Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen grundar sig på principerna om frihet, demokrati, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna - principer som samtliga medlemsstater delar.

B.  Länderna i Central- och Östeuropa berövades sin suveränitet och frihet genom Jaltakonferensens uppdelning av Europa efter det andra världskriget, vilken upprätthölls i mer än fyra årtionden.

C.  Kommunistregimerna i Central- och Östeuropa grundades inte på folkets samtycke eller vilja, utan upprätthölls genom Sovjets militära ockupation och genom kommunistpartiernas samarbete.

D.  Ett stort antal ungrare uppvisade både mod och beslutsamhet då de den 23 oktober 1956 gjorde uppror mot kommunistpartiets diktatoriska styre.

E.  Ett stort antal ungrare bör hedras för sin ståndaktighet, då de fortsatte sin kamp för frihet, nationellt oberoende och medborgerliga rättigheter trots att de inte fick någon militär hjälp från väst, och trots att Sovjetunionen ingrep med förkrossande överlägsna militära styrkor.

F.  Imre Nagy var Ungerns reformkommunistiske premiärminister, som visade civilkurage och politiskt mod och som till fullo förstod det elementära uttrycket för folkets vilja och accepterade att bli politisk ledare för folkupproret för frihet och demokrati. I denna kamp offrade han sitt liv då han avrättades 1958 för att han inte gav efter för påtryckningarna om att offentligt ta avstånd från revolten, och därmed blev han en martyr för friheten.

G.  Till revoltens offer räknas de 2170 personer som dödades under striderna. Dessutom avrättades 228 personer mellan 1956 och 1961, 20 000 personer greps och fängslades mellan 1956 och 1958 och tusentals personer diskriminerades under flera årtionden efter revolten, av den återvändande kommunistiska ledningen.

H.  Europaparlamentet uttrycker sin tacksamhet över den solidaritet som folken i flera västländer visade, då de tog emot 194 000 ungerska flyktingar 1956 och 1957.

I.  Det är av avgörande betydelse att det visas solidaritet mellan nationer i allmänhet, och i synnerhet mellan olika nationer i Central- och Östeuropa som har kämpat för sin frihet, det vill säga ungrarna, tjeckerna, slovakerna, polackerna, tyskarna, estländarna, lettländarna och litauerna.

J.  Det finns en historisk och politisk länk mellan Ungernrevolten i oktober 1956 och flera andra former av motstånd och motståndsrörelser, såsom massdemonstrationerna i Östtyskland i juni 1953, demonstrationerna i polska Poznan i juni 1956, Pragvåren 1968, Solidaritetsrörelsen som inleddes i Polen 1980 samt demokratirörelserna i före detta Sovjetunionen, i synnerhet dem bland de baltiska folken.

K.  Ungernrevolten var ett historiskt försök att återförena ett delat Europa, och därmed utgör den alltjämt en hörnsten i vårt gemensamma europeiska historiska arv.

L.  Ungernrevolten bidrog till att sammanhållningen i den demokratiska världen stärktes och till att Europeiska gemenskaperna så småningom bildades 1957. Den var också en föregångare till de demokratiska, politiska förändringarna som ägde rum i Central- och Östeuropa 1989–1990, vilket möjliggjorde en fredlig återförening av Europa genom den europeiska integrationsprocessen.

1.  Europaparlamentet bekräftar att Ungernrevolten 1956 är en av 1900-talets symboliska händelser när det gäller den kamp för frihet och demokrati som utmanade kommunismen i Sovjetblocket.

2.  Europaparlamentet hedrar de modiga ungerska män och kvinnor som genom sin självuppoffring spred en strimma av hopp till andra nationer som hölls i kommuniststyrets strypgrepp.

3.  Europaparlamentet betonar att det demokratiska samhället förbehållslöst måste förkasta den repressiva och odemokratiska kommunistiska ideologin och försvara principerna om frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten, samt inta en tydlig hållning vid varje kränkning av dessa principer.

4.  Europaparlamentet uppmanar samtliga demokratiska länder att klart och tydligt fördöma de brott som begås av alla totalitära regimer.

5.  Europaparlamentet begär att det inrättas ett gemenskapsprogram för att stärka samarbetet mellan medlemsstaternas forsknings- och dokumentationscenter där man bedriver studier om de brott som begåtts av totalitära regimer.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.