Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2005,

–   med beaktande av artikel 195 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 43 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av sitt beslut 94/262/EKSG, EG, Euratom av den 9 mars 1994 om föreskrifterna och de allmänna villkoren för ombudsmannens ämbetsutövning(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 oktober 2005 om "Empowerment to adopt and transmit communications to the European Ombudsman and authorise civil servants to appear before the European Ombudsman" (SEK(2005)1227),

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europeiska ombudsmannens verksamhet, särskilt resolutionen av den 4 april 2006 om den särskilda rapporten från Europeiska ombudsmannen till Europaparlamentet med anledning av det förslag till rekommendation som riktats till Europeiska unionens råd i klagomål 2395/2003/GG rörande öppenheten vid rådets lagstiftande sammanträden(2),

–   med beaktande av artikel 195.2 andra och tredje meningen i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A6-0309/2006), och av följande skäl:

A.  Årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet för 2005 överlämnades formellt till Europaparlamentets talman den 13 mars 2006, och ombudsmannen, Nikiforos Diamandouros, lade fram rapporten för utskottet för framställningar den 3 maj 2006.

B.  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tillkännagavs vid Europeiska rådets möte i Nice den 7 december 2000 och den politiska viljan finns att ge stadgan bindande rättslig verkan.

C.  I artikel 41 i stadgan om de grundläggande rättigheterna föreskrivs att "var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner och organ".

D.  I artikel 195 i EG-fördraget och artikel 43 i stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att "varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att vända sig till unionens ombudsman vid missförhållanden i gemenskapsinstitutionernas eller gemenskapsorganens verksamhet, med undantag för domstolen och förstainstansrätten då dessa utövar sina domstolsfunktioner".

E.  Det är mycket viktigt att gemenskapens institutioner och organ förses med de nödvändiga budgetmedlen för att de skall kunna uppfylla sina skyldigheter att se till att medborgarna får snabba och sakliga svar på sina förfrågningar, klagomål och framställningar.

F.  Ombudsmannen har förespråkat att alla gemenskapens institutioner och organ antar en gemensam inställning beträffande kodexen för god förvaltningssed samt följer parlamentets resolution av den 6 september 2001(3) därom.

G.  Under 2005 har det hittills största antalet klagomål ingetts till Europeiska ombudsmannen, och under 2005 gav ombudsmannen effektiv hjälp i över 75 procent av alla fall som hänvisades till honom, inklusive otillåtliga klagomål, antingen genom att inleda en undersökning i ärendet, hänskjuta det till behörig instans eller genom att ge råd om vart den klagande kan vända sig för att snabbt och effektivt få lösning på problemet.(4).

H.  Fortfarande ligger nästan 70 procent av alla inkommande klagomål utanför ombudsmannens ämbetsområde, och i 93,7 procent av fallen beror det på att de innehållsmässigt inte faller inom hans ämbetsområde, eftersom de inte riktas mot ett gemenskapsorgan eller ett gemenskapsorgan.

I.  Ombudsmannens och utskottet för framställningars verksamhet kan överlappa varandra, i synnerhet då ombudsmannen undersöker huruvida kommissionens handlande i samband med ett överträdelseförfarande mot en medlemsstat har varit förenligt med gemenskapslagstiftningens allmänna principer och god förvaltningssed samtidigt som utskottet för framställningar undersöker framställningar rörande påstådda överträdelser av gemenskapslagstiftningen från den medelsstatens sida i samma ärende.

J.  År 2005 gjorde ombudsmannen sammanlagt 627 undersökningar. Resultatet av de fullbordade undersökningarna visar att det i 114 fall inte kunde fastställas några administrativa missförhållanden. I 89 fall kunde ärendet lösas av institutionen eller organet i fråga till följd av ett klagomål till ombudsmannen och 22 samförståndslösningar föreslogs.

K.  Ombudsmannens undersökningar leder ofta till ett positivt resultat för de klagande och bidrar till att förbättra förvaltningens kvalitet genom att de berörda institutionerna och organen antar och genomför lämpliga åtgärder.

L.  Ombudsmannen har lagt fram tre särskilda rapporter för Europaparlamentet under 2005. Att lägga fram en särskild rapport för parlamentet utgör ett värdefullt medel genom vilket ombudsmannen kan söka politiskt stöd från parlamentet och dess utskott för framställningar i syfte att tillfredsställa de medborgare vars rättigheter har kränkts, samt bidra till att förbättra nivån på den europeiska förvaltningen.

M.  De flesta undersökningarna av klagomål har handlat om påstådd bristande öppenhet. Detta är ett problem med hänsyn till EU:s demokratiska ansvarsskyldighet.

N.  Kommissionen var föremål för 68 procent av ombudsmannens undersökningar. Den 4 oktober 2005 antog kommissionen ett nytt internt förfarande för uppföljning av ombudsmannens undersökningar.

O.  Under 2005 fortsatte ombudsmannen att skapa konstruktiva arbetsförbindelser med andra gemenskapsinstitutioner och organ genom möten och gemensamma evenemang. Under samma år utvidgade och stärkte ombudsmannen Europeiska ombudsmannanätverket ytterligare genom att utveckla informationsutbytet och delandet av bästa praxis. Utskottet för framställningar deltar i nätverket.

P.  Under 2005 firade ombudsmannainstitutionen sitt tioårsjubileum. Ombudsmannens kommunikationsverksamhet med anledning av detta jubileum hade som mål att öka medborgarnas medvetenhet om sina rättigheter och om hur de kan utöva dessa rättigheter och om ombudsmannens ämbetsområde.

1.  Europaparlamentet anser att ombudsmannen har varit framgångsrik i sin fortsatta strävan att öka effektiviteten hos sin institution i syfte att främja god förvaltning och respekt för rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna.

2.  Europaparlamentet anser att ombudsmannens roll, när det gäller att stärka öppenheten och ansvarsskyldigheten i förfarandena för beslutsfattande och i förvaltningen av Europeiska unionen, är grundläggande för strävan efter en union där beslut fattas "så öppet och så nära medborgarna som möjligt", i enlighet med artikel 1.2 i fördraget om Europeiska unionen.

3.  Europaparlamentet skulle välkomna en effektivisering av förfarandet inom parlamentet för att i framtiden kunna garantera en snabbare behandling av ombudsmannens årsrapport i utskottet för framställningar.

4.  Europaparlamentet begär att alla gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan förses med de nödvändiga budgetmedlen för att de skall kunna se till att medborgarna får snabba och sakliga svar på sina förfrågningar, klagomål och framställningar.

5.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning, i enlighet med tidigare resolutioner, till alla gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan att anta en gemensam inställning beträffande kodexen för god förvaltningssed på grundval av parlamentets ovan nämnda resolution av den 6 september 2001.

6.  Europaparlamentet håller med ombudsmannen om att sättet hur en förvaltning bemöter berättigade klagomål är det främsta måttet på institutionerna eller organens närhet till medborgarna och att det fortfarande finns stort utrymme för förbättringar.

7.  Europaparlamentet välkomnar att den klagande, även i fall då inget administrativt missförhållande kunnat fastställas, har fått hjälp och att undersökningen samtidigt utnyttjas för att förbättra kvaliteten i förvaltningen.

8.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att ombudsmannen i sin offentliga verksamhet strävar efter att tillhandahålla medborgarna med information, och anser att högkvalitativ information kan bidra till att minska antalet klagomål som inte faller inom ombudsmannens ämbetsområde. Samtidigt uppmanar parlamentet ombudsmannen att utan dröjsmål hänskjuta de klagomål som inte faller inom hans ämbetsområde med hjälp av det ur subsidiaritetssynpunkt lämpligaste nätverket på nationell eller lokal nivå.

9.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens generellt sett konstruktiva samarbete med gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen och uppmuntrar honom i sin roll som extern kontrollmekanism och som en värdefull möjlighet att kontinuerligt förbättra EU:s förvaltning.

10.  Europaparlamentet konstaterar att ombudsmannen lagt fram tre särskilda rapporter, varav två redan behandlats i parlamentet medan behandlingen av den återstående rapporten kan påbörjas då det rättsliga förfarandet avslutats.

11.  Europaparlamentet är av uppfattningen att den nödvändiga ändringen av ombudsmannens stadga av den 9 mars 1994, som utskottet för framställningar krävde redan i sitt förra betänkande om årsrapporten om ombudsmannens verksamhet 2004, bör genomföras så snart som möjligt. Parlamentet välkomnar det faktum att ombudsmannen den 11 juli 2006 för parlamentets talman lade fram ett konkret förslag till sådan ändring.

12.  Europaparlamentet värdesätter ombudsmannens goda samarbetet med Europaparlamentets utskott för framställningar.

13.  Europaparlamentet kräver dock en tydlig definition och avgränsning av Europeiska ombudsmannens roll i förhållande till rollen för Europaparlamentets utskott för framställningar och uppmanar ombudsmannen att i sina insatser för att hjälpa medborgarna fortsättningsvis hålla sig inom sitt ämbetsområde.

14.  Europaparlamentet anser dock att då ombudsmannen och utskottet för framställningar inom sina egna mandat och behörighetsområden undersöker frågor som överlappar varandra, såsom å ena sidan hur kommissionen har genomfört ett överträdelseförfarande och å andra sidan den påstådda överträdelsen i sig, kan de uppnå värdefulla synergieffekter genom nära samarbete.

15.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska ombudsmannen att också utöva sina tillsynsbefogenheter ex officio för att tillse att alla typer av förfaranden för rekrytering av personal öppet och korrekt, oavsett om rekryteringen sker genom Europeiska kontoret för uttagning av personal (EPSO) eller direkt vid en EU-institution eller ett EU-organ, inklusive ombudsmannens egen rekryteringstjänst.

16.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten om öppenheten vid rådets lagstiftande sammanträden och uppmanar rådet att följa sitt ovan nämnda beslut av den 4 april 2006 och i framtiden hålla alla sina lagstiftande sammanträden öppna och tillgängliga för allmänheten.

17.  Europaparlamentet uppmanar framtida ordförandeländer i rådet att i sina strävanden efter större öppenhet även erbjuda sina webbplatser i bästa fall på samtliga EU:s officiella språk (i enlighet med bilaga I till slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 15 och 16 juni 2006) i syfte att göra det möjligt och lättare för så många medborgare som möjligt att få tillgång till deras verksamhet.

18.  Europaparlamentet föreslår att som ett led i strävandena efter större närhet till gemenskapens institutioner för att genom en så klar och enkel struktur som möjligt ge medborgarna en bättre överblick över institutionsstruktur, ansvarsfördelning och beslutsprocess i Europeiska unionen och undvika onödig förvirring av att ha parallella webbplatser.

19.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen, som är föremål för flest undersökningar, infört ett nytt internt förfarande för att besvara ombudsmannens undersökningar, enligt vilket enskilda kommissionsledamöter övertar ansvaret för ett specifikt fall, och uppmanar kommissionen att införa ett liknande förfarande för behandlingen av framställningar.

20.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska ombudsmannanätverket och ombudsmannens samarbete med andra ombudsmän och liknande instanser på nationell, regional och lokal nivå i medlemsstaterna och uppmuntrar parlamentet att ytterligare förstärka utbytet av bästa praxis.

21.  Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att regelbundet informera utskottet för framställningar om sin verksamhet i medlemsstaterna och om sina kontakter till de nationella ombudsmännen.

22.  Europaparlamentet välkomnar i synnerhet det särskilda skriftliga förfarande som ger nationella eller regionala ombudsmän möjlighet att få skriftliga svar på frågor om EU:s lagstiftning och tolkningen av denna och som utgör ett värdefullt bidrag till att förbättra genomförandet och användningen av gemenskapslagstiftning.

23.  Europaparlamentet uppmuntrar ombudsmannen att fortsättningsvis lägga stor vikt vid arrangemang för medborgarna och potentiella klagande, eftersom ansvars- och beslutsfördelningen mellan EU nivå, nationell nivå och regional nivå uppenbarligen fortfarande är alltför otydlig för många medborgare och företag.

24.  Europaparlamentet uppskattar ombudsmannens insatser för att öka medborgarnas medvetenhet om rätten att klaga hos ombudsmannen. Parlamentet uppmuntrar dock ombudsmannen att med tanke på det stora antal klagomål som ligger utanför hans ämbetsområde öka sina ansträngningar för att tydligt klargöra sina befogenheter på en mer regelbunden basis.

25.  Europaparlamentet välkomnar mediernas ökande deltagande när det gäller att sprida information om ombudsmannens arbete.

26.  Europaparlamentet godkänner den årsrapport för 2005 som Europeiska ombudsmannen har lagt fram och välkomnar särskilt den detaljerade indelningen av klagomålen efter typ av åtgärd, typ av påstått administrativt missförhållande, berörd institution osv.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen och Europeiska ombudsmannen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament och till medlemsstaternas ombudsmän eller motsvarande organ.

(1) EGT L 113, 4.5.1994, s. 15. Beslutet ändrat genom beslut 2002/262/EG, EGKS, Euratom (EGT L 92, 9.4.2002, s. 13.). (2) Antagna texter, P6_TA(2006)0121. (3) EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 331. (4) Sammanlagt 3 920 klagomål, vilket motsvarar en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Av dessa avsåg emellertid 335 klagomål samma ämne och behandlades i en enda samlad undersökning.