Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 192.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 149, 151 och 308 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 21 och 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2003 om de regionala och lokala myndigheternas roll i den europeiska integrationen(1), och hänvisningen i den till språklig mångfald i Europa,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1934/2000/EG av den 17 juli 2000 om Europeiska språkåret 2001(2),

–   med beaktande av rådets resolution av den 14 februari 2002 om främjande av språklig mångfald och språkinlärning inom ramen för genomförandet av målsättningarna för Europeiska språkåret 2001(3),

–   med beaktande av Europarådets europeiska stadga om landsdels- eller minoritetsspråk, vilken trädde i kraft den 1 mars 1998,

–   med beaktande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter, som trädde i kraft den 1 februari 1998,

–   med beaktande av sin resolution av den 4 september 2003 med rekommendationer till kommissionen om europeiska regionala och mindre använda språk – minoritetsspråken inom EU – med beaktande av utvidgningen och den kulturella mångfalden(4).

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-0372/2006), och av följande skäl:

A.  Respekten för språklig och kulturell mångfald är en grundläggande princip inom EU och beskrivs på följande sätt i artikel 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna: "Unionen skall respektera den kulturella, religiösa och språkliga mångfalden."

B.  Flerspråkighet är ett särskilt kännetecken för unionen som gör den till ett klart exempel på och en grundläggande del av den europeiska kulturen.

C.  I sin ovan nämnda resolution av den 14 januari 2003 krävde Europaparlamentet att följande nya artikel 151a skall införas i EG-fördraget: "Inom sina behörighetsområden skall gemenskapen respektera och främja den språkliga mångfalden i Europa, bland annat de landsdels- och minoritetsspråk som är ett uttryck för denna mångfald, genom att uppmuntra till samarbete mellan medlemsstaterna och använda andra lämpliga styrmedel för att främja detta mål."

D.  Främjandet av flerspråkighet i ett pluralistiskt Europa är en viktig faktor i den kulturella, ekonomiska och sociala integrationen, som särskilt stärker medborgarnas kvalifikationer och underlättar deras rörlighet.

E.  Europeiska språk talas också i ett stort antal icke-medlemsstater och de är en viktig länk mellan folk och nationer i olika delar av världen.

F.  Vissa av de europeiska språken har möjlighet att skapa omedelbar direktkontakt med andra delar av världen.

G.  Språklig mångfald kan vara en del av den sociala sammanhållningen och en källa till tolerans, accepterande av skillnader, identifiering och ömsesidig förståelse mellan folk.

H.  Flerspråkigheten bör också ha som mål att främja respekten för mångfald och tolerans för att undvika att eventuella aktiva eller passiva konflikter uppstår mellan olika språkgrupper i medlemsstaterna.

I.  Alla språk är ett utmärkt sätt att få tillgång till en kultur och därigenom även ett visst sätt att uppfatta och beskriva verkligheten. De måste därför få de villkor som behövs för deras utveckling.

J.  Det är viktigt att känna till principerna för språkinlärning och uttrycksförmåga samt för hur man skaffar sig de grundläggande kunskaperna i barndomen. Dessa utgör grunderna för modersmålet och gynnar inlärningen av andra språk och på så sätt kan man uppnå målet om "modersmålet + 2".

K.  Regionala språk och minoritetsspråk är en viktig kulturell skatt och med tanke på att de utgör ett gemensamt kulturarv bör stödet för att bevara dem hela tiden förbättras.

L.  Parlamentet och regionkommittén har tagit upp frågan om vikten av mindre utbredda språk vid många tillfällen och det finns för närvarande ingen rättslig bestämmelse på EU-nivå som avser Europas regionala och mindre använda språk.

M.  Man bör särskilt se till att missgynnade personer, personer som råkat i svårigheter och funktionshindrade personer får möjlighet att lära sig språk.

Särskilda kommentarer till ramstrategin

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att främja språkkunskaper och utnyttja dem kulturellt och socioekonomiskt, och särskilt den nya ramstrategin.

2.  Europaparlamentet anser att utbildnings- och fortbildningssystemens kvalitet och effektivitet samt tillgången till dem inom EU måste förbättras genom att man främjar inlärningen av främmande språk i syfte att uppnå målen i Lissabonstrategin.

3.  Europaparlamentet konstaterar att de europeiska världsspråken har strategisk betydelse som kommunikationsverktyg och som ett sätt att visa solidaritet samt att samarbeta och skapa ekonomiska investeringar och att de därför även är en av de främsta politiska riktlinjerna för den europeiska flerspråkighetsstrategin.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens långsiktiga målsättning att förbättra individuella språkkunskaper, med hänvisning till det mål som ställdes upp 2002 av Europeiska rådet i Barcelona, och som innebär att medborgarna bör lära sig minst två främmande språk förutom sitt modersmål.

5.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang EU-medlemsstaterna om att man måste främja en konkret politik för inlärning av främmande språk. Parlamentet bekräftar dessutom på nytt att det är viktigt att man lär sig språk så tidigt som möjligt, och att språkinlärningen bör grunda sig på effektiva metoder baserade på bästa tillgängliga teknik.

6.  Europaparlamentet anser att det råder brist på detaljerade och tillförlitliga uppgifter samt lämpliga indikatorer avseende den aktuella situationen i medlemsstaterna när det gäller kunskaper i främmande språk och välkomnar därför förslaget om en europeisk indikator för språkkunskaper. Denna indikator bör innefatta alla officiella EU-språk och den skulle, om det är tekniskt genomförbart, även kunna innefatta de andra EU-språken vid sidan av de fem mest talade språken, för att ge en sann bild av språkkunskaperna.

7.  Europaparlamentet anser att förslag om flerspråkighet inte bör vara begränsade till de största officiella språken eller medlemsstaternas språk.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att ge medborgarna tillgång till EU:s lagstiftning, förfaranden och information på sina egna språk. Detta bör emellertid även omfatta så många som möjligt av medlemsstaternas språk som används av EU-medborgarna. På detta sätt skulle kommissionens påpekande om att medborgaren har rätt till tillgång till EU på sitt eget språk utan några hinder bli verkligt. Det skulle vara ett viktigt steg på vägen mot att minska klyftan mellan EU och många av medborgarna, vilket är huvudsyftet med Plan D för Demokrati, Dialog och Debatt.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de övriga EU-institutionerna att på bästa sätt använda de nya digitala och tekniska översättningsverktygen på sina webbsidor för att göra det möjligt för EU-medborgarna att via Internet få tillgång till och information om EU på sina egna språk.

10.  Europaparlamentet anser att bästa tänkbara möjligheter bör erbjudas invandrare att lära sig ett eller flera av värdländernas språk såsom de definieras i värdländernas lagstiftning, så att de kan integrera sig socialt och kulturellt där det är nödvändigt, genom att framför allt stödja sig på de metoder som visat sig vara effektiva då invandrare skall lära sig språk och integrera sig i ett land och göra det möjligt för dem att bli undervisade på sitt modersmål som ett sätt att bevara banden till hemlandet.

11.  Europaparlamentet välkomnar tanken på att uppmuntra medlemsstaterna att upprätta nationella planer, eftersom det erkänner behovet av språkplanering på medlemsstatsnivå. Det kommer att förbättra för många av de mindre använda språken och öka förståelsen för betydelsen av språklig mångfald. Parlamentet föreslår att medlemsstaternas planer bör innefatta mindre använda språk inom varje medlemsstat och utreda möjligheterna för intresserade vuxna att lära sig dessa språk och att dessa projekt inkluderas som exempel på bästa praxis.

12.  Europaparlamentet stöder åtgärder för bättre lärarutbildning, även för andra lärare än språklärare samt för yrkeslärare och tillägger att antalet språk som man kan lära sig både i och utanför skolan bör breddas, för att underlätta att framtida lärare kan lära sig, och därigenom lära ut, ett större antal olika språk, förutsatt att det finns intresse för detta. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att språkutbildningen är viktig för att främja och underlätta rörlighet, inte bara för studenter utan även för de arbetstagare som söker arbete i en av medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet insisterar på att man särskilt bör uppmärksamma att missgynnade personer, personer som råkat i svårigheter och funktionshindrade personer får lära sig språk.

14.  Europaparlamentet anser att språkinlärning bör vara ett viktigt element i programmet för livslångt lärande.

15.  Europaparlamentet välkomnar den ökade användningen av språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning (SPRINT), där eleverna lär sig ett ämne med hjälp av ett främmande språk, och uppmanar medlemsstaterna att skapa ett nätverk av bästa praxis, främst genom att analysera de resultat som man fått av språkbadskurser i flerspråkiga länder.

16.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att högre utbildningsinstitutioner spelar en mer aktiv roll för att främja flerspråkighet, inte bara bland studenter och personal, utan även i det lokala samhället, och anser därför att man bör uppmuntra att band knyts mellan universitet och nationella, lokala och regionala myndigheter.

17.  Europaparlamentet välkomnar en ökad inriktning på forskning och teknisk utvecklingsverksamhet inom språkrelaterad informationsteknik inom sjunde ramprogrammet för forskning i syfte att förbättra flerspråkigheten genom ny informationsteknik.

18.  Europaparlamentet stöder förslagen om flerspråkighet i informationssamhället och skapandet och spridningen av flerspråkigt innehåll och flerspråkig kunskap. Det finns ett allt större teknikutbud som kommer att underlätta ökad användning av alla språk, inklusive de mindre använda språken. Teknik erbjuder den största potentialen för att säkerställa ett språkligt socialt utrymme för alla Europas språk.

19.  Europaparlamentet stöder förslagen om att utveckla språkrelaterade yrken och branscher. Alla europeiska språk behöver ny teknik, såsom talbearbetning, röstigenkänning och så vidare, samt terminologiskt arbete, utveckling av språkundervisning, språkcertifiering och språktester – annars kommer de mindre använda språken att hamna på efterkälken och deras språkliga sociala utrymme kommer att tas över av de mer använda språken.

20.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om större öppenhet inom språkundervisning, språktester och språkcertifiering genom publicering av en förteckning över de system som för närvarande är tillgängliga.

Föreslagna åtgärder

21.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och organ att förbättra sin kommunikation med medborgarna på deras eget nationella språk, oavsett om detta språk har officiell status på medlemsstats- eller EU-nivå.

22.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och EU-organen att ha ett nära samarbete med Europarådet för att främja och skydda den språkliga mångfalden och språkinlärningen, och att i detta arbete stödja sig på Europarådets erfarenheter inom språkpolicyområdet (t.ex. Europeiska språkportföljen och Europeiska stadgan för regionala språk och minoritetsspråk).

23.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att genomföra de förslag som ingår i parlamentets ovannämnda resolution av den 4 september 2003, i den mån det är möjligt, och att regelbundet informera parlamentet om vilka resultat som nåtts.

24.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska ombudsmannen att fästa särskild vikt vid att garantera respekten för de europeiska medborgarnas språkliga rättigheter och att erbjuda fler lösningar för språkliga konfliktsituationer inom EU.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta och främja tillgången till information och finansiering för ansökande organ som har som mål att främja flerspråkigheten genom nätverk och/eller projekt som kommissionen finansierar från 2007 och framåt.

o
o   o

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT C 38 E, 12.2.2004, s. 167. (2) EGT L 232, 14.9.2000, s. 1. (3) EGT C 50, 23.2.2002, s. 1. (4) EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 374.