Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om ingående av partnerskapsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Mikronesiska federationen om fiske i Mikronesiska federationen (KOM(2005)0502 – C6-0353/2005 – 2005/0206(CNS))

P6_TA(2006)0081 A6-0035/2006

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets förordning (KOM(2005)0502)(1),

–   med beaktande av artikel 37 och artikel 300.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0353/2005),

–   med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för utveckling (A6-0035/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets förordning med de ändringar som gjorts och godkänner ingåendet av avtalet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Mikronesiska federationen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 Skäl 2a (nytt) Det är viktigt att förbättra informationen till Europaparlamentet och kommissionen bör därför utarbeta en årlig rapport om hur detta avtal tillämpats. Ändring 2 Artikel 2a (ny) Artikel 2a Under protokollets sista giltighetsår, och innan ett nytt avtal om att förnya protokollet ingås, skall kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en rapport om avtalets genomförande. Ändring 3 Artikel 2b (ny) Artikel 2b På grundval av den rapport som nämns i artikel 2a, och efter att ha hört Europaparlamentet, skall rådet, om så är lämpligt, ge kommissionen mandat att inleda förhandlingar i syfte att anta ett nytt protokoll. Ändring 4 Artikel 2c (ny) Artikel 2c Kommissionen skall informera Europaparlamentet och rådet om hur det fleråriga sektorsprogram och de tillämpningsföreskrifter för detta som avses i artikel 5.2 i protokollet har uppfyllts.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om upphävande av förordning (EG) nr 3690/93 om ett gemenskapssystem för fastställande av bestämmelser om vilka uppgifter som minst måste ingå i fiskelicenser (KOM(2005)0499 – C6-0354/2005 – 2005/0205(CNS))

P6_TA(2006)0082 A6-0037/2006

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0499)(1),

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0354/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A6-0037/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 Skäl 3a (nytt) (3a) Genom förordning (EG) nr 1281/2005 ändras gemenskapsrättens bestämmelser om fiskelicenser i syfte att anpassa minimikraven på uppgifter och klargöra fiskelicensernas roll i förvaltningen av flottans kapacitet. Ändring 2 Skäl 3b (nytt) (3b) Ett antal bestånd i gemenskapens fiskevatten fortsätter att minska, och därför är det nödvändigt att förbättra och utvidga de befintliga bevarandeåtgärderna; i detta avseende erbjuder fiskelicenserna ett flexibelt och användbart förvaltningsinstrument. Ändring 3 Skäl 3c (nytt) (3c) Målet bör vara att se till att de levande vattenresurserna utnyttjas rationellt och ansvarsfyllt samtidigt som man erkänner fiskesektorns intresse i en långsiktig utveckling, dess ekonomiska och sociala villkor samt konsumenternas intressen, med beaktande av de biologiska hindren och med vederbörlig respekt för det marina ekosystemet. Ändring 4 Skäl 3d (nytt) (3d) Beslut om bevarande har avsevärda effekter på den ekonomiska och sociala utvecklingen i de regioner i medlemsstaterna där fisket är en viktig näring.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets rekommendation till rådet om utvärdering av den europeiska arresteringsordern (2005/2175(INI))

P6_TA(2006)0083 A6-0049/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Adeline Hazan för PSE-gruppen om utvärdering av den europeiska arresteringsordern (B6-0455/2005),

–   med beaktande av Amsterdamfördraget där målsättningen att inrätta ett europeiskt rättsligt område för första gången skrivits in i texten,

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 då principen om ömsesidigt erkännande fastställdes som hörnsten för det rättsliga samarbetet,

–   med beaktande av Europaparlamentets ståndpunkt av den 6 februari 2002 om förslaget till rådets rambeslut om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna(1),

–   med beaktande av rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna(2),

–   med beaktande av rapporten från kommissionen av den 23 februari 2005 grundad på artikel 34 i rådets rambeslut 2002/584/RIF (KOM(2005)0063),

–   med beaktande av kommissionens rapport av den 24 januari 2006 grundad på artikel 34 i rådets rambeslut 2002/584/RIF (KOM(2006)0008),

–   med beaktande av utslagen i författningsdomstolarna i Polen (27 april 2005), Tyskland (18 juli 2005) och Cypern (7 november 2005) och de olika pågående förfarandena, bland annat inför den belgiska skiljedomstolen,

–   med beaktande av parlamentsmötena den 17 och 18 oktober 2005 om förbättrad parlamentarisk kontroll av det rättsliga och polisiära samarbetet i Europa, som samlade ett hundratal nationella parlamentariker och ledamöter av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–   med beaktande av artikel 114.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0049/2006), och av följande skäl:

A.  Den europeiska arresteringsordern är nyskapande och ett bra exempel på utvecklingen av det rättsliga samarbetet och det förstärkta ömsesidiga förtroendet, och den har en direkt inverkan på den offentliga friheten.

B.  Den europeiska arresteringsordern är fortfarande ett av Europeiska unionens främsta verktyg för rättsligt samarbete i kampen mot terrorism och grov brottslighet.

C.  Av kommissionens första utvärdering framgår att den europeiska arresteringsordern har visat sig vara bevisat effektiv jämfört med systemet för utlämning som är långsamt, tungrott och förlegat i dag. Den minskar också risken för att en åtalad eller dömd person undkommer rättvisan på grund av "rättslig suveränitet" och gör det möjligt att effektivare bekämpa organiserad brottslighet och terrorism.

D.  Den europeiska arresteringsordern är icke-politisk till skillnad från förfarandet med utlämning.

E.  Flera medlemsstater har tydligt visat att de vill bevara delar av det traditionella systemet för utlämning (kontroll av dubbel straffbarhet, den politiska maktens ingripande i rättsprocessen) eller lägga till ytterligare skäl till vägran som strider mot rambeslut 2002/584/RIF, såsom politiska motiv eller nationell säkerhet eller motiv som bygger på respekten för grundläggande rättigheter.

F.  Praktiska hinder uppstår vid genomförandet av den europeiska arresteringsordern, bland annat när det gäller översättning, överföring eller användning av formulär som skiljer sig åt och som inte är förenliga med den europeiska arresteringsorderns krav.

G.  Flera medlemsstater har haft svårigheter med genomförandet (bland annat Tyskland) och de nationella författningstexterna måste bringas i överensstämmelse med rambeslut 2002/584/RIF så att nationella medborgare kan överlämnas (bland annat i Polen och Cypern).

H.  Europparlamentet fruktar att svårigheterna kan undergräva det ömsesidiga förtroendet och skapa en kedjereaktion som leder till att andra medlemsstater ifrågasätter tillämpningen av den europeiska arresteringsordern, eftersom flera medlemsstater, till följd av beslutet i den tyska författningsdomstolen om att ogiltigförklara den lagstiftning genom vilken rambeslutet skulle införlivas, meddelat att de – fram till den europeiska arresteringsorderns ikraftträdande – på nytt tillfälligt kommer att tillämpa gällande utlämningsinstrument, fram till dess att en ny lag om införlivande som överensstämmer med den tyska grundlagen har antagits.

I.  Bristen på ömsesidigt förtroende mellan domare hänger samman med att de gemensamma miniminormerna för straffrättsliga förfaranden är otillräckliga, vilket minskar effektiviteten i det rättsliga samarbetet.

J.  Inrättandet av ett europeiskt område för frihet, säkerhet och rättvisa som bygger på ömsesidigt förtroende kan inte ske utan en minimitillnärmning av den nationella lagstiftningen, vilket parlamentet betonade i sin rekommendation av den 22 februari 2005(3).

K.  Kommissionens första utvärdering (KOM(2005)0063) gällde endast 24 medlemsstater och har för Italiens del inte förrän nyligen kunnat kompletteras (KOM(2006)0008), som var det sista land som införlivade rambeslut 2002/584/RIF.

L.  De problem som medlemsstaterna mött vid införlivandet är i stor utsträckning av samma slag, vilket framgick av debatterna vid de parlamentariska mötena den 17 och 18 oktober 2005. I framtiden krävs ett förstärkt informationsutbyte och ett ökat samarbete mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet så att rambeslut 2002/584/RIF och andra rambeslut som fortfarande granskas kan införlivas på ett bra sätt.

M.  Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa innefattar ett antal framsteg inom det rättsliga och polisiära samarbetet i Europa, bland annat avskaffandet av "pelarna" och överföring till gemenskapsnivå av förfaranden som kan öka Europeiska unionens förmåga att agera, liksom den demokratiska och öppna karaktären hos de beslut som fattats. Det bör betonas att denna del av fördraget inte givit upphov till debatt eller invändningar vid ratificeringskampanjerna nyligen.

N.  Det är beklagligt att parlamentets roll i antagandet av den europeiska arresteringsordern, liksom EG-domstolens kontroll av dess tillämpning, begränsas av det faktum att det är ett instrument inom den tredje pelaren och bygger på artiklarna 31 och 34 i EU-fördraget (avdelning VI).

O.  De fördrag som för närvarande gäller bör tillämpas i sin helhet och "övergångsordningen" i artikel 42 i EU fördraget bör därför genomföras. Denna övergångsordning gör det möjligt för medlemsstaterna att besluta att integrera den europeiska arresteringsordern i första pelaren, i syfte att garantera en demokratisk kontroll genom Europaparlamentet och en rättslig kontroll genom EG-domstolen.

P.  Konventionen om att införa en nordisk arresteringsorder undertecknades den 15 december 2005 av Danmark, Finland, Island, Sverige och Norge. Denna nordiska arresteringsorder grundas på principerna och strukturen i den europeiska arresteringsordern, men den innehåller flera fördelar i jämförelse med den europeiska arresteringsordern genom att det skapas ett effektivare system för överlämnanden, särskilt tack vare följande: det finns färre icke-obligatoriska skäl för att inte verkställa ordern, och tidsfristerna för förfarandet har minskats ytterligare jämfört med dem som gäller för den europeiska arresteringsordern. Europeiska unionen skulle med fördel kunna låta sig inspireras av den nordiska arresteringsordern för att förstärka effektiviteten hos den europeiska arresteringsordern.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

o
o   o

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT C 284 E, 21.11.2002, s. 193. (2) EGT L 190, 18.7.2002, s. 1. (3) EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 109. (4) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 159.

Europaparlamentets resolution om situationen för de mänskliga rättigheterna i Tchad

P6_TA(2006)0084 B6-0148/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av partnerskapsavtalet mellan AVS-staterna och EU som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 (Cotonouavtalet) och särskilt dess artikel 8 om den politiska dialogen,

–   med beaktande av diskussionen vid mötet i utskottet för utveckling och samarbete den 20 februari 2006,

–   med beaktande av den brådskande resolutionen från den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen om läget i Sudan som antogs i Bamako, Mali, den 21 april 2005(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 16 september 2004 om Darfurregionen i Sudan(2) och resolutionen av den 12 maj 2005 om situationen i Sudan(3),

–   med beaktande av den redogörelse som lagts fram av Europaparlamentets ad hoc-delegation till Sudan och Tchad den 2–7 september 2004,

–   med beaktande av sin resolution om presidentvalet i Tchad den 14 juni 2001(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2000 om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i förbindelse med Tchads och Kameruns gemensamma oljeutvinnings- och oljeledningsprojekt(5),

–   med beaktande av dokumentet "Stratégie de coopération et Programme indicatif 2002-2007" som ratificerades av Republiken Tchads regering och Europeiska kommissionen den 11 februari 2002,

–   med beaktande av sin resolution av den 18 juni 1998 om Tchads och Kameruns gemensamma projekt och de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som ägde rum under perioden oktober 1997–mars 1998(6),

–   med beaktande av resolution 1590 (2005) av den 24 mars 2005 från FN:s säkerhetsråd om inrättandet av en FN-styrka i Sudan (Minus),

–   med beaktande av det beslut som fattades av Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd den 20 oktober 2005 om att öka antalet soldater i den Afrikanska unionens övervakningsstyrka i Sudan (Amis) och utvidga denna från 300 man 2004 till 6964 man idag,

–   med beaktande av rapporten av den 12 januari 2006 från utskottet för Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd om situationen i Darfur,

–   med beaktande av det beslut som Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd fattade den 12 januari 2006 om att förlänga Amis-styrkans mandat fram till den 31 mars 2006,

–   med beaktande av det avtal som undertecknades mellan Tchad och Sudan i Tripoli den 8 februari 2006 på grund av spänningarna mellan dessa två länder,

–   med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner i denna fråga, särskilt resolution 1593 (2005) av den 31 mars 2005 om situationen i Sudan och rapporten till FN:s generalsekreterare från den internationella undersökningskommittén om Darfur, i enlighet med säkerhetsrådets resolution 1564 (2004),

–   med beaktande av handlingsplanen för Darfur som upprättades mellan FN och Sudans regering den 5 augusti 2004,

–   med beaktande av FN:s rapport om situationen i Sudan av den 26 april 2005,

–   med beaktande av det avtal som undertecknades 1999 mellan Tchad och Världsbanken om förvaltningsprogrammet för oljeintäkterna,

–   med beaktande av den afrikanska stadgan om de mänskliga rättigheterna och folkens rättigheter,

–   med beaktande av Republiken Tchads lag nr 001/PR/99 av den 11 januari 1999 om förvaltning av oljeintäkterna,

–   med beaktande av rapporten från utskottet för utveckling och samarbete om oljeledningsprojektet i Tchad och Kamerun av den 22 februari 2001 samt en redogörelse för delegationens besök i Tchad och Kamerun den 23–30 mars 2000,

–   med beaktande av artikel 91 och artikel 90.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Presidentval skall hållas i Tchad i maj eller juni 2006.

B.  Parlamentsvalet som var planerat till april–maj 2006 har skjutits upp.

C.  Tchads nationalförsamling har röstad igenom en ändring av ovannämnda lag 001/PR/99.

D.  Världsbanken har gjort ett åtagande gentemot Tchad om att bekämpa fattigdomen, lägga grunden för en hållbar utveckling och erbjuda bättre möjligheter till utveckling.

E.  Tchads regering vill omfördela tio procent av det stöd som är avsett för kommande generationer till territoriell administration och säkerhet. Därför har Världsbanken blockerat utbetalningen av stöd på 124 000 000 US dollar som tilldelats Tchad av Internationella utvecklingsförbundet (IDA) för att finansiera åtta projekt som håller på att genomföras och vars totala belopp uppgår till 297 miljoner US dollar.

F.  Tchads regering har reagerat på Världsbankens beslut genom att underteckna avtal med Kina och Taiwan om exploatering av andra oljekällor.

G.  Tchad är en av världens fattigaste länder där enbart 27 procent av befolkningen har tillgång till en källa med dricksvatten.

H.  Tchad innehar stora tillgångar inom jordbrukssektorn, djuruppfödning, fiske och framför allt gruv- och oljetillgångar vilka är föremål för flera staters och multinationella företags intresse.

I.  Levnadsvillkoren i Tchad är extremt hårda på grund av flera samverkande faktorer som kriget, torkan och hungersnöden. Landets institutioner och infrastruktur har tagit stor skada av detta.

J.  I Tchad är 80 procent av befolkningen analfabeter. De har drabbats av samtliga klimatrelaterade livsmedelsproblem och av sjukdomar beroende på vattnet samt epidemier.

K.  Yttrandefriheten är begränsad, vilket bl.a. visat sig i att inrikesministeriet vid två tillfällen stängt radiostationen Radio FM Liberté.

L.  De hot som människorättsorganisationer i Tchad utsätts för är oroande.

M.  I oljerika områden konfiskeras jordbruksmark utan någon som helst kompensation för jordbrukarna.

N.  De olika väpnade intrången vid Tchads östra gräns, där Sudan anklagas för att väpna och ekonomiskt understödja rebellerna, och de ofta förekommande väpnade sammandrabbningarna mellan Tchad och Sudan är oroväckande.

O.  Den sudanska regeringen, Janjaweed-milisen och rebellrörelserna är föremål för en utredning som inleddes den 6 juni 2005 av Internationella brottmåldomstolen gällande folkrättsbrott som begåtts i Darfurregionen.

P.  De slutsatser som Juan Mendez, särskild rådgivare till Förenta Nationernas generalsekreterare för mänskliga rättigheter för förebyggande av folkmord, redogjorde för den 11 december 2005 nämligen att Minus- och Amis-uppdragen i Sudan uppenbart misslyckats med hänsyn till att brotten mot de mänskliga rättigheterna fortsätter och till och med tilltar, är ytterst oroväckande.

Q.  Krisen i Darfurregionen utgör en avgörande prövning för Afrikanska unionens freds- och säkerhetsråd.

R.  Medlemmarna i den Afrikanska unionen har varken tillgång till de personresurser, den materiel eller de ekonomiska medel som erfordras eller det mandat som krävs för att kunna ta itu med denna situation som omfattar ett mycket vidsträckt område.

S.  För att kunna förstärka Amis-styrkan krävs för perioden 1 juli 2005–30 juni 2006 finansiella medel motsvarande 252,4 miljoner US dollar, vilket är 54 procent av den totala budgeten. Det belopp som erhållits fram till 31 oktober 2005 uppgår till enbart 65,4 miljoner US dollar, dvs. en fjärdedel av det belopp som krävs totalt.

T.  De medel som erhållits fram tills nu inom ramen för ett förstärkt Amis är nästan helt slut och den ekonomiska situationen är så pressad att den Afrikanska unionen tvingats att dra ned på ersättningen till militärobservatörerna.

U.  Ytterligare 4,6 miljoner US dollar krävs för att täcka andra budgetposter och understödja övervakningsuppdraget fram till den 31 mars 2006.

V.  FN:s säkerhetsråd uppmanade den 3 februari 2006 till att en plan utarbetas för att en FNstyrka skall ersätta Afrikanska unionens styrka i Darfur.

W.  En övergång från en styrka ledd av Afrikanska unionen till en FN-ledd styrka i Darfur är oundviklig. Vidare krävs en väsentligt större insats som kan stå emot angreppen mot civilbefolkningen och som kan avväpna Janjaweed-milisen.

X.  Det växande antalet attacker mot byar i Tchad och mot läger och hjälparbetare i östra delen av Darfur leder till att denna region är ytterst farlig för internationella hjälporganisationer. Idag är enbart mycket få av dessa organisationer verksamma i gränsområdet.

Y.  Konflikten i Darfurregionen, som ännu inte är slut, har skördat hundratusentals liv. Ungefär 1 650 000 personer har tvingats flytta och idag finns 200 000 flyktingar i Tchad. Antalet personer som berörs av konflikten uppgår totalt till närmare 2 500  000.

Z.  De flesta personer som tvingats flytta i Tchad har förlorat en stor del av sina skördar på grund av attackerna och lever nu i provisoriska skyddsanläggningar. Det finns även risk för att det uppstår stor livsmedelsbrist på grund av att livsmedelsreserven tagit slut.

AA.  Situationen när det gäller de mänskliga rättigheterna försämras vilket bekräftas av upprepade våldshandlingar, begränsad yttrandefrihet, utomrättsliga avrättningar som utförs av säkerhetsstyrkorna samt fattigdomen och den dåliga behandling som i synnerhet kvinnor och barn utsätts för.

AB.  Afrikanska unionen beslutade den 24 januari 2005 att inrätta en grupp med juridiska experter med uppdrag att utreda möjligheterna att döma Tchads tidigare diktator Hissène Habré som flydde till Senegal 1990.

1.  Europaparlamentet är ytterst bekymrat över den allmänna situationen i Tchad och i synnerhet när det gäller de mänskliga rättigheterna.

2.  Europaparlamentet känner stark oro för civilbefolkningen som redan drabbats av torka och hungersnöd och konstaterar att befolkningen inte drar någon fördel av lag nr 001/PR/99 och de miljarder dollar som alstras av försäljningen av oljan och betonar att Tchads oljetillgångar i första hand bör komma landets befolkning till del.

3.  Europaparlamentet fördömer att 10 procent av oljeintäkterna har strukits från fonden för framtida generationer och i stället förts upp på listan över "prioriterade områden", till vilka numera även räknas militära utgifter.

4.  Europaparlamentet uppmanar Tchads regering att klart och öppet redogöra för hur oljeintäkterna används.

5.  Europaparlamentet uppmanar Tchads regering att avsätta medel från oljeintäkterna för utveckling, särskilt dricksvattenförsörjning, hälsovård och utbildning samt för anordnande av val.

6.  Europaparlamentet uppmanar Tchads regering att upprätta en årsplan för landets utveckling och offentliggöra denna.

7.  Europaparlamentet noterar Tchads regerings beredskap att beakta det internationella samfundets ståndpunkter men betonar nödvändigheten av en mer djupgående diskussion och en öppnare attityd.

8.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett ministerium för mänskliga rättigheter i Tchad och uppmanar de ansvariga att samarbeta med det civila samhället för att kunna få till stånd den nationella handlingsplanen för tillvaratagandet av de mänskliga rättigheterna och uppmanar kommissionen att uppmärksamt följa denna process.

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att utöva påtryckningar på regeringen i Tchad för att denna skall stärka rättsstaten och få slut på det klimat av laglöshet som råder i landet och de kränkningar av de mänskliga rättigheterna som i synnerhet riktas mot dem som motsätter sig ändringen av lag nr 001/PR/99.

10.  Europaparlamentet uppmanar Tchads regering att upphöra med tvångsrekryteringen av unga soldater till regeringsstyrkorna.

11.  Europaparlamentet är oroat över de repressalier som ordningsmakten och väpnade grupper utövat mot befolkningen och medlemmar av oppositionen. Europaparlamentet anmodar ordningsmakten och armén att avhålla sig från alla övergrepp mot civilbefolkningen och att sätta stopp för de väpnade gruppernas agerande.

12.  Europaparlamentet uppmanar Amis att omedelbart företa förändringar för att förbättra skyddet av civilbefolkningen och bevisa att man är i stånd att skydda civilbefolkningen i Darfur.

13.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen, medlemsstaterna, FN och den Afrikanska unionen att utöva alla upptänkliga påtryckningar på den sudanesiska regeringen för att denna skall upphöra med att undergräva Amis insatser.

14.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen, medlemsstaterna, FN och den Afrikanska unionen att tillhandahålla Amis - som försvagats av allvarliga ekonomiska, logistiska och andra problem – väsentligt större ekonomiska, materiella och militära resurser.

15.  Europaparlamentet fördömer de attacker som Janjaweed-milisen utfört sedan mitten av december 2005. Milisen har, dels med stöd av den sudanesiska regeringen som bland annat tillhandahållit stridshelikoptrar, kunnat operera mot 40 av de 85 byarna i regionen Borota i Tchad, söder om Adré. Byarna har helt övergivits av sina invånare som idag befinner sig utan bostäder.

16.  Europaparlamentet välkomnar det avtal som ingicks den 8 februari 2006 i Tripoli mellan Tchad och Sudan och uppmanar båda staterna att fullt ut fullgöra sina åtaganden.

17.  Europaparlamentet uppmanar Tchads och Sudans regeringar att striktare kontrollera handeln med handeldvapen och lätta vapen i denna region.

18.  Europaparlamentet poängterar att problemen med minor och outlöst ammunition (UXO) är allvarligt i södra Sudan och uppmanar rådet, kommissionen, Tchads och Sudans regeringar, FN och övriga aktörer att utan dröjsmål företa minröjning i minerade områden, hjälpa offer och utbilda befolkningen när det gäller riskerna i syfte att röja vägarna och bereda möjlighet för dem som fördrivits eller tvingats fly att återvända till sina hem.

19.  Europaparlamentet uppmanar enträget Tchads regering att respektera den demokratiska debatten om situationen i landet och diskussionerna kring oljeutvinningsprojektet i Dobaregionen.

20.  Europaparlamentet uppmanar Tchads regering att snarast fastställa ett officiellt datum för både presidentvalet och parlamentsvalet i enlighet med de skyldigheter som fastställs i grundlagen och se till att en nationell oberoende valkommitté inrättas.

21.  Europaparlamentet är övertygat om att ett effektivt och öppet valförfarande inte kan genomföras i ett klimat där de mest grundläggande formerna av yttrandefrihet är hotade.

22.  Europaparlamentet begär, under förutsättning att erforderliga villkor uppfylls, att EU skickar en valövervakningsgrupp till Tchad, för att övervaka och säkerställa att valprocessen förlöper på ett korrekt sätt.

23.  Europaparlamentet uppmanar enträget Tchads regering, med hänvisning till rapporten från Transparency International av den 18 oktober 2005 enligt vilken Tchad tillhör de minst öppna länderna när det gäller insynen i statsfinanserna, att bekämpa och snarast sätta stopp för korruptionen och att öka insynen i statsfinanserna.

24.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att inleda informationskampanjer om valförfarandet och se till att valkampanjen förlöper på ett fredligt och demokratiskt sätt.

25.  Europaparlamentet uppmanar till att viktiga och brådskande ekonomiska och sociala framsteg främjas särskilt när det gäller utbildning, hälsovård och social trygghet.

26.  Europaparlamentet uttrycker sin förhoppning om att dessa framsteg åtföljs även av framsteg som befäster demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna och särskilt yttrandefriheten, föreningsfriheten och pressfriheten.

27.  Europaparlamentet uppmanar Tchads regering att bidra till att skapa gynnsamma förutsättningar för att uppnå millenniemålen för den utveckling som fastställts och antagits av FN.

28.  Europaparlamentet uppmanar Tchads regering att upphöra med att utsätta kvinnor för underkastelse och segregation och att sätta stopp för barnarbete och framför allt för för förekomsten av barnsoldater.

29.  Europaparlamentet anser att respekten för de mänskliga rättigheterna och politisk mångfald utgör ofrånkomliga villkor för att befolkningen skall kunna tillvarata sina legitima intressen och delta i beslutsprocessen för att ytterst kunna bekämpa fattigdomen.

30.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och det internationella samfundet att fortsätta med den humanitära hjälpen och utvecklingsbiståndet till de befolkningsgrupper som flytt från Sudan och den befolkning som tagit emot dem i Tchad och att även i fortsättningen låta de civila samhällena i Sudan och Tchad delta i fredsprocessen.

31.  Europaparlamentet uppmanar oljebolagen att fullt ut ansluta sig till initiativet om öppenhet hos de oljeutvinnande företagen och till de internationella principerna om frivillig säkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa denna process inom ramen för företagens sociala ansvar.

32.  Europaparlamentet begär att Tchads före detta diktator Hissène Habré, som flydde till Senegal 1990, äntligen ställs inför rätta i Afrika eller utlämnas och ställs inför rätta i Belgien så att en rättvis och opartisk rättegång kan hållas i enlighet med FN:s konvention mot tortyr och annan grym omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

33.  Europaparlamentet uppmanar Afrikanska unionen att fullgöra sina åligganden i samband med rättegångsförfarandet mot Hissène Habré för att undvika kritik från det internationella samfundet.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en strukturerad politisk dialog i enlighet med artikel 8 i Cotonouavtalet och att underrätta utskottet för utveckling och samarbete om framstegen i och resultaten av denna diskussion.

35.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, ministerrådet AVS/EU, Tchads och Sudans regeringar och parlament, Världsbanken samt till den icke-statliga organisationen för skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna i Tchad (ADPDH).

(1) EUT C 272, 3.11.2005, s. 43. (2) EUT C 140 E, 9.6.2005, s. 153. (3) P6_TA(2005)0178. (4) EGT C 53 E, 28.2.2002, s. 404. (5) EGT C 304, 24.10.2000, s. 211. (6) EGT C 210, 6.7.1998, s. 210.

Förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (KOM(2005)0181 – C6-0234/2005 – 2005/0090(CNS))

P6_TA(2006)0085 A6-0057/2006

(Samrådsförfarandet)

Förslaget ändrades på följande sätt(1)

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 SKÄL 1 (1)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, nedan kallad "budgetförordningen", innehåller de grundläggande rättsliga bestämmelserna för budgetförvaltningen efter den reform som antogs i juni 2002. De grundläggande elementen i förordningen bör bibehållas och stärkas. Budgetförordningen innehåller också ett antal grundprinciper, till vilka hänsyn skall tas vid förberedelse av alla andra rättsakter. Undantagen mot dessa principer bör begränsas till ett minimum. (1)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, nedan kallad "budgetförordningen", innehåller de grundläggande rättsliga bestämmelserna för budgetförvaltningen efter den reform som antogs i juni 2002. De grundläggande elementen i förordningen bör bibehållas och stärkas. Budgetförordningen innehåller också ett antal grundprinciper, som följer av artikel 268 och följande artiklar i EG-fördraget och till vilka hänsyn skall tas vid förberedelse av alla andra rättsakter. Undantagen mot dessa principer bör begränsas till ett minimum. Ändring 2 SKÄL 2 (2)  Utifrån praktisk erfarenhet bedöms dock vissa ändringar i förordningen vara motiverade, framför allt för att underlätta budgetgenomförandet och för att uppnå de politiska mål som budgetmedlen är avsedda för. Dessutom bör vissa procedurkrav och krav på dokumentation anpassas så att de står bättre i proportion till de faktiska riskerna och kostnaderna. (2)  Utifrån praktisk erfarenhet bedöms dock vissa ändringar i förordningen vara motiverade, framför allt för att underlätta budgetgenomförandet och för att uppnå de politiska mål som budgetmedlen är avsedda för. Dessutom bör den i artikel 5 i EG-fördraget fastställda proportionalitetsprincipen uttryckligen föras in i förordningen såvitt avser den administrativa hanteringen för att göra det klart att den skall vara proportionerlig i förhållande till de faktiska riskerna och kostnaderna. Ändring 3 SKÄL 3 (3)  Alla ändringar som införs måste bidra till att uppnå målen med kommissionens reformer, säkerställa en sund ekonomisk förvaltning eller förbättra densamma, stärka skyddet av gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och annan olaglig verksamhet, och således bidra till en rimlig grad av visshet om att de finansiella transaktionerna är lagliga och korrekta. (3)  Alla ändringar som införs måste bidra till att uppnå målen med kommissionens reformer, säkerställa en sund ekonomisk förvaltning eller förbättra densamma, effektivare skydda av gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och annan olaglig verksamhet, och således bidra till en rimlig grad av visshet om att de finansiella transaktionerna är lagliga och korrekta. Ändring 4 SKÄL 5A (nytt) (5a) Enligt punkt 1 i det till EG-fördraget bifogade protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, vilket är en bilaga till Amsterdamfördraget av den 2 oktober 1997, skall varje institution när den utövar sina befogenheter beakta proportionalitetsprincipen enligt vilken gemenskapen inte skall vidta någon åtgärd som går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå fördragets mål. Ändring 5 SKÄL 6 (6)  I vissa avseenden måste tillämpningen av budgetprinciperna bli tydligare och mer effektiv för att bättre kunna svara mot de operativa behoven. (6)  Vid tillämpningen av budgetförordningen har det i praktiken visat sig att de ekonomiskt ansvariga i alltför liten utsträckning gör bruk av skönsmässiga bedömningar när de utövar sina befogenheter i enskilda fall. Dessa personer kan dock i egenskap av Europeiska gemenskapens verkställande aktörer självständigt och inom ramen för sin skönsmässiga bedömning i enskilda fall avgöra när en åtgärd är proportionerlig i enlighet med artikel 5 i EG-fördraget och med det till EG-fördraget bifogade protokollet om användning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, vilket är en bilaga till Amsterdamfördraget av den 2 oktober 1997. Ändring 6 SKÄL 12 (12)  Enligt nuvarande regler måste kommissionen få tillstånd av budgetmyndigheten innan den får ta emot donationer såsom gåvor eller legat, om dessa medför kostnader. För att undvika onödiga och omständliga förfaranden bör emellertid sådana tillstånd endast vara obligatoriskt när det gäller betydande kostnader. (12)  Enligt nuvarande regler måste kommissionen få tillstånd av budgetmyndigheten innan den får ta emot donationer såsom gåvor eller legat, om dessa medför kostnader. För att undvika onödiga och omständliga förfaranden bör emellertid sådana tillstånd vara obligatoriskt när det gäller följdkostnader. Ändring 7 SKÄL 13 (13)  I fråga om principen om specificering i budgeten bör reglerna för överföring av anslag mellan budgetrubriker förenklas och förtydligas på vissa punkter där de visat sig vara svårtolkade eller besvärliga att tillämpa. Avsikten med artikel 22 i budgetförordningen var att den skulle vara tillämplig på andra institutioner än kommissionen, eftersom kommissionen arbetar enligt särskilda regler i detta avseende. Bestämmelsen bör därför ändras. utgår Ändring 8 SKÄL 14 (14)  Bestämmelsen om information till budgetmyndigheten innebär att kommissionen och övriga institutioner skall meddela budgetmyndigheten sina förslag till överföringar, varefter den senare kan kräva att det normala förfarandet tillämpas i det fall den har invändningar. I sådana fall gäller teoretiskt sett den normala tidsfristen för budgetmyndighetens beslut om den aktuella överföringen. Eftersom det dock inte anges när denna tidsfrist skall börja löpa, behöver bestämmelsen korrigeras på denna punkt. utgår Ändring 9 SKÄL 16 (16)  För att öka effektiviteten bör kommissionen ges befogenhet att efter eget beslut föra över medel från reserven i fall där ingen grundrättsakt i den mening som avses i artikel 49 i budgetförordningen föreligger för den aktuella åtgärden i det skede då budgeten upprättas, men grundrättsakten antas under årets lopp. utgår Ändring 10 SKÄL 17 (17)  Bestämmelserna om kommissionens överföring av administrativa anslag bör anpassas till den nya strukturen med verksamhetsbaserad budgetering. Förfarandet med information till budgetmyndigheten bör således begränsas till överföringar mellan artiklar inom samma kapitel för administrativa anslag där de överförda beloppen överstiger 10 % av de totala anslagen för budgetåret. Däremot bör kommissionen själv få besluta om överföring mellan artiklar som täcker en identisk typ av utgifter men som återfinns under olika avdelningar i budgeten. utgår Ändring 11 SKÄL 22A (nytt) (22a) Bestämmelserna för utanordnarens ansvar bör uttryckas tydligare för att öka rättssäkerheten. Ändring 12 SKÄL 27 (27)  Det bör införas en preskriptionstid för fordringar. Till skillnad från många medlemsstater omfattas gemenskapen inte av någon preskriptionstid för hur länge en ekonomisk fordran är giltig. Inte heller omfattas gemenskapens fordringar på tredje man av någon sådan preskriptionstid. Att införa en bestämmelse om preskriptionstid genom en ny artikel 73b skulle vara ett led i strävan efter en sund ekonomisk förvaltning. (27)  Det bör införas en preskriptionstid för fordringar. Till skillnad från många medlemsstater omfattas gemenskapen inte av någon preskriptionstid för hur länge en ekonomisk fordran är giltig. Inte heller omfattas gemenskapens fordringar på tredje man av någon sådan preskriptionstid. Att införa en bestämmelse om preskriptionstid genom en ny artikel 73b skulle vara ett led i strävan efter en sund ekonomisk förvaltning. Den som uppsåtligen vållat en skada bör dock inte i samma omfattning kunna åberopa en preskriptionstid som andra gäldenärer. Preskriptionstiden bör därför börja löpa från den tidpunkt då hela fordran har dokumenterats. Ändring 13 SKÄL 27A (nytt) (27a) Upphandlingsförfaranden bör där så är möjligt och lämpligt genomföras interinstitutionellt för att underlätta den administrativa bördan även för mindre enheter. Ändring 14 SKÄL 27B (nytt) (27b) När det gäller tilldelning av varu- och tjänsteavtal måste förfarandena effektiviseras och bättre anpassas till anbudsgivarnas behov. I samband med detta bör man särskilt se till att även kostnaderna för dokumentation omfattas av proportionalitetsprincipen. Ramavtalen bör grundas på budgetförordningen. Konkurrensen bör inte begränsas av onödigt långa löptider för ramavtal och små och medelstora företag bör inte på förhand uteslutas från avtalstilldelningen bara på grund av sin storlek. Ändring 15 SKÄL 29 (29)  Budgetförordningens regler om uteslutning av anbudsgivare är striktare än motsvarande bestämmelser i direktiv 2004/18/EG. Budgetförordningen gör ingen skillnad mellan tungt vägande skäl för uteslutning och andra skäl. I direktiv 2004/18/EG görs däremot en sådan åtskillnad, och denna möjlighet bör även vara tillämplig när gemenskapsinstitutionerna utför upphandling. I artikel 93 och 94 i budgetförordningen bör det därför anges att obligatorisk uteslutning skall gälla i de mest allvarliga fallen, medan den upphandlande myndigheten utifrån en riskanalys har möjlighet att lägga till ytterligare fall som leder till uteslutning. Samma åtskillnad bör göras i artikel 114 i budgetförordningen i fråga om bidrag. Reglerna om påföljd i artikel 96 i den förordningen bör ändras på motsvarande sätt. (29)  Budgetförordningens regler om uteslutning av anbudsgivare är striktare än motsvarande bestämmelser i direktiv 2004/18/EG. Vid uteslutning av anbudsgivare bör proportionalitetsprincipen tillämpas. Uteslutningen bör vara högst tio år för att undvika oproportionerliga sanktioner. Uteslutning på längre tid än fem år bör endast ske på grundval av en lagakraftvunnen dom. Ändring 16 SKÄL 30A (nytt) (30a) Kravet på att inkomma med dokumentation bör begränsas till vad som är nödvändigt. Omfattningen av begärd dokumentation bör bland annat anpassas till avtalsvärdet. Ändring 17 SKÄL 30B (nytt) (30b) För att institutionerna skall kunna bevara sitt anseende i fråga om rättvis och korrekt förvaltning bör gemenskapens tjänstemän alltid informera sina överordnade om sin medverkan i upphandlings- eller bidragsförfaranden för att utesluta att intressekonflikter föreligger. Ändring 18 SKÄL 32A (nytt) (32a) Anbudsgivare vars bud inte antagits bör ha möjlighet att erhålla ett effektivt rättsskydd, vilket också är en skyldighet för medlemsstaterna att tillhandahålla. För detta bör oberoende kontrollinstanser inrättas, som snabbt och utan oproportionerliga förfaranden kan kontrollera tilldelningsförfarandet och garantera ett effektivt rättsskydd. Ändring 19 SKÄL 32B (nytt) (32b) Skyddet av gemenskapens ekonomiska intressen får inte innebära att det ställs för stora krav på avtalsparter. Avtalspartens tillhandahållande av säkerheter bör därför begränsas till berättigade fall och får inte gå längre än syftet med säkerheten. Ändring 20 SKÄL 34 (34)  Det krävs också en förenkling av bestämmelserna om bidrag. Kraven på kontroller och säkerheter bör stå i proportion till de faktiska ekonomiska riskerna. Vissa grundläggande regler bör först ändras i budgetförordningen, så att mer detaljerade regler i ett senare skede kan införas i genomförandebestämmelserna. Tillämpningsområdet för bidrag behöver förtydligas i artikel 108 i budgetförordningen, i synnerhet när det gäller finansiering genom lån och aktieinnehav. Det bör bland annat införas en hänvisning till proportionalitetsprincipen. (34)  Det krävs också en förenkling av bestämmelserna om bidrag. Kraven på de inblandade i samband med det administrativa förfarandet måste alltid vara proportionerliga. Därför bör de ansökningar som inte har några utsikter gallras bort så tidigt som möjligt i förfarandet för att bespara bidragssökanden onödiga kostnader. Tillämpningsområdet för bidrag behöver förtydligas i artikel 108 i budgetförordningen, i synnerhet när det gäller finansiering genom lån och aktieinnehav. I synnerhet vid små bidragsbelopp måste det finnas en möjlighet att genomföra bidraget med stöd av ett beslut i stället för med stöd av ett omfattande och komplicerat avtal om bidrag. Ändring 21 SKÄL 36 (36)  Bestämmelsen att bidrag skall beviljas på grundval av en inbjudan att lämna förslag har visat sig väl motiverad. Erfarenheten har dock också visat att åtgärdens natur ibland kan medföra att det inte finns något utrymme för val vid urvalet av mottagare, och denna typ av fall bör anges uttryckligen i artikel 110 i budgetförordningen. (36)  Bestämmelsen att bidrag skall beviljas på grundval av en inbjudan att lämna förslag har visat sig väl motiverad. För att slå vakt om rätts- och planeringssäkerheten bör inte de villkor som gäller för sökanden när ansökningsinbjudan inleds ändras under förfarandets gång. Erfarenheten har dock också visat att åtgärdens natur ibland kan medföra att det inte finns något utrymme för val vid urvalet av mottagare, och denna typ av fall bör anges uttryckligen i artikel 110 i budgetförordningen. Ändring 22 SKÄL 37 (37)  Bestämmelsen att samma mottagare inte får beviljas bidrag för samma åtgärd mer än en gång bör modifieras, eftersom vissa grundrättsakter tillåter att olika gemenskapsmedel får kombineras, och antalet sådana fall kan också komma att öka i framtiden eftersom kombinerade anslag kan öka finansieringens verkan. Det bör emellertid anges i artikel 111 i budgetförordningen att samma kostnader aldrig får täckas av gemenskapsmedel mer än en gång. (37)  Det bör anges i artikel 111 i budgetförordningen att samma kostnader aldrig får täckas av gemenskapsmedel mer än en gång och att stöd inte får utgå för mer än 100 % av kostnaderna. Ändring 23 SKÄL 39 (39)  För enkelhetens och tydlighetens skull bör betalningar till en schablonsats möjliggöras genom en ny artikel 113a i budgetförordningen, såsom ett komplement till den gängse metoden med återbetalning av faktiska kostnader. (39)  För enkelhetens och tydlighetens skull bör betalningar till en schablonsats möjliggöras genom en ny artikel 113a i budgetförordningen, såsom ett komplement till den gängse metoden med återbetalning av faktiska kostnader. Vilka kostnader som är stödberättigade måste fastställas på ett tydligare sätt. Ändring 24 SKÄL 40 (40)  I artikel 114 i budgetförordningen bör vissa begränsningar av potentiella mottagares möjlighet att beviljas bidrag tas bort, på så sätt att fysiska personer och vissa typer av sammanslutningar som inte är juridiska personer kan bli bidragsmottagare. (40)  De krav på dokumentation och de påföljder som gäller för bidragsmottagen bör stå i proportion till risken. Dessutom bör vissa begränsningar av potentiella mottagares möjlighet att beviljas bidrag tas bort, på så sätt att fysiska personer och vissa typer av sammanslutningar som inte är juridiska personer kan bli bidragsmottagare. Ändring 25 SKÄL 40A (nytt) (40a) För att sökanden skall få bättre information bör man inrätta en gemensam tjänst som ansvarar för standardisering av bidragsansökningar av liknande slag, information till sökande och riktmärkning vid bidragstilldelningen. Ändring 26 SKÄL 47 (47)  Anslag som dras tillbaka på grund av att de projekt de var avsedda för inte har genomförts eller har genomförts bara delvis bör kunna användas på nytt. Detta bör dock endast ske på strikta villkor och endast inom forskningsområdet, eftersom forskningsprojekt omgärdas av större ekonomiska risker än projekt inom andra politikområden. (47)  Med tanke på den särskilda vikt som forskning har för Europeiska unionens konkurrenskraft bör åtagandebemyndiganden som inte har använts eller som dragits tillbaka på grund av att de projekt de var avsedda för inte har genomförts eller har genomförts bara delvis kunna användas på nytt. Ändring 27 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) Alla bestämmelser som påverkar genomförandet av budgeten och som återfinns i en annan rättsakt skall, oavsett om de gäller utgifts- eller inkomstsidan, särskilt följa budgetprinciperna i avdelning II. Alla bestämmelser som påverkar genomförandet av budgeten och som återfinns i en annan rättsakt skall, oavsett om de gäller utgifts- eller inkomstsidan, följa budgetprinciperna i artikel 268 och följande artiklar i EG-fördraget. Ändring 28 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 2, stycke 1a (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) De åtgärder som institutionerna vidtar för att genomföra budgeten enligt denna förordning, skall stå i överensstämmelse med den i artikel 5 i EG-fördraget fastställda proportionalitetsprincipen. Ändring 29 ARTIKEL 1, LED 2 Artikel 2, stycke 1b (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) Om kommissionen i förslaget till en annan rättsakt föreslår ett undantag från bestämmelserna i budgetförordningen, skall kommissionen uttryckligen och särskilt meddela det utskott i Europaparlamentet som är ansvarigt för budgetfrågor om detta. Ändring 136 ARTIKEL 1, LED 5A (nytt) Artikel 9, punkt 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) (5a) I artikel 9 skall punkt 1 ersättas med följande: "1. Anslag som inte har tagits i anspråk i slutet av det budgetår för vilket de beviljades skall i princip förfalla. De kan emellertid föras över efter beslut av den berörda institutionen som fattats senast den 15 februari, med begränsningen att överföringen endast får ske till det närmast påföljande budgetåret. De åtagandebemyndiganden som inte använts och de åtagandebemyndiganden som motsvarar de belopp i åtaganden som dragits tillbaka till följd av att de projekt som anslagen var avsatta för inte eller bara delvis genomförts får, i vederbörligen motiverade fall som föreskrivits i en grundrättsakt eller efter godkännande av budgetmyndigheten, göras tillgängliga på nytt upp till ett belopp på maximalt [...] EUR per år när detta är av avgörande betydelse för att genomföra de ursprungligen planerade programmen eller för att få medel tillgängliga för att finansiera nya åtgärder." Ändring 30 ARTIKEL 1, LED 6 Artikel 12, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) I vederbörligen motiverade undantagsfall fall, får, från och med den 15 december varje år, åtaganden för insatser i krissituationer och humanitära insatser ingås mot det påföljande budgetårets anslag. Sådana åtaganden får emellertid inte överstiga en fjärdedel av de anslag som beviljades under den berörda budgetrubriken då den senaste budgeten antogs. I vederbörligen motiverade undantagsfall fall, får, från och med den 15 december varje år, åtaganden för insatser i krissituationer och humanitära insatser ingås mot det påföljande budgetårets anslag. Sådana åtaganden får emellertid inte överstiga en fjärdedel av de anslag som beviljades under den berörda budgetrubriken då den senaste budgeten antogs. Budgetmyndigheten skall informeras om dessa åtaganden. Ändring 31 ARTIKEL 1, LED 6A (nytt) Artikel 14, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 6a. I artikel 14 skall andra stycket ersättas med följande: "(2) Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 46.1.4 får inte Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen samt de organ som inrättas av gemenskaperna och som avses i artikel 185 ta upp lån, med undantag av direkt finansiering som krävs för förvärv av fastigheter avsedda för institutionernas bruk och som blivit föremål för ett positivt utlåtande från budgetmyndighetens sida enligt artikel 179.3." Ändring 32 ARTIKEL 1, LED 7 Artikel 16, stycke 2, mening 2 (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) Valutaomräkningar skall ske på så sätt att dessa inte väsentligt förändrar unionens samfinansiering för projektbidrag. Ändring 33 ARTIKEL 1, LED 9 Artikel 19, punkt 2, mening 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) Kommissionen får ta emot donationer som medför betydande kostnader endast efter förhandsgodkännande från Europaparlamentet och rådet, vilka båda skall fatta beslut i frågan inom två månader efter mottagandet av kommissionens begäran. Kommissionen får ta emot donationer som medför följdkostnader endast efter förhandsgodkännande från Europaparlamentet och rådet, vilka båda skall fatta beslut i frågan inom två månader efter mottagandet av kommissionens begäran. Ändring 34 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 22, punkt 1, led ba (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) (ba) från en artikel till en annan, utan någon gräns för överföringens omfattning. Ändring 35 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 22, punkt 2, stycke 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 2.  Institutionerna skall underrätta budgetmyndigheten och kommissionen om sina beslut minst tre veckor innan de genomför sådana anslagsöverföringar som avses i punkt 1. Om det finns vederbörligen motiverade skäl som tagits upp inom denna tidsfrist av den ena eller den andra av budgetmyndighetens parter skall förfarandet i artikel 24 tillämpas. 2.  Institutionerna skall underrätta budgetmyndigheten om sina beslut minst tre veckor innan de genomför sådana anslagsöverföringar som avses i punkt 1. Om det finns skäl som tagits upp inom denna tidsfrist av den ena eller den andra av budgetmyndighetens parter skall förfarandet i artikel 24 tillämpas. Ändring 36 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 22, punkt 2, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) Budgetmyndigheten skall fatta beslut om dessa överföringar inom de tidsfrister som anges i artikel 24, varvid tidsfristen skall anses börja löpa den dag då budgetmyndigheten fått kännedom om den planerade överföringen. utgår Ändring 37 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 22, punkt 3 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 3.  Med undantag för kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, föreslå budgetmyndigheten överföringar från en avdelning till en annan, förutsatt att överföringen inte är större än 10 % av budgetårets anslag under den rubrik från vilken överföringen skall ske. Budgetmyndigheten skall meddela kommissionen om detta. Överföringarna skall ske enligt förfarandet i artikel 24. 3.  Med undantag för kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, föreslå budgetmyndigheten överföringar från en avdelning till en annan, förutsatt att överföringen inte är större än 10 % av budgetårets anslag under den rubrik från vilken överföringen skall ske. Överföringarna skall ske enligt förfarandet i artikel 24. Ändring 38 ARTIKEL 1, LED 10 Artikel 22, punkt 4 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 4.  Med undantag för kommissionen får varje institution, inom sitt eget avsnitt i budgeten, överföra anslag inom ett och samma kapitel utan att först ha underrättat budgetmyndigheten. utgår Ändring 39 ARTIKEL 1, LED 11, LED A, LED I Artikel 23, punkt 1, led b (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) i)  Led b skall ersättas med följande: utgår "b) när det gäller personalutgifter och utgifter för den administrativa driften av institutionen, överföra anslag mellan olika avdelningar förutsatt att det sker mellan artiklar som skall täcka utgifter av identisk natur," Ändring 40 ARTIKEL 1, LED 11, LED A, LED II Artikel 23, punkt 1, led d (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) ii)  Följande led skall läggas till som led d: utgår "d) överföra belopp från de "preliminära anslag" som avses i artikel 43 i fall där ingen grundrättsakt ännu har antagits då budgeten upprättas, men däremot antas under budgetårets lopp." Ändring 41 ARTIKEL 1, LED 11, LED A, LED III Artikel 23, punkt 1, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) iii)  Andra stycket skall utgå. iii)  Andra stycket skall ersättas med följande: "Kommissionen skall underrätta budgetmyndigheten om sitt beslut minst tre veckor innan den genomför sådana anslagsöverföringar som avses i leden b och c. Om det finns vederbörligen motiverade skäl som tagits upp inom denna tidsfrist av den ena eller den andra av budgetmyndighetens grenar skall förfarandet i artikel 24 tillämpas. Tre månader före utgången av budgetåret skall kommissionen rapportera till budgetmyndigheten om genomförandet av de utgifter som avses i led b, och meddela sina avsikter att genomföra överföringar avseende personal, extern personal och övriga anställda i enlighet med led b. Om budgetmyndigheten inom en tidsfrist på sex veckor efter meddelandet inte motsätter sig den avsedda överföringarna, får kommissionen genomföra dem och skall informera budgetmyndigheten om överföringarna under den följande månaden." Ändring 42 ARTIKEL 1, LED 11, LED B Artikel 23, punkt 1a (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) b)  Följande punkt skall införas som punkt 1a: utgår "1a. Kommissionen skall underrätta budgetmyndigheten minst tre veckor innan den genomför följande: a) överföringar mellan artiklar inom det kapitel som omfattar administrativa anslag inom en och samma avdelning, om överföringen i fråga är större än 10 % av det berörda årets anslag under den artikel från vilken den sker, b) sådana överföringar som avses i punkt 1c. Om det finns vederbörligen motiverade skäl som tagits upp inom tidsfristen om tre veckor av den ena eller den andra av budgetmyndighetens parter skall förfarandet i artikel 24 tillämpas. Budgetmyndigheten skall fatta beslut om dessa överföringar inom de tidsfrister som anges i artikel 24, varvid dessa frister skall anses börja löpa den dag då kommissionen underrättat budgetmyndigheten om den planerade överföringen." Ändring 43 ARTIKEL 1, LED 11, LED C Artikel 23, punkt 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) c)  I punkt 2 skall "punkt 1c" ersättas med "punkterna 1 och 1a". utgår Ändring 44 ARTIKEL 1, LED 12 Artikel 26, punkt 2, stycke 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 12)  I artikel 26.2 skall första stycket ersättas med följande: utgår "Budgetmyndigheten skall på kommissionens förslag fatta beslut om överföringar för att möjliggöra utnyttjande av reserven för katastrofhjälp. Ett separat förslag skall läggas fram för varje enskild transaktion." Ändring 45 ARTIKEL 1, LED 12A (nytt) Artikel 27, punkt 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 12a) I artikel 27 skall punkt 1 ersättas med följande: "1. Budgetanslagen skall användas enligt principen om sund ekonomisk förvaltning, det vill säga i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet, ändamålsenlighet och proportionalitet." Ändring 46 ARTIKEL 1, LED 12B (nytt) Artikel 27, punkt 2, stycke 3a (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 12b) I artikel 27.2 skall följande stycke läggas till: "Principen om proportionalitet avser en rimlig avvägning mellan insatser, inbegripet kontrollinsatser, och anslagen och riskerna i fråga." Ändring 47 ARTIKEL 1, LED 12C (nytt) Artikel 27, punkt 4a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 12c) I artikel 27 skall följande punkt läggas till: "4a. Vid genomförandet av program och verksamhet skall förfarandena bestämmas av innehållet. Kraven i denna artikel skall anges i genomförandebestämmelserna." Ändring 48 ARTIKEL 1, LED 12D (nytt) Artikel 23, punkt 4b (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 12d) I artikel 27 skall följande punkt läggas till: "4b. Institutionerna skall inrätta system för att mäta och jämföra effektiviteten och ändamålsenligheten vad avser upphandlingsförfaranden och förfarandet för beviljande av bidrag." Ändring 49 ARTIKEL 1, LED 12E (nytt) Artikel 28, punkt 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 12e) I artikel 28 skall punkt 2 ersättas med följande: "2. Under budgetförfarandet skall organen och institutionerna lägga fram alla de upplysningar som behövs för att anslagsbehovens utveckling skall kunna jämföras med de ursprungliga beräkningarna i finansieringsöversikterna. Dessa upplysningar skall innehålla uppgifter om vilka framsteg som gjorts samt om hur långt den lagstiftande myndigheten har kommit i sin behandling av de berörda förslagen. Anslagsbehoven skall där så krävs korrigeras mot bakgrund av utvecklingen av överläggningarna om den grundläggande rättsakten." Ändring 50 ARTIKEL 1, LED 12F (nytt) Artikel 28, punkt 3 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 12f) I artikel 28 skall punkt 3 ersättas med följande: "3. I syfte att förebygga risken för bedrägerier och oegentligheter, skall organen och institutionerna i finansieringsöversikten informera om befintliga eller planerade förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder." Ändring 51 ARTIKEL 1, LED 13 Artikel 29, punkt 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 13)   I artikel 29 skall punkt 2 ersättas med följande: 13)  Artikel 29 skall ersättas med följande: " Artikel 29 1.  Budgeten skall upprättas och genomföras och räkenskaperna skall läggas fram med hänsyn tagen till principen om öppenhet. "2. Budgeten och ändringsbudgetarna skall såsom de slutgiltigt antagits offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning på anmodan av Europaparlamentets ordförande. 2.  Budgeten och ändringsbudgetarna skall såsom de slutgiltigt antagits offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning på anmodan av Europaparlamentets ordförande. Offentliggörandet skall ske inom tre månader efter den dag då budgeten förklaras slutgiltigt antagen. Offentliggörandet skall ske inom tre månader efter den dag då budgeten förklaras slutgiltigt antagen. De konsoliderade årliga redovisningarna och rapporten över budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen från varje institution skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning." Kommissionens rapporter skall även innehålla uppgifter om åtgärder som vidtagits med anledning av anmärkningar i budgeten." Ändring 52 ARTIKEL 1, LED 13A (nytt) Kapitel 9 och artikel 30a (nya) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 13a) Följande kapitel och artikel skall införas i avdelning II av del I: "Kapitel 9 Principen om effektiv och ändamålsenlig intern kontroll Artikel 30a 1.  Genomförandet av budgeten skall garanteras genom en effektiv och ändamålsenlig intern kontroll i enlighet med varje förvaltningsform. 2.  För genomförandet av budgeten definieras den interna kontrollen som en process som är tillämplig på alla nivåer i kontrollkedjan och avsedd att tillhandahålla rimlig säkerhet om att följande mål uppnåtts: a)  Transaktionernas effektivitet och ändamålsenlighet. b)  Den finansiella rapporteringens tillförlitlighet. c)  Skydda tillgångar och information och förebygga och upptäcka bedrägerier och regelbrott. d)  Adekvat riskhantering i samband med de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Ändring 53 ARTIKEL 1, LED 16, LED A Artikel 43, punkt 1, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) a)  I punkt 1 andra stycket skall "artikel 24" ersättas med "artiklarna 23 och 24", utgår Ändring 54 ARTIKEL 1, LED 16, LED B Artikel 43, punkt 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) b)  I punkt 2 skall "artikel 24" ersättas med "artiklarna 23 och 24". utgår Ändring 55 ARTIKEL 1, LED 19, LED A, LED II Artikel 46, punkt 1, punkt 1, led f (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) ii)  Led f skall utgå. utgår Ändring 56 ARTIKEL 1, LED 19, LED B Artikel 46, punkt 1, punkt 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) b)  Punkt 2 skall ersättas med följande: utgår "2. I avsnittet för varje institution skall inkomsterna och utgifterna redovisas på samma sätt som anges i punkt 1." Ändring 57 ARTIKEL 1, LED 19, LED C Artikel 46, punkt 1, punkt 3, led c (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) c)  I punkt 3 skall led c ersättas med följande: utgår "c) Vad gäller vetenskaplig och teknisk personal får indelningen baseras på lönegradsgrupper, i enlighet med de villkor som fastställs i varje budget. I tjänsteförteckningen måste anges det antal högt kvalificerade anställda inom det tekniska eller vetenskapliga området som beviljas särskilda förmåner enligt de särskilda bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna." Ändring 58 ARTIKEL 1, LED 19, LED D Artikel 46, punkt 1, punkt 5 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) d)  Punkt 5 skall ersättas med följande: utgår "5. Budgetrubriker under inkomster och utgifter som är nödvändiga för att ta i anspråk Garantifonden för åtgärder avseende tredjeland." Ändring 59 ARTIKEL 1, LED 20A (nytt) Artikel 48, punkt 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 20a) I artikel 48 skall punkt 1 ersättas med följande: "1. Organen skall på eget ansvar och inom ramarna för de tilldelade anslagen genomföra budgeten både med avseende på inkomster och utgifter i enlighet med denna förordning." Ändring 60 ARTIKEL 1, LED 22, LED A Artikel 53, punkt 3, stycke 2, inledningen (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) För att kunna garantera att medel som förvaltas tillsammans med medlemsstaterna används enligt gällande bestämmelser och principer skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att För att kunna garantera att medel som förvaltas tillsammans med medlemsstaterna används enligt gällande bestämmelser och principer skall medlemsstaterna vidta alla lagstiftningsmässiga, regleringsmässiga, administrativa och andra åtgärder till skydd av gemenskapens ekonomiska intressen som krävs för att, Ändring 61 ARTIKEL 1, LED 22, LED A Artikel 53, punkt 3, stycke 2, led b (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) b) förebygga och följa upp oegentligheter och bedrägerier, b) förebygga och följa upp oegentligheter, misskötsel och bedrägerier, Ändring 62 ARTIKEL 1, LED 23, LED B, LED -I (nytt) Artikel 54, punkt 2, inledningen (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) -i)  Inledningen skall ersättas med följande: "2. Inom de gränser som anges i punkt 1 får kommissionen, när den genomför budgeten centralt i indirekt form enligt artikel 53.2 eller artikel 53.4 även överlåta uppgifter som omfattar myndighetsutövning, särskilt genomförandeuppgifter till " Ändring 63 ARTIKEL 1, LED 23, LED CA (nytt) Artikel 54, punkt 3a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) ca)  Följande punkt skall läggas till: "3a. När Europaparlamentet utövar de befogenheter som kommissionen gett parlamentet enligt artikel 50, får parlamentet beträffande väl definierade anslag delegera genomförandeuppgifter till sina politiska grupper för väl definierade anslag, under förutsättning att arbetsordningens bestämmelser följs och att särskilda bestämmelser antas. Dessa särskilda bestämmelser får inte avvika från artikel 56 såvida inte det är nödvändigt med hänsyn till de särskilda kraven för de politiska gruppernas verksamhet". Ändring 64 ARTIKEL 1, LED 24 Artikel 56, punkt 1, inledningen (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 1.  Om kommissionen genomför en del av budgeten genom indirekt, centraliserad förvaltning skall den enligt principen om sund ekonomisk förvaltning först försäkra sig om att de organ till vilka den anförtror uppgifter knutna till genomförandet av budgeten förfogar över följande system eller förfaranden, samt att dessa är funktionella och lämpliga för ändamålet: 1.  Om kommissionen eller Europaparlamentet genomför en del av budgeten genom indirekt, centraliserad förvaltning skall de enligt principen om sund ekonomisk förvaltning först försäkra sig om att de organ till vilka de anförtror uppgifter knutna till genomförandet av budgeten förfogar över följande system eller förfaranden, samt att dessa är funktionella och lämpliga för ändamålet: Ändring 65 ARTIKEL 1, LED 24 Artikel 56, punkt 3 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 3.  Kommissionen skall se till att genomförandet av de uppgifter som överlåtits övervakas, utvärderas och kontrolleras. När den gör sina kontroller skall den beakta att systemen för kontroll överensstämmer med kommissionens egna system för kontroll. 3.  Kommissionen och Europaparlamentet skall se till att genomförandet av de uppgifter som överlåtits övervakas, utvärderas och kontrolleras. När de gör sina kontroller skall de beakta att systemen för kontroll överensstämmer med deras egna system för kontroll. Ändring 66 ARTIKEL 1, LED 27 Artikel 60, punkt 7, mening 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 27)  I artikel 60 skall den första meningen i punkt 7 ersättas med följande: 27)  I artikel 60 skall punkt 7 ersättas med följande: "Den som tilldelats utanordnarens befogenheter genom delegering skall rapportera till sin institution hur det delegerade ansvaret skötts genom en årlig verksamhetsrapport, genom uppgifter om de finansiella förhållandena och om förvaltningen, samt genom en förklaring där det försäkras att innehållet i rapporten ger en rättvisande bild." "Den som tilldelats utanordnarens befogenheter genom delegering skall rapportera till sin institution hur det delegerade ansvaret skötts genom en årlig verksamhetsrapport, genom uppgifter om de finansiella förhållandena och om förvaltningen och eventuella reservationer som har samband med den senare tillsammans med en förklaring där det försäkras att innehållet i rapporten ger en rättvisande bild. Denna rapport skall innehålla de resultat som uppnåtts i förhållande till de uppställda målen, vilka risker som var förenade med de aktuella åtgärderna, vilka resurser som utnyttjats och hur systemet för intern kontroll fungerat. Internrevisorn skall ta del av den årliga verksamhetsrapporten liksom av andra uppgifter som fastställts. Kommissionen skall senast den 15 juni varje år till budgetmyndigheten överlämna ett sammandrag av de årliga verksamhetsrapporterna för föregående år. I dessa rapporter skall i detalj anges de åtgärder som vidtagits för att begränsa risken för att de transaktioner som behandlas i rapporten är felaktiga och en bedömning av dessa åtgärders effektivitet." Ändring 67 ARTIKEL 1, LED 28, LED -A (nytt) Artikel 61, punkt 1, led ea (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) -a)  I punkt 1 skall följande led ea införas: "(ea) tillse att dessa system fungerar effektivt," Ändring 68 ARTIKEL 1, LED 28, LED A Artikel 61, punkt 2a (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) "2a. Räkenskapsföraren skall sammanställa räkenskaperna på grundval av de uppgifter som anges i punkt 2. De slutliga redovisningar som skall upprättas enligt artikel 129.2 och 129.3 skall åtföljas av ett intyg där räkenskapsföraren försäkrar att redovisningarna upprättats i enlighet med avdelning VII och enligt de principer, regler och metoder för redovisning som är bilagda redovisningarna." "2a. Innan räkenskaperna antas av institutionen, skall räkenskapsföraren avsluta räkenskaperna och därmed intyga att de ger en rättvisande bild av institutionens finansiella situation. För att kunna göra detta skall räkenskapsföraren förvissa sig om att räkenskaperna har sammanställts i enlighet med de bestämmelser, metoder och system för ekonomisk redovisning som upprättats under hans ansvar, såsom det föreskrivs i denna förordning för institutionens räkenskaper, samt om att samtliga inkomster och utgifter har införts i räkenskaperna. Räkenskapsföraren skall vara behörig att kontrollera erhållen information liksom att utföra de extra kontroller som denne anser nödvändiga för att kunna avsluta räkenskaperna. Denne skall lämna reservationer om denne anser det nödvändigt och då exakt förklara arten och omfattningen av reservationerna. De delegerade utanordnarna skall överlämna all information som räkenskapsföraren behöver för att utföra sina arbetsuppgifter. Utanordnarna skall hela tiden vara fullt ansvariga för att de medel de förvaltar utnyttjas på ett korrekt sätt och att utgifterna under deras kontroll är lagliga och korrekta. Räkenskapsförarna vid övriga institutioner och organ skall avsluta sina årliga räkenskaper och skicka intyget till kommissionens räkenskapsförare." Ändring 69 ARTIKEL 1, LED 32, LED A Artikel 66, punkt 1, mening 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) a)  I punkt 1 skall första meningen ersättas med följande: a)  Punkt 1 skall ersättas med följande: "Utanordnaren kan åläggas ekonomiskt ansvar enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna, som föreskriver att en anställd som omfattas av de berörda bestämmelserna kan bli skyldig att helt eller delvis ersätta den skada som gemenskaperna lidit till följd av ett allvarligt fel som han begått i eller i samband med tjänsten, särskilt när han fastställer utestående fordringar eller upprättar betalningskrav, ingår utgiftstagande eller undertecknar betalningsorder utan att iaktta bestämmelserna i denna förordning och genomförandebestämmelserna." "1. Utanordnaren kan åläggas ekonomiskt ansvar enligt bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna. Krav på ekonomisk gottgörelse skall gälla i synnerhet om – utanordnaren av grov oaktsamhet eller uppsåtligen fastställer utestående fordringar eller upprättar betalningskrav, ingår utgiftstagande eller undertecknar betalningsorder utan att iaktta bestämmelserna i denna förordning och genomförandebestämmelserna. – utanordnaren av grov oaktsamhet eller uppsåtligen försummar att upprätta ett dokument som fastställer en fordran, eller försummar eller dröjer med att upprätta ett betalningskrav, eller försummar eller dröjer med att utfärda en betalningsorder och därigenom förorsakar institutionen ett civilrättsligt ansvar gentemot tredje man. När fallet och graden av felaktigt agerande skall bedömas skall samtliga omständigheter beaktas, i synnerhet de medel som utanordnaren haft till sitt förfogande för att utföra sitt uppdrag. I enlighet med proportionalitetsprincipen skall nivån för utanordnarens ansvar bedömas främst utifrån hur allvarlig försummelsen är. Om utanordnaren agerar oaktsamt skall ansvaret begränsas till högst 12 månadslöner. Om utanordnaren agerar med uppsåt eller avsikt skall han/hon bära ansvar för hela den åsamkade skadan. Ändring 70 ARTIKEL 1, LED 32, LED BA (nytt) Artikel 66, punkt 4 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) ba)  Punkt 4 första stycket skall ersättas med följande: "4. Varje institution skall inrätta eller medverka till att det gemensamt inrättas en särskild självständigt fungerande instans med ansvar för att undersöka förekomsten av finansiella oegentligheter samt avgöra vilka konsekvenserna av sådana oegentligheter eventuellt skall bli. Gemensamma instanser kan inrättas av en grupp institutioner. Varje institution kan utse ledamöter av en specialiserad instans." Ändring 71 ARTIKEL 1, LED 33 A (nytt) Artikel 72, punkt 2a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) a)  I artikel 72 skall följande punkt läggas till: "2a. Oriktigt utbetalade belopp tillhör gemenskapsbudgeten och skall krävas tillbaka, med beaktande av proportionalitetsprincipen, och införas i budgeten. När medlemsstaterna eller andra institutioner kräver tillbaks oriktigt utbetalade belopp får gemenskapens budget utnyttjas för att ersätta kostnaderna i samband med detta. Villkoren för dessa ersättningar skall fastställas i genomförandebestämmelserna." Ändring 72 ARTIKEL 1, LED 35 Artikel 73b (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) Utan att detta påverkar tillämpningen av särskilda förordningar eller av rådets beslut om systemet för gemenskapernas egna medel skall gemenskapens fordringar på tredje man och tredje mans fordringar på gemenskaperna preskriberas efter fem år. Utan att detta påverkar tillämpningen av särskilda förordningar eller av rådets beslut om systemet för gemenskapernas egna medel skall gemenskapens fordringar på tredje man och tredje mans fordringar på gemenskaperna preskriberas efter fem år. Om fordringen är resultatet av en uppsåtlig skada på gemenskapernas intressen skall preskriptionstiden börja löpa tidigast det datum som skadan och nivån för ersättningsanspråket faktiskt och rättsligen blev känt och registrerat. Preskriptionstiden skall avbrytas när ersättningskravet anhängiggjorts i domstol. Om flera gäldenärer är solidariskt ansvariga och om preskriptionstiden avbryts för en av dem skall detta preskriptionsavbrott tillämpas även på de andra gäldenärerna. Det datum som beräkningen av preskriptionstiden skall grunda sig på samt villkoren för att avbryta preskriptionstiden skall fastställas i genomförandebestämmelserna. Det datum som beräkningen av preskriptionstiden skall grunda sig på samt villkoren för att avbryta preskriptionstiden skall även fastställas i genomförandebestämmelserna. Ändring 73 ARTIKEL 1, LED 35A (nytt) Artikel 74, stycke 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 35a) I artikel 74 skall första stycket ersättas med följande: "Inkomster, som är hänförliga till böter, avtal, viten, sanktioner, återvunna belopp samt upplupen ränta skall inte slutgiltigt införas som inkomster i budgeten så länge de beslut som ligger till grund för dessa inkomster kan komma att upphävas av EG-domstolen." Ändring 74 ARTIKEL 1, LED 37A (nytt) Artikel 79, stycke 1a (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 37a) I artikel 79 skall följande stycke läggas till: "Endast i motiverade fall får betalningskrav utgöra grund för betalningar från kommissionens sida." Ändring 75 ARTIKEL 1, LED 37B (nytt) Artikel 80, stycke 1a (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 37b) I artikel 80 skall följande stycke läggas till: "När periodiska betalningar görs för utförda tjänster eller levererade varor och är föremål för dennes riskanalys, kan utanordnaren föreskriva att ett direktdebiteringssystem skall användas." Ändring 76 ARTIKEL 1, LED 37C (nytt) Artikel 83, stycke 1a (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 37c) I artikel 83 skall följande stycke läggas till: "Institutionerna skall lägga fram en rapport inför budgetmyndigheten om efterlevnaden av de tidsfrister som finns angivna i genomförandebestämmelserna samt om upphävandet av dessa tidsfrister." Ändring 77 ARTIKEL 1, LED 39, LED AA (nytt) Artikel 88, punkt 1, stycke 1a (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) aa)  I punkt 1 skall följande stycke läggas till: "Genomförande av ett kontrakt får påbörjas först efter att kontraktet undertecknats." Ändring 78 ARTIKEL 1, LED 39A (nytt) Artikel 89, punkterna 2a och 2b (nya) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 39a) I artikel 89 skall följande punkter läggas till: "2a. För att minimera marginalkostnaderna och undvika parallella upphandlingsförfaranden skall den upphandlande myndigheten vidta lämpliga åtgärder för att se till att upphandlingsförfarandena genomförs på interinstitutionell nivå. 2b. Rimlig hänsyn skall tas till små och medelstora företags intressen, främst genom att kontrakt, när det är lämpligt delas upp i specialist- eller delområden. De tröskelvärden som anges i artiklarna 105 och 167 får inte kringgås genom sådan uppdelning." Ändring 79 ARTIKEL 1, LED 39B (nytt) Artikel 90, punkt 1, stycke 1, mening 2 (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 39b) I artikel 90.1, första stycket skall följande mening läggas till: "Detta skall även gälla kontrakt som ingåtts inom ramen för ett ramavtal om ingåendet av ett enskilt kontrakt eller den sammanlagda volymen kontrakt som ingåtts inom ramen för ett ramavtal medför att de tröskelvärden som anges i artiklarna 105 och 167 överskrids ." Ändring 80 ARTIKEL 1, LED 41A (nytt) Artikel 91a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 41a) Följande artikel skall läggas till: "Artikel 91a 1.  Om den upphandlande myndigheten fastställer att a) de sannolika kostnaderna för administration för genomförande av flera samtidiga eller på varandra följande upphandlingsförfaranden för likartade föremål överskrider de besparingar som sannolikt skulle åstadkommas genom genomförande av dessa upphandlingsförfaranden och därför är ineffektiva, eller b) föremålet för kontraktet nödvändiggör ett sådant steg, och c) konkurrensen inte skulle begränsas på ett oproportionerligt sätt på grund av detta, får den besluta att ingå ett ramavtal. Utanordnaren skall arkivera det motiverade beslutet att ingå ett ramavtal. 2.  Längden för ramavtal för tillhandahållande av tjänster får inte överskrida 24 månader, även om en automatisk förlängning på upp till 24 månader skall vara tillåten (grundläggande löptid). Tillstånd kan beviljas för att delvis bryta avtalet, under förutsättning att detta är i överensstämmelse med avtalets syfte. 3.  Avtalet får förlängas automatiskt endast om kraven i punkt 1 har uppfyllts vid tidpunkten för förlängningen. Utanordnaren måste kontrollera att kraven har uppfyllts och bifoga resultatet till de underlag som arkiveras. 4.  Om syftet med avtalet utifrån en bedömning som genomförs då avtalet ingås kan uppnås endast om avtalet ingås för en period som överskrider den grundläggande löptiden så måste utanordnaren till de beslutsunderlag som arkiveras även bifoga ett dokument med skälen för överskridandet. 5.  Vid avtal avseende varor, och oberoende av de krav som fastställs i punkt 1, skall lämpliga åtgärder vidtas när ramavtalet ingås för att se till att den upphandlande myndigheten inte drabbas ekonomiskt under ramavtalsperioden." Ändring 81 ARTIKEL 1, LED 41B (nytt) Artikel 92 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 41b) Artikel 92 skall ersättas med följande: "Artikel 92 1.  Syftet med upphandlingen skall anges fullständigt, tydligt och exakt i upphandlingsdokumenten. 2.  Alla kontrakt skall tilldelas utifrån urvalskriterier, som syftar till att bedöma anbudsgivaren eller anbudssökandes kapacitet, samt tilldelningskriterier, som syftar till att värdera själva anbuden. Dessa kriterier skall fastställas i förväg och anges i upphandlingsdokumenten. 3.  Kriterierna för uteslutning (artiklarna 93 och 94) skall meddelas de anbudssökande eller anbudsgivarna i förväg. 4.  Om inte annat sägs i bestämmelserna i artikel 93a skall anbudssökande eller anbudsgivare uppmärksammas på kravet på att de utan dröjsmål skall meddela den upphandlande myndigheten om en eller flera av uteslutningskriterierna är tillämpliga på dem och i annat fall intyga att inga av dessa kriterier är tillämpliga. Hänvisning skall göras till de rättsliga följderna av artikel 96. 5.  Vid ramavtal skall anbudssökande eller anbudsgivare uppmärksammas på att andra institutioner också är berättigade till leveranser utifrån villkoren i ramavtalet." Ändring 82 ARTIKEL 1, LED 42 Artikel 93, punkt 1, led a (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) a)  De har i en lagakraftvunnen dom dömts för bedrägeri, korruption, deltagande i kriminella organisationer, penningtvätt eller någon annan olaglig verksamhet som skadar gemenskapens finansiella intressen, a)  Inom fem år före det datum då inbjudan att lämna anbud utfärdades har de i en lagakraftvunnen dom dömts för bedrägeri, korruption, deltagande i kriminella organisationer, penningtvätt eller någon annan jämförbar brottslig verksamhet. Tidsfristen för uteslutning får förlängas upp till 10 år om anbudssökanden eller anbudsgivaren i en lagakraftvunnen dom har dömts för en handling som skadat gemenskapernas ekonomiska intressen. Ändring 83 ARTIKEL 1, LED 42 Artikel 93, punkt 3 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 3.  De fall som leder till uteslutning skall fastställas i förväg och meddelas de anbudssökande eller anbudsgivarna. utgår Ändring 84 ARTIKEL 1, LED 42 Artikel 93, punkt 4, stycke 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 4.  Anbudssökande och anbudsgivare skall försäkra att de inte befinner sig i någon av de situationer som anges i punkt 1 eller, i förekommande fall, i punkt 2. 4.  Anbudssökande och anbudsgivare skall om inte annat sägs i bestämmelserna i artikel 93a försäkra att de inte befinner sig i någon av de situationer som anges i punkt 1 eller, i förekommande fall, i punkt 2. Ändring 85 ARTIKEL 1, LED 42 Artikel 93, punkt 4, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) Om den anbudssökande eller anbudsgivaren är en rättslig enhet, skall uppgifter om ägande, förvaltning, kontroll och rätt att företräda denna lämnas på begäran av den upphandlande myndigheten. utgår Ändring 86 ARTIKEL 1, LED 42 Artikel 93a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) "Artikel 93a 1.  I samtliga skeden av upphandlingsförfarandet och oberoende av bestämmelserna i artikel 89 måste de administrativa kraven och kraven på intyg tydligt anges och kopplas direkt till det aktuella förfarandet. Särskilt gäller att a) utanordnarna, med undantag för kontrakt avseende små belopp där förhandlingsförfarandet endast tillåter ett enda anbud, utifrån sin riskbedömning får göra undantag från kravet på tillhandahållande av en eller flera styrkande handlingar, b) när det gäller övriga upphandlingsförfaranden som genomförs i enlighet med artikel 91.3 får den upphandlande myndigheten begära ett intyg och eller andra dokument som styrker att anbudssökanden inte befinner sig i en av de situationer som räknas upp i artiklarna 93 och 94 och att sökanden uppfyller övriga tilldelningsvillkor. c) i samtliga övriga fall kan den upphandlande myndigheten begära att anbudssökande och anbudsgivare skall tillhandahålla sådana styrkande handlingar som den anser vara av avgörande betydelse för genomförandet av upphandlingsförfarandet. Om den anbudssökande eller anbudsgivaren är en juridisk person, skall uppgifter om ägande, förvaltning, kontroll och rätt att företräda denna lämnas på begäran av den upphandlande myndigheten. 2.  Oberoende av bestämmelserna i avsnitt 4 får förskottsbetalningar inte hållas inne enbart på grund av att man inte utnyttjat möjligheten att kräva att styrkande handlingar skall tillhandahållas." Ändring 87 ARTIKEL 1, LED 42 Artikel 94, stycke 1a (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) Oaktat andra bestämmelser om intressekonflikter, särskilt de som fastställts i artikel 52, skall en intressekonflikt i den mening som avses i led a anses föreligga om den anbudssökande eller anbudsgivaren, i något stadium av förfarandet för beviljande av bidrag, var anställd vid gemenskaperna, såvida inte dennes medverkan i förfarandet på förhand hade godkänts av en överordnad person. Ändring 88 ARTIKEL 1, LED 43 Artikel 95, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 43)  I artikel 95 skall följande punkt läggas till: 43)  Artikel 95 skall ersättas med följande: "För att öka kostnadseffektiviteten får dock två eller flera institutioner enas om att på samma villkor använda en gemensam databas." "Artikel 95 1.  Varje institution skall till en central databas som förvaltas av kommissionen lämna närmare uppgifter om de anbudssökande och anbudsgivare som befinner sig i en av de situationer som avses i artiklarna 93 och 94. 2.  Databasens uppgifter skall konsulteras av utanordnarna i alla institutioner och organ innan ett kontrakt tilldelas. Tillgång till databasen skall också beviljas medlemsstaternas behöriga myndigheter. Tillgång kan beviljas tredjeländer och internationella organisationer om detta är nödvändigt för att tillvarata viktiga allmänna intressen, under förutsättning att gemenskapsbestämmelserna om behandlingen av personuppgifter respekteras. 3.  Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna närmare uppgifter om ekonomiska aktörer som befinner sig i en av de situationer som avses i artikel 93.1 a och 93.2 a och c då dessa aktörers uppförande varit till skada för gemenskapens ekonomiska intressen och då gemenskaperna inte redan varit part i rättsprocesser. Medlemsstaternas myndigheter skall konsultera kommissionens databaser när de tilldelar ett kontrakt, om ekonomiska medel från EU-fonder utnyttjas, och använda informationen i enlighet därmed." Ändring 89 ARTIKEL 1, LED 44 Artikel 96, punkt 2a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) "2a. En anbudssökande eller anbudsgivare får uteslutas i mer än fem år endast om det föreligger en lagakraftvunnen dom eller motsvarande beslut genom vilken en anbudssökande eller anbudsgivare dömts för skada mot gemenskaperna på grunder som motiverar uteslutning." Ändring 90 ARTIKEL 1, LED 44A (nytt) Före artikel 97, avsnitt 3a (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 44a) Före artikel 97 skall följande avsnitt 3a läggas till: "Avsnitt 3a Rättigheter som deltagare i upphandlingsförfaranden har" Ändring 91 ARTIKEL 1, LED 44B (nytt) Artikel 97, punkt 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 44b) Artikel 97 punkt 1 skall utgå. Ändring 92 ARTIKEL 1, LED 46, LED AA (nytt) Artikel 98, punkt 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) aa)  Punkt 2 skall ersättas av följande: "2. Endast i motiverade fall får den upphandlande myndigheten enligt villkoren i genomförandebestämmelserna kräva att anbudsgivarna i förväg ställer en säkerhet som garanti för att anbuden inte dras tillbaka." Ändring 93 ARTIKEL 1, LED 46A (nytt) Artikel 100, punkt 2a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 46a) I artikel 100 skall följande punkt  läggas till: "2a. Avtalet får inte undertecknas förrän 14 dagar efter den tidpunkt då den anbudssökande eller anbudsgivaren underrättats om avslaget (punkt 2 första meningen), under förutsättning att gemenskaperna inte därigenom orsakas väsentlig skada. Tidsfristen börjar löpa först när den anbudssökande eller anbudsgivaren i skriftlig form underrättats om möjligheterna att angripa beslutet, särskilt vad avser instans, tidsfrist och form. Ett avtal som undertecknats före tidsfristens utgång saknar giltighet." Ändring 94 ARTIKEL 1, LED 46B (nytt) Artikel 100a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 46b) Följande artikel skall läggas till: "Artikel 100a 1.  Kommissionen skall vidta erforderliga åtgärder för att se till att det är möjligt att effektivt och framför allt så snabbt som möjligt i enlighet med i synnerhet artikel 100b punkt 7 kontrollera de beslut som de upphandlande myndigheterna fattar inom ramen för förfaranden för offentlig upphandling som faller inom budgetförordningens tillämpningsområde, i syfte att avgöra huruvida dessa beslut innebär överträdelse av gemenskapsrätten avseende offentlig upphandling eller andra bestämmelser genom vilka denna genomförs. 2.  Kommissionen skall se till att ett prövningsförfarande med detaljerade regler enligt genomförandebestämmelserna är tillgängligt åtminstone för alla som har eller har haft intresse av att ingå ett visst avtal avseende offentlig upphandling av varor eller bygg- och anläggningsarbeten och som har skadats eller riskerat att skadas av en påstådd överträdelse. Kommissionen får särskilt kräva att den som har för avsikt att inleda ett prövningsförfarande först underrättar den avtalsslutande myndigheten om den påstådda överträdelsen och om avsikten att inleda ett prövningsförfarande." Ändring 95 ARTIKEL 1, LED 46C (nytt) Artikel 100b (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 46c) Följande artikel skall läggas till: "Artikel 100b 1.  Kommissionen skall se till att införda bestämmelser om prövning enligt artikel 100a innefattar behörighet att a) så tidigt som möjligt vidta interimistiska åtgärder för att rätta påstådda överträdelser eller förhindra ytterligare skada för berörda intressen, inklusive åtgärder för att uppskjuta eller garantera uppskjutandet av upphandlingsförfarandet eller att förhindra verkställighet av den upphandlande myndighetens beslut, b) antingen ogiltigförklara eller säkerställa ogiltigförklaring av olagliga beslut, vilket innefattar undanröjandet av diskriminerande tekniska, ekonomiska eller finansiella specifikationer i anbuds- eller kontraktshandlingarna eller i varje annat dokument som har samband med upphandlingsförfarandet, c) ge ersättning åt en person som orsakats skada på grund av en överträdelse. 2.  Behörighet enligt punkt 1 får ges till separata organ med ansvar för olika aspekter av prövningsförfarandet. 3.  Prövningsförfarandet i sig behöver inte automatiskt medföra att upphandlingen skjuts upp. 4.  Kommissionen får bestämma att ett ansvarigt organ som vid sin prövning överväger en interimistisk åtgärd får ta hänsyn till de sannolika konsekvenserna av åtgärden för alla berörda intressen inklusive det allmännas intresse, och att det får besluta att inte vidta åtgärden om detta skulle innebära mer nackdelar än fördelar. Ett beslut att inte bifalla ett yrkande om en interimistisk åtgärd skall ej påverka andra yrkanden från den part som sökt åtgärden. 5.  Kommissionen får bestämma att, i de fall skada görs gällande på grund av att beslut tillkommit i strid mot lag, det överklagade beslutet först skall ogiltigförklaras av ett organ med erforderlig behörighet för detta. 6.  Följderna av att den behörighet som avses i punkt 1 har utövats på ett avtal som slutits efter tilldelningen av en upphandling skall regleras i genomförandebestämmelserna. Kommissionen får, utom i fall där ett beslut måste ogiltigförklaras innan skadestånd kan utgå, dessutom bestämma att efter det att ett avtal slutits till följd av tilldelningen av en upphandling skall prövningsorganets behörighet begränsas till att utge skadestånd till den som lidit skada av överträdelsen. 7.  Kommissionen skall se till att prövningsorganens beslut verkligen verkställs. 8.  Om prövningsorganen inte är rättsliga instanser skall skriftliga beslutsmotiveringar alltid ges. Dessutom gäller för dessa fall att det måste finnas en möjlighet att pröva såväl påstådda olagliga åtgärder vidtagna av sådana organ som påståenden om att dessa organ inte är behöriga i en rättslig instans eller en domstol som avses i artikel 234 i Fördraget, och som är oberoende av såväl upphandlingsmyndigheten som prövningsorganet. Medlemmarna i ett sådant oberoende organ skall tillsättas och frånträda på samma villkor som gäller för lagfarna domare såvitt avser vilken myndighet som utnämner och avsätter dem samt bestämmer ämbetsperiodens längd. Åtminstone ordföranden i prövningsorganet skall ha domarkompetens. Det oberoende organet skall fatta sina beslut i ett förfarande där båda parter hörs, och besluten skall vara lagligen bindande enligt regler bestämda av kommissionen. Ändring 96 ARTIKEL 1, LED 46D (nytt) Artikel 102 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 46d) Artikel 102 skall ändras på följande sätt: "Artikel 102 Den upphandlande myndigheten skall i vissa motiverade fall kräva att kontraktsparten ställer en säkerhet för att a) garantera ett fullgott genomförande av kontraktet, b) begränsa de ekonomiska risker som är förknippade med utbetalning av förfinansiering och förskott. I fall då förskott utbetalas skall säkerhet endast krävas om betalningen inte avser varor som redan levererats eller tjänster som tillhandahållits i etapper enligt i förväg överenskomna avtalsvillkor." Ändring 97 ARTIKEL 1, LED 50, LED -A (nytt) Artikel 108, punkt 1, inledningen (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) -a)  I punkt 1 skall inledningen ersättas med följande: "1. Bidrag ges i form av belopp som direkt belastar Europeiska gemenskapernas budget och beviljas utan krav på återbetalning, för att finansiera" Ändring 98 ARTIKEL 1, LED 50, LED -AA (nytt) Artikel 108, punkt 1, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) -aa)  Punkt 1 stycke 2 skall ändras på följande sätt: "Bidrag skall bli föremål för en skriftlig överenskommelse eller ett beslut om beviljande som tillställs sökanden. Beslutet om beviljande av bidrag kan förknippas med villkor, bestämmelser eller tidsfrister i den mån dessa också skulle ha kunnat bli föremål för en överenskommelse om bidrag." Ändring 99 ARTIKEL 1, LED 50, LED A Artikel 108, punkt 2, led ga och gb (nya) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) (ga) utgifter avseende organisationer som huvudsakligen består av ledamöter och tidigare ledamöter samt anställda och tidigare anställda i en institution och som – främjar institutionens intressen eller stöder dess funktionssätt, och/eller – anordnar kulturella, idrottsrelaterade, sociala och andra verksamheter till förmån för institutionen och/eller dess ledamöter och tidigare ledamöter samt personal och tidigare personal, och (gb) utgifter inom ramen för samarbete med tredje part som inte omfattas av bestämmelser om upphandling och som har samband med institutionens informationspolicy. Dessa kategorier skall betraktas som administrativa utgifter den mening som avses i artikel 49. De skall hanteras separat i budgeten. Ändring 100 ARTIKEL 1, LED 52 Artikel 109, punkt 1, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) Sådana bidrag får inte kumuleras eller beviljas retroaktivt, och de får bara beviljas om det föreligger samfinansiering. Sådana bidrag får inte kumuleras eller beviljas retroaktivt, och de får bara beviljas om det föreligger samfinansiering, oaktat bestämmelserna om beviljande av bidrag i form av engångsutbetalningar och finansiering till en schablonsats (artikel 113.1 b och c). Ändring 101 ARTIKEL 1, LED 52 Artikel 109, punkt 3, led d (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) d) bidrag till låga belopp som tar någon av de former som avses i artikel 113a.1, eller en kombination av dessa i enlighet med genomförandebestämmelserna." d) bidrag som tar någon av de former som avses i artikel 113a.1, eller en kombination av dessa i enlighet med genomförandebestämmelserna." Ändring 102 ARTIKEL 1, LED 52 Artikel 109, punkt 3, led da (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) da) egna medel, i synnerhet bidrag och medlemsavgifter, upptagna i de årliga transaktionerna för ett politiskt parti på europeisk nivå i enlighet med artikel 2.1 och 2.2 i förordning (EG) nr 2004/20031, vilka överstiger de 25 procent av de bidragsberättigade kostnaderna som skall bäras av bidragsmottagaren i enlighet med artikel 10.2 i den förordningen. __________________ 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå (EUT L 297, 15.11.2003, s. 1). Ändring 103 ARTIKEL 1, LED 52A (nytt) Artikel 109a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 52a) Följande artikel skall infogas: "Artikel 109a En gemensam tjänst skall ha i uppdrag att ge information och råd till sökande. Denna tjänst skall i synnerhet - upprätta gemensamma standarder för ansökningsformulär avseende liknande bidrag och övervaka ansökningsformulärens omfång och läsbarhet, - informera potentiella sökande (särskilt genom seminarier och tillhandahållande av handböcker) samt - underhålla en databas genom vilken kommissionen kan lämna information till sökande." Ändring 104 ARTIKEL 1, LED 52B (nytt) Artikel 110, punkt 1, stycke 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 52b) Artikel 110.1 första stycket skall ersättas med följande: "1. Med undantag för insatser i krissituationer och humanitära insatser skall bidragen omfattas av ett årligt arbetsprogram som skall offentliggöras vid budgetårets början, dock senast den 15 mars. Bidrag till administrationskostnader, enligt definitionen i artikel 112, skall också omfattas av ett årligt arbetsprogram som kan offentliggöras redan året innan under förutsättning att anslag finns tillgängliga följande år." Ändring 105 ARTIKEL 1, LED 53 Artikel 110, punkt 1, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) "Arbetsprogrammet skall genomföras genom att en ansökningsomgång offentliggörs, utom i exceptionellt brådskande och vederbörligen motiverade fall, eller om omständigheterna gör att endast en mottagare kan komma i fråga för en bestämd åtgärd." "Arbetsprogrammet skall genomföras genom att en ansökningsomgång offentliggörs, utom i exceptionellt brådskande och vederbörligen motiverade fall, eller om omständigheterna gör att endast en mottagare kan komma i fråga för en bestämd åtgärd. En förslagsinfordran kan offentliggöras året innan under förutsättning att anslag finns tillgängliga följande år. Oavsett tidpunkten för offentliggörandet och oaktat artikel 115 skall alla föreskrifter tillkännages som gäller för beviljandet av bidrag (särskilt kriterierna för uteslutning i artiklarna 93 och 94), varvid hänvisning till standarder är tillåten. De tillämpliga bestämmelserna skall vara bindande under hela förfarandet i den form de angavs vid offentliggörandet." Ändring 106 ARTIKEL 1, LED 53A (nytt) Artikel 110, punkt 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 53a) I artikel 110 skall punkt 2 ersättas med följande: "2. Alla bidrag som beviljas under ett budgetår skall offentliggöras på årsbasis, där så är lämpligt med elektroniska medel, varvid säkerhets- och sekretesskraven skall respekteras." Ändring 107 ARTIKEL 1, LED 53B (nytt) Artikel 110, punkt 2a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 53b) I artikel 110 skall följande punkt  läggas till: "2a. Samtidigt med offentliggörandet enligt punkt 2 skall kommissionen till Europaparlamentet översända en rapport med följande uppgifter: a)  Antalet sökande under det gångna året. b)  Antalet och andelen beviljade ansökningar per förslagsinfordran och per uppdragsgivande enhet. c)  Den genomsnittliga tiden för förfarandet från det att förslagsinfordran offentliggörs fram tills det att en finansieringsöverenskommelse ingås eller ett beslut om bidrag utfärdas, per förslagsinfordran och per uppdragsgivande enhet. d)  Den genomsnittliga tiden fram tills den avslutande utvärderingen och slutbetalningen (artikel 119.1)." Ändring 108 ARTIKEL 1, LED 54 Artikel 111 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) Varje mottagare får bara beviljas ett bidrag ur budgeten för varje enskild åtgärd, såvida inget annat anges i de berörda grundrättsakterna. 1.  Varje mottagare får bara beviljas ett bidrag ur budgeten för varje enskild åtgärd, såvida inget annat anges i de berörda grundrättsakterna. Varje mottagare får bara beviljas ett bidrag ur budgeten per budgetår för administrationskostnader. 2.  Varje mottagare får bara beviljas ett bidrag ur budgeten per budgetår för administrationskostnader. Sökande måste utan dröjsmål underrätta utanordnarna om flera ansökningar och bidrag föreligger för ett projekt. I vart fall skall en och samma kostnad inte täckas med bidrag från budgeten två gånger. 3.  I vart fall skall en och samma kostnad inte täckas med bidrag från budgeten två gånger. Totalsumman för de bidragsberättigade kostnaderna får inte under några omständigheter överskridas. Ändring 109 ARTIKEL 1, LED 55A (nytt) Artikel 113, punkt 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 55a) I artikel 113 skall punkt 2 ersättas med följande: "2. Om inget annat föreskrivs i den grundläggande rättsakten som rör de organ som verkar i ett allmänt europeiskt intresse och oaktat de bestämmelser som styr beviljandet av bidrag i form av engångsutbetalningar eller på grundval av finansiering till en schablonsats (artikel 113a.1 a och b), skall bidrag till administrationskostnader, om de förnyas, trappas ned successivt på ett proportionellt och rättvist sätt." Ändring 110 ARTIKEL 1, LED 56 Artikel 113a, punkt 1, led a (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) a)  Återbetalning av en bestämd andel av de faktiska stödberättigande kostnaderna. a)  Återbetalning av en högsta eller bestämd andel av de faktiska stödberättigande kostnaderna. Ändring 111 ARTIKEL 1, LED 56 Artikel 113a, punkt 1a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 1a. Särskilt följande kan åberopas som stödberättigade kostnader: a)  Kostnader för den bankgaranti eller motsvarande säkerhet som bidragsmottagaren skall tillhandahålla enligt artikel 118. b)  Mervärdesskattebelopp som bidragsmottagaren inte kan dra av som ingående mervärdesskatt. c)  Kostnaderna för extern revision (artiklarna 117 och 119). d)  Administrativa kostnader, personalkostnader och utrustningskostnader. e)  Avskrivningar. Ändring 112 ARTIKEL 1, LED 57 Artikel 114, punkt 3, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) De sökande skall försäkra att de inte befinner sig i någon av de situationer som avses i första stycket. De sökande skall på utanordnarens anmodan och med beaktande av principerna i artikel 109 försäkra att de inte befinner sig i någon av de situationer som avses i första stycket. Ändring 113 ARTIKEL 1, LED 57 Artikel 114, punkt 4, stycke 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) Sådana påföljder får även åläggas bidragsmottagare som, när utanordnaren begärt information under det att bidragsöverenskommelsen genomförs, lämnat felaktiga uppgifter eller underlåtit att lämna de uppgifter som krävs. Sådana påföljder får även åläggas bidragsmottagare som, när utanordnaren begärt information under det att bidragsöverenskommelsen genomförs, uppsåtligen eller grovt oaktsamt lämnat felaktiga uppgifter eller underlåtit att lämna de uppgifter som krävs. Ändring 114 ARTIKEL 1, LED 57 Artikel 114, punkt 4a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 4a. Utanordnaren skall föreslå att förklaringar ges och ansökningar görs och att förklaringar och ansökningar rättas till, när det är uppenbart att dessa uteblivit eller lämnats in oriktiga på grund av misstag eller okunskap. Utanordnaren skall i den mån det behövs och är genomförbart och tillåtet inom ramen för de möjligheter som står till buds underrätta dem som deltar i förfarandet om deras rättigheter och skyldigheter. Utanordnaren skall föra lämpliga anteckningar om kontakterna med de sökande under förfarandet. Ändring 115 ARTIKEL 1, LED 57A (nytt) Artikel 115, punkt 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 57a) I artikel 115 skall punkt 1 ersättas med följande: "1. Med beaktande av de principer som avses i artikel 109.1 och genom att använda urvalskriterier som angivits i förväg för ansökningsomgången skall den sökandes kapacitet att genomföra den åtgärd eller det arbetsprogram som föreslagits bedömas. Detta gäller utan att tillämpningen av artikel 110.1 påverkas. Tilldelningskriterierna skall ge en bild av de specifika karakteristiska dragen i projekten samt deras kvalitet och genomförande." Ändring 116 ARTIKEL 1, LED 57B (nytt) Artikel 115, punkt 2a och 2b (nya) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 57b) I artikel 115 skall följande punkter 2a och 2b läggas till: "2a. Förfarandet för beviljande av bidrag skall av princip delas upp i olika etapper, där den första skall utmynna i en översiktlig utvärdering av alla vederbörligen inlämnade ansökningar. Om en ansökan redan efter denna etapp i förfarandet inte kan ha några utsikter till framgång skall detta meddelas den sökande i enlighet med artikel 116.3. Varje påföljande etapp måste tydligt skilja sig från föregående, särskilt när det gäller omfång på och innehåll i de underlag som sökande skall tillhandahålla. Om det krävs dokumentation från sökanden får detta endast krävas en gång per förfarande. Uppgifter som en gång samlats in skall lagras i en databas (artikel 109a). Ansträngningar skall göras för att snabbt kunna slutföra förfarandet. 2b. Utanordnaren skall oaktat principen i artikel 109.1 under hela förfarandet särskilt vinnlägga sig om att de insatser för offentliggörande, dokumentation och andra krav på underlag avseende bidrag som sökanden måste göra står proportion till värdet på det bidrag som skall beviljas." Ändring 117 ARTIKEL 1, LED 58 Artikel 116, punkt 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 1.  I syfte att välja ut vilka förslag som kan finansieras skall förslagen utvärderas på grundval av de i förväg meddelade urvals- och tilldelningskriterierna. 1.  I syfte att välja ut vilka förslag som kan finansieras skall förslagen utvärderas under loppet av två månader på grundval av de i förväg meddelade urvals- och tilldelningskriterierna. Ändring 118 ARTIKEL 1, LED 58A (nytt) Artikel 116, punkt 3 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 58a) I artikel 116 skall punkt 3 ersättas med följande: "3. Den ansvarige utanordnaren skall skriftligen informera de sökande om beslutet avseende deras ansökan och underteckna kontraktet efter utgången av den period som avses i artikel 100.2a. Om en ansökan om bidrag inte beviljas, skall institutionen underrätta den sökande om orsakerna till detta beslut, särskilt med hänvisning till de urvals- och tilldelningskriterier som tillkännagivits i förväg." Ändring 119 ARTIKEL 1, LED 58B (nytt) Artikel 117 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 58b) Artikel 117 skall ändras på följande sätt: "Artikel 117 1.  Utbetalningarna skall fördelas över tiden beroende på de ekonomiska riskerna, åtgärdens varaktighet och hur långt genomförandet framskridit eller med hänsyn till de kostnader som mottagaren ådragit sig. Utbetalningarna skall ske inom rimlig tid. Om förfallodagar fastställs i avtal eller genom ett beslut skall utbetalningarna ske utan vidare anmodan då de förfaller. Artikel 199.2 berörs inte av detta. 2.  För att bestämma de ekonomiska riskerna kan utanordnaren med beaktande av principerna i artikel 109.1 begära att bidragsmottagaren kommer in med ett intyg från en oberoende revisor. I genomförandebestämmelserna kan fall specificeras där ett intyg från en extern revisor skall inkrävas eller där ett intyg inte behövs." Ändring 120 ARTIKEL 1, LED 58C (nytt) Artikel 118 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 58c) Artikel 118 skall ändras på följande sätt: "Artikel 118 Den behörige utanordnaren får kräva att mottagaren i förväg ställer en säkerhet för att begränsa de ekonomiska risker som är förenade med utbetalningar av förhandsfinansiering, förutsatt att andra lika effektiva möjligheter till riskminimering saknas." Ändring 121 ARTIKEL 1, LED 58D (nytt) Artikel 119 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 58d) Artikel 119 skall ändras på följande sätt: "Artikel 119 1.  Bidragsbeloppet skall inte betraktas som slutligt förrän institutionen godkänt slutrapporten och de slutliga räkenskaperna, utan att detta påverkar institutionernas möjlighet att genomföra ytterligare kontroller i ett senare skede. I detta fall börjar preskriptionstiden (artikel 73b) mot institutionen att löpa då den sista betalningen gjorts. Preskriptionstiden (artikel 73b) mot mottagaren börjar vid den tidpunkt då bidragsbeloppet blir slutgiltigt. 2.  Om mottagaren inte uppfyller sina skyldigheter enligt lag, finansieringsöverenskommelsen eller beslutet om beviljande av bidrag skall bidraget dras in tillfälligt, reduceras eller helt bortfalla i de fall som anges i genomförandebestämmelserna efter det att mottagaren fått möjlighet att lämna synpunkter. Innehållna medel måste stå i proportion till det fel som begåtts. Om överträdelsen inte beror på mottagarens agerande skall beloppet dras in, reduceras eller bortfalla endast i undantagsfall, särskilt om ett genomförande eller bibehållande av bidraget skulle innebära att totalsumman för de stödberättigade projektkostnaderna skulle överskridas eller om överträdelsen skulle innebära att målet med bidraget inte längre skulle kunna uppnås." Ändring 122 ARTIKEL 1, LED 59 Artikel 120, punkt 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 1.  Om det krävs att mottagaren organiserar ett upphandlingsförfarande i samband med att åtgärden genomförs, skall förfarandena för detta fastställas i genomförandebestämmelserna. 1.  Om det krävs att mottagaren organiserar ett upphandlingsförfarande i samband med att åtgärden genomförs skall detta ske enligt principerna i avdelning V i denna del. I genomförandebestämmelserna kan regler fastställas för ett förenklat förfarande beroende på uppdragets storlek. Ändring 123 ARTIKEL 1, LED 61 Artikel 122 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 61)  I artikel 122 skall "artikel 185" ändras till "artikel 121". 61)  Artikel 122 skall ändras på följande sätt: "Artikel 122 Institutionernas räkenskaper och räkenskaperna för de organ som avses i artikel 121 skall åtföljas av en rapport om budgetförvaltningen samt om den ekonomiska förvaltningen för budgetåret, där bland annat genomförandegraden för anslagen och anslagsöverföringar mellan olika budgetposter redovisas. Ändring 124 ARTIKEL 1, LED 68A (nytt) Artikel 139, punkt 2 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 68a) I artikel 139 skall punkt 2 ändras på följande sätt: "2. Institutionerna skall till revisionsrätten och till budgetmyndigheten för kännedom översända sina interna finansiella bestämmelser." Ändring 125 ARTIKEL 1, LED 68B (nytt) Artikel 143, punkt 3 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 68b) I artikel 143 skall punkt 3 ersättas med följande: "3. Årsrapporten skall innehålla en bedömning av huruvida den ekonomiska förvaltningen har varit sund. Den skall även innehålla en bedömning av huruvida budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen varit effektiv och korrekt." Ändring 126 ARTIKEL 1, LED 75 Artikel 153, punkt 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 75)  I artikel 153 skall punkt 1 ersättas med följande: utgår "1. Om kommissionen kan överföra anslag med tillämpning av artikel 23 skall den fatta sitt beslut senast den 31 januari det närmast följande budgetåret, och därvid underrätta budgetmyndigheten tre veckor innan den överför anslag enligt artikel 23.1a." Ändring 127 ARTIKEL 1, LED 82A (nytt) Artikel 160b (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 82a) Efter artikel 160a skall följande artikel 160b läggas till: "Artikel 160b Utan hinder av artikel 110 kan, under förutsättning att medel finns tillgängliga för ett visst år, en förslagsinfordran offentliggöras året innan. Oavsett tidpunkten för offentliggörandet och oaktat artikel 115 skall alla föreskrifter tillkännages som gäller för beviljandet av bidrag (särskilt kriterierna för uteslutning i artiklarna 93 och 94), varvid hänvisning till standarder är tillåten. De tillämpliga bestämmelserna skall vara bindande under hela förfarandet i den form de angavs vid offentliggörandet." Ändring 128 ARTIKEL 1, LED 85A (nytt) Artikel 168, punkt 1, stycke 1a (nytt) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 85a) I artikel 168.1 skall följande stycke läggas till: "När det gäller gemenskapens externa stöd skall de bestämmelser för medverkan i anbudsförfaranden som fastställts i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2110/2005 av den 14 december 2005 om tillträde till gemenskapens externa bistånd1 och rådets förordning (EG) nr 2112/2005 av den 21 november 2005 om tillträde till gemenskapens externa bistånd2 tillämpas. ___________ 1 EUT L 344, 27.12.2005, s. 1. 2 EUT L 344, 27.12.2005, s. 23." Ändring 129 ARTIKEL 1, LED 87 Artikel 169a, punkt 1a (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) "Särskilt följande kan åberopas som stödberättigade kostnader: a)  Kostnader för den bankgaranti eller motsvarande säkerhet som bidragsmottagaren skall tillhandahålla enligt artikel 118. b)  Mervärdesskattebelopp som bidragsmottagaren inte kan dra av som ingående mervärdesskatt. c)  Kostnaderna för extern revision (artiklarna 117 och 119). d)  Administrativa kostnader, personalkostnader och utrustningskostnader. e)  Avskrivningar." Ändring 130 ARTIKEL 1, LED 94A (nytt) Artikel 179, punkt 3, stycke 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 94a) I artikel 179.3 skall första stycket ersättas med följande: "3. Institutionerna skall informera budgetmyndighetens båda grenar snarast möjligt, åtminstone tre veckor innan den tidsfrist går ut före vilken ett beslut måste fattas av budgetmyndigheten, om alla fastighetsprojekt som kan få betydande ekonomiska konsekvenser för budgeten." Ändring 131 ARTIKEL 1, LED 94B (nytt) Artikel 183, mening 2 (ny) (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 94b. I artikel 183 skall följande mening läggas till: "Den skall be budgetmyndigheten att yttra sig och där så är lämpligt ta hänsyn till detta yttrande." Ändring 132 ARTIKEL 1, LED 94C (nytt) Artikel 185, punkt 1 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 94c) I artikel 185 skall punkt 1 ersättas med följande: "1. Kommissionen skall anta en rambudgetförordning för de organ som inrättas av gemenskapen och som är juridiska personer. De finansiella bestämmelserna som styr dessa organ får endast avvika från ramförordningen efter överenskommelse med kommissionen och förutsatt att detta är nödvändigt på grund av särdragen i deras verksamhet." Ändring 133 ARTIKEL 1, LED 95 Artikel 185, punkt 3 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) "3. Vart och ett av de organ som avses i punkt 1 skall inrätta en funktion för intern revision som skall skötas enligt relevanta internationella normer. Kommissionens internrevisor skall bestyrka att den interna revisionsfunktionen uppfyller internationella revisionsnormer, och får utföra kvalitetsgranskningar för detta ändamål. "3. Kommissionens internrevisor skall genomföra revisioner av de organ som avses i punkt 1. De organ som avses i punkt 1 kan upprätta en internrevisionsfunktion. Kommissionens internrevisor får i vederbörligen motiverade fall delegera sin uppgift till deras internrevisorer. Denna delegering skall ske skriftligen med angivande av skälen för delegeringen och namnen på de ansvariga revisorerna (delegerande och delegerade). Oavsett delegeringen får kommissionens internrevisor genomföra internrevisioner för de organ som avses i punkt 1 och återkalla delegeringen närhelst denne anser det lämpligt. Om en internrevisionsfunktion inrättas av de organ som avses i punkt 1, skall internrevisorn utföra sina arbetsuppgifter i överensstämmelse med de riktlinjer som upprättats av kommissionens internrevisor. I dessa riktlinjer skall ingå att organets internrevisor skall överlämna samtliga sammanställda rapporter till kommissionens internrevisor. Kommissionens internrevisor skall intyga att revisionsfunktionens verksamhet uppfyller internrevisionsnormerna, och får utföra kvalitetsgranskningar för detta ändamål. Ändring 134 ARTIKEL 1, LED 95 Artikel 185, punkt 4 (förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002) 4.  De organ som avses i punkt 121 skall föra räkenskaper enligt de regler som anges i artikel 133, så att deras räkenskaper kan konsolideras med kommissionens räkenskaper. utgår

(1) Efter det att ändringarna antagits återförvisades ärendet till utskottet i enlighet med artikel 53.2 i arbetsordningen (A6-0057/2006).

Europaparlamentets resolution om tvångsprostitution i samband med internationella idrottsevenemang

P6_TA(2006)0086 B6-0160/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den Internationella kvinnodagen den 8 mars 2006,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna(1), särskilt dess artikel 5.3 där det stadgas att "människohandel skall vara förbjuden",

–   med beaktande av Internationella konventionen om avskaffande av all slags rasdiskriminering som trädde i kraft den 4 januari 1969,

–   med beaktande av FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor av den 18 december 1979,

–   med beaktande av det meddelande som kommissionen nyligen lagt fram om kampen mot människohandel – en integrerad strategi och förslag till handlingsplan (KOM(2005)0514),

–   med beaktande av den handlingsplan som rådet nyligen offentliggjort om bästa metoder, standarder och förfaranden för att bekämpa och förhindra människohandel(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2006 om strategier för förebyggande av handel med kvinnor och barn som riskerar att utsättas för sexuellt utnyttjande(3),

–   med beaktande av Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel,

–   med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter och ILO:s konvention om de värsta formerna av barnarbete,

–   med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen.

A.  Handel med människor, i synnerhet med kvinnor och barn, som utnyttjas såväl för sexuella som andra ändamål, är ett av de värsta brotten mot de mänskliga rättigheterna. Dessutom ökar människohandeln i världen på grund av att den organiserade brottsligheten breder ut sig och att den är mycket lönsam.

B.  Tvångsprostitution som en form av utnyttjande av kvinnor och barn är ett betydande problem som inte bara drabbar enskilda kvinnor och barn utan också skadar samhället i stort.

C.  Erfarenheten visar att efterfrågan på sexuella tjänster tillfälligt ökar dramatiskt under varje större idrottsevenemang som drar till sig många besökare.

D.  De flesta kvinnor som utsätts för människohandel faller offer för organiserad brottslighet. De rekryteras på grundval av falska handlingar, lockas av erbjudanden om arbete, blir ofta lurade genom falska löften om legalt arbete och tvingas sedan att prostituera sig.

E.  Om alla medlemsstater följde samma praxis och på ett effektivt sätt använde de medel för kommunikation som finns samt genomförde samordnade kampanjer, med deltagande av massmedia och idrottsstjärnor, i syfte att höja medvetandenivån, så skulle detta på ett positivt sätt kunna påverka allmänheten att ändra mentalitet och beteende.

1.  Europaparlamentet välkomnar det tyska nationella kvinnoförbundets kampanj och uppmanar till gränsöverskridande samarbete och utbyte av bästa metoder. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att få till stånd en integrerad kampanj på EU-nivå och uppmanar därför alla medlemsstater att i sin tur dra igång och stödja kampanjen i nära samarbete med samtliga berörda parter, t.ex. relevanta frivilligorganisationer, polisen, rättsliga instanser, idrottsförbund och idrottsorganisationer, kyrkan, socialtjänsten samt hälso- och sjukvården.

2.  Europaparlamentet uppmanar Tyskland och de andra medlemsstaterna att inrätta en flerspråkig hotline och genomföra en väl synlig informationskampanj i syfte att erbjuda den information, den rådgivning, det trygga boende och den rättshjälp som krävs för de kvinnor, barn och andra offer som tvingats in i prostitution, samt för att informera andra offer som ofta sitter isolerade i bostads- eller industriområden, inte kan tala transit- eller destinationslandets språk och inte har tillgång till de mest grundläggande upplysningarna, som vem man skall kontakta och vilka åtgärder som kan vidtas.

3.  Europaparlamentet uppmanar Internationella olympiska kommittén, förbund som FIFA, UEFA, det tyska fotbollsförbundet m.fl. och idrottsmännen själva att stödja Rött kort-kampanjen och att fördöma människohandel och tvångsprostitution.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra kampanjer över hela Europa i samband med alla internationella idrottsevenemang i syfte att informera allmänheten, i synnerhet idrottsutövare, idrottsentusiaster och supportrar, och därigenom öka kunskaperna om problematiken och omfattningen av tvångsprostitution och människohandel, men framför allt för att minska efterfrågan genom att höja de potentiella kundernas medvetande.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inleda en förebyggande kampanj som riktar sig till potentiella offer, där man informerar dem om riskerna och farorna med att låta sig snärjas av människohandelsnätverk och därigenom falla offer för tvångsprostitution och sexuellt utnyttjande, samt att tillhandahålla information om deras rättigheter och var i destinationsländerna de kan få hjälp och stöd.

6.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att redan 2006 inrätta en dag mot människohandel i syfte att öka medvetenheten om alla aspekter av människohandeln, samt att inrätta gratis jourtelefonnummer. Parlamentet erinrar om nödvändigheten av att samla in uppgifter om människohandel på gemenskapsnivå och att Europol och Eurojust inleder ett nära samarbete i kampen mot detta gissel.

7.  Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att ratificera Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, i vilken det fastställs miniminormer för skydd av offren för människohandel som syftar till sexuellt utnyttjande, samt att genomföra rådets direktiv 2004/81/EG om uppehållstillstånd till offer för människohandel(4).

8.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som inte respekterat tidsfristen den 1 augusti 2004 för genomförande av rådets rambeslut 2002/629/RIF om bekämpande av människohandel(5) att omedelbart vidta åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att snarast utarbeta den utvärderingsrapport som anges i rambeslutet.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar, det tyska fotbollsförbundet samt till kandidatländerna och anslutningsländerna.

(1) EGT C 364, 18.12.2000, s. 1. (2) EUT C 311, 9.12.2005, s. 1. (3) Antagna texter vid detta sammanträde, P6_TA(2006)0005. (4) EUT L 261, 6.8.2004, s. 19. (5) EUT L 203, 1.8.2002, s. 1.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution Europaparlamentets resolution om det fjärde världsforumet för vatten i Mexiko City (16-22 mars 2006)

P6_TA(2006)0087 RC-B6-0149/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av det fjärde världsforumet för vatten som kommer att äga rum i Mexiko City den 16–22 mars 2006,

–   med beaktande av slutförklaringarna från de tre första världsforumen för vatten i Marrakech (1997), Haag (2000) och Kyoto (2003),

–   med beaktande av FN:s millenniemål och slutrapporten från 2005 "Health, Dignity and Development: What it will take" från FN:s millennieprojekt om vatten och sanitära anläggningar,

–   med beaktande av FN:s andra utvecklingsrapport om vattentillgångarna i världen "Water, a Shared Responsibility",

–   med beaktande av G8-ländernas handlingsplan för vatten, vilken antogs vid toppmötet i Evian 2003 och bekräftades vid G8-toppmötet i Gleneagles den 7 juli 2005,

–   med beaktande av EU:s vatteninitiativ som lanserades vid världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg 2002,

–   med beaktande av EU-mekanismen för vatteninvesteringar i AVS-staterna som inrättades 2004,

–   med beaktande av sin resolution från 4 september 2003 om vattenförvaltningen i utvecklingsländerna(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2004 om en strategi för den inre marknaden, prioriteringar för 2003–2006(2), i vars punkt 5 det slås fast att "tillgång till vatten är en mänsklig rättighet och att förvaltningen av vattenresurserna därför inte bör vara underställd bestämmelserna för den inre marknaden"

–   med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Hälften av världens befolkning lider av brist på sanitära anläggningar eller har inte tillräcklig tillgång till dricksvatten. Det finns tydliga tecken på en annalkande global vattenkris, som inte bara hotar den hållbara utvecklingen utan även freden och säkerheten. Miljoner kvinnor och barn drabbas proportionellt sett allvarligare av otillräcklig tillgång till dricksvatten och sanitära anläggningar.

B.  Ett av de viktigaste syftena med millenniemålen är att till år 2015 halvera antalet människor som saknar tillräcklig tillgång till säkert dricksvatten och grundläggande avloppsrening.

C.  Det viktigaste temat under världsforumet för vatten kommer att vara "lokala åtgärder inför en global utmaning" (Local Actions for a Global Challenge). Vattendistributionen är ojämlik, trots att det borde vara en samhällsomfattande tjänst som definieras och förvaltas på lokal nivå, vilken är den lämpligaste nivån. Kring dessa lokala samhällsomfattande tjänster är det möjligt att på ett nyskapade och demokratiskt sätt utveckla lokala förvaltningsresurser. Kontrollen över vattnet och dess kvalitet är en förutsättning för en hållbar utveckling inom de fattigaste befolkningsgrupperna

D.  Kvaliteten på vatten, som är oumbärligt för allt liv, är en av de främsta mortalitetsfaktorerna i utvecklingsländerna och orsakar flera miljoner dödsfall varje år, varav hälften är barn. Mer än en miljard människor saknar tillgång till dricksvatten, och två och en halv miljard människor saknar helt vattenreningsmöjligheter

E.  Europeiska unionen och dess medlemsstater bidrar med ungefär 1,4 miljarder EUR per år för vatten och sanitära anläggningar i utvecklingsländerna, vilket gör EU till den största bidragsgivaren i världen på detta område.

F.  Syftet med den ovannämnda EU-mekanismen för vatteninvesteringar i AVS-staterna är att inom ramen för millenniemålen och målen från världstoppmötet om hållbar utveckling främja en hållbar vattenförsörjning och tillhandahållande av sanitär infrastruktur samt förbättra vattenförvaltningen och den integrerade vattenresursförvaltningen i AVS-länderna genom att bidra till att åtgärda finansieringsunderskottet.

1.  Europaparlamentet förklarar att vatten är en gemensam tillgång för mänskligheten och att tillgången till vatten därför är en grundläggande rättighet för alla människor. Parlamentet begär att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att ge de fattigaste befolkningarna tillgång till vatten före 2015.

2.  Europaparlamentet begär att kommissionen skall företräda Europeiska unionen vid det fjärde världsforumet för vatten med mandatet att försöka se till att man i den slutliga ministerförklaringen erkänner att tillgången till dricksvatten är en grundläggande mänsklig rättighet. Parlamentet begär därför att Europeiska unionen och dess medlemsstater inom ramen för FN föreslår att det skall utarbetas ett internationellt avtal om vatten och förvaltning av vattenresurserna, i vilket även rätten till tillgång till dricksvatten erkänns.

3.  Europaparlamentet beklagar att de åtgärder som vidtagits av världsforumet för vatten i mycket liten utsträckning integrerats i FN:s arbete. Parlamentet påminner om att 21 internationella organ arbetar med vattenproblematiken ur olika synvinklar, och begär därför att ett vattenförvaltningsorgan inrättas under FN:s direkta ansvar.

4.  Parlamentet understryker att detta vattenförvaltningsorgan bör se till att skyddet av folkhälsan och miljön införlivas i förvaltningen av vattenresurserna och ha i uppgift att utveckla strategier som främjar en ekonomisk och jordbruksmässig utveckling som är förenlig med bibehållandet eller återupprättandet av en hög vattenkvalitetsnivå.

5.  Europaparlamentet betonar att förvaltningen av vattenresurserna måste grundas på en delaktighetsbaserad och integrerad strategi där användarna och beslutsfattarna på ett demokratiskt sätt deltar i utformningen av den lokala vattenpolitiken.

6.  Europaparlamentet begär att det i alla program för vattenförsörjning och sanitära anläggningar bör ingå särskilda åtgärder för att hantera bristande jämställdhet, för att den nytta och de möjligheter programmen för med sig skall fördelas rättvist och för att stödja kvinnornas roll inom vattenförsörjningen samt för skötseln av och hushållningen med vattenresurserna.

7.  Europaparlamentet välkomnar det anslag på 500 miljoner EUR från den nionde Europeiska utvecklingsfonden som tillsammans med ett tidigare anslag som uppgick till 475 miljoner euro från den nionde Europeiska utvecklingsfonden för vattenförsörjning och sanitära anläggningar, avsatts för EU-mekanismen för vatteninvesteringar i AVS-staterna. Parlamentet kräver en tillräcklig finansiering av områdena vattenförsörjning och sanitära anläggningar inom ramen för den tionde Europeiska utvecklingsfonden. Parlamentet önskar att de internationella institutionerna inom ramen för sina handlingsplaner ökar insatserna på vattenområdet och att skuldlättnaderna leder till investeringar i vattenprojekt.

8.  Europaparlamentet framhåller och stöder resultaten från FN:s millennieprojekt om vatten och sanitära anläggningar enligt vilka de viktigaste millenniemålen inte kommer att uppnås såvida inte ett antal förhandsvillkor uppfylls, vilka inbegriper

9.  Europaparlamentet begär att de lokala myndigheterna i Europeiska unionen skall uppmanas att anslå en del av de avgifter som tas ut från användarna för vatten- och vattenreningstjänster till decentraliserade samarbetsåtgärder, och att unionen avsätter de medel som behövs för att den skall kunna stödja och följa sådana åtgärder, bland annat när det gäller samordning av uppgifter och utnyttjande och spridning av resultat.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att erkänna de lokala myndigheternas grundläggande roll för skyddet och förvaltningen av vatten. Parlamentet beklagar att de lokala myndigheternas sakkunskap, erfarenheter och resurser inte i tillräcklig utsträckning utnyttjas inom ramen för EU:s finansieringsprogram, eftersom de lokala myndigheterna i Europeiska unionen till följd av sitt tekniska kunnande, sin sakkunskap och sina erfarenheter är aktörer som är särskilt lämpade för att hjälpa lokala samhällen i utvecklingsländerna.

11.  Europaparlamentet understryker att åtgärder för att förbättra vattenförsörjningen och de sanitära förhållandena inte får vidtas isolerat utan bör utgöra en del av en enhetlig och övergripande utvecklingsstrategi som inbegriper andra politikområden, såsom hälsa och utbildning, infrastruktur, kapacitetsuppbyggnad och god offentlig förvaltning samt strategier för hållbar utveckling.

12.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att i ett tidigt skede förebygga vattenrelaterade konflikter, i synnerhet i regioner där länder delar ett gemensamt flodområde. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ytterligare åtgärder inom EU och på den internationella nivån för att förbättra samordningen av den regionala vattenpolitiken och främja inrättandet av regionala vattenförvaltningsorgan.

13.  Europaparlamentet understryker att klimatförändringarna ökar risken för vattenbrist. Parlamentet påminner om att ökenspridning, smältande glaciärer, sänkta grundvattennivåer och stigande saltvatten hotar vattentillgångarna i många delar av världen. Parlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och världssamfundet att vidta åtgärder mot klimatförändringarna i syfte att stoppa denna negativa utveckling.

14.  Europaparlamentet kräver en delad förvaltning av miljömässiga och förebyggande insatser för att skapa en verkligt gemensam vattenförvaltningspolitik som skall integreras i alla EU:s externa åtgärder och grundas på principerna i ramdirektivet om vatten som syftar till att skydda kvaliteten på vattenresurserna på medellång och lång sikt. Parlamentet anser i detta avseende att all EU-finansiering av samarbetsprojekt och bilaterala insatser på vattenområdet bör följa den allmänna strategin för EU:s miljölagstiftning.

15.  Europaparlamentet välkomnar och stöder arbetet med att engagera det europeiska och internationella civila samhällets organisationer för att finna lösningar på problem relaterade till tillgången till vatten, i synnerhet för de fattigaste befolkningarna. Parlamentet rekommenderar deltagarna i det fjärde världsforumet för vatten att uppmärksamma de aktiviteter som anordnas under dessa dagar av det civila samhällets organisationer och att allvarligt beakta de förslag som läggs fram av dessa organisationer.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, AVS-EU-ministerrådet, FN:s generalsekreterare och generalsekretariatet för kommittéerna vid World Water Contract.

(1) EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 430. (2) EUT C 102 E, 28.4 2004, s 857.

Europaparlamentets resolution om omstruktureringarna och sysselsättningen (2005/2188(INI))

P6_TA(2006)0088 A6-0031/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2005 med titeln "Omstruktureringar och sysselsättning – Att förutse omstruktureringar och ge stöd i samband med dem i syfte att utveckla sysselsättningen: Europeiska unionens roll" (KOM(2005)0120) och yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) av den 14 december 2005 (CESE 1495/2005),

–   med beaktande av stadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter från 1989 och tillhörande åtgärdsprogram,

–   med beaktande av rådets direktiv 94/45/EG av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare(1),

–   med beaktande av rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar(2),

–   med beaktande av rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen(4),

–   med beaktande av sina resolutioner av den 28 oktober 1999(5), den 17 februari 2000(6) och den 15 februari 2001(7) om omstruktureringar av europeiska företag,

–   med beaktande av rådets rekommendation 92/443/EEG av den 27 juli 1992 om främjande inom medlemsstaterna av arbetstagares möjlighet att ta del av företagsvinster och resultat (inklusive andelsägande genom aktieförvärv)(8),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 och Europaparlamentets resolutioner, särskilt resolutionen av den 15 mars 2000 i ämnet(9) och av den 9 mars 2005 om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin(10),

–   med beaktande av kommissionens meddelande med titeln "Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – Nystart för Lissabonstrategin" (KOM(2005)0024),

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 22 och 23 mars 2005 och sin resolution av den 13 april 2005 om detta(11),

–   med beaktande av kommissionens meddelande med titeln "Att stödja strukturomvandlingarna: En industripolitik för ett utvidgat EU" (KOM(2004)0274) och sin resolution av den 9 juni 2005(12),

–   med beaktande av initiativyttrandet från EESK av den 29 september 2005 med titeln "Den sociala dialogen och arbetstagarnas delaktighet – Lösningar för att förutse och hantera industriell omvandling" (CESE 1073/2005),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om den socialpolitiska agendan (KOM(2005)0033) och sin resolution av den 26 maj 2005 om den socialpolitiska agendan 2006–2010(13),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet med titeln "Gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: gemenskapens Lissabonprogram" (KOM(2005)0330),

–   med beaktande av kommissionens initiativ att utnämna år 2006 till året för arbetstagarnas rörlighet samt den roll som detta spelar i genomförandet av Lissabonstrategin(14),

–   med beaktande av kommissionens meddelande med titeln "Bygga en gemensam framtid –Politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013" (KOM(2004)0101), kommissionens meddelande med titeln "Budgetplanen 2007–2013" (KOM(2004)0487) och sin resolution av den 8 juni 2005 om politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013(15),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 15 och 16 december 2005 i Bryssel om budgetplanen för perioden 2007–2013,

–   med beaktande av förslaget till rådets förordning om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (KOM(2004)0492),

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska socialfonden (KOM(2004)0493),

–   med beaktande av artikel 87.3 och artiklarna 127, 136 och 158 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0031/2006), och av följande skäl:

A.  Den ekonomiska och sociala strategin med avseende på riskerna är den huvudsakliga beståndsdelen i de europeiska sociala modellerna, och den finns även med i de olika nationella politiska strategier som syftar till att bygga ett välfärdssamhälle grundat på solidaritet och social trygghet.

B.  Om dessa risker inte förutses kan de drabba och påverka arbetstagarna, för vilka arbetet är en av de faktorer som är avgörande för frihet och värdighet, och även arbetsgivarna och deras produktionsmedel, som utvecklas i den konkurrenssituation som råder i en öppen ekonomi.

C.  Man bör särskilja omstruktureringar av företag som beror på förändringar inom särskilda industrisektorer från utlokaliseringar som oftast hänger samman med försök att minska produktionskostnaderna, och det bör noteras att de två frågorna kräver olika förhållningssätt.

D.  De ekonomiska förändringarna kan inte undvikas vare sig de beror på förutsägbar eller oväntad utveckling, planerad politik eller genomgångna kriser. Dessa förändringar drabbar alla europeiska stater, oberoende av ekonomisk utvecklingsnivå och grad av social trygghet, även om de utmaningar de möter kan variera och de specifika svar som ges beror på deras produktionsmedel, strategiska investeringsval och långsiktiga forskning, samt i ännu högre grad på deras ekonomiska och politiska historia på senare tid.

E.  Omstruktureringar är en särskild form av ekonomisk förändring som kan vara snabb och framtvingad av krav på ett företag att anpassa sig till utvecklingen av konsumenternas behov liksom till vissa globala ekonomiska villkor och därmed göra det möjligt för företaget att behålla eller återvinna sin konkurrenskraft. Företagen och arbetstagarna måste dock kontinuerligt anpassa sig för att skapa tillväxt och sysselsättning.

F.  Det finns olika nivåer av omstrukturering (omstruktureringar mellan branscher, omstruktureringar inom branscher, omstruktureringar av hela företag och omstruktureringar på arbetstagarnivå). I fråga om omstruktureringar av hela företag finns det olika former (ändrade tillverkningsprocesser, lägga ut verksamheterna externt, utlokalisering, nedläggning av anläggningar, personalnedskärningar, sammanslagningar/förvärv osv.). Omstruktureringar på arbetstagarnivå sker när kraven på arbetstagarnas kompetens ökar. De olika nivåerna av omstrukturering och former för den ger upphov till olika reaktioner.

G.  Ökad koncentration, ombildningar och framväxten av nya stora internationella koncerner, ibland inom sektorer av väsentligt strategiskt intresse, är en av globaliseringens följder och synsättet på stöd till företagen bör därför inte längre enbart ligga på landsnivå och lokal nivå, utan även på internationell nivå. De små och medelstora företagen är också beroende av denna globalisering och bör därför i detta avseende ägnas samma uppmärksamhet som de stora koncernerna.

H.  Svårigheter för företag som leder till omstruktureringar beror oftast på att den internationella handeln öppnats, och också på företagens förmåga att förbereda sig och sin personal på moderniseringar och omstruktureringar. Man bör stödja kommissionens synsätt enligt vilket det är konsekvent att unionen, tillsammans med medlemsstaterna, åtar sig kostnaderna av den politik som unionen bedriver och åtar sig att anta den lagstiftning som bör finnas som en konsekvens därav.

I.  Omstruktureringarnas följder motverkar ibland Lissabonmålen, det vill säga de som rör främjandet av full sysselsättning, arbetets kvalitet, social och territoriell sammanhållning och hållbar utveckling. Arbetstagarna måste garanteras möjlighet till kompetensutveckling och livslångt lärande.

J.  Det är nödvändigt att erkänna att ekonomisk och social förnyelse står i centrum för Lissabonstrategin. Omstrukturering är också grundläggande för att skapa välfärd och höja levnadsstandarden.

K.  Arbetsmarknadens parter och de offentliga myndigheterna bör spela en avgörande roll i samband med omstruktureringar, både på övergripande nivå genom att skapa nya arbetstillfällen och på individuell nivå genom att ge de berörda arbetstagarna möjlighet att anpassa sig till en ny verksamhet, särskilt genom utbildningsåtgärder, men också i ett förberedande skede och i sökandet efter alternativa lösningar när detta är möjligt.

L.  I Europa är rörligheten alltför svag, vilket leder till att den tillgängliga arbetspotentialen inte utnyttjas i tillräckligt hög utsträckning, och de arbetstagare som vill utnyttja möjligheten till rörlighet kan i många fall inte utöva sin verksamhet utomlands på grund av administrativa och språkliga hinder. Nationella insatser för utbildning och livslångt lärande utnyttjas i för liten utsträckning.

M.  Den svaga tillväxten i Europa och företagens svaga konkurrenskraft beror delvis på de ringa investeringarna i produktion och forskning. Unionen bör främja och stödja företagens investeringsförmåga liksom forskning och utveckling.

N.  Europaparlamentet anser att företagen som ett sätt att ta sitt ansvar för lämpliga förebyggande insatser bör garantera sina anställda bästa möjliga villkor för fortbildning

O.  Europeiska stiftelsen för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, som i sin tur leder ERM (European Restructuring Monitor), är den främsta informationskällan på EU-nivå. Denna källa bör optimeras, framför allt vad gäller informationens synlighet och tillgänglighet på samtliga unionsspråk.

P.  En av orsakerna till svårigheterna för de europeiska företagen är att det inte finns tillräckliga bestämmelser på internationell nivå för att skydda immateriella rättigheter och effektivt bekämpa förfalskning.

1.  Europaparlamentet gläds över att kommissionen har valt ett vittgående och ämnesövergripande synsätt vid behandlingen av en fråga som är lika viktig för företagen som för de anställda, deras sociala omgivning och deras arbetsmiljö.

2.  Europaparlamentet är överens med kommissionen om att omstruktureringar inte behöver vara liktydigt med social tillbakagång och ekonomiska förluster, dock under förutsättning att de har förberetts på rätt sätt, att företagen effektivt och snabbt kan styra dem genom en dialog med fackföreningarna, med beaktande av nationell tradition och praxis, och att företagen ser till att de föregås av vidareutbildning av arbetstagarna. Parlamentet anser att dessa förutsättningar inte alltid finns..

3.  Europaparlamentet anser att omstruktureringar av företag endast skall genomföras om de är motiverade, det vill säga, för att rädda arbetstillfällen eller förbättra företagens konkurrenskraft och ekonomiska utveckling.

4.  Europaparlamentet konstaterar att kontinuerlig anpassning till förändrade allmänna förhållanden är nödvändigt för företagens utveckling. I detta hänseende är det viktigt att, som den europeiska arbetsmarknadens parter anger i sitt gemensamma dokument av den 16 oktober 2003 med titeln "Orientations for reference in managing change and its social consequences", i god tid förklara för arbetstagarna eller deras företrädare att förändringarna är nödvändiga samt att beakta arbetstagarnas intressen.

5.  Europaparlamentet anser, i likhet med vad som står i EESK:s ovan nämnda yttrande av den 29 september 2005, att en omstrukturerings framgång naturligtvis skall mätas i företagens konkurrenskraft och innovationsförmåga, men också lika mycket i bibehållna arbetstillfällen och god social hantering av negativa konsekvenser.

6.  Europaparlamentet anser att unionen främjar en öppen marknad och bör föreslå åtgärder och de ekonomiska resurser som krävs för att bättre förbereda inför och följa upp omstruktureringarna och deras sociala konsekvenser och också främja innovation, nya möjligheter för att starta företag och ett upprätthållande av arbetsvillkoren.

7.  Europaparlamentet anser att unionen är skyldig att möta de globala utmaningarna såsom omstruktureringar genom att förbättra den europeiska ekonomins och företagens konkurrenskraft och åstadkomma bättre samordning och större samstämmighet i användningen av gemenskapens fyra befintliga styrinstrument, nämligen

8.  Europaparlamentet delar kommissionens synsätt enligt vilket ESF och, i viss mån, ERUF i de alltför ofta bortglömda fall som rör omstruktureringar av små och medelstora företag, har en överordnad roll i förberedelserna inför och hanteringen av omstruktureringar, och föreslår att de finansieringsprogram som diskuteras för åren 2007–2013 framöver skall riktas in på förebyggande arbete och hanteringen av omstruktureringar, särskilt i områden med hög koncentration inom en viss sektor, samt att fonderna får anslag anpassade för detta ändamål.

9.  Europaparlamentet anser att det, med hänsyn till att vissa omstruktureringar inte går att förutse och att deras inverkan på regionen kan vara svår att beräkna samt med hänsyn till unionens ansvar för politiken i sammanhanget, är nödvändigt att skapa en Europeisk anpassningsfond för globaliseringen och reserver för oförutsedda händelser. Parlamentet är mycket nöjt med ordförandeskapets ovannämnda slutsatser om budgetplanen 2007-2013.

10.  Europaparlamentet begär

11.  Europaparlamentet hävdar att unionen utgör en partner som har en avgörande betydelse när det gäller att följa upp omställningen för de regioner som har drabbats av omstruktureringar (industriella, inom tjänstesektorn, mellan sektorer, inom sektorer m.m.).

12.  Europaparlamentet begär att unionen skall stödja geografisk rörlighet och rörlighet för sysselsättningen för att uppvärdera den arbetskraft som finns tillgänglig i varje kategori, särskilt ungdomar, kvinnor och personer över 45 år. Parlamentet uppmanar unionen att främja avskaffandet av administrativa och språkliga hinder för rörlighet.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om det 14:e direktivet om bolagsrätt om överflyttningar över gränserna av kapitalföretags säte enligt vilket sådana överflyttningar inte får leda till en försämring av arbetstagarnas rättigheter. Parlamentet anser att det bör vara både en av de grundläggande principerna och ett uttalat mål för detta direktiv att garantera arbetstagares förvärvade rättigheter i fråga om rätt till medverkan vid beslutsfattandet inom företagen (medbestämmanderätt).

14.  Europaparlamentet föreslår att miljödimensionen beaktas i samband med att EU ger stöd vid omstruktureringar, särskilt genom att främja industriell omställning eller omställning av jordbruk till metoder som är mindre förorenande och därmed mindre farliga för såväl befolkningen i området som för arbetstagarna.

15.  Europaparlamentet konstaterar dessutom att de personer som drabbas mest av omstrukturering är de arbetstagare som friställs och att man i varje enskilt fall först och främst bör hjälpa dessa, liksom ta hänsyn till verksamheter som är ekonomiskt beroende av det omstrukturerade företaget, särskilt små och medelstora företag som är underleverantörer. Parlamentet insisterar på att man måste ta större hänsyn till "de dolda effekterna" av omstruktureringar, såsom effekterna på arbetstagarnas hälsa. Det har visat sig att sjukdomar och psykiska problem har upptäckts bland personer som direkt hotas av uppsägning, och dödstalet bland sådana arbetstagare är dubbelt så högt (som bland personer som inte är sagts upp) under de fem första åren efter deras uppsägning. Parlamentet drar därmed slutsatsen att man inte bör begränsa det finansiella stödet till omstruktureringarnas strukturella aspekt, utan att man måste ta hänsyn till den mänskliga dimensionen i omstruktureringarna och prioritera det individuella stödet till arbetstagarna.

16.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ståndpunkt beträffande omstruktureringar i kommissionens meddelande av den 31 mars 2005 med titeln "Omstruktureringar och sysselsättning - Att förutse omstruktureringar och ge stöd i samband med dem i syfte att utveckla sysselsättningen: Europeiska unionens roll" (KOM(2005)0120). Europaparlamentet hänvisar i detta sammanhang till de europeiska arbetsmarknadsparternas gemensamma arbete i fråga om omstruktureringar, vilket ger viktiga riktlinjer för omstruktureringar som påverkar företagens metoder.

17.  Bland omstruktureringarnas dolda effekter fördömer Europaparlamentet också åtgärden att förtidspensionera arbetstagare som på grund av sin ålder tillhör de minst anställningsbara, eftersom detta medför stora kostnader för samhället och leder till att deras yrkeskompetens går förlorad samt till en absurd risk för brist på arbetskraft.

18.  Europaparlamentet begär att användningen av medel från gemenskapens fonder måste kunna kontrolleras och spåras på ett bättre sätt så att man kan garantera ett effektivare utnyttjande av dem och utesluta att de används för andra närliggande, spekulativa eller administrativa ändamål och för att utesluta att de kan bidra till att finansiera omlokaliseringar. Särskilt kräver parlamentet att företag, som erhåller stöd från unionens fonder och som helt eller delvis flyttar sin produktion, inte på nytt får beviljas gemenskapsstöd under en tidsperiod på sju år och kan bli ombedda att betala tillbaka stödet, för att undvika en bidragsturism.

19.  Europaparlamentet bekräftar den viktiga roll som gemenskapens regelverk har på det sociala området och särskilt betydelsen av de befintliga rättsliga instrumenten, som bör tillämpas till fullo och kontrolleras bättre av medlemsstaterna, som har ansvar för att bestämmelserna införlivas i lagstiftningen och tillämpas. Detta gäller framför allt:

20.  Europaparlamentet beklagar att den andra samrådsfasen om det europeiska företagsrådet endast är ett litet avsnitt i kommissionens ovannämnda omfattande meddelande av den 31 mars 2005 och uppmanar kommissionen att, om den har för avsikt att se över direktiv 94/45/EG, se till att det blir en ordentlig andra samrådsfas där arbetsmarknadens parter ges möjlighet att förhandla i enlighet med artikel 138 i EG-fördraget och där öppenhetsprincipen beaktas.

21.  Europaparlamentet ber än en gång kommissionen att lägga fram ett förslag till ändring av direktiv 94/45/EG, så att arbetstagarna får ökade rättigheter inom de europeiska företagsgrupperingarna.

22.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att den europeiska arbetsmarknadens parter bör ha en central roll i samband med och i styrningen av omstruktureringar, för att gynna arbetstagarnas rörlighet i Europa och uppmuntra till fortbildning genom hela livet närhelst detta behövs.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta verka för en gemenskapsram för skyddet av arbetstagarnas rättigheter vid omstruktureringar. Parlamentet noterar i detta hänseende det arbete som redan genomförts av arbetsmarknadens parter och uppmanar dem att hitta metoder för tillämpningen av den goda praxis de har definierat samt ber kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om det inte kommer någon adekvat reaktion från arbetsmarknadens parter.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i Lissabonstrategins anda införa en "öppen samordningsmetod" för att sprida allmänna riktlinjer för omstruktureringar till medlemsstaterna.

25.  Europaparlamentet begär en reform av de statliga stöden så att de i största möjliga omfattning kan omdirigeras till de områden som innebär högst bidrag till tillväxt och sysselsättning. Parlamentet anser att man därmed kan undvika att stöden enbart används för att finansiera omotiverade omlokaliseringar eller omstruktureringar. Dessutom bör statliga stöd beviljas lättare för svaga sektorer som behöver särskilda regler eller övergångsregler, om stöden inte skapar snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder som är anpassade till traditionen i varje enskild medlemsstat, vilket när så krävs kan ta form av fasta enheter för omställningsfrågor för att följa de arbetstagare som drabbas av omstruktureringar och garantera en jämlik behandling, oavsett arbetstagarens nationalitet, kön eller ålder. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att snarast se till att bestämmelser om ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis från yrkesutbildningar antas, samt att det införs intyg för atypiska kvalifikationer och bestämmelser om erkännande av erfarenhet. Slutligen måste åtgärdsprogram antas för att stödja friställda arbetstagare. Parlamentet anser att det bland annat bör beviljas stöd till vidareutbildning och omskolning så snart som möjligt.

27.  Europaparlamentet anser att de anställdas delägande i sina företag kan vara ett lämpligt sätt att göra dem mer delaktiga i beslutsfattandet inför omstruktureringar. Parlamentet uppmanar därför arbetsmarknadens parter, kommissionen och medlemsstaterna att gå vidare i denna debatt, och att åter ta upp denna punkt på dagordningen i samband med den stora debatt om det sociala Europas framtid som det brittiska ordförandeskapet inledde 2005.

28.  Europaparlamentet uppmanar unionen att utvärdera de svårigheter som företagen erfar då de försöker att etablera sig starkare på den inre marknaden och ingå internationella handelsavtal, så att konsekvenserna av unionens politik kan förutses.

29.  Europaparlamentet anser att man bör utnyttja alla tillgängliga verktyg för att ta fram aktuella branschanalyser och permanent följa och utvärdera varje bransch i Europas näringsliv. Därigenom kan man skapa bättre beredskap och möjlighet att följa de svårigheter som företagen kan ställas inför. Parlamentet gläds därför över den vilja som uttrycks i det ovan nämnda meddelandet av den 31 mars 2005 om att stärka den roll som Europeiskt centrum för övervakning av förändringar (EMCC) spelar och betonar behovet av bättre tillgång till centrets arbete för unionens medborgare.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en gemensam europeisk kontaktpunkt på Internet för samtliga medborgare, lokala myndigheter, arbetsmarknadsparter och berörda företag så att de kan få information om problemen i samband med omstruktureringar, om vilka möjligheter som finns för att förbereda sig och styra en omstrukturering på bästa sätt och om deras rättigheter (inbegripet tillgången till olika typer av stöd) och skyldigheter.

31.  Europaparlamentet stöder behovet av uppföljande analyser av genomförda omstruktureringar för att kunna få kunskap om deras konkreta inverkan på det aktuella företaget och därmed få bättre beredskap inför framtida omstruktureringar.

32.  32 Europaparlamentet kräver att unionens handelspartner inför lagar om skydd av immateriella rättigheter och att medlemsstaterna gör allt vad som står i deras makt för att effektivt bekämpa förfalskning.

33.  Parlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 254, 30.9.1994, s. 64. (2) EGT L 225, 12.8.1998, s. 16. (3) EGT L 82, 22.3.2001, s. 16. (4) EGT L 80, 23.3.2002, s. 29. (5) EGT C 154, 5.6.2000, s. 139. (6) EGT C 339, 29.11.2000, s. 280. (7) EGT C 276, 1.10.2001, s. 260. (8) EGT L 245, 26.8.1992, s. 53. (9) EGT C 377, 29.12.2000, s. 164. (10) EGT C 320 E, 15.12.2005, s. 164. (11) EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 487. (12) Antagna texter, P6_TA(2005)0230. (13) Antagna texter, P6_TA(2005)0210. (14) MEMO/05/229. (15) Antagna texter, P6_TA(2005)0224.

Europaparlamentets resolution om socialt skydd och social integration (2005/2097(INI))

P6_TA(2006)0089 A6-0028/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande med titeln "Utkast till gemensam rapport om socialt skydd och social integration" (KOM(2005)0014),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument med titeln "Bilaga till utkastet till gemensam rapport om socialt skydd och social integration" (SEK(2005)0069),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument om social integration i de nya medlemsstaterna: Sammanfattning av de gemensamma meddelandena om social integration (SEK(2004)0848),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 22–23 mars 2005,

–   med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2005 om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin(1),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Santa Maria da Feira den 19–20 juni 2000 och särskilt överenskommelsen om att man bör definiera indikatorer som gemensamma referenser i kampen mot social utslagning och utrotandet av fattigdom,

–   med beaktande av kommissionens meddelande om den socialpolitiska agendan (KOM(2005)0033),

–   med beaktande av rådets beslut 2005/600/EG av den 12 juli 2005 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(2),

–   med beaktande av Europaparlamentet och rådets beslut nr 50/2002/EG av den 7 december 2001 om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder som skall uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att motverka social utslagning(3),

–   med beaktande av artikel 27.1 i FN:s konvention om barnets rättigheter, där konventionsstaterna "erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling",

–   med beaktande av artikel 27.2 och 27.3 i FN:s konvention om barnets rättigheter som erkänner föräldrarnas primära ansvar i denna fråga och konventionsstaternas roll att vidta lämpliga åtgärder för att bistå dem att genomföra denna rätt och vid behov tillhandahålla materiellt bistånd och utarbeta stödprogram, särskilt i fråga om mat, kläder och bostäder,

–   med beaktande av kommissionens meddelande "Stärka Lissabonstrategins sociala dimension – Rationalisera den öppna samordningen inom socialt skydd" (KOM(2003)0261),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om att modernisera de sociala trygghetssystemen för att utveckla högkvalitativ, tillgänglig och hållbar vård och omsorg: stöd till de nationella strategierna genom den öppna samordningsmetoden (KOM(2004)0304),

–   med beaktande av kommissionens grönbok med titeln "Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna" (KOM(2005)0094),

–   med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2002 om kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om förslag till gemensam rapport om social integration(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 5 juni 2003 om tillämpningen av den öppna samordningsmetoden(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 24 september 2003 om den gemensamma rapporten från kommissionen och rådet om adekvata och hållbara pensioner(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 28 april 2005 om modernisering av det sociala skyddet och utvecklingen av en högkvalitativ hälsovård(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2005 om den sociala agendan för perioden 2006–2010(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2005 om social integration i de nya medlemsstaterna(9),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor samt yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0028/2006), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen utarbetade en heltäckande strategi i samband med Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000. Strategin syftade till långsiktig ekonomisk tillväxt, full sysselsättning, social sammanhållning och hållbar utveckling i ett kunskapsbaserat samhälle grundat på know-how och innovation. Fem år senare visar det sig att strategins mål är långt ifrån uppnådda.

B.  Medlemsstaterna åtog sig vid Europeiska rådets möte i Nice 2000 att till 2010 uppvisa en betydande och mätbar minskning av fattigdom och social utestängning.

C.  Social integration handlar om mänsklig värdighet, vilket är en grundläggande rättighet.

D.  Social integration kan i vissa fall bidra direkt och effektivt till den ekonomiska utvecklingen.

E.  Social integration handlar om social sammanhållning, vilket är ett grundläggande värde i Europeiska unionen. Det är även ett verktyg för att bekämpa social utestängning och diskriminering, dvs. att bekämpa slöseriet med mänskliga resurser och de allvarliga konsekvenserna av demografiska förändringar.

F.  Enligt statistik från OECD åldras befolkningen i de länder som ingår i denna organisation, och även om det för närvarande går 38 pensionstagare på 100 arbetstagare kan denna siffra komma att stiga till hela 70 pensionstagare på 100 arbetstagare om sysselsättningspolitiken inte förändras.

G.  Moderniseringen av de sociala skyddssystemen borde inte enbart handla om att garantera ekonomisk hållbarhet, utan även om att dela på riskerna som enskilda individer har svårt att hantera på egen hand, och om att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning så att systemen blir hållbara.

H.  Därför bekräftas det på nytt att sociala skyddssystem som bygger på allmängiltighet, rättvisa och solidaritet är en viktig del av den europeiska sociala modellen.

Allmänna synpunkter

1.  Europaparlamentet välkomnar ovannämnda gemensamma rapport som för första gången omfattar både socialt skydd och social integration på EU-25-nivå och som granskar medlemsstaternas framsteg i att uppnå de mål som antogs vid Europeiska rådets möte i Lissabon. Europaparlamentet konstaterar att rapportens syfte är att lämna viktiga bidrag i kampen mot social utestängning och fattigdomsutrotning till 2010 och även att hjälpa medlemsstaterna att reformera de sociala trygghetssystemen för att garantera deras förmåga att leverera högkvalitativa tjänster och deras framtida lämplighet och hållbarhet.

2.  Europaparlamentet konstaterar att kampen mot fattigdom och social utestängning enligt den gemensamma rapporten kvarstår som en stor utmaning för Europeiska unionen och dess medlemsstater, eftersom inkomstsiffrorna i samband med fattigdom och social utestängning i Europeiska unionen är mycket talande. Över 68 miljoner människor eller 15 procent av EU:s befolkning levde på gränsen till fattigdom 2002.

3.  Europaparlamentet konstaterar att graden av sysselsättning och deltagande inom EU fortfarande är otillräcklig och att arbetslösheten fortfarande är hög i flera medlemsstater, trots viktiga strukturella förbättringar på EU:s arbetsmarknad under det senaste decenniet. Speciellt gäller detta vissa befolkningskategorier, till exempel ungdomar, äldre anställda, kvinnor och personer med särskilda hinder. Europaparlamentet konstaterar även att utestängningen från arbetsmarknaden har såväl en nationell som en lokal och regional dimension.

4.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på att den senaste tidens ekonomiska nedgång, med stigande arbetslöshet och färre arbetstillfällen, innebär att fler människor riskerar fattigdom och utestängning samt försämrar positionen för dem som redan drabbats. Detta är särskilt fallet i några av medlemsstaterna som lider av långtidsarbetslöshet eller inaktivitet.

5.  Europaparlamentet understryker att sysselsättning måste betraktas som det effektivaste skyddet mot fattigdom och att man därför även i fortsättningen, genom åtgärder för att få in fler kvinnor på arbetsmarknaden och genom att ställa upp mål för kvaliteten på de arbetstillfällen som erbjuds, måste se till att det lönar sig att arbeta.

Social integration

6.  Europaparlamentet anser att åtgärderna mot fattigdom och social utestängning måste fullföljas och utökas för att förbättra situationen för de människor som i första hand riskerar fattigdom och utestängning, till exempel tillfälligt anställda, arbetslösa, ensamstående hushåll (som oftast förestås av kvinnor), ensamstående äldre personer, kvinnor, familjer med stor försörjningsbörda, missgynnade barn samt etniska minoriteter, sjuka eller funktionshindrade individer, bostadslösa samt personer som är offer för människohandel och för droger och alkoholberoende.

7.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt att erkänna vilka svårigheterna som missgynnade personer, inklusive funktionshindrade, etniska minoriteter och invandrare, har med att komma in eller stanna kvar på arbetsmarknaden. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja integrationen av de missgynnade för att kunna förhindra och bekämpa social utestängning, samt främja utbildning, uppmuntra sysselsättningsskapande, yrkesutbildning och karriärutveckling, möjlighet att förena arbete och familjeliv samt rätten till lika tillgång till hälsovård och drägliga bostäder samt trygga socialskyddssystemens hållbarhet. Parlamentet påpekar i detta sammanhang hur viktigt det är att få bättre jämförbara data.

8.  Europaparlamentet framhåller att åtgärder mot brister inom utbildning och yrkesutbildning och för en förbättring av arbetskraftens kvalifikationer, oavsett ålder, för både män och kvinnor och etniska och nationella minoriteter är centrala verktyg för att bekämpa arbetslöshet. Parlamentet konstaterar också att åtgärder mot dessa ojämlikheter är av särskild betydelse för uppnåendet av Lissabonmålen för sysselsättning, arbetskvalitet och social integration.

9.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att det för romerna vore önskvärt om medlemmar ur denna minoritet motiverades på alla sätt att intressera sig för sina barns vidareutbildning, för barnens utveckling av sina positiva egenskaper och färdigheter.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa metoder för att förhindra förtida avhopp från utbildning, höja utbildningsnivån, särskilt i fråga om språk och ny teknik, underlätta övergången från skolan till arbetslivet, öka tillgången på utbildning och yrkesutbildning för missgynnade grupper, inklusive personer med sämre kunskaper och äldre arbetstagare, samt ge alla tillgång till livslångt lärande. Europaparlamentet betonar att dessa strategier bör omfatta alla berörda parter, inklusive arbetsmarknadens parter, men också civilsamhället och utbildningsleverantörer, samtidigt som staten fortfarande har en central roll när det gäller att garantera allmän utbildning av hög kvalitet.

11.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att motverka riskerna med avbrott i yrkeslivet och utöka möjligheterna till livslångt lärande, för att på det sättet minska den social utestängningen av personer som är äldre än 50 år och göra det lättare för dem att stanna kvar på arbetsmarknaden.

12.  Europaparlamentet anser det därför självklart att arbetsgivarna borde vara mer engagerade i livslångt lärande, med tanke på de fördelar som det innebär för dem att ha kvalificerad arbetskraft.

13.  Europaparlamentet påpekar emellertid att det i vissa fall inte räcker med vare sig en tillräcklig utbildningsnivå eller upprepade omskolningar för att få sysselsättning. Parlamentet betonar därför behovet av att i högre grad utnyttja arbetstillfällen inom offentliga tjänster utan vinstsyfte.

14.  Europaparlamentet understryker att i 14 av de 17 medlemsstater för vilka uppgifter finns att tillgå(10) har barnfattigdomen ökat under 1990-talet. Europaparlamentet framhåller att nedärvd barnfattigdom i första hand berör familjer med ensamstående föräldrar, stora familjer med tre eller fler barn att försörja, invandrare och personer från etniska minoriteter, familjer med arbetslösa eller deltidsarbetande föräldrar. Europaparlamentet understryker att uppmärksamheten på EU- och medlemsstatsnivå i första hand bör ägnas förebyggande och eliminering av nedärvd fattigdom mellan generationer och att detta bör stöttas av lämpliga ekonomiska resurser (som ökad användning av strukturfonder, särskilt Europeiska socialfonden). Parlamentet understryker att indikatorerna måste beaktas ur barnets och de ensamståendes perspektiv även om fattigdomen bland barn som bekant inte kan minskas utan att man minskar hushållens fattigdom och ser till att alla har tillgång till tjänster av hög kvalitet.

15.  Europaparlamentet påpekar att enligt Eurostat är numera en tredjedel av de barn som föds i EU utomäktenskapliga, och denna siffra stiger för varje år. Parlamentet anser att denna trend vittnar om att det behövs effektiva mekanismer som underlättar för olika typer av familjer att fungera tillfredsställande som institution.

16.  Europaparlamentet anser att barnomsorg och social service för barn är en viktig förutsättning för att förebygga och minska barnfattigdom och social utestängning och diskriminering och för att göra det lättare att förena arbete och familjeliv. Europaparlamentet understryker behovet av att garantera alla barns lätta och jämlika tillgång till utbildning. Parlamentet erkänner den viktiga roll som de privata aktörerna spelar när det gäller att tillhandahålla den här sortens tjänster.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en grönbok om barnfattigdom med tydliga mål och lämpliga åtgärder för att eliminera barnfattigdomen och verka för den sociala integrationen av fattiga barn.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra mera för att införa en stadga för barnens rättigheter i syfte att nå framsteg när det gäller att försvara barnens rättigheter som en del av Europeiska unionens in- och utrikespolitik.

19.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten mot unga människor som upplever särskilda svårigheter med ekonomisk och social integration i samband med övergången från skolan till arbetslivet och löper större risk för social utestängning. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att ungdomsarbetslösheten behandlas med förtur genom målriktade politiska åtgärder och utbildning, bl.a. för att uppmuntra initiativtagande och företagaranda.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla integrerade strategier för att ekonomiskt, socialt, kulturellt och miljömässigt försöka främja utvecklingen av geografiskt avlägsna och underutvecklade städer, öar och landsbygdsområden i syfte att ta itu med problemen med utestängning och fattigdom så att inte problemen kvarstår från en generation till nästa.

21.  Europaparlamentet understryker behovet av att få fler kvinnor i arbete genom att avlägsna sådant som hindrar dem från att komma in på arbetsmarknaden, framför allt genom att uppmuntra äldre kvinnor att stanna längre på arbetsmarknaden.

22.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att stödja en politik som gynnar tillväxt och kvinnors sysselsättning och underlättar kvinnors tillgång till kvalificerade arbeten samt lika lön för kvinnor.

23.  Europaparlamentet understryker att ökningen av andelen yrkesverksamma kvinnor inte enbart skall ses som ett nödvändigt skydd mot risken för fattigdom, som i huvudsak drabbar kvinnor, utan även som ett sätt att bevara balansen mellan andelen yrkesverksamma och inte yrkesverksamma, en balans som hotas av den åldrande befolkningen.

24.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att inrikta sig på att få bort bristen på jämställdhet på arbetsmarknaden, till exempel skillnader mellan könen i fråga om sysselsättning, arbetslöshet och atypiska arbeten, könssegregering inom olika branscher och yrken, löneskillnader mellan män och kvinnor, ojämlik status och kvinnors begränsade deltagande i beslutsfattande positioner. Parlamentet anser att medlemsstaterna därvid bör göra det lättare för folk att själva välja hur de vill förena arbete och privatliv samt ge tillgång till barnomsorg och annan omsorg av god kvalitet till låg kostnad. Parlamentet anser också det är viktigt att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all politik och i alla program.

25.  Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att vidta åtgärder för att se till att inte kvinnor får sämre pensionsrättigheter till följd av avbrott i anställningen på grund av mamma- eller föräldraledighet.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla och genomföra åtgärder, inklusive medvetandehöjande åtgärder, som ett led i deras kamp mot den omfattande utestängning som drabbar etniska minoriteter och invandrare, för att integrera dessa målgrupper på den formella arbetsmarknaden, genomdriva lagstiftning mot människohandel och diskriminering och underlätta dessa gruppers sociala integration genom särskilda bestämmelser om och omfattande program för speciella utbildningsprogram och anständiga levnads- och bostadsförhållanden som en förutsättning för social integration.

27.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram förslag som syftar till att skapa en lämplig rättslig ram för att utrota diskrimineringen av funktionshindrade personer och främja dessa personers lika möjligheter och fulla deltagande på arbetsmarknaden, i samhället och i politiken, särskilt med hjälp av ett förslag till direktiv som bygger på artikel 13 i EG-fördraget för att täcka de områden som ännu inte har behandlats.

28.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra bostadsstandarden, särskilt tillgängligheten, för de mindre gynnade grupper som är speciellt drabbade av fattigdom, såsom missgynnade och äldre personer som inte kan klara sig själva. Parlamentet kräver att mer uppmärksamhet ägnas de bostadslösa, speciellt genom att tillhandahålla vård och grundläggande kunskaper samt genom att främja social integration, något som kommer att ställa krav på offentliga politiska åtgärder, särskilt inom områdena bostad, hälsa och utbildning, för att personer i ovannämnda kategorier skall garanteras tillgång till dessa nyttigheter.

29.  Europaparlamentet anser därför dessutom att undervisning i sådana grundläggande färdigheter inte bara skulle syfta till att öva upp folks förmåga att klara sig själva utan också skulle skapa solidaritet med dem som är mer sårbara, och att sådan undervisning fortgående bör ges åt hela det europeiska samhället, ända från grundskolan.

30.  Europaparlamentet stöder helt och fullt kommissionens avsikt att utse 2007 till ett europeiskt år för lika möjligheter för alla. Parlamentet anser att detta bör bli till hjälp för att understryka frågans betydelse, utvärdera framstegen som gjorts i hela EU och tillhandahålla ett ramverk för vidare politiska åtgärder och initiativ för att förstärka EU:s lagstiftning mot såväl direkt som indirekt diskriminering och för att täcka jämställdhet inom alla områden.

31.  Europaparlamentet välkomnar erkännandet att det vanligtvis är just de människor som är socialt sett mest illa däran som har det svårast i samhällsmiljön och att man borde ta ordentlig hänsyn till detta när man bekämpar social utestängning.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta rättsliga åtgärder mot de medlemsstater som inom den obligatoriska tidsfristen inte tillämpar eller underlåtit att införliva anti-diskrimineringsdirektivet som bygger på artikel 13 i EU-fördraget.

33.  Europaparlamentet upprepar behovet av en effektivare insamling av harmoniserade uppgifter och en utveckling av gemensamma indikatorer som tar hänsyn till ålders- och könsskillnader eftersom den här sortens indikatorer spelar en viktig roll i övervakningen och utvärderingen av politiska åtgärder mot fattigdom och social utestängning.

34.  Europaparlamentet anser att frågan om social integrering verkligen måste fås med i allt politiskt beslutsfattande, med hjälp av att det införs systematiska förhands- och efterhandsutvärderingar, både på nationell nivå och EU-nivå.

35.  Europaparlamentet påpekar att den sociala integrationsprocessen verkligen måste omfatta nyckelaktörer på lokal och regional nivå, till exempel lokala myndigheter som är ansvariga för den sociala integrationspolitiken, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer samt personer som är drabbade av fattigdom och social utestängning.

36.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikter att ägna särskild uppmärksamhet åt arbetet med att bekämpa fattigdom genom att arrangera Europeiska året för bekämpning av utestängning och fattigdom.

Socialt skydd

37.  Europaparlamentet anser att den snabba förändringen till följd av globaliseringen och den vidsträckta användningen av informations- och kommunikationsteknik ökar sårbarheten för sociala risker och skapar ett behov av effektivare åtgärder för socialt skydd för att garantera allas rätt till socialt skydd.

38.  Europaparlamentet påpekar att det ofta tar lång tid innan socialbidrags- och förmånssystem påverkas av mer flexibla former av sysselsättning och egenföretagande och att de många gånger inte lyckas erbjuda lämpligt stöd samt att detta kan visa sig bli ett hinder för att människor skall börja arbeta. Parlamentet anser därför att man borde ta hänsyn till detta när man moderniserar systemen.

39.  Europaparlamentet anser att de nuvarande demografiska trenderna – en åldrande arbetskraft och en krympande arbetsför andel av befolkningen – innebär en utmaning för de sociala trygghetssystemens ekonomiska hållbarhet på medellång och lång sikt.

40.  Europaparlamentet pekar i detta avseende på behovet av att främja utveckling och tillämpning av heltäckande åldrandestrategier för att de anställda skall kunna förbli aktiva längre och uppmuntra arbetsgivarna att anställa eller ha kvar äldre personer.

41.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram förslag till lämpliga rättsliga ramar för att utrota åldersdiskriminering.

42.  Europaparlamentet anser i detta avseende att Europeiska socialfonden kan spela en viktig roll för att integrera och återinslussa äldre människor på arbetsmarknaden, och mer allmänt, när det gäller den sociala integrationen av sårbara och/eller socialt utestängda grupper.

43.  Europaparlamentet anser att det behövs ekonomisk tillväxt och tillräcklig produktivitet, liksom höga sysselsättningsnivåer och ett aktivt främjande av livslångt lärande, arbetskvalitet samt en trygg och hälsosam arbetsmiljö för att pensionssystemen skall bli ekonomiskt hållbara.

44.  Europaparlamentet rekommenderar att pensionssystemen inte enbart skall bestå av ett stort antal olika former av socialförsäkringar och tilläggsförsäkringar (antingen lagstadgade eller privata), utan även garantera maximal social rättvisa i dessa system.

45.  Europaparlamentet är av den åsikten att reformerna av de offentliga pensionssystemen inte bör öka den totala beskattningen av arbete, utan skapa en lämplig balans mellan skatten på arbete och beskattningen av andra resurser för att kunna förhindra negativa effekter på sysselsättningen.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bygga ut sin administrativa och institutionella kapacitet, bland annat genom en mer jämlik tillgång till högkvalitativa tjänster, framför allt inom områdena för hälso- och långtidsvård, social trygghet, sociala tjänster, bland dem även rådgivning om sociala rättigheter, barnrelaterade tjänster, transport och rörlighet, tjänster för återintegrering koncentrerade på integration på arbetsmarknaden samt yrkesutbildning.

47.  Europaparlamentet ser fram emot kommissionens dokument om minimiinkomst som ett möjligt användbart bidrag till debatten om social integration och socialt skydd.

48.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut om tillämpningen av den öppna samordningsmetoden inom områdena hälso- och långtidsvård. Parlamentet framhåller att uppgiften med att ordna och tillhandahålla service och hälsovård faller under medlemsstaternas behörighetsområde och bör göra det även i fortsättningen. Parlamentet upprepar sitt stöd för de tre grundläggande målen för hälso- och långtidsvården: allmän tillgång, oavsett inkomst eller förmögenhet, hög kvalitet och ekonomisk hållbarhet.

49.  Europaparlamentet understryker att speciell uppmärksamhet bör ägnas personer som är i behov av långvarig eller dyr vård samt dem som upplever särskilda svårigheter med att få tillgång till vård. Europaparlamentet framhåller att hälsovårdssystemen måste baseras på principen om solidaritet och inte bara på principen om försäkringar, om det skall vara möjligt att främja och skydda hälsan.

50.  Europaparlamentet förespråkar vidare en utbyggnad av alla de samhällstjänster som behövs för omsorg av vårdberoende, dvs. sådana som inte kan klara sina grundläggande vardagsgöromål själva.

51.  Europaparlamentet konstaterar att även om offentliga pensionssystem bör förbli en viktig inkomstkälla för pensionärerna, så kan privata bidrag via arbetsanknutna eller privata försäkringssystem spela en kompletterande roll som källa till högre pension.

52.  Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang behovet av samordnade heltäckande informations- och övervakningssystem som betonar följderna för enskilda individers inkomst- och levnadsstandard.

53.  Europaparlamentet understryker betydelsen av en kontinuerlig effektivitetsutvärdering av pensionssystemen, med hänsyn till deras ekonomiska hållbarhet och förmåga att uppnå de sociala målen.

54.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att vid sitt vårmöte 2006 anta ett integrerat ramverk inom området socialt skydd och social integration och enas om en enhetlig förteckning över gemensamma mål inom området social integration, pensioner och hälso- och långtidsvård, i syfte att rationalisera och förenkla den öppna samordningsmetoden.

55.  Europaparlamentet anser att upprättandet av ett integrerat ramverk och rationaliseringen av samordningen inom områdena socialt skydd och social integration innebär en möjlighet att, inom ramarna för Lissabonprocessen, ge socialskyddet en ökad social dimension så att det får en egen självständig samhällsekonomisk betydelse, i motsats till samordningen av den sociala politiken och sysselsättningspolitiken.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i framtiden fästa större uppmärksamhet vid frågor som rör möjligheterna att förena arbete och familjeliv när de tillämpar den öppna samordningsmetoden för socialt skydd och social integration, med särskild betoning på tillgången till barnomsorg, familjers inkomstsituationer och mödrarnas sysselsättningsgrad.

57.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på bästa sätt utnyttja de möjligheter som erbjuds genom den öppna samordningsmetoden, som ett verktyg för politiskt beslutsfattande inom områdena sysselsättning, socialt skydd, social integration, pensioner och hälsa.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna – i synnerhet de nya medlemsstaterna – att se över sina pensionssystem och att i samband med detta ta hänsyn till männens betydligt kortare medellivslängd och till de stora löneskillnaderna mellan män och kvinnor som återspeglas av storleken på kvinnors efterlevandepensioner och som ofta leder till att de hamnar under gränsen för fattigdom.

59.  Europaparlamentet framhåller att utvecklingen och upprätthållandet av de sociala trygghetssystemen hänger nära samman med Lissabonmålen och att de kan bidra starkt till ökad sysselsättning och tillväxt, mer solidaritet och bättre social integration.

60.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att parlamentets roll i tillämpningen av den öppna samordningsmetoden – i egenskap av det organ som direkt representerar Europas medborgare – måste förtydligas och stärkas för att processen skall kunna bli demokratiskt berättigad.

61.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inleda förhandlingar med Europaparlamentet om ett interinstitutionellt avtal som fastställer reglerna för hur man skall välja ut de politiska områden som den öppna samordningsmetoden skall tillämpas på och som gör det möjligt att tillämpa metoden konsekvent, med oinskränkt och jämlikt deltagande från Europaparlamentets sida.

62.  Europaparlamentet betonar att ett sådant interinstitutionellt avtal måste innehålla regler för Europaparlamentets deltagande vid fastställandet av mål och indikatorer och för parlamentets tillgång till handlingar, deltagande i sammanträden, tillsyn och övervakning av utvecklingen, information om rapporter och bästa metoder och ett förfarande som gör att den öppna samordningsmetoden kan utvecklas till en gemenskapsmetod.

o
o   o

63.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Kommittén för socialt skydd, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna, anslutningsländerna och kandidatländerna.

(1) EUT C 320 E, 15.12.2005, s. 164. (2) EUT L 205, 6.8.2005, s. 21. (3) EGT L 10, 12.1.2002, s. 1. (4) EUT C 261 E, 30.10.2003, s. 136. (5) EUT C 68 E, 18.3.2004, s. 604. (6) EUT C 77 E, 26.3.2004, s. 251. (7) EUT C 45 E, 23.2.2006, s. 134. (8) Antagna texter, P6_TA(2005)0210. (9) Antagna texter, P6_TA(2005)0244. (10) Unicef:s rapport nr 6: Barnfattigdom i rika länder 2005.

Europaparlamentets resolution om riktlinjerna för avsnitt II, IV, V, VI, VII, VIII (A) och VIII (B) och om det preliminära förslaget till Europaparlamentets budgetberäkning (avsnitt I) för budgetförfarandet för budgetåret 2007 (2006/2021(BUD))

P6_TA(2006)0090 A6-0058/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av EG-fördraget, särskilt artikel 272,

–   med beaktande av rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(1),

–   med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet(3), särskilt punkt 26,

–   med beaktande av institutionernas generalsekreterares fjärde rapport från maj 2005 om utvecklingen av utgiftskategori 5,

–   med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2006,

–   med beaktande av revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2004 om genomförandet av budgeten, tillsammans med institutionernas svar(4),

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A6-0058/2006), och av följande skäl:

A.  Budgetåret 2007 är det första inom den nya finansiella ramen och förhandlingarna om den nya budgetplanen 2007–2013 och det interinstitutionella avtalet har ännu inte slutförts.

B.  Utvidgningen som gjordes 2004 måste konsolideras och förberedelserna inför nästa utvidgning fortsätta för att se till att allting är på plats den 1 januari 2007.

C.  På detta stadium av det årliga förfarandet väntar budgetmyndigheten på de övriga institutionernas förslag till budgetberäkningar för sina administrativa behov.

Den allmänna ramen

1.  Europaparlamentet konstaterar att i avsaknad av en överenskommelse om ett nytt interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen för perioden 2007–2013 gäller i princip punkt 26 i det nuvarande interinstitutionella avtalet. Om någon av institutionerna säger upp det nuvarande interinstitutionella avtalet skall bestämmelserna i EU-fördraget (artikel 272) tillämpas.

2.  Europaparlamentet förväntar sig en detaljerad rapport om utvecklingen av utgiftskategori 5 från generalsekreterarna i mars 2006, vilken bör utgöra grunden för en bedömning av det preliminära förslaget till budget för 2007.

3.  Europaparlamentet understryker att i förslaget till budget för 2007 måste Rumäniens och Bulgariens anslutning den 1 januari 2007 beaktas.

4.  Europaparlamentet konstaterar att alla institutioner tillämpar en periodiserad redovisning som börjar med finansieringsöversikterna för budgetåret 2005. Parlamentet anser att denna process kommer att leda till ett mer effektivt och harmoniserat system för jämförelser.

5.  Europaparlamentet välkomnar att rådet, Europaparlamentet och ombudsmannen tillämpar den nya kontoplanen. Parlamentet uppmanar alla andra institutioner att införa samma kontoplan för att skapa klarhet och jämförbarhet. Alla andra institutioner uppmanas uppge om de anser att den nya kontoplanen bör ändras eller justeras för att deras särskilda administrativa förhållanden skall beaktas.

6.  Europaparlamentet beklagar förseningarna i en heltäckande rekrytering av personal från de tio nya medlemsstaterna och förväntar sig att kvarstående rekrytering slutförs så snart som möjligt och senast i december 2006.

7.  Europaparlamentet konstaterar att nyanställningarna under årens lopp vid de olika institutionerna har ökat genom att flera extra tjänster har skapats. Parlamentet anser att en konsolidering av tjänsteförteckningarna i kombination med en omfördelning av personal är nödvändig innan några rekryteringsanspråk som inte är direkt kopplade till utvidgningen lämnas in. Parlamentet uppmanar alla institutioner att harmonisera sin rekryteringspolitik.

8.  Europaparlamentet uppmanar alla institutioner att lämna in realistiska anspråk som grundar sig på motiverade behov med beaktande av det pressade finansiella läget. Parlamentet uppmanar institutionerna att arbeta till lägsta möjliga kostnad utan att kvaliteten försämras.

9.  Europaparlamentet anser att betydande besparingar kan göras inom de mindre institutionerna genom att på ett rationellt sätt gemensamt utnyttja administrativa resurser och personal.

10.  Europaparlamentet bekräftar att policyn att köpa fastigheter bör följas av alla institutioner. Parlamentet uppmanar alla institutioner att lämna in planer för fastighetspolitiken på medellång sikt där alla ekonomiska aspekter beaktas liksom lagstadgade regelverk, och med de mindre institutionernas framtida behov och en eventuell sammanslagning av tjänster och resurser i åtanke.

11.  Europaparlamentet begär att institutionerna när så är möjligt lägger fram mer omfattande fleråriga planer över framtida politiska behov och behov när det gäller personal och infrastruktur.

12.  Europaparlamentet konstaterar att EU-institutionerna under årens lopp har misslyckats med att övertyga EU-medborgarna om att institutionerna verkligen företräder medborgarnas intressen och önskemål. Otillräcklig kunskap i kombination med en bristfällig förståelse gör det svårt att förstå EU-politiken. Parlamentet anser att det bör vara en prioritering för alla institutionerna att förbättra de befintliga informationstjänsterna och skapa en effektiv strategi som är tillgänglig för alla EU-medborgare.

13.  Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner att undersöka om det är genomförbart att inrätta ett Europahuscentrum i Bryssel genom att använda befintliga resurser och utan att det innebär några större extra utgifter. I detta "europeiska hjärta" skulle EU-medborgare kunna delta fritt på olika områden, däribland kulturella och tekniska evenemang, utbildningsseminarier och utställningar om olika ämnen. I ett sådant sammanhang skulle en bredare europeisk allmänhet kunna identifiera sig med den intellektuella och kulturella mångfalden i alla EU:s medlemsstater.

Europaparlamentet

14.  Europaparlamentet bekräftar parlamentets åtagande att hålla sina löften till EU:s medborgare på ett effektivt, påtagligt och ansvarigt sätt och därmed stärka EU-institutionernas anseende och trovärdighet.

15.  Europaparlamentet åtar sig att ta sitt ansvar som den enda demokratiskt valda företrädaren för EU-medborgarna.

16.  Europaparlamentet anser att parlamentet, med tanke på de ekonomiska svårigheter som nu råder, måste lägga in ett förbehåll när det gäller det självpåtagna taket på 20 procent av utgifterna i utgiftskategori 5. Parlamentet upprepar att dess budgetberäkning bör återspegla verkliga ekonomiska behov för att garantera att institutionerna fungerar ändamålsenligt och effektivt.

Budgetdisciplin och mervärde

17.  Europaparlamentet uppmanar administrationen att använda medlen på ett bättre och mer effektivt sätt, att undvika dubbelarbete och att dra ned på verksamhet som inte tillför något mervärde till de övergripande målen. Parlamentet förväntar sig mer intern utgiftskontroll.

18.  Europaparlamentet beklagar de onödiga och orimliga kostnader som verksamhet på tre olika arbetsorter innebär och det dubbelarbete som detta medför, vilket leder till en mycket ineffektiv kostnadsstruktur. Parlamentet anser att detta bör diskuteras på nytt för att få ner kostnaderna till ett minimum och uppmanar administrationen att presentera specifika förslag senast den 30 juni 2006.

19.  Europaparlamentet uppmanar administrationen att jämföra sina kontrakt med den standard som används i större privata företag för att garantera högsta möjliga lönsamhet för användarna och då särskilt med hänvisning till tillhandahållandet av telekomtjänster, datortjänster, hård- och mjukvara, catering, träningslokaler, biltjänster och resetjänster.

20.  Europaparlamentet förväntar sig att få en rapport om de framsteg som gjorts när det gäller interinstitutionellt samarbete och ber generalsekreteraren att utfärda rekommendationer om möjligheterna till och begränsningarna för ytterligare konkret interinstitutionellt samarbete.

21.  Europaparlamentet hävdar att anslag bör vara kopplade till en viss verksamhet för att på så sätt undvika att anslag dras in vid årets slut. Parlamentet rekommenderar att tillräckliga medel tilldelas de områden där politiska beslut kräver ett större ekonomiskt åtagande, vilket är fallet med WTO. Parlamentet betonar att ändringsbudgetar och överföringar om möjligt bör undvikas.

22.  Europaparlamentet betonar än en gång vikten av att tillämpa principerna om en sund ekonomisk förvaltning och understryker hur viktigt det är att verksamhetsbaserad budgetering tillämpas fullt ut, vilket bör leda till mer effektiva, öppna, rationella och analytiska beräkningar.

23.  Europaparlamentet påminner om sitt beslut om att göra budgeten mer heltäckande. Parlamentet noterar införandet av den omarbetade kontoplanen och anmodar administrationen att ge det behöriga utskottet för budgeten 2007 en presentation som gör det möjligt att jämföra 2006 års budget med 2007 års budget.

24.  Europaparlamentet uppmanar administrationen att identifiera verksamhet som inte ger något mervärde och att öka effektiviteten genom att rationalisera arbetsmetoderna och därmed ge skattebetalarna i EU valuta för pengarna.

Utvidgningen

25.  Europaparlamentet upprepar att utvidgningen fortsätter att vara en central politisk prioritering och betonar sitt åtagande att göra utvidgningen till en verklig framgång. Parlamentet ger sitt erkännande till institutionernas insatser inför den senaste utvidgningen och uppmanar dem att fortsätta sitt arbete med att lösa alla kvarstående administrativa problem före slutet av 2006.

26.  Europaparlamentet konstaterar att förberedelserna inför anslutningen av Rumänien och Bulgarien tilldelades ett anslag på 23 526 000 euro i 2006 års budget. Parlamentet uppmanar administrationen att vara beredd att tillhandahålla lämpliga utbildningsprogram för personal från Rumänien och Bulgarien.

Information

27.  Europaparlamentet håller med generalsekreteraren om att parlamentet behöver en stark och effektiv informationsstrategi för att nå parlamentets mål att föra EU närmare medborgarna. Informationsverktyg och strategier som inte ger förväntat resultat bör överges. Parlamentet anser att ökade utgifter inte nödvändigtvis leder till bättre resultat. Parlamentet rekommenderar att alla ledamöter, politiska grupper och administrationen engageras och tar sitt ansvar för sina respektive roller inom informationsområdet.

28.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att diskussionerna om en förstärkt närvaro i medierna åtföljs av en undersökning av debatternas struktur.

29.  Europaparlamentet välkomnar att Europarl-hemsidan fått ett nytt utseende som är mer användarvänligt, särskilt för lekmän. Emellertid bör ett mer kraftfullt och strukturerat intranät utvecklas för att underlätta det dagliga arbetet för parlamentsledamöterna och deras personal.

30.  Europaparlamentet påpekar att en betydande del av EU:s medborgare inte har tillgång till Internet och inte nödvändigtvis använder sig av det för att hämta information om EU-politiken, och att informationskontorens roll därför måste fastställas tydligt och deras förvaltning vara enhetlig när man överväger parlamentets informationsverktyg. Risken för överlappning i informationsflödet från de olika institutionerna bör uppmärksammas och undvikas.

31.  Europaparlamentet betonar att alla informationsprojekt bör ägnas särskild uppmärksamhet, inte bara på grund av deras kostnadsstruktur utan också för deras innehållsvärde. Parlamentet rekommenderar att alla större publiceringar och informationsrelaterade projekt förbereds och ständigt övervakas vid regelbundna sammanträden där de politiska grupperna deltar och samarbetar för att skapa balanserade program där mångfalden av åsikter respekteras. Ett projekts framgång måste mätas efter dess grad av positivt genomslag hos EU:s medborgare.

Besökare

32.  Europaparlamentet anser att parlamentets besökstjänst är av allra största vikt för ledamöterna. Besöksgrupper är det enda effektiva sättet för ledamöterna att ta med sig opinionsbildare från sina valkretsar till parlamentets arbetsplatser. Parlamentet beklagar därför det stora antalet klagomål på besöksprogrammet, särskilt när det gäller brist på besökstider och skillnaderna mellan bidrag och faktiska kostnader. Parlamentet betonar att ett attraktivt och högkvalitativt besöksprogram är en av de främsta prioriteringarna för 2007.

33.  Europaparlamentet beklagar att förbättringarna i besöksprogrammet har försenats så mycket och anser att de inte bör försenas ytterligare. Parlamentet påminner om att det i budgeten för 2006 anslogs 5 miljoner EUR för att öka antalet besökare och ersätta de verkliga resekostnaderna.

34.  Europaparlamentet efterlyser en bättre mottagningstjänst för besökare på de platser där Europaparlamentet håller sina plenarsammanträden och att lämpliga och ordentligt utrustade mötesplatser inrättas. Parlamentet påminner om att besöksprogrammet är ett av de mest effektiva sätten för medborgarna att delta aktivt i parlamentets arbete och därigenom förbättra medborgarnas uppfattning av Europaparlamentet.

35.  Europaparlamentet anser att direktkontakten med EU-medborgarna via en förbättrad besökstjänst avsevärt kommer att förbättra medborgarnas intryck av Europaparlamentet.

Stöd till ledamöterna – projektet "Raising the Game"

36.  Europaparlamentet bekräftar att de nödvändiga strukturerna för att börja arbeta mot målen i satsningen "Raising the Game" nu finns på plats.

37.  Europaparlamentet välkomnar generalsekreterarens förslag om att konsolidera "Raising the Game" – reformeringen av parlamentets administration – för att kunna ge bättre service till ledamöterna.

38.  Europaparlamentet konstaterar att bara ett begränsat antal av målen har uppnåtts hittills och att reformerna ännu inte slagit igenom till fullo på parlamentet.

39.  Europaparlamentet förväntar sig att projektmålen skall ha uppnåtts senast 2007 och att den nödvändiga reformen då skall vara genomförd, så att ledamöterna får tillgång till praktiska och effektiva tjänster, särskilt när det gäller lagstiftning, forskning och språktjänster.

40.  Europaparlamentet stöder generalsekreterarens avsikt att utvärdera hur långt man har kommit med projektet.

41.  Europaparlamentet betonar att det är ett måste att öka stödet till ledamöterna i arbetet med att svara på oroliga medborgares förfrågningar om dagsaktuella frågor.

42.  Europaparlamentet rekommenderar att "enheten för brevväxling med medborgarna" främjas ytterligare, så att ledamöter bättre kan utnyttja denna tjänst.

43.  Europaparlamentet anser att parlamentets ökade ansvar i den lagstiftande beslutprocessen kräver att denna kärnverksamhet tilldelas mer resurser som stöd, särskilt när det gäller forskning, bibliotek och specifik sakkunskap.

44.  Europaparlamentet uppmanar administrationen att genomföra en kvalitetsundersökning av de tjänster och det stöd som erbjuds ledamöterna och att sedan ge alla ledamöter tillgång till resultatet inför första behandlingen av budgeten för 2007. Parlamentet ber generalsekreteraren att alla ledamöter skall omfattas av undersökningen för att undvika missvisande resultat. Parlamentet förväntar sig omedelbart förslag till förbättringar som gensvar på eventuella stora brister som avslöjas vid undersökningen.

45.  Parlamentet begär att det görs en genomförbarhetsstudie gällande möjligheterna att använda kostnadsfri mjukvara med öppen källkod samt av den personal och utbildning som behövs för underhåll av och säkerhet för den typen av mjukvara.

Stadga för ledamöternas assistenter

46.  Europaparlamentet understryker betydelsen av personliga assistenter för ledamöternas arbete och upprepar sin ståndpunkt till stöd för antagandet av en verklig och meningsfull stadga för ledamöternas assistenter. Parlamentet beklagar att så lite framsteg har gjorts i frågan. Parlamentet uppmanar enträget rådet att fatta ett beslut om gemenskapens tjänsteföreskrifter när det gäller stadgan för parlamentsledamöternas assistenter (KOM(1998)0312) som bör träda i kraft så fort som möjligt.

Utbildning och utveckling

47.  Europaparlamentet konstaterar att assistenter och personal inte omgående erbjuds någon utbildning när de kommer till Europaparlamentet. Parlamentet anser att man bör inta ett helhetsperspektiv till utbildning, utveckling och introduktion för att göra det möjligt för assistenter och personal att utföra sitt arbete på ett professionellt sätt och uppnå en hög professionell standard samt att ytterligare utveckla omfattningen av Europeiska förvaltningsskolan.

48.  Europaparlamentet föreslår att det utformas ett praktikprogram för personer med funktionshinder för att främja deras integrering i den europeiska arbetsmiljön. De övriga institutionerna uppmanas att utforma liknande program.

Fastigheter

49.  Europaparlamentet påpekar att politiken att köpa fastigheter och byggnader har gett positiva och påtagliga resultat som gett parlamentet rejäla tillgångar samtidigt som det har sparat pengar, vilket i sin tur har gjort det möjligt att använda dessa medel för andra projekt.

50.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att se till att alla parlamentets byggnader är miljövänliga och användarvänliga, särskilt för funktionshindrade.

51.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att se till att när man gör förvärv för Europahus skall ett anbudsförfarande som sprids och publiceras i lokala medier vara en självklar del av förfarandet samt att alla inkomna anbud skall finnas med i den ärendemapp som läggs fram för det behöriga utskottet innan ett slutgiltigt beslut fattas.

52.  Europaparlamentet uppmanar, med beaktande av de förväntade ekonomiska begränsningarna de kommande åren, presidiet att överväga en flerårig plan för fastighetsinvesteringar i stället för en årlig och att fortsätta med förfarandet med de tidiga betalningarna.

Anställning

53.  Europaparlamentet uppmanar administrationen att se till att personalkostnaderna ligger i linje med verksamhetens behov och med institutionens finansiella situation och att granska möjligheten att omplacera befintlig personal i stället för att förlita sig på kontraktsanställd personal.

54.  Europaparlamentet anser att den långsiktiga kvaliteten på lagstiftningsarbetet i parlamentet kräver att detta utförs av personal med ett långsiktigt åtagande gentemot parlamentet och inte av kontraktsanställd personal.

55.  Europaparlamentet uppdrar åt administrationen att ta sig an problemet med personalbrist hos ett antal Europahus, inbegripet en pressansvarig för varje kontor. Den föregående föredraganden framförde samma begäran men detta har inte genomförts fullt ut.

56.  Europaparlamentet uppmanar administrationen att identifiera alla missförhållanden när det gäller anställningar och att vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärda dessa så snart som möjligt.

57.  Europaparlamentet noterar att det troligtvis kommer att uppstå problem då personalen blir allt äldre, vilket kommer att leda till att allt fler personer lämnar tjänsten (ungefär 180 anställda kommer att lämna tjänsten varje år från och med 2009). Parlamentet ber administrationen att på ett lämpligt sätt förbereda anslag för en trolig ökning av finansieringsbehoven.

58.  Europaparlamentet påminner om att den nya Streamline-mjukvaran bör vara installerad senast sista kvartalet 2006 vilket bör leda till en minskning av antalet tjänster under kommande år. Parlamentet vidhåller att med undantag för utvidgningen och en extremt begränsad rekrytering av specialister bör ingen nyanställning ske, vilket bör resultera i verkliga besparingar i framtiden.

Inventering

59.  Europaparlamentet noterar att parlamentet inte kommer att genomföra några nya större projekt under 2007 och anser därför att det är en lämplig tidpunkt för att granska, utvärdera och genomföra en meningsfull inventering. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att införa de nödvändiga förändringar som detta leder till.

Rapporter och information som krävs inför första behandlingen av parlamentets budget

60.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att tillhandahålla följande information senast i juni 2006 för att möjliggöra en effektiv beslutsprocess:

61.  Europaparlamentet begär att följande läggs fram senast den 1 september 2006:

Andra institutioner
Rådet

62.  Europaparlamentet påminner om att "gentlemen's agreement" bara tillämpas på administrativa utgifter och anser därför att budgetdisciplin även bör tillämpas på anslaget för att täcka utgifter för GUSP.

Domstolen

63.  Europaparlamentet påminner om att i december 2005 gav budgetmyndigheten sitt tillstånd till ändringsbudget nr 6/2005 för inrättandet av personaldomstolen. Parlamentet förväntar sig att denna omstrukturering kommer att leda till en väsentlig minskning av domstolens arbetsbörda.

Revisionsrätten

64.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens insatser för att förbättra de tjänster man tillhandahåller liksom införandet av systemet med periodiserad redovisning som utvecklats tillsammans med rådet och domstolen.

65.  Europaparlamentet anser att en ökning av tjänsteförteckningen bara bör övervägas på medellång sikt och bara efter det att man försäkrat sig om att man har uttömt alla möjligheter till omplacering av befintlig personal.

Regionkommittén

66.  Europaparlamentet erkänner att Regionkommittén har stått inför en svår situation när det gäller språktjänsten. Parlamentet rekommenderar att kommittén strävar efter en bättre avvägning mellan stödfunktioner och politiska funktioner när man fördelar den befintliga personalen.

67.  Europaparlamentet värdesätter de insatser Regionkommittén gjort på informationsområdet och i samarbetet med kommissionen, särskilt GD Kommunikation och GD Regionalpolitik, liksom med befintliga regionala nätverk som Circom Regional. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att dela med sig av sina erfarenheter på kommunikationsområdet till andra institutioner.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

68.  Europaparlamentet noterar att samarbetsavtalet mellan kommittén och kommissionen har förnyats. Parlamentet välkomnar kommitténs initiativ till en kvalitativ utvärdering av de yttranden kommittén utarbetar åt kommissionen. Parlamentet föreslår att kommittén utforskar möjligheten att sluta ett liknande samarbetsavtal med parlamentet.

Synergieffekter mellan Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén

69.  Europaparlamentet anser att bildandet av en gemensam administration har gynnat båda kommittéerna. Parlamentet anser att denna gemensamma administration är ett effektivt och dynamiskt sätt att undvika dubbelarbete, att sänka kostnaderna och utveckla en laganda utan att försämra de tillhandahållna tjänsternas kvalitet och effektivitet. Parlamentet uppmanar de två kommittéerna att bedöma huruvida andra tjänster skulle kunna delas på samma sätt. Parlamentet förväntar sig att båda parter lämnar in en detaljerad gemensam rapport om detta före första behandlingen av budgeten för 2007, och att man då tar med specifika rekommendationer.

70.  Europaparlamentet noterar båda institutionernas behov under deras plenarsammanträden. Parlamentet uppmanar de två kommittéerna att utvärdera sina behov när det gäller stora möteslokaler på medellång sikt i syfte att bättre utnyttja parlamentets lokaler. Dessa behov skall läggas fram snarast möjligt för parlamentet för övervägande.

Europeiska ombudsmannen

71.  Europaparlamentet konstaterar att rekrytering av extrapersonal godkändes i budgeten för 2006. Parlamentet förväntar sig därför att ingen ytterligare begäran om extra rekrytering kommer att göras och att en konsolidering av tjänsteförteckningen kommer att lämnas in inför 2007 års budget.

72.  Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att lägga fram sina prioriteringar på medellång sikt tillsammans med de ekonomiska följderna, så att parlamentet kan ta dem i beaktande i budgetberäkningen inför 2007.

Europeiska datatillsynsmannen

73.  Europaparlamentet konstaterar att det administrativa samarbetsavtalet mellan Europaparlamentets och kommissionens generalsekreterare, rådets vice generalsekreterare och datatillsynsmannen går ut den 16 januari 2007. Parlamentet anser att detta administrativa stöd är särskilt välkommet med tanke på behovet av budgetdisciplin. Parlamentet påpekar att detta samarbete kan stärkas ytterligare, särskilt genom att man gör det möjligt att få tillgång till datorer i olika byggnader och uppmanar de berörda institutionerna att innan årets slut fastställa ramen för nästa avtal, vilket bör löpa över en längre period.

74.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska datatillsynsmannen att lägga fram sina prioriteringar på medellång sikt tillsammans med alla ekonomiska följder för parlamentet, så att parlamentet kan utvärdera dessa prioriteringar, särskilt om de skulle gälla områden där det krävs stöd i form av byggnader och logistik.

o
o   o

75.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen.

(1) EGT L 253, 7.10.2000, s. 42. (2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. (3) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2005/708/EG (EUT L 269, 14.10.2005, s. 24). (4) EUT C 301, 30.11.2005, s. 1.

Europaparlamentets resolution om miljövänligare fiskemetoder (2004/2199(INI))

P6_TA(2006)0091 A6-0019/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av reformen av den gemensamma fiskeripolitiken,

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om miljövänligare fiskemetoder: de tekniska bevarandeåtgärdernas roll (KOM(2004)0438),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A6-0019/2006), och av följande skäl:

A.  Det är viktigt att främja fiskemetoder som tar hänsyn till miljön.

B.  För att på lång sikt trygga fiskeverksamheten och garantera lönsamhet i fiskenäringen krävs det hållbara fiskeresurser.

C.  Fiskarna och de organisationer som företräder dem bör delta i utformningen av åtgärder för skydd av den marina miljön och för återhämtning av fiskbestånden.

D.  Det krävs lämpliga socioekonomiska åtgärder för att kompensera fiskarna för kostnaderna för en minskad fiskeverksamhet i samband med återhämtningsplanerna för fiskbestånd.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om miljövänligare fiskemetoder.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bredda sitt tillvägagångssätt när det gäller åtgärderna för skydd av den marina miljön och återhämtning av fiskbestånden, i synnerhet genom att beakta och granska andra faktorer som kraftigt påverkar den marina miljön och resursernas tillstånd, såsom föroreningar längs kusterna och på öppet hav, utsläpp från industrin och jordbruket, djuphavsmuddring eller sjötransporter, som ett komplement till dagens förvaltningsmetoder.

3.  Europaparlamentet insisterar på att alla tekniska åtgärder för skydd av den marina miljön och återhämtning av fiskbestånden skall grundas på vetenskaplig forskning på fiskets område.

4.  Europaparlamentet anser att detta är ett viktigt steg i riktning mot att uppnå en ekologiskt hållbar fiskeriförvaltning som minskar fiskets påverkan på havsmiljön, men inser att fisket oundvikligen medför viss påverkan inom rimliga gränser. Parlamentet påminner dessutom om att föroreningar liksom överfiske och ohållbara fiskemetoder får allvarliga konsekvenser för fisket. Det är t.ex. numera vetenskapligt bevisat att vissa föroreningar orsakar allvarliga skador på åtskilliga nivåer i den marina näringskedjan, vilket får allvarliga följder även för de kommersiella arter som behöver skyddas.

5.  Europaparlamentet anser att även om ekologiska överväganden är av största vikt får inte den framtida politiken för fiskeriförvaltningen användas för att ytterligare bestraffa ekonomiskt och socialt livskraftig fiskeverksamhet.

6.  Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att uppnå en balans mellan socioekonomiska krav och miljöhållbarhet och understryker behovet av att aktivera en mekanism för att stödja eller ge ersättning till yrkesfiskare som drabbas av det miljövänliga fiskets negativa effekter, särskilt de som verkar i mindre utvecklade områden.

7.  Europaparlamentet efterlyser tekniska metoder för att förbättra selektiviteten och därmed möjligheten att fånga fisk av rätt storlek i syfte att behålla en hög produktivitet.

8.  Europaparlamentet påpekar att fisken endast kan fortplanta sig på ett tillfredsställande sätt om det kan garanteras att den får leka och utvecklas under en bestämd minimiperiod.

9.  Europaparlamentet betonar behovet av att begränsa all påtagligt negativ påverkan av fisket på den marina biologiska mångfalden genom att inrätta marinreservat, genomföra omedelbara områdesavstängningar och vidta andra lämpliga och balanserade förvaltningsåtgärder som skall tillämpas strikt åtminstone till dess att de marina livsmiljöerna på nytt har nått säkra biologiska nivåer.

10.  Europaparlamentet är särskilt oroat över frågan om spökfiske och kräver att kommissionen skall vidta såväl lång- som kortsiktiga åtgärder för att bekämpa fenomenet, inbegripet noggrann övervakning av effektiviteten av bestämmelser som antas på EU-nivå.

11.  Europaparlamentet framhåller att man måste minska den mängd fisk som kastas överbord, en företeelse som har såväl skadliga biologiska effekter som negativa ekonomiska följder, genom att vidta lämpliga tekniska åtgärder, baserade på tillförlitliga vetenskapliga rön, såsom fredningstider, förbjudna områden och bestämmelser om maskstorlek, med beaktande av de särskilda dragen i varje enskilt marint område där tekniska bevarandeåtgärder tillämpas.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan ytterligare dröjsmål lägga fram förslag till pilotprojekt med målet att minska den mängd fisk som kastas överbord.

13.  Europaparlamentet föreslår att man i synnerhet beaktar alternativet att låta förbud mot att kasta fisk över bord åtföljas av lämpliga incitament för fiskare.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja antagandet av en internationell FAO-handlingsplan för bifångster.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga tonvikt på utvecklingen av miljövänligt fiske som en del av det övergripande paketet med förvaltningsåtgärder.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undvika motstridiga mål och överflödiga bestämmelser och att utnyttja tillfället till att förenkla det övergripande regelverket.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att tillämpa tekniska åtgärder för miljövänligt fiske som ett komplement till befintliga begränsningar av fiskeansträngningen när det gäller återhämtningsplaner för bestånd.

18.  Europaparlamentet anser att det i detta sammanhang är absolut nödvändigt att utveckla och ta i bruk satellitteknik för att upptäcka fiskefartyg som obehörigen befinner sig i avstängda områden och i skyddade havsområden i syfte att garantera att fiskarter och deras kritiska livsmiljöer samt annan biologisk mångfald skyddas på ett effektivt sätt.

19.  Europaparlamentet påpekar behovet av att stödja de åtgärder som vidtas inom ramen för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken i syfte att främja målen i kommissionens meddelande, särskilt

20.  Europaparlamentet understryker betydelsen av kommissionens meddelande, och anser att detta meddelande bör spela en mer framträdande roll i förvaltningen av haven så att man på längre sikt kan bygga en positiv framtid både för de personer som lever av fisket och för den marina miljön.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

Europaparlamentets resolution om bidraget till rådets vårmöte 2006 med avseende på Lissabonstrategin

P6_TA(2006)0092 B6-0162/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europaparlamentets resolution om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin av den 9 mars 2005(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 april 2005 om integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005–2008) (KOM(2005)0141),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juli 2005 om gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens Lissabonprogram (KOM(2005)0330),

–   med beaktande av de 25 nationella Lissabonreformprogram som lagts fram av medlemsstaterna,

–   med beaktande av kommissionens meddelande "Årlig framstegsrapport om tillväxt och sysselsättning" av den 25 januari 2006,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000, Stockholm den 23-24 mars 2001, Barcelona den 15-16 mars 2002 samt Bryssel den 22-23 mars 2005 och den 15-16 december 2005,

–   med beaktande av slutsatserna från statschefernas informella möte i Hampton Court den 27 oktober 2005,

–   med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att sedan Europeiska rådet vid vårmötet 2005 kom överens om en reviderad Lissabonstrategi har detta lett till att nationella handlingsplaner lagts fram efter förslag från alla medlemsstaterna, med fokus på prioriterade områden såsom forskning och utveckling, innovation och utbildning. Det är positivt att detta lett till en tydligare ansvarsfördelning mellan EU och medlemsstaterna och till bättre förståelse och delaktighet när det gäller denna komplexa strategi.

2.  Europaparlamentet framhåller emellertid att det krävs ett effektivt och snabbt genomförande av de nationella reformplanerna. Ekonomisk tillväxt kräver bland annat en stödjande ekonomisk ram. Därför uppmanas medlemsstaterna och unionen att bedöma om skattesystem, forsknings- och industripolitik ger de rätta incitamenten, och att komma överens om en sammanhållen europeisk investeringsstrategi, med fokus på de fyra prioriterade områden som kommissionen föreslagit, inbegripet forskning och utveckling, innovation, utbildning, livslångt lärande och sociala tjänster samt på att skapa en företagsvänlig miljö.

3.  Europaparlamentet betonar att politiska åtaganden inom kommissionens fyra prioriterade områden är oförenliga med budgetplanen (2007-2013), enligt vilken stora nedskärningar av utgiftsförslagen för centrala Lissabonprogram och budgetposter kommer att göras.

Nationella handlingsplaner och europeisk tillväxt och sysselsättningsstrategi

4.  Europaparlamentet framhåller vikten av att förverkliga den inre marknaden helt och hållet, genom att fullt ut dra nytta av dess fyra grundprinciper: fri rörlighet för kapital, varor, personer och tjänster. I detta sammanhang är det avgörande att tjänstedirektivet(2) antas för att öppna EU:s stora tjänstemarknad och bidra till en stark europeisk ekonomi och nya långsiktiga arbetstillfällen, i enlighet med den reviderade Lissabonstrategin.

5.  Europaparlamentet anser att det vore ett misstag att enbart betona konkurrenskraft och tillväxt, eftersom allmänhetens uppslutning kring Lissabonstrategin kräver en äkta social dimension.

6.  Europaparlamentet är övertygat om att forskning, innovation, främjande av entreprenörskap, förbättrad konkurrenskraft hos små och medelstora företag samt tillhandahållande av lämpliga transport-, energi- och telekommunikationsnät är nyckelkoncept för att Lissabonstrategin skall kunna genomföras på regional och lokal nivå.

7.  Europaparlamentet anser att långsiktig stabilitet och hållbarhet i de offentliga finanserna är ett nödvändigt villkor för att Lissabonstrategins mål skall kunna nås. EU bör föra samman sina fragmenterade tillväxtstrategier i en sammanhållen och övergripande strategi, för att göra Europeiska unionen världsledande inom en ny generation produkter och produktionsmetoder, genom att integrera informations- och kommunikationsteknik och resurseffektiv teknik för hållbar utveckling.

8.  Europaparlamentet välkomnar att många medlemsstater i sina nationella handlingsplaner redovisar planer för offentlig-privata partnerskap inom forskning, högre utbildning eller andra sektorer.

9.  Europaparlamentet framhåller den potential som finns i miljöinnovationer och miljövänlig teknik, där den globala efterfrågan stiger stadigt, och därmed främjar tillväxt och sysselsättning och har positiva sysselsättningseffekter inför en skatteväxling från arbete till resursanvändning och miljöförstöring. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforska dessa synergieffekter vidare och minska miljöfarliga subventioner.

10.  Europaparlamentet noterar att det finns olika nationella förhållningssätt till de integrerade riktlinjerna i de nationella handlingsplanerna, och anser att det är nödvändigt att inrätta en gemensam struktur som grundval för de nationella handlingsplanerna. Detta skulle möjliggöra en bättre jämförande konsekvensanalys av de åtgärder som föreslås på medlemsstatsnivå, liksom en öppen och konstruktiv dialog på EU-nivå om de framsteg som nåtts.

11.  Europaparlamentet betonar att följden av att fördröja insatser eller att inte ta itu med miljöproblem sannolikt leder till högre kostnader, vilket får negativa konsekvenser för livskvaliteten liksom ekonomiska bördor för framtida generationer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att intensifiera sitt arbete med att identifiera och kvantifiera kostnaderna för passivitet i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå och likaså beträffande de positiva effekterna av förebyggande insatser.

12.  Europaparlamentet anser att de nationella parlamenten är rätt forum för att diskutera, legitimera och förmedla nationella mål samt främja den offentliga debatten, i syfte att fastställa nationella handlingsplaner. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet och kommissionen att gemensamt inrätta tydliga förfaranden för att identifiera den lagstiftning som behöver förenklas eller kodifieras. Vidare bör kommissionen, inför en överenskommelse med Europaparlamentet, lägga fram ett förslag till en strategi för hur och var samreglering och frivilliga överenskommelser skall tillämpas.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt och korrekt införliva EU:s lagstiftning och effektivt genomföra de nationella reformprogrammen (NRP) och att informera i tid så att Europaparlamentet kan vidta åtgärder för uppföljning. Parlamentet anser att det är nödvändigt att utvärdera budgetkonsekvenserna av dessa åtgärder. Parlamentet efterlyser en verkligt oberoende konsekvensbedömning och bättre samråd med berörda parter.

14.  Europaparlamentet betonar behovet av en snabbare förenkling och konsolidering av EU:s lagstiftning och mera ansträngningar för att åstadkomma bättre regelverk, snabbt införlivande och korrekt genomförande av EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera frågan om effektivt genomförande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, inklusive utvecklingen av lämpliga mekanismer för rådgivning med berörda parter.

15.  Europaparlamentet välkomnar klargörandet av ansvars- och behörighetsområdena för olika institutionella, ekonomiska och sociala aktörer på EU-nivå och på nationell och regional nivå och anser att det är mycket viktigt att utveckla en stark känsla av inflytande, överskådlighet och ansvarsskyldighet hos berörda parter. Parlamentet betonar att en gedigen institutionell struktur utgör grunden för ett ökat förtroende hos medborgarna. Parlamentet anser att goda erfarenheter bör framhävas och delas, och att de bästa metoderna bör främjas. Parlamentet betonar betydelsen av att en tydlig tidsgräns fastställs för såväl genomförandet och fastställandet av målen som för ett effektivt övervakningsprogram. Parlamentet ser rättvis konkurrens som en positiv aspekt när det gäller att överlag förbättra EU:s konkurrenskraft, välfärd och höga sociala standard.

16.  Europaparlamentet anser att en väl fungerande inre marknad och en väl fungerande arbetsmarknad, samtidigt som arbetsmarknads- och miljönormer bevaras, är viktiga förutsättningar för att Europas konkurrenspotential skall kunna frigöras och för att ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen skall kunna skapas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i så snabb takt som möjligt gå mot en helt fri rörlighet för arbetstagare och andra medborgare inom EU och samtidigt vidta beslutsamma åtgärder för att främja arbetskvalitet i alla dess aspekter. Parlamentet fäster stor vikt vid kraftfullare åtgärder mot fattigdom och främjande av social integration.

17.  Europaparlamentet är djupt oroat över att ett växande antal nationella regeringar avser att vidta eller redan har vidtagit defensiva och protektionistiska åtgärder till förmån för nationella näringar eller företag. Parlamentet anser att dessa åtgärder strider mot den inre marknadens grundläggande principer eftersom de skapar hinder mot rätten för EU-medborgare att starta företag i andra medlemsstater och mot den fria rörligheten för kapital inom gemenskapen. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara mera frispråkig och otvetydig i sitt försvar av den inre marknaden, även när det gäller energiområdet och finansiella tjänster.

18.  Europaparlamentet anser också att nya möjligheter att få in unga människor på arbetsmarknaden skapas om de små och medelstora företagens affärspotential frigörs, och att innovationssystemen därmed stärks och den privata sektorns investeringar i forskning och utveckling främjas.

19.  Europaparlamentet efterlyser målinriktade indikatorer på miljöbelastning i utvärderingen och presentationen av de nationella Lissabonprogrammen och i kommissionens och rådets Lissabonrelaterade handlingar.

20.  Europaparlamentet noterar att indikatorer har en avgörande betydelse såväl för utvärderingen som för övervakningen av policyåtgärder på nationell och europeisk nivå.

21.  Europaparlamentet anser att unionen saknar de grundläggande uppgifter som krävs för att man skall kunna jämföra unionens övergripande ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden med andra regioner och länder och ber därför kommissionen att lägga fram förslag på sådana översikter.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de europeiska strukturfonderna används i linje med Lissabonprioriteringarna. Kommissionen bör särskilt övervaka de europeiska regionerna systematiskt för att se hur de ligger till i förhållande till Lissabonmålen, givet att denna information och dessa statistiska uppgifter gör det möjligt för regionerna att upprätta en effektiv riktmärkning sinsemellan och därefter komma fram till den bästa metoden.

23.  Europaparlamentet påminner om att slutförandet av det transeuropeiska transportnätet, TEN-T, kommer att få en avgörande betydelse för uppfyllandet av Lissabonmålen och att EU för att kunna stödja denna tillväxt är i akut behov av effektiva, miljövänliga och hållbara transportnätverk för järnvägar, vägar, inlandssjöfart och marin sjöfart samt hamnar och flygplatser. Parlamentet uppmanar därför alla inblandade parter att se till att TEN-T kan genomföras i praktiken.

24.  Europaparlamentet beklagar att rådet har för avsikt att minska de anslag till de transeuropeiska nätverken som Europaparlamentet efterlyste i den kommande budgetplanen. Parlamentet rekommenderar att man utnyttjar de möjligheter som ges när Galileosystemet träder i kraft, i syfte att förbättra den elektroniska trafikflödesövervakningen. Detta kommer att kräva ett gradvis införande av ett elektroniskt vägtullsystem som förhindrar trafikstockningar samtidigt som trafikanterna får vara med och betala för rörlighetens verkliga kostnader.

Åldrande befolkning/Demografiska utmaningar

25.  Europaparlamentet noterar att den ökade medellivslängden, förutom att skapa nya möjligheter för våra samhällen, kan orsaka spänningar mellan generationerna på grund av svårigheterna med att finansiera socialförsäkrings- och pensionssystemen till följd av den snabba ökningen av den inaktiva befolkningen och en minskning eller, i bästa fall, stabilisering av den aktiva befolkningen. Parlamentet medger att alla unionens stater måste göra sina egna val när det gäller socialförsäkrings- och pensionssystemen. Parlamentet noterar att svag ekonomisk tillväxt, alltför stor skuld och hög arbetslöshetsnivå kommer att förvärra denna demografiska utmaning avsevärt. För att minimera de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är det nödvändigt att genomföra Lissabonstrategin fullständigt, att skapa ett samhälle som är öppet för alla och som bygger på hög sysselsättning, hög produktivitet, innovation och främjande av hälsa.

26.  Europaparlamentet konstaterar att det med de demografiska förändringarna kommer att krävas en nytt och förbättrat utbildningsväsende och en ny och förbättrad social infrastruktur för såväl ungdomar som äldre, bland annat ökade möjligheter till livslångt lärande samt barnomsorg och åldringsvård till rimliga kostnader. Parlamentet påminner medlemsstaterna om de åtaganden som de gjorde vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002 och som innebär att de till 2010 skall erbjuda barnomsorgsplatser till mer än 33 procent av alla barn under tre år och till 90 procent av alla barn mellan tre år och den ålder då de börjar skolan.

27.  Europaparlamentet påminner om att det är en politisk nödvändighet att modernisera välfärdsstaten i hela EU. Parlamentet vidhåller att det är lika viktigt att sätta våra ekonomiers sociala dimension – sociala rättigheter, socialt skydd och social dialog – i centrum för hur vi ser till att människor kan möta en ekonomisk förändring med självförtroende och lugn. Parlamentet bekräftar att reformer måste främja en dynamisk och flexibel ekonomi och samtidigt skydda anställningstryggheten (flexicurity).

28.  Europaparlamentet anser att det europeiska samhället måste ta tillfället i akt och utnyttja expertisen och kunnandet hos den äldre generationens medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla strategier för aktivt åldrande, inbegripet åtgärder för att underlätta de äldres integration, bland annat genom incitament för en mer gradvis övergång från arbete till pension. Parlamentet uppmanar kommissionen att sprida medlemsstaternas bästa metoder för att förbereda för pensionen och för övergången till nya, fritt valda aktiviteter.

29.  Europaparlamentet anser att man för att kunna uppnå målen i Lissabonstrategin bör vidta lämpliga åtgärder för att främja äldre generationers möjligheter att förstå sig på tekniska innovationer, förhindra att äldre personer hamnar i en sårbar situation och drabbas av social utslagning samt öka deras deltagande på arbetsmarknaden.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lansera sin strategi för att skapa nya arbetstillfällen, särskilt genom att uppmana medlemsstaterna att främja utvecklingen av samhällsbaserade tjänster på lokal nivå liksom även sociala, personliga och kulturella tjänster samt yrkesverksamhet på miljöområdet. Parlamentet anser att obyråkratiska initiativ såsom det franska initiativet med "tjänstekuponger" sannolikt kommer skapa många nya arbetstillfällen och även sätta stopp för odeklarerat arbete.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att kartlägga alla hinder för en ökning av födelsetalen, inbegripet hinder som inte har något med arbetsplatsen att göra såsom skattepolitik, tillgång till bostäder samt barnomsorg och affärernas öppettider. Parlamentet betonar behovet av att främja flexibla arbetstider som gör det möjligt att förena arbete och familjeliv, vilket inte bör innebära att man blir tvungen att överge sin karriär utan bör vara resultatet av ett fritt val. Parlamentet understryker att en sund miljö och hälsofrämjande arbete i allmänhet är viktiga förutsättningar för långsiktig ekonomisk tillväxt och social välfärd.

32.  Europaparlamentet betonar att det utöver problemet med en åldrande befolkning även finns ett grundläggande problem med bristande solidaritet mellan generationerna i alla de medlemsstater som finansierar aktuella offentliga utgifter med hjälp av lån. Parlamentet framhåller att begreppet hållbar utveckling även måste inbegripa principen om att inte belasta kommande generationer med en övermäktig skuldbörda. Parlamentet betonar behovet av ett långsiktigt perspektiv i vilket man bör undvika att ytterligare belasta ungdomen och de kommande generationerna med alltför stora finansiella skulder.

33.  Europaparlamentet anser att hälsoaspekterna av demografiska förändringar är mycket viktiga och att de bör betraktas både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv. Parlamentet betonar att efterfrågan på hälsovårdstjänster och långvårdstjänster håller på att öka på grund av den åldrande befolkningen. Parlamentet är övertygat om att investeringar i åtgärder för att förebygga långvarig sjukdom är viktiga och erinrar om att ju längre människor är vid god hälsa, desto längre kan de förbli aktiva och arbeta.

34.  Europaparlamentet anser att invandringspolitiken bör främja en fungerande ekonomisk, social och rättslig integration av invandrare, så att Europa lättare kan möta den demografiska utmaningen, men inser att detta inte räcker till för att lösa alla problem i samband med demografiska förändringar. Parlamentet anser att en framgångsrik politik för laglig invandring också kräver att man genomför en omfattande och aktiv strategi för att åstadkomma fullständig integration. Strategin bör omfatta en rad sociala, ekonomiska och medborgerliga åtgärder, samt introduktionsprogram och språkundervisning.

35.  Europaparlamentet poängterar att en invandringspolitik som prioriterar kvalificerad arbetskraft också har en försvagande effekt på ekonomin i de länder som dessa kvalificerade invandrare kommer från, och att sådan rörlighet av arbetskraft kan lösa de utmaningar som demografiska förändringar för med sig endast på kort sikt. Parlamentet påpekar dock att man bör göra en grundlig bedömning av effekterna av en invandringspolitik som prioriterar kvalificerad arbetskraft på bekostnad av ekonomin i invandrarnas ursprungsland.

Innovation och forskning/immaterialrätt/livslångt lärande

36.  Europaparlamentet anser att innovation är en av de viktigaste faktorerna när det gäller att skapa välstånd, tillväxt och nya arbetstillfällen, att den ökar Europas konkurrenskraft och bidrar till uppnåendet av det övergripande målet om hållbar utveckling.

37.  Europaparlamentet anser att man med hjälp av gemenskapsbudgeten och de nationella budgetarna bör verkställa och i praktiken omsätta Lissabonstrategins prioriteringar genom att avsevärt stärka den europeiska innovations- och forskningskapaciteten och utvidga det livslånga lärandet, inbegripet användningen av nya finansiella instrument. Parlamentet påpekar dock att man bör inrikta dessa strategier på områden av allmänt intresse.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram pilotprojekt på området forskning och utveckling som skulle möjliggöra utformningen av ett europeiskt perspektiv och utveckla ett europeiskt tänkesätt på detta område.

39.  Europaparlamentet konstaterar att den offentliga sektorn släpar efter när det gäller att uppnå Lissabonmålen för forskning och utveckling och att den privata sektorn i allmänhet också ligger långt från målet att investera 2 procent av BNP i forskning och utveckling. Parlamentet uppmanar därför den privata sektorn att öka sina ansträngningar för att uppnå sin andel av treprocentsmålet.

40.  Europaparlamentet konstaterar att i synnerhet medelstora företag inte investerar tillräckligt i forskning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina politiska insatser för att uppmuntra innovation inom inte bara medelstora företag, utan även inom de 20 miljoner europeiska småföretag som går i spetsen för den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen i Europa. Parlamentet anser att bättre tillgång för små och medelstora företag till det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013) är en förutsättning för att de små och medelstora företagens förmåga att skapa arbetstillfällen skall kunna stärkas.

41.  Europaparlamentet konstaterar att det faktum att Europa släpar efter Japan och Förenta staterna på området forskning och utveckling återspeglas i den rådande obalansen i andelen forskare som arbetar i den privata sektorn (80 procent i Förenta staterna jämfört med 50 procent i Europa). Parlamentet efterlyser åtgärder för att öka forskarnas rörlighet och skapa bättre infrastruktur, så att fler studerande kan lockas att välja en vetenskaplig karriär, och hävdar att universiteten måste kunna investera sitt kunnande i nya företag (start-ups) och skaffa ytterligare resurser från patent och licenser (kapitalbildande licenser).

42.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att förse europeiska universitet med utrustning som uppfyller högsta forskningsstandarder. Parlamentet efterlyser också åtgärder för att fördjupa samarbetet mellan universiteten och industri- och handelssektorn samt för att säkra bättre förmedling, spridning och tillämpning av forskningsresultat.

43.  Europaparlamentet anser att livslångt lärande är nödvändigt. För att garantera en konkurrenskraftig EU-industri måste kvaliteten på utbildningssystemen höjas i olika skeden i livet och tillgången till högre utbildning underlättas. Parlamentet anser att utbildningssystemen måste inriktas mot de områden där EU saknar kvalificerade människor och att de måste uppfylla kraven och motverka bristerna på en arbetsmarknad och i ett tekniksamhälle i snabb förändring.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att först och främst koncentrera sig på avhoppen från grundskolan och att förbättra utbudet av utbildning och vidareutbildning. Parlamentet noterar stora skillnader mellan medlemsstaterna.

45.  Europaparlamentet konstaterar att antalet Internetanvändare ständigt ökar. Parlamentet anser att alla unga EU medborgare måste ha möjlighet att hantera elektroniska verktyg. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att samtliga elever i Europeiska unionen senast 2010 har tillgång till en dator, att informationstekniken är helt integrerad i skolprogrammen och att dessa program har satts igång och används effektivt på alla skolor.

46.  Europaparlamentet understryker behovet av att reformera den gällande lagstiftningen om immaterialrätt. Parlamentet noterar att kostnaderna för att registrera ett patent i EU varierar mellan 37 500 och 57 000 EUR medan samma förfarande endast kostar ungefär 10 000 EUR i Förenta staterna. Den invecklade administrationen och väntetiden för att få ett patent utgör stora hinder för små- och medelstora företag. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera ett fullgott immaterialrättsligt skydd och att så snart som möjligt lägga fram ett förslag till harmonisering av medlemsstaternas patentlagstiftning, vilket skulle öka rättssäkerheten och främja innovation.

47.  Europaparlamentet ger starkt stöd åt kommissionens första ramprogramm för konkurrenskraft och innovation (2007-2013) och betonar att mål, åtgärder och ekonomiska medel är nödvändiga för ett trovärdigt engagemang i Lissabonstrategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra detta ramprogram till en framgångsrik hörnsten i EU:s innovationspolitik. Parlamentet betonar behovet av att stärka ramprogrammets finansieringsinstrument som förvaltas av Europeiska investeringsfonden för att förbättra de små och medelstora företagens ekonomi med riskkapital och garantier samt utöka programmets verksamhet till finansiering av tekniköverföring. Parlamentet betonar att det fastställde innovation som en nyckelprioritering i budgetplanen och uppmanar därför Europeiska rådet att inte ignorera detta kontinuerliga löfte.

48.  Europaparlamentet konstaterar att av världens 20 ledande bioteknikföretag är 19 amerikanska och ett schweiziskt, och att EU inte längre har råd att hamna ännu mer på efterkälken på det här området. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa subsidiaritetsprincipen även på forskningsområdet och att stödja viktig forskning i medlemsstaterna.

Energipolitik

49.  Europaparlamentet anser att en enhetlig och effektiv energipolitik är avgörande för EU:s ekonomiska tillväxt och för att EU medborgarnas välfärd skall bestå. Parlamentet understryker att energitryggheten utgör ett strategiskt ansvar med hänsyn till EU:s beroende av import från tredjeländer och kräver att åtgärder skall vidtas för att trygga en säker och långsiktig balans mellan tillgång och efterfrågan.

50.  Europaparlamentet instämmer med slutsatserna från statschefernas möte i Hampton Court i oktober 2005 om att en samsyn i frågan om en strategi för försörjningstrygghet bör ta hänsyn till de geografiska, ekonomiska, regionala, klimatbetingade och strukturella skillnaderna mellan medlemsstaterna, främja en ytterligare öppning av marknaden inom EU, vara förenlig med hållbar utveckling och med de åtaganden som klimatförändringen föranlett inom energisektorn samt innebära ett mervärde i jämförelse med åtgärder som vidtas av enskilda medlemsstater.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med hänsyn till slutsatserna från Hampton Court, att utveckla en förstärkt energipolitik för gemenskapen, påskynda utarbetandet av förslag på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta mer kraftfulla åtgärder för att garantera konkurrenskraftiga energikällor som släpper ut lite eller ingen koldioxid samt miljövänlig energiförsörjning som är tillräckligt diversifierad för att undvika alltför stort beroende av ett energislag.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera kraftfullt mot de former av marknadsdominans och marknadsbrister som beskrivs i den "energisektorsundersökning" som GD Konkurrens lade fram den 16 februari 2006 och att lägga fram nya förslag om hur marknadsdominans och marknadsbrister skall bekämpas med konkreta åtgärder och instrument.

53.  Parlamentet ser därför fram emot diskussionerna om energifrågor vid Europeiska rådets vårmöte 2006, vilka särskilt bör leda till konkreta åtgärder när det gäller energibesparing, resurseffektivitet och ytterligare främja förnybara energikällor, och därigenom även bidra till målen om minskade utsläpp av växthusgaser inom ramen för Kyotoprotokollet.

54.  Europaparlamentet anser att kampen mot klimatförändringen skapar ekonomiska och sociala möjligheter som kan bidra till att stärka strategin för en hållbar utveckling – Lissabonstrategins tredje pelare. Parlamentet anser att Kyotoprotokollets utveckling efter 2012 aktivt bör övervägas redan nu för att marknaderna skall kunna rätta sig efter kolkostnaderna inom ramen för omfattande investeringsprogram.

55.  Europaparlamentet insisterar på att forskning, utveckling och innovation på energiområdet förblir en prioriterad fråga. Parlamentet efterlyser ett långsiktigt åtagande från medlemsstaterna om ökat stöd till forskning och utveckling samt till skapandet av ett europeiskt område för energiforskning. Parlamentet konstaterar att en ändrad inställning när det gäller energianvändning bör kunna leda till en minskning med cirka 20 procent av den nuvarande energiförbrukningen i Europa, utan att något tillvägagångssätt automatiskt döms ut.

56.  Europaparlamentet betonar således att EU bör satsa betydande resurser på att utveckla renare och effektivare teknik, såsom teknik för användning av rent kol och avskiljning av koldioxid, nya energikällor och förbättrad kärnsäkerhet, i sökandet efter tekniska genombrott.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, med tanke på att Europeiska unionen har en mycket stor vindkraftspotential, särskilt längs med de kuster som är mest utsatta för havsvindar, att låta utvärdera denna potential.

58.  Europaparlamentet konstaterar att avsevärda landvinningar kunde göras i fråga om energieffektivitet, utsläppsminskning och en världsomfattande marknad för ny utrustning och nya system för ren teknik för kol, och uppmanar näringslivet och sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration att med framgång påvisa hur system för ren kolkraft fungerar.

59.  Europaparlamentet efterlyser ökade insatser för att se till att medlemsstaterna genomför befintlig lagstiftning på den inre marknaden för energi, och att de fastställda målen för förnybara energikällor, biobränsle och energieffektivitet uppnås till fullo. Parlamentet välkomnar förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster (KOM(2003)0739) och kräver att det snabbt och konsekvent skall genomföras i hela EU.

60.  Europaparlamentet anser att ökade satsningar på renare och effektivare teknik är av avgörande betydelse och att EU också skulle kunna vinna mycket på att exportera denna teknik till länder vars kraftiga ökning av energiförbrukningen kommer att tvinga dem att satsa betydande belopp på att förbättra effektiviteten.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att erbjuda samtliga länder som förbrukar stora mängder olja och naturgas, först och främst Förenta staterna, Japan, Kina och Indien, ett omfattande samarbete på det energipolitiska området. Parlamentet anser att ett sådant samarbete skulle kunna minska det spända förhållandet när det gäller prissättningen på olja och naturgas, i synnerhet om en uppförandekod inte enbart kunde undanröja rivaliteten i de viktiga produktionsregionerna utan samtidigt också leda till ett utbyte av bästa teknik med avseende på energibesparingar, energieffektivitet och miljövänliga energikällor.

62.  Europaparlamentet erinrar om att EU har en världsberömd expertis på kärnenergiområdet, som utgör en del av lösningen på energiberoendet och klimatförändringen. Denna expertis gäller framför allt produktionsanläggningarnas verksamhet och kvalitet, såväl som dess saneringsförfaranden ("tillbaka till en grön äng" enligt IAEA:s terminologi).

63.  Europaparlamentet medger att kärnenergin, som en väsentlig del av de olika energityperna, för närvarande spelar en viktig roll när det gäller att upprätthålla en trygg elförsörjning och för att undvika uppskattningsvis 312 miljoner ton koldioxidutsläpp per år (7 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i EU). Enligt färska beräkningar uppskattas koldioxidutsläppen i EU öka med 12 procent till 2020, vilket är långt ifrån Kyotomålet om en minskning med 8 procent.

64.  Europaparlamentet är medvetet om att en långsiktig energitrygghet kräver en ekonomiskt och ekologiskt ändamålsenlig utveckling av förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa marknadsbaserade incitament för att snarast möjligt göra de förnybara energikällorna lönsamma. Kommissionen uppmanas att bidra till att utöka användningen av väte som miljövänlig och hållbar energikälla, för att därigenom på lång sikt minska beroendet av politiskt instabila exportländer. Parlamentet inser att de förnybara energikällorna tekniskt sett endast kan bidra till en begränsad andel av energiförsörjningen.

65.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att utvärdera energifrågan genom att beakta den ur olika perspektiv, såsom urvalet av energityper, marknadsutveckling, investeringar, forskningsfonder samt möjligheten att skapa och utveckla ett system som tillåter ett utbyte av information mellan medlemsstaterna.

66.  Europaparlamentet anser att bristen på sammankoppling mellan medlemsstaternas infrastrukturer är ett hinder mot den inre marknaden, och uppmanar medlemsstaterna att slutföra de transeuropeiska energinäten för att komma till rätta med detta problem. På nationell nivå bör medlemsstaterna se till att kraftverken fördelas jämnt över det egna territoriet och så nära de huvudsakliga förbrukningspunkterna som möjligt.

67.  Europaparlamentet välkomnar med intresse det integrerade tillvägagångssättet i högnivågruppen Cars 21 såväl som dess slutsatser, och förväntar sig att kommissionen skall rätta sig efter den åtgärdsplan som antogs av Cars 21 i syfte att omgående lämna in förslag för att minska förorenande utsläpp från lätta och tunga fordon, särskilt genom en förbättrad fordonsteknik, så som utveckling av hybridfordon, och en användning av andra generationens biobränslen (som utvinns ur en stor mängd råmaterial). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att låta sig vägledas av Sveriges initiativ att införa bestämmelser om att samtliga bensinstationer skall sälja biobränslen.

68.  Parlamentet anser att man inom EU:s jordbruk skulle kunna hitta nya marknader genom att främja de odlingar som producerar råvaror för framställning av biobränslen, vilket indirekt skulle bidra till att upprätthålla EU:s livsmedelssäkerhet.

69.  Europaparlamentet uppmärksammar i lika hög grad att biomassa redan används för uppvärmning och elförsörjning i EU. Detta framhäver möjligheterna till alternativ energi och sambandet mellan energi, miljö och jordbruk, vilket i sista hand gynnar medborgarna och deras livskvalitet såväl som de berörda ekonomiska sektorerna inom ramen för en hållbar utveckling.

70.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att fullborda den inre marknaden genom en väl fungerande och icke-diskriminerande konkurrens och att eftersträva en avreglering av energimarknaderna senast 2007, som medlemsstaterna har enats om.

o
o   o

71.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 320 E, 15.12.2005, s. 164. (2) Förslag om Europaparlamentets och rådets direktiv om tjänster på den inre marknaden, 5.3.2004 (KOM(2004)0002).