Europaparlamentets beslut om begäran om fastställelse av Witold Tomczaks immunitet och privilegier (2005/2129(IMM))

P6_TA(2006)0117 A6-0084/2006

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av Witold Tomczaks begäran om fastställelse av hans immunitet, med anledning av att åtal har väckts mot honom vid distriktsrätten i Ostrów Wielkopolski i Polen, daterad den 29 april 2005 och tillkännagiven i kammaren den 12 maj 2005,

–   efter att ha hört Witold Tomczak (den 13 juli 2005 och 31 januari 2006) i enlighet med artikel 7.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av den skrivelse från Witold Tomczak, undertecknad den 20 mars 2006, i vilken han uttryckte sitt önskemål att dra tillbaka begäran om fastställelse av hans immunitet,

–   med beaktande av artiklarna 8, 9 och 10 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier av den 8 april 1965 och artikel 6.2 i akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet av den 20 september 1976,

–   med beaktande av EG-domstolens domar av den 12 maj 1964 och 10 juli 1986(1),

–   med beaktande av artikel 6.3 och artikel 7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0084/2006).

A.  Witold Tomczak valdes till ledamot av Polens parlament (Sejm) den 21 september 1997 och den 23 september 2001. Efter anslutningsfördragets undertecknande den 16 april 2003 blev han observatör. Från 1 maj 2004 till 19 juli 2004 var han ledamot av Europaparlamentet. Den 13 juni 2004 valdes han till ledamot av Europaparlamentet och hans uppdrag i Polens parlament avslutades den 16 juni 2004.

B.  Witold Tomczak anklagas för att ha förolämpat två polismän i tjänst i Ostrów Wielkopolski den 26 juni 1999, vilket innebär ett brott mot artikel 226.1 i den polska strafflagen. Den allmänna åklagaren uppmanade den 13 juni 2000 parlamentet Sejm att upphäva Witold Tomczaks parlamentariska immunitet. Witold Tomczak gick den 4 oktober 2000 med på att ställas till svars i ärendet, i enlighet med artikel 105.4 i Polens konstitution. Efter det att Witold Tomczak upprepade gånger uteblivit från förhandlingarna beslutade distriktsrätten i Ostrów Wielkopolski den 10 januari 2005 att i enlighet med artikel 377.3 i den polska straffprocessrätten fortsätta med rättegången i hans frånvaro.

C.  Witold Tomczak meddelade domstolen den 30 april 2005 att han hade begärt att Europaparlamentet skulle fastställa hans immunitet. Domstolen sköt upp rättegången den 30 maj 2005 och uppmanade distriktsåklagaren i Warszawa Praga-Pólnoc att uppge huruvida det skulle inges en begäran om upphävande av Witold Tomczaks immunitet. Enligt allmänna åklagarmyndighetens åsikt behövs ingen sådan begäran. Polens författningsdomstol beslutade den 28 november 2001 att en begäran om upphävande av immunitet inte är nödvändig när det gäller handlingar som begåtts innan vederbörande blivit ledamot av Polens parlament.

D.  Witold Tomczak hävdar att allmänna åklagaren borde ha ingett en begäran om upphävande av hans immunitet till Polens parlament innan åtal väcktes, och eftersom han valts till ledamot av Europaparlamentet var det till detta parlament och inte till det polska parlamentet Sejm som han ställt sin begäran om fastställelse av hans immunitet.

E.  Witold Tomczak uppger att det straffrättsliga förfarandet mot honom inte är opartiskt, att det utövas politiska påtryckningar på de rättsvårdande myndigheterna, att förfalskade bevis inges och att opålitliga vittnen framträder i rättegången.

F.  Mot bakgrund av den information som inkommit skyddas Witold Tomczak inte av parlamentarisk immunitet med avseende på något av de krav som kommit till Europaparlamentets talmans kännedom.

G.  Den parlamentariska immuniteten utgör en del av parlamentets privilegier. Den kan därför inte utövas eller dras tillbaka av en enskild parlamentsledamot, utan endast av institutionen som helhet.

H.  Utan att det påverkar Witold Tomczaks skrivelse om att han önskar dra tillbaka begäran om fastställelse av hans immunitet, betonas att ärendet icke desto mindre måste prövas uttömmande för att garantera att parlamentets privilegier har respekterats på ett korrekt sätt.

1.  Europaparlamentet beslutar att inte fastställa Witold Tomczaks immunitet och privilegier.

(1) Mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier, svensk specialutgåva I, s. 203 och mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl., svensk specialutgåva VIII, s. 703.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om riktlinjer för transeuropeiska energinät och om upphävande av besluten nr 96/391/EG och nr 1229/2003/EG (10720/1/2005 – C6-0016/2006 – 2003/0297(COD))

P6_TA(2006)0118 A6-0071/2006

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (10720/1/2005 – C6-0016/2006),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0742)(2),

–   med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2005)0716)(3),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0071/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 4 april 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2006/EG om riktlinjer för transeuropeiska energinät och om upphävande av beslut 96/391/EG och beslut nr 1229/2003/EG

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 156,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(4),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(5), och

av följande skäl:

(1)  Sedan Europaparlamentet och rådet antog beslut nr 1229/2003/EG av den 26 juni 2003 om en serie riktlinjer för transeuropeiska energinät(6), har det blivit nödvändigt att fullt ut integrera de nya medlemsstaterna, anslutningsländerna och kandidatländerna i dessa riktlinjer och att vid behov ytterligare anpassa riktlinjerna till Europeiska unionens nya närhetspolitik.

(2)  Prioriteringarna för de transeuropeiska energinäten beror på att den inre marknaden för energi har blivit öppnare och mer konkurrensbetonad till följd av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el(7) och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas(8). Prioriteringarna ligger i linje med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Stockholm den 23-24 mars 2001 beträffande utvecklingen av den infrastruktur som krävs för en fungerande energimarknad. En särskild ansträngning bör göras för att nå målet att öka användningen av förnybara energikällor i syfte att främja politiken för hållbar utveckling. Detta mål får dock inte störa marknadens normala jämvikt på ett orimligt sätt. Även målen för gemenskapens transportpolitik bör beaktas fullt ut, särskilt möjligheten att minska vägtrafiken genom användning av rörledningar.

(3)  Detta beslut driver utvecklingen närmare det mål för nivån av sammankopplingen mellan medlemsstaternas elnät som Europeiska rådet enades om vid mötet i Barcelona den 15−16 mars 2002, och därigenom förbättra nätens tillförlitlighet och integritet samt garantera försörjningstrygghet och en väl fungerande inre marknad.

(4)  Byggande och underhåll av energiinfrastruktur bör i regel omfattas av marknadsprinciper. Detta ligger också i linje med de gemensamma reglerna för fullbordandet av den inre marknaden för energi och med de gemensamma reglerna för konkurrensrätt, vilka syftar till att skapa en öppnare och mer konkurrensbetonad inre marknad för energi. Finansiellt stöd från gemenskapen för byggande och underhåll bör därför även fortsättningsvis endast beviljas i undantagsfall. Sådana undantag bör vara välmotiverade.

(5)  Energiinfrastruktur bör byggas och underhållas så att den inre marknaden för energi fungerar väl, med beaktande av befintliga förfaranden för samråd med berörda personer, samtidigt som hänsyn tas till strategiska kriterier och, i förekommande fall, kriterier för samhällsomfattande tjänster samt skyldigheter att tillhandahålla offentliga tjänster.

(6)  Med tanke på eventuella synergieffekter mellan naturgasnät och olefinnät bör lämplig vikt läggas vid utveckling och integrering av olefinnät för att tillgodose gemenskapsindustriernas behov av olefingaser.

(7)  Prioriteringarna för de transeuropeiska energinäten är också en följd av att dessa får allt större betydelse när det gäller att trygga och diversifiera gemenskapens energiförsörjning, integrera de nya medlemsstaternas, anslutningsländernas och kandidatländernas energinät och se till att energinäten i gemenskapen och grannländerna samordnas, efter samråd med de berörda medlemsstaterna. Gemenskapens grannländer spelar nämligen en viktig roll i gemenskapens energipolitik. De tillgodoser en stor del av gemenskapens naturgasbehov, är viktiga partner när det gäller transitering av primär energi till gemenskapen och kommer att bli allt viktigare aktörer på gemenskapens inre marknader för gas och el.

(8)  Det är nödvändigt att bland de projekt som rör transeuropeiska energinät föra fram prioriterade projekt som är särskilt viktiga för en väl fungerande inre marknad för energi eller försörjningstryggheten på energiområdet. Dessutom måste de mest högprioriterade projekten förklaras vara av europeiskt intresse och vid behov samordnas bättre.

(9)  Vid insamling av den information som krävs enligt detta beslut bör kommissionen och medlemsstaterna i möjligaste mån använda den information om projekt av europeiskt intresse som redan finns för att undvika dubbelarbete. Sådan information kan exempelvis redan finnas inom ramen för rådets förordning (EG) nr 2236/95 av den 18 september 1995 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området för transeuropeiska nät(9), inom ramen för annan gemenskapslagstiftning som erbjuder samfinansiering av projekt för transeuropeiska nät samt de beslut som godkänner enskilda projekt enligt sådan lagstiftning samt inom ramen för direktiven 2003/54/EG och 2003/55/EG om gemensamma regler för den inre el- och naturgasmarknaden.

(10)  Förfarandet för att identifiera projekt av gemensamt intresse som rör transeuropeiska energinät bör säkerställa en smidig tillämpning av förordning (EG) nr 2236/95. I det förfarandet bör man skilja på två nivåer, nämligen en första nivå där man tar fram ett begränsat antal kriterier för identifiering av sådana projekt, och en andra nivå där man ingående beskriver projekten, så kallade specifikationer.

(11)  I enlighet med förordning (EG) nr 2236/95, bör lämplig prioritet ges åt finansiering av projekt som förklaras vara av europeiskt intresse. När medlemsstaterna anmäler projekt inom ramen för övriga gemenskapsfinansieringsinstrument bör särskild uppmärksamhet ges åt projekt som förklaras vara av europeiskt intresse.

(12)  För de flesta projekt som förklaras vara av europeiskt intresse kan en kraftig försening eller ett allvarligt hot om försening innebära en förväntad försening på mellan ett till två år.

(13)  Eftersom projektens specifikationer kan komma att ändras, kan de endast betraktas som vägledande. Kommissionen bör därför vara bemyndigad att uppdatera dem. Eftersom projekten kan få betydande politiska, miljömässiga och ekonomiska konsekvenser, är det viktigt att skapa en lämplig jämvikt mellan rättslig kontroll, å ena sidan, och flexibilitet vid fastställandet av vilka projekt som bör tilldelas gemenskapsstöd, å andra sidan.

(14)  När projekt av europeiskt intresse, delar av projekt av europeiskt intresse eller grupper av projekt av europeiskt intresse stöter på svårigheter vid genomförandet skulle en europeisk samordnare kunna hjälpa till genom att uppmuntra samarbete mellan alla berörda parter och genom att säkerställa lämplig övervakning för att hålla gemenskapen informerad om framstegen. En europeisk samordnares tjänster bör också vara tillgängliga för andra projekt på begäran från de berörda medlemsstaterna.

(15)  Medlemsstaterna bör uppmanas att samordna genomförandet av vissa projekt, särskilt gränsöverskridande projekt eller delar av gränsöverskridande projekt.

(16)  Bättre förutsättningar bör skapas för utvecklingen och byggandet av transeuropeiska energinät, främst genom att stimulera tekniskt samarbete mellan de enheter som har ansvar för näten, genom att underlätta genomförandet av tillståndsförfaranden för nätprojekt i medlemsstaterna för att undvika förseningar och genom att vid behov mobilisera gemenskapens fonder, instrument och finansiella program för nätprojekt. Gemenskapen bör stödja de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att eftersträva detta mål.

(17)  Eftersom den budget som avsatts för transeuropeiska energinät huvudsakligen är avsedd att finansiera genomförbarhetsstudier är det gemenskapens strukturfonder, finansiella program och instrument som vid behov kan göra det möjligt att finansiera sådana, särskilt interregionala, sammankopplingsnät.

(18)  Projekt av gemensamt intresse, de därtill hörande specifikationerna och prioriterade projekt, framför allt de av europeiskt intresse, bör identifieras utan att detta påverkar resultatet av miljökonsekvensbeskrivningarna av projekt, planer eller program.

(19)  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(10).

(20)  Kommissionen bör regelbundet utarbeta en rapport om genomförandet av detta beslut.

(21)  Sådan information som måste utbytas eller översändas till kommissionen i enlighet med bestämmelserna i detta beslut finns sannolikt oftast hos företagen. Medlemsstaterna kan därför behöva samarbeta med dessa företag för att få denna information.

(22)  Rådets beslut 96/391/EG av den 28 mars 1996 om fastställandet av en serie åtgärder för att skapa en gynnsammare situation för utbyggnad av transeuropeiska nät inom energisektorn(11) och beslut nr 1229/2003/EG bör upphävas, eftersom de har samma syfte och räckvidd som det här beslutet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I detta beslut definieras arten av och räckvidden för gemenskapens insatser för att fastställa riktlinjer för transeuropeiska energinät. I detta beslut fastställs en serie riktlinjer som omfattar mål, prioriteringar och huvudlinjer för gemenskapens insatser vad avser transeuropeiska energinät. I riktlinjerna anges projekt som är av gemensamt intresse och prioriterade projekt, även sådana av europeiskt intresse, i fråga om de transeuropeiska näten för el och gas.

Artikel 2

Räckvidd

Artikel 3

Mål

Artikel 4

Prioriterade insatser

Artikel 5

Insatser

Artikel 6

Projekt av gemensamt intresse

1.  Följande allmänna kriterier skall tillämpas när ett beslut fattas om identifiering, ändringar, specifikationer eller framställningar om uppdatering av projekt av gemensamt intresse:

Bedömningen av den ekonomiska bärkraften skall grunda sig på en lönsamhetsanalys, där hänsyn skall tas till alla kostnader och intäkter, även på medellång och/eller lång sikt, i samband med miljöaspekter, försörjningstrygghet och bidraget till ekonomisk och social sammanhållning. För projekt av gemensamt intresse som berör en medlemsstats territorium skall denna medlemsstats godkännande krävas.

2.  Tilläggskriterier för identifiering av projekt av gemensamt intresse anges i bilaga II. Ändringar av de tilläggskriterier för identifiering av projekt av gemensamt intresse som anges i bilaga II skall fastställas i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget.

3.  Endast de projekt i bilaga III som uppfyller kriterierna i punkt 1 och i bilaga II skall vara berättigade till gemenskapens finansiella stöd enligt förordning (EG) nr 2236/95.

4.  De vägledande projektspecifikationerna, inklusive en detaljerad – och vid behov också geografisk – beskrivning av projekten, återges i bilaga III. Specifikationerna skall uppdateras i enlighet med förfarandet i artikel 14.2. Uppdateringarna skall vara av teknisk art och begränsas till tekniska ändringar av projekt, modifiering av en del av den specificerade sträckningen eller en begränsad justering av projektets lokalisering.

5.  Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som de finner nödvändiga för att underlätta och påskynda slutförandet av projekt av gemensamt intresse och minimera förseningarna, med beaktande av gemenskapslagstiftningen och internationella miljökonventioner, särskilt vad gäller projekt som förklarats vara av europeiskt intresse. I synnerhet skall nödvändiga tillståndsförfaranden slutföras skyndsamt.

6.  Om delar av projekt av gemensamt intresse är belägna inom tredjeländers territorium, får kommissionen genom överenskommelse med berörda medlemsstater lägga fram förslag, när så är lämpligt, inom ramen för gemenskapens avtal med berörda tredjeländer och, i fråga om tredjeländer som är parter i energistadgefördraget, i enlighet med energistadgefördraget och andra multilaterala avtal, för att få de berörda tredjeländerna att erkänna projekten som projekt av ömsesidigt intresse och på så sätt underlätta projektens genomförande.

Artikel 7

Prioriterade projekt

1.  De projekt av gemensamt intresse som avses i artikel 6.3 och som omfattas av axlarna för prioriterade projekt enligt bilaga I skall vara prioriterade i fråga om gemenskapens finansiella stöd enligt förordning (EG) nr 2236/95. Ändringar i bilaga I skall beslutas i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget.

2.  När det gäller gränsöverskridande investeringsprojekt skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det faktum att sådana projekt ökar kapaciteten för sammankoppling av två eller flera medlemsstater och därigenom ökar försörjningstryggheten i hela Europa behandlas som ett bedömningskriterium av de behöriga nationella myndigheterna, i enlighet med nationella tillståndsförfaranden.

3.  Berörda medlemsstater och kommissionen skall, var och en inom sitt behörighetsområde, tillsammans med de ansvariga företagen sträva efter att främja genomförandet av de prioriterade projekten, särskilt gränsöverskridande projekt.

4.  Prioriterade projekt skall vara förenliga med en hållbar utveckling och skall uppfylla minst ett av följande kriterier:

Artikel 8

Projekt av europeiskt intresse

1.  Ett urval av projekt som omfattas av axlarna för prioriterade projekt enligt artikel 7 och som är av gränsöverskridande art eller som på ett betydande sätt påverkar gränsöverskridande överföringskapacitet förklaras härmed vara projekt av europeiskt intresse. Sådana projekt anges i bilaga I.

2.  När projekt väljs ut inom ramen för de transeuropeiska energinätens budget i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 2236/95, skall de projekt som förklarats vara av europeiskt intresse prioriteras på lämpligt sätt.

3.  När projekt väljs ut inom ramen för andra samfinansieringsfonder i gemenskapen, skall särskild uppmärksamhet riktas mot projekt som förklarats vara av europeiskt intresse.

4.  Om utvecklingen av ett projekt som förklarats vara av europeiskt intresse är kraftigt försenat eller riskerar att kraftigt försenas, får kommissionen uppmana den berörda medlemsstaten att se till att skälen till förseningen anges inom tre månader.

För projekt som förklarats vara av europeiskt intresse och för vilka en europeisk samordnare har utsetts skall den europeiska samordnaren i sin rapport ange skälen till förseningen.

5.  Fem år efter slutförandet av ett projekt eller en del av ett projekt som förklarats vara av europeiskt intresse skall kommissionen, med hjälp av den kommitté som avses i artikel 14.1, göra en bedömning av projektet som skall innefatta projektets socioekonomiska effekter, miljökonsekvenser och dess följder för handeln mellan medlemsstaterna, den territoriella sammanhållningen och den hållbara utvecklingen. Kommissionen skall informera den kommitté som avses i artikel 14.1 om resultatet av bedömningen.

6.  För alla projekt som förklarats vara av europeiskt intresse, särskilt gränsöverskridande delar, skall de berörda medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder som garanterar att:

De gemensamma samordningsmötena skall organiseras utifrån projektets särskilda behov, såsom projektets utvecklingsfas och förväntade eller uppkomna svårigheter. De gemensamma samordningsmötena skall framför allt behandla utvärderingen och de offentliga samråden. De berörda medlemsstaterna skall se till att kommissionen informeras om de gemensamma samordningsmötena och informationsutbytet.

Artikel 9

Genomförande av projekt av europeiskt intresse

1.  Projekt av europeiskt intresse skall genomföras snabbt.

2.  Kommissionen skall, i nära samarbete med den kommitté som avses i artikel 14.1, lägga fram en rapport vartannat år om utvecklingen av de projekt som anges i punkt 1. För projekt som förklarats vara av europeiskt intresse och för vilka en europeisk samordnare har utsetts skall de årliga rapporterna som läggs fram av den europeiska samordnaren ersätta tvåårsrapporterna.

Artikel 10

Europeisk samordnare

1.  När ett projekt som förklarats vara av europeiskt intresse blir kraftigt försenat eller stöter på svårigheter, även i de fall då tredjeländer är inblandade, får kommissionen i överenskommelse med de berörda medlemsstaterna och efter samråd med Europaparlamentet utse en europeisk samordnare. Vid behov får även medlemsstaterna begära att kommissionen utser en europeisk samordnare för andra projekt för transeuropeiska energinät.

2.  Den europeiska samordnaren skall framför allt utses på grundval av sina erfarenheter med europeiska institutioner och sin kunskap om energipolitik, finansiering av stora projekt samt socioekonomisk och miljörelaterad utvärdering av stora projekt.

3.  I beslutet om den europeiska samordnarens utnämning skall det anges hur samordnaren skall utföra sina uppgifter.

4.  Den europeiska samordnaren skall

5.  De berörda medlemsstaterna skall samarbeta med den europeiska samordnaren då samordnaren utför de uppgifter som anges i punkt 4.

6.  Kommissionen får inhämta ett yttrande från den europeiska samordnaren i samband med granskningen av ansökningar om gemenskapsmedel till projekt eller projektgrupper för vilka den europeiska samordnaren utsetts.

7.  Samordningsnivån måste stå i proportion till projektets kostnad för att undvika onödig administration.

Artikel 11

Bättre förutsättningar

1.  För att bidra till att skapa bättre förutsättningar för utvecklingen av transeuropeiska energinät och deras driftskompatibilitet skall gemenskapen beakta medlemsstaternas insatser i enlighet med det målet, fästa den största vikt vid och vid behov främja följande åtgärder:

2.  Kommissionen skall, i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna, göra allt för att främja samordningen av åtgärderna som avses i punkt 1.

3.  De beslut som är nödvändiga för genomförandet av de åtgärder som avses i punkt 1 a och b skall fattas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 14.2.

Artikel 12

Följder för konkurrensen

Vid bedömningen av projekt skall följderna för konkurrensen och försörjningstryggheten beaktas. Privat finansiering eller finansiering genom berörda ekonomiska aktörer skall vara den huvudsakliga finansieringskällan och skall uppmuntras. I enlighet med bestämmelserna i fördraget skall all snedvridning av konkurrensen mellan marknadsaktörerna undvikas.

Artikel 13

Begränsningar

1.  Detta beslut skall inte påverka en medlemsstats eller gemenskapens finansiella åtaganden.

2.  Detta beslut skall inte påverka resultatet av miljökonsekvensbeskrivningar av projekt, planer eller program som definierar ramarna för framtida tillstånd för sådana projekt. Resultatet av miljökonsekvensbeskrivningar, om sådana krävs i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning, skall beaktas innan det verkligen fattas beslut om projektens genomförande i enlighet med relevant gemenskapslagstiftning.

Artikel 14

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.  Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 15

Rapport

Kommissionen skall vartannat år utarbeta en rapport om genomförandet av detta beslut och överlämna rapporten till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Kommissionen skall i sin rapport uppmärksamma genomförandet av de prioriterade projekt som rör gränsöverskridande förbindelser enligt punkterna 2, 4 och 7 i bilaga II, och de framsteg som gjorts vid genomförandet av dessa samt hur de har finansierats, särskilt när det gäller andelen gemenskapsmedel.

Artikel 16

Upphävande

Beslut 96/391/EG och beslut nr 1229/2003/EG skall upphöra att gälla.

Artikel 17

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 18

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

TRANSEUROPEISKA ENERGINÄT

Axlarna för prioriterade projekt, inbegripet anläggningar för projekt av europeiskt intresse, enligt artiklarna 7 och 8

Förteckning över prioriterade projekt, inbegripet projekt av europeiskt intresse, inom varje axel

ELNÄT

EL.1  Frankrike – Belgien – Nederländerna – Tyskland:

Förstärkningar av elnäten för att åtgärda överbelastning i Beneluxstaterna.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Förbindelse Avelin (FR) − Avelgem (BE)

Förbindelse Moulaine (FR) − Aubange (BE)

EL.2  Italiens gränser mot Frankrike, Österrike, Slovenien och Schweiz:

Ökad sammankopplingskapacitet mellan elnäten.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Förbindelse Lienz (AT) − Cordignano (IT)

Ny sammankoppling mellan Italien och Slovenien

Förbindelse Udine Ovest (IT) − Okroglo (SI)

Förbindelse S. Fiorano (IT) − Nave (IT) − Gorlago (IT)

Förbindelse Venedig Nord (IT) − Cordignano (IT)

Förbindelse St. Peter (AT) − Tauern (AT)

Förbindelse Südburgenland (AT) − Kainachtal (AT)

Österrike − Italien (Thaur-Brixen) sammankoppling via järnvägstunneln genom Brennerpasset

EL.3  Frankrike – Spanien – Portugal:

Ökad sammankopplingskapacitet mellan dessa länders elnät samt Iberiska halvöns elnät och utveckling av kraftledningsnät i öregioner.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Förbindelse Sentmenat (ES) − Becanó (ES) − Baixas (FR)

Förbindelse Valdigem (PT) − Douro Internacional (PT) − Aldeadávila (ES) och Douro Internacional-anläggningarna

EL.4  Grekland – länderna på Balkanhalvön – UCTE-systemet:

Utbyggnad av elinfrastrukturen för att ansluta Grekland till UCTE-systemet och för att göra det möjligt att utveckla sydöstra Europas elmarknad.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Förbindelse Filippi (EL) − Hamidabad (TR)

EL.5  Förenade kungariket – Kontinentaleuropa och norra Europa:

Upprättande/ökning av sammankopplingskapacitet mellan elnäten och eventuell integrering av vindenergi genererad till havs.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Undervattenskabel mellan England (UK) och Nederländerna

EL.6  Irland – Förenade kungariket:

Ökad sammankopplingskapacitet mellan elnäten och eventuell integrering av vindenergi genererad till havs.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Undervattenskabel mellan Irland och Wales (UK)

EL.7  Danmark – Tyskland – Östersjöringen (inklusive Norge – Sverige – Finland – Danmark – Tyskland – Polen – de baltiska staterna – Ryssland):

Ökad sammankopplingskapacitet mellan elnäten och eventuell integrering av vindenergi genererad till havs.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Förbindelse Kassø (DK) − Hamburg/Dollern (DE)

Förbindelse Hamburg/Krümmel (DE) − Schwerin (DE)

Förbindelse Kassø (DK) − Revsing (DK) − Tjele (DK)

Förbindelse V. Hassing (DK) − Trige (DK)

Undervattenskabel Skagerrak 4 Danmark – Norge

Förbindelse Polen − Litauen, inklusive nödvändiga förstärkningar av det polska elnätet och PL-DE-profilen för att göra deltagande i den inre marknaden för energi möjligt.

Undervattenskabel Finland −Estland (Estlink)

Undervattenskabeln Fennoscan Finland − Sverige

Halle/Saale (DE) − Schweinfurt (DE)

EL.8  Tyskland – Polen – Tjeckien – Slovakien – Österrike – Ungern – Slovenien:

Ökad sammankopplingskapacitet mellan elnäten.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Förbindelse Neuenhagen (DE) − Vierraden (DE) − Krajnik (PL)

Förbindelse Dürnrohr (AT) − Slavětice (CZ)

Ny sammankoppling mellan Tyskland och Polen

Vel'ké Kapušany (SK) − Lemešany (SK) − Moldava (SK) − Sajóivánka (HU)

Gabčíkovo (SK) − Veľký Ďur (SK)

Stupava (SK) − sydöstra Wien (AT)

EL.9  Medlemsstaterna i Medelhavsområdet – Medelhavsringen:

Ökad sammankopplingskapacitet mellan medlemsstaterna i Medelhavsområdet och Marocko – Algeriet – Tunisien – Libyen – Egypten – länderna i Främre Orienten – Turkiet.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Elförbindelse för att sammankoppla Tunisien och Italien

GASNÄT

NG.1  Förenade kungariket – norra Kontinentaleuropa, inklusive Nederländerna, Belgien, Danmark, Sverige och Tyskland – Polen – Litauen – Lettland – Estland – Finland – Ryssland:

Gasledningar för att förbinda några av de största gaskällorna i Europa, förbättra nätens driftskompatibilitet och öka försörjningstryggheten, inklusive naturgasledningarna till havs från Ryssland till EU och på land från Ryssland till Polen och Tyskland, byggande av nya ledningar och ökning av nätkapaciteten i och mellan Tyskland, Danmark och Sverige samt i och mellan Polen, Tjeckien, Slovakien, Tyskland och Österrike.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

North European-gasledningen

Jamal − Europa-gasledningen

Naturgasledning som sammankopplar Danmark, Tyskland och Sverige

Ökning av överföringskapaciteten på axeln Tyskland − Belgien − Förenade kungariket

NG.2  Algeriet – Spanien – Italien – Frankrike – norra Kontinentaleuropa:

Byggande av nya naturgasledningar från Algeriet till Spanien, Frankrike och Italien samt en ökning av nätkapaciteten i och mellan Spanien, Frankrike och Italien.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Gasledning Algeriet − Tunisien − Italien

Gasledning Algeriet − Italien via Sardinien och Korsika med en grenledning till Frankrike

Gasledningen Medgas (Algeriet − Spanien − Frankrike − Kontinentaleuropa)

NG.3  Länderna vid Kaspiska havet – Mellanöstern – Europeiska unionen:

Nya naturgasledningsnät till Europeiska unionen från nya gaskällor, inklusive naturgasledningar Turkiet − Grekland, Grekland − Italien, Turkiet − Österrike samt Grekland − Slovenien − Österrike (via västra Balkan)

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Gasledning Turkiet − Grekland − Italien

Gasledning Turkiet − Österrike

NG.4  LNG-terminaler i Belgien, Frankrike, Spanien, Portugal, Italien, Grekland, Cypern och Polen: Diversifiering av försörjningskällor och inloppspunkter, även LNG-terminalernas förbindelser med överföringsnätet.

NG.5  Lagringsutrymmen under jord för naturgas i Spanien, Portugal, Frankrike, Italien, Grekland och Östersjöområdet:

Kapacitetsökning i Spanien, Frankrike, Italien och Östersjöområdet och byggande av de första lagringsutrymmena i Portugal, Grekland och Litauen.

NG.6  Medlemsstaterna i Medelhavsområdet – östra Medelhavsringen:

Upprättande och ökning av kapaciteten i naturgasledningarna mellan medlemsstaterna i Medelhavsområdet och Libyen – Egypten – Jordanien – Syrien – Turkiet.

Följande projekt av europeiskt intresse ingår:

Gasledning Libyen − Italien

BILAGA II

TRANSEUROPEISKA ENERGINÄT

Tilläggskriterier för identifiering av projekt av gemensamt intresse enligt artikel 6.2

ELNÄT

1.  Utbyggnad av elnät på öar och i isolerade områden, randområden och de yttersta randområdena, samtidigt som en diversifiering av energikällorna och ökad användning av förnybara energikällor främjas, samt vid behov anslutning av elnäten i dessa områden:

–  Irland – Förenade kungariket (Wales)

–  Grekland (öarna)

–  Italien (Sardinien) – Frankrike (Korsika) – Italien (fastlandet)

–  Förbindelser i öregioner, inklusive förbindelser med fastlandet

–  Förbindelser i Frankrikes, Spaniens och Portugals yttersta randområden

2.  Utbyggnad av de elförbindelser mellan medlemsstaterna som krävs för att den inre marknaden skall fungera och för att skapa tillförlitliga och driftsäkra elnät:

–  Frankrike – Belgien – Nederländerna – Tyskland

–  Frankrike – Tyskland

–  Frankrike – Italien

–  Frankrike – Spanien

–  Portugal – Spanien

–  Finland – Sverige

–  Finland – Estland – Lettland – Litauen

–  Österrike – Italien

–  Italien – Slovenien

–  Österrike – Italien – Slovenien – Ungern

–  Tyskland – Polen

–  Tyskland – Polen – Tjeckien − Österrike – Slovakien – Ungern

–  Ungern − Slovakien

–  Ungern − Österrike

–  Polen – Litauen

–  Irland – Förenade kungariket (Nordirland)

–  Österrike − Tyskland − Slovenien − Ungern

–  Nederländerna – Förenade kungariket

–  Tyskland – Danmark – Sverige

–  Grekland – Italien

–  Ungern − Slovenien

–  Malta − Italien

–  Finland − Estland

–  Italien − Slovenien

3.  Utbyggnad av elförbindelser i medlemsstaterna när så krävs för att förbindelserna mellan medlemsstaterna skall kunna utnyttjas, för att den inre marknaden skall fungera väl eller förnybara energikällor skall kunna anslutas:

–  Samtliga medlemsstater

4.  Utbyggnad av elförbindelser med icke-medlemsstater, särskilt kandidatländerna, för att på så sätt bidra till driftskompatibla, tillförlitliga och driftsäkra kraftledningsnät eller till elförsörjningen inom Europeiska gemenskapen:

–  Tyskland – Norge

–  Nederländerna – Norge

–  Sverige – Norge

–  Förenade kungariket – Norge

–  Östersjöringen: Tyskland – Polen – Vitryssland – Ryssland – Litauen – Lettland – Estland – Finland – Sverige – Norge – Danmark

–  Norge – Sverige – Finland – Ryssland

–  Medelhavsringen: Frankrike – Spanien – Marocko – Algeriet – Tunisien – Libyen – Egypten – länderna i Främre Orienten – Turkiet – Grekland – Italien

–  Grekland – Turkiet

–  Italien – Schweiz

–  Österrike − Schweiz

–  Ungern − Rumänien

–  Ungern − Serbien

–  Ungern − Kroatien

–  Italien − Tunisien

–  Grekland – länderna på Balkanhalvön

–  Spanien – Marocko

–  Spanien − Andorra − Frankrike

–  EU – länderna på Balkanhalvön – Vitryssland – Ryssland – Ukraina

–  Svartahavsringen: Ryssland – Ukraina – Rumänien – Bulgarien – Turkiet – Georgien

–  Bulgarien − f.d. jugoslaviska republiken Makedonien/Grekland − Albanien − Italien eller Bulgarien − Grekland − Italien

5.  Insatser för att förbättra funktionen hos de sammankopplade elnäten på den inre marknaden, särskilt för att identifiera flaskhalsar och felande länkar, utveckla lösningar för att hantera överbelastning samt anpassa prognosmetoder och metoder för drift av elnäten:

–  Identifiering av flaskhalsar och felande länkar, särskilt gränsöverskridande sådana, inom elnäten.

–  Utveckling av lösningar för styrning av elflödet för att hantera problemen med överbelastning av elnäten.

–  Nödvändig anpassning av prognosmetoderna och metoderna för drift av elnäten för att den inre marknaden skall fungera väl och för användning av en stor procentandel förnybara energikällor.

GASNÄT

6.  Införande av naturgas i nya områden, i huvudsak öar, isolerade områden, randområden och de yttersta randområdena, samt utveckling av naturgasnät i dessa områden:

–  Förenade kungariket (Nordirland)

–  Irland

–  Spanien

–  Portugal

–  Grekland

–  Sverige

–  Danmark

–  Italien (Sardinien)

–  Frankrike (Korsika)

–  Cypern

–  Malta

–  De yttersta randområdena i Frankrike, Spanien och Portugal

7.  Utbyggnad av naturgasförbindelser för att täcka den inre marknadens behov eller öka försörjningstryggheten, inklusive anslutning av fristående naturgas- och olefingasnät:

–  Irland – Förenade kungariket

–  Frankrike – Spanien

–  Frankrike – Schweiz

–  Portugal – Spanien

–  Österrike – Tyskland

–  Österrike – Ungern

–  Österrike – Ungern – Slovakien – Polen

–  Polen − Tjeckien

–  Slovakien − Tjeckien − Tyskland − Österrike

–  Österrike – Italien

–  Grekland –länder på Balkanhalvön

–  Österrike – Ungern – Rumänien – Bulgarien – Grekland – Turkiet

–  Frankrike – Italien

–  Grekland – Italien

–  Österrike – Tjeckien

–  Tyskland – Tjeckien – Österrike – Italien

–  Österrike – Slovenien – Kroatien

–  Ungern − Kroatien

–  Ungern − Rumänien

–  Ungern − Slovakien

–  Ungern − Ukraina

–  Slovenien − länderna på Balkanhalvön

–  Belgien − Nederländerna − Tyskland

–  Förenade kungariket – Nederländerna – Tyskland

–  Tyskland – Polen

–  Danmark – Förenade kungariket

–  Danmark – Tyskland – Sverige

–  Danmark − Nederländerna

8.  Utbyggnad av kapaciteten för att ta emot flytande naturgas (LNG) och lagra naturgas i den omfattning som krävs för att tillgodose efterfrågan och reglera gastillförselsystem, samt diversifiera källor och tillförselvägar:

–  Samtliga medlemsstater

9.  Utbyggnad av naturgastransportkapaciteten (gastillförselledningar) i den omfattning som krävs för att tillgodose efterfrågan och diversifiera försörjningen från interna och externa källor samt tillförselvägar:

–  Nordiska gasnätet: Norge – Danmark – Tyskland – Sverige – Finland – Ryssland – de baltiska staterna – Polen

–  Algeriet – Spanien – Frankrike

–  Ryssland – Ukraina – EU

–  Ryssland – Vitryssland – Ukraina – EU

–  Ryssland – Vitryssland – EU

–  Ryssland – Östersjön – Tyskland

–  Ryssland − de baltiska staterna − Polen − Tyskland

–  Tyskland − Tjeckien − Polen − Tyskland − andra medlemsstater

–  Libyen – Italien

–  Tunisien – Libyen – Italien

–  Länderna vid Kaspiska havet – EU

–  Ryssland – Ukraina – Moldavien – Rumänien – Bulgarien – Grekland – Slovenien − andra länder på Balkanhalvön

–  Ryssland – Ukraina – Slovakien – Ungern – Slovenien – Italien

–  Nederländerna – Tyskland – Schweiz – Italien

–  Belgien – Frankrike – Schweiz – Italien

–  Danmark – Polen

–  Norge – Ryssland – EU

–  Irland

–  Algeriet – Italien – Frankrike

–  Algeriet − Tunisien − Italien

–  Mellanöstern – östra Medelhavsringen – EU

–  Anläggning för blandning i Winksele på nord-syd-axeln (blandning av vätgas med kväve)

–  Uppgradering av kapaciteten på öst-väst-axeln: Zeebrugge − Eynatten

10.  Insatser för att förbättra funktionen hos de sammankopplade naturgasnäten på den inre marknaden och i transitländer, särskilt för att identifiera flaskhalsar och felande länkar, utveckla lösningar för att hantera överbelastning samt anpassa prognosmetoder och metoder för effektiv och säker drift av naturgasnäten:

–  Identifiering av flaskhalsar och felande länkar, särskilt gränsöverskridande sådana, inom naturgasnäten.

–  Utveckling av lösningar för styrning av naturgasflödet för att hantera problemen med överbelastning av gasnäten.

–  Nödvändig anpassning av prognosmetoderna och metoderna för drift av naturgasnäten för att den inre marknaden skall fungera väl.

–  Förbättring av den totala prestandan, säkerheten och tillförlitligheten hos naturgasnäten i transitländer.

11.  Utveckling och integrering av den transportkapacitet för olefingaser som behövs för att tillgodose efterfrågan på den inre marknaden:

–  Samtliga medlemsstater

BILAGA III

TRANSEUROPEISKA ENERGINÄT

Projekt av gemensamt intresse och därtill hörande specifikationer, för närvarande fastställda enligt kriterierna i bilaga II

ELNÄT

1.  Utbyggnad av elnät i isolerade områden.

1.1  Undervattenskabel Irland – Wales (UK).

1.2  Anslutning av södra Kykladerna (EL) (till det sammanlänkade systemet).

1.  3 30 kV förbindelse via undervattenskabel mellan öarna Faial, Pico och São Jorge (Azorerna, PT).

1.4  Anslutning och förstärkning av kraftledningsnätet på öarna Terceira, Faial och São Miguel (Azorerna, PT).

1.5  Anslutning och förstärkning av kraftledningsnätet på Madeira (PT).

1.6  Undervattenskabel Sardinien (IT) – Italien (fastlandet).

1.7  Undervattenskabel Korsika (FR) – Italien.

1.8  Förbindelse Italien (fastlandet) – Sicilien (IT): Fördubbling av förbindelsen Sorgente (IT) – Rizziconi (IT).

1.9  Nya förbindelser på Balearerna och Kanarieöarna (ES).

2.  Utbyggnad av elförbindelserna mellan medlemsstaterna.

2.1  Förbindelse Moulaine (FR) – Aubange (BE).

2.2  Förbindelse Avelin (FR) – Avelgem (BE).

2.3  Sammankoppling mellan Tyskland och Belgien.

2.4  Förbindelse Vigy (FR) – Marlenheim (FR).

2.5  Förbindelse Vigy (FR) – Uchtelfangen (DE).

2.6  Fastransformator i La Praz (FR).

2.7  Ytterligare kapacitetsökning genom befintlig samtrafik mellan Frankrike och Italien.

2.8  Ny sammankoppling mellan Frankrike och Italien.

2.9  Ny sammankoppling genom Pyrenéerna mellan Frankrike och Spanien.

2.10  Förbindelse i östra Pyrenéerna mellan Frankrike och Spanien.

2.11  Förbindelser mellan norra Portugal och nordvästra Spanien.

2.12  Förbindelse Sines (PT) – Alqueva (PT) – Balboa (ES).

2.13  Förbindelse mellan södra Portugal och sydvästra Spanien.

2.14  Förbindelse Valdigem (PT) – Douro Internacional (PT) – Aldeadávila (ES) och Douro Internacional-anläggningarna.

2.15  Förbindelser norr om Bottniska viken och undervattenskabeln Fennoscan mellan Finland och Sverige.

2.16  Förbindelse Lienz (AT) – Cordignano (IT).

2.17  Sammankoppling Somplago (IT) − Würmbach (AT).

2.18  Sammankoppling Österrike − Italien (Thaur - Brixen) via järnvägstunneln genom Brennerpasset.

2.19  Förbindelse mellan Irland och Nordirland.

2.20  Förbindelse St Peter (AT) – Isar (DE).

2.21  Undervattenskabel mellan sydöstra England och centrala Nederländerna.

2.22  Förstärkning av förbindelserna mellan Danmark och Tyskland, t.ex. förbindelsen Kassø – Hamburg.

2.23  Förstärkning av förbindelserna mellan Danmark och Sverige.

2.24  Ny sammankoppling mellan Slovenien och Ungern: Cirkovce (SI) − Hévíz (HU).

2.25  Sajóivánka (HU) − Rimavská Sobota (SK).

2.26  Moldava (SK) − Sajóivánka (HU).

2.27  Stupava (SK) − sydöstra Wien (AT).

2.28  Polen − Tyskland (förbindelse Neuenhagen (DE) − Vierraden (DE) − Krajnik (PL)).

2.29  Förbindelse Polen − Litauen (Elk − Alytus).

2.30  Undervattenskabel för sammankoppling av Finland och Estland.

2.31  Installation av flexibla system för överföring av växelström för sammankoppling av Italien och Slovenien.

2.32  Nya förbindelser för sammankoppling av UCTE- och CENTREL-systemen.

2.33  Dürnrohr (AT) − Slavětice (CZ).

2.34  Undervattenselförbindelse för sammankoppling av Malta (MT) och Sicilien (IT).

2.35  Ny sammankoppling mellan Italien och Slovenien.

2.36  Förbindelse Udine Ovest (IT) − Okroglo (SI).

3.  Utbyggnad av elförbindelser i medlemsstaterna.

3.1  Förbindelser på den danska öst-väst-axeln: Förbindelse mellan näten i västra (UCTE) och östra (NORDEL) Danmark.

3.2  Förbindelse på den danska nord-syd-axeln.

3.3  Nya förbindelser i norra Frankrike.

3.4  Nya förbindelser i sydvästra Frankrike.

3.5  Förbindelse Trino Vercellese (IT) – Lacchiarella (IT).

3.6  Förbindelse Turbigo (IT) – Rho (IT) − Bovisio (IT).

3.7  Förbindelse Voghera (IT) – La Casella (IT).

3.8  Förbindelse S. Fiorano (IT) – Nave (IT) − Gorlago (IT).

3.9  Förbindelse Venedig Nord (IT) – Cordignano (IT).

3.10  Förbindelse Redipuglia (IT) – Udine Ovest (IT).

3.11  Nya förbindelser på den italienska öst-väst-axeln.

3.12  Förbindelse Tavarnuzze (IT) – Casellina (IT).

3.13  Förbindelse Tavarnuzze (IT) – S. Barbara (IT).

3.14  Förbindelse Rizziconi (IT) – Feroleto (IT) – Laino (IT).

3.15  Nya förbindelser på den italienska nord-syd-axeln.

3.16  Ombyggnad av näten för att underlätta anslutning av förnybar energi i Italien.

3.17  Nya anslutningar till vindkraftverk i Italien.

3.18  Nya förbindelser på den spanska nord-axeln.

3.19  Nya förbindelser på Medelhavs-axeln i Spanien.

3.20  Nya förbindelser på Galicien (ES) – Centro (ES)-axeln.

3.21  Nya förbindelser på Centro (ES) – Aragonien (ES)-axeln.

3.22  Nya förbindelser på Aragonien (ES) – Levante (ES)-axeln.

3.23  Nya förbindelser på den spanska syd-centrum-axeln (ES).

3.24  Nya förbindelser på den spanska öst-centrum-axeln (ES).

3.25  Nya förbindelser i Andalusien (ES).

3.26  Förbindelse Pedralva (PT) – Riba d'Ave (PT) och Pedralva-anläggningarna.

3.27  Förbindelse Recarei (PT) – Valdigem (PT).

3.28  Förbindelse Picote (PT) – Pocinho (PT) (uppgradering).

3.29  Ombyggnad av den nuvarande förbindelsen Pego (PT) – Cedillo (ES)/Falagueira (PT) och Falagueira-anläggningarna.

3.30  Förbindelse Pego (PT) – Batalha (PT) och Batalha-anläggningarna.

3.31  I-förbindelse Sines (PT) – Ferreira do Alentejo (PT) (uppgradering).

3.32  Nya anslutningar till vindkraftverk i Portugal.

3.33  Förbindelser Pereiros (PT) – Zêzere (PT) – Santarém (PT) och Zêzere-anläggningarna.

3.34  I- och II-förbindelser Batalha (PT) – Rio Maior (PT) (uppgraderingar).

3.35  Förbindelse Carrapatelo (PT) – Mourisca (PT) (uppgradering).

3.36  Förbindelse Valdigem (PT) – Viseu (PT) – Anadia (PT).

3.37  Avledning av den nuvarande förbindelsen Rio Maior (PT) – Palmela (PT) till Ribatejo (PT) och Ribatejo-anläggningarna.

3.38  Transformatorstationer och anslutningsledningar i Thessaloniki (EL), Lamia (EL) och Patras (EL).

3.39  Förbindelser mellan regionerna Evia (EL), Lakonia (EL) och Trakien (EL).

3.40  Förstärkning av befintliga förbindelser med randområden på det grekiska fastlandet.

3.41  Förbindelse Tynagh (IE) – Cashla (IE).

3.42  Förbindelse Flagford (IE) – East Sligo (IE).

3.43  Förbindelser i nordöstra och västra Spanien, särskilt i syfte att ansluta vindkraftverken till nätet.

3.44  Förbindelser i Baskien (ES), Aragonien (ES) och Navarra (ES).

3.45  Förbindelser i Galicien (ES).

3.46  Förbindelser i Mellansverige.

3.47  Förbindelser i södra Sverige.

3.48  Förbindelse Hamburg (DE) – Schwerin-regionen (DE).

3.49  Förbindelse Halle-Saale-regionen (DE) – Schweinfurt-regionen (DE).

3.50  Nya anslutningar till onshore- och offshore-vindkraftverk i Tyskland.

3.51  Uppgradering av 380 kV-kraftledningsnätet i Tyskland för anslutningen av offshore-vindkraftsparker.

3.52  Förbindelser i Nordirland i samband med samtrafik med Irland.

3.53  Förbindelser i nordvästra Förenade kungariket.

3.54  Förbindelser i Skottland och England med sikte på en ökad användning av förnybara energikällor för elproduktion.

3.55  Nya anslutningar till offshore-vindkraftverk i Belgien, inklusive uppgradering av 380 kV-kraftledningsnätet.

3.56  Transformatorstationen i Borssele (NL).

3.57  Implementering av utrustning för kompensation av reaktiv effekt (NL).

3.58  Installation av fasändrare och/eller kondensatorbatterier i Belgien.

3.59  Uppgradering av 380 kV-kraftledningsnätet i Belgien för att öka importkapaciteten.

3.60  Förbindelse St. Peter (AT) – Tauern (AT).

3.61  Förbindelse Südburgenland (AT) – Kainachtal (AT).

3.62  Dunowo (PL) − Żydowo (PL) − Krzewina (PL) − Plewiska (PL).

3.63  Pątnów (PL) − Grudziądz (PL).

3.64  Ostrów (PL) − Plewiska (PL).

3.65  Ostrów (PL) − Trębaczew (Rogowiec) (PL).

3.66  Plewiska (PL) − Pątnów (PL).

3.67  Tarnów (PL) − Krosno (PL).

3.68  Ełk (PL) − Olsztyn Matki (PL).

3.69  Ełk (PL) − Narew (PL).

3.70  Mikułowa (PL) − Świebodzice − Dobrzeń (Groszowice) (PL).

3.71  Pątnów (PL) − Sochaczew (PL) − Warszawa (PL).

3.72  Krsko (SI) − Berevico (SI).

3.73  Uppgradering av det slovenska överföringssystemet från 220 kV till 400 kV.

3.74  Medzibrod (SK) − Liptovská Mara (SK).

3.75  Lemešany (SK) − Moldava (SK).

3.76  Lemešany (SK) − Vel'ké Kapušany (SK).

3.77  Gabčikovo (SK) − Vel'ký Ďur (SK).

3.78  Förbindelser i norra Sverige.

3.79  Försörjningen av Saaremaa (EE) överförd till 110 kV.

3.80  Förbättrad strömförsörjning i Tartu (EE).

3.81  Ombyggnad av Eesti (EE) transformatorstation (330 kV).

3.82  Ombyggnad av Kiisa (EE), Püssi (EE) och Viljandi (EE) transformatorstationer (110 kV).

3.83  Nošovice (CZ) − Prosenice (CZ): ombyggnad av 400 kV enkel förbindelse till 400 kV dubbel krets.

3.84  Krasíkov (CZ) − Horní Životice (CZ): ny 400 kV enkel förbindelse.

3.85  Nya vindkraftsförbindelser i Malta (MT).

4.  Utbyggnad av elförbindelser med icke-medlemsstater.

4.1  Ny sammanlänkning Italien – Schweiz.

4.2  Förbindelse Filippi (EL) – Maritsa 3 (Bulgarien).

4.3  Förbindelse Amintaio (EL) – Bitola (f.d. jugoslaviska republiken Makedonien).

4.4  Förbindelse Kardia (EL) – Elbasan (Albanien).

4.5  Förbindelse Elbasan (Albanien) – Podgorica (Serbien och Montenegro).

4.6  Transformatorstation och anslutningsledningar i Mostar (Bosnien och Hercegovina).

4.7  Transformatorstation och anslutningsledningar i Ernestinovo (Kroatien).

4.8  Nya förbindelser mellan Grekland och Albanien, Bulgarien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

4.9  Förbindelse Filippi (EL) – Hamidabad (TR).

4.10  Undervattenskabel mellan nordöstra/östra England och södra Norge.

4.11  Förbindelse Eemshaven (NL) – Feda (Norge).

4.12  Undervattenskabel mellan södra Spanien och Marocko (förstärkning av befintlig förbindelse).

4.13  Förbindelser inom Östersjöringen: Tyskland – Polen – Ryssland – Estland – Lettland – Litauen – Sverige – Finland – Danmark – Vitryssland.

4.14  Förbindelser södra Finland – Ryssland.

4.15  Nya förbindelser mellan norra Sverige och Nordnorge.

4.16  Nya förbindelser mellan Mellansverige och mellersta Norge.

4.17  Förbindelse Borgvik (SE) – Høsle (Norge) – Oslo-området (Norge).

4.18  Nya förbindelser mellan UCTE-CENTREL-systemen och länderna på Balkanhalvön.

4.19  Förbindelser och gränssnitt mellan UCTE-systemet och Vitryssland, Ryssland och Ukraina, inklusive omlokalisering av omformarstationer för högspänd likström (HVDC) som tidigare varit i drift mellan Österrike och Ungern, Österrike och Tjeckien samt Tyskland och Tjeckien.

4.20  Förbindelser i Svartahavsringen: Ryssland – Ukraina – Rumänien – Bulgarien – Turkiet – Georgien.

4.21  Nya förbindelser i Svartahavsområdet i syfte att göra UCTE-systemet driftskompatibelt med näten i de länder som omfattas.

4.22  Nya förbindelser i Medelhavsringen: Frankrike – Spanien – Marocko – Algeriet – Tunisien – Libyen – Egypten – länderna i Främre Orienten – Turkiet – Grekland – Italien.

4.23  Undervattenskabel mellan södra Spanien och nordvästra Algeriet.

4.24  Undervattenskabel mellan Italien och Nordafrika (Algeriet, Tunisien, Libyen).

4.25  Elförbindelse mellan Tunisien och Italien.

4.26  Nya förbindelser i regionen/området kring Barents hav.

4.27  Uppgradering av förbindelser mellan Danmark och Norge.

4.28  Obermoorweiler (DE) − Meiningen (AT) − Bonaduz (CH): ytterligare kapacitetsökning.

4.29  Békéscsaba (HU) − Oradea (RO).

4.30  Pécs (HU) − Sombor (Serbien och Montenegro).

4.31  Pécs (HU) − Ernestinovo (HR).

4.32  Vel'ké Kapušany (SK) − Ukrainas gräns.

4.33  Andrall (ES) − Encamp (AD): kapacitetsökning till 220 kV.

4.34  Spanien − Andorra − Frankrike: uppgradering av förbindelser.

5.  Insatser för att förbättra funktionen hos de sammankopplade elnäten på den inre marknaden.

(Ännu inga specifikationer fastställda.)

GASNÄT

6.  Införande av naturgas i nya områden.

6.1  Utveckling av gasnät som förbinder Belfast och nordvästra Nordirland (UK) och, om så är lämpligt, Irlands västkust.

6.2  LNG-anläggning i Santa Cruz de Tenerife, Kanarieöarna (ES).

6.3  LNG-anläggning i Las Palmas de Gran Canaria (ES).

6.4  LNG-anläggning på Madeira (PT).

6.5  Utveckling av gasnät i Sverige.

6.6  Förbindelse mellan Balearerna (ES) och det spanska fastlandet.

6.7  Högtrycksgrenledning till Trakien (EL).

6.8  Högtrycksgrenledning till Korinth (EL).

6.9  Högtrycksgrenledning till nordvästra Grekland (EL).

6.10  Förbindelse mellan öarna Lolland (DK) och Falster (DK).

6.11  LNG-anläggning på ön Cypern, Vasilikos Energy Center.

6.12  Förbindelse mellan Vasilikos (CY) LNG-anläggning och kraftverket i Moni (CY).

6.13  LNG-anläggning på ön Kreta (EL).

6.14  Högtrycksgrenledning till Patra (EL).

6.15  LNG-anläggning i Malta.

7.  Utbyggnad av gasförbindelser för att täcka den inre marknadens behov eller öka försörjningstryggheten, inklusive anslutning av fristående naturgasnät.

7.1  Kompletterande förbindelseledning mellan gasnäten i Irland och Skottland.

7.2  Nord-sydlig sammankoppling, inklusive gasledning Dublin – Belfast.

7.3  Kompressorstation i gasledningen Lacq (FR) – Calahorra (ES).

7.4  Gasledning Lussagnet (FR) – Bilbao (ES).

7.5  Gasledning Perpignan (FR) – Barcelona (ES).

7.6  Ökning av transportkapaciteten hos gasledningarna till Portugal genom södra Spanien och till Galicien och Asturien genom Portugal.

7.7  Gasledning Purchkirchen (AT) – Burghausen (DE).

7.8  Gasledning Andorf (AT) – Simbach (DE).

7.9  Gasledning Wiener Neustadt (AT) – Sopron (HU).

7.10  Gasledning Bad Leonfelden (AT) – Linz (AT).

7.11  Gasledning nordvästra Grekland – Elbasan (AL).

7.12  Förbindelseledning mellan gasnäten i Grekland och Italien.

7.13  Kompressorstation i huvudledningen i Grekland.

7.14  Förbindelse mellan näten i Österrike och Tjeckien.

7.15  Korridor för distribution av gas till sydöstra Europa via Grekland, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Serbien och Montenegro, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Slovenien och Österrike.

7.16  Korridor för distribution av gas mellan Österrike och Turkiet genom Ungern, Rumänien och Bulgarien.

7.17  Gasledningar mellan Förenade kungariket, Nederländerna och Tyskland för sammankoppling av de största gaskällorna och marknaderna i nordvästra Europa.

7.18  Förbindelse mellan nordöstra Tyskland (Berlinområdet) och nordvästra Polen (Szczecin-området) med en grenledning från Schmölln till Lubmin (DE, Greifswald-området).

7.19  Gasledning Cieszyn (PL) − Ostrava (CZ).

7.20  Förlängning och sammankoppling av naturgasnät Görlitz (DE) − Zgorzelec (PL).

7.21  Förlängning Bernau (DE) − Szczecin (PL).

7.22  Förbindelse mellan offshoreanläggningar i Nordsjön eller från danska offshore- till brittiska onshoreanläggningar.

7.23  Förstärkning av transportkapaciteten mellan Frankrike och Italien.

7.24  Baltiska sammankopplingen för gas mellan Danmark, Tyskland och Sverige.

7.25  Blandningsstation i Winksele (BE) på nord-syd-axeln.

7.26  Uppgradering av kapaciteten hos förbindelsen Zeebrugge (BE) − Eynatten (BE).

7.27  Uppgradering av kapaciteten längs nord-väst-axeln: Zelzate (BE) − Zeebrugge (BE).

7.28  Byggande av en gasledning som förbinder Danmark och Nederländerna och sammankopplar befintliga produktionsanläggningar i Nordsjön.

8.  Ökad kapacitet för att ta emot LNG och lagra naturgas.

8.1  LNG-anläggning i Le Verdon-sur-mer (FR, ny terminal) och gasledning till lagringsutrymme i Lussagnet (FR).

8.2  LNG-anläggning i Fos-sur-mer (FR).

8.3  LNG-anläggning i Huelva (ES), utbyggnad av befintlig terminal.

8.4  LNG-anläggning i Cartagena (ES), utbyggnad av befintlig terminal.

8.5  LNG-anläggning i Galicien (ES), ny terminal.

8.6  LNG-anläggning i Bilbao (ES), ny terminal.

8.7  LNG-anläggning i Valenciaregionen (ES), ny terminal.

8.8  LNG-anläggning i Barcelona (ES), utbyggnad av befintlig terminal.

8.9  LNG-anläggning i Sines (PT), ny terminal.

8.10  LNG-anläggning i Revithoussa (EL), utbyggnad av befintlig terminal.

8.11  LNG-anläggning på norra kusten av Adriatiska havet (IT).

8.12  LNG-anläggning utanför norra kusten av Adriatiska havet (IT).

8.13  LNG-anläggning på södra kusten av Adriatiska havet (IT).

8.14  LNG-anläggning på kusten av Joniska havet (IT).

8.15  LNG-anläggning på kusten av Tyrrenska havet (IT).

8.16  LNG-anläggning på kusten av Liguriska havet (IT).

8.17  LNG-anläggning i Zeebrugge (BE, andra etappen av kapacitetsökning).

8.18  LNG-anläggning på Isle of Grain, Kent (UK).

8.19  Konstruktion av en andra LNG-terminal på Greklands fastland.

8.20  Utveckling av lagringsutrymmen för gas under jord i Irland.

8.21  Förvaring i södra Kavala (EL), ombyggnad av nedlagt offshoregasfält.

8.22  Lagring i Lussagnet (FR), utbyggnad av befintlig anläggning.

8.23  Lagring i Pecorade (FR), ombyggnad av nedlagt oljefält.

8.24  Lagring i Alsace-området (FR), utveckling av saltgruvor.

8.25  Lagring i det centrala området (FR), utveckling avseende grundvatten.

8.26  Lagring längs nord-syd-axeln i Spanien (nya anläggningar) i Kantabrien, Aragonien, Castilla y Léon, Kastilien – La Mancha och Andalusien.

8.27  Lagring längs Medelhavs-axeln i Spanien (nya anläggningar) i Katalonien, Valencia och Murcia.

8.28  Lagring i Carriço (PT), ny anläggning.

8.29  Lagring i Loenhout (BE), utbyggnad av befintlig anläggning.

8.30  Lagring i Stenlille (DK) och Lille Torup (DK), utbyggnad av befintlig anläggning.

8.31  Lagring i Tønder (DK), ny anläggning.

8.32  Lagring i Puchkirchen (AT), utbyggnad av befintlig anläggning, inklusive gasledning till Penta West-systemet nära Andorf (AT).

8.33  Lagring i Baumgarten (AT), ny anläggning.

8.34  Lagring i Haidach (AT, ny anläggning), inklusive gasledning till det europeiska gasnätet.

8.35  Utveckling av lagringsutrymmen för gas under jord i Italien.

8.36  Lagring i Wierzchovice (PL), utbyggnad av befintlig anläggning.

8.37  Lagring i Kossakowo (PL), utbyggnad av lagringsutrymmen under jord.

8.38  Gasledning Malta (MT) − Sicilien (IT).

8.39  Lagring i Litauen (ny anläggning).

9.  Ökad gastransportkapacitet (genom försörjningsledningar).

9.1  Upprättande och utveckling av förbindelser i Nordiska gasnätet: Norge – Danmark – Tyskland – Sverige – Finland – Ryssland – de baltiska staterna – Polen.

9.2  Mellannordiska gasledningen: Norge, Sverige, Finland.

9.3  Nordeuropeiska gasledningen: Ryssland, Östersjön, Tyskland.

9.4  Gasledning från Ryssland till Tyskland via Lettland, Litauen och Polen, inklusive utveckling av lagringsutrymmen för gas under jord i Lettland ("Amber-projektet").

9.5  Gasledning Finland – Estland.

9.6  Nya gasledningar från Algeriet till Spanien och Frankrike samt åtföljande kapacitetsökning av dessa länders inhemska nät.

9.7  Ökning av transportkapaciteten i gasledning Algeriet – Marocko – Spanien (till Córdoba).

9.8  Gasledning Córdoba (ES) – Ciudad Real (ES).

9.9  Gasledning Ciudad Real (ES) – Madrid (ES).

9.10  Gasledning Ciudad Real (ES) – Medelhavskusten (ES).

9.11  Grenledningar Kastilien – La Mancha (ES).

9.12  Förlängning mot nordvästra Spanien.

9.13  Undervattensledning Algeriet – Spanien och gasledningar för anslutning till Frankrike.

9.14  Ökning av transportkapaciteten från de ryska källorna till Europeiska unionen via Ukraina, Slovakien och Tjeckien.

9.15  Ökning av transportkapaciteten från de ryska källorna till Europeiska unionen via Vitryssland och Polen.

9.16  Naturgasledning Jamal − Europa II.

9.17  Gasledningen Yagal Sud (mellan STEGAL-gasledningen till Tyskland – Frankrike – Schweiz-triangeln).

9.18  Östra SUDAL-gasledningen (mellan MIDAL-gasledningen nära Heppenheim till Burghausen-anslutningen till PENTA-gasledningen i Österrike).

9.19  Ökning av STEGAL-gasledningens kapacitet för transport av ytterligare gas från den tjeckisk-tyska gränsen och från den polsk-tyska gränsen genom Tyskland till andra medlemsstater.

9.20  Gasledning till Italien från källor i Libyen.

9.21  Gasledning till Europeiska unionen från källor i länderna vid Kaspiska havet.

9.22  Gasledning Grekland – Turkiet.

9.23  Ökning av transportkapaciteten från de ryska källorna till Grekland och övriga länder på Balkanhalvön via Ukraina, Moldavien, Rumänien och Bulgarien.

9.24  Gasledning St. Zagora (Bulgarien) – Ihtiman (Bulgarien).

9.25  Transadriatisk ledning - naturgasledning för transport av gas som importeras från området vid Kaspiska havet, Ryssland eller Mellanöstern för anslutning till Italien och energimarknaderna i Sydösteuropa.

9.26  Anslutningsledningar mellan gasnäten i Tyskland, Tjeckien, Österrike och Italien.

9.27  Gasledningar från ryska källor till Italien via Ukraina, Slovakien, Ungern och Slovenien.

9.28  Ökning av transportkapaciteten hos TENP-gasledningen från Nederländerna till Italien via Tyskland.

9.29  Gasledning Taisnieres (FR) – Oltingue (CH).

9.30  Gasledning från Danmark till Polen, eventuellt via Sverige.

9.31  Nybro (DK) – Dragør (DK), gasledning inklusive förbindelseledning till lagerutrymmen i Stenlille (DK).

9.32  Gasnät från källorna i Barents hav till Europeiska unionen via Sverige och Finland.

9.33  Gasledning från gasfältet i Corrib (IE), offshore.

9.34  Gasledning från källor i Algeriet till Italien via Sardinien med en grenledning till Korsika och via Tunisien.

9.35  Gasnät från källorna i Mellanöstern till Europeiska unionen.

9.36  Gasledning från Norge till Förenade kungariket.

9.37  Anslutning Pécs (HU) − Kroatien.

9.38  Anslutning Szeged (HU) − Oradea (RO).

9.39  Anslutning Vecsés (HU) − Slovakien.

9.40  Kapacitetsökning Beregdaróc (HU) − Ukraina.

10.  Insatser för att förbättra funktionen hos de sammankopplade gasnäten på den inre marknaden.

(Ännu inga specifikationer fastställda.)

(1) Antagna texter från sammanträdet den 7.6.2005, P6_TA(2005)0211. (2) Ännu ej offentliggjort i EUT. (3) Ännu ej offentliggjort i EUT. (4) EUT C 241, 28.9.2004, s. 17. (5) Europaparlamentets ståndpunkt av den 7 juni 2005 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 8 december 2005 (EUT C 80 E, 4.4.2006, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 4 april 2006. (6) EUT L 176, 15.7.2003, s. 11. (7) EUT L 176, 15.7.2003, s. 37. Direktivet ändrat genom rådets direktiv 2004/85/EG (EUT L 236, 7.7.2004, s. 10). (8) EUT L 176, 15.7.2003, s. 57. (9) EGT L 228, 23.9.1995, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1159/2005 (EUT L 191, 22.7.2005, s. 16). (10) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. (11) EGT L 161, 29.6.1996, s. 154. (12) * Sex månader efter det att detta beslut har trätt i kraft.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (KOM(2006)0032 – C6-0047/2006 – 2006/0010(CNS))

P6_TA(2006)0119 A6-0086/2006

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0032)(1),

–   med beaktande av artikel 128.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0047/2006),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0086/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar Ändring 1 Skäl 1a (nytt) (1a) Efter Europeiska unionens utvidgning i maj 2004 och de nya utmaningar detta fört med sig har de sysselsättningsriktlinjer som fastställts för perioden 2005–2008 blivit särskilt viktiga och fått en ny innebörd i fråga om sysselsättningen bland ungdomar och äldre personer, arbetstagarnas hälsa, bekämpningen av arbetsolyckor inom gemenskapen, integrationen av socialt utsatta grupper, bekämpningen av social utslagning, bekämpningen av svartarbete, förbättringen av arbetstillfällens kvalitet och varaktighet samt säkerställandet av lika rättigheter och möjligheter för kvinnor och män, vilket bör utvärderas med hjälp av indikatorer för de olika riktlinjerna i syfte att mäta framstegen på jämställdhetsområdet. Ändring 2 Skäl 1b (nytt) (1b) Sysselsättningsriktlinjerna kan inte genomföras utan att de enskilda medlemsstaterna på ett effektivt sätt tillämpar gemenskapens lagstiftning, i synnerhet den som hör samman med principen om icke-diskriminering enligt artikel 13 i fördraget samt lagstiftningen om hälsa och säkerhet. Kommissionen måste förbättra sina förfaranden för kontroll och övervakning av att lagstiftningen följs. Ändring 3 Skäl 1c (nytt) (1c) För en framgångsrik arbetsmarknadsintegration krävs ännu fler stödåtgärder av olika slag som kan skapa integrationsmöjligheter och bekämpa diskrimineringen. Ändring 4 Skäl 1d (nytt) (1d) Enligt slutsatserna från Europeiska rådets vårmöte den 22 och 23 mars 2005 måste målen om full sysselsättning, kvalitet och produktivitet i arbetet samt social sammanhållning omsättas i tydliga prioriteringar: att få in och behålla fler människor på arbetsmarknaden, på grundval av principerna om lika möjligheter för och jämställdhet mellan kvinnor och män och modernisera de sociala trygghetssystemen; att minska de administrativa kostnaderna, särskilt för små och medelstora företag; att förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga och öka flexibiliteten i arbetstider och på arbetsmarknaden; att öka investeringarna i humankapital genom bättre utbildning och färdigheter. Ändring 5 Skäl 1e (nytt) (1e) Man måste fortsätta arbeta för att undanröja de befintliga hindren för och begränsningarna av människors rätt att fritt röra sig mellan medlemsstaterna (riktlinje 21), särskilt när det gäller fri rörlighet för arbetstagare, inbegripet fri rörlighet för forskare och andra yrkesgrupper (riktlinje 23), i syfte att skapa ett Europa utan gränser inom den inre marknaden och avlägsna de inkonsekvenser som rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning1 givit upphov till på detta område, i och med att direktivet ger tredjelandsmedborgare som bott mer än fem år inom Europeiska unionen obegränsad rätt till sådan rörlighet. ______________ 1 EUT L 16, 23.1.2004, s. 44. Ändring 6 Skäl 1f (nytt) (1f) Eftersom det krävs en adekvat finansiering för att sysselsättningsriktlinjerna skall kunna omsättas i handling bör medlemsstaterna ta hänsyn till dessa mål när de antar budgetplanen för perioden 2007–2013. Ändring 7 Skäl 2 (2)  Sysselsättningsriktlinjerna och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken bör genomgå en fullständig översyn bara vart tredje år, och under de mellanliggande åren fram till 2008 bör de uppdateras bara i ytterst begränsad omfattning. (2)  Sysselsättningsriktlinjerna och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken bör, för att man skall kunna åstadkomma den stabilitet som behövs för att framgångsrikt genomföra dem, genomgå en fullständig översyn bara vart tredje år, och under de mellanliggande åren fram till 2008 bör de uppdateras bara i ytterst begränsad omfattning. Därför bör Europaparlamentet under de mellanliggande åren spela en aktivare roll, i synnerhet när det gäller uppföljningen av hur medlemsstaterna tillämpar riktlinjerna. Ändring 8 Skäl 3 (3)  Granskningen av medlemsstaternas nationella reformprogram i kommissionens årliga lägesrapport och i den gemensamma sysselsättningsrapporten visar att medlemsstaterna bör fullfölja sina sysselsättningspolitiska reformer på alla områden enligt de prioriteringar som anges i riktlinjerna för åren 2005–2008. (3)  Granskningen av medlemsstaternas nationella reformprogram i kommissionens årliga lägesrapport och i den gemensamma sysselsättningsrapporten visar att medlemsstaterna bör fullfölja sina sysselsättningspolitiska reformer på alla områden enligt de prioriteringar som anges i riktlinjerna för åren 2005–2008. Medlemsstaterna och kommissionen erinras om att införlivande av principen om jämställdhet mellan kvinnor och män samt främjande av jämställdhet mellan könen bör säkerställas i alla åtgärder som vidtas, eftersom lika möjligheter för kvinnor och män och bekämpningen av diskriminering är av avgörande betydelse för att framsteg skall göras. Ändring 9 Skäl 4a (nytt) (4a) För att främja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och för att stärka konkurrenskraften bör medlemsstaterna offentliggöra vilka mål de har för sina investeringar i forskning, innovation och utveckling, samt vilka åtgärder de tänker vidta, både när det gäller investeringar till nytta för små och medelstora företag och mikrofinansiering till kvinnoföretag eller familjeföretag som använder innovativ teknik.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Europaparlamentets resolution om kommissionens rapport om konkurrenspolitiken 2004 (2005/2209(INI))

P6_TA(2006)0120 A6-0065/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens rapport om konkurrenspolitiken 2004 (SEK(2005)0805)(2004 års konkurrensrapport),

‐   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Lissabon den 23–24 mars 2000, Europeiska rådets möte i Göteborg den 15–16 juni 2001, Europeiska rådets möte i Laeken den 14–15 december 2001, Europeiska rådets möte i Barcelona den 15–16 mars 2002 samt Europeiska rådets möten i Bryssel den 20-21 mars 2003, 25–26 mars 2004 och 22–23 mars 2005,

‐   med beaktande av rapporten från november 2004 med titeln "Möta utmaningen – Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning" från högnivågruppen för Lissabonstrategin med Wim Kok som ordförande,

‐   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget(1) och kommissionens förordning (EG) nr 773/2004 av den 7 april 2004 om kommissionens förfaranden enligt artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget(2),

‐   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer(3),

‐   med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget(4), kommissionens förordning (EG) nr 364/2004 av den 25 februari 2004 om ändring av förordning (EG) nr 70/2001 för att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta stöd till forskning och utveckling(5) och kommissionens förordning (EG) nr 363/2004 av den 25 februari 2004 om ändring av förordning (EG) nr 68/2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning(6),

‐   med beaktande av meddelandet från kommissionen med rubriken "Gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter"(7),

‐   med beaktande av EG-domstolens rättspraxis när det gäller tjänster i allmänhetens intresse och särskilt Altmarkdomen(8),

‐   med beaktande av artikel 45 och artikel 112.2 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0065/2006), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet välkomnar att gemenskapens konkurrenspolitik från den 1 maj 2004 utvidgades till att omfatta tio nya medlemsstater vars nationella konkurrensmyndigheter har anslutits till Europeiska konkurrensnätverket i syfte att integrera dem i EU.

2.  Europaparlamentet betonar att konkurrenspolitiken är ett grundläggande instrument som skall bidra till att Lissabonstrategin lyckas göra Europa till den mest dynamiska kunskapsbaserade ekonomin i världen och till att dess mål uppnås genom att garantera en jämnt och transparent fungerande inre marknad samt bibehålla öppna marknader och stimulera utveckling, effektivitet och innovation i syfte att skapa ett mer hållbart värde och tillhandahålla allt bättre tjänster, särskilt för konsumenterna.

3.  Europaparlamentet vidhåller att en mer aktiv och allt större roll för Europaparlamentet vid utarbetandet av konkurrenspolitiken kan innebära mer öppenhet och legitimitet, och upprepar parlamentets strävan att utvidga medbeslutandeförfarandet.

4.  Europaparlamentet stöder rent allmänt den konkurrenspolitik som EG för och uttrycker sin uppskattning för den moderniseringsreform som Europeiska kommissionen genomfört på detta område.

5.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens rapport för 2004 fortfarande saknar en utvärdering av kommissionens viktigaste beslut avseende de relevanta marknaderna, särskilt när det gäller företagssammanslagningar och statligt stöd.

6.  Europaparlamentet efterlyser ett omgående genomförande av den sista delen av moderniseringen av konkurrenspolitiken, nämligen när det gäller tillämpningen av förbudet avseende missbruk av dominerande ställning enligt artikel 82 i fördraget. Europaparlamentet betonar att man här måste ta hänsyn till de alltmer globaliserade marknadernas dynamik.

7.  Europaparlamentet gläder sig åt att EG-domstolens domar nu i mindre omfattning ifrågasätter kommissionens konkurrensbeslut, men beklagar att det fortfarande råder stora skillnader i hur kommissionen avser att tolka prövningen i Altmarkdomen i praktiken. Kommissionen uppmanas att offentliggöra ett klart och detaljerat tolkningsmeddelande avseende det fjärde kriteriet som fastställts i Altmarkdomen.

8.  Europaparlamentet beklagar att det i 2004 års konkurrensrapport inte finns ett separat kapitel som handlar om diskussionen om tjänster av allmänt intresse, såsom fallet var i konkurrensrapporten 2001-2003, och uppmanar kommissionen att återinföra detta i sina kommande rapporter.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens "moderniseringspaket", dess nya system med gruppundantag för tekniköverföringsavtal och de framsteg som gjorts när det gäller att åtskilja tillgängliga och ej tillgängliga handlingar, liksom när det gäller att upprätta regler för behandling av konfidentiell information i konkurrensförfaranden.

10.  Europaparlamentet framhäver att kommissionen under 2004 undersökte vissa sektorer av stor betydelse, exempelvis internettjänster på bredband, roaming för internationella mobiltelefonsamtal och telekommunikationer generellt, och uppmanar kommissionen att uppmärksamt följa utvecklingen inom dessa sektorer i syfte att stimulera konkurrensen inom områden som är viktiga för utvecklingen av informationssamhället.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detalj studera och analysera problematiken med kollektiva förhandlingar inom känsliga ekonomiska sektorer som jordbruket, i synnerhet när det gäller relationerna mellan små och medelstora producenter eller producentorganisationer å ena sidan, och stora förädlingsföretag och återförsäljare å den andra.

12.  Europaparlamentet gratulerar kommissionen till dess bestämda och professionella tillvägagångssätt i kampen mot missbruk av dominerande ställning och välkomnar kommissionens samråd om en effektivare tillämpning av artikel 82.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att optimera informationsutbytet mellan nationella konkurrensmyndigheter inom det europeiska konkurrensnätverket och att förbättra kvaliteten på denna information, så att enhetlighet i genomförandet av EG:s konkurrenspolitik kan säkerställas.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anstränga sig för att främja en korrekt tillämpning av konkurrensbestämmelserna i alla medlemsstater så att man kan ingripa i tid när konkurrensregler tillämpas på ett otillräckligt eller diskriminerande sätt.

15.  Europaparlamentet påpekar att en ändamålsenlig konkurrenspolitik alltid måste ta hänsyn till konsumentintresset och inte får bli något instrument för marknadssnedvridningar.

16.  Europaparlamentet framhåller att Europeiska konkurrensnätverket som bildats av kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna är ett samarbetsinstrument och ett mycket viktigt organ för att stärka koherensen och effektiviteten vid tillämpningen av gemenskapens konkurrensregler, och uppmanar dess medlemmar att aktivt delta i detsamma och ge ökad kraft åt nätverkets enorma potential i enlighet med den strategiska roll som tillkommer konkurrenspolitiken i Europeiska unionen.

17.  Europaparlamentet gratulerar kommissionen till dess vaksamhet när det gäller regleringen av fusions- eller förvärvsfall som skulle kunna medföra en förstärkning av dominerande ställning.

18.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att man fortfarande inte uppnått en fullständig liberalisering inom EU:s gas- och elektricitetsmarknader och välkomnar den sektorundersökning som inletts av kommissionen av hur den inre marknaden för gas och elektricitet fungerar.

19.  Europaparlamentet välkomnar de sektorundersökningar som kommissionen inlett av bankers betalningssystem och affärsförsäkringar, men önskar att undersökningsprocessen skall genomföras på ett sådant sätt att tillräcklig tid avsätts för att fullständiga och grundliga svar skall kunna lämnas till kommissionen.

20.  Europaparlamentet hävdar, särskilt i fallet med stora organ för offentliga tjänster vilka är organiserade som nätverk, att konkurrensen måste styras av bestämda skyldigheter för tjänster i allmänhetens intresse, för att garantera nödvändiga investeringar och för att förhindra att nya monopol uppstår.

21.  Europaparlamentet erkänner att en effektiv konkurrenspolitik är ett viktigt bidrag för att Lissabonstrategin skall uppnås.

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens miljövänliga kriterier vilka tillämpats vid godkännandet av flera miljöstödssystem, inklusive system för järnvägstransporter, och uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla villkoren för insyn i sådana system så att de kan tjäna som beprövade modeller för andra regioner och medlemsstater.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försvara sin doktrin om kamp mot monopol och olagliga karteller och om rimliga motiveringar för statligt stöd i de framtida förhandlingarna om organisationen av internationell handel. Kommissionen uppmanas också att främja det internationella samarbetet om konkurrensfrågor med instrument av multilateral och bilateral typ och att verka för ett allt större deltagande i detta samarbete från tillväxtländernas och utvecklingsländernas sida.

24.  Europaparlamentet framhåller vikten av att främja konsumentinformation och konstaterar att denna information har en mycket väsentlig roll att spela för att det skall finnas en verklig konkurrenskultur och visar på nödvändigheten att på gemenskapsnivå överväga enskilda ersättningar i samband med konkurrenshämmande beteende.

25.  Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för en mer pådrivande roll för parlamentet när det gäller att utveckla konkurrenspolitiken genom att parlamentets medbeslutandebefogenheter utökas.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att granska hur domstolssystemet fungerar i samband med konkurrensmål i syfte att överväga förbättringar när det gäller hur snabbt man kan få tillgång till rättslig prövning och för att maximera erfarenheterna och kunskaperna när det gäller domstolarnas behandling av konkurrensmål.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsätta en kontaktperson för konsumentfrågor för att utveckla en grundligare dialog och närmare förbindelser mellan kommissionen och konsumenterna.

28.  Europaparlamentet anser att en effektiv tillämpning av konkurrenspolitiken är av grundläggande betydelse för uppnå en effektiv marknadsstruktur som verkar i konsumenternas intresse och som har en positiv och betydande inverkan på konsumenternas dagliga liv. Parlamentet önskar betona att en närmare integrering av den inre marknaden ibland gör det naturligare att analysera konkurrenssituationen på hela marknaden snarare än på olika delmarknader och uppmanar kommissionen att upprätta tydligare riktlinjer för sin marknadsdefinition i sådana fall.

29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens positiva svar på parlamentets rekommendationer om att ytterligare utveckla de europeiska konkurrensdagarna och att integrera konsumentorganisationer och nationella media i planeringprocessen för de europeiska konkurrensdagarna.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i enlighet med de nya riktlinjerna inrikta sig på relevanta frågor, främst på unionens mål och inverkan på medborgarnas levnadsförhållanden, och att då åta sig att inte enbart reagera på förändringen utan också förekomma den och uppmuntra till den när det är nödvändigt.

31.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens fortsatta åtaganden gentemot det internationella konkurrensnätverket, i synnerhet vad beträffar det arbete som genomförts när det gäller att bistå Kina vid dess utarbetande av ett förslag till antitrustlagstiftning.

32.  Europaparlamentet välkomnar de fortsatta framsteg som de tio nya medlemsstaterna gör när det gäller att snabbt anpassa sig till konkurrensreglerna, EG:s kontroll av företagskoncentrationer och i synnerhet regelverket för statligt stöd samt uppmanar kommissionen att gå vidare med processen för tekniskt stöd och samarbete.

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 1, 4.1.2003, s. 1. (2) EUT L 123, 27.4.2004, s. 18. (3) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1. (4) EUT L 140, 30.4.2004, s. 1. (5) EUT L 63, 28.2.2004, s. 22. (6) EUT L 63, 28.2.2004, s. 20. (7) EUT C 244, 1.10.2004, s. 2. (8) Mål C-280/00, Altmark Trans GmbH och Regierungspräsidium Magdeburg mot Nahverkehrsgesellschaft Altmark GmbH, REG 2003, I-7747.

Europaparlamentets resolution om den särskilda rapporten från Europeiska ombudsmannen till Europaparlamentet med anledning av det förslag till rekommendation som riktats till Europeiska unionens råd i klagomål 2395/2003/GG rörande öppenheten vid rådets lagstiftande sammanträden (2005/2243(INI))

P6_TA(2006)0121 A6-0056/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den särskilda rapporten från Europeiska ombudsmannen till Europaparlamentet med anledning av det förslag till rekommendation som riktats till Europeiska unionens råd i klagomål 2395/2003/GG,

–   med beaktande av artikel 1 i EU-fördraget,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(1),

–   med beaktande av artikel 255 i EG-fördraget, som avser tillgången till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar,

–   med beaktande av artiklarna 195 och 207 i EG-fördraget,

–   med beaktande av Laekenförklaringen om Europeiska unionens framtid(2),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Sevilla den 21-22 juni 2002,

–   med beaktande av artikel 3.7 i Europeiska ombudsmannens stadga(3),

–   med beaktande av artiklarna 45 och 195.3 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A6-0056/2006), och av följande skäl,

A.  I artikel 195 i EG-fördraget ges Europeiska ombudsmannen befogenhet att från varje unionsmedborgare ta emot klagomål om missförhållanden i gemenskapsinstitutionernas eller gemenskapsorganens verksamhet.

B.  Klagandena i klagomål 2395/2003/GG till Europeiska ombudsmannen hävdade att rådets lagstiftande sammanträden inte är förenliga med artikel 1 andra stycket i EU-fördraget, utan att de bara är öppna i den utsträckning som föreskrivs i artiklarna 8 och 9 i rådets arbetsordning av den 22 juli 2002, ändrade den 22 mars 2004(4).

C.  Klagandena ansåg att rådets lagstiftande sammanträden bör vara offentliga och begärde därför att rådets arbetsordning skulle ändras i detta syfte.

D.  I enlighet med artikel 12.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 och artikel 7 i rådets ändrade arbetsordning handlar rådet i sin egenskap av lagstiftare enligt vad som avses i artikel 207.3 andra stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen när det antar regler som är rättsligt bindande i eller för medlemsstaterna genom förordningar, direktiv, rambeslut eller beslut på grundval av relevanta bestämmelser i fördragen, med undantag för överläggningar som leder till antagande av interna ordningsregler, administrativa eller budgetmässiga avgöranden, rättsakter som avser interinstitutionella eller internationella förbindelser eller icke bindande rättsakter (såsom slutsatser, rekommendationer eller resolutioner).

E.  Med tanke på den definition av rådets lagstiftande verksamhet som avses ovan är omfattningen av dess icke lagstiftande verksamhet mycket mindre än den lagstiftande. Insyn i rådets överläggningar bör därför vara det normala, och sekretess bör i förekommande fall endast tillämpas i samband med den icke lagstiftande verksamheten.

F.  Enligt artikel 1 andra stycket i EU-fördraget bör besluten i EU fattas "så öppet och så nära medborgarna som möjligt".

G.  Den 19 november 2003 förklarade rådets generalsekreterare Javier Solana, i sitt svar på klagandenas öppna skrivelse, att det fanns ett mycket brett stöd i frågan om att öppna rådets lagstiftande överläggningar för allmänheten.

H.  I sitt svar till ombudsmannen erkände rådet att öppenhetsprincipen enligt bland annat artikel 1 andra stycket i EU-fördraget är av stor betydelse.

I.  I sin ändrade arbetsordning från 2004 införde rådet regler som medgav större öppenhet vid rådets lagstiftande sammanträden.

J.  I oktober 2004 undertecknade medlemsstaterna Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, som innehåller en uttrycklig bestämmelse om att rådets möten skall vara offentliga när det överlägger och röstar om ett utkast till lagstiftningsakt.

K.  I sitt svar på bestämda frågor från ombudsmannen nämnde rådet inga hinder för att genomföra ändringen av arbetsordningen såsom klagandena hade begärt, eller några högre principer eller syften som skulle ge det rätt att vägra att öppna sina lagstiftande sammanträden för allmänheten, men hävdade att antagandet av arbetsordningen var ett politiskt och institutionellt ärende som det självt skulle besluta om.

L.  I sin årsrapport för 1997(5), ansåg Europeiska ombudsmannen att ett administrativt missförhållande föreligger då ett offentligt organ underlåter att agera i enlighet med en regel eller princip som är bindande för detta.

M.  Ombudsmannen drog slutsatsen att det faktum att rådet vägrade att besluta att göra sina lagstiftande sammanträden offentliga utan att ange goda skäl till denna vägran var ett administrativt missförhållande.

N.  I sitt förslag till rekommendation till rådet i enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga förklarade ombudsmannen: "Europeiska unionens råd bör ompröva sin vägran att besluta att göra sina lagstiftande sammanträden offentliga." Ombudsmannen upprepade denna rekommendation till rådet i sin särskilda rapport och föreslog att Europaparlamentet skulle överväga att anta hans rekommendation som en resolution.

O.  Särskilt när rådet antar rättsakter som "A-punkter" äger debatten och lagstiftningsarbetet i själva verket rum i Ständiga representationernas kommitté (Coreper), och rådet bara godkänner rättsakterna i fråga.

P.  Rådet uppträder i sin egenskap av lagstiftare även vid förlikningskommittéernas möten.

Q.  Ministrarnas ansvarighet och offentliga ansvar kräver att medlemsstaternas ståndpunkter och röster i rådet blir kända för allmänheten.

R.  EU:s två lagstiftningsparter arbetar fortfarande utifrån delvis olika informationsmaterial. De handlingar som parlamentet innehar är vanligen offentliga, medan rådet dessutom ofta arbetar utifrån hemligstämplade handlingar och upplysningar, även när det behandlar vissa frågor som skall antas genom medbeslutandeförfarande.

S.  Det brittiska ordförandeskapet lade fram två alternativa förslag för rådet i avsikt att svara på ombudsmannens rekommendationer: det ena skulle ha inneburit att rådets arbetsordning ändrades, medan det andra bara syftade till att förbättra insynen inom ramen för de befintliga reglerna.

T.  Rådet valde senare att inte ändra sin arbetsordning.

1.  Εuropaparlamentet stöder Europeiska ombudsmannens rekommendation till rådet.

2.  Europaparlamentet erinrar om att

3.  Europaparlamentet erinrar om att mot bakgrund av hur lagstiftande verksamhet definieras i artikel 12 i förordning (EG) nr 1049/2001 och i rådets arbetsordning, bör principen om insyn börja tillämpas snarast, inte bara vid rådets överläggningar med parlamentet i samband med medbeslutandeförfarandet utan också i alla andra fall där parlamentet är delaktigt, även vid samråd, och alltid när rådet antar rättsakter som kan påverka medborgarnas rättigheter och friheter, vilket är fallet med rättsakter inom ramen för tredje pelaren.

4.  Europaparlamentet beklagar att inga framsteg gjorts på detta område och att rådet inte tog upp frågan i sina slutsatser av den 22 december 2005.

5.  Εuropaparlamentet finner det oacceptabelt att EU:s viktigaste lagstiftande organ fortfarande sammanträder inom stängda dörrar i lagstiftningsärenden.

6.  Europaparlamentet betonar att de principer som garanterar en styrning på flera olika nivåer i Europeiska unionen är principerna för ett gott styre: delaktighet, insyn, redovisning, effektivitet och sammanhållning.

7.  Εuropaparlamentet menar att rådet, i en tid då EU betraktar sig själv som främjare av demokratisering och ansvarighet, bör svara på de krav på ökad insyn som kommer från parlamenten, det civila samhället och allmänheten.

8.  Εuropaparlamentet anser att det inte bara är en principfråga att lagstiftningsorganens möten bör vara offentliga, utan att det även är av direkt betydelse för Europaparlamentets och de nationella parlamentens strävan att, som de europeiska medborgarnas direktvalda företrädare, fullgöra sin granskningsuppgift.

9.  Εuropaparlamentet finner att det är av yttersta vikt att de nationella parlamenten kan ställa sina regeringar och ministrar till svars. Parlamentet menar att detta inte kan göras effektivt om det är oklart hur ministrarna har handlat och röstat i rådet och vilka uppgifter som legat till grund för deras beslut.

10.  Εuropaparlamentet anser att den senaste utvecklingen i samband med debatten kring ratificeringen av fördraget om upprättande av en konstitution för Europa tydligt har visat att de europeiska medborgarna vill att den europeiska beslutsprocessen blir öppnare.

11.  Εuropaparlamentet anser att rådets arbete skulle bli både mer genomblickbart och mer relevant för de europeiska medborgarna med offentliga sammanträden och att allmänhetens förtroende för hur Europeiska unionen och dess företrädare arbetar skulle öka.

12.  Εuropaparlamentet är övertygat om att större öppenhet kommer att leda till att ministrarna i medlemsstaternas regeringar axlar ett större kollektivt ansvar, att legitimiteten i rådets beslut stärks i den allmänna opinionens ögon och att den offentliga diskussionen om Europafrågor stimuleras och intensifieras.

13.  Europaparlamentet uppmanar vidare rådet att ändra sin arbetsordning och sina arbetsmetoder så att dess lagstiftande sammanträden blir öppna och tillgängliga för allmänheten.

14.  Europaparlamentet anser att Corepers möten är en väsentlig del av rådets lagstiftande överläggningar och att de därför bör omfattas av öppenhetsreglerna. Parlamentet anser att rådet bör fatta sina beslut genom formell omröstning, inte bara genom godkännande.

15.  Europaparlamentet påminner om att rådet uppträder i sin egenskap av lagstiftare även när det deltar i förlikningsförfaranden.

16.  Europaparlamentet konstaterar att de förberedande handlingarna avseende punkter på rådets mötesdagordning för närvarande inte är tillgängliga för allmänheten. Parlamentet betonar att rådet, i varje anpassning av sin arbetsordning, tydligt bör ange sådana handlingars klassificering och hierarki och göra dem tillgängliga för allmänheten.

17.  Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 22 december 2005 som ett steg i rätt riktning, men beklagar att rådet inte följde ombudsmannens rekommendation att ändra arbetsordningen.

18.  Europaparlamentet påminner om att en ändring av rådets arbetsordning kräver att 13 av de 25 medlemsstaterna stöder ändringen.

19.  Europaparlamentet anser att det, eftersom alla medlemsstaters regeringar har undertecknat Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa, inte bör vara svårt att enas om en ändring av rådets arbetsordning, då principen redan har godtagits politiskt av alla medlemsstaters regeringar.

20.  Europaparlamentet betonar sitt fulla stöd för Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och för ansträngningarna att sätta detta i kraft. Parlamentet betonar att en ändring av rådets arbetsordning inte bör betraktas som ett substitut för hela eller delar av det ovannämnda fördraget, utan som en länge emotsedd anpassning till den europeiska verkligheten och för institutionell jämlikhet i Europeiska unionens lagstiftningsarbete.

21.  Europaparlamentet anser att det sätt på vilket rådet anser sig böra redogöra för sina sammanträden enligt dess slutsatser av den 22 december 2005 inte räcker för att garantera den grad av öppenhet som krävs, och att det är nödvändigt att representanter för allmänheten och media faktiskt ges tillträde till dessa sammanträden.

22.  Europaparlamentet uppmanar rådet att vidta alla åtgärder som behövs för att göra sina lagstiftande sammanträden öppna och tillgängliga för allmänheten. Parlamentet begär också att rådet sänder sina offentliga sammanträden, även på Internet, och i god tid lämnar ut datum och dagordningar för mötena samt offentliggör officiella utskrifter av dessa på Europeiska unionens samtliga officiella språk.

23.  Europaparlamentet uppmanar rådet att inta en gemensam hållning när det gäller genomförandet av EU:s kodex för god förvaltningssed, såsom den antogs av Europaparlamentet den 6 september 2001(6).

24.  Europaparlamentet föreslår att rådet inleder ett pilotprojekt om "mer genomblickbart beslutsfattande", som skulle innebära att en eller flera aktuella lagstiftningsfrågor diskuterades vid ett helt öppet och fullt tillgängligt rådsmöte, med särskild tonvikt på att förklara de förfaranden som följdes och de beslut som fattades, så att medborgarna lättare skulle förstå dessa.

25.  Europaparlamentet uppmanar ordförandeskapet, medlemmarna i rådet samt kommissionen att föreslå frågor och ämnen för en offentlig diskussion av denna typ, i enlighet med artikel 8.3 i rådets arbetsordning.

26.  Europaparlamentet uppmanar rådets ordförande att snarast föra upp frågan om att öppna rådets sammanträden för allmänheten på Europeiska rådets dagordning och att den 9 maj 2006 avge en högtidlig försäkran om att omedelbart ändra rådets arbetsordning och före utgången av 2006 i samförstånd med Europaparlamentet se över förordning (EG) nr 1049/2001.

27.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att utöva största möjliga påtryckningar på rådet i syfte att förmå det att följa ombudsmannens rekommendation och anpassa sin arbetsordning.

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43. (2) Bilaga I till ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Laeken den 14–15 december 2001. (3) EGT L 113, 4.5.1994, s. 15. (4) EUT L 106, 15.4.2004, s. 22. (5) http://www.euro-ombudsman.eu.int/report97/pdf/sv/rap97_sv.pdf. (6) EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 331.

Europaparlamentets resolution med rekommendationer till kommissionen om tillgång till institutionernas handlingar (2004/2125(INI))

P6_TA(2006)0122 A6-0052/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 192 andra stycket i EG-fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 39 och 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av institutionernas rapporter om genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(1), framför allt kommissionens första treårsrapport om genomförandet, i enlighet med artikel 17.2 i denna förordning,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0052/2006), och av följande skäl:

A.  Efter det att Amsterdamfördraget ratificerats och artikel 255 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen trätt i kraft har öppenhet blivit en grundläggande princip för Europeiska unionen. Syftet med detta är att stärka EU-institutionernas demokratiska förankring, ge medborgarna möjlighet att på närmare håll medverka i beslutsfattandet, ge offentliga förvaltningsmyndigheter mer legitimitet genom att de blir effektivare och kan ta större ansvar gentemot allmänheten samt slutligen för att snabbare kunna spåra problem eller misstag.

B.  Med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar genomförs artikel 255 i EG-fördraget endast delvis och följande måste fortfarande åtgärdas:

C.  Även om förordning (EG) nr 1049/2001 innehåller bestämmelser om att den skall ses över efter tre år, och trots att parlamentet flera gånger uppmanat kommissionen att förbättra och stärka EU:s lagstiftning om öppenhet, har ännu inget förslag i den mening som avses i artikel 39.2 i parlamentets arbetsordning förberetts.

D.  Problemen med att tillämpa förordningen beror till viss del på otillräckligt genomförande. EG-domstolens rättspraxis i samband med förordningen har också visat att det finns ett behov av att utveckla och tydliggöra vissa av bestämmelserna i förordningen, särskilt de som rör handlingar som upprättas av medlemsstaterna och tredje man samt undantagen för utredningar, juridisk rådgivning och "tiden till eftertanke".

E.  När det gäller att se till att effektiviteten i beslutsprocessen bevaras enligt artikel 207 i EG-fördraget är öppna förhandlingar med full insyn och lojalt samarbete mellan institutionerna en bättre lösning än hemliga förhandlingar i rådet. Parlamentet beklagar därför att rådet i sina slutsatser från den 22 december 2005 avstod från att införa ändringar i sin arbetsordning och som skulle ha lett till full insyn vid de diskussioner som hålls på ministernivå under hela lagstiftningsförfarandet.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av artikel 255 i EG fördraget under 2006 förelägga parlamentet ett förslag till rättsakt om medborgarnas "rätt till tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar enligt de principer och villkor som skall bestämmas med hänsyn till allmänna eller enskilda intressen", som bör utarbetas vid diskussioner mellan institutionerna och följa nedanstående detaljerade rekommendationer.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rekommendationerna respekterar subsidiaritetsprincipen, medborgarnas grundläggande rättigheter och EG-domstolens rättspraxis, särskilt den rättspraxis som rör artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter, och artiklarna 7 och 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

3.  Europaparlamentet anser att förslagets ekonomiska konsekvenser skall räknas bland institutionernas löpande kostnader eftersom kravet på insyn inte kan skiljas från de övriga krav som gäller då handlingar utfärdade av eller riktade till dessa skall utformas, antas och spridas.

4.  Europaparlamentet betonar att alla nya bestämmelser om tillgång till handlingar bör gälla från och med datumet för ikraftträdandet av den ändrade förordningen, och bör därför inte gälla retroaktivt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen och rådet samt medlemsstaternas, anslutnings- och kandidatländernas regeringar och parlament.

BILAGA

DETALJERADE REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

Rekommendation 1 (om artikel 255 i EG-fördraget och förordning (EG) nr 1049/2001 ur ett konstitutionellt perspektiv)

Rekommendation 2 (om begreppen "lagstiftningshandlingar" och "texter som inte är lagstiftningshandlingar")

Den ändrade förordningen bör också utgöra den rättsliga grunden för fastställandet av bestämmelser, god praxis och interinstitutionella avtal vilka syftar till att förbättra utformning av lagstiftningstexter och se till att tillgång ges till slutliga rättsakter, till exempel bestämmelser som skall följas vid