Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sin resolution av den 2 juli 1998 om rättvis och solidarisk handel(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 april 2003 om krisen på den internationella kaffemarknaden(2),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 12 februari 2004 med titeln "Jordbrukets varukedjor, beroende och fattigdom – Förslag till en handlingsplan för EU" (KOM(2004)0089),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet av den 29 november 1999 om "rättvis handel" (KOM(1999)0619),

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 27 oktober 2005 med titeln "Etisk handel och konsumentgarantisystem"(3),

–   med beaktande av deklarationen och handlingsplanen om afrikanska råvaror som antogs av Afrikanska unionens handelsministerkonferens i Arusha den 21–23 november 2005,

–   med beaktande av FN:s elfte konferens för handel och utveckling (UNCTAD), som hölls i São Paulo den 13–18 juni 2004, den s.k. "São Paulo Consensus",

–   med beaktande av artiklarna 177–181 i EG-fördraget,

–   med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (Cotonouavtalet)(4), ändrat i Luxemburg den 25 juni 2005(5), särskilt artikel 23 g,

–   med beaktande av den sammanställning om samarbetsstrategier till Cotonouavtalet som lades fram av kommissionen 2001,

–   med beaktande av Europeiska kommissionens handbok om miljöanpassad offentlig upphandling med titeln "Att köpa grönt!", 2004,

–   med beaktande av rapporten från AFNOR (Agence française de normalisation) av den 9 december 2005 med titeln "Les critères applicables à la démarche de commerce équitable",

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandet från utskottet för internationell handel (A6-0207/2006), och av följande skäl:

A.  Rättvis handel har visat sig vara ett effektivt sätt att främja en hållbar utveckling.

B.  Gemensamt för Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna är målet att marknadsföra och sälja produkter som uppfyller vissa sociala, miljömässiga och utvecklingsrelaterade kriterier och att främja handel med sådana produkter.

C.  Rättvis handel och handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna är viktiga instrument för att nå millennieutvecklingsmålen, särskilt utrotande av fattigdomen och det globala partnerskapet för utveckling.

D.  Priserna på många av utvecklingsländernas viktigaste jordbruksexportprodukter, till exempel socker, bomull, kakao och kaffe, sjönk med mellan 30 och 60 % från 1970 till 2000, vilket tvingade småbrukarna att sälja sina produkter till priser som låg under produktionskostnaderna, varvid inkomsterna i många av världens fattigaste länder sjönk. Rättvis handel kan tillhandahålla lösningar på detta problem.

E.  Enligt artiklarna XXXVI–XXXVIII i GATT-avtalet måste Världshandelsorganisationens medlemmar, om så är lämpligt, vidta gemensamma åtgärder för att uppnå en stabilisering av råvarupriserna. Afrikanska unionen insisterar på att råvarufrågan skall behandlas vid de pågående WTO-förhandlingarna.

F.  I artikel 23 g i Cotonouavtalet föreskrivs att stöd skall beviljas för att främja Rättvis handel, och i kompendiet om samarbetsstrategier till Cotonouavtalet föreskrivs att "genom samarbetet skall stöd, finansierat med budgetmedel eller med medel från Europeiska utvecklingsfonden, ges till producentgrupper i utvecklingsländerna och till icke-statliga organisationer inom EU. Stödet skall användas för att finansiera lanseringen av nya produktsortiment, kampanjer för konsumentinformation, utbildningsverksamhet och kapacitetsuppbyggnad."

G.  Rättvis handel har två syften som inte går att skilja åt, dels att ge småskaliga producenter och arbetare i utvecklingsländerna möjligheter till utveckling, dels att uppmuntra det internationella handelssystemet och privata företag att agera på ett mera rättvist sätt och på ett sätt som bidrar till en hållbar utveckling. Den internationella rörelsen för Rättvis handel söker nå det sistnämnda målet genom att fungera som en förebild och genom att utöva påtryckningar på regeringar, internationella organisationer och företag.

H.  Ett antal handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna har som mål både att stödja hållbar utveckling för producenter och arbetare i utvecklingsländer och att ge privata företag möjlighet att bli aktivt delaktiga och verkligen stödja hållbar utveckling.

I.  Organisationer för Rättvis handel spelar en viktig roll för att öka medvetenheten om förbindelserna nord-syd, särskilt genom kampanjer och genom att stärka samarbetet mellan de enskilda medborgarna, samt genom konceptet med städer och universitet som främjar Rättvis handel.

J.  Försäljningen av produkter inom ramen för Rättvis handel har i Europa ökat med i genomsnitt 20 procent per år sedan 2000. Över en miljon producenter och deras familjer drar nytta av detta faktum, vilket visar att de europeiska konsumenterna är allt mer intresserade av ansvarsfulla inköp. Ökningen skiljer sig åt mellan de olika medlemsstaterna och rättvisehandelns totala marknadsandel är fortfarande liten men den växer snabbt, och även den internationella utvecklingen är uppmuntrande.

K.  Ett ökande antal europeiska detaljhandlare gör betydande ansträngningar för att stödja Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna genom att förmedla deras värderingar och erbjuda deras produkter i sina butiker.

L.  Miljontals producenter önskar ansluta sig till systemet med Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna. Det finns en enorm potential för ytterligare tillväxt, men den internationella handels- och jordbrukspolitiken orsakar svårigheter, särskilt för små och medelstora företag i utvecklingsländerna, däribland Rättvis handel-producenter.

M.  De europeiska konsumenterna behöver bli mer medvetna om att Rättvis handel har en positiv inverkan på den socioekonomiska situationen för producenter och deras lokalsamhällen.

N.  Producenter och konsumenter gagnas av att det redan finns en enda igenkännlig rättvisemärkning.

O.  I samband med Rättvis handel bör särskild uppmärksamhet ägnas kvinnornas roll, eftersom de är de viktigaste ekonomiska aktörerna inom den hållbara utvecklingen.

P.  Rättvis handel har visat sig vara ett effektivt verktyg för att hjälpa ursprungsbefolkningen, genom att de ges möjlighet att sälja sina produkter direkt till den europeiska marknaden och behålla sina traditionella levnadsförhållanden och produktionssätt.

Q.  Rättvisemärkta produkter saluförs på två olika sätt. Det ena sättet är det integrerade sättet, som innebär att produkterna (till största delen hantverk) importeras via organisationer för Rättvis handel och huvudsakligen distribueras i särskilda butiker för Rättvis handel (världsbutiker). Det andra sättet är genom märkning, varigenom varorna märks av särskilda certifieringsorgan för Rättvis handel som garanterar att principerna för Rättvis handel respekteras i deras produktionskedjor.

R.  Internationellt harmoniserade frivilliga standarder för såväl märkta som omärkta produkter och organisationer på området för Rättvis handel har utvecklats under de senaste 50 åren genom den internationella rörelsen för Rättvis handel. Denna rörelse är organiserad i de internationella sammanslutningarna för Rättvis handel FLO (Fairtrade Labelling Organizations International), IFAT (International Fair Trade Association), NEWS (Network of European Worldshops) och EFTA (European Fair Trade Association).

S.  Mot bakgrund av framgångarna med Rättvis handel och avsaknaden av lagligt skydd finns det en risk att konceptet kan missbrukas av företag som ger sig in på marknaden för rättvisemärkta produkter utan att uppfylla relevanta kriterier. Detta kan medföra att vinsterna för fattiga och marginaliserade producenter i utvecklingsländerna minskar, och det kan också minska konsumenternas insyn och inkräkta på konsumenternas rätt till korrekt produktinformation.

T.  Vissa medlemsstater har inlett rättsliga förfaranden för att reglera användandet av termen Rättvis handel och kriterierna för organisationerna för Rättvis handel.

U.  Det finns inte någon tydlig politisk linje hos kommissionen när det gäller Rättvis handel samt handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna och inte heller någon strukturerad samordning mellan de olika generaldirektoraten.

V.  Det nuvarande biståndet och stödet till Rättvis handel, organisationerna för Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna är begränsat och splittrat.

W.  Rättvisemärkta produkter erbjuds i allt större utsträckning inom Europeiska gemenskapens institutioner.

X.  Regeringarna kan stödja Rättvis handel på olika sätt som är förenliga med WTO:s bestämmelser, förutsatt att de är icke-diskriminerande mellan WTO:s medlemsstater.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda en rekommendation om Rättvis handel, då en icke bindande rättsakt för närvarande är den lämpligaste formen och inte heller medför någon risk för överreglering. Kommissionen bör även överväga att utfärda en rekommendation om andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna.

2.  Europaparlamentet anser att Rättvis handel åtminstone måste uppfylla följande kriterier som rörelsen för en Rättvis handel i Europa fastställt för att eliminera risken för missbruk:

3.  Europaparlamentet betonar att försäljningsökningen inom ramen för Rättvis handel för det mesta har skett med respekt för märkta produkter och att initiativ för rättvisemärkning har tagits i de flesta europeiska länder.

4.  Europaparlamentet noterar att Europa utgör den största marknaden för rättvisemärkta produkter eftersom uppskattningsvis 60–70 % av den totala försäljningen sker där och att det finns potential för ytterligare tillväxt.

5.  Europaparlamentet erinrar om att inrättandet av fria och rättvisa multilaterala handelssystem utgör det bästa verktyget för att hantera globaliseringen på ett effektivt sätt, vilket gagnar samtliga parter. Systemet med Rättvis handel har dessutom visat sig vara ett viktigt verktyg för fattigdomsminskning och hållbar utveckling och parlamentet anser att det på lång sikt skulle kunna underlätta för utvecklingsländerna att delta i det multilaterala handelssystemet på ett rättvist sätt samt garantera dem ett stabilt och varaktigt tillträde till den europeiska marknaden och öka konsumenternas medvetenhet.

6.  Europaparlamentet påpekar att internationella handelsavtal inte ger fattiga länder några fördelar, men att systemet med Rättvis handel har visat sig effektivt för att minska fattigdomen och skapa hållbar utveckling. Parlamentet anser att systemet på lång sikt kan ge utvecklingsländer möjlighet att delta fullt ut i det multilaterala handelssystemet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att främja Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna som effektiva verktyg för att nå millennieutvecklingsmålen och att erkänna den viktiga roll som organisationerna för Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna spelar när det gäller att stödja små och marginaliserade producenter i utvecklingsländerna, samt öka medvetenheten hos de europeiska konsumenterna om hållbara och etiska förbindelser mellan nord och syd mer generellt och Rättvis handel i synnerhet.

8.  Europaparlamentet påminner om att EU:s handelspolitik måste förbättra marknadstillträdet för små producenter i syd.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en undersökning för att ta reda på hur Rättvis handel skulle kunna utvecklas till en modell för en hållbar handelspolitik som kan främja en balanserad handel mellan nord och syd, samt att identifiera de handelshinder som allvarligast drabbar världens fattiga.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna att det också finns andra tillförlitliga system som vid sidan av Rättvis handel och under ledning av International social and environmental accreditation and labelling alliance (Iseal) medverkar till att utforma sociala och miljömässiga standarder för certifiering av tredje parter.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att säkra att konsumenterna har tillgång till all nödvändig information för att kunna göra väl underbyggda val. Parlamentet anser att konsumenterna har rätt till lättillgänglig produktinformation som är lättförståelig och som presenteras på ett tydligt sätt.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med den internationella rörelsen för Rättvis handel för att främja tydliga och allmänt tillämpningsbara kriterier för att utvärdera konsumentgarantisystem, vilket skulle stärka konsumenternas förtroende för sådana system och befästa sektorn för rättvisemärkta produkter.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lansera en särskild "förslagsinfordran" inriktad på Rättvis handel, för att öka konsumenternas medvetenhet och främja garantisystem och märkning, samt systematisk informationsinsamling och konsekvensbedömningar i hela EU.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra samordningen av sin verksamhet när det gäller Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna genom de olika generaldirektorat som ansvarar för utvecklingsfrågor, näringslivsfrågor, sysselsättning och socialpolitik, konsumentskydd, inre marknaden och jordbruksfrågor, samt att införliva Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna med sin politik på dessa områden.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att studera och överväga att införa en låg momssats på rättvisemärkta produkter och att avskaffa importtullar på rättvisemärkta produkter från utvecklingsländer. Parlamentet betonar att produkter med låg momssats bör kontrolleras noggrant, för att förhindra missbruk.

16.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som för närvarande håller på att utarbeta lagstiftning om Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna eller lagstiftning som kan påverka organisationerna för Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna att basera dessa kriterier på kunskapen om och erfarenheterna av berörda intressenter, bland annat den internationella rörelsen för Rättvis handel, och att som ett första steg grundligt bedöma riskerna för överreglering, samt de möjliga konsekvenserna av denna lagstiftning för små och marginaliserade producenter.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra artikel 23 g i Cotonouavtalet och bestämmelserna i kompendiet om samarbetsstrategier till avtalet, särskilt artiklarna 61–64.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en intern kontaktpunkt vid kommissionen som skall ansvara för regelbunden samordning av frågor om Rättvis handel mellan dess olika tjänsteavdelningar.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja Rättvis handel ("Aid for Fair Trade"):

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att efter samråd med berörda intressenter lägga fram ett förslag till Europaparlamentet om en lämplig åtgärd och lämplig finansiering inom området Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika sätt att öka medvetenheten om Rättvis handel och om andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna.

22.  Europaparlamentet uppmanar de offentliga myndigheterna inom EU att införliva kriterier för Rättvis handel i sina riktlinjer för offentlig upphandling och inköp, och uppmanar kommissionen att främja detta genom att till exempel utarbeta riktlinjer för upphandling enligt principerna för Rättvis handel.

23.  Europaparlamentet erinrar om att det särskilt är regionala offentliga myndigheter som gör stora investeringar i produktmarknaden. Parlamentet uppmanar följaktligen dessa myndigheter att i sina anbudsinfordringar fästa särskild uppmärksamhet vid rättvisemärkta produkter.

24.  De ökade ansträngningarna att erbjuda rättvisemärkta produkter från i synnerhet Europaparlamentets sida välkomnas. Parlamentet betonar att alla EU:s institutioner bör erbjuda rättvisemärkta produkter vid sina interna enheter.

25.  Europaparlamentet betonar att Rättvis handel och andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna kan bli ett effektivt redskap för att öka företagens sociala medvetenhet och ansvar.

26.  Europaparlamentet betonar vikten av att göra gemenskapens politik när det gäller företagens sociala ansvar mera heltäckande genom att fortsättningsvis utöka antalet flerpartsforum, däribland i fora där organisationer för Rättvis handel är representerade.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja mekanismer som syftar till att involvera producenterna i prissättningen då så är möjligt, i enlighet med kompendiet om samarbetsstrategier till Cotonouavtalet, punkt 63.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja Afrikanska unionen och att skyndsamt ta upp frågan om råvarupriser i de pågående globala handelsförhandlingarna i enlighet med sina WTO-åtaganden, särskilt artiklarna XXXVI–XXXVIII i GATT-avtalet.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med artikel XXXVIII punkt 2 a i GATT-avtalet föreslå åtgärder för att stabilisera och förbättra marknadsvillkoren för primärprodukter som är av särskilt intresse för mindre utvecklade länder, däribland åtgärder för att åstadkomma stabila, rättvisa och lönsamma priser för export av sådana produkter.

30.  Europaparlamentet välkomnar införandet av särskilda sociala och miljömässiga bestämmelser inom ramen för Allmänna preferenssystemet + (GSP +), men inser behovet av en förstärkning av övervakningsmekanismen.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en samstämmig politik för främjande och skydd av små och marginaliserade producenter, däribland producenter av rättvisemärkta produkter, och att införliva deras synpunkter och synpunkter från andra handelssystem som övervakas av en oberoende instans och som bidrar till att skärpa de sociala normerna och miljönormerna i de bilaterala, regionala och multilaterala handelsförhandlingarna, som exempelvis de ekonomiska partnerskapsavtalen.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till kriterierna för Rättvis handel och annan handel som betonar sociala och miljömässiga frågor vid utformningen av EU:s handelspolitik.

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till Internationella arbetsorganisationen, FN:s miljöprogram, (UNCTAD) och Världshandelsorganisationen.

(1) EGT C 226, 20.7.1998, s. 73. (2) EUT C 64 E, 12.3.2004, s. 607. (3) EUT C 28, 3.2.2006, s. 72. (4) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3. (5) EUT L 287, 28.10.2005, s. 4.