Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 192, andra stycket i EG-fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 39, 45 och 168 i arbetsordningen,

–   med beaktande av rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet(1),

–   med beaktande av rådets direktiv 89/655/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet(2),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet(3),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om den praktiska tillämpningen av bestämmelserna i direktiven om hälsa och säkerhet i arbetet (KOM(2004)0062),

–   med beaktande av 2004 års rapport om den europeiska konkurrenskraften (SEK(2004)1397),

–   med beaktande av kommissionens meddelande – Anpassning till förändringar i arbetsliv och samhälle: en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen 2002–2006 (KOM(2002)0118),

–   med beaktande av sin resolution av den 24 februari 2005 om främjande av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen(4),

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0137/2006),

–   med beaktande av betänkande 2 från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0218/2006), och av följande skäl:

A.  Nålsticksskador kan leda till överföring av mer än 20 livshotande virus, däribland hepatit B, hepatit C och hiv/aids, och utgör därmed ett allvarligt folkhälsoproblem.

B.  Prevalensen av hepatit B, hepatit C och hiv ökar alltmer och Förenta nationernas aidsprogram (UNAIDS) har rapporterat mer än 40 miljoner fall av hiv och mer än 5 miljoner fall av hepatit C världen över.

C.  Oberoende studier har visat att majoriteten av nålsticksskadorna kan förebyggas genom bättre utbildning, bättre arbetsförhållanden och användning av säker medicinsk utrustning.

D.  Den nuvarande gemenskapslagstiftningen som skall skydda arbetstagare inom hälso- och sjukvårdssektorn mot nålsticksskador har visat sig vara verkningslös i praktiken.

E.  Det råder svår brist på sjukvårdspersonal, och studier i Frankrike och Förenade kungariket har visat att de dagliga yrkesriskerna är en viktig orsak till vårdyrkets bristande dragningskraft. I kommissionens konkurrensrapport från 2004 anses också den ökande bristen på arbetskraft inom hälso- och sjukvårdssektorn vara en särskild anledning till oro för Europeiska unionen.

F.  Kommissionen har genomgående lämnat nedslående svar på de parlamentsfrågor som har ställts av olika ledamöter från Europaparlamentet och där behovet av skyndsamma och konkreta åtgärder till skydd för sjukvårdspersonalen har framhållits.

G.  Kommissionen bör erinras om att en sådan åtgärd skalle vara i linje med initiativet för bättre lagstiftning, vilket även inbegriper en ändring av sådan lagstiftning som har visat sig vara verkningslös.

H.  Parlamentet har vid ett flertal tillfällen uppmärksammat kommissionen på sin oro över de livshotande risker som sjukvårdspersonal utsätts för i sitt arbete på grund av smittade nålar, senast i parlamentets ovannämnda resolution av den 24 februari 2005, i vilken parlamentet begär att direktiv 2000/54/EG ses över för att man skall kunna ta särskild hänsyn till de risker som uppstår i samband med arbete med nålar och andra vassa medicinska instrument.

I.  Inget sådant förslag som avses i artikel 39.2 i arbetsordningen håller på att utarbetas mer än 12 månader efter parlamentets begäran om bättre lagstiftning, och under denna tid kan ytterligare omkring en miljon arbetstagare inom sjukvården komma att drabbas av skador orsakade av nålstick, av vilka många kunde ha undvikits. En del av dessa skador kommer att leda till infektioner med potentiellt livsfarliga blodburna virus och många fler kommer att orsaka månader av våndor för sjukvårdsanställda och deras familjer när de inte vet om de har ådragit sig en livshotande infektion.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av artiklarna 137 och 251 i EG-fördraget inom tre månader från datumet för antagandet av denna resolution förelägga parlamentet ett förslag till rättsakt om ett direktiv för att ändra direktiv 2000/54/EG.

2.  Europaparlamentet konstaterar att den modell som hittills har tillämpats i Tyskland liksom erfarenheterna från Spanien kan utgöra en grund för ett lagstiftningsförslag.

3.  Europaparlamentet anmodar kommissionen att utveckla enhetliga EU standarder för rapportering och registrering av nålsticksskador.

4.  Europaparlamentet bekräftar att rekommendationerna respekterar subsidiaritetsprincipen och medborgarnas grundläggande rättigheter.

5.  Europaparlamentet anser att det begärda förslaget inte kommer att ha några ekonomiska konsekvenser.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen och rådet.

(1) EGT L 183, 29.6.1989, s. 1. (2) EGT L 393, 30.12.1989, s. 13. (3) EGT L 262, 17.10.2000, s. 21. (4) EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 400.

TILL FÖRSLAGET TILL RESOLUTION: DETALJERADE REKOMMENDATIONER OM FÖRSLAGETS INNEHÅLL

1.  BAKGRUND

1.1  En nålsticksskada inträffar när huden oavsiktligt punkteras med en nål som potentiellt är smittad med en patients blod. Smittade nålar kan överföra över 20 farliga blodburna patogener, däribland hepatit B, hepatit C och hiv. De flesta av dessa skador drabbar sjuksköterskor och läkare, men även annan sjukvårdspersonal är utsatt för betydande risker, liksom städ- och tvättpersonal och andra arbetstagare i efterföljande led.

1.2  Omkring 10 procent av arbetstagarna inom EU är sysselsatta inom hälso- och sjukvårdssektorn och socialvårdssektorn, och många av dessa personer är anställda på sjukhus. Detta gör sjukvården till en av de största arbetsgivarsektorerna i Europa. Förekomsten av arbetsplatsolyckor är 30 procent högre inom hälso- och sjukvården och socialvården än genomsnittet i EU(1). Högt upp på listan över risker är exponering för biologiska agens, särskilt hiv och hepatit B- och hepatit C-virus.

1.3  Hudskador från ihåliga blodfyllda vassa föremål är den främsta orsaken till att sjukvårdspersonal ådrar sig blodburna och potentiellt livsfarliga sjukdomar i arbetet. Uppskattningsvis inträffar 1 miljon skador orsakade av nålstick i Europa varje år(2).

1.4  Blodprovstagning, i.v.-kanyler och injektionssprutor som ges genom huden hör till de arbetsrutiner som medför höga risker. Små mängder av blod kan leda till en potentiellt livshotande infektion. Infektionsrisken är beroende av olika faktorer, t.ex. patientens infektionsstatus, patientens virusbelastning, den anställdes immunstatus, skadans djup, mängden överfört blod, tidsperioden mellan skada och desinficering av såret samt tillgången till och utnyttjandet av postexpositionsprofylax.

1.5  Förekomsten av dessa infektioner är avsevärt högre inom sjukvårdssektorn än bland befolkningen i allmänhet(3).

1.6  Risken för hepatit B kan minskas genom vaccinering, och profylax efter exponering kan, om det sätts in snabbt, minska risken för överföring av hiv. Sådana åtgärder hjälper dock inte om det rör sig om hepatit C.

1.7  Studier visar att införandet av säkra instrument kan leda till en markant sänkning av antalet nålsticksskador. Oberoende av detta kan emellertid även regelbundna utbildningar och organisatoriska åtgärder leda till en betydande minskning av nålsticksskadorna. Frånsett användningen av utrustning med säkerhetsanordningar bör en tyngdpunkt därför läggas på organisatoriska åtgärder som fastställda arbetsmetoder, utbildning och undervisning av medarbetarna samt medvetandegörande om riskfyllda aktiviteter(4).

2.  NUVARANDE LAGSTIFTNING

2.1  Direktiv 2000/54/EG (sjunde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) innehåller bestämmelser om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet. Följande bestämmelser är särskilt relevanta i detta sammanhang:

2.2  Rådets direktiv 89/655/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet (andra särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) är också relevant. I artikel 3 anges arbetsgivarnas skyldigheter:

Dessutom skall arbetstagarna få information och utbildning om hur arbetsutrustningen skall användas och alla de risker som kan vara förknippade med användningen av arbetsutrustningen (artiklarna 6 och 7).

3.  SKÄLET TILL ATT DET KRÄVS EN RÄTTSLIG LÖSNING

3.1  Även om riskerna för skador som orsakas av nålstick teoretiskt sett skall behandlas i den befintliga lagstiftningen, har detta inte varit fallet i praktiken. I kommissionens meddelande om den praktiska tillämpningen av bestämmelserna i direktiven om hälsa och säkerhet i arbetet (KOM(2004)0062) hänvisas det särskilt till problem med den offentliga sektorn, däribland sjukhus.

3.2  Riktlinjer, kampanjer för att öka kunskapen och andra icke rättsliga initiativ kan endast bidra till viss del, men bör användas som ett komplement till direktiven(5).

3.3  I 2004 års rapport om den europeiska konkurrenskraften bekräftas att den ökade bristen på sjukvårdspersonal är en orsak till oro i hela Europa. Det finns många olika skäl till att sjukvårdsyrkena inte anses vara någon attraktiv karriär – men yrkesrelaterade säkerhetsrisker på arbetsplatsen utgör i alla fall en bidragande faktor.

4.  EKONOMISKA KONSEKVENSER

4.1  De kort och långsiktiga fördelarna med investeringar i säkrare arbetsrutiner och medicinska instrument för att förebygga skador orsakade av nålstick har undersökts i många oberoende studier, och slutsatserna av dessa studier har varit samstämmiga, nämligen att det generellt sett är möjligt att göra nationalekonomiska besparingar(6).

5.  SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

5.1  Följande bestämmelser bör infogas i direktiv 2000/54/EG:

(1) Se KOM(2002)0118. (2) a) EPINet Data. Dee May RGN, DMS. Undersökt period: juli 2000 till juni 2001.b) Surveillance of Occupational Exposures in Italy: SIROH-programmet, Gabriella De Carli, Vincent Puro, Vincenzo Puro, Giuseppe Ippolito och SIROH-gruppen, SIROH, 6-2002.c) EPINet Spanien, 1996–2000. Hermandez-Navarette, M. J., Arribas-Llorent, J. L., Campins Marti, M., Garcia de Codes Ilario.d) Risk of Hepatitis C Virus Transmission following Percutaneous Exposure in Healthcare Workers, 2003 – De Carli, G.,Puro, V., Ippolito, G., och Studio Italiano Rischio Occupazionale da HIV (SIROH) Group. (3) a) Hofmann, F., Kralj, N., Beie, M., "Needle stick injuries in healthcare – frequency, causes and preventive strategies". Gesundheitswesen. Universitetet i Wuppertal, maj 2002, 64(5): s. 259–266.b) Schroebler, S., "Infektionsrisiko durch Nadelstichverletzungen für Beschäftigte im Gesundheitsdienst", i Dokumentationsband über die 40. Jahrestagung der Gesellschaft für Arbeitsmedizin und Umweltmedizin e.V., Rindt-Druck, Fulda 2000. Utvidgad och kompletterad, personligt meddelande. (4) a) Advances in Exposure Prevention, vol. 3, nr 4. Libourne study GERES Day 09/2001. b) Mendelson, M. H., Chen, L. B. Y., Finkelstein, L. E., Bailey, E., Kogan, G., "Evaluation of a Safety IV Catheter Using the Centers for Disease Control and Prevention (CDC) National Surveillance System for Hospital Healthcare Workers Database." Vid 4th Decennial International Conference on Nosicomial and Healthcare-Associated Infections (den 5–9mars). Atlanta, Georgia. c) Fyraårig bevakning från Northern France network, American Journal of Infection Control. Oktober 2003, 31(6): s. 357–363. Tarantola, A., Golliot, F., Astagneau, P., Fleury, L., Brucker, G., Bouvet, E. CCLIN Paris-Nord Blood and Body Fluids (BBF) Exposure Surveillance Taskforce. d) Louis, N., Vela, G., Groupe Projet. "Évaluation de l'efficacité d'une mesure de prevention des accidents d'exposition au sang au cours du prèlévement de sang veineux." Bulletin Épidémiologique Hebdomadaire 2002; 51: s. 260–261. e) Younger, B., Hunt, E. H., Robinson, C., McLemore, C. "Impact of a Shielded Safety Syringe on Needlestick Injuries Among Healthcare Workers." Infection Control and Hospital Epidemiology 1992; 13: s. 349–353. f) Abiteboul, D., Lolom, I., Lamontagne, F., Tarantola, A., Deschamps, J. .M., Bouve m.fl. och GERES-gruppen. GERES (Groupe d'étude sur le risque d'exposition des soignants aux agents infectieux). AES: Peut on se protéger? Enquête multicentrique sur les AES des infimier(e)s de Médecine et réanimation. GERES-dagen på Bichat-sjukhuset, juni 2002, Paris. (5) Ett exempel på detta är TRBA 250 (Technical Requirements for Biological Agents) som offentliggjordes i Tyskland i oktober 2003. TRBA 250 innehåller särskilda rekommendationer för att förebygga skador orsakade av vassa medicinska instrument, däribland användning av teknik som inbegriper nålskydd. Syftet med TRBA 250 är bl.a. att reducera nålsticksrelaterade infektioner. Av denna anledning anses det lämpligt att inte enbart införa säkra system utan även alternativa metoder som garanterar en säker hantering av kanylerna. Med yrkesreglerna för säkerhet och hälsa i arbetet (BGR) i form av BGR/TRBA 250 får huvudmannen ett stöd att tillgå. Genom att hålla sig till den här beskrivna tekniska nivån kan huvudmannen utgå från att kraven i förordningen om biologiska agenser är uppfyllda ("presumtion om överensstämmelse", "överensstämmande effekt"). Eftersom kraven är formulerade som tekniska regler, och man använder ord som "bör" i stället för att fastställa bindande krav, har dessa rekommendationer dock liten praktisk inverkan. (6) a) Wittmann, A., Hofmann, F., Neukirch, B., Thürmer, Ch., Kralj, N., Schroebler, S., Gasthaus, K., "Blood-borne viral infections: causes, risks and prevention strategies", Bergische Universität Wuppertal, maj 2005. b) "Impact assessment regarding Needlestick Safety and Prevention Act", US General Accounting Office, 17.11.2000. c) "Evaluation of the Efficacy of a Measure to Prevent Accidental Needlestick Injuries by Using Safety Needles for Venous Blood." Louis Nicole (1), Vela Gilles (2) och projektgruppen Cellule d'Hygiène [Hygienenheten], Centre Hospitalier 06401 – Cannes cedex Département d'Ergonomie [Ergonomiavdelningen], Centre Hospitalier Cannes. d) 2004 Center for Disease Control Sharps Safety Workbook, USA – Cost of Needlestick Injuries.