Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2005/0211(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0373/2006

Ingivna texter :

A6-0373/2006

Debatter :

PV 13/11/2006 - 17
CRE 13/11/2006 - 17

Omröstningar :

PV 14/11/2006 - 9.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2006)0482

Antagna texter
PDF 495kWORD 246k
Tisdagen den 14 november 2006 - Strasbourg
Gemenskapens politik för havsmiljön ***I
P6_TA(2006)0482A6-0373/2006
Resolution
 Konsoliderad text

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Direktiv om en marin strategi) (KOM(2005)0505 – C6-0346/2005 – 2005/0211(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0505)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 175.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0346/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från fiskeriutskottet (A6-0373/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 november 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/.../EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (Direktiv om en marin strategi)
P6_TC1-COD(2005)0211

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1)  Den marina miljön är ett värdefullt arv som måste skyddas, återställas och behandlas som ett sådant med det slutliga målet att skapa biologiskt variationsrika och dynamiska hav som är säkra, rena, friska och produktiva.

(2)  Europa omges av fyra hav, nämligen Medelhavet, Östersjön, Nordsjön och Svarta havet, och av två oceaner, nämligen Atlanten och Norra ishavet.

(3)  Gemenskapens landområde har formen av en halvö med kustremsor som är tusentals kilometer långa, och gemenskapens havsområde är större än dess landområde.

(4)  Det är uppenbart att den belastning som de marina naturresurserna och de marina miljötjänsterna utsätts för, såsom absorberingen av avfall, är alltför stor och att gemenskapen måste minska de spår den lämnar efter sig i haven inom och utanför gemenskapens territorium.

(5)  Eftersom ekosystemet i Östersjön är särskilt känsligt på grund av att Östersjön är ett innanhav och vattnet är bräckt, bör de medlemsstater som omringar Östersjön skyndsamt försöka ta itu med de särskilda hoten mot Östersjön, såsom eutrofieringen, introducerandet av invasiva arter och överfiske.

(6)  I enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram(4), skulle en temainriktad strategi för skydd och bevarande av den marina miljön utarbetas inom tre år efter det programmets antagande, med det övergripande målet att främja ett hållbart utnyttjande av haven och bevara de marina ekosystemen.

(7)  Den temainriktade strategin för havsmiljön – baserad på en integrerad metod – bör vid behov omfatta kvalitativa och kvantitativa mål och tidsplaner som gör det möjligt att jämföra och utvärdera de föreslagna åtgärderna. Åtgärderna för genomförandet av denna strategi bör respektera subsidiaritetsprincipen. Aktivare involvering av berörda parter och bättre användning av gemenskapens olika finansieringsinstrument som direkt eller indirekt är relaterade till havsmiljön bör också beaktas.

(8)  Utvecklingen och genomförandet av strategin bör inriktas på bevarandet av ekosystemet. Inom ramen för denna metod bör man beakta biogeografiska områden som skall skyddas samt mänskliga aktiviteter som påverkar havsmiljön.

(9)  Det är nödvändigt att fortsätta fastställa biologiska och miljörelaterade mål och referensramar mot bakgrund av målen i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter(5) (habitatdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område(6) samt andra internationellt överenskomna mål.

(10)  För att främja ett hållbart utnyttjande av haven och bevara de marina ekosystemen, bör man prioritera insatser som syftar till att uppnå ett gott miljötillstånd i gemenskapens marina miljö, att fortsätta skydda och bevara denna miljö och se till att vidare försämring förhindras.

(11)  För att nå dessa mål krävs ett tydligt och sammanhållet regelverk som innehåller en definition av vad som avses med gott miljötillstånd och som följer principerna för den gemensamma fiskeripolitiken för att ge en övergripande handlingsram och bidra till att de åtgärder som vidtas är samordnade, konsekventa och väl integrerade med åtgärder inom annan gemenskapslagstiftning och internationella avtal.

(12)  De varierande förhållandena, problemen och behoven i de marina regioner som utgör gemenskapens marina miljö kräver olika och specifika lösningar. Denna variationsrikedom bör beaktas vid utarbetande, planering och genomförande av åtgärder för att uppnå ett gott miljötillstånd i gemenskapens marina miljö inom ramen för marina regioner och delregioner.

(13)  Medlemsstater som delar en marin region bör därför se till att en enda gemensam marin strategi utarbetas per region eller delregion för de vattenområden som faller inom deras suveränitet eller jurisdiktion. Varje medlemsstat bör utarbeta en marin strategi för sina europeiska vatten, som, samtidigt som den är specifik för medlemsstatens egna vatten, också återspeglar de aspekter som gäller för hela den berörda marina regionen. De marina strategierna bör leda till genomförandet av åtgärdsprogram som är utformade för att uppnå ett gott miljötillstånd.

(14)  På grund av den marina miljöns gränsöverskridande karaktär bör utarbetandet av de marina strategierna samordnas inom varje marin region. Eftersom marina regioner delas både med andra medlemsstater och med tredjeländer, bör medlemsstaterna sträva efter största möjliga samordning med alla berörda medlemsstater och tredjeländer. Befintliga institutionella strukturer i de marina regionerna bör, om det är lämpligt och praktiskt genomförbart, användas för att skapa denna samordning.

(15)  Eftersom åtgärder på internationell nivå är nödvändiga för att nå dessa mål, bör detta direktiv stärka effektiviteten i gemenskapens bidrag till internationella avtal.

(16)  Till följd av att sjöfarts- och fiskenationernas intressen samt deras fartyg och verksamheter påverkar varandra i den marina miljön måste ansträngningarna för att skydda denna mot de risker som hänger samman med dessa fartygsverksamheter i den marina regionen samordnas med flaggstaterna. Om tredjelandsfartyg rör sig i den marina regionen bör medlemsstaterna samordna sina ansträngningar för att skydda den marina miljön inom ramen för befintliga organ och institutioner.

(17)  Gemenskapen och medlemsstaterna är part i FN:s havsrättskonvention (UNCLOS), godkänd genom rådets beslut 98/392/EG(7). Gemenskapens och medlemsstaternas skyldigheter enligt dessa avtal bör därför beaktas fullt ut i detta direktiv.

(18)  Detta direktiv bör också stödja gemenskapens tydliga ställningstagande inom ramen för konventionen om biologisk mångfald, godkänd genom rådets beslut 93/626/EG(8), när det gäller att hejda förlusten av biologisk mångfald, få till stånd ett bevarandeinriktat och hållbart utnyttjande av den marina biologiska mångfalden och skapa ett globalt nätverk av skyddade marina områden till 2012. Det bör också bidra till uppnåendet av de mål som beslutades vid det sjunde partsmötet om konventionen om biologisk mångfald (CBD/COP7). Mötet antog ett omfattande arbetsprogram om biologisk mångfald i hav och kustnära områden, med ett antal mål och verksamheter som syftar till att hejda förlusten av biologisk mångfald nationellt, regionalt och globalt och till att säkra det marina ekosystemets förmåga att tillhandahålla varor och tjänster. Dessutom antogs ett arbetsprogram om skyddade områden i syfte att inrätta och underhålla ekologiskt representativa nationella och regionala system av marina skyddsområden till 2012. Medlemsstaternas skyldighet att utse Natura 2000-områden enligt habitatdirektivet kommer att ge ett viktigt bidrag till denna process.

(19)  Det är nödvändigt att utforma en rationell metod för ett fullt genomförande av Natura 2000-nätverket i havsmiljön. Denna metod bör innehålla förslag om hur bilagorna till habitatdirektivet om marina livsmiljöer och arter skall anpassas och även tillämpa och anpassa nödvändiga åtgärder för teknisk och finansiell instrumentering.

(20)  Det är viktigt att se till att målsättningen vad gäller bevarandet, förvaltningsåtgärderna och övervaknings- och utvärderingsverksamheten för marina skyddsområden integreras i de marina strategierna för att målen i detta direktiv skall nås.

(21)  Detta direktiv bör bidra till uppfyllandet av gemenskapens och medlemsstaternas skyldigheter enligt flera andra relevanta internationella avtal där de har gjort viktiga åtaganden om att skydda den marina miljön från föroreningar. Det gäller konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, godkänd genom rådets beslut 94/157/EG(9), konventionen om skydd av den marina miljön i nordöstra Atlanten, godkänd genom rådets beslut 98/249/EG(10), och dess nya bilaga V som rör skydd och bevarande av ekosystem och biologisk mångfald i havsområdet och härtill hörande tillägg 3, godkända genom rådets beslut 2000/340/EG(11), samt konventionen om skydd av Medelhavets marina miljö och kustregion, godkänd genom rådets beslut 77/585/EEG(12), och ändringarna av det från 1995, godkända genom rådets beslut 1999/802/EG(13), samt dess protokoll om skyddet av Medelhavet mot förorening från landbaserade källor, godkänt genom rådets beslut 83/101/EEG(14).

(22)  Det är nödvändigt att bjuda in grannländerna att delta i denna process och att utveckla partnerskap med dem, särskilt i Östersjön, Medelhavet och Svarta havet, och bland annat ta hänsyn till de partnerskapsinitiativ som lanserats under FN:s världstoppmöte 2002 om hållbar utveckling.

(23)  Man bör även beakta den biologiska mångfalden och den potential som finns i havsforskning som hänför sig till djuphavsmiljöer utanför de yttersta randområdena, och stöd bör ges inom ramen för särskilda program för utarbetandet av vetenskapliga studier i syfte att förbättra karakteriseringen av djuphavens ekosystem.

(24)  För att skydda den marina miljön så effektivt som möjligt bör medlemsstaterna skapa ramar och plattformer för en sektorsövergripande behandling av marina frågor. Utvecklingen av havens tillstånd bör därför inte enbart betraktas ur miljösynpunkt utan bör koppla samman naturvetenskap med den ekonomiska, sociala och administrativa utvecklingen i området.

(25)  De åtgärdsprogram som genomförs inom de marina strategierna kommer att ha effekt och vara så kostnadseffektiva som möjligt endast om de bygger på en god vetenskaplig kunskap om den marina miljöns tillstånd i ett visst område och om de för varje medlemsstat anpassas så väl som möjligt till behoven i de aktuella vattnen och med hänsyn till de allmänna förhållanden som råder i den marina regionen. Det är därför nödvändigt att föreskriva att en lämplig ram, som också omfattar havsforskning och övervakning, för ett välgrundat beslutsfattande skall utarbetas på nationell nivå.

(26)  Som ett första steg i detta arbete bör medlemsstaterna inom en marin region analysera de förhållanden som råder i deras marina vatten samt vilka funktioner deras marina vatten har, identifiera de viktigaste faktorerna som belastar och påverkar dessa vatten, beskriva deras ekonomiska och sociala användning samt bedöma miljöförstöringskostnaden för den marina miljön.

(27)  På grundval av dessa analyser bör medlemsstaterna sedan fastställa ett antal egenskaper som kännetecknar ett gott miljötillstånd i de europeiska vattnen. För detta ändamål bör kommissionen, i samarbete med alla berörda parter, inom den närmaste tiden utarbeta allmänna kvalitativa deskriptorer, detaljerade kriterier och standarder.

(28)  Gemenskapen bör skapa nödvändiga förutsättningar för att medlemsstaterna ska kunna dra nytta av kvaliteten på den forskning som bedrivs och den kunskapsmängd som finns i de universitet som arbetar med havsforskning. Den vetenskapliga och tekniska information som krävs för att genomföra de olika etapper som skapats till följd av detta direktiv bör sålunda hämtas från en pålitlig källa, och hållbarheten i kustområden, där dessa undervisningscentrum normalt finns, bör säkerställas.

(29)  Stöd till forskning om den marina miljön bör ingå i Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007-2013).

(30)  Nästa steg i arbetet för att uppnå ett gott miljötillstånd bör vara att fastställa miljömål och löpande övervakningsprogram, så att vattnens tillstånd kan utvärderas regelbundet.

(31)  På grundval av detta bör medlemsstaterna sedan fastställa och genomföra åtgärdsprogram som är utformade för att uppnå ett gott miljötillstånd i de berörda vattnen och samtidigt tar hänsyn till befintliga gemenskapskrav och internationella krav och behoven i den aktuella marina regionen.

(32)  Med hänsyn till den precision som krävs bör dessa åtgärder vidtas av medlemsstaterna. För att få en sammanhållen insats i gemenskapen som helhet och i relation till åtaganden på global nivå är det dock nödvändigt att både den grundläggande ramen och åtgärdsprogrammen godkänns av kommissionen.

(33)  Planeringen, genomförandet och förvaltningen av åtgärdsprogrammen kan medföra avsevärda kostnader. Eftersom åtgärdsprogrammen utgör instrument för att nå målen i det här direktivet bör gemenskapen delta i medlemsstaternas kostnader under förberedandet, genomförandet och samordningen av programmen i fråga.

(34)  För att skapa rättvisa och underlätta genomförandet bör det finnas bestämmelser om sådana fall där det är omöjligt för en medlemsstat att nå de uppsatta miljömålen.

(35)  I detta sammanhang bör det finnas bestämmelser för två olika typer av specialfall. Det första fallet rör en situation där det är omöjligt för medlemsstaten att nå miljömålen på grund av ett annat lands åtgärder eller brist på åtgärder, på grund av naturliga förhållanden eller force majeure, eller på grund av åtgärder som medlemsstaten själv har vidtagit i allmänt intresse och som ansågs uppväga den negativa miljöpåverkan. Medlemsstaterna bör i sådana fall ha möjlighet att vidta särskilda åtgärder i stället för de åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammen. De särskilda åtgärderna bör utformas på ett sådant sätt att de förhindrar en fortsatt försämring av de berörda marina vattnens tillstånd och motverkar negativ påverkan inom den aktuella marina regionen.

(36)  Den andra typen av specialfall innebär att en medlemsstat identifierar ett problem som påverkar miljötillståndet i dess europeiska marina vatten, eller till och med i hela den berörda marina regionen, men som inte kan lösas med åtgärder på nationell nivå. Det bör föreskrivas att kommissionen i sådana fall skall informeras i samband med att åtgärdsprogrammen överlämnas.

(37)  Den flexibilitet som införs för specialfall bör dock kontrolleras på gemenskapsnivå. För specialfall av den första typen bör därför kommissionen, vid den bedömning som skall göras innan åtgärdsprogrammet godkänns, noggrant överväga effektiviteten hos de särskilda åtgärder som vidtas. Om medlemsstaten hänvisar till att en åtgärd har vidtagits på grund av sitt stora allmänintresse, bör kommissionen se till att eventuella förändringar eller modifieringar i den marina miljön till följd av denna åtgärd inte varaktigt förhindrar eller försvårar uppnåendet av ett gott miljötillstånd i den berörda marina regionen.

(38)  För specialfall av den andra typen bör kommissionen, innan åtgärdsprogrammet godkänns, överväga om den ståndpunkt som intagits av den berörda medlemsstaten är riktig, det vill säga att åtgärder på nationell nivå inte är tillräckliga och att det därför är nödvändigt att vidta åtgärder på gemenskapsnivå.

(39)  De marina ekosystemen har en dynamisk karaktär och är naturligt föränderliga, och belastningar och påverkan på ekosystemen kommer att variera i takt med utvecklingen av olika mänskliga verksamheter och klimatförändringens effekter. Det är därför viktigt att inse att definitionen av gott miljötillstånd är dynamisk och flexibel och med tiden måste anpassas. Skyddet av den marina miljön bör följaktligen vara flexibelt och anpassningsbart. Det måste därför föreskrivas att de marina strategierna skall uppdateras regelbundet.

(40)  Det måste också finnas bestämmelser om offentliggörande av åtgärdsprogram och uppdateringar av dessa, och om att delrapporter skall lämnas till kommissionen, med beskrivning av programmets genomförande.

(41)  För att göra allmänheten aktivt delaktig i fastställandet, genomförandet och uppdateringen av marina strategier, är det nödvändigt att tillhandahålla god information om olika inslag i de marina strategierna och om uppdateringarna av dessa, samt på begäran relevanta bakgrundsdokument och uppgifter som används för utarbetandet av de marina strategierna.

(42)  Kommissionen bör lägga fram en första utvärderingsrapport om genomförandet av direktivet inom två år efter det att alla åtgärdsprogram har mottagits, dock senast 2017. Kommissionen bör därefter lägga fram rapporter vart sjätte år.

(43)  Det bör finnas bestämmelser om antagande av ändringar av standarder för bedömning av den marina miljöns tillstånd, övervakning, miljömål och om tekniska format för överföring och behandling av data för att säkerställa förenligheten med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/.../EG av den ... om infrastruktur för geografisk information i gemenskapen (INSPIRE)(15).

(44)  Åtgärder som reglerar fiskeförvaltning kan bland annat vidtas inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, så som anges i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken(16), på grundval av vetenskaplig rådgivning, och behandlas därför också i detta direktiv. Kontrollen av utsläpp och emissioner till följd av användning av radioaktiva material regleras i artiklarna 30 och 31 i Euratomfördraget och behandlas därför inte i detta direktiv.

(45)  En framtida reform av den gemensamma fiskeripolitiken bör beakta miljöns inverkan på fiske och målen i detta direktiv.

(46)  Eftersom målen för den föreslagna åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och effekter, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(47)  Medlemsstaternas åtgärder bör grunda sig på försiktighetsprincipen och på en metod som baserar sig på ekosystemet.

(48)  Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet är framför allt att främja att en hög miljöskyddsnivå och förbättring av miljöns kvalitet integreras i unionens politik och tryggas i enlighet med principen om hållbar utveckling i artikel 37 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(49)  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(17).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

Genom detta direktiv fastställs en ram genom vilken medlemsstaterna skall uppnå ett gott miljötillstånd i den marina miljön senast 2017, och vidta åtgärder som

   a) skyddar och bevarar den marina miljön eller möjliggör dess återhämtning eller, när detta är möjligt, återställer strukturen, funktionen och processerna för den marina biologiska mångfalden och för de marina ekosystemen,
   b) förhindrar och eliminerar föroreningen i den marina miljön för att säkerställa att det inte finns någon betydande inverkan på eller betydande risk för den marina biologiska mångfalden, de marina ekosystemen, människors hälsa eller ett legitimt utnyttjande av haven,
   c) begränsar utnyttjandet av de marina tjänsterna och tillgångarna och annan verksamhet som utförs i den marina miljön till sådana nivåer som är hållbara och som inte äventyrar kommande generationers utnyttjande och verksamhet och inte heller de marina ekosystemens kapacitet att reagera på de ändringar som orsakas av naturen och människan.

Artikel 2

Tillämpningsområde

Detta direktiv är tillämpligt på alla europeiska marina vatten och skall beakta behovet av att garantera kvaliteten på den marina miljön i associeringsstater och ansökarstater.

Artikel 3

Befintliga skyldigheter, åtaganden och initiativ

Detta direktiv skall inte påverka

   a) medlemsstaternas eller gemenskapens gällande skyldigheter, åtaganden och initiativ inom gemenskapen eller internationellt vad gäller miljöskydd i europeiska marina vatten och
   b) medlemsstaternas behörighet i gällande internationella institutionella strukturer.

Artikel 4

Definitioner

I detta direktiv avses med

  1. "europeiska marina vatten":
   alla europeiska vatten som ligger på havssidan av den baslinje som används för att beräkna territorialvattnets utsträckning, ut till den yttersta gränsen av det område som omfattas av medlemsstaternas suveränitet eller jurisdiktion, inbegripet dessa vattens bottnar och underliggande jordlager, och
   alla europeiska vatten som är utsatta för tidvatten, oavsett om de ligger i eller gränsar till de medlemsstater från vilka territorialvattnens sträckning beräknas, samt all mark eller havsbotten som periodiskt eller kontinuerligt täcks av dessa vatten.
  2. "miljötillstånd": det allmänna tillståndet för miljön i ifrågavarande vatten, med beaktande av
   a) strukturen, funktionen och processerna i de marina ekosystemen,
   b) akustiska, biologiska, kemiska, klimatiska, geografiska, geologiska, fysiska eller geomorfologiska komponenter, förhållanden och faktorer som samverkar och avgör förhållandena, produktiviteten, kvaliteten och tillståndet för de marina ekosystem som avses i led a.

De komponenter, förhållanden och faktorer som avses i led b omfattar dem som är resultatet av mänskliga aktiviteter, oberoende av om dessa aktiviteter ägt rum inom eller utanför europeiska marina vatten.

  3) "gott miljötillstånd": miljöns tillstånd när
   a) strukturen, funktionen och processerna i de marina ekosystemen gör det möjligt för dessa ekosystem att fungera på ett naturligt självunderhållande sätt; de marina ekosystemen bibehåller sin naturliga kraft att motstå en mer omfattande miljöförändring, och
   b) alla mänskliga aktiviteter inom och utanför det berörda området styrs på ett sådant sätt att deras kollektiva belastning på de marina ekosystemen är förenlig med ett gott miljötillstånd; mänsklig verksamhet i den marina miljön skall inte överstiga nivåer som är hållbara på den geografiska skala som är lämplig för utvärdering; potentialen för kommande generationers utnyttjande av och aktiviteter i den marina miljön bibehålls, och
   c) den marina biologiska mångfalden och de marina ekosystemen skyddas, förstörelsen av dem undviks, och de kan återhämta sig samt, i den mån det är möjligt, deras struktur, funktion och processer återställs, och
   d) föroreningen och energinivån, inbegripet buller, i den marina miljön ständigt reduceras för att garantera att inverkan på eller risken för den marina biologiska mångfalden, de marina ekosystemen, människors hälsa och det legitima utnyttjandet av haven minimeras, och
   e) alla villkor i bilaga I uppfylls.
   4. "förorening": direkt eller indirekt tillförsel, orsakad av mänskliga aktiviteter, av ämnen eller energi, inklusive buller, till den marina miljön, vilken har eller kan ha skadliga effekter, exempelvis på den marina biologiska mångfalden, de marina ekosystemen, människors hälsa och kan utgöra ett hinder för legitimt utnyttjande av haven.
   5. "marina skyddsområden": områden där verksamhet som avsevärt belastar och/eller påverkar den marina miljön skall begränsas eller förbjudas; marina skyddsområden skall fastställas av medlemsstaterna under den marina strategins förberedande skede och de skall utgöra en del av ett system för den fysiska planeringen av havsmiljön som är enhetlig på gemenskapsnivå samt på regional och delregional nivå och förenlig med internationella åtaganden som gemenskapen förpliktat sig att följa.

Artikel 5

Marina regioner och delregioner

1.  Medlemsstaterna skall genomföra detta direktiv i fråga om följande marina regioner:

   a) Östersjön
   b) Nordöstra Atlanten
   c) Medelhavet
   d) Svarta havet.

2.  Medlemsstaterna får, för att ta hänsyn till särskilda förhållanden i ett visst område, genomföra detta direktiv genom hänvisning till delområden av de marina vatten som avses i punkt 1, förutsatt att delområdena avgränsas på ett sätt som överensstämmer med internationella överenskommelser och är förenligt med följande marina delregioner:

  a) I nordöstra Atlanten:
   i) I Nordsjön, inklusive Kattegatt och Engelska kanalen, de marina vatten som omfattas av Belgiens, Danmarks, Frankrikes, Tysklands, Nederländernas, Sveriges och Förenade kungarikets suveränitet eller jurisdiktion,
   ii) i Keltiska havet och Irländska sjön, de marina vatten som omfattas av Irlands och Förenade kungarikets suveränitet eller jurisdiktion,
   iii) i Biscayabukten och vid Iberiska kusten, de marina vatten som omfattas av Frankrikes, Portugals och Spaniens suveränitet eller jurisdiktion,
   iv) i Atlanten, de marina vatten som omger Azorerna och Madeira respektive Kanarieöarna och omfattas av Portugals respektive Spaniens suveränitet eller jurisdiktion.
  b) I Medelhavet:
   i) i västra Medelhavet, de marina vatten som omfattas av Spaniens, Frankrikes och Italiens suveränitet eller jurisdiktion,
   ii) i Adriatiska havet, de marina vatten som omfattas av Italiens, Sloveniens och Kroatiens suveränitet eller jurisdiktion,
   iii) i Joniska havet, de marina vatten som omfattas av Greklands, Italiens och Maltas suveränitet eller jurisdiktion,
   iv) i Egeiska havet och Levantiska havet, de marina vatten som omfattas av Greklands och Cyperns suveränitet eller jurisdiktion.

Medlemsstaterna skall informera kommissionen om eventuell ytterligare indelning senast den dag som anges i artikel 30.1 första stycket.

3.  För varje marin region skall de berörda medlemsstaterna senast 2017 uppnå ett gott miljötillstånd i de europeiska marina vattnen inom regionen, genom att upprätta och genomföra en marin strategi för denna region i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv.

Medlemsstaterna skall definiera ändamålsenliga förvaltningsenheter inom sina europeiska marina vatten för varje marin region eller delregion. Förvaltningsenheterna skall vid behov beakta befintliga förvaltnings-, övervaknings- och referensenheter och skall identifieras genom koordinater i den relevanta marina strategin.

Medlemsstaterna skall informera kommissionen om samtliga fastställda förvaltningsenheter senast den dag som anges i artikel 30.1 första stycket.

Artikel 6

Marina strategier

1.  Medlemsstaterna skall uppnå ett gott miljötillstånd genom att upprätta och genomföra marina strategier.

2.  Medlemsstater som delar en marin region skall garantera att en enda gemensam marin strategi utarbetas per region eller delregion för de vattenområden som faller inom deras suveränitet eller jurisdiktion inom ifrågavarande region. Varje medlemsstat skall, för varje marin region som berörs, utarbeta en marin strategi för sina europeiska marina vatten i enlighet med följande åtgärdsplan:

a)  Förberedelse:

   i) Senast ...(18) skall en inledande bedömning av aktuellt miljötillstånd i de berörda vattnen och av miljöpåverkan på dessa från mänskliga aktiviteter, i enlighet med artikel 10, vara avslutad.
   ii) Senast ...* skall det fastställas vad som avses med gott miljötillstånd i de berörda vattnen, i enlighet med artikel 11.1.
   iii) Senast ...(19)* skall ett antal miljömål fastställas, i enlighet med artikel 12.1.
   iv) Senast ...** om inte annat anges i tillämplig gemenskapslagstiftning, skall ett övervakningsprogram för löpande bedömning och regelbunden uppdatering av mål, i enlighet med artikel 13.1 vara fastställt och i drift.

b)  Åtgärdsprogram:

   i) Senast 2012 skall ett åtgärdsprogram utformat för att uppnå ett gott miljötillstånd, i enlighet med artikel 16.1, 16.3 och 16.5, vara utarbetat.
   ii) Senast 2014 skall det program som anges i led i vara i kraft, i enlighet med artikel 16.8.

3.  Om medlemsstater som delar vatten i en särskild marin region eller delregion kommer överens om att genomföra de åtgärder som avses i andra stycket led a och b snabbare än vad som anges, skall de informera kommissionen om sin ändrade tidsplan och handla i enlighet med det.

Dessa medlemsstater skall få tillbörligt stöd av EU för sina ökade ansträngningar att förbättra miljön genom att göra området till ett pilotområde.

Bestämmelserna i andra stycket led a och b skall inte hindra någon medlemsstat från att bibehålla eller införa strängare skyddsåtgärder.

4.  Medlemsstaterna skall införa lämpliga mekanismer för att garantera att de åtgärder som anges i andra stycket med avseende på artiklarna 10, 11, 12, 13 och 16 utvecklas och genomförs i enlighet med artikel 8 och på ett sätt som resulterar i en enda gemensam marin strategi per region och en gemensam rapportering om de komponenter som specificeras i dessa artiklar.

Medlemsstaten eller den behöriga myndigheten skall för varje marin region, inom tre månader, utarbeta en rapport som läggs fram för kommissionen och de berörda medlemsstaterna.

5.  Den marina regionen i Östersjön kunde utses till ett pilotområde för den marina strategin. Helsingforskommissionens (Helcom) kommande handlingsplan för Östersjön kunde vara en nyttig resurs om Östersjön skulle användas som ett pilotområde för att genomföra den marina strategin.

Medlemsstaterna i regionen skall senast 2010 utveckla ett gemensamt åtgärdsprogram för den marina regionen i Östersjön i enlighet med artikel 16.1 a och b för att få till stånd ett gott miljötillstånd i Östersjöns marina region.

Artikel 7

Marina skyddsområden

1.  Medlemsstaterna skall i sina strategier definiera skyddsåtgärder för områden, per region eller delregion, vilka kallas "marina skyddsområden".

Medlemsstaterna skall vid behov i sina strategier per region och delregion också vidta åtgärder för att införa slutna marina naturreservat i syfte att skydda och bevara de mest sårbara marina ekosystemen och den biologiska mångfalden.

2.  En medlemsstat som fastställer ett åtgärdsprogram skall bland åtgärderna i sitt program införa användningen av skyddsåtgärder inom den fysiska planeringen, inklusive men inte enbart begränsat till användningen av särskilda bevarandeområden i enlighet med direktiv 92/43/EEG, användningen av särskilda skyddsområden i enlighet med rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar(20) (fågeldirektivet) och marina skyddsområden såsom man kommit överens om i beslut VII/5 som fattades av konferensen för signatärparterna till konventionen om biologisk mångfald samt beslut från andra internationella eller regionala avtal till vilka gemenskapen är part.

3.  Medlemsstaterna skall se till att dessa områden formar ett sammanhängande och representativt nätverk av marina skyddsområden före 2012, bestående av tillräckligt stora områden som är fullständigt skyddade från all utvinning och där bland annat lekområden, uppväxtområden samt födosöksområden skyddas och ekosystemens struktur och funktion kan bevaras eller återupprättas.

4.  Medlemsstaterna skall upprätta ett eller flera register över dessa marina skyddsområden, vilka skall vara slutförda senast den ...(21).

5.  Allmänheten skall ha tillgång till den information som finns i detta eller dessa register.

6.  Registret eller registren över de marina skyddsområdena skall ses över och uppdateras för varje marin region eller delregion.

Artikel 8

Samarbete och samordning med tredjeländer

1.  Vid tillämpning av detta direktiv skall medlemsstater med marina vatten inom samma marina region eller delregion samarbeta och samordna sina åtgärder.

Medlemsstaterna skall, om det är praktiskt möjligt och lämpligt, använda befintliga institutionella strukturer som är etablerade i den marina regionen eller delregionen, och i största möjliga utsträckning de program och de aktiviteter som fastställts i dessa, och understryka att de särskilt skall anpassas för att överensstämma med artikel 22.

2.  För att införa och genomföra den marina strategin skall medlemsstaterna göra allt de kan för att samordna sina åtgärder med

   a) tredjeländer som har suveränitet eller jurisdiktion över marina områden i den marina regionen,
   b) tredjeländer vars flaggfartyg rör sig i den ifrågavarande marina regionen och
   c) tredjeländer som saknar kust men som på sina territorier har punktkällor eller diffusa källor för föroreningar som överförs till den ifrågavarande marina regionen genom vatten eller luft.

I detta sammanhang skall medlemsstaterna i möjligaste mån bygga vidare på befintliga program och verksamheter utvecklade inom ramen för strukturer som har sitt ursprung i internationella avtal.

Mot bakgrund av internationella och regionala avtal som gemenskapen har ingått med organisationer och tredjeländer som har suveränitet eller jurisdiktion över

   vatten som gränsar till europeiska marina vatten,
   fartyg som trafikerar europeiska marina vatten och
   mark som kan komma att förorena europeiska marina vatten,
  

skall medlemsstaterna och kommissionen främja åtgärder och program för marina strategier i överensstämmelse med bestämmelserna i kapitel II och III.

3.  Kommissionen skall senast 2007 införa ett regelverk med fokus på miljökriterier för att se till att alla berörda intressenter rådfrågas innan stora infrastrukturprojekt genomförs i marin miljö.

4.  Stöd från Europeiska unionen, t.ex. inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, får endast delas ut till aktörer som kan visa att deras verksamhet kännetecknas av balans i fråga om näringsämnen, det vill säga att den inte präglas av stora näringsläckage till vattenrecipienter.

Artikel 9

Behöriga nationella myndigheter

1.  Varje medlemsstat skall, senast den dag som anges i artikel 30.1 första stycket, för varje berörd marin region utse en behörig myndighet för genomförandet av detta direktiv i medlemsstatens marina vatten.

Inom sex månader efter den dagen skall medlemsstaterna överlämna en förteckning över de utsedda behöriga myndigheterna till kommissionen, tillsammans med de uppgifter som anges i bilaga II.

Medlemsstaterna skall samtidigt sända kommissionen en förteckning över nationella behöriga myndigheter för alla relevanta internationella organ där de deltar.

2.  Medlemsstaterna skall informera kommissionen om varje förändring av den information som har överlämnats enligt punkt 1, inom tre månader efter det att förändringen får verkan.

Kapitel II

Marina strategier: Förberedelse

Artikel 10

Bedömning

1.  För varje marin region skall medlemsstaterna göra en inledande bedömning av sina europeiska marina vatten, med följande innehåll:

   a) En analys av grundläggande förhållanden, funktioner och aktuellt miljötillstånd i dessa vatten, på grundval av den icke uttömmande förteckning över faktorer som anges i tabell 1 i bilaga III, och omfattande naturtyper, biologiska komponenter, fysikalisk-kemiska egenskaper och hydromorfologi.
  b) En analys av de viktigaste faktorer, inklusive mänskliga aktiviteter, som påverkar och belastar miljötillståndet i dessa vatten. Denna analys skall
   i) grunda sig på den icke-uttömmande förteckningen över faktorer som anges i tabell 2 i bilaga III,
   ii) omfatta de kumulativa effekterna och synergieffekterna samt urskiljbara trender, och
   iii) beakta de relevanta bedömningar som gjorts i enlighet med befintlig gemenskapslagstiftning.
   c) En ekonomisk och social analys av utnyttjandet av och miljöförstöringskostnaden för den marina miljön.

2.  De analyser som anges i punkt 1 skall ta hänsyn till faktorer som rör kustvatten, vatten i övergångszon och territorialvatten, som omfattas av tillämpliga bestämmelser i direktiv 2000/60/EG och i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse(22), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten(23) och Europaparlamentets och rådets direktiv .../.../EG av den ... om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring av direktiv 2000/60/EG(24), så att de ger en allsidig bedömning av den marina miljöns tillstånd.

3.  För varje marin region skall medlemsstater som gör den bedömning som avses i punkt 1, genom den samordning som upprättats i enlighet med artikel 6.3, vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att

   a) metoderna för bedömning är samstämmiga mellan de medlemsstater som hör till samma marina region,
   b) den gränsöverskridande inverkan och de gränsöverskridande egenskaperna tas i betraktande,
   c) de synpunkter som framförs av de medlemsstater som hör till samma marina region tas i betraktande.

4.  De uppgifter och den information som erhållits vid den första bedömningen skall, senast tre månader efter det att bedömningen slutförts, göras tillgängliga för Europeiska miljöbyrån och för relevanta regionala marin- och fiskeriorganisationer och konventioner för att de skall kunna användas vid paneuropeiska marina bedömningar, särskilt vid översynen av tillståndet för gemenskapens marina miljö enligt artikel 23.3 b.

Artikel 11

Gott miljötillstånd

1.  Med hänvisning till den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 10.1 skall medlemsstaterna för varje berörd marin region fastställa ett antal förhållanden som specifikt kännetecknar ett gott miljötillstånd i de europeiska marina vattnen, på grundval av de allmänna kvalitativa deskriptorer, kriterier och standarder som anges i bilagorna I och III.

De skall bland annat ta hänsyn till de faktorer som anges i bilagorna I och III beträffande naturtyper, biologiska komponenter, fysikalisk-kemiska egenskaper och hydromorfologi.

2.  Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om den bedömning som gjorts i enlighet med artikel 10.1 och om det fastställande av gott miljötillstånd som gjorts i enlighet med punkt 1 i den här artikeln senast tre månader efter fastställandet.

Artikel 12

Fastställande av miljömål

1.  På grundval av den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 10.1 skall medlemsstaterna, för varje berörd marin region, gemensamt fastställa en enda allsidig uppsättning miljömål som är utformade för att uppnå ett gott miljötillstånd senast 2017 och tillhörande indikatorer för alla sina europeiska marina vatten, med beaktande av den icke uttömmande förteckning över faktorer som anges i bilaga IV.

När medlemsstaterna utformar dessa mål och indikatorer skall de ta hänsyn till fortsatt tillämpning av befintliga miljömål, fastställda på nationell nivå, gemenskapsnivå eller internationell nivå för samma vatten och se till att gränsöverskridande inverkan och egenskaper, i den mån dessa är relevanta, också beaktas.

2.  Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om miljömålen senast tre månader efter det att de fastställts.

Artikel 13

Fastställande av övervakningsprogram

1.  Med utgångspunkt i den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 10.1 skall medlemsstaterna fastställa och genomföra samordnade övervakningsprogram för löpande bedömning av miljötillståndet i sina europeiska marina vatten, på grundval av förteckningarna i bilagorna III och V och med hänvisning till de miljömål som fastställts i enlighet med artikel 12.

Programmen skall vara förenliga inom marina regioner eller delregioner och skall grundas på bestämmelser om bedömning och övervakning som anges i tillämplig gemenskapslagstiftning, särskilt direktiv 79/409/EEG och 92/43/EEG eller i internationella avtal, eller på gemenskapsinitiativ om infrastruktur för rumslig information samt global övervakning för miljö och säkerhet (GMES), särskilt inom ramen för marina tjänster i den utsträckning dessa krav rör medlemsstaternas europeiska marina vatten i den ovannämnda marina regionen.

2.  Medlemsstaterna skall utarbeta ett övervakningsprogram för varje marin region eller delregion i enlighet med bestämmelserna i punkt 1, och skall för att samordna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att

   a) övervakningsmetoderna i de olika medlemsstaterna är konsekventa och baseras på gemensamma tydligt fastställda mål,
   b) gränsöverskridande inverkan och egenskaper tas i beaktande, i den mån dessa är viktiga.

3.  Vid behov skall kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 28.2, anta specifikationer och standardmetoder för övervakning och bedömning som tar hänsyn till befintliga åtaganden och säkerställer att resultaten från övervakning och bedömning blir jämförbara.

4.  De uppgifter och den information som erhållits inom ramen för dessa övervakningsprogram skall, senast tre månader efter det att programmen slutförts, göras tillgängliga för Europeiska miljöbyrån och för relevanta regionala marin- och fiskeriorganisationer och konventioner för att de skall kunna användas vid paneuropeiska marina bedömningar, särskilt vid översynen av tillståndet för gemenskapens marina miljö enligt artikel 23.3 b.

Artikel 14

Marina föroreningar

Medlemsstaterna skall vidta åtgärder och införa program för upptäckt och spårning av marina föroreningar.

Artikel 15

Godkännande

Kommissionen skall, på grundval av de uppgifter som lämnats i enlighet med artiklarna 10.1, 11.2, 12.2 och 13.2 inom varje marin region, för varje medlemsstat bedöma om de anmälda komponenterna bildar en ram som uppfyller direktivets krav.

Vid dessa bedömningar skall kommissionen ta hänsyn till hur ramarna stämmer överens inom de olika marina regionerna och inom gemenskapen.

Kommissionen får vid bedömningen begära in ytterligare uppgifter från den berörda medlemsstaten om detta behövs för att komma fram till ett avgörande.

Kommissionen får, inom sex månader efter underrättelsen om de övervakningsprogram som fastställts i enlighet med artikel 13, för var och en av medlemsstaterna, underkänna ramen eller en del av denna, om den inte bedöms uppfylla direktivets krav.

Kapitel III

Marina strategier: Åtgärdsprogram

Artikel 16

Åtgärdsprogram

1.  Medlemsstaterna skall, för varje berörd marin region, identifiera de åtgärder som behöver vidtas för att uppnå ett gott miljötillstånd, fastställt i enlighet med artikel 11.1, i alla sina europeiska marina vatten.

Åtgärderna skall utformas på grundval av den inledande bedömning som gjorts i enlighet med artikel 10.1 med hänvisning till de miljömål som fastställts i enlighet med artikel 12.1, med beaktande av de åtgärdstyper som anges i bilaga VI, gränsöverskridande inverkan och egenskaper, i den mån dessa är viktiga, och grunda sig på följande miljöprinciper:

   a) försiktighetsprincipen och principen om förebyggande åtgärder, principen om att miljöskador i främsta rummet skall åtgärdas vid källan och principen om att förorenaren betalar,
   b) en metod som baserar sig på ekosystemet.

Medlemsstaterna skall besluta vilka åtgärder som skall vidtas enligt artikel 14 om upptäckt och spårning av marina föroreningar.

2.  Medlemsstaternas åtgärdsprogram skall omfatta skyddsåtgärder för fysisk planering. Dessa åtgärder skall omfatta men inte enbart begränsas till användningen av särskilda bevarandeområden i enlighet med direktiv 92/43/EEG, användningen av särskilda skyddsområden i enlighet med direktiv 79/409/EEG och marina skyddsområden såsom man kommit överens om i beslut VII/5 som fattades av konferensen för signatärparterna till konventionen om biologisk mångfald samt beslut från andra internationella eller regionala avtal till vilka gemenskapen är part.

Medlemsstaterna skall se till att dessa områden formar ett sammanhängande och representativt nätverk av marina skyddsområden före 2012, bestående av tillräckligt stora områden som är fullständigt skyddade från all utvinning och där bland annat lekområden, uppväxtområden samt födosöksområden skyddas och ekosystemens struktur och funktion kan bevaras eller återupprättas.

3.  Medlemsstaterna skall samla de åtgärder som utformats i enlighet med punkt 1 i ett åtgärdsprogram, med beaktande av åtgärder som krävs enligt tillämplig gemenskapslagstiftning eller internationella avtal. Medlemsstaternas skall särskilt ta vederbörlig hänsyn till de fördelar som kommer av genomförandet av direktiv 91/271/EEG, direktiv 2006/7/EG och direktiv .../.../EG [om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitiken].

4.  Åtgärdsprogrammet skall särskilt innehålla

   a) åtgärder för kustvatten, vatten i övergångszon och territorialvatten i enlighet med direktiv 2000/60/EG, och
   b) åtgärder för skydd av marina skyddsområden i enlighet med artikel 7.

5.  Medlemsstaterna skall, vid utarbetandet av åtgärdsprogrammet enligt punkt 3, ta hänsyn till hållbar utveckling och särskilt till de planerade åtgärdernas sociala och ekonomiska effekter. Medlemsstaterna skall skapa administrativa ramar och plattformer för en sektorsövergripande behandling av marina frågor för att koppla samman miljövetenskap och miljöåtgärder med den ekonomiska, sociala och administrativa utvecklingen i området och dra nytta av sådan samverkan.

Medlemsstaterna skall se till att åtgärderna är kostnadseffektiva och tekniskt genomförbara, och de skall göra konsekvensanalyser, inbegripet detaljerade kostnads–nyttoanalyser, innan nya åtgärder vidtas.

6.  Medlemsstaterna skall i sina åtgärdsprogram ange hur åtgärderna skall genomföras och hur de kommer att bidra till att de miljömål uppnås som fastställts i enlighet med artikel 12.1.

7.  Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen och berörda medlemsstater om sina åtgärdsprogram inom tre månader efter det att de färdigställts.

8.  Medlemsstaterna skall, om inte annat följer av artikel 19, se till att programmen är operativa senast två år efter det att de färdigställts.

9.  Kommissionen skall, efter samråd med alla berörda parter, senast den ...(25) i enlighet med förfarandet som avses i artikel 28.2 fastställa detaljerade kriterier och standarder för åtgärder för en god förvaltning av världshaven.

Artikel 17

Undantag

1.  Om en medlemsstat som har upprättat ett åtgärdsprogram i enlighet med artikel 16.1 identifierar ett fall där miljömålen och ett gott miljötillstånd, av något av följande skäl, inte kan uppnås genom åtgärder som vidtas av den medlemsstaten, skall medlemsstaten noggrant ange det fallet i sitt åtgärdsprogram och ge kommissionen de skäl som behövs för att motivera ståndpunkten:

   a) Miljömålet är inte relevant för medlemsstaten på grund av särdrag som gör att frågan inte gäller denna medlemsstat.
   b) Enligt gemenskapslagstiftningen tillkommer det inte enbart denna medlemsstat att anta ifrågavarande åtgärd eller åtgärder.
   c) Enligt internationell rätt tillkommer det inte enbart denna medlemsstat att anta ifrågavarande åtgärd eller åtgärder.
   d) Åtgärder eller brist på åtgärder i en annan medlemsstat, ett tredjeland, Europeiska gemenskapen eller en annan internationell organisation.
   e) Naturliga orsaker eller force majeure.
   f) Klimatförändring.
   g) Förändringar eller modifieringar av de marina vattnens fysiska förhållanden till följd av åtgärder vidtagna på grund av ett stort prioriterat allmänintresse.

2.  Varje medlemsstat som åberopar motiveringarna i punkt 1 b, 1 c, 1 d, 1 e eller 1 f skall i sitt åtgärdsprogram inkludera lämpliga särskilda åtgärder som är förenliga med gemenskapsrätten och internationell rätt, för att minimera effekterna om ett gott miljötillstånd inte kan uppnås i europeiska marina vatten inom den aktuella marina regionen.

3.  Varje medlemsstat som åberopar motiveringarna i punkt 1 g skall försäkra sig om att förändringarna eller modifieringarna inte varaktigt förhindrar eller försvårar uppnåendet av ett gott miljötillstånd i den berörda marina regionen.

4.  När en medlemsstat hänvisar till den motivering som avses i punkt 1 b, och kommissionen godtar nämnda motivering, skall kommissionen omedelbart vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för sina befogenheter för att säkerställa att ifrågavarande miljömål uppnås.

Artikel 18

Information

Om en medlemsstat identifierar ett problem som påverkar miljötillståndet i dess europeiska marina vatten och som inte kan lösas med åtgärder på nationell nivå, skall den informera kommissionen om detta och lämna in det underlag som behövs för att motivera ståndpunkten.

Artikel 19

Godkännande

Kommissionen skall, på grundval av de anmälningar av åtgärdsprogram som görs i enlighet med artikel 16.7, för varje medlemsstat bedöma om det anmälda programmet utgör ett lämpligt sätt att uppnå ett gott miljötillstånd så som detta fastställts i enlighet med artikel 11.1.

Vid denna bedömning skall kommissionen ta hänsyn till hur åtgärdsprogrammen stämmer överens inom gemenskapen.

Kommissionen får vid bedömningen begära in ytterligare uppgifter från den berörda medlemsstaten om detta behövs för att komma fram till ett avgörande.

Kommissionen får, inom sex månader efter underrättelsen om åtgärdsprogrammen, för var och en av medlemsstaterna, underkänna åtgärdsprogrammet eller en del av detta, om det inte bedöms uppfylla direktivets krav.

Kapitel IV

Uppdatering, rapporter och information till allmänheten

Artikel 20

Uppdatering

1.  Medlemsstaterna skall för varje berörd marin region se till att deras marina strategier hålls uppdaterade.

2.  Medlemsstaterna skall, vid tillämpning av punkt 1, se över följande inslag i sina marina strategier vart sjätte år efter det att de har fastställts.

   a) Den inledande bedömningen och fastställandet av gott miljötillstånd, som gjorts i enlighet med artikel 10.1 respektive artikel 11.1.
   b) De miljömål som fastställts i enlighet med artikel 12.1.
   c) De övervakningsprogram som fastställts i enlighet med artikel 13.1.
   d) De åtgärdsprogram som fastställts i enlighet med artikel 16.3.

3.  Uppgifter om uppdateringar som gjorts till följd av översyner enligt punkt 2 skall skickas till kommissionen och till andra berörda medlemsstater senast tre månader efter det att de har offentliggjorts i enlighet med artikel 22.4.

4.  Artiklarna 15 och 19 skall gälla i tillämpliga delar.

Artikel 21

Delrapporter

Medlemsstaterna skall, senast tre år efter offentliggörandet av varje åtgärdsprogram eller uppdatering av detta enligt artikel 22.4, ge kommissionen en delrapport med en beskrivning av hur genomförandet av åtgärdsprogrammet har framskridit.

Artikel 22

Samråd med och information till allmänheten

1.  Medlemsstaterna skall, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/35/EG av den 26 maj 2003 om åtgärder för allmänhetens deltagande i utarbetande av vissa planer och program avseende miljön(26), se till att alla berörda parter görs aktivt delaktiga i genomförandet av detta direktiv, särskilt i fastställandet av de marina strategier som föreskrivs i kapitlen II och III, och uppdateringen av dessa i enlighet med artikel 20.

2.  I enlighet med punkt 1 skall medlemsstaterna om möjligt involvera intresserade parter genom att använda sig av befintliga förvaltningsorgan eller förvaltningsstrukturer, inklusive regionala havskonventioner, vetenskapliga rådgivande organ och regionala rådgivande nämnder.

3.  Medlemsstaterna skall införa en struktur för samråd och regelbundet informationsutbyte mellan lokala behöriga myndigheter, experter, frivilligorganisationer och samtliga berörda användare i den marina regionen eller delregionen. Strukturen skall ha en direkt koppling till de regionala rådgivande nämnder som Europeiska unionen förespråkat.

4.  Medlemsstaterna skall offentliggöra och göra det möjligt för allmänheten att lämna synpunkter på sammanfattningar av följande inslag i de marina strategierna, eller deras uppdateringar:

   a) Den inledande bedömningen och fastställandet av gott miljötillstånd, som gjorts i enlighet med artikel 10.1 respektive artikel 11.1.
   b) De miljömål som fastställts i enlighet med artikel 12.1.
   c) De övervakningsprogram som fastställts i enlighet med artikel 13.1.
   d) De åtgärdsprogram som fastställts i enlighet med artikel 16.3.

5.  I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation(27) skall på begäran tillgång ges till bakgrundsdokument och information som använts för att utarbeta de marina strategierna. I synnerhet skall de data och den information som framkommer i den inledande bedömningen och genom övervakningsprogrammen göras tillgängliga för allmänheten på Internet eller genom annat lämpligt telekommunikationsmedel.

Medlemsstaterna skall ge kommissionen obegränsat tillträde och fulla användarrättigheter till dessa data och denna information vid utförandet av kommissionens uppgifter.

Artikel 23

Kommissionens rapporter

1.  Kommissionen skall offentliggöra en första utvärderingsrapport om genomförandet av detta direktiv inom två år efter det att alla åtgärdsprogram har mottagits, dock senast 2017.

Kommissionen skall därefter offentliggöra rapporter vart sjätte år.

Kommissionen skall överlämna rapporterna till Europaparlamentet och rådet.

2.  Kommissionen skall senast ...(28) offentliggöra en rapport som belyser huruvida eventuella förbättringar av detta direktiv strider mot eller kompletterar de skyldigheter; åtaganden och initiativ som nämns i artikel 3.

Rapporten skall överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

3.  De rapporter som anges i punkt 1 skall innehålla följande uppgifter:

   a) En översyn av hur genomförandet av detta direktiv fortskrider.
   b) En översyn av den marina miljöns tillstånd i gemenskapen, genomförd i samverkan med Europeiska miljöbyrån och relevanta regionala organisationer och konventioner som rör fiske- och havsfrågor.
   c) En granskning av de marina strategierna samt förslag till förbättringar av dessa.
   d) En sammanfattning av de bedömningar som gjorts av kommissionen, i enlighet med artikel 19, när det gäller information som erhållits från medlemsstaterna i enlighet med artikel 18.
   e) En sammanfattning av svaret på var och en av de rapporter till kommissionen som lämnats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 21.
   f) En sammanfattning av svaren på Europaparlamentets och rådets kommentarer till tidigare marina strategier.

4.  Senast ...(29) skall kommissionen rapportera om tillståndet för den marina miljön i sådana arktiska vatten som är betydelsefulla för gemenskapen och, om det är lämpligt, förelägga Europaparlamentet och rådet förslag till relevanta åtgärder för skydd av dessa vatten i syfte att omvandla det arktiska området till ett skyddat område, i likhet med Antarktis, och utse det till ett "naturskyddsområde ägnat fred och vetenskap".

Medlemsstater med europeiska marina vatten som omfattar vatten i den arktiska regionen skall göra resultaten från den ursprungliga utvärderingen av dessa vatten tillgängliga för Arktiska rådet.

Artikel 24

Lägesrapport om skyddsområden

Senast ...* skall kommissionen rapportera om framgången med upprättandet av ett globalt nätverk av skyddsområden och fredningstider/områdesavstängning för skydd av uppväxtområden och uppväxtperioder i linje med åtagandet i beslut VII/5 som fattades av konferensen för signatärparterna till konventionen om biologisk mångfald och gemenskapens bidrag till att få till stånd ett sådant nätverk.

På grundval av detta skall kommissionen vid behov i enlighet med de förfaranden som fastställts i föredraget föreslå ytterligare gemenskapsåtgärder som behövs för att nå målet att skydda ett representativt nätverk av marina skyddsområden före 2012.

Artikel 25

Översyn av detta direktiv

1.  Kommissionen skall se över detta direktiv senast ...(30)* och skall vid behov föreslå för Europaparlamentet och rådet nödvändiga ändringar för att

   a) underlätta förverkligandet av ett gott miljötillstånd i europeiska marina vatten om detta tillstånd inte uppnåtts 2017,
   b) underlätta bevarandet av ett gott miljötillstånd i europeiska marina vatten om detta tillstånd har uppnåtts 2017.

2.  Kommissionen skall särskilt beakta den första bedömningsrapporten som sammanställts i enlighet med artikel 23.1.

Artikel 26

Gemenskapsfinansiering

1.  Mot bakgrund av hur viktigt det är att en marin strategi inrättas skall genomförandet av detta direktiv tas med i gemenskapens budget från och med 2007.

2.  De program som medlemsstaterna utarbetar skall samfinansieras av EU i enlighet med befintliga finansieringsinstrument.

Kapitel V

Slutbestämmelser

Artikel 27

Tekniska anpassningar

1.  Bilagorna III, IV och V skall anpassas till vetenskapliga och tekniska framsteg i enlighet med förfarandet i artikel 28.3, med beaktande av de perioder för översyn och uppdatering av marina strategier som fastställs i artikel 20.2.

2.  Kommissionen får vid behov, i enlighet med förfarandet i artikel 28.3, anta följande:

   a) Standarder för tillämpningen av bilagorna III, IV och V.
   b) Tekniska format för överföring och behandling av data, inbegripet statistiska och kartografiska data.

Artikel 28

Kommitté

1.  Kommissionen skall biträdas av den kommitté som inrättats enligt artikel 21.1 i direktiv 2000/60/EG, nedan kallad kommittén.

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.

3.  När det hänvisas till denna punkt skall artikel 5a.1-5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 29

Vatten som ligger utanför europeiska marina vatten

Europaparlamentet och rådet, eller i förekommande fall rådet, skall anta gemenskapsåtgärder som syftar till att förbättra miljötillståndet i vatten som ligger utanför europeiska marina vatten när en dylik förbättring är möjlig genom en sådan kontroll av aktiviteterna som faller inom gemenskapens och medlemsstaternas behörighet.

Dessa åtgärder skall antas på basis av de förslag som kommissionen lagt fram före ...(31) i enlighet med de förfaranden som fastställts i fördraget.

Artikel 30

Införlivande

1.  Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast ...(32)*. De skall genast överlämna texterna till dessa bestämmelser till kommissionen tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 31

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 32

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Villkor som avses i artiklarna 4 och 11

   a) på basis av information som beskriver utvecklingstendenser kan den biologiska mångfalden bevaras i en marin region (när utvecklingen är stabil) och återställas (när en negativ utveckling registrerats), även när det gäller ekosystem, livsmiljöer och arter, genom att man särskilt beaktar dem som är mest sårbara för följderna av mänskliga aktiviteter på grund av vissa ekologiska särdrag: skörhet, känslighet, långsam tillväxt, låg fruktbarhet, lång livslängd, befintlighet i utkanten av utbredningsområdet, litet genflöde samt genetiskt åtskilda delpopulationer,
   b) bestånden av levande marina resurser har återhämtat sig och kan bevaras på tillräckliga nivåer för att arternas långsiktiga bestånd skall kunna garanteras, deras fulla reproduktiva kapacitet behållas och uppvisar en ålders- och storleksfördelning som vittnar om ett friskt bestånd,
   c) utbredning och bestånd av arter som inte omfattas av direkt utnyttjande skall inte (påtagligen) påverkas av människans verksamhet,
   d) fiskets negativa inverkan på den marina miljön har reducerats, inbegripet inverkan på havsbottnen samt bifångsterna av andra arter än målarter och av ung fisk,
   e) bestånden av små "foderfiskarter", på en lägre nivå i näringskedjan, är på en hållbar nivå, särskilt med beaktande av hur viktiga de är för de rovfiskarter som är beroende av dem, inbegripet fiskar som har ett kommersiellt värde, och för ett hållbart bevarande av ekosystemen och deras resursbas,
   f) koncentrationsnivåerna av ekotoxiska ämnen orsakade av människans verksamhet och kemiska produkter som stör hormonsystemet ligger nära noll och kan inte direkt eller indirekt skada miljön eller människans hälsa,
   g) koncentrationsnivåerna av ekotoxiska ämnen av naturligt ursprung ligger nära de naturliga nivåerna i ekosystemet,
   h) inverkan av organiska föroreningar och gödningsmedel som härstammar från kustområden eller inlandet, från vattenbruk, avlopp eller andra avrinningar ligger under de nivåer som kan påverka miljön eller människans hälsa eller ett legitimt utnyttjande av hav och kuster,
   i) eutrofieringen, som bland annat förorsakas av närsalter, såsom fosfor och kväve, skall minskas till en nivå där den inte längre förorsakar skadliga effekter, såsom minskad biologisk mångfald, ett försämrat ekosystem, skadliga algblomningar och syrebrist i bottenvattnet,
   j) inverkan på havens och kusternas ekosystem, inbegripet livsmiljön och arterna, vilken är en följd av utforskningen och utnyttjandet av havsbottnen, underliggande jordlager eller sedentära arter har minimerats och de har inte en negativ inverkan på bentiska och därmed sammanhörande ekosystems strukturella och ekologiska integritet,
   k) mängden avfall i havs- och kustmiljön har reducerats till en nivå som garanterar att de inte utgör ett hot mot arterna och de marina livsmiljöerna, människors hälsa samt kustsamhällenas säkerhet och ekonomi,
   l) reglerade operationella utsläpp från plattformar och rörledningar och användningen av borrvätska utgör inte någon stor risk för den marina miljön och tillfälliga utsläpp av ämnen från oljeborrningsanläggningar till havs och gasanläggningar har minimerats,
   m) alla operationella utsläpp och utsläpp från sjöfarten regleras av och följer internationell rätt, de regionala havskonventionerna eller gemenskapslagstiftning, och risken för olyckor har minskats till ett minimum,
   n) regelbundna oljeutsläpp från oljeplattformar och rörledningar och användningen av skadlig borrvätska har upphört och tillfälliga utsläpp av dessa ämnen har minimerats,
   o) skadliga driftsutsläpp och utsläpp från sjöfarten har eliminerats och risken för olyckor som kan medföra skadliga utsläpp minskats till ett minimum,
   p) avsiktligt införande av exotiska arter i havs- och kustmiljön är förbjudet, tillfälliga införanden har begränsats till ett minimum och barlastvattnet har eliminerats som en möjlig källa till spridning. Användningen av nya arter (inbegripet exotiska och genetiskt modifierade arter) inom vattenbruket är förbjuden om inte en konsekvensanalys i förväg utförts,
   q) den inverkan på arterna och havs- och kustlivsmiljöerna som är en följd av människans byggverksamhet har reducerats till ett minimum, och varken de bentiska och därmed sammanhörande ekosystems strukturella och ekologiska integritet eller arternas och havs- och kustlivsmiljöernas kapacitet att anpassa sitt utbredningsområde i förhållande till klimatförändringar påverkas på ett negativt sätt,
   r) buller från till exempel sjöfarten och akustisk undervattensutrustning har minskats till ett minimum för att undvika negativa effekter på det marina livet, människans hälsa eller ett legitimt utnyttjande av hav och kuster,
   s) systematiska/avsiktliga utsläpp av alla sorters vätskor eller gaser i vattenpelaren har förbjudits och utsläpp av fasta ämnen i vattenpelaren är förbjudet om inte tillstånd beviljats i enlighet med internationell rätt och en miljökonsekvensbedömning utförts i förväg i enlighet med rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt(33) och relevanta internationella konventioner,
   t) systematiska/avsiktliga utsläpp av alla sorters vätskor eller gaser på havsbottnen/i de underliggande jordlagren har förbjudits och utsläpp av fasta ämnen på havsbottnen/i de underliggande jordlagren är förbjudet om inte tillstånd beviljats i enlighet med internationell rätt och en miljökonsekvensbedömning utförts i förväg i enlighet med direktiv 85/337/EEG och relevanta internationella konventioner,
   u) i varje region finns det en tillräckligt stor andel marina områden som skyddas från potentiellt skadlig mänsklig verksamhet och tillräcklig mångfald i ekosystemen i dessa områden, för att de skall utgöra ett effektivt bidrag till det regionala och globala nätverket av marina skyddsområden.

BILAGA II

ARTIKEL 9.1

(1)  Den behöriga myndighetens namn och adress – Officiellt namn och adress för den angivna myndigheten.

(2)  Den behöriga myndighetens rättsliga ställning – En beskrivning av den behöriga myndighetens rättsliga ställning och, där detta är relevant, en sammanfattning eller ett exemplar av dess stadgar, den handling genom vilken myndigheten upprättats eller motsvarande rättsliga dokument.

(3)  Ansvar – En beskrivning av den behöriga myndighetens rättsliga och administrativa ansvar och av dess roll inom de berörda marina vattnen.

(4)  Medlemskap – Om den behöriga myndigheten agerar som samordnande organ för andra behöriga myndigheter krävs en förteckning över dessa organ och en sammanfattning av de institutionella förbindelser som upprättas för att sköta samordningen.

(5)  Regional samordning – En sammanfattning krävs av de mekanismer som inrättats för att säkerställa samordningen mellan medlemsstater vars europeiska marina vatten ligger inom samma marina region.

Bilaga III

Artiklarna 10.1, 11.1 och 13.1

Tabell 1 – Grundläggande förhållanden

Fysikaliska och kemiska förhållanden

- Djupförhållanden

- Årsvisa och säsongsvisa temperaturförhållanden

- Dominerande havsströmmar och uppskattad omsättningstid

- Salthalt, inklusive trender och gradienter i regionen

Naturtyper

- Dominerande naturtyper med en beskrivning av karakteristiska fysikaliska och kemiska egenskaper – djup, temperaturförhållanden, strömmar, salthalt, bottenstruktur och bottensubstrat.

- Identifiering och kartläggning av speciella naturtyper, särskilt sådana som enligt gemenskapslagstiftningen (habitat- och fågeldirektiven) eller internationella konventioner är av särskilt intresse för vetenskapen eller för den biologiska mångfalden.

- Andra speciella områden som på grund av sina egenskaper, sitt läge eller sin strategiska betydelse förtjänar ett särskilt omnämnande. Detta kan exempelvis vara områden som är utsatta för intensiv eller särskild påverkan och områden som förtjänar ett särskilt skydd.

Biologiska faktorer

- En beskrivning av de biologiska samhällen som är förknippade med de dominerande naturtyperna. Beskrivningen skall innehålla uppgifter om typiska samhällen av växtplankton och djurplankton och typiska arter, säsongsmässig och geografisk variation och uppskattningar av primär- och sekundärproduktion. Den skall också ge information om evertebrater i bottenfaunan, inklusive artsammansättning, biomassa, produktivitet och års-/säsongsvariation. Uppgifter om fiskbeståndens struktur, inklusive beståndens storlek, utbredning och ålders-/storleksstruktur, skall också ingå.

- En beskrivning av populationsdynamik, naturlig och nuvarande utbredning och status för alla marina däggdjursarter som förekommer i regionen eller delregionen. För arter som omfattas av EU-lagstiftning (habitatdirektivet) eller internationella avtal skall dessutom de viktigaste hoten och införda skydds-/förvaltningsåtgärder beskrivas.

- En beskrivning av populationsdynamik, naturlig och nuvarande utbredning och status för alla havsfågelarter som förekommer i regionen eller delregionen. För arter som omfattas av EU-lagstiftning (fågeldirektivet) eller internationella avtal skall de viktigaste hoten och införda skydds-/förvaltningsåtgärder också beskrivas.

- En beskrivning av populationsdynamik, naturlig och nuvarande utbredning och status för alla andra arter som förekommer i regionen eller delregionen och som omfattas av EU-lagstiftning eller internationella avtal, inklusive en beskrivning av de viktigaste hoten och införda skydds-/förvaltningsåtgärder.

- En inventering av förekomst, frekvens och utbredning av främmande arter i regionen eller delregionen.

Andra förhållanden

- En beskrivning av tillflöde och kretslopp av näringsämnen (strömmar och interaktioner mellan sediment och vatten), rumslig fördelning, konsekvenser.

- En beskrivning av det allmänna läget när det gäller kemiska föroreningar, inbegripet problemkemikalier, förorening av sediment, kraftigt förorenade områden och hälsofrågor (miljögifter i fisk).

- Andra förhållanden som är typiska eller speciella för regionen eller delregionen (t.ex. dumpade stridsmedel).

Tabell 2 – Belastning och påverkan

Allmänt

Förorening i form av direkt eller indirekt tillförsel, orsakad av mänskliga aktiviteter, av ämnen eller energi, inklusive av människan orsakat undervattensbuller, till den marina miljön, som leder till eller kan leda till negativa effekter, exempelvis skador på levande resurser och marint liv, folkhälsorisker, hinder för marina verksamheter, inklusive fiske, turism, rekreation och annat legitimt nyttjande av haven, försämrad kvalitet för användning av havsvatten och minskade upplevelsevärden.

Fysisk förlust

Kvävning (t.ex. genom artificiella konstruktioner, deponering av muddermassor)

Tillslutning (t.ex. genom permanenta konstruktioner)

Fysiska skador

Igenslamning (t.ex. avrinning, muddring, flodmynningar)

Abrasion (t.ex. fartygstrafik, ankring)

Selektiv utvinning (t.ex. sand- och grustäkt, intrassling i fiskeredskap)

Icke-fysisk störning

Buller (t.ex. fartygstrafik, seismiskt)

Visuellt (t.ex. fritidsaktiviteter)

Toxiska föroreningar

Tillförsel av syntetiska ämnen (t.ex. bekämpningsmedel, antifoulingmedel, PCB)

Tillförsel av icke-syntetiska ämnen (t.ex. tungmetaller, kolväten)

Icke-toxiska föroreningar

Tillförsel av näringsämnen (t.ex. avrinning från jordbruksmark, flodmynningar)

Tillförsel av organiska ämnen (t.ex. vattenbruk, flodmynningar)

Ändring av temperaturförhållanden (t.ex. flodmynningar, kraftverk)

Ändring av grumlighet (t.ex. avrinning, muddring)

Ändring av salthalt (t.ex. uttag av vatten, flodmynningar)

Biologiska störningar

Tillförsel av patogena mikroorganismer

Införsel av främmande arter och omflyttning av arter

Selektivt uttag av arter (t.ex. kommersiellt fiske och fritidsfiske)

Bilaga IV

Artikel 12.1

(1)  Tillfredsställande täckning av de karakteristiska faktorerna i marina vatten som omfattas av medlemsstaternas suveränitet eller jurisdiktion inom en marin region eller delregion.

(2)  Fastställande av a) mål för önskvärda förhållanden på grundval av definitionen av gott miljötillstånd, b) mätbara mål som möjliggör övervakning, och c) operativa mål för konkreta genomförandeåtgärder som kan bidra till att de uppnås.

(3)  Specificering av det miljötillstånd som skall uppnås och formulering av detta i mätbara egenskaper hos de karakteristiska faktorerna i en medlemsstats europeiska marina vatten inom en marin region eller delregion.

(4)  Konsekvent uppsättning mål som inte kommer i konflikt med varandra.

(5)  Beskrivning av de resurser som krävs för att nå målen.

(6)  Formulering av mål med en tidsplan för när de skall vara uppnådda.

(7)  Definition av indikatorer som kan användas för att övervaka utvecklingen och fungera som ledning vid beslut om förvaltningsåtgärder för att nå målen.

(8)  Angivelse av referenspunkter om så behövs (gräns- och målreferenspunkter).

(9)  Beaktande av sociala och ekonomiska faktorer vid fastställande av mål.

(10)  Granskning av uppsättningen miljömål, tillhörande indikatorer och gräns- och målreferenspunkter som har fastställts mot bakgrund av det övergripande miljömål som anges i artikel 1. Syftet är att bedöma om uppnåendet av målen skulle leda till att de marina vatten som omfattas av medlemsstaternas suveränitet eller jurisdiktion inom en marin region uppnår ett miljötillstånd som stämmer överens med det övergripande miljömålet.

(11)  Målen skall vara förenliga med mål som gemenskapen och medlemsstaterna har förbundit sig till inom relevanta internationella och regionala avtal.

(12)  När samtliga mål och indikatorer har fastställts skall de granskas tillsammans mot bakgrund av det övergripande miljömål som anges i artikel 1 för att bedöma om uppnåendet av målen skulle leda till att den marina miljön uppnår ett tillstånd som stämmer överens med det övergripande miljömålet.

Bilaga V

Artikel 13.1

(1)  Krav på att lämna uppgifter för en bedömning av miljötillstånd och för att få ett mått på avståndet från och framstegen mot ett gott miljötillstånd i enlighet med bilaga III och de ingående standarder och kriterier som skall fastställas enligt bilagorna I och III.

(2)  Krav på att säkerställa att information tas fram för att möjliggöra identifiering av lämpliga indikatorer för de miljömål som föreskrivs i artikel 12.

(3)  Krav på att ta fram information för att möjliggöra bedömning av effekterna av de åtgärder som avses i artikel 16.

(4)  Krav på att inkludera insatser för att fastställa orsaken till förändringar och identifiera möjliga korrigeringsåtgärder för att återgå till ett gott miljötillstånd om avvikelser utanför intervallet för önskvärt miljötillstånd har konstaterats.

(5)  Krav på att tillhandahålla information om kemiska föroreningar i arter som används som livsmedel och kommer från kommersiella fiskeområden.

(6)  Krav på att inkludera insatser för att bekräfta att de korrigerande åtgärderna leder till de önskade förändringarna och inte till oönskade bieffekter.

(7)  Krav på att samla informationen på grundval av marina regioner.

(8)  Krav på att utarbeta tekniska specifikationer och standardiserade metoder för övervakning på gemenskapsnivå för att få jämförbar information.

(9)  Krav på att i möjligaste mån skapa kompatibilitet med befintliga program som utvecklats på regional och internationell nivå. Syftet är att främja överensstämmelse mellan programmen och förhindra dubbelarbete.

(10)  Krav på att den inledande bedömningen enligt artikel 10 skall omfatta en bedömning av viktiga förändringar i miljöförhållanden och vid behov nya och framväxande frågor.

(11)  Krav på att den inledande bedömningen enligt artikel 10 skall omfatta de faktorer som förtecknas i bilaga III och deras naturliga variation samt en bedömning av trender i förhållande till de miljömål som fastställts i enlighet med artikel 12.1 med hjälp av lämpliga fastställda indikatorer och gräns- eller målreferenspunkter för dessa.

Bilaga VI

Artikel 16.1

(1)  Kontroller av påverkan: förvaltningsåtgärder som reglerar den tillåtna omfattningen av en mänsklig aktivitet.

(2)  Kontroller av effekt: förvaltningsåtgärder som reglerar den tillåtna graden av störning av en faktor i ekosystemet.

(3)  Kontroller av rumslig och tidsmässig utbredning: förvaltningsåtgärder som reglerar var och när en aktivitet år tillåten.

(4)  Åtgärder för samordning av förvaltning: verktyg för att säkerställa en samordnad förvaltning.

(5)  Ekonomiska incitament: förvaltningsåtgärder som gör att de som nyttjar ett marint ekosystem har ekonomiskt intresse av att agera på sätt som bidrar till att de ekologiska målen för ekosystemet uppnås.

(6)  Verktyg för förbättring och återställning: förvaltningsverktyg som vägleder mänskliga aktiviteter för att återställa skadade komponenter i marina ekosystem.

(7)  Kommunikation, medverkan av berörda parter och information till allmänheten.

(1) EUT C 185, 8.8.2006, s. 20.
(2) EUT C 206, 29.8.2006, p. 5.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 november 2006.
(4) EUT L 242, 10.9.2002, s. 1.
(5) EGT L 206, 22.7.1992, s. 7. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(6) EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).
(7) EGT L 179, 23.6.1998, s. 1.
(8) EGT L 309, 13.12.1993, s. 1.
(9) EGT L 73, 16.3.1994, s. 19.
(10) EGT L 104, 3.4.1998, s. 1.
(11) EGT L 118, 8.5.2000, s. 44.
(12) EGT L 240, 19.9.1977, s. 1.
(13) EGT L 322, 14.12.1999, s. 32.
(14) EGT L 67, 12.3.1983, s. 1.
(15) EUT ...
(16) EGT L 358, 31.12.2002, s. 59.
(17) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(18)* 2 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(19)** 3 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(20) EGT L 103, 25.4.1979, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).
(21)* Tre år efter det att detta direktiv trätt i kraft.
(22) EGT L 135, 30.5.1991, s. 40. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.
(23) EUT L 64, 4.3.2006, s. 37.
(24) EUT ....
(25)* 3 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(26) EUT L 156, 25.6.2003, s. 17.
(27) EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.
(28)* Fyra år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(29)* 2 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(30)** 10 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(31)* Fyra år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(32)** Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(33) EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2003/35/EG.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy