser med Förenta staterna för att möjliggöra utbyte av konfidentiell information i utredningar inom ramen för konkurrenslagstiftningen i EU respektive Förenta staterna.

Offentlig upphandling

59.  Europaparlamentet rekommenderar att man vid toppmötet 2006 formellt antar en heltäckande förteckning över samtliga rättsliga, praktiska och tekniska hinder mot gränsöverskridande offentlig upphandling mellan båda parter tillsammans med en lista över åtgärder för att komma till rätta med dem där man beaktar det särskilda fallet med tjänster av allmänt intresse. Parlamentet uppuntrar båda parter att gå längre än befintliga och framtida åtaganden när det gäller offentlig upphandling, för att därigenom å ena sidan göra det möjligt att bredda möjligheterna för båda parter och, å den andra, stimulera den europeiska konkurrenskraften och skapa nya marknader för EU:s företag, framför allt de små och medelstora företagen.

60.  Europaparlamentet stöder ett förstärkt samarbete mellan EU och Förenta staterna när det gäller öppnandet av marknaden för offentliga upphandlingar. Parlamentet understryker att lika konkurrensvillkor på detta område skulle skapa nya möjligheter för EU:s företag, i synnerhet små och medelstora företag.

61.  Europaparlamentet beklagar att Förenta staterna behåller en rad diskriminerande bestämmelser av typen "Köp amerikanskt", till vilka kan läggas andra bestämmelser för federalt finansierade infrastrukturprogram. Mera exakt beklagar parlamentet att det fortfarande är svårt för europeiska företag på försvarsområdet att göra affärer på försvarsmarknaden i Förenta staterna och att förvärva försvarsrelaterad teknik från Förenta staterna på grund av avsaknaden av en verklig ömsesidighet vid anskaffningen av försvarsmateriel och på försvarsindustriområdet överhuvudtaget. Parlamentet uppmanar Förenta staternas kongress att acceptera den transatlantiska ekonomin som en realitet, även på säkerhetsrelaterade marknader.

Tjänster/Ömsesidigt erkännande av utbildning och examina

62.  Europaparlamentet konstaterar att endast arkitektförbundet har uppmuntrat de behöriga myndigheterna på båda sidor att undersöka frågan om ett ömsesidigt erkännande av kvalifikationer som en del av arbetsprogrammet. Parlamentet inser att övriga yrkesgrupper verkar föredra att låta sina partnerföreningar i EU och Förenta staterna hantera erkännandeprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till Europaparlamentets behöriga utskott om befintliga hinder för ett ömsesidigt erkännande av kvalifikationer på båda sidor.

63.  Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande finns stora skillnader mellan Förenta staternas olika delstater när det gäller ett övergripande erkännande av examensbevis och yrkeskvalifikationer, vilket avskräcker från en ytterligare utveckling av den transatlantiska marknaden, framför allt inom tjänstesektorn. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inleda förhandlingar inom specifika sektorer, exempelvis pilotlicenser, i syfte att ingå avtal. Parlamentet uppmanar med kraft Förenta staterna att utveckla ett system baserat på den europeiska modellen enligt vilken praktiskt taget alla examensbevis och yrkeskvalifikationer erkänns ömsesidigt mellan delstaterna, vilket är fallet inom EU:s inre marknad.

Tjänster/Flygtransporttjänster

64.  Europarlamentet välkomnar den senaste tidens framsteg när det gäller förhandlingar om liberalisering av flygtjänster i EU och Förenta staterna och betonar behovet av att så snart som möjligt nå en heltäckande överenskommelse som baseras på ömsesidighet och löser frågan om begränsning av ägandet i amerikanska flygbolag.

65.  Med tanke på handelns och turismens stora betydelse på båda sidor anser Europaparlamentet att det transatlantiska partnerskapsavtal som är planerat att slutas 2007 ovillkorligen måste innehålla ett separat kapitel om transportpolitiken och kompletteras med toppmöten, möten mellan ledamöter av den amerikanska kongressens och Europaparlamentets transportutskott, möten mellan USA:s transportminister och EU:s transportkommissionär och tjänstemän vid kommissionen samt myndighetssamarbete mellan luftfartsmyndigheter och motsvarande amerikanska federala myndigheter.

Lösning av tvister i WTO mellan EU och Förenta staterna

66.  Europaparlamentet insisterar på att även om WTO-panelerna kan framkalla stora politiska motsättningar så är tvister i handelsfrågor och ekonomiska frågor ett naturligt inslag i de transatlantiska ekonomiska förbindelserna.

67.  Europaparlamentet förordar en gemensam strategi som baseras på tre punkter för att minska antalet tvister mellan världens största makter på handelsområdet som kan sprida sig till den större WTO-arenan:

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för Europaparlamentet lägga fram en rapport med en utvärdering av fördelarna och nackdelarna med en mer formell bilateral tvistlösningsmekanism i ljuset av liknande befintliga arrangemang mellan EU och andra tredjeländer.

69.  Europaparlamentet konstaterar att den metod som tillämpas av de amerikanska myndigheterna när det gäller försvarsrelaterade handelsfrågor i vissa fall utgör ett otillåtet handelshinder och understryker att den uppenbart protektionistiska tillämpningen av Förenta staternas handelsskyddsmekanismer redan har utmanats med framgångrikt resultat – inte bara av EU – inom ramen för WTO:s tvistlösningssystem, bl.a. när det gäller den så kallade Byrd-lagen eller de amerikanska skyddstullarna på stål.

70.  Europaparlamentet välkomnar 2005 års Lag om minskning av budgetunderskottet som antogs av den amerikanska kongressen och som återkallar "Byrd-lagen", men beklagar att återkallandet inte kommer att träda i kraft omedelbart på grund av en övergångsklausul. Parlamentet uppmanar därför Förenta staternas kongress att skyndsamt undanröja övergångsklausulen så att utdelningen av uppburna antidumpnings- och antibidragstullar till de amerikanska företagen inte fortsätter att snedvrida konkurrensvillkoren på den amerikanska marknaden till nackdel för importerade varor under ett antal år.

71.  Europaparlamentet upprepar sin oro över det betydande direkta och indirekta statliga stöd som den industrin i Förenta staterna får genom direkta bidrag, protektionistisk lagstiftning och skattepolitik. Parlamentet understryker framför allt att slutsatsen i alla rapporter från WTO:s panel och överprövningsorganet gällande systemet "Foreign Sales Corporations" är att Förenta staterna ännu inte till alla delar har tillämpat tidigare beslut från WTO och rekommendationerna från WTO:s tvistlösningspanel, trots vissa stora förändringar av sin lagstiftning. Parlamentet uppmanar därför den amerikanska kongressen att ändra "The American Jobs Creation Act" ("Jobs Act"), som innehåller en så kallad "grandfathering clause" (en bestämmelse om att lagen inte är tillämplig i vissa fall på grund av tidigare förhållanden), så att den helt överensstämmer med tidigare beslut från WTO och rekommendationerna från tvistlösningspanelen.

72.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att den långlivade konflikten om Foreign Sales Corporation har lösts genom att Förenta staternas kongress har dragit tillbaka de skattelättnader för amerikanska företag som den amerikanska lagen American Jobs Creation Act innehöll och som stred mot WTO:s bestämmelser.

73.  Europaparlamentet beklagar i samband med fallet Airbus–Boeing att Förenta staterna och EU helt i onödan är engagerade i vad som förmodligen är den största, mest komplicerade och dyraste rättstvisten i WTO:s historia. Parlamentet uppmanar båda parter att öka konsultationerna på högsta nivå för att undersöka alternativ för att nå en pragmatisk lösning som gör att man slipper vända sig till WTO i onödan.

74.  Europaparlamentet understryker att WTO-målet om genetiskt modifierade organismer inte på något sätt påverkar den europeiska lagstiftningen om godkännande för försäljning av bioteknikprodukter, utan gäller förlegade metoder för bioteknikvärdering som redan har reviderats sedan panelens förfaranden inleddes.

75.  Europaparlamentet välkomnar EU:s beslut att följa WTO:s avgörande genom att ändra sin lagstiftning om hormoner från och med 2003. Parlamentet vill att den pågående tvisten mellan Förenta staterna (och Kanada) och EU om den fortsatta tillämpningen av motåtgärder skall lösas och uppmanar med rkaft Förenta staterna att häva de handelssanktioner som landet har tillämpat mot europeiska produkter sedan 1999.

76.  Europaparlamentet beklagar att Förenta staterna ännu inte har övergett den antidumpningsmetod som kallas "zeroing", trots att WTO entydigt fördömde detta förfarande i fallet med sängkläder.

77.  Europaparlamentet understryker att WTO:s tvistlösningssystem är centralt för att skapa säkerhet och förutsägbarhet i det multilaterala handelssystemet. Parlamentet uttrycker sin oro över att Förenta staterna i vissa fall tillämpar en strategi som inte ligger i linje med dess internationella skyldigheter genom att tillämpa eller vägra upphäva lagar som bryter mot WTO-åtagandena och som allvarligt skadar EU:s och tredjeländers industrier. Parlamentet uppmanar därför Förenta staternas kongress att förbättra sin efterlevnad av besluten från WTO:s tvistlösningspanel.

Övriga globala frågor

78.  Europaparlamentet beklagar att samarbetet om monetära och makroekonomiska politiska frågor inte ingår i det ekonomiska initiativet och arbetsprogrammet. Parlamentet upprepar sin oro över de potentiellt farliga följderna för den globala ekonomin av de stora dubbla underskotten i Förenta staterna, dels i den federala budgeten, dels i handelsbalansen. Parlamentet uppmanar därför Europeiska centralbanken och Federal Reserve att öka samarbetet om den globala penningpolitiken och i frågor som gäller finansiell stabilitet.

79.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att de båda transatlantiska samarbetsparterna gemensamt skall utvärdera sina strategier och instrument på området utvecklingsstöd och humanitärt bistånd, inbegripet samarbetet med Bretton Woods-institutionerna, för att förbättra effektiviteten, sammanhållningen och kompletteringsaspekterna när det gäller EU:s och Förenta staternas reaktioner på de globala utmaningarna, framför allt fattigdomsbekämpning, smittsamma sjukdomar och miljöförstöring.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de befintliga finansierings- och planeringsmekanismerna för finansiering av EU:s och Förenta staternas gemensamma program i tredjeland, i syfte att skapa ett effektivare och produktivare förfarande.

81.  Europaparlamentet anser att den "kulturella nyckeln" kan bidra till att stärka de transatlantiska förbindelserna och därmed främja partnerskapet och den ömsesidiga förståelsen mellan européer och amerikaner.

82.  Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att i sina ekonomiska förbindelser ta hänsyn till kultur- och utbildningssektorns betydelse och särdrag.

83.  Europaparlamentet föreslår därför att en transatlantisk dialog inrättas på kulturområdet (inbegripet det audiovisuella området) och utbildningsområdet i syfte att främja ett regelbundet utbyte av goda metoder och erfarenheter, framförallt när det gäller att

84.  Europaparlamentet anser att på utbildningsområdet bör denna dialog framför allt fokuseras på

85.  Europaparlamentet är medvetet om artiklarna 133 och 151 i EG-fördraget och anser att den audiovisuella sektorns specifika karaktär kräver att det transatlantiska utbytet äger rum med respekt för EU:s kulturella och språkliga mångfald. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang lämpliga åtgärder för att främja kulturell mångfald och utvidga kulturutbytet.

86.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska institutionerna att göra sin partner i Förenta staterna medveten om EU:s insatser till förmån för Unescos konvention om skydd och främjande av mångfalden i kulturella uttryck.

87.  Europaparlamentet betonar vikten av att fokusera på dataskyddsfrågor inom ramen för de transatlantiska förbindelserna. Med tanke på det bristande dataskydd som föreligger i vissa avseenden i det transatlantiska utbytet konstaterar parlamentet att man bör utvärdera de områden där informationsutbytet med tredje land förefaller fungera väl (såsom skyddsprinciperna Safe Harbour Privacy Principles) för att sprida framgångsrika lösningar till flera områden.

88.  Europaparlamentet välkomnar den undersökning som nyligen genomförts av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) om de makroekonomiska fördelarna med att främja en ytterligare ekonomisk integrering mellan EU och Förenta staterna, i vilken man uppskattar vinsten av kraftigt minskade hinder för marknadstillträde, utländska direktinvesteringar och handel i EU och i Förenta staterna till 2-3,5 procent respektive 1-3 procent, räknat i BNP per person.

89.  Europaparlamentet begär att EU genomför en mer detaljerad och omfattande studie, som a) redovisar konsekvenserna av att avlägsna återstående tullhinder och övriga hinder för handel och investeringar mellan EU och Förenta staterna, b) gör en bred undersökning av möjligheterna för, i förekommande fall, förhands- eller efterhandsanpassningar av lagstiftningen, c) utvärderar effekterna för tredjeländer av en anpassning eller harmonisering av lagstiftningen i EU och Förenta staterna, d) undersöker möjligheten till en "regelgivningsbrygga" som innebär att en viss vara eller tjänst blir accepterad överallt på den transatlantiska marknaden när den väl har godkänts.

Transatlantiska dialoger

90.  Europaparlamentet understryker betydelsen av de transatlantiska dialogerna för att stärka banden mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet konstaterar att dialogerna, genom att man arbetar med viktiga frågor inom respektive områden och lämnar viktiga bidrag till att forma de transatlantiska förbindelserna, deras mål och aktiviteter, är nära knutna till det transatlantiska beslutsfattandet och bidrar till att säkerställa att ansträngningarna på många områden verkligen motsvarar medborgarnas reella behov.

91.  Europaparlamentet konstaterar att den transatlantiska lagstiftningsdialogen har bidragit till att stärka de interparlamentariska förbindelserna mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet upprepar behovet av att bygga synergier mellan den transatlantiska lagstiftningsdialogen och övriga dialoger inom ramen för den nya transatlantiska agendan, bland annat genom att introducera nya gemensamt finansierade utbytesprogram för den personal som arbetar med lagstiftningen och genom att skapa ett litet sekretariat för den transatlantiska lagstiftningsdialogen.

92.  Europaparlamentet framhåller att det 61:a mötet inom ramen för den transatlantiska lagstiftningsdialogen som hölls i Wien den 18-21 april 2006 bekräftade de enorma fördelar för våra medborgare som kan bli resultatet om man undanröjer de hinder som hämmar de transatlantiska ekonomiska förbindelserna och konstaterade att förhållandet mellan Förenta staterna och EU bör förnyas genom att man ersätter nuvarande strukturer med ett partnerskapsavtal mellan EU och Förenta staterna.

93.  Europaparlamentet noterar att den transatlantiska företagsdialogen har lyckats omstöpa sitt format för att näringslivet skall kunna lämna ett effektivare bidrag till att stärka det ekonomiska partnerskapet.

94.  Europaparlamentet understryker att båda sidor av den transatlantiska arbetsdialogen bör bli mer aktiva och synliga för att utforma reaktioner och rekommendationer i gemensamma frågor. Parlamentet rekommenderar att den transatlantiska arbetsdialogen fokuserar på viktiga områden för samarbete genom en mer sektorsorienterad inriktning.

95.  Europaparlamentet konstaterar att avtalet om forskning och teknik mellan EU och Förenta staterna är ett huvudinstrument för att främja de vetenskapliga kontakterna mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet uppmanar till skapandet av en officiell transatlantisk forskningsdialog för att främja och samordna forskningssamarbetet och nya initiativ inom utvalda vetenskapliga områden som går utöver befintliga strukturer.

96.  Europaparlamentet konstaterar att även övriga transatlantiska dialoger som förs utanför de officiella överenskommelserna bidrar till att stärka banden mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet rekommenderar att den nuvarande strukturen för den transatlantiska dialogen granskas och att nya lovande områden för förstärkt samarbete utforskas.

Europaparlamentets roll

97.  Europaparlamentet betonar att samtidigt som de uppgifter som beskrivs i det ekonomiska initiativet först och främst rör regleringsorganen så är det, för att nå en integrerad transatlantisk marknad, även önskvärt att båda sidors lagstiftande organ deltar aktivt. Parlamentet betonar att toppmötena mellan EU och Förenta staterna bör innehålla en adekvat nivå av parlamentariskt deltagande för att tillhandahålla parlamentariskt inflytande i den administrativa process som leds av de två verkställande organen. Parlamentet efterlyser möten före varje toppmöte inom ramen för den transatlantiska lagstiftningsdialogen och högnivågruppen för att diskutera hur arbetet med arbetsprogrammet fortskrider.

98.  Europaparlamentet efterlyser möten före varje toppmöte inom ramen för den transatlantiska lagstiftningsdialogen och högnivågruppen för att diskutera viktiga ekonomiska frågor och framför allt hur arbetet med arbetsprogrammet fortskrider.

99.  Europaparlamentet rekommenderar att åtminstone Europaparlamentets talman och ledarna i den amerikanska kongressen skall delta i nästa toppmöte mellan EU och Förenta staterna och, som en allmän regel, att Europaparlamentet och Förenta staternas kongress skall knytas till förberedelsen och det faktiska genomförandet av alla framtida toppmöten mellan EU och Förenta staterna.

100.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som syftar till att stärka den transatlantiska lagstiftningsdialogen mellan Europaparlamentet och Förenta staternas kongress, framför allt införandet av en effektiv "förvarningsmekanism" och ett system för rapportering mellan de parlamentariska utskotten på båda sidor av Atlanten.

101.  Europaparlamentet uppmanar representanthuset att överväga att inrätta en permanent delegation för att säkerställa kontinuiteten för den transatlantiska lagstiftningsdialogen. Parlamentet anser dessutom att en regelbunden dialog bör upprättas mellan Europaparlamentet och Förenta staternas senat.

102.  Europaparlamentet uppmanar sitt ansvariga utskott att använda budgeten för 2007 för att tillhandahålla de medel som krävs för att inrätta en ständig och officiell tjänstemannapost för Europaparlamentet i Washington DC för att se till att parlamentets egen verksamhet institutionaliseras samt för att förbättra förbindelserna mellan Europaparlamentet och kongressen.

o
o   o

103.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Förenta staternas president och kongress.

(1) Undertecknad vid toppmötet mellan EU och Förenta staterna i Madrid. (2) Gemensamt uttalande från toppmötet mellan EU och Förenta staterna i London. (3) Undertecknad vid toppmötet mellan EU och Förenta staterna i Bonn. (4) Beslutad vid toppmötet mellan EU och Förenta staterna i Washington. (5) EUT C 124 E, 25.5.2006, s. 556.. (6) EGT C 34 E, 7.2.2002, s. 359. (7) EGT C 177 E, 25.7.2002, s. 288. (8) EUT C 180 E, 31.7.2003, s. 392. (9) EUT C 69 E, 19.3.2004, s. 124. (10) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 1043. (11) EUT C 247 E, 6.10.2005, s. 151. (12) Undertecknad vid toppmötet mellan EU och Förenta staterna i Shannon den 25–26 juni 2004. (13) Antagna texter, P6_TA(2005)0461. (14) Antagna texter, P6_TA(2006)0238. (15) Daniel S. Hamilton HAMILTON/Joseph P. QUINLAN (red.) Deep Integration : How Transatlantic Markets are Leading Globalization. juni 2005; Francisco CABRILLO, Jaime GARCÍA-LEGAZ and Pedro SCHWARTZ, A case for an open Atlantic Prosperity Area, FAES, 2006. (16) EGT L 71, 13.3.2001, s. 8.