Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010 (KOM(2006)0013) (handlingsplanen),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument om handlingsplan för djurskydd och den därtill hörande konsekvensanalysen (KOM(2006)0014 och SEK(2006)0065),

–   med beaktande av protokollet om djurskydd och djurens välfärd vilket genom Amsterdamfördraget fogats till EG-fördraget,

–   med beaktande av rådets direktiv 86/609/EEG av den 24 november 1986 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skydd av djur som används för försök och andra vetenskapliga ändamål(1),

–   med beaktande av gemenskapsbestämmelserna om skydd av djur inom animalieproduktionen,

–   med beaktande av Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling och demonstration (2007-2013) (KOM(2005)0119) (sjunde ramprogrammet), som i nuläget är under förberedande,

–   med beaktande av kommissionens meddelande inför europeiska rådets vårmöte "Att arbeta tillsammans för tillväxt och sysselsättning – Nystart för Lissabonstrategin" (KOM(2005)0024).

–   med beaktande av kommissionens riktlinjer av den 15 juni 2005 för konsekvensanalysen (SEK(2005)0791),

–   med beaktande av det mandat som kommissionen fick för WTO-förhandlingarna på området för jordbruk i enlighet med kommissionens förslag till former för WTO:s jordbruksförhandlingar (dokumentreferens 625/02), som antogs av rådet (allmänna frågor) i januari 2003,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0290/2006), och av följande skäl:

A.  Alla åtgärder som syftar till att skydda djur och öka deras välbefinnande måste grundas på principen att djur är kännande varelser med specifika behov som måste beaktas, och att djurskydd i det tjugoförsta århundradet inte bara är ett uttryck för en human grundinställning utan även en utmaning som civilisationen och kulturen inom EU står inför.

B.  Europeiska unionen har under de senaste åren åstadkommit en omfattande djurskyddslagstiftning och har uppnått en av de högsta djurskyddsnivåerna i världen. Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen gett uttryck för sin åsikt att denna process är absolut nödvändig. En hög djurskyddsnivå inom EU tillfredsställer allmänhetens krav på etiskt och socialt acceptabla produkter.

C.  Djurskydd berör ett flertal politiska områden och ett stort antal etiska, sociala, politiska och ekonomiska frågor. Djurskydd får inte begränsas till att endast omfatta skydd för och välbefinnande hos försöksdjur eller djur från jordbruksföretag, utan måste omfatta alla djurgrupper.

D.  Det finns ett samband mellan djurskydd, djurhälsa och produktsäkerhet. Alternativa testmetoder och en hög djurskyddsnivå från uppfödning till slakt kan påverka produktsäkerheten och produktkvaliteten positivt.

E.  Den fortsatta utvecklingen av djurskyddet inom gemenskapen kräver större forskningsansträngningar och en integration av djurskyddet i alla relevanta konsekvensanalyser liksom samtliga berörda parters aktiva deltagande i beslutsprocessen. Insyn och acceptans tillsammans med en enhetlig tillämpning och kontroll av efterlevnaden av befintliga bestämmelser på alla nivåer är en förutsättning för en framgångsrik djurskyddsstrategi inom EU.

F.  En djurskyddsstrategi måste ha som mål att ge skälig ersättning för de ökade kostnader djurskydd medför. En ambitiös djurskyddspolitik utan en europeisk och global dialog och utan omfattande upplysning och information inte bara i EU utan även i tredje land om fördelarna med en hög djurskyddsstandard kan därför bara ha begränsade framgångar om endast EU bidrar till utvecklingen av den.

G.  Det är absolut nödvändigt att djurskyddspolitiken inom EU åtföljs av en konsekvent handelspolitik som omfattar ett erkännande av att man trots EU:s ansträngningar inte tagit hänsyn till djurs välbefinnande vare sig i ramavtalet från juli 2004 eller i något annat viktigt dokument från Doharundan i WTO-förhandlingarna. Av detta skäl kan inte ytterligare djurskyddsnormer införas som skulle kunna påverka producenternas internationella konkurrenskraft negativt förrän EU:s viktigaste partner i WTO gör en radikal kursändring.

H.  Erkännandet av de så kallade icke handelsrelaterade intressena, som omfattar djurs välbefinnande, prioriterades inte av kommissionen vid WTO-förhandlingarna. Man kan därför inte förvänta sig att erkännandet av icke handelsrelaterade intressen kommer att utgöra en del av ett slutgiltigt avtal om inte kommissionen gör en radikal kursändring i förhandlingarna.

I.  En effektiv strategi för skydd av djur inom animalieproduktionen som begränsas till att omfatta EU-marknaden medför risken att en del av producenterna inom EU avvecklar sin verksamhet.

J.  All harmonisering av skyddet av djur inom animalieproduktionen i EU måste åtföljas av motsvarande importbestämmelser för att undvika att producenterna på den europeiska marknaden försätts i en sämre situation.

K.  Tillämpningen av "3R-principen", det vill säga principen om ersättning (replacement), begränsning (reduction) och förbättring (refinement) av djurförsök, genom vilken användningen av djur inom ramen för forskning, vetenskap och produktgodkännanden förväntas minska, är en hörnsten i EU:s djurskyddspolitik.

1.  Europaparlamentet välkomnar gemenskapens handlingsplan för djurskydd och djurs välbefinnande 2006–2010, som för första gången integrerar protokollet om djurskydd och djurens välfärd, vilket genom Amsterdamfördraget fogats till EG-fördraget, i ett övergripande förhållningssätt när det gäller den fortsatta utvecklingen av djurskyddet inom EU.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kommissionen bara har för avsikt att "sträva efter" att djurens välbefinnande beaktas fullt ut i samband med relaterade politikområden.

3.  Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att inleda en översyn av EU:s djurskyddspolitik i enlighet med bestämmelserna i protokollet om djurskydd och djurens välfärd som fogats till Amsterdamfördraget.

4.  Europaparlamentet anser att ett förbättrat djurskydd utgör en ständig skyldighet för gemenskapen och uppmanar därför kommissionen att på ett tidigt stadium informera om det man uppnått och med utgångspunkt från detta lägga fram ett meddelande om en vidareutveckling av handlingsplanen efter 2010.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina befogenheter arbeta på en vidareutveckling av djurskyddet och i detta sammanhang även fullt ut ta hänsyn till skydd för och välbefinnande hos alla djur. Parlamentet uppmanar kommissionen att i hela EU verka för att smågrisar från sjunde dagen efter födseln kastreras under bedövning.

6.  Europaparlamentet beklagar att tyngdpunkten inom EU:s djurskyddspolitik hittills nästan uteslutande legat på skyddet av djur inom animalieproduktionen och deras välbefinnande.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att utveckla och förbättra bestämmelserna om djurskydd, den tydligare integrationen av djurskyddet i gemenskapens alla politiska domäner och vidtagandet av hela spektrumet av möjliga åtgärder (bland annat lagstiftning, frivilliga riktlinjer för god praxis, utbildning, befrämjande åtgärder, forskning) med målsättningen att trygga en hög djurskyddsnivå på alla nivåer av kontakt med djur. Parlamentet anser i detta sammanhang att man när det gäller lagstiftningen, i den mån den är motiverad, bör fokusera på att begränsa den till en gemensam bas på grundval av vilken frivilliga ytterligare initiativ med motsvarande ändamålsenliga särdrag kan utvecklas.

8.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att upprätta en prioriteringslista som tydligt anger de olika djurarterna och problemen för att kunna förbättra miniminormerna för djurskydd och djurs välbefinnande eller upprätta nya miniminormer. Parlamentet anser att en sådan prioriteringslista under de närmast kommande åren bör omfatta följande djurarter: mjölkkor, vuxna nötdjur, djur i fiskodlingar och grisar och kalkoner som hålls för gödning.

9.  Mot bakgrund av att var och en av dessa åtgärder kommer att ha sin egen funktion anser Europaparlamentet att politisk forskning är nödvändig för att fastställa dessa olika funktioner och förmedla dem till berörda aktörer.

10.  Europaparlamentet konstaterar att många gemenskapspolitiska program som inte omfattas av handlingsplanen påverkar djurens välbefinnande, till exempel hållbar utveckling, CITES-konventionen(2) samt handels- och marknadsföringsnormer, och understryker betydelsen av att fullt ut ta hänsyn till frågor om djurens välbefinnande inom alla relevanta politikområden.

11.  Europaparlamentet påpekar att man vid införandet av striktare normer för djurskydd och djurs välbefinnande måste ta hänsyn till de enskilda EU-regionernas särskilda egenskaper.

12.  Europaparlamentet understryker att kommissionen är ansvarig för genomförandet av all befintlig EU-lagstiftning på djurskyddsområdet och för den fortsatta tillämpningen av den.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på grundval av reglerna för tvärvillkoren i samband med alla bestämmelser vara uppmärksamma på en enhetlig tillämpning och kontroll inom EU och att agera konsekvent i fall av konstaterade överträdelser, för att vinna allmänhetens förtroende för de befintliga bestämmelserna och garantera en rättvis konkurrenssituation inom EU.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att vid antagandet av djurskyddsåtgärder beakta deras socioekonomiska konsekvenser.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomgående integrera relevanta konsekvensanalyser för alla åtgärder på djurskyddsområdet. Alla konsekvensanalyser i samband med nya djurskyddsnormer måste beakta samtliga etiska, sociala och ekonomiska konsekvenser och grundas på de senaste forskningsresultaten, praktiska erfarenheterna och utvecklingstendenserna på internationell nivå. De skall redogöra för de positiva effekterna och fullt ut ta hänsyn till samspelet mellan olika faktorer, som till exempel djurskydd, hållbarhet, djurhälsa, miljö och produktkvalitet.

16.  Europaparlamentet inser att strikta djurskyddsnormer medför ökade kostnader för jordbrukarna och anser att särskilda åtgärder krävs för att förhindra att produktionen flyttas till länder som har mindre strikta normer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till frågan om anställningstrygghet i alla konsekvensanalyser. Enligt den förnyade Lissabonstrategin är en noggrann analys av de kostnader nya förslag medför och av konsekvenserna för berörda parter inom näringslivet och forskarvärlden med hänsyn till deras situation i den internationella konkurrensen absolut nödvändig.

17.  Europaparlamentet påpekar att rimliga anpassningsperioder, hänsynstagande till beståndens och företagens storlek och avsaknaden av onödiga byråkratiska kontroll- och dokumentationsinsatser ökar acceptansen för djurskydd hos de ansvariga. De möjligheter som erbjuds genom utnyttjandet av moderna tekniker och metoder bör testas på vederbörligt vis.

18.  Europaparlamentet betonar att det finns ett nära samband mellan djurskydd och djurhälsa. Handlingsplanen bör därför genomföras på ett sådant vis att vinster uppnås på området för djurhälsa genom ytterligare djurskyddsåtgärder, att djurhälsopolitiken genomgående även syftar till att förbättra djurskyddet och att det rör sig om mätbara förbättringar.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning ta hänsyn till djurskyddsaspekter i samband med bekämpningen av djursjukdomar. Som bekämpningsstrategi i nödfall är regionalt genomförd vaccination principiellt att föredra framför avlivning av hela bestånd med friska djur, varvid hänsyn måste tas till de enskilda medlemsstaternas inställning till vaccination och de eventuella följder detta får för handeln. Om tekniken tillåter bör man även i större utsträckning använda sig av möjligheten att vaccinera i preventivt syfte. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka ansträngningarna att åstadkomma motsvarande anpassning av relevanta avtal från Världsorganisationen för djurens hälsa Office International des Epizooties, (OIE) så att handeln med produkter från vaccinerade djur omfattas av färre restriktioner.

20.  Europaparlamentet välkomnar att man tydligare tar hänsyn till djurskyddet i den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet påpekar emellertid att följdkostnaderna för administration utan tvekan är alltför höga redan i nuläget. Man beklagar å andra sidan att nedskärningar i medlen för politiken för landsbygdens utveckling i praktiken försvårar finansieringen av stöd till uppfödare att anpassa sig till gemenskapens bestämmelser om djurs välbefinnande. Parlamentet beklagar att fjäderfä- och svinuppfödare inte erhåller någon kompensation för att de respekterar gemenskapens djurskyddslagstiftning inom ramen för reglerna för tvärvillkoren.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för politiken för landsbygdens utveckling välvilligt utvärdera alla de verktyg som står till förfogande i arbetet för djurskydd.

22.  Europaparlamentet påpekar att EU:s regler om djurtransporter (förordning (EG) nr 1/2005(3) och direktiv 95/29/EG(4)) i praktiken ofta åsidosätts, framför allt när det gäller kraven på vilopauser och tillhandahållandet av vatten och foder. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att se till att medlemsstaterna oftare och effektivare kontrollerar att EU:s regler efterlevs.

23.  Europaparlamentet påpekar att det i samband med djurtransporter är absolut nödvändigt att införa och beakta vetenskapligt belagda indikatorer för djurs välbefinnande (adekvat teknik, tidsramar, specialutbildad personal) och att man vid fastställandet av dessa faktorer måste ta hänsyn till klimatologiska skillnader i medlemsstaterna med tanke på den varierande förmågan hos de olika djuren att anpassa sig till sin omgivning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja arbetet med att definiera och införa objektiva och specifika parametrar som gör det möjligt att bättre definiera djurs välbefinnande under transport med syftet att dessutom utarbeta integrerade certifieringssystem som även tar hänsyn till den inverkan olika klimatologiska och strukturella omständigheter i EU:s regioner kan ha på djuren, typerna av transport och transporttiderna.

24.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen fram till 2010 för Europaparlamentet och rådet bör lägga fram en rapport om beläggningsgrad och maximala transporttider för djur under transport tillsammans med motsvarande förslag till lagstiftning.

25.  Europaparlamentet anser att stöd för "3R-principen" och stöd till framtida forskning som gäller djurens välbefinnande är två olika frågor och att man bör ta hänsyn till detta genom att dela upp det fjärde målet i två separata mål.

26.  Europaparlamentet välkomnar de aviserade forskningsansträngningarna på djurskyddsområdet. Forskningen måste jämte den allmänna förbättringen av kunskapsbasen koncentrera sig på att utveckla indikatorer för djurs välbefinnande som är lätthanterliga och medger insyn, certifierings- och märkningssystem och alternativ till djurförsök (3R-principen).

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den mån lämpliga och vetenskapligt belagda indikatorer för djurs välbefinnande tagits fram se till att dessa i möjligaste mån införlivas i befintlig och ny djurskyddslagstiftning, och att således målen är överordnade medlen.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga objektiva indikatorer till grund för varje framtida översyn av lagstiftningen på området för djurs välbefinnande för att undvika att godtyckliga beslut får orimliga ekonomiska konsekvenser för uppfödarna.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att det inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling står tillräckligt med medel till förfogande för forskning på områdena för djurskydd och djurs välbefinnande för att man faktiskt skall kunna uppnå målen i handlingsplanen. Parlamentet insisterar på att särskild vikt läggs vid fastställandet av objektiva indikatorer för djurs välbefinnande och att hänsyn tas till de klimatologiska skillnaderna inom Europeiska unionen i detta sammanhang.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja forskningen om och utvecklingen av elektroniska system för identifiering av djur.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att teknikplattformar och forskning från sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, vilka – likt "PredTox" – i betydande utsträckning bidrar till att målen i handlingsplanen uppnås, utan byråkratiska åtgärder kan få fortsätta att användas även inom ramen för det sjunde ramprogrammet.

32.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att fullt ut ta hänsyn till 3R-principen. Parlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att vidareutveckla direktiv 86/609/EEG. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att redan under innevarande år lägga fram motsvarande förslag till lagstiftning. Parlamentet förväntar sig att kommissionen i detta sammanhang redogör för hur enhetligheten kan tryggas när det gäller tillämpning och kontroll av efterlevnaden av bestämmelserna.

33.  Europaparlamentet anser att den föreslagna översynen av gemenskapens lagstiftning om djurförsök måste resultera i en utvidgning av tillämpningsområdet för direktiv 86/609/EEG så att detta kommer att omfatta grundforskning och forskning som inbegriper djurförsök för pedagogiska ändamål.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillse att industrins bidrag när det gäller att ersätta djurförsök som överenskommits inom ramen för det europeiska partnerskapet för alternativa strategier (EPAA) är effektiva, öppna för granskning och levereras i tid. Parlamentet uppmanar kommissionen att förstärka åtgärderna för att sprida data från djurförsök med ryggradsdjur för att undvika att sådana djurförsök dubbleras, och att tillämpa de åtgärderna på alla djurförsök och all lagstiftning som kräver djurförsök, inklusive att sprida data från opublicerade och negativa studier.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att internationellt, det vill säga i WTO och OIE, verka för en enhetlig rättslig nivå på kraven när det gäller djurskydd och djurförsök i samband med produktgodkännanden och för erkännandet av djurskyddsförfaranden som validerats inom EU. Parlamentet anser att takten för utvecklingen och valideringen av samt arbetet med att skapa acceptans för metoder som inte inbegriper djurförsök måste öka, och att medel, personal och administrativa resurser måste ställas till förfogande på alla nivåer för att man snarast möjligt skall kunna ersätta djurförsök med andra metoder.

36.  Europaparlamentet uppmanar EU:s tillsynsmyndigheter att omgående erkänna de alternativa metoder utan djurförsök som redan erkänts av Europeiska centret för validering av alternativa provmetoder.

37.  Europaparlamentet påpekar att undermålig forskning inte bara strider mot etiska principer utan även utgör resursslöseri, och att EU bör kräva att alla nya, reviderade och befintliga tester rörande mänsklig och ekologisk säkerhet skall valideras fullt ut enligt moderna standarder innan sådana tester krävs, rekommenderas eller godkänns inom ramen för gemenskapsrättsliga bestämmelser eller gemenskapsstrategier.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivisera samspelet mellan de befintliga gemenskapsinstitutioner som arbetar med djurskyddsfrågor innan man inrättar ytterligare ett gemenskapsorgan för djurskydd.

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att utveckla och bedriva forskning om ett system för djurskyddsmärkning. Detta möjliggör ett medvetet köpval hos konsumenterna. Även en märkning av bearbetade produkter bör eftersträvas.

40.  Europaparlamentet anser att konsumenterna bör informeras om och vara beredda på att de måste betala ett högre pris för produkter från jordbruk som uppfyller striktare djurskyddsnormer och att dessa produkter skall förses med motsvarande märkning.

41.  Europaparlamentet anser att den rapport som kommissionen enligt planerna skall lägga fram för Europaparlamentet och rådet 2008 om möjligheterna att införa ett system för obligatorisk märkning av kycklingkött och produkter av kycklingkött baserat på överensstämmelse med djurskyddsnormerna framför allt måste röra överensstämmelsen med djurskyddsnormer som är striktare än minimikraven. Ett märkningssystem som grundas på normer som är striktare än de rättsligt fastställda minimikraven skulle lösa det välkända problemet med konsumenter som vill köpa en produkt framställd med särskild hänsyn tagen till djurskyddsnormer men som i butiken inte kan identifiera produkten i fråga.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att märkningen är lättillgänglig, begriplig och pålitlig. Redan en EU-djurskyddsmärkning, som exempelvis skulle kunna lyda "producerad i enlighet med EU:s miniminormer för djurskydd", och för produkter som inte uppfyller miniminormerna "inte producerad i enlighet med EU:s miniminormer för djurskydd", skulle innebära att alla produkter distribuerade inom EU skulle uppfylla en enkel och obligatorisk djurskyddsnorm. Vad avser djurskyddsåtgärder som går utöver de fastställda minimikraven skulle en särskild märkning på etiketten kunna informera konsumenterna tydligare om producentens extra ansträngningar när det gäller djurskydd, vilket skulle kunna öka trycket på deras handelspartner att ta över EU:s djurskyddsnormer, varigenom en global export av EU:s djurskyddsnormer även skulle möjliggöras. Parlamentet betonar den roll som privata märkningar spelar vad beträffar djurskyddsnormer.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att fördelningen av det ekonomiska stödet till nationella informations- och marknadsföringskampanjer för animaliska livsmedel i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 1071/2005(5) grundas på djurvänliga produktionsnormer. Mot bakgrund av detta anser parlamentet att inrättandet, i enlighet med kommissionens handlingsplan, av en europeisk kvalitetsstandard för produkter som härrör från produktionssystem där djurens välbefinnande är väl tillgodosett bör prioriteras.

44.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att göra det lättare för konsumenterna att känna igen de föreslagna marknadsförings- och informationssystemen men betonar samtidigt nödvändigheten av att förenkla användningen av dem med hänsyn till alla aktörer som är involverade i livsmedelskedjan.

45.  Europaparlamentet stödjer i princip de tillkännagivna planerna på att utveckla och bedriva forskning om integrerade och enhetliga indikatorer för djurs välbefinnande. Dessa måste grundas på vetenskapliga belägg, vara objektiva, mätbara och utgöra en del av upprepningsbara tester samt bidra till ökad insyn när det gäller djurskyddsstandarden. I detta sammanhang är det även nödvändigt att införliva djurhälsoaspekter. Integrerade och enhetliga indikatorer skall underlätta kontrollen, minska byråkratin och leda till vetenskapliga resultat som alla medlemsstater kan förhålla sig till.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att arbetet med att utveckla integrerade indikatorer för djurs välbefinnande slutförts och motsvarande forskning finns tillgänglig inom tre år.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram den aviserade kommunikationsstrategin så snart som möjligt och att tillämpa den konsekvent. Handlingsplanen kan få positiva effekter endast om alla aktörer i tillräckligt stor utsträckning blivit informerade om fördelarna med den höga djurskyddsnivån nu och i framtiden inom EU med hänsyn till djur och produkter.

48.  Europaparlamentet anser att kvalitetssäkringssystem för en hög djurskyddsnivå inte kommer att kunna förbättra djurskyddet eftersom de undermineras i konkurrensen med billigare produkter från kvalitetssäkringssystem som bara garanterar en djuruppfödning enligt djurskyddsnormer på rättslig miniminivå, och att det därför är nödvändigt att utarbeta en rättslig ram som fastställer miniminormerna för kvalitetssäkring.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra ytterligare ansträngningar för att förse konsumenterna med information. Befintliga åtgärder bör utvärderas med syftet att underlätta genomförandet av sådana marknadsförings- och informationskampanjer.

50.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett djurskyddsinformationsforum. Detta forum skall gynna informationsutbytet när det gäller den aktuella utvecklingen på området för djurskydd, de senaste vetenskapliga rönen och i synnerhet de bästa metoderna.

51.  Europaparlamentet håller med om att en EU-strategi för främjande av kommunikation på djurskyddsområdet i Europeiska unionen och tredje land är nödvändig för att tillgängliggöra för medborgarna de olika djurproduktionssystemen samt kostnaderna och fördelarna med striktare djurskyddsnormer. Parlamentet anser att en sådan strategi bör utarbetas under oberoende former och under överinsyn av det föreslagna centrumet eller laboratoriet.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avsätta tillräckligt med medel för utbildning, fortbildning och rådgivning ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

53.  Europaparlamentet anser att – med tanke på den planerade allmänna liberaliseringen av jordbruksmarknaden – införandet av nya och striktare normer i EU-25 kan påverka konkurrenskraften för produkter framställda inom EU negativt, om man inom ramen för WTO inte ser till att dessa normer görs enhetliga.

54.  Europaparlamentet beklagar att delar av livsmedelsproduktionen förläggs till tredje land till följd av de rådande normerna för djurskydd och djurs välbefinnande och insisterar därför på att kommissionen gör en noggrann bedömning av omfattningen på denna trend.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge de producenter i gemenskapen vars produktionskostnader ökat till följd av att de vidtagit åtgärder för djurs välbefinnande skälig ersättning för deras ekonomiska förluster.

56.  Europaparlamentet påpekar att en högre djurskyddsstandard i många fall leder till merkostnader. Inom den fria världshandeln är emellertid djurskyddsaspekter än så länge av underordnad betydelse, vilket kan leda till "djurskyddsdumpning" och nackdelar för producenter inom EU och på marknader i tredje land. Parlamentet föreslår därför att det inrättas ett verktyg för kvalificerat marknadstillträde som skulle förhindra att EU:s djurskyddsnormer undermineras, närmare bestämt genom att avgiftsbelägga produkter som inte uppfyller EU:s normer.

57.  Europaparlamentet välkomnar därför alla åtgärder och initiativ från kommissionens sida som ökar graden av enighet på internationell nivå om strikta djurskyddsnormer. En vidareutveckling av djurskyddsnormerna inom ramen för OIE och dess rättsliga uppvärdering genom Världshandelsorganisationen (WTO) måste absolut eftersträvas och prioriteras. Målet bör vara att uppnå en så hög och enhetlig djurskyddsnivå som möjligt på världsplanet. Under tiden uppmanas kommissionen att inte ytterligare snedvrida konkurrensen för producenterna inom EU genom nya obligatoriska, detaljerade och enhetliga normer.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ett uttryckligt erkännande av den höga nivån på EU:s djurskyddsbestämmelser i kommande översyner av WTO:s avtal om tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS-avtalet) och andra WTO-avtal när så är lämpligt.

59.  Europaparlamentet beklagar att djurskydd inte tas upp i de pågående WTO-förhandlingarna och insisterar på att kommissionen skall värna om EU:s normer under det att hänsyn emellertid måste tas till det faktum att kostnaderna ökar för producenterna inom EU till följd av att dessa uppfyller normerna.

60.  Europaparlamentet insisterar på att djurskyddet inom ramen för WTO måste stärkas. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för Doharundan göra en kraftfull insats för att djurskydd i egenskap av icke handelsrelaterad fråga skall tas upp i förhandlingarna och att stödåtgärder till förmån för djurskydd inom ramen för landsbygdspolitiken och politiken för tvärvillkor fullt ut skall erkännas som en fråga som uppfyller WTO:s så kallade grön box-kriterier.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka för att icke handelsrelaterade intressen erkänns inom ramen för WTO och andra avtal på internationell nivå om djurskyddsnormer innan man skärper djurskyddslagstiftningen inom EU.

62.  Europaparlamentet påpekar att WTO:s handelsbestämmelser inte begränsar möjligheten till validering av produktionssystem – i motsats till det som implicit sägs i meddelandets ursprungsversion – och att det därför är både möjligt och önskvärt att validera produktionssystem som tillämpar djurskyddsnormer som är betydligt striktare än minimikraven.

63.  Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens ansträngningar att som komplement till den multilaterala strategin förankra djurskyddet i bilaterala handelsavtal (till exempel med Chile och Kanada) eller veterinäravtal och utvidga utbytet på djurskyddsområdet med tredjeländer och deras företrädare.

64.  Europaparlamentet anser att alla befintliga och framtida bilaterala avtal med tredjeländer, som omfattar sanitära och fytosanitära åtgärder, bör innehålla mål för att se till att animalieprodukter från tredjeländer produceras i enlighet med djurskyddsnormer som är minst lika strikta som EU:s och att europeiska konsumenter informeras om dessa normer.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder som uppmuntrar importörer att i samband med import av animalieprodukter till EU kräva av sina leverantörer att de uppfyller minst EU:s djurskyddsnormer.

66.  Europaparlamentet välkomnar den aviserade dialogen med utvecklingsländerna om de ytterligare marknadsmöjligheter som erbjuds dem genom strikta djurskyddsnormer. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för befintliga eller nya biståndsprogram för handeln hjälpa utvecklingsländerna uppfylla djurskyddsnormerna.

67.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar att genom handelsrelaterat bistånd hjälpa utvecklingsländerna att bidra till utarbetandet av internationella normer.

68.  Europaparlamentet välkomnar det arbete kommissionen uträttat genom projekt för handelsrelaterat tekniskt bistånd (TRTA) med utvecklingsländer, till exempel genom att hjälpa deras experter att delta i möten om internationell normsättning, och genom att tekniska experter från EU skickas till utvecklingsländerna. Parlamentet konstaterar att företrädare för tredje länder redan i dag kan delta i EU:s utbildningskurser om genomförandet av EU:s djurskyddsbestämmelser, som organiseras för medlemsstaternas behöriga myndigheter, och anser att EU måste tillmötesgå förfrågningar om att tillhandahålla analys, utbildning, forskning och ekonomiskt stöd genom bilaterala och multilaterala utvecklingsinitiativ för att utvecklingsländerna skall kunna utnyttja handelsmöjligheter fullt ut. Parlamentet anser även att insatser för att förbättra djurs välbefinnande ofta gynnar dessa länder direkt – i ekonomin, livsmedelsproduktionen och miljöskyddet.

69.  Europaparlamentet anser att EU:s beslut att förbjuda import av hormonbehandlat nötkött har fullt stöd i vetenskapliga studier, och uppmanar Kanada och Förenta staterna att omedelbart upphäva sina omotiverade sanktioner mot europeiska varor, som strider mot WTO:s bestämmelser.

70.  Europaparlamentet välkomnar det föreslagna förbudet mot import, export och bearbetning av samt handel med hund- och kattskinn och uppmanar kommissionen att föreslå ett totalt importförbud från tredjeland för sälprodukter och produkter som framställts med hjälp av grymma metoder, till exempel skinn från djur som flåtts levande, skinn från djuruppfödningsanläggningar utan veterinärkontroll och läkemedelsprodukter som baseras på utrotningshotade arter, samt produkter från platser där bristfälliga produktionsförhållanden utgör ett hot mot miljön och den biologiska mångfalden.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att av etiska och hälsorelaterade skäl samt skäl som rör djurs välbefinnande utarbeta förslag om att permanenta det tillfälliga förbudet mot import av vilda fåglar till EU.

72.  Europaparlamentet oroas över att handeln med exotiska djur hotar såväl den biologiska mångfalden som djurens välbefinnande och anser därför att effekterna på den biologiska mångfalden bör beaktas när man utarbetar en politik för djurens välbefinnande som avser de gränsöverskridande problem som tas upp i handlingsplanen.

73.  Europaparlamentet oroas över det lidande som djur involverade i kamp utsätts för. Parlamentet uppmanar Europeiska gemenskapen att sätta stopp för hundkamper och tuppfäktning genom motsvarande lagstiftning i medlemsstaterna eller på gemenskapsnivå och genom att se till att de involverade aktörerna inte mottar vare sig statligt eller nationellt stöd för sin verksamhet.

74.  Europaparlamentet anser att den rapport om genetiska faktorers inflytande på slaktkycklingföräldrar och slaktkycklingar som kommissionen enligt planerna skall lägga fram för Europaparlamentet och rådet år 2010 måste åtföljas av motsvarande förslag till lagstiftning.

75.  Europaparlamentet anser att den rapport om skydd av grisar som hålls för animalieproduktion vilken enligt planerna skall läggas fram för Europaparlamentet och rådet år 2009 måste åtföljas av lämpliga förslag till lagstiftning.

76.  Europaparlamentet uppmanar Bulgarien och Rumänien att redan nu rätta sig efter gemenskapens mål på djurskyddsområdet och senast till januari 2007, eller, om man kommit överens om övergångsperioder inom ramen för anslutningsakterna, senast före utgången av dessa perioder, införliva och tillämpa all befintlig EU-lagstiftning på djurskyddsområdet.

77.  Europaparlamentet anser att kommissionen före anslutningen av nya medlemsstater till Europeiska unionen skall kontrollera huruvida EU:s lagstiftning på djurskyddsområdet införlivats och efterlevnaden av den kontrolleras på vederbörligt vis.

78.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 358, 18.12.1986, s. 1. (2) Konvention av den 3 mars 1973 om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter. (3) Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden (EUT L 3, 5.1.2005, s. 1). (4) Rådets direktiv 95/29/EG av den 29 juni 1995 om ändring av direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid transport (EGT L 148, 30.6.1995, s. 52). (5) Kommissionens förordning (EG) nr 1071/2005 av den 1 juli 2005 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2826/2000 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden (EUT L 179, 11.7.2005, s. 1).