Europaparlamentet utfärdar denna resolution

‐   med beaktande av kommissionens grönbok om hypotekslån inom EU (KOM(2005)0327),

‐   med beaktande av kommissionens vitbok om politiken på området finansiella tjänster 2005–2010 (KOM(2005)0629),

‐   med beaktande av svaret från Europeiska centralbankens råd på grönboken om hypotekslån inom EU den 1 december 2005,

‐   med beaktande av rådets andra direktiv 89/646/EEG av den 15 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut(1),

‐   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning)(2) (kapitalkravsdirektivet) och direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning)(3),

‐   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/65/EG av den 23 september 2002 om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter(4),

‐  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden(5),

‐   med beaktande av det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentkreditavtal och om ändring av rådets direktiv 93/13/EG (KOM(2005)0483),

‐   med beaktande av kommissionens ändrade förslag till rådets direktiv om etableringsfrihet och fritt tillhandahållande av tjänster inom området för hypotekslån (KOM(1987)0255),

‐   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

‐   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för rättsliga frågor (A6-0370/2006), och av följande skäl:

A.  Hypotekslån är en stor och snabbt växande marknad och en viktig del av EU:s ekonomiska och sociala struktur.

B.  I somliga medlemsstater har fastighetsmarknaden vuxit på ett sätt som man aldrig sett förut och byggsektorn har kommit att spela en nyckelroll i konjunkturutjämnande syfte genom att den kunnat skapa fortsatt tillväxt och sysselsättning under den ekonomiska recession som Europa upplevt under 2000–2005.

C.  Historiskt låga räntor har lett till att hypotekslånen har ökat kraftigt, särskilt i de länder, där det baserats på ett förtroende som medfört ekonomisk tillväxt.

D.  Skyddet av Europas konsumenter måste vara ett dominerande inslag i all lagstiftning om hypotekslån, eftersom hypotekslånen för de flesta EU-medborgare är de mest omfattande ekonomiska åtaganden de ingår under hela sitt liv, med långvariga konsekvenser för levnadsstandard och ekonomisk stabilitet.

E.  Ökad insyn i de grundläggande egenskaperna hos de låneprodukter som finns att tillgå leder inte bara till en effektivare marknad, utan också till ökat förtroende hos låntagare, vilka ser sig om efter möjligheter att ta hypotekslån i andra medlemsstater. På det sättet får de möjlighet att fatta välinformerade beslut.

F.  Konsumenterna måste ges så fullständig och enkel information som möjligt. Informationen skall vara situationsanpassad och ges i standardformat, så att konsumenterna kan göra jämförelser mellan olika medlemsstater och på det sättet välja effektivare när de tecknar gränsöverskridande hypotekslån.

G.  Riktade åtgärder för ett förbättrat utbud av varor och tjänster, större tillgänglighet och en integrerad finansieringsmarknad kan förbättra marknadseffektiviteten, ge stordriftsfördelar och öka diversifieringen samt sänka lånekostnaderna och därigenom gynna EU:s ekonomi.

H.  Det skulle innebära ett avgörande bidrag till ökad konkurrens inom hypotekslånebranschen och skapandet av en gemensam europeisk marknad för hypotekslån om tillhandahållarna av hypotekslånetjänster vid gränsöverskridande lån fick tillgång till kundkreditdatabaser.

I.  En integrerad marknad för hypotekslån kommer att underlätta arbetstagarnas rörlighet.

J.  Överraskande nog förekommer det inte mycket påtryckningar från hypotekslångivare eller konsumentorganisationer för att utveckla gränsöverskridande långivning annat än genom fysisk etablering på de olika nationella marknaderna.

K.  Tillväxten för låneerbjudanden över nationsgränserna har hittills bromsats upp av kännbara hinder på marknaden. I dagens läge svarar sådana lån för mindre än 1 procent av den totala marknaden för hypotekslån inom EU.

L.  I en rad viktiga frågor har gemenskapen ingen eller bara en begränsad behörighet och subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen måste respekteras.

M.  Kreditmäklare kan spela en viktig roll på grund av sin sakkunskap om vilka låneprodukter som finns att tillgå, inte bara på deras inhemska marknad utan också på marknaderna i andra medlemsstater. De kan vara till stöd för låneverksamhet över gränserna och bygga broar mellan konsumenterna och både utländska och lokala finansinstitut.

N.  Stora variationer i utbudet och utformningen av produkter, distributionsstrukturer, löptid för lån och finansieringsmekanismer föreligger mellan medlemsstaterna, på grund av skilda villkor avseende lagstiftningar, skatter, tillsyn och konsumentskydd.

O.  Hypotekslånemarknaderna är mycket komplexa. Rättssystem och finansieringskultur, system för fastighetsregister, sakrätt, krediträtt, värderingsfrågor, lagstiftning avseende tvångsförsäljning, marknader för refinansiering, etc., uppvisar avsevärda nationella skillnader och samtidigt finns det i varje nationellt system inre kopplingar mellan dessa områden.

P.  Det finns fortfarande skattehinder av diskriminerande karaktär vilka hindrar utnyttjandet av en inre marknad för hypotekslån och som i vissa fall t.o.m. strider mot gemenskapslagstiftningen.

Q.  Det finns en direkt koppling mellan hypoteksmarknaden och den makroekonomiska politiken, särskilt penningpolitiken.

R.  Instabiliteten på marknaden för hypotekslån kan påverka bostadsbyggande och konjunkturcykler och därmed orsaka systemrisker.

S.  Om man vill göra marknaden för hypotekslån inom EU mera effektiv och konkurrenskraftig kan det löna sig att man först ser på hur kommissionens rekommendation 2001/193/EG av den 1 mars 2001 om förhandsinformation som skall lämnas av långivare som erbjuder bostadslån(6) (uppförandekod) genomförts och hur effektivt den har fungerat samt på hur EU-faktabladet för bostadslån används. Avsikten med detta faktablad är att konsumenterna skall få öppen och jämförbar information om bostadslånen.

T.  Den ovannämnda uppförandekoden verkar ha genomförts med växlande framgång i medlemsstaterna, utan att den dock löst det övergripande problemet med att det inte finns någon gemensam ramlagstiftning.

Inledning

1.  Europaparlamentet erkänner den konsumentnytta som en ytterligare, klart målinriktad integration av marknaden för hypotekslån inom EU skulle medföra.

2.  Europaparlamentet anser att varje åtgärd på EU-nivå som avser den europeiska marknaden för hypotekslån först och främst måste gynna allmänheten direkt som hypotekslåntagare och att marknaden för hypotekslån bör vara tillgänglig för ett stort antal potentiella låntagare, inklusive personer med låg eller ofullständig kreditprofil, arbetstagare med tidsbestämda kontrakt och förstagångsköpare .

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens omfattande samråd och insisterar på att alla specifika förslag skall föregås av grundliga ekonomiska och sociala konsekvensanalyser.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser hittills för att uppfylla kraven på bättre lagstiftning, men påminner kommissionen om att varje slutsats alltid bör vara resultatet av en omfattande samrådsprocess.

5.  Europaparlamentet noterar de många hinder för en inre hypotekslånemarknad i EU som betonas i grönboken och uppmanar kommissionen att fokusera på riktade åtgärder som erbjuder de största fördelarna samt uppmuntra marknadsledda initiativ när det är möjligt.

6.  Europaparlamentet varnar kommissionen för att försök att harmonisera själva produkterna skulle kunna leda till bristande rättslig samstämdhet och därmed få negativa följder för sektorn.

7.  Europaparlamentet insisterar på att eventuella EU-åtgärder inte får hämma konkurrens och innovationer, särskilt när det gäller produkter och dithörande tjänster och finansieringstekniker.

Uppförandekoden och förhandsinformation

8.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder i riktning mot en harmonisering av bestämmelserna för förhandsinformation som behövs för att låntagarna skall kunna fatta välinformerade beslut om potentiella låneavtal.

9.  Europaparlamentet vidhåller att denna förhandsinformation måste vara korrekt och begriplig för att det skall gå att fatta välinformerade beslut och att den bör ge konsumenterna en så omfattande helhetsbild som möjligt, utgående från de tillgängliga uppgifter som ligger till grund för låneavtalet. Parlamentet understryker att långivaren, om han på eget initiativ erbjuder ett lån i en annan medlemsstat, skall tillhandahålla låntagaren denna information så fort som möjligt på de språk som erkänts som officiella i den medlemsstat där låntagaren är bosatt.

10.  Europaparlamentet anser att uppförandekoden och EU-faktabladet är viktiga, men att det inte räcker enbart med dem för att man adekvat skall kunna skydda de ekonomiska intressena hos medborgare som flyttar mellan medlemsstaterna och sannolikt förvärvar egendom i andra medlemsstater. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att utvärdera de framsteg som gjorts och överväga att göra uppförandekoden, som för närvarande är frivillig, obligatorisk om man inte snart kan konstatera att den efterlevs.

Finansiering

11.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av en enhetlig, öppen och kompatibel finansieringsmarknad är av högsta prioritet eftersom det kommer att öka effektiviteten, möjliggöra en internationell spridning av kreditriskerna, optimera finansieringsvillkoren och kapitalfördelningen samt sänka lånekostnaderna. Parlamentet inser vikten av och potentialen för integrering av marknadsledda initiativ på detta område.

12.  Europaparlamentet påpekar att det inte går att åstadkomma en gemensam sekundär marknad för värdepapper med säkerhet i panträtter om inte de nationella reglerna inom avtalsrätten successivt harmoniseras.

13.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av expertgruppen för hypoteksfinansiering och kräver en genomgripande analys av variationerna mellan nationella förvaltningsförfaranden och rättslig praxis som rör hypotekslån.

14.  Europaparlamentet anser att bestämmelserna om säkerställda obligationer och värdepapper med säkerhet i panträtter i direktivet om kapitalkrav erbjuder viktiga finansieringsmöjligheter.

15.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen överväger hur man bäst skall inrätta en central databas för information om de olika nationella hypoteksmarknaderna och gränsöverskridande pooler av värdepapper med säkerhet i panträtter (t.ex. sannolikheter för konkurser, förluster vid konkurser och förtida inbetalningar) vilket skulle göra det möjligt för investerarna att adekvat bedöma och prissätta pooler av hypotekslån.

16.  Europaparlamentet föreslår att en rad olika standardpaket av europeiska hypotekslån skulle kunna köpas och säljas på kapitalmarknaderna med kreditbetyg utifrån sina kännetecken, och därigenom förbättra de sekundära marknaderna för hypotekslån med bakomliggande säkerhet.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmärksamma den växande marknaden för hypotekslån som följer den islamiska sharialagens bestämmelser och se till att en eventuell lagstiftning inte utesluter de krav som gäller på denna marknad.

18.  Europaparlamentet erkänner den viktiga roll hypoteksförsäkringar spelar för att minska riskexponeringen för långivare och erbjuda fler låntagare tillgång till lån.

Privatmarknaden

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hinder för långivares rätt till ett fritt tillhandahållande av tjänster eller etableringsfrihet i andra medlemsstater och huruvida "det allmännas bästa" används som argument för att avråda från gränsöverskridande verksamhet.

20.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtgärder för att underlätta gränsöverskridande sammanslagningar och förvärv inom området för finansiella tjänster, samtidigt som man måste garantera att distributionsnäten tar hänsyn till regionala situationer och mindre marknader, men noterar att endast gränsöverskridande företagssammanslagningar och förvärv inte kommer att främja marknadens integration inom detta område.

21.  Europaparlamentet anser att öppnandet av marknaden för hypotekslån för icke-kreditinstitut, med ett likvärdigt system för tillsyn, kommer att öka konkurrensen och produktutbudet.

22.  Europaparlamentet erkänner den gynnsamma roll som mellanhänder i kreditärenden, exempelvis mäklare som förmedlar hypotekslån, kan spela för att hjälpa kunder att få tillgång till konkurrenskraftiga hypotekslån från inhemska och icke inhemska långivare och stöder kommissionens utfästelse att samråda om en lämplig regelmiljö för dessa operatörer.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hinder för överföring av lån över gränserna och att vidare utforska potentialen för eurohypotekslån som pantinstrument, inklusive

24.  Europaparlamentet anser att förslag om detta vid behov bör åtföljas av en konsekvensbedömning som skall omfatta de juridiska aspekterna, med exakta jämförande undersökningar av olika rättssystem, men också de ekonomiska och sociala konsekvenserna, i enlighet med det synsätt som rådet (konkurrensfrågor) förespråkade i den vägledning för konsekvensbedömningar som antogs den 29 maj 2006.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utvecklingen på nationell nivå av motsvarigheter till Frankrikes "hypothèque rechargeable" ("påfyllbara lån") (alltså lån vilkas säkerheter kan användas längre fram som säkerhet för ytterligare låntagning) samt Frankrikes "prêt viager hypothécaire" (i Förenade kungariket: "reverse mortgage") (alltså lån som skall återbetalas först vid låntagarens frånfälle och ställs till förfogande antingen som engångsutbetalning eller livränta, och se till att dessa motsvarigheter uppvisar alla garantier i form av offentlighet och giltighet gentemot tredje part).

26.  Europaparlamentet anser att långivare har större möjlighet att komma in på en marknad om de nationella reglerna tillåter dem att erbjuda möjligheter till förtidsinlösen till ett pris som står i proportion till kostnaderna eller att ändra räntorna i linje med marknadsvillkoren och marknadsrisken samt att begränsningar i dessa avseenden sannolikt kommer att skada marknadsutvecklingen när det gäller finansiering, nya produkter och utlåning till långivare med högre risk.

27.  Europaparlamentet anser att en EU-standard, som fastställer omfattningen och beräkningen av den årliga avgiftssatsen, bör omfatta alla avgifter som långivaren tar ut och bör innefatta garantier för att låneprodukter med samma löptid i andra medlemsstater kan jämföras med varandra. Parlamentet anser att låntagare också bör informeras i förväg om eventuella andra avgifter i samband med transaktionerna och låntagarens lagstadgade skyldigheter, inklusive avgifter som tas ut av tredje part, t.ex. advokat- eller notariatsarvoden, registreringsavgifter och administrativa avgifter samt kostnader för eventuella prövningar, eller skattningar av sådana kostnader om en det inte finns exakta uppgifter.

28.  Europaparlamentet anser att långivaren måste lämna exakt information, inte bara om den effektiva årsräntan, utan också om alla andra typer av kostnader eller avgifter som långivaren eventuellt har för sin verksamhet, till exempel handläggningskostnader för ansökan, uppläggningskostnader för lånet, avgifter för förtidsinlösen av hela lånet eller delar av det.

29.  Europaparlamentet inser Internets potential vid marknadsföring av hypotekslån och rekommenderar att kommissionen studerar detta ytterligare.

Rättsliga, skattemässiga och operativa hinder

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska rättsliga hinder och regelhinder för en marknadsledd utveckling av en alleuropeisk finansieringsmarknad för hypotekslån.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att precisera tillämpningsområdet för sina kommande förslag och begränsa det till fastighetslån och säkerheter för dem (fasta avgifter på fastigheter) för att undvika alla överlappningar med KOM(2005)0483).

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att säkerställa att den sekundära hypoteksmarknaden fungerar väl och skapa en rättslig ram för utförandet av effektiva portföljtransaktioner, särskilt genom att identifiera de faktorer som hindrar de tillgängliga rättsliga instrumenten för refinansiering att uppnå det önskade målet, med beaktande av olika rättsliga traditioner och olika modeller för säkerheter i egendom.

33.  Europaparlamentet delar kommissionens uppfattning att frågan om vilken lagstiftning som är tillämplig på hypotekslån bör behandlas i samband med översynen av Romkonventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser från 1980. Parlamentet stöder dock gruppen Mortgage Credit Forums åsikt att den lagstiftning som gäller hypotekslåneavtal inte behöver anpassas till den lag som gäller för hypotek, och att lex rei sitae-regeln skall gälla för hypotek.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av omfattande och tillförlitliga kundkreditdatabaser och uppmanar kommissionen att främja omvandlingen till en enhetlig utformning i alla medlemsstaterna.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med prioritet underlätta icke diskriminerande, gränsöverskridande tillgång till kundkreditdatabaser för att uppmuntra långivare att komma in på nya marknader.

36.  Europaparlamentet erkänner att det är önskvärt med tillgång till både positiva och negativa kreditdata, under förutsättning att det finns ett rimligt sekretesskydd.

37.  Europaparlamentet välkomnar strävan efter förbättring och anpassning när det gäller lagen om tvångsförsäljning.

38.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om en resultattavla för tvångsförsäljningsförfarandens varaktighet och kostnader.

39.  Europaparlamentet föreslår att värderingsmännens professionella organ bör gå samman för att anta gemensamma högkvalitativa och jämförbara EU-standarder för värdering av fastigheter.

40.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är för långivare att ha enkel tillgång till fullständig och korrekt information om hypotekspanträtter och äganderätt.

41.  Europaparlamentet uppmuntrar tillgång till fastighetsregistren, i den mån detta inte hindras av rättsliga bestämmelser, och stöder alla ansträngningar att genom nationella åtgärder harmonisera informationen i dessa register samt uppmuntrar till en utbyggnad av det nuvarande systemet EULIS (European Land Information Service).

42.  Europaparlamentet stöder åtgärder för att avskaffa skattehinder av diskriminerande karaktär, exempelvis olika skattebehandling av lokala och utländska långivare och statliga avgifter.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när det gäller gränsöverskridande hypotekslån, överväga hur man skall kunna förena de olika synsätten avseende skatteavdraget för hypotekslåneränta i hela EU.

Frågor rörande system, makroekonomi och försiktighet

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska centralbanken att övervaka och analysera de potentiella riskerna av ökande nivåer på hypoteksskulder och hypotekslån som finansieras av kapitalmarknaderna.

Slutsats

45.  Europaparlamentet drar slutsatsen att både konsumenterna och ekonomin kan dra nytta av en viss ytterligare, väl övervägd integrering av EU:s marknad för hypotekslån.

o
o   o

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken och medlemsstaternas regeringar.

(1) EGT L 386, 30.12.1989, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 27. (2) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. (3) EUT L 177, 30.6.2006, s. 201. (4) EGT L 271, 9.10.2002, s. 16. (5) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1. (6) EGT L 69, 10.3.2001, s. 25.