Index 
Antagna texter
Torsdagen den 14 december 2006 - Strasbourg
Förslag till allmän budget 2007, såsom ändrat av rådet (alla avsnitt)
 Förfarande för förhandsgranskning och samråd beträffande vissa lagar och andra författningar som medlemsstaterna planerar att utfärda inom transportområdet (kodifierad version) ***I
 Avskaffande av kontroller vid gränserna (vid transporter på väg och inre vattenvägar) (kodifierad version) ***I
 Utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter (kodifierad version) ***I
 Avlämnande av statistik från fisket i nordöstra Atlanten (kodifierad version) ***I
 Gemenskapskriterier för utrotning och övervakning av vissa djursjukdomar (kodifierad version) *
 Avtal EG-Paraguay om vissa luftfartsaspekter *
 Forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området intelligenta tillverkningssystem (avtal EU/Australien, Kanada, Norge, Schweiz, Sydkorea, Japan och USA) *
 Den gemensamma organisationen av marknaden för socker (tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin till följd av utvidgningen) *
 Förebyggande av narkotikamissbruk och information (2007-2013) ***I
 "Civilrätt" (2207-2013) ***I
 Europeiska flyktingfonden ***I
 Krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov ***I
 Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare*
 Terrorism - förebyggande, beredskap och konsekvenshantering (2007-2013)*
 Utskottens sammansättning
 Europeiska jämställdhetsinstitutet ***II
 Körkort ***II
 Ändring av artikel 81 i parlamentets arbetsordning
 Ändring av arbetsordningen (kvestorer och utskottspresidium)
 Fonden för de yttre gränserna (2007-2013) ***I
 Europeiska återvändandefonden (2008-2013) ***I
 Läkemedel för pediatrisk användning ***I
 Europeiskt småmålsförfarande ***I
 "Grundläggande rättigheter och medborgarskap" (2007-2013) *
 "Straffrätt" (2007-2013) *
 Förebyggande och bekämpande av brott (2007-2013)*
 Utveckling av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (förordning) *
 Utvecklingen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (beslut)*
 Kärnsäkerhetsstöd *
 Visering för passering av de yttre gränserna *
 Uppföljning av Sakharovpriset
 Skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete
 Europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning
 Biomassa och biobränsle
 Fiji
 FN-styrkornas inblandning i sexuella övergrepp i Liberia och Haiti
 Situationen i Burma
 Haagkonventionen om värdepapper

Förslag till allmän budget 2007, såsom ändrat av rådet (alla avsnitt)
PDF 442kWORD 115k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution om rådets ändrade förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 (alla avsnitt) (15637/2006 – C6-0442/2006 – 2006/2018(BUD)2006/2018B(BUD)) och ändringsskrivelserna nr 1/2007 (SEK(2006)0762), nr 2/2007 (13886/2006 - C6-0341/2006) och nr 3/2007 (15636/2006 - C6-0443/2006) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007
P6_TA(2006)0570A6-0451/2006

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget,

–   med beaktande av rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(1),

–   med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 6 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet(4),

–   med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007 som rådet fastställde den 14 juli 2006 (C6-0299/2006),

–   med beaktande av parlamentets resolution av den 26 oktober 2006 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007, avsnitt III – kommissionen (C6-0299/2006) och ändringsskrivelse nr 1/2007 (SEK(2006)0762) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007(5),

–   med beaktande av parlamentets resolution av den 26 oktober 2006 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007, avsnitt I – Europaparlamentet, avsnitt II – rådet, avsnitt IV – domstolen, avsnitt V – revisionsrätten, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, avsnitt VII – Regionkommittén, avsnitt VIII (A) – Europeiska ombudsmannen, avsnitt VIII (B) – Europeiska datatillsynsmannen (C6-0300/2006)(6),

–   med beaktande av ändringsskrivelse nr 2/2007 (13886/2006 – C6-0341/2006) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007,

–   med beaktande av ändringsskrivelse nr 3/2007 (15636/2006 – C6-0443/2006) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2007,

–   med beaktande av de ändringar av och ändringsförslag till förslaget till allmän budget som parlamentet antog den 26 oktober 2006(7),

–   med beaktande av rådets modifieringar av parlamentets ändringar av och ändringsförslag till förslaget till allmän budget (15637/2006 – C6-0442/2006),

–   med beaktande av resultaten från medlingen den 21 november 2006 och efterföljande sammanträde den 28 november 2006,

–   med beaktande av rådets sammanfattning av resultatet av överläggningarna om de ändringar av och ändringsförslag till förslaget till allmän budget som parlamentet antagit,

–   med beaktande artikel 69 och bilaga IV i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A6-0451/2006), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentet har använt sig av en konsekvent strategi under sitt arbete med budgeten för 2007.

B.  Denna strategi baserades på tre pelare som fastställdes i parlamentets resolution av den 18 maj 2006 om budgeten för 2007: Kommissionens rapport om den årliga politiska strategin(8), nämligen att fastställa politiska prioriteringar, få valuta för pengarna och förbereda översynen 2008–2009.

C.  Detta tillvägagångssätt lyfte fram de viktigaste utmaningarna och möjligheterna för Europeiska unionen i samband med den pågående globaliseringsprocessen och tog upp grundläggande frågor om karaktären på EU:s strategiska partnerskap med partnerländer och partnerregioner runt om i världen.

D.  Denna tydliga, konsekventa och strategiska syn gav resultat för parlamentet i dess förhandlingar med rådet om parlamentets nyckelprioriteringar, inbegripet när det gäller budgetförordningen.

E.  De resultat som uppnåtts när det gäller parlamentets prioriteringar, att ge valuta för pengarna, och budgetförordningen kommer att medföra verkliga fördelar för Europas medborgare i form av ändamålsenligare och effektivare utgifter och kommer att bidra till parlamentets fortsatta ansträngningar att erhålla en positiv revisionsförklaring (DAS) för EU:s utgifter.

Allmänna överväganden: åstadkomma prioriteringar, få valuta för pengarna, förbereda översynen 2008–2009
Åstadkomma prioriteringar

1.  Europaparlamentet påminner om att strategin och de politiska prioriteringarna för parlamentets arbete med 2007 års budget framfördes i ovannämnda resolution om den årliga politiska strategin av den 18 maj 2006, särskilt punkterna 5 och 6. Resolutionen om den årliga politiska strategin var därför ett väsentligt medel när det gällde att framföra parlamentets strategi på ett tidigt stadium i det årliga budgetförfarandet.

2.  Europaparlamentet välkomnar de resultat som det uppnått när det gäller dess huvudsakliga prioriteringar och nyckelfrågorna i förhandlingarna med rådet vid trepartssammanträdet och medlingsförfarandet inför parlamentets andra behandling av budgeten.

3.  När det gäller den totala nivån för betalningar avvisar Europaparlamentet det tillväggångssätt som rådet valt i form av godtyckliga och generella nedskärningar av betalningsnivåerna. Betalningsbemyndigandena skall tilldelas de prioriterade program där ändamålsenliga och effektiva utgifter kan garanteras. I samband med en övergripande överenskommelse med rådet går Europaparlamentet med på en slutlig nivå för betalningarna på 115 500 000 000 EUR, som motsvarar 0,99 procent av EU:s BNI.

4.  Europaparlamentet påminner om sitt uttalande om betalningar och att det i punkterna 12 och 13 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 fastställs absoluta belopp som motsvarar de årliga taken för utgifterna i de allmänna budgeterna enligt den fleråriga budgetramen. Respekt för de årliga tak som fastställs genom den fleråriga budgetramen 2007–2013 innebär därför att ökningstakterna för icke-obligatoriska utgifter i de årliga budgetarna accepteras automatiskt. Rådet påminns om att Europaparlamentet kommer att anse det som en kränkning av det interinstitutionella avtalet ifall dessa artiklar inte respekteras.

5.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att dess specialiserade utskott var blygsamma i sina krav på ökade betalningsbemyndiganden vid parlamentets första behandling av budgeten för 2007, med tanke på att de huvudsakliga nya rättsliga grunderna har beslutats under loppet av 2006 inför EU:s nya utgiftsprogram som skall inledas 2007.

6.  När det gäller den övergripande nivån för åtagandebemyndigandena, konstaterar Europaparlamentet att det intagit en försiktig hållning i linje med de specialiserade utskottens synsätt och det har inte begärt att flexibilitetsmekanismen skall användas. Parlamentet fastställer åtagandebemyndiganden vid eller nära taken i bilaga I till det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 för majoriteten av rubrikerna i 2007 års budget.

7.  När det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) beslutar Europaparlamentet att återinföra åtagandebemyndigandena för 2007 till nivån i det preliminära budgetförslaget, 159 200 000 EUR, men förväntar sig att rådet skall genomföra både andan och lydelsen i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 vad avser GUSP-utgifter och såsom bekräftat i skriftväxlingen mellan ordförandena Brok och Lewandowski och den finländske ministern Wideroos.

Ge valuta för pengarna

8.  Europaparlamentet betonar att strategin "valuta för pengarna" har varit ett innovativt element i budgetförfarandet för 2007, med syftet att garantera bättre utvärderingar av EU:s program och noggrannare övervakning av budgetens genomförande, i linje med parlamentets prioriteringar och institutionella behörighet. Parlamentet noterar det gemensamma uttalandet med kommissionen om ett korrekt budgetgenomförande och betonar att det övergripande målet för denna verksamhet är dels att de europeiska medborgarna skall få bättre valuta för pengarna dels att svara upp mot de utmaningar som EU står inför genom bästa möjliga tilldelning av medel (se bifogat uttalande).

9.  Europaparlamentet påminner om sitt beslut att föra 30 procent av anslagen, sammanlagt över 500 miljoner EUR, till reserven för nästan 40 budgetposter om vilka parlamentet har känt betydande oro när det gäller kvalitet och nivå på budgetgenomförandet efter en grundlig undersökning av tillgänglig information. Parlamentet välkomnar kommissionens konstruktiva svar på de krav som parlamentet ställt upp i sina budgetändringsförslag för att frigöra dessa reserver. Till följd av kommissionens svar i bilagan till sin traditionella genomförbarhetsskrivelse från början av november, beslutar parlamentet att behålla 8 900 000 EUR i reserven för två budgetposter. Parlamentet beslutar vidare att fortsätta sin intensiva övervakning av kvalitet och nivå på utgiftsgenomförandet för dessa budgetposter under loppet av 2007 i linje med uttalandet om bättre valuta för pengarna.

10.  Europaparlamentet välkomnar vidare mötet den 15 november 2006 med kommissionsledamoten ansvarig för ekonomisk planering och budget och kommissionens generalsekreterare eftersom det var ett uttryck för kommissionens utfästelse till förmån för strategin "valuta för pengarna". Parlamentet noterar att parlamentets budgetutskott under första halvåret 2007 kommer att anordna en utfrågning om hur man skall gå vidare med strategin "valuta för pengarna".

11.  Europaparlamentet påminner om den vikt som parlamentet fäster vid en positiv revisionsförklaring avseende de medel som förvaltas gemensamt. Parlamentet understryker sin avsikt att se till att de behöriga revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna, i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, lämnar en utvärdering av förvaltnings- och kontrollsystemens förenlighet med gemenskapens regelverk. Parlamentet upprepar att medlemsstaterna därför bör sammanställa en årlig sammanfattning av tillgängliga revisioner och förklaringar på lämplig nationell nivå. Parlamentet välkomnar den senaste utvecklingen i en medlemsstat för att sammanföra alla separata räkenskaper där användning sker av EU-medel som förvaltas tillsammans med medlemsstaterna, i syfte att därefter granska dessa siffror. Parlamentet anser att en genomgång av revisionsrättens metoder för att bedöma förenligheten med EU:s finansiella regelverk genom en ömsesidig granskningsprocess med andra jämförbara institutioner kommer att bidra till förbättringar i revisionsrättens tillvägagångssätt för att granska EU-räkenskaper. Parlamentet noterar med förvåning att ingen sådan ömsesidig granskningsprocess ännu har slutförts. Parlamentet begär att detta skall ske senast den 31 juli 2007.

12.  När det gäller de tre nya gemenskapsorganen (kemikaliemyndigheten, jämställdhetsinstitutet och byrån för grundläggande rättigheter), noterar Europaparlamentet de gemensamma uttalandena från parlamentet, rådet och kommissionen när det gäller finansieringen och den finansiella planeringen för dessa organ i samband med det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006. För de existerande organen beslutar Europaparlamentet att återinföra anslagen från det preliminära budgetförslaget men att placera ökningar över ett referensbelopp i reserven i väntan på en positiv utvärdering av organens prestationer i förhållande till deras slutliga arbetsprogram. Parlamentet noterar att dessa utvärderingar bör slutföras i samband med ett möte med organens chefer våren 2007.

Förbereda översynen 2008–2009

13.  Europaparlamentet upprepar sin önskan att Europeiska unionen skall utarbeta en mer drivande strategi för att ta itu med de möjligheter och utmaningar som den nuvarande globaliseringsprocessen ger upphov till. Parlamentet anser att en omvärdering av EU:s synsätt på partnerskap med tredjeländer och tredjeregioner är nödvändig i detta sammanhang och att användningen av termen "strategisk" skall förbehållas EU:s viktigaste partnerskap, exempelvis det transatlantiska partnerskapet med Förenta staterna.

14.  Europaparlamentet bekräftar att den politiska analys som utarbetats av det tillfälliga utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007-2013 och resolution i fråga som parlamentet antog den 8 juni 2005(9) förblir grundvalen för översynen och alla eventuella ändringar av det interinstitutionella avtalet. Europaparlamentet anser att utvärderingen av effektiviteten i och genomförandet av den nya generationen av fleråriga program och instrument måste inkluderas.

15.  Europaparlamentet noterar att de förberedande åtgärder som antagits av parlamentet när det gäller affärsutbyte och vetenskapligt utbyte med Kina och Indien är avsedda att signalera den vikt som parlamentet fäster vid utvecklandet av starkare samarbete med dessa länder som genomgår en snabb utveckling.

16.  Europaparlamentet anser att en större grad av insyn bör åstadkommas från kommissionens sida när det gäller fördelarna och nackdelarna med att arbeta med icke-statliga organisationer för att lämna EU:s utvecklingsbistånd. Mot bakgrund av detta rekommenderar parlamentet att en kostnads-nyttoanalys skall genomföras av de icke-statliga organisationernas verksamhet. Parlamentet avser att ytterligare undersöka möjligheterna för större användning av mikrokrediter i EU:s framtida utvecklingsbistånd.

17.  Europaparlamentet anser att kommissionen åter bör utreda karaktären på EU:s strategiska partnerskap i en rapport som skall läggas fram senast den 30 april 2007, där i synnerhet betydelsen av ordet strategisk skall definieras, och att detta bara är ett exempel på ett vidare behov för Europeiska unionen att tydligt fastställa sina övergripande politiska prioriteringar på ett sätt som ändamålsenligt kan meddelas Europas medborgare. Tydliga politiska prioriteringar är en förutsättning för tilldelning av budgetmedel till dessa prioriteringar. Parlamentet betonar att det i sitt arbete med 2007 års budget fastställde sina politiska prioriteringar tidigt i förfarandet och därmed utvecklade en effektiv strategi för 2007 års budget.

18.  Europaparlamentet anser därför att det bör bygga på det tillvägagångssätt att fastställa prioriteringar som använts under 2007 års budgetförfarande, bland annat genom en serie utfrågningar om specifika politiska ämnen för att fastställa sina politiska prioriteringar på medellång sikt. I linje med punkterna 38 till 40 i sin resolution om den årliga politiska strategin av den 18 maj 2006, bör detta bidra till att parlamentet utvecklar en strategi för översikten 2008–2009.

Övergripande frågor och viktigaste delar per rubrik i den fleråriga budgetramen
Övergripande frågor

19.  När det gäller pilotprojekt och förberedande åtgärder konstaterar Europaparlamentet att taken höjts för nya projekt i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 och framhåller att dessa projekt gör det möjligt för parlamentet att ange prioriterade områden för att utveckla EU:s politik. Europaparlamentet beslutar därför att föreslå ett antal nya projekt, i stora drag i enlighet med prioriteringarna i punkt 6 i resolutionen av den 18 maj 2006 om den årliga politiska strategin.

20.  Europaparlamentet noterar antagandet av kommissionens ändringsskrivelse nr 3/2007 och punkterna i kommissionens ändringsskrivelse nr 2/2007, inbegripet bestämmelserna avseende klassificeringen avseende Herkules II och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Europaparlamentet avvisar andra delar av ändringsskrivelse nr 2/2007 och beslutar att införa lämpliga belopp och budgetposter i enlighet med sina prioriteringar för externa åtgärder.

21.  Europaparlamentet välkomnar den uppnådda överenskommelsen om att anslå ett belopp på 500 miljoner EUR till Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter i budgeten för 2007. Europaparlamentet påpekar att det förfarande som antagits för denna fonds budget överensstämmer med bestämmelserna i punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 och bekräftar sin ståndpunkt att den ordning i vilken källorna skall utnyttjas för att finansiera Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter år N enligt överenskommelsen är den som följer av den kronologiska ordning som informationen om marginaler och annullerade åtaganden blir tillgänglig, dvs. först annullerade åtagandebemyndiganden från år N-2, sedan marginalen som blivit kvar från år N-1 och därefter annullerade åtagandebemyndiganden från år N-1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens ståndpunkt i denna fråga i enlighet med skrivelsen från kommissionsledamoten med ansvar för ekonomisk planering och budget till Europaparlamentets talman av den 17 november 2006.

Viktigaste delar per rubrik i det interinstitutionella avtalet
Rubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

22.  Europaparlamentet bekräftar övertygelsen som kom till uttryck i dess resolution om den årliga politiska strategin av den 18 maj 2006 om att kunskap, färdigheter, forskning och utveckling, nyskapande, informationsteknik och en hållbar transport- och energipolitik utgör grundvalen för en sund modern ekonomi och är avgörande för skapandet av nya jobb. Parlamentet har därför beslutat att avvisa rådets minskningar i ett antal viktiga budgetposter som syftar till att förbättra konkurrenskraften i EU:s ekonomi. Parlamentet har beslutat att öka betalningsbemyndigandena, dock i mindre omfattning än i sin första behandling, för prioriterade program som är kopplade till Lissabonagendan, såsom programmet för konkurrenskraft och innovation och Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013).

23.  Europaparlamentet är övertygat om att en avgörande faktor i EU:s svar på de utmaningar som följer av globaliseringen är en höjning av EU:s konkurrenskraft. Europaparlamentet anser att anslagsökningar i rubrik 1a är en klar signal för den framtida inriktning som EU:s utgiftssatsningar bör ta. Europaparlamentet påminner om behovet av en tillräcklig offentlig finansiering för att skapa de stimulanseffekter som förväntas av Europeiska investeringsbankens samfinansiering. Parlamentet väntar otåligt på förslag från kommissionen och rådet i denna fråga. Europaparlamentet betonar att en ökning av det långsiktiga tecknade kapitalet skulle vara önskvärd för Europeiska investeringsfonden, både i anslutning till införandet av nya mandat (inbegripet programmet för konkurrenskraft och innovation) under 2007 och för att finansiera åtgärder inom ramen för nya tekniköverföringsprojekt, i enlighet med önskemålen från parlamentet, rådet och kommissionen.

24.  Europaparlamentet betonar den tekniska och ekonomiska betydelsen av Galileoprogrammet. Europaparlamentet påminner kommissionen om att detta program sammantaget under perioden för den nya budgetramen är underfinansierat och uppmanar kommissionen att snarast söka en praktiskt genomförbar och varaktig lösning i syfte att säkra framgången för detta program.

Rubrik 1b – Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning

25.  Europaparlamentet konstaterar att anslagen för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden är betydligt lägre för budgetramen 2007–2013 än vad som förutsetts, till största delen som ett resultat av slutsatserna från Europeiska rådet i december 2005. Europaparlamentet anser därför att anslagen i det preliminära budgetförslaget skall återinföras. Europaparlamentet betonar vikten av att så snabbt som möjligt inrätta och anta möjliga nationella program nu när det nya interinstitutionella avtalet antagits. Europaparlamentet betonar vikten av sammanhållning som en av EU:s politiska prioriteringar. När det gäller föranslutningsstöd så anmodar parlamentet kommissionen att lägga fram en begäran om överföring eller ändringsbudget under 2007, om det visar sig att beloppen i 2007 års budget är otillräckliga.

Rubrik 2 – Bevarande och förvaltning av naturresurserna

26.  Europaparlamentet konstaterar att 2007 kommer att vara det första året med fullt genomförande av den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Europaparlamentet avvisar de nedskärningar av obligatoriska utgifter som rådet antagit vid sin andra behandling. Europaparlamentet avvisar den omklassificering från icke-obligatoriska till obligatoriska utgifter av olika budgetposter på jordbruksområdet som kommissionen föreslår i sin ändringsskrivelse nr 2/2007.

27.  Europaparlamentet beklagar att de resurser som anslås till landsbygdsutveckling kommer att sjunka i reala termer trots de stora behoven för att omstrukturera, modernisera och diversifiera Europas jordbruksekonomi. Europaparlamentet anser att en frivillig överföring av medel från direkt jordbruksstöd (den första pelaren i den gemensamma jordbrukspolitiken) till landsbygdsutveckling inte är det riktiga sättet att råda bot på denna situation. Europaparlamentet ger i detta sammanhang uttryck för sina starka reservationer avseende det nuvarande kommissionsförslaget om frivillig modulering med upp till 20 procent av direkt jordbruksstöd till landsbygdsutveckling. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en konsekvensbedömning i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2003 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om bättre lagstiftning(10). Parlamentet upprepar att det fortfarande väntar med sitt ställningstagande när det gäller frivillig modulering och anser att det vore lämpligt att behandla detta ärende tillsammans med frågan om samfinansiering i samband med översynen 2008–2009, såsom uttrycks i förklaring nr 9 till det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om frivillig modulering.

28.  Europaparlamentet uttrycker besvikelse över att rådet, trots de stora behoven av anslag för att utveckla ett avdödat vaccin för bluetonguevirus (BTV), vägrade att anta detta initiativ från parlamentet vid sin andra behandling. Europaparlamentet välkomnar dock det förslag som kommissionen lagt fram i genomförbarhetsskrivelsen om att ta med utvecklingen av ett nytt vaccin för bluetonguevirus i forskningsbudgeten för IPA-projekt. Parlamentet påpekar att företräde skall ges åt utvecklingen av ett multivalent vaccin som är effektivt mot olika typer av virus.

29.  Europaparlamentet stöder och välkomnar det gemensamma uttalandet om Life+ som parlamentet, rådet och kommissionen antagit om tillhandahållandet av tillfällig finansiering i händelse av ett lagstiftningsglapp mellan början av 2007 och det slutgiltiga antagandet av rättsakten.

Rubrik 3a – Frihet, säkerhet och rättvisa

30.  Europaparlamentet påpekar att på området för frihet, säkerhet och rättvis, och särskilt främjandet av grundläggande rättigheter, är fastställandet av en gemensam asyl- och migrationspolitik och kampen mot terrorism och organiserad brottslighet en av unionens viktigaste prioriteringar.

31.  Europaparlamentet anser att en integrerad förvaltning av unionens externa gränser är en av de målsättningar som för närvarande är i akut behov av stöd. Europaparlamentet återinför således det preliminära budgetförslagets nivå för åtagandebemyndiganden för Frontex-byrån, samtidigt som vissa medel förs till reserven i linje med det allmänna tillvägagångssättet för decentraliserade organ.

Rubrik 3b – Medborgarskap

32.  Europaparlamentet påminner om vikten av subsidiaritetsprincipen på området för kultur, utbildning, yrkesutbildning och ungdom, och anser att respekt för åsiktsmångfald är den första förutsättningen för en effektiv informationspolitik så att EU kan föras närmare medborgarna. Europaparlamentet anser att nya informationsmedier kan utnyttjas bättre för att sammanföra europeiska politiska beslutsfattare från alla politiska läger så att de kan utbyta idéer. Mot denna bakgrund välkomnar Europaparlamentet den goda utvecklingen för Euronews rapportering. Kommissionen uppmanas att stödja sändning av Euronews på arabiska så att såväl våra arabiskspråkiga invånare inom EU som personer i arabiskspråkiga länder kring Medelhavet kan nås lättare och informeras bättre om Europas engagemang. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra budgetkonsekvenserna av Plan D som i demokrati, debatt och dialog och de åtgärder som skall vidtas inom ramen för denna. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på Internet offentliggöra alla närmare uppgifter om stöd (belopp och mottagare) för alla åtgärder.

33.  Europaparlamentet betonar den vikt som det fäster vid effektiva kommunikationsstrategier och rent konkret vid att se till att on-linemekanismer kan utnyttjas i största möjliga mån för att underlätta utvecklingen av informations- och idékopplingar mellan europeiska opinionsbildare och intressenter. Europaparlamentet noterar i detta sammanhang de pilotprojekt som antagits för pilotinformationsnätverk för att förbättra kommunikationen mellan politiskt ansvariga, inte minst mellan Europaparlamentariker och nationella parlamentariker. Europaparlamentet anser att detta initiativ bör bygga på existerande europeiska webbportaler på ett sätt som skapar mervärde för existerande särskilda åtgärder på detta område.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie om tillståndet för och den uppskattade kostnaden för återställande av de kyrkor i den norra delen av Cypern som har vanhelgats, omvandlats till moskéer eller skadats sedan den turkiska armén tog kontroll över området 1974, i enlighet med parlamentets förklaring om skydd och bevarande av det religiösa arvet i norra delen av Cypern(11).

35.  Europaparlamentet ifrågasätter kvaliteten i den informationspolitik som kommissionen bedriver. Kommissionen uppmanas att formellt bekräfta sin beredskap att på ett riktigt sätt företräda alla institutioner och deras respektive befogenheter.

Rubrik 4 – EU som global partner

36.  Europaparlamentet anser att EU bör förse sig med tillräckliga medel för att spela en roll som global partner samtidigt som EU:s värderingar respekteras. Parlamentet föreslår att beloppen från det preliminära budgetförslaget återinförs för ett antal budgetposter och utökas utöver detta preliminära budgetförslag när det gäller betalningar och åtaganden inom några områden i syfte att få fart på EU-verksamheten genom gemenskapsprogram inom områdena för utrikespolitiken, utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd, samt affärsmässigt och vetenskapligt utbyte med oerhört viktiga nya framväxande ekonomier.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av öppenhet och insyn när det gäller de medel som anslås till Irak via de två givarfonderna och påminner om behovet att nära övervaka Iraks upptagningsförmåga. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att regelbundet informera om de projekt som finansieras av EU och upptagningsnivån för de medel som specifikt anslagits för detta land.

38.  Europaparlamentet konstaterar att den nya rättsliga ramen för EU:s externa åtgärder också medför en ny budgetstruktur. Parlamentet välkomnar i allmänhet instrumentförenklingen och den nya budgetkontoplan som föreslås tillsammans med denna. Vidare välkomnas framläggandet av ett separat instrument för mänskliga rättigheter och demokrati vilket kräver en ändring av det preliminära budgetförslagets kontoplan. Parlamentet kan dock inte acceptera att ett antal av de föreslagna förändringarna minskar tydligheten för antingen sektorer och/eller regioner och länder. Nödvändiga ändringar har beslutats i detta hänseende. Kommissionen uppmanas att tillhandahålla en fördelning per verksamhet och föranslutningsland samt, för att öka insynen, en motsvarande terminologi i alla motsvarande budgetposter. Dessutom uppmanas kommissionen att tillhandahålla budgetmyndigheten en regelbunden övervakningsrapport om framstegen för både de två nya medlemsstaterna och föranslutningsländerna.

39.  Europaparlamentet återinför anslagen för GUSP till den nivå som föreslogs i kommissionens preliminära budgetförslag och rådets budgetförslag. Parlamentet betonar att det begär att rådet skall följa andan och lydelsen i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 vad avser GUSP-utgifter i linje med skriftväxlingen mellan ordförandena Brok och Lewandowski och minister Wideroos.

40.  Europaparlamentet konstaterar att parlamentets andra behandling av 2007 års budget inte lämnar någon marginal under rubrik 4 och att eventuella utökade åtaganden genom ändringsbudgetar under loppet av 2007 därför innebär att flexibilitetsmekanismen måste användas. Parlamentet förväntar sig att hållas fullständigt informerat på förhand av rådet om de finansiella behoven för det kommande Kosovouppdraget.

Rubrik 5 – Administration

41.  När det gäller EU-institutionernas personal, konstaterar Europaparlamentet att de personalnedskärningar som rådet ursprungligen föreslog inte kommer att genomföras i budgeten för 2007. Parlamentet stöder det gemensamma uttalandet med rådet om rekryteringen i samband med utvidgningarna 2004 och 2007. Parlamentet välkomnar åtagandet från kommissionen att genomföra en verklig systematisk undersökning som skall tillhandahålla en bedömning av kommissionens personalbehov på medellång sikt och en detaljerad rapport om kommissionens bemanning av stöd- och samordningsfunktioner på alla arbetsplatser senast den 30 april 2007.

42.  Europaparlamentet beslutar att frigöra de belopp som placerats i reserven under första behandlingen för kommissionens personalresurser på grundval av en skrivelse från kommissionens ordförande där denne accepterar att samtliga fyra krav från parlamentet för att frigöra reserven kommer att uppfyllas. Parlamentet ser fram emot en strategisk diskussion om personalbehovet i EU-institutionerna under 2007 i samband med den systematiska undersökning som parlamentet begärt.

Övriga avsnitt i budgeten för 2007

43.  Europaparlamentet noterar att budgetökningarna för "övriga avsnitt" i budgeten för 2007, exklusive utgifter för utvidgningen, bara låg 1,7 procent över budgeten för 2006. Denna ökning motsvarar bara en marginell ökning och återspeglar ökningen av inflationen och kostnaden för institutionernas specifika prioriteringar och är faktiskt betydligt lägre än den som begärdes i det preliminära budgetförslaget. Europaparlamentet beslutar att hålla fast vid sin ståndpunkt från första behandlingen genom att återföra 10 630 000 EUR av rådets minskningar på 28 280 000 EUR.

44.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt att genomförandet av en stram budget inom alla pågående verksamheter garanterar en effektivare budgetering och återspeglar institutionernas nuvarande verkliga behov och prioriteringar. Parlamentet erkänner dock att institutionerna behöver ha de nödvändiga verktygen för att fungera och verka på en rimligt effektiv nivå och därmed garantera att de olika målen för institutionerna verkligen kan uppnås. Parlamentet beklagar därför rådets beslut att inte acceptera parlamentets budget från den första behandlingen för de "övriga avsnitten".

45.  Europaparlamentet begär att institutionerna senast den 1 september varje år skall överlämna mer informativa rapporter om sina verksamheter och resultat. Dessa verksamhetsbaserade rapporter behövs för att ge mer och tydligare information om hur framgångsrikt medel utnyttjas och för att motivera användningen av budgetmedel. Detta skulle göra det möjligt för budgetmyndigheten att kontrollera hur och var ökningen av medel medför att institutionerna blir effektivare.

46.  Europaparlamentet upprepar vikten av interinstitutionellt samarbete som utan tvekan kan medföra fördelar för berörda institutioner. I detta hänseende anser Europaparlamentet att den gemensamma tjänsten för Europeiska ekonomiska kommittén och Regionkommittén är en effektiv och dynamisk lösning för att undvika dubbelarbete, minska kostnader och utveckla laganda utan att sänka kvaliteten och effektiviteten i de tillhandahållna tjänsterna. Europaparlamentet uppmanar de två kommittéerna att – senast i juli 2007 – utreda detta samarbete mot bakgrund av principen om delning och i syfte att vidta de nödvändiga åtgärderna för att tillse att de båda institutionernas behov tillfredsställs och att en rättvisare styrning av den gemensamma tjänsten garanteras. Parlamentet rekommenderar att en utvärdering av funktionerna och verksamheterna vid Europeiska ekonomiska kommittén och Regionkommittén bör genomförs senast i och med utgången av juni 2007.

o
o   o

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara budgeten slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade uttalanden till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt till övriga berörda institutioner och organ.

BILAGA

Gemensamt uttalande om de tre nya organ som är planerade i budgeten för 2007 enligt punkt 47 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006

I det preliminära budgetförslaget för år 2007 planeras finansieringen av följande tre nya organ:

· Europeiska kemikaliemyndigheten

· Europeiska jämställdhetsinstitutet

· Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter

Europaparlamentet, rådet och kommissionen åtar sig att bygga vidare på den första erfarenheten av dessa tre nya organ för att vidareutveckla det förfarande som planeras i punkt 47 i det interinstitutionella avtalet när de utarbetar förslag till inrättande av nya organ.

Gemensamt uttalande om finansieringen av Europeiska kemikaliemyndigheten

I maj 2006 presenterade kommissionen den första budgetplaneringen för perioden 2007-2013, i överensstämmelse med punkt 46 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning av den 17 maj 2006.

På grundval av de uppgifter som översändes av kommissionen den 7 november 2006 noterar Europaparlamentet och rådet att finansieringen av Europeiska kemikaliemyndigheten kan säkerställas inom det överenskomna utgiftstaket för rubrik 1A för perioden 2007−2013.

Vidare noterar Europaparlamentet och rådet att ändringarna i den rättsliga grunden för Europeiska kemikaliemyndigheten medför ytterligare utgifter på totalt 113,6 miljoner EUR åren 2008 och 2009 under rubrik 1 A i den fleråriga budgetramen 2007−2013, jämfört med den budgetplanering som presenterades av kommissionen i maj 2006 utan att hänsyn togs till eventuella omplaceringar inom rubrik 1 A.

Om kommissionen, på begäran av organet eller på grund av annan oförutsedd omständighet, ämnar avvika från de belopp som ursprungligen ansågs vara nödvändiga för finansieringen av organet under den berörda perioden, skall den meddela budgetmyndighen denna avsikt och dess effekt på den återstående marginalen i den tillämpliga rubriken i den fleråriga budgetramen samt ange omplaneringen.

Gemensamt uttalande om finansieringen av Europeiska jämställdhetsinstitutet

I maj 2006 presenterade kommissionen den första budgetplaneringen för perioden 2007−2013, i överensstämmelse med punkt 46 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning av den 17 maj 2006.

På grundval av de uppgifter som översändes av kommissionen den 7 november 2006 noterar Europaparlamentet och rådet att finansieringen av Europeiska jämställdhetsinstitutet kan säkerställas inom det överenskomna utgiftstaket för rubrik 1A för perioden 2007−2013.

Om kommissionen, på begäran av organet eller på grund av annan oförutsedd omständighet, ämnar avvika från de belopp som ursprungligen ansågs vara nödvändiga för finansieringen av organet under den berörda perioden, skall den meddela budgetmyndighen denna avsikt och dess effekt på den återstående marginalen i den tillämpliga rubriken i den fleråriga budgetramen samt ange omplaneringen.

Gemensamt uttalande om finansieringen av Europeiska byrån för grundläggande rättigheter

I maj 2006 presenterade kommissionen den första budgetplaneringen för perioden 2007−2013, i överensstämmelse med punkt 46 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning av den 17 maj 2006.

På grundval av de uppgifter som översändes av kommissionen den 7 november 2006 noterar Europaparlamentet och rådet att finansieringen av Europeiska byrån för grundläggande rättigheter kan säkerställas inom det överenskomna utgiftstaket för rubrik 3 A för perioden 2007−2013.

Om kommissionen, på begäran av organet eller på grund av annan oförutsedd omständighet, ämnar avvika från de belopp som ursprungligen ansågs vara nödvändiga för finansieringen av organet under den berörda perioden, skall den meddela budgetmyndighen denna avsikt och dess effekt på den återstående marginalen i den tillämpliga rubriken i den fleråriga budgetramen samt ange omplaneringen.

Gemensamt uttalande om rekrytering med anknytning till 2004 respektive 2007 års utvidgning

Europaparlamentet och rådet noterar med stor oro förseningarna i urvals- och rekryteringsprocessen med anknytning till 2004 års utvidgning, den låga besättningsgraden när det gäller tjänster på mellanchefsnivå, den höga andelen permanenta tjänster som innehas av tillfälligt anställda samt ett otillräckligt antal lämpliga uttagningsprov.

Europaparlamentet och rådet kräver att alla ansträngningar görs av institutionerna och i synnerhet av Epso för att se till att nödvändiga åtgärder vidtas för att råda bot på situationen och påskynda hela processen att besätta de poster som beviljats av budgetmyndigheten. Kriterierna bör vara de som föreskrivs i artikel 27 i tjänsteföreskrifterna för att så snart som möjligt bredast möjliga geografiska proportionella bas skall uppnås.

Europaparlamentet och rådet avser att nära följa den pågående rekryteringsprocessen. De begär därför att varje institution samt Epso två gånger varje år informerar budgetmyndigheten om läget i rekryteringarna med anknytning till 2004 respektive 2007 års utvidgning.

Europaparlamentet och rådet uppmanar institutionernas generalsekreterare att lägga fram en rapport om de framsteg som görs på detta område

   senast i slutet av januari 2007 beträffande tillsättandet av de tjänster som beviljades i budgetarna 2004−2006,
   senast den 15 juni 2007 och senast den 31 oktober 2007 beträffande tillsättandet av de tjänster som beviljas 2007.

Gemensamt uttalande om Life+-programmet

Europaparlamentet, rådet och kommissionen erinrar om den budgetprincip enligt vilken det krävs att en grundrättsakt först antas för genomförande av betydande driftsutgifter.

Samtidigt är de tre institutionerna medvetna om att lagstiftaren i början av budgetåret 2007 fortfarande kan överväga en del nya grundrättsakter som är avsedda att utgöra en uppföljning av föregående grundrättsakter som upphör att gälla i slutet av 2006. Icke desto mindre kräver vissa åtgärder nya budgetåtaganden för att skadliga avbrott i genomförandet och bevarandet av regelverket skall undvikas. En sådan risk föreligger när det gäller vissa åtgärder för vilka det redan finns en bred politisk enighet bland de tre institutionerna.

I synnerhet parlamentet har i sin resolution om första behandlingen av budgetförslaget för 2007 uttryckt särskilda farhågor som gäller Life+-programmet som kommer att borga för uppföljningen av sin föregångare Life III och andra relaterade åtgärder. Om en lucka i lagstiftningen skulle uppstå mellan början av år 2007 och det slutliga antagandet av rättsakten, är de tre institutionerna överens om att det under interimsperioden kan göras ett åtagande om ett belopp på upp till 15 miljoner EUR (av den budget för Life+ på totalt 240 miljoner EUR som föreslås i det preliminära budgetförslaget för 2007) för verksamhet som utgör förberedelse för övergången till Life+ under de bästa förhållanden, dvs. att bevara det regelverk som byggts upp genom åtgärder som pågår inom miljöområdet. Sådan verksamhet vars fortbestånd är väsentligt för att bevara kontinuiteten i regelverket gäller särskilt informationssystem som tryggar övervakningen av EU:s miljölagstiftning, registren som ligger till grund för systemet med utsläppshandel, vetenskaplig och extern expertis som utarbetar kommissionsförslag i fall där kommissionen är bunden av måldatum, åtgärder för information och medvetandegörande.

Gemensamt uttalande av Europaparlamentet och kommissionen för att garantera ett korrekt budgetgenomförande

Inom ramen för budgetförfarandet betonar Europaparlamentet och kommissionen behovet av förbättrad valuta för pengarna i EU-budgeten och anser att detta begrepp ständigt måste tillämpas. Syftet med denna strategi är att utvärdera och bedöma de kvantitativa och kvalitativa aspekterna av varje EU-program.

Utvärderingen av EU-programmen skall således vara en mycket viktig verksamhet för de institutioner som är inblandade i det årliga budgetförfarandet.

Europaparlamentet och kommissionen påminner om att den verksamhetsbaserade förvaltningen införts för att erbjuda en fullständig översikt över resultat och kostnader för olika politikområden, inbegripet både driftsutgifter och administrativa utgifter.

De två institutionerna är överens om att vidta de nödvändiga stegen för att förbättra övervakningen av budgetgenomförandet genom en process, där all tillgänglig information från och med januari 2007 används och i vilken samtliga Europaparlamentets utskott kommer att medverka. Europaparlamentet åtar sig att på ett bättre sätt använda överföringar och ändringsbudgetar såsom instrument för att granska budgetgenomförandet under året med avseende på parlamentets prioriteringar och dess interinstitutionella rättigheter.

Resultatet av denna pågående process kommer att bli föremål för diskussion vid varje trepartssammanträde som föreskrivs i bilaga II till det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Denna verksamhet syftar till att garantera att de åtgärder som finansieras genom EU-budgeten dels medför att de europeiska medborgarna får bättre valuta för pengarna, dels svarar upp mot de utmaningar som EU står inför, genom bästa möjliga tilldelning av EU-medel.

Uttalande av Europaparlamentet om budgetdisciplin för betalningar

Europaparlamentet påminner om att det i punkterna 12 och 13 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 fastställs absoluta belopp som motsvarar de årliga taken för utgifterna i de allmänna budgeterna enligt den fleråriga budgetramen.

Respekt för de årliga tak som fastställs genom den fleråriga budgetramen 2007–2013 innebär därför att ökningstakterna för icke-obligatoriska utgifter i de årliga budgetarna accepteras automatiskt.

Om punkterna 12 och 13 i det interinstitutionella avtalet inte respekteras kommer Europaparlamentet att betrakta detta som en kränkning av det interinstitutionella avtalet.

Europaparlamentet åtar sig att genomföra bestämmelserna i punkterna 12 och 13 i det interinstitutionella avtalet som en åtgärd för budgetdisciplin under hela perioden för den fleråriga budgetramen.

(1) EGT L 253, 7.10.2000, s. 42.
(2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(4) EGT C 172, 18.6.1999, s. 1. Avtalet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2005/708/EG (EUT L 269, 14.10.2005, s. 24).
(5) Antagna texter, P6_TA(2006)0451.
(6) Antagna texter, P6_TA(2006)0452.
(7) Antagna texter, Bilaga.
(8) Antagna texter, P6_TA(2006)0221.
(9) EGT C 124 E, 25.5.2006, s. 373.
(10) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
(11) Antagna texter från sammanträdet den 5.9.2006, P6_TA(2006)0335.


Förfarande för förhandsgranskning och samråd beträffande vissa lagar och andra författningar som medlemsstaterna planerar att utfärda inom transportområdet (kodifierad version) ***I
PDF 193kWORD 65k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ett förfarande för förhandsgranskning och samråd beträffande vissa lagar och andra författningar som medlemsstaterna planerar att utfärda inom transportområdet (kodifierad version) (KOM(2006)0284 – C6-0185/2006 – 2006/0099(COD))
P6_TA(2006)0571A6-0458/2006

(Medbeslutandeförfarandet: kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0284)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 71 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0185/2006),

–   med beaktande av det Interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 – påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–   med beaktande av artiklarna 80 och 51 samt artikel 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0458/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Avskaffande av kontroller vid gränserna (vid transporter på väg och inre vattenvägar) (kodifierad version) ***I
PDF 192kWORD 64k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om avskaffande av gränskontroller mellan medlemsstaterna vid transporter på väg och inre vattenvägar (kodifierad version) (KOM(2006)0432 – C6-0261/2006 – 2006/0146(COD))
P6_TA(2006)0572A6-0459/2006

(Medbeslutandeförfarandet: kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0432)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 71 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0261/2006),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 – påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–   med beaktande av artiklarna 80 och 51 samt artikel 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0459/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter (kodifierad version) ***I
PDF 194kWORD 64k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning (Euratom, EG) om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor (kodifierad version) (KOM(2006)0477 – C6-0290/2006 – 2006/0159(COD))
P6_TA(2006)0573A6-0457/2006

(Medbeslutandeförfarandet: kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0477)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 285 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0290/2006),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 – påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–   med beaktande av artiklarna 80 och 51 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0457/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Avlämnande av statistik från fisket i nordöstra Atlanten (kodifierad version) ***I
PDF 193kWORD 64k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (kodifierad version) (KOM(2006)0497 – C6-0301/2006 – 2006/0164(COD))
P6_TA(2006)0574A6-0460/2006

(Medbeslutandeförfarandet: kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0497)(1),

–   med beaktande av artiklarna 251.2 och 285.1 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0301/2006),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 – påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–   med beaktande av artiklarna 80 och 51 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0460/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Gemenskapskriterier för utrotning och övervakning av vissa djursjukdomar (kodifierad version) *
PDF 193kWORD 64k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om fastställande av gemenskapskriterier för utrotning och övervakning av vissa djursjukdomar (kodifierad version) (KOM(2006)0315 – C6-0236/2006 – 2006/0104(CNS))
P6_TA(2006)0575A6-0461/2006

(Samrådsförfarandet – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0315)(1),

–   med beaktande av EG-fördraget, i enlighet med vilket rådet har hört parlamentet (C6-0236/2006),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 – påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–   med beaktande av artiklarna 80 och 51 samt artikel 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A6-0461/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Avtal EG-Paraguay om vissa luftfartsaspekter *
PDF 193kWORD 64k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Paraguay om vissa luftfartsaspekter (KOM(2006)0266 – C6-0308/2006 – 2006/0094(CNS))
P6_TA(2006)0576A6-0406/2006

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2006)0266)(1),

–   med beaktande av artiklarna 80.2 och 300.2 första stycket första meningen i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0308/2006),

–   med beaktande av artikel 51 och artiklarna 83.7 och 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6-0406/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Republiken Paraguay parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området intelligenta tillverkningssystem (avtal EU/Australien, Kanada, Norge, Schweiz, Sydkorea, Japan och USA) *
PDF 196kWORD 65k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om bemyndigande att ingå avtalet om förnyelse och ändring av avtalet om forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området intelligenta tillverkningssystem (IMS) mellan Europeiska gemenskapen och Australien, Kanada, Eftastaterna Norge och Schweiz, Sydkorea, Japan och Förenta staterna (KOM(2006)0343 – C6-0373/2006 – 2006/0111(CNS))
P6_TA(2006)0577A6-0418/2006

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av förslaget till rådets beslut (KOM(2006)0343)(1),

–   med beaktande av artikel 170 och artikel 300.2 första stycket i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0373/2006),

–   med beaktande av artikel 51, artikel 83.7 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0418/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och Australien, Kanada, Eftastaterna Norge och Schweiz, Sydkorea, Japan och Förenta staterna parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Den gemensamma organisationen av marknaden för socker (tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin till följd av utvidgningen) *
PDF 196kWORD 65k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets förordning om anpassning av förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, förordning (EG) nr 318/2006 om den gemensamma organisationen av marknaden för socker och förordning (EG) nr 320/2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen, till följd av Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen (KOM(2006)0677 – C6-0424/2006 – 2006/0226(CNS))
P6_TA(2006)0578A6-0412/2006

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0677)(1),

–   med beaktande av artikel 4.3 i anslutningsfördraget för Bulgarien och Rumänien samt artikel 41 andra stycket och artikel 20 tillsammans med bilaga IV i anslutningsfördraget för Bulgarien och Rumänien i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C6-0424/2006),

–   med beaktande av artikel 51 och artikel 43.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A6-0412/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Förebyggande av narkotikamissbruk och information (2007-2013) ***I
PDF 366kWORD 104k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande för perioden 2007–2013 av det särskilda programmet "Förebyggande av narkotikamissbruk och information" som en del av det allmänna programmet "Grundläggande rättigheter och rättvisa" (KOM(2006)0230 – C6-0095/2005 – 2005/0037B(COD))
P6_TA(2006)0579A6-0454/2006

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens ändrade förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0230)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 152 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0095/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från budgetutskottet (A6-0454/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2007/EG om inrättande för perioden 2007–2013 av det särskilda programmet "Förebyggande av narkotikamissbruk och information" som en del av det allmänna programmet "Grundläggande rättigheter och rättvisa"

P6_TC1-COD(2005)0037B


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 152,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1)  I fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen fastslås att en hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Enligt artikel 3.1 p i fördraget skall gemenskapens verksamhet innefatta bidrag till att uppnå en hög hälsoskyddsnivå.

(2)  Gemenskapens insatser bör komplettera den nationella politik som inriktas på att förbättra folkhälsan, undanröja faror för människors hälsa och minska narkotikarelaterade hälsoskador, bland annat politiken för information och förebyggande.

(3)  Forskningsresultat visar att narkotikamissbruk leder till sjukdom och död för ett stort antal europeiska medborgare, och därmed utgör hälsorelaterade skador i samband med narkotikamissbruk ett stort problem för folkhälsan.

(4)  I meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om resultaten av den slutliga utvärderingen av EU:s handlingsplan mot narkotika (2000–2004) (KOM(2004)0707 påpekades behovet av regelbundna samråd med det civila samhället vid utarbetandet av EU:s narkotikapolitik.

(5)  I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008)(4) ingår utformning av strategier och insatser mot narkotikamissbruk, som en av de viktiga livsstilsrelaterade faktorer som är avgörande för folkhälsan.

(6)  I rekommendation 2003/488/EG av den 18 juni 2003 om förebyggande och begränsning av hälsorelaterade skador i samband med narkotikamissbruk(5) rekommenderade rådet att medlemsstaterna som folkhälsomål skulle ställa upp förebyggande av narkotikamissbruk och begränsning av risker kopplade till detta missbruk samt utarbeta och genomföra omfattande strategier för detta ändamål.

(7)  Europeiska rådet i Bryssel den 16 och 17 december 2004 antog EU:s narkotikastrategi 2005−2012, som omfattar all narkotikarelaterad verksamhet inom Europeiska unionen, och fastställer strategins huvudmål. I målen ingår att skapa gott hälsoskydd, välbefinnande och social sammanhållning genom att förebygga och minska användningen och beroendet av narkotika samt narkotikarelaterade skadeverkningar på hälsa och samhälle.

(8)  Rådet antog EU:s handlingsplan mot narkotika (2005–2008)(6) som ett oumbärligt instrument för att omsätta EU:s narkotikastrategi 2005–2012 i konkreta åtgärder. Det yttersta målet med handlingsplanen är att åstadkomma en betydande minskning av narkotikamissbruket bland befolkningen och att reducera de negativa samhälls- och hälsoeffekterna av missbruk av och olaglig handel med narkotika.

(9)  Detta beslut syftar till att genomföra de mål som fastställts i EU:s narkotikastrategi 2005−2012 och EU:s handlingsplaner mot narkotika 2005–2008 och 2009–2012 genom att stödja projekt som syftar till att förebygga narkotikamissbruk, bland annat genom att försöka minska narkotikarelaterade skador och införa behandlingsmetoder med beaktande av de senaste vetenskapliga rönen.

(10)  Det är viktigt och nödvändigt att erkänna de allvarliga följderna av narkotikamissbruk, både på kort och lång sikt för individer, familjer och samhällen när det gäller hälsa, psykisk och social utveckling och lika möjligheter för de som berörs, samt de höga sociala och ekonomiska kostnaderna för samhället som helhet.

(11)  Särskild uppmärksamhet bör ägnas förebyggande av narkotikamissbruk bland ungdomar, befolkningens mest sårbara grupp. Den viktigaste förebyggande åtgärden är att uppmuntra ungdomarna att tillägna sig en sund livsstil.

(12)  Europeiska gemenskapen kan skapa ett mervärde för de åtgärder som medlemsstaterna skall vidta i fråga om information och förebyggande på narkotikaområdet, inklusive behandling och minskning av narkotikarelaterade skador, genom att komplettera dessa åtgärder och främja synergier.

(13)  Komplementaritet med teknisk expertis hos Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) bör garanteras genom att utnyttja de metoder och bästa praxis som utvecklats av ECNN och genom ECNN:s medverkan vid utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet.

(14)  Målen för den föreslagna åtgärden, nämligen att förebygga narkotikamissbruk och sprida information, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av behovet av informationsutbyte på EU-nivå och av att sprida god praxis i hela gemenskapen. Detta kan uppnås bättre på gemenskapsnivå. På grund av behovet av ett samordnat och sektorsövergripande tillvägagångssätt och på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(15)  Med hänsyn till vikten av att gemenskapsfinansiering synliggörs bör kommissionen tillhandahålla riktlinjer som underlättar för alla myndigheter, icke-statliga organisationer, internationella organisationer eller andra organ som beviljas bidrag från denna fond att regelrätt bekräfta vilket stöd som mottagits.

(16)  I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(7).

(17)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(8), nedan kallad "budgetförordningen", samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(9), vilka slår vakt om gemenskapens ekonomiska intressen, bör tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförande och administration, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa.

(18)  Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier och nödvändiga mått och steg bör vidtas för att återkräva penningmedel som gått förlorade, utbetalats felaktigt eller använts på fel sätt i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen(10), (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför(11) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)(12).

(19)  Enligt budgetförordningen krävs det en grundläggande rättsakt för att bidrag för administrationskostnader skall kunna beviljas.

(20)  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(13) och man bör skilja mellan de åtgärder som är underställda det föreskrivande förfarandet med kontroll och dem som är föremål för förfarandet med en rådgivande kommitté, där sistnämnda förfarande i vissa fall är det lämpligaste när det gäller att förbättra effektiviteten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

1.  Genom detta beslut inrättas programmet "Förebyggande av narkotikamissbruk och information", nedan kallat "programmet", som en del av det allmänna programmet "Grundläggande rättigheter och rättvisa", för att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och minska narkotikarelaterade hälsoskador.

2.  Programmet skall omfatta perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

Artikel 2

Allmänna mål

1.  Detta program skall ha följande allmänna mål:

   a) Bidra till bättre information om narkotikamissbruk.
   b) Förebygga och minska användningen och beroendet av narkotika samt de narkotikarelaterade skadorna.
   c) Stödja genomförandet av EU:s narkotikastrategi.

Artikel 3

Särskilda mål

Programmet skall ha följande särskilda mål:

  a) Främja gränsöverskridande insatser för att
   bilda sektorsöverskridande nätverk,
   se till att kunskapsbasen vidgas och att det sker ett informationsutbyte och identifiering och spridning av kunskap om goda rutiner, bland annat genom utbildning, studiebesök och personalutbyte,
   öka medvetenheten om de hälsoproblem och sociala problem som orsakas av narkotikaanvändning och uppmuntra till en öppen dialog i syfte att bygga upp en större förståelse för narkotikafrågor,
   stödja åtgärder som syftar till att förebygga narkotikaanvändning, bland annat genom att försöka minska narkotikarelaterade skador och införa behandlingsmetoder med beaktande av de senaste vetenskapliga rönen.
   b) Engagera det civila samhället i genomförandet och utvecklingen av EU:s narkotikastrategi och handlingsplan.
   c) Övervaka, genomföra och utvärdera de särskilda åtgärderna i narkotikahandlingsplanerna 2005–2008 respektive 2009–2012. Europaparlamentet skall involveras i utvärderingsprocessen genom sitt deltagande i kommissionens utvärderingsstyrgrupp.

Artikel 4

Åtgärder

För att uppfylla de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 2 och 3 kommer detta program att, i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen, stödja följande typer av åtgärder:

   a) Särskilda åtgärder som vidtas av kommissionen, till exempel undersökningar och forskning, opinionsundersökningar, fastställande av indikatorer och gemensamma metoder, insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik, seminarier, konferenser och expertmöten, offentliga kampanjer och evenemang, utveckling och underhåll av webbplatser, utarbetande och spridning av informationsmaterial, stöd till och förvaltning av nätverk bestående av nationella experter samt analys-, övervaknings- och utvärderingsverksamhet.
   b) Särskilda gränsöverskridande program av gemenskapsintresse som läggs fram av minst två medlemsstater, eller minst en medlemsstat och en annan stat som kan vara antingen ett anslutande land eller ett kandidatland, i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen.
   c) Stöd till verksamhet inom icke-statliga organisationer eller andra organ vars målsättningar är av allmänt europeiskt intresse i överensstämmelse med de allmänna målen för programmet och i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen.

Artikel 5

Deltagande

1.  Följande länder, nedan kallade "deltagande länder", får delta i programmets åtgärder:

   a) De Efta-stater som är parter i EES-avtalet, i enlighet med bestämmelserna i det avtalet.
   b) Kandidatländerna liksom de länder på västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen i enlighet med villkoren i associeringsavtalen, eller i protokoll till dessa avtal om deltagande i de gemenskapsprogram som ingåtts eller kommer att ingås med dessa länder.

2.  Projekt kan även omfatta kandidatländer som inte deltar i programmet om det skulle bidra till dessa länders förberedelser inför anslutningen, eller andra tredjeländer eller internationella organisationer som inte deltar i programmet om det skulle främja projektmålen.

Artikel 6

Målgrupper

1.  Programmet riktar sig till alla grupper som direkt eller indirekt arbetar med narkotikafrågor.

2.  I fråga om narkotika finns riskgrupperna bland ungdomar, kvinnor, utsatta grupper och socialt belastade bostadsområden och bör identifieras som målgrupper. Övriga målgrupper är bland annat lärare och pedagogisk personal, föräldrar, socialarbetare, lokala och nationella myndigheter, medicinsk och paramedicinsk personal, domstolspersonal, brottsbekämpande myndigheter och kriminalvårdsmyndigheter, icke-statliga organisationer, fackföreningar och religiösa samfund.

Artikel 7

Tillträde till programmet

Programmet skall vara öppet för offentliga eller privata organisationer och institutioner (lokala myndigheter på behörig nivå, universitetsinstitutioner och forskningscentrum) som är verksamma på området för information om och förebyggande av narkotikamissbruk, bland annat med behandling och minskning av narkotikarelaterade skador.

Organ och organisationer med vinstsyfte skall endast få tillgång till bidrag från programmet om de samverkar med ideella eller statliga organisationer.

Artikel 8

Bidragsformer

1.  Gemenskapsfinansieringen får enligt tillämpliga bestämmelser ske på följande sätt:

   Genom bidrag.
   Genom avtal om offentlig upphandling.

2.  Gemenskapens bidrag skall beviljas efter en förslagsomgång, utom i vederbörligen motiverade undantagsfall enligt budgetförordningen, och tillhandahållas i form av driftsstöd och stöd till insatser.

Miniminivån för de årliga utgifter som skall beviljas som stöd skall fastställas i det årliga arbetsprogrammet.

Den högsta samfinansieringsnivån skall fastställas i de årliga arbetsprogrammen.

3.  Kostnader förväntas uppstå för kompletterande åtgärder i form av kontrakt om offentlig upphandling, varvid gemenskapsfinansieringen skall täcka inköp av varor och tjänster. Det gäller bland annat kostnader för information och kommunikation, förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt, politik, program och lagstiftning.

Artikel 9

Genomförandeåtgärder

1.  Kommissionen skall genomföra gemenskapsstöd i enlighet med budgetförordningen.

2.  För att genomföra programmet skall kommissionen, inom ramarna för de allmänna mål som anges i artikel 2, anta ett årligt arbetsprogram med beaktande av den tekniska sakkunskap som finns hos ECNN. Det årliga arbetsprogrammet skall ange särskilda mål och tematiska prioriteringar och innehålla en beskrivning av de kompletterande åtgärder som avses i artikel 8.3, samt vid behov en förteckning över andra insatser.

Det årliga arbetsprogrammet för 2007 skall antas tre månader efter det att detta beslut trätt i kraft.

3.  Det årliga arbetsprogrammet skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som anges i artikel 10.3.

4.  Vid utvärderings- och tilldelningsförfarandena i samband med stöd till insatser skall hänsyn tas till bland annat följande kriterier:

   a) Överensstämmelse med det årliga arbetsprogrammet, med de allmänna målen enligt artikel 2 och med de åtgärder som vidtas på olika områden enligt artiklarna 3 och 4.
   b) Den föreslagna insatsens kvaliteter i fråga om dess utformning, organisation, presentation och förväntade resultat.
   c) Storleken på det belopp som begärs i gemenskapsfinansiering och hur väl avpassat detta belopp är med hänsyn till de förväntade resultaten.
   d) De förväntade resultatens effekter när det gäller de allmänna mål som anges i artikel 2 och de åtgärder som vidtas på de olika områdena enligt artiklarna 3 och 4.

5.  De ansökningar om driftsstöd som avses i artikel 4 c skall bedömas mot bakgrund av

   överensstämmelsen med programmets mål,
   den föreslagna verksamhetens kvalitet,
   de multiplikatoreffekter som verksamheten antas leda till bland allmänheten,
   verksamhetens geografiska och sociala konsekvenser,
   medborgarnas medverkan i de berörda organisationernas strukturer,
   hur kostnadseffektiv den föreslagna verksamheten är.

6.  Beslut som avser åtgärder som förelagts enligt artikel 4 led a skall antas av kommissionen i enlighet med det förskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 10.3. Beslut som avser åtgärder som förelagts enligt artikel 4 led b och c skall antas av kommissionen i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 10.2.

Beslut om bidragsansökningar som rör organ eller organisationer med vinstsyfte skall antas av kommissionen i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 10.3.

Artikel 10

Kommittéförfarande

1.  Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.  När det hänvisas till denna punkt skall artikel 5a.1-5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 11

Komplementaritet

1.  Synergier och komplementaritet skall eftersträvas med andra gemenskapsinstrument, särskilt de allmänna programmen "Säkerhet och skydd för friheter", sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling samt gemenskapens hälsoskyddsprogram. Komplementaritet med de metoder och den bästa praxis som utvecklats av ECNN skall säkerställas, framför allt när det gäller den del av informationen om narkotika som rör statistik.

2.  Programmet kan dela resurser med andra gemenskapsinstrument, särskilt de allmänna programmen "Säkerhet och skydd för friheter", "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, för att genomföra insatser som uppfyller målkraven för alla programmen.

3.  Projekt som erhåller finansiering genom detta beslut får inte erhålla bidrag för samma ändamål från andra finansiella gemenskapsinstrument. Kommissionen skall se till att den som mottar stöd enligt detta program underrättar kommissionen om stöd som redan erhållits via gemenskapsbudgeten och andra källor samt om pågående ansökningar om stöd.

Artikel 12

Budgetmedel

1.  Finansieringsramen för genomförandet av detta instrument från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013 skall vara 21,35 miljoner EUR.

2.  De budgetmedel som anslagits för sådana åtgärder som avses i detta program skall ingå som årliga anslag i Europeiska unionens allmänna budget. De anslag som står till förfogande för varje budgetår skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetramen.

Artikel 13

Övervakning

1.  För åtgärder som finansieras via programmet skall kommissionen se till att stödmottagaren lämnar in tekniska och finansiella rapporter om hur arbetet framskrider. En slutrapport skall också lämnas in senast tre månader efter det att åtgärden avslutats. Kommissionen skall fastställa vilken form och vilket innehåll dessa rapporter skall ha.

2.  Kommissionen skall se till att kontrakt och avtal som upprättas för genomförandet av programmet innehåller bestämmelser om övervakning och finansiell kontroll som utförs av kommissionen (eller någon som har bemyndigats av kommissionen), genom kontroller på plats om sådana behövs, inklusive stickprovskontroller, och om revisioner som utförs av revisionsrätten.

3.  Kommissionen skall se till att stödmottagaren under fem år efter den sista utbetalningen för en åtgärd håller alla dokument som rör utgifterna för åtgärden tillgängliga för kommissionen.

4.  På grundval av de rapporter och stickprovskontroller som nämns i punkterna 1–2 skall kommissionen se till att storleken på det finansiella stöd som ursprungligen godkänts, villkoren för dess beviljande och tidsplanen för utbetalningen av det vid behov anpassas.

5.  Kommissionen skall se till att alla de mått och steg som krävs för att kontrollera att åtgärder som finansieras genomförs korrekt och i enlighet med bestämmelserna i detta beslut och i budgetförordningen vidtas.

Artikel 14

Skydd av gemenskapens ekonomiska intressen

1.  Kommissionen skall se till att gemenskapens ekonomiska intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt detta beslut, genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller och genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder i enlighet med förordningarna (EG, Euratom) nr 2988/95 och (Euratom, EG) nr 2185/96, och förordning (EG) nr 1073/1999.

2.  För de gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för detta program skall förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 tillämpas på varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten eller brott mot en avtalsförpliktelse som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ ekonomisk effekt i form av en oberättigad utgift för Europeiska unionens allmänna budget eller budgetar som Europeiska gemenskaperna förvaltar.

3.  Kommissionen skall se till att finansiellt stöd som har beviljats för en åtgärd minskas, hålls inne eller återkrävs, om det visar sig att oegentligheter har förekommit, exempelvis att detta beslut, ett enskilt beslut eller avtalet om stöd inte har följts, eller om det visar sig att åtgärden ändrats på ett sätt som står i strid med projektets inriktning eller genomförandevillkor, utan att kommissionen godkänt ändringen.

4.  Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om verksamheten utvecklas så att endast en del av det tilldelade ekonomiska bidraget är berättigat, skall kommissionen se till att stödmottagaren avkrävs ett yttrande inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger en tillfredsställande förklaring skall kommissionen se till att utbetalning av det resterande finansiella stödet kan inställas och att återbetalning av tidigare utbetalda belopp krävs.

5.  Kommissionen skall se till att alla felaktigt utbetalda belopp återbetalas till kommissionen. Ränta skall läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 15

Utvärdering

1.  Programmet skall kontrolleras regelbundet som en uppföljning av programverksamheten.

2.  Kommissionen skall se till att det görs en regelbunden, oberoende och extern utvärdering av programmet.

3.  Kommissionen skall till Europaparlamentet och rådet överlämna

   a) en preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om kvalitativa och kvantitativa aspekter på programmets genomförande, senast den 31 mars 2011,
   b) en årlig rapport om genomförandet av programmet,
   c) ett meddelande om programmets förlängning, senast den 30 augusti 2012, och
   d) en utvärderingsrapport efter programmets avslutande, senast den 31 december 2014.

Artikel 16

Offentliggörande av projekt

Varje år skall kommissionen offentliggöra en förteckning över de projekt som finansieras genom programmet med en kort beskrivning av varje projekt.

Artikel 17

Synlighet

Kommissionen skall fastställa riktlinjer som garanterar att den finansiering som beviljas enligt detta beslut synliggörs.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Det skall tillämpas från och med den 1 januari 2007, med undantag för artikel 9.2 och 9.3 och artikel 10.2a som skall tillämpas från och med den dag då detta beslut träder i kraft.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT C 69, 21.3.2006, s. 1.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 december 2006.
(4) EGT L 271, 9.10.2002, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s. 7).
(5) EUT L 165, 3.7.2003, s. 31.
(6) EUT C 168, 8.7.2005, s. 1.
(7) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(8) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).
(9) EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.
(10) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
(11) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.
(12) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.
(13) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).


"Civilrätt" (2207-2013) ***I
PDF 261kWORD 109k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet "Civilrätt" för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet "Grundläggande rättigheter och rättvisa" (KOM(2005)0122 – C6-0096/2005 – 2005/0040(COD))
P6_TA(2006)0580A6-0452/2006

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0122)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2, artikel 61 c och artikel 67.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0096/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från budgetutskottet (A6-0452/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2007/EG om inrättande av det särskilda programmet "Civilrätt" för perioden 2007–2013, som en del av det allmänna programmet "Grundläggande rättigheter och rättvisa"

P6_TC1-COD(2005)0040


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 61 c och artikel 67.5,

med beaktande av kommissionens förslag,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(2), och

av följande skäl:

(1)  Europeiska gemenskapen har satt som mål att bevara och utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rörligheten för personer är säkerställd. Gemenskapen måste därför bland annat besluta om de åtgärder som rör civilrättsligt samarbete som behövs för att den inre marknaden skall fungera väl.

(2)  Som en uppföljning av tidigare program, till exempel Grotius(3) och Robert Schuman-programmet(4), inrättades genom rådets förordning (EG) nr 743/2002(5) en allmän gemenskapsram i syfte att underlätta ett civilrättsligt samarbete för perioden 2002–2006.

(3)  Europeiska rådet antog vid sitt möte i Bryssel den 4–5 november 2004 Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen.

(4)  Rådet och kommissionen antog i juni 2005 en handlingsplan för genomförandet av Haagprogrammet.

(5)  De ambitiösa målen i fördraget och Haagprogrammet bör förverkligas genom inrättandet av ett smidigt och effektivt program som underlättar planering och genomförande.

(6)  Civilrättsprogrammet bör göra det möjligt för kommissionen att i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen ta initiativ till åtgärder för att stödja organisationer som främjar och underlättar civilrättsligt samarbete och till åtgärder för att stödja särskilda projekt.

(7)  Ett allmänt civilrättsprogram som syftar till att förbättra medlemsstaternas ömsesidiga förståelse för varandras rättssystem och domstolsväsen kommer att bidra till att avskaffa hindren för civilrättsligt samarbete, vilket kommer att förbättra den inre marknadens funktion.

(8)  Enligt Haagprogrammet krävs det en bestämd insats för att förbättra den ömsesidiga förståelsen mellan rättsliga myndigheter och olika rättssystem för att det ömsesidiga samarbetet skall kunna stärkas. Europeiska nätverk bestående av nationella offentliga myndigheter bör få särskild uppmärksamhet och särskilt stöd i detta hänseende.

(9)  Beslutet bör göra det möjligt att samfinansiera verksamheten i vissa europeiska nätverk när utgifterna hänför sig till uppfyllande av ett mål av allmänt europeiskt intresse. Sådan samfinansiering bör emellertid inte innebära att sådana nätverk kommer att omfattas av ett framtida program och inte heller påverka andra europeiska nätverks rätt att erhålla stöd för deras verksamhet i enlighet med detta beslut.

(10)  Alla institutioner, organisationer eller nätverk som mottar bidrag genom detta program bör erkänna att de erhållit stöd från gemenskapen i enlighet med de riktlinjer om synliggörande som kommissionen skall fastställa.

(11)  I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(6).

(12)  Eftersom målen för programmet "Civilrätt" inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13)  Lämpliga åtgärder bör vidtas för att förhindra oegentligheter och bedrägerier liksom nödvändiga åtgärder för att kräva tillbaka belopp som förlorats, utbetalats på felaktiga grunder eller använts felaktigt i enlighet med rådets förordningar (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intresse(7), och (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför(8) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF)(9).

(14)  Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10), nedan kallad "budgetförordningen", samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(11), vilka slår vakt om gemenskapens finansiella intressen, måste tillämpas med beaktande av principerna om enkelhet och konsekvens i valet av budgetinstrument, en begränsning av antalet fall där kommissionen behåller direkt ansvar för genomförandet och administration, och den nödvändiga proportionaliteten mellan mängden resurser och den administrativa bördan i samband med användningen av dessa.

(15)  Enligt budgetförordningen krävs att en grundläggande rättsakt antas för att bidrag till administrationskostnader skall kunna beviljas.

(16)  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(12) varvid det görs en skillnad mellan de åtgärder som är underställda det föreskrivande förfarandet med kontroll och de som är underställda det rådgivande förfarandet, där det rådgivande förfarandet i vissa fall kan vara det lämpligaste för ökad effektivitet.

(17)  I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, har Förenade kungariket och Irland meddelat att de önskar delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(18)  I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut och är därför inte bundet av det och omfattas inte av dess tillämpning.

(19)  Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har avgett ett yttrande om detta beslut.(13)

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av programmet

1.  Genom detta beslut inrättas det särskilda programmet "Civilrätt", nedan kallat "programmet", som en del av det allmänna programmet "Grundläggande rättigheter och rättvisa" för att gradvis inrätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

2.  Programmet skall omfatta perioden 1 januari 2007–31 december 2013.

3.  I detta beslut avses med "medlemsstat" medlemsstaterna med undantag av Danmark.

Artikel 2

Allmänna mål

1.  Detta program skall ha följande allmänna mål:

   a) Främja rättsligt samarbete i syfte att bidra till skapandet av ett verkligt europeiskt civilrättsligt område, baserat på ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende.
   b) Främja undanröjande av hinder för väl fungerande gränsöverskridande civilrättsliga förfaranden i medlemsstaterna.
   c) Förbättra det dagliga livet för individer och företag genom att göra det möjligt för dem att utöva sina rättigheter i hela Europeiska unionen, särskilt genom att främja möjligheterna till rättslig prövning.
   d) Förbättra kontakterna, utbyte av information och arbete i nätverk mellan rättsliga och administrativa myndigheter och rättstillämpare, bl.a. genom stöd till rättslig utbildning, för att sådana myndigheter och rättstillämpare skall nå en bättre förståelse sinsemellan.

2.  Utan att det påverkar gemenskapens mål och befogenheter, skall programmets allmänna mål bidra till utvecklingen av gemenskapspolitiken, närmare bestämt till skapandet av ett rättsligt område.

Artikel 3

Särskilda mål

Programmet skall ha följande särskilda mål:

a)  Gynna civilrättsligt samarbete som syftar till

– att trygga rättssäkerheten och förbättra möjligheterna till rättslig prövning,

– att främja ömsesidigt erkännande av avgöranden i civil- och handelsrättsliga mål,

– att undanröja sådana hinder för gränsöverskridande rättstvister som skapas genom skillnader i civilrättsliga bestämmelser och förfaranden och i detta syfte främja nödvändig förenlighet av lagstiftning,

– att garantera en korrekt rättskipning genom att undvika behörighetskonflikter.

b)  Förbättra de ömsesidiga kunskaperna om medlemsstaternas lagstiftning och domstolsväsen på det civilrättsliga området och främja och stärka nätverksarbete, ömsesidigt samarbete samt utbyte och spridning av information, erfarenhet och bästa praxis.

c)  Säkra ett riktigt genomförande och en korrekt och konkret tillämpning och utvärderingen av gemenskapsinstrument på området för civil- och handelsrättsligt samarbete.

d)  Förbättra informationen om rättssystemen och möjligheterna till rättslig prövning i medlemsstaterna.

e)  Främja utbildning av rättstillämpare i EU- och EG-rätt.

f)  Utvärdera de allmänna villkor som krävs för att det ömsesidiga förtroendet skall kunna stärkas, samtidigt som rättsväsendets oberoende respekteras fullt ut.

g)  Göra det lättare att driva det europiska rättsliga nätverk på privaträttens område som inrättats genom rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj 2001(14).

Artikel 4

Åtgärder

För att uppfylla de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 2 och 3 kommer detta program att stödja följande åtgärdstyper i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen:

   1. Särskilda åtgärder som initieras av kommissionen, till exempel undersökningar och forskning, opinionsundersökningar, fastställande av indikatorer och gemensamma metoder, insamling, bearbetning och spridning av uppgifter och statistik, seminarier, konferenser och expertmöten, anordnandet av offentliga kampanjer och evenemang, utveckling och underhåll av webbplatser, utarbetande och spridning av informationsmaterial, stöd till och förvaltning av nätverk av nationella experter samt analys-, övervaknings- och utvärderingsverksamhet.
   2. Särskilda gränsöverskridande projekt av gemenskapsintresse som läggs fram av en myndighet eller något annat organ i en medlemsstat, en internationell eller icke-statlig organisation, alltid med deltagande av minst två medlemsstater, eller minst en medlemsstat och en annan stat, antingen ett anslutande land eller ett kandidatland.
   3. Stöd till verksamhet inom icke-statliga organisationer eller andra enheter, som arbetar med mål av allmänt europeiskt intresse, i överensstämmelse med de allmänna målen för programmet och i enlighet med de villkor som anges i de årliga arbetsprogrammen.
   4. Driftsbidrag för att samfinansiera utgifter som hänför sig till det permanenta arbetsprogrammet för det europeiska nätverket för tillsynsmyndigheter för domstolsväsendet och nätverket med ordförandena i Europeiska unionens högsta domstolar, när dessa utgifter hänför sig till uppfyllande av ett mål av allmänt europeiskt intresse, för att främja utbyte av synpunkter om frågor som rör rättspraxis, hur medlemmarna är organiserade och arbetar i sina dömande och/eller rådgivande funktioner med avseende på gemenskapsrätten.

Artikel 5

Deltagande

1.  Följande länder, nedan kallade "deltagande länder", får delta i programmets åtgärder: de anslutande länderna, kandidatländerna, samt de länder på västra Balkan som deltar i stabiliserings- och associeringsprocessen i enlighet med villkoren i de associeringsavtal eller i de tilläggsprotokoll om deltagande i gemenskapsprogram som ingåtts eller kommer att ingås med dessa länder.

2.  Projekt kan även omfatta rättstillämpare från Danmark, från kandidatländer som inte deltar i programmet, om det bidrar till dessa länders förberedelser inför anslutningen, eller från andra tredjeländer som inte deltar i programmet, om det främjar syftet med projekten.

Artikel 6

Målgrupper

1.  Programmet är bland annat inriktat på rättstillämpare, nationella myndigheter och unionsmedborgare i allmänhet.

2.  Med "rättstillämpare" avses bland annat domare, åklagare, advokater, notarier, universitetsanställda och forskare, departementstjänstemän, domstolstjänstemän, stämningsmän, rättstolkar och andra inom rättsväsendet som arbetar med civilrättsliga frågor.

Artikel 7

Tillträde till programmet

Detta program skall vara öppet för institutioner och offentliga eller privata organisationer, inklusive yrkesorganisationer, universitet, forskningsinstitut och institut för juridisk fortbildning för rättstillämpare, internationella organisationer samt icke-statliga organisationer i medlemsstaterna.

Artikel 8

Typ av insats

1.  Gemenskapsfinansieringen får ha följande juridiska former:

   Bidrag.
   Offentliga kontrakt.

2.  Gemenskapens bidrag skall beviljas efter inbjudningar att lämna förslag och tillhandahållas i form av bidrag till administrationskostnader och bidrag till åtgärder. Den högsta medfinansieringsandelen kommer att fastställas i de årliga arbetsprogrammen.

3.  Kostnader förväntas uppstå för kompletterande åtgärder i form av offentliga kontrakt, varvid gemenskapsmedel kommer att täcka inköp av varor och tjänster. Detta gäller bland annat kostnader för information och kommunikation, förberedelser, genomförande, övervakning, kontroll och utvärdering av projekt, politik, program och lagstiftning.

Artikel 9

Genomförandebestämmelser

1.  Kommissionen skall genomföra gemenskapens finansiella stöd i enlighet med budgetförordningen.

2.  För att genomföra programmet skall kommissionen, inom ramarna för de allmänna mål som anges i artikel 2, anta ett årligt arbetsprogram som specificerar särskilda mål och tematiska prioriteringar och ger en beskrivning av de kompletterande åtgärder som avses i artikel 8, samt vid behov en förteckning över andra åtgärder.

3.  Det årliga arbetsprogrammet kommer att antas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 10.3.

4.  Vid utvärderings- och tilldelningsförfarandena i samband med bidrag till åtgärder skall hänsyn tas till bland annat följande kriterier:

   a) Överensstämmelse med det årliga arbetsprogrammet, med de allmänna målen enligt artikel 2 och med de åtgärder som vidtas på olika områden enligt artiklarna 3 och 4.
   b) Den föreslagna åtgärdens kvalitet med avseende på dess utformning, organisation, presentation och förväntade resultat.
   c) Storleken på den begärda gemenskapsfinansieringen och hur väl avpassat detta belopp är med hänsyn till de förväntade resultaten.
   d) De förväntade resultatens inverkan på de allmänna målen i artikel 2 och på de åtgärder som vidtas på olika områden enligt artiklarna 3 och 4.

5.  Ansökningarna om bidrag till sådana administrationskostnader som avses i artikel 4.4 skall bedömas mot bakgrund av

   överensstämmelsen med programmålen,
   den föreslagna verksamhetens kvalitet,
   verksamhetens förväntade multiplikatoreffekter för medborgarna,
   verksamhetens geografiska räckvidd,
   medborgarnas medverkan i de berörda organisationernas strukturer,
   hur kostnadseffektiv den föreslagna verksamheten är.

6.  Kommissionen skall granska varje utkast till åtgärd som lagts fram för kommissionen med stöd av artikel 4.2 och 4.3. Beslut som rör sådana åtgärder skall antas i överensstämmelse med det rådgivande förfarande som avses i artikel 10.2.

Artikel 10

Kommitté

1.  Kommissionen skall biträdas av en kommitté.

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.  När det hänvisas till denna punkt skall artikel 5a.1-5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 11

Komplementaritet

1.  Synergier och komplementaritet kommer att eftersträvas med andra gemenskapsinstrument, i synnerhet det särskilda straffrättsprogrammet inom det allmänna programmet "Grundläggande rättigheter och rättvisa" och de allmänna programmen "Säkerhet och skydd för friheter" och "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar". Den del av den civilrättsliga informationen som rör statistik kommer att utarbetas i samarbete med medlemsstaterna, när så behövs med hjälp av gemenskapens statistiska program.

2.  Programmet kan undantagsvis dela resurser med andra gemenskapsinstrument, i synnerhet det särskilda straffrättsprogrammet inom det allmänna programmet "Grundläggande rättigheter och rättvisa", för att genomföra åtgärder som uppfyller målsättningarna för båda programmen.

3.  Insatser som finansieras enligt detta beslut får inte erhålla finansiellt stöd för samma ändamål från andra av unionens eller gemenskapens finansiella instrument. Det skall säkerställas att programmets stödmottagare underrättar kommissionen om finansiering som redan erhållits via gemenskapsbudgeten och andra källor samt om pågående ansökningar om finansiering.

Artikel 12

Budgetmedel

1.  Finansieringsramen för genomförandet av detta instrument uppgår till 109,3 miljoner EUR, för den period som anges i artikel 1.

2.  De budgetmedel som anslagits för åtgärder enligt detta program skall föras upp som årliga anslag i Europeiska unionens allmänna budget. De anslag som står till förfogande för varje budgetår skall godkännas av budgetmyndigheten inom budgetramen.

Artikel 13

Övervakning

1.  Kommissionen skall säkerställa att stödmottagaren för alla åtgärder som finansieras via programmet lämnar in tekniska och finansiella rapporter om hur arbetet framskrider. En slutrapport skall också lämnas in senast tre månader efter det att åtgärden avslutats. Kommissionen skall göra rapporterna tillgängliga för medlemsstaterna. Kommissionen skall besluta om rapporternas form och innehåll.

2.  Utan att det påverkar den granskning som revisionsrätten utför tillsammans med behöriga nationella organ i enlighet med artikel 248 i fördraget eller kontroll som utförs i enlighet med artikel 279.c i samma fördrag, får kommissionens tjänstemän och andra anställda genomföra kontroller på plats, inklusive stickprovskontroller, av åtgärder som finansieras enligt programmet.

3.  Kontrakt och avtal som upprättas enligt detta beslut skall innehålla bestämmelser om särskilt övervakning och finansiell kontroll som utförs av kommissionen (eller någon som har bemyndigats av kommissionen), även stickprovskontroller om sådana behövs, och om granskning som utförs av revisionsrätten.

4.  Kommissionen skall säkerställa att stödmottagaren under en period av fem år efter den sista utbetalningen för en åtgärd håller alla dokument som rör utgifterna för åtgärden tillgängliga för kommissionen.

5.  På grundval av de rapporter och stickprovskontroller som nämns i punkterna 1 och 2 skall kommissionen säkerställa att storleken på och villkoren för tilldelning av det ursprungligen godkända finansiella stödet samt tidsplanen för utbetalningarna vid behov anpassas.

6.  Kommissionen skall säkerställa att alla de ytterligare åtgärder som krävs för att kontrollera att åtgärder som finansieras genomförs korrekt och i enlighet med bestämmelserna i detta beslut och budgetförordningen vidtas.

Artikel 14

Skydd av gemenskapens finansiella intressen

1.  Kommissionen skall se till att gemenskapens finansiella intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt detta beslut genom att förebyggande åtgärder vidtas mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, med hjälp av effektiva kontroller, genom att belopp som felaktigt betalats ut återkrävs samt, om oegentligheter upptäcks, genom effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner i enlighet med förordningarna (EG, Euratom) nr 2988/95, (Euratom, EG) nr 2185/96 och förordning (EG) nr 1073/1999.

2.  När det gäller gemenskapsåtgärder som finansieras inom ramen för detta program skall förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 tillämpas på varje överträdelse av en bestämmelse i gemenskapsrätten, eller brott mot en avtalsförpliktelse överenskommen på grundval av programmet, som är följden av en handling eller en underlåtenhet av en ekonomisk aktör och som har lett eller skulle ha kunnat leda till en negativ effekt i form av en oberättigad utgift för Europeiska unionens allmänna budget eller budgetar som förvaltas av Europeiska gemenskaperna.

3.  Kommissionen skall säkerställa att finansiellt stöd som har beviljats för en åtgärd minskas, hålls inne eller återkrävs om det visar sig att oegentligheter har förekommit, exempelvis att bestämmelser i detta beslut, det enskilda beslutet eller avtalet eller överenskommelsen om finansiellt stöd inte har följts, eller om det visar sig att åtgärden ändrats på ett sätt som står i strid med projektets inriktning eller genomförandevillkor, utan att kommissionen godkänt ändringen.

4.  Om tidsfristerna inte har iakttagits eller om åtgärdens genomförande utvecklas så att endast en del av det tilldelade finansiella stödet är berättigat, skall kommissionen se till att stödmottagaren avkrävs ett yttrande inom en viss tid. Om stödmottagaren inte ger ett tillfredsställande svar skall kommissionen se till att det resterande finansiella stödet inte betalas ut och att återbetalning begärs av tidigare utbetalda belopp.

5.  Kommissionen skall säkerställa att belopp som betalats ut felaktigt återbetalas till kommissionen. Ränta skall läggas till belopp som inte återbetalas i tid enligt villkoren i budgetförordningen.

Artikel 15

Utvärdering

1.  Programmet skall kontrolleras regelbundet för uppföljning av genomförandet av programverksamheten.

2.  Kommissionen skall se till att det görs en regelbunden, oberoende och extern utvärdering av programmet.

3.  Kommissionen skall för Europaparlamentet och rådet lägga fram

   a) en interimistisk utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och om kvalitativa och kvantitativa aspekter på programmets genomförande, inklusive det arbete som utförts av mottagare av de driftsbidrag som avses i artikel 4.4, senast den 31 mars 2011,
   b) en årlig redogörelse över programmets genomförande,
   c) ett meddelande om programmets fortsättning, senast den 30 augusti 2012,
   d) en utvärderingsrapport efter programmets avslutning, senast den 31 december 2014.

Artikel 16

Offentliggörande av åtgärder

Varje år skall kommissionen offentliggöra en förteckning över de åtgärder som finansieras genom programmet med en kort beskrivning av varje projekt.

Artikel 17

Synlighet

Kommissionen skall fastställa riktlinjer som garanterar att den finansiering som beviljas enligt detta beslut synliggörs.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Det skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 december 2006.
(3) EGT L 287, 8.11.1996, s. 3.
(4) EGT L 196, 14.7.1998, s. 24.
(5) EGT L 115, 1.5.2002, s. 1.
(6) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(7) EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
(8) EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.
(9) EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).
(11) EGT L 357, 31.12.2002, s. 1.
(12) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(13) EUT C 69, 21.3.2006, s. 1.
(14) EGT L 174, 27.6.2001, s. 25.


Europeiska flyktingfonden ***I
PDF 384kWORD 174k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" (KOM(2005)0123 – C6-0124/2005 – 2005/0046(COD))
P6_TA(2006)0581A6-0437/2006

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0123)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 63.2 b i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0124/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling och budgetutskottet (A6-0437/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2007/EG om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008−2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" och om upphävande av rådets beslut 2004/904/EG

P6_TC1-COD(2005)0046


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.2 b,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3)

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  För att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa föreskrivs i fördraget både åtgärder för att säkerställa den fria rörligheten för personer, tillsammans med kompletterande åtgärder avseende kontroller vid yttre gränser, asyl och invandring, och andra åtgärder som rör asyl, invandring och skyddet för tredjelandsmedborgares rättigheter.

(2)  Europeiska rådet i Tammerfors den 15–16 oktober 1999 bekräftade sin vilja att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Därför är det nödvändigt att en gemensam europeisk politik för asyl och migration samtidigt inbegriper rättvis behandling av tredjelandsmedborgare och bättre hantering av migrationsflödena. En gemensam asylpolitik, som omfattar ett gemensamt europeiskt asylsystem, bör utgöra en integrerande del av Europeiska unionens mål att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa som är öppet för personer som tvingade av omständigheterna söker skydd inom Europeiska unionen på laglig väg.

(3)  Detta beslut respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns framför allt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i Genèvekonventionen om flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951, kompletterad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967(nedan kallad "Genèvekonventionen").

(4)  När det gäller behandlingen av personer som omfattas av detta beslut är medlemsstaterna bundna av sina skyldigheter enligt de internationella rättsliga instrument som de är parter i och som förbjuder diskriminering.

(5)  I överensstämmelse med FN-konvention om barnets rättigheter bör barnets intressen komma i främsta rummet när medlemsstaterna genomför detta beslut.

(6)  Genomförandet av denna politik bör bygga på solidaritet mellan medlemsstaterna och förutsätter mekanismer som främjar en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot flyktingar och fördrivna personer och bära följderna av detta. I detta syfte inrättades Europeiska flyktingfonden för perioden 2000–2004 genom rådets beslut 2000/596/EG(5). Detta beslut ersattes av rådets beslut 2004/904/EG av den 2 december 2004 om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2005–2010(6). Detta säkerställde fortsatt solidaritet mellan medlemsstaterna mot bakgrund av den nyligen antagna gemenskapslagstiftningen på asylområdet, och med hänsyn till erfarenheterna vid genomförandet av Europeiska flyktingfonden under perioden 2000–2004.

(7)  I Haagprogrammet av den 4 och 5 november 2004 ställde Europeiska rådet upp en rad mål och prioriteringar i syfte att inleda den andra etappen av utvecklingen av det gemensamma europeiska asylsystemet.

(8)  Europeiska rådet betonade särskilt att det är nödvändigt för EU att i en anda av delat ansvar bidra till ett mer tillgängligt, rättvist och effektivt internationellt system för skydd och att snarast möjligt ge tillgång till skydd och långsiktiga lösningar och uppmanade till att det utarbetas regionala EU-skyddsprogram, inbegripet ett gemensamt program för vidarebosättning för de medlemsstater som är beredda att delta i ett sådant program.

(9)  Europeiska rådet efterlyste också lämpliga strukturer med deltagande av medlemsstaternas nationella asylmyndigheter för att underlätta praktiskt och aktivt samarbete i syfte att upprätta ett enda förfarande som omfattar hela EU med gemensam sammanställning, bedömning och användning av information om ursprungsländer samt att ta itu med de särskilda påfrestningar på asylsystemen och mottagningskapaciteten som bland annat kan bero på geografisk belägenhet.

(10)  En ny Europeisk flyktingfond (nedan kallad "fonden") bör inrättas mot bakgrund av inrättandet av Europeiska integrationsfonden för integration av tredjelandsmedborgare som lagligen vistas inom EU, Europeiska återvändandefonden för tredjelandsmedborgare som olagligen vistas inom EU och fonden för de yttre gränserna för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar", särskilt i syfte att inrätta gemensamma system för förvaltning, kontroll och utvärdering.

(11)  Mot bakgrund av fondens tillämpningsområde och syfte bör den inte under några förhållanden stödja åtgärder som avser områden och centrum för kvarhållande av personer i tredje länder.

(12)  Det är nödvändigt att anpassa fondens varaktighet efter den fleråriga budgetramens varaktighet i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(7).

(13)  Det här beslutet har utformats som en del av ett sammanhängande ramverk vilket även omfattar Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2007/EG av den ... om inrättande av Europeiska fonden för de yttre gränserna för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"(8)(9), Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2007/EG av den ... om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"*(10) samt rådets beslut nr .../2007/EG av den ... om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007–2013 2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"(11)*, och som syftar till en rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vad gäller de ekonomiska effekterna av införandet av integrerad förvaltning av Europeiska unionens yttre gränser och genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik enligt avdelning IV i tredje delen av fördraget.

(14)  Det är lämpligt att stödja och förbättra medlemsstaternas insatser för att ge flyktingar, fördrivna personer och mottagare av subsidiärt skydd lämpliga mottagningsvillkor, i enlighet med rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet(12), att tillämpa rättvisa och effektiva asylförfaranden och att främja god praxis på asylområdet, för att skydda rättigheterna för personer som behöver internationellt skydd och för att medlemsstaternas asylsystem skall kunna fungera effektivt.

(15)  Ett av målen för Genèvekonventionen är att flyktingar skall integreras i samhället i det land där de har bosatt sig. Det är nödvändigt att dessa personer får del av värderingarna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Därför bör medlemsstaternas åtgärder för att främja social, ekonomisk och kulturell integration stödjas, eftersom sådana åtgärder bidrar till att förverkliga en av gemenskapens grundläggande uppgifter enligt artikel 2 och artikel 3.1 k i fördraget, nämligen att stärka och bevara ekonomisk och social sammanhållning.

(16)  Mot bakgrund av Haagprogrammet är det nödvändigt att se till att fondens medel används så effektivt som möjligt för att uppnå målen med EU:s asylpolitik med beaktande av behovet att stödja vidarebosättning och praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna, bland annat som ett sätt att hantera särskilda påfrestningar på mottagningskapacitet och asylsystem.

(17)  Fonden bör stödja medlemsstaternas ansträngningar att öka kapaciteten att utveckla, övervaka och utvärdera sin asylpolitik mot bakgrund av deras förpliktelser enligt gemenskapslagstiftningen, särskilt för att kunna inleda praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna.

(18)  Fonden bör också stödja medlemsstaternas frivilliga ansträngningar för att ge tillgång till internationellt skydd och en varaktig lösning på sina territorier för flyktingar och fördrivna personer som FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) anser är berättigade till vidarebosättning. Det rör sig bland annat om medlemsstaternas insatser för att bedöma vidarebosättningsbehoven och överföra berörda personer till sina territorier i syfte att bevilja dem en säker rättslig ställning och främja en effektiv integration.

(19)  Det ligger i fondens natur, att den bör kunna stödja frivilliga insatser där medlemsstaterna inbördes bestämmer att dela på bördorna genom överföring av personer som beviljats internationellt skydd, och personer som söker internationellt skydd från en medlemsstat till en annan, vilket ger dem likvärdigt skydd.

(20)  Fonden bör också kunna erbjuda lämpligt stöd till medlemsstaternas gemensamma ansträngningar att fastställa, dela och främja goda arbetsmetoder och upprätta effektiva samarbetsformer för att höja kvaliteten på beslutsfattandet inom ramen för det gemensamma europeiska asylsystemet.

(21)  Det bör inrättas en finansiell reserv för genomförande av brådskande åtgärder vid massiv tillströmning av fördrivna personer som söker tillfälligt skydd i enlighet med rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta(13).

(22)  Det bör även vara möjligt att använda denna finansiella reserv för att stödja medlemsstaterna i situationer med särskilda påfrestningar på grund av en plötslig tillströmning av ett stort antal personer som kan vara i behov av internationellt skydd, där det ställs stora och omedelbara krav på medlemsstaternas mottagningskapacitet eller asylsystem. Villkoren och förfarandet för att bevilja ekonomiskt stöd i dessa situationer bör fastställas.

(23)  Stödet från fonden skulle bli effektivare och mer målinriktat om medfinansieringen av stödberättigande åtgärder grundas på ett flerårigt program som skall ses över efter halva tiden och ett årligt program som utarbetas av varje medlemsstat med beaktande av dess situation och behov.

(24)  Samtidigt som det är lämpligt att ett fast belopp tilldelas varje medlemsstat, står det fast att det är rimligt att fördela en stor andel av de årliga tillgängliga medlen i förhållande till den börda som respektive medlemsstat bär till följd av sina insatser för att ta emot flyktingar och fördrivna personer, inklusive flyktingar som åtnjuter internationellt skydd inom ramen för nationella program.

(25)  Personer som beviljats internationellt skydd och en varaktig lösning genom vidarebosättning bör inkluderas i det antal personer som beviljats internationellt skydd som ligger till grund för fördelningen av de årliga tillgängliga medlen mellan medlemsstaterna.

(26)  På grund av betydelsen av den strategiska användningen av vidarebosättning av personer från länder eller regioner som utsetts att genomföra de regionala skyddsprogrammen, är det nödvändigt att ge ytterligare ekonomiskt stöd till vidarebosättning av personer från de västliga nyligen oberoende staterna och Afrika söder om Sahara, som nämns i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om regionala skyddsprogram av den 1 september 2005 och rådets slutsatser av den 12 oktober 2005, och från andra länder eller regioner som kommer att utpekas i framtiden.

(27)  Det är också viktigt att ge ytterligare ekonomiskt stöd till vidarebosättning för vissa särskilt utsatta kategorier av personer, där vidarebosättning anses vara den bästa lösningen på deras särskilda behov.

(28)  Beträffande förvaltning tillsammans med medlemsstaterna enligt artikel 53.1 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(14) (nedan kallad "budgetförordningen") bör villkoren för att kommissionen skall kunna utöva sitt ansvar när det gäller genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget fastställas och skyldigheterna i samband med medlemsstaternas samarbete klargöras. Genom tillämpningen av dessa villkor skulle kommissionen kunna försäkra sig om att medlemsstaterna använder fonden på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med principen om en sund ekonomisk förvaltning i den mening som avses i artikel 27 och artikel 48.2 i budgetförordningen.

(29)  Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem och kvaliteten i genomförandet. Därför är det nödvändigt att fastställa generella principer och nödvändiga funktioner som alla program bör uppfylla.

(30)  I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna bör medlemsstaterna ha huvudansvaret för genomförandet och kontrollen av fondens insatser.

(31)  Medlemsstaternas skyldigheter när det gäller förvaltnings- och kontrollsystem, attestering av utgifter samt förebyggande, upptäckande och korrigering av oegentligheter och överträdelser av gemenskapslagstiftningen bör fastställas för att säkerställa ett effektivt och korrekt genomförande av deras fleråriga och årliga program. När det gäller förvaltning och kontroll är det särskilt viktigt att fastställa formerna för hur medlemsstaterna skall säkerställa att systemen har införts och fungerar tillfredsställande.

(32)  Utan att det påverkar kommissionens befogenheter när det gäller finansiell kontroll bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen på detta område uppmuntras.

(33)  Effektiviteten hos och verkningarna av de åtgärder som stöds av fonden beror också på utvärderingen av dessa och på spridningen av resultaten. Medlemsstaternas och kommissionens ansvar i detta avseende samt metoder som garanterar utvärderingens tillförlitlighet och den tillhörande informationens kvalitet bör formellt fastställas.

(34)  Med tanke på betydelsen av att gemenskapsfinansiering synliggörs bör kommissionen tillhandahålla vägledning för att underlätta för varje myndighet, icke-statlig organisation, internationell organisation eller annan enhet som beviljas medel från denna fond att på lämpligt sätt bekräfta mottagandet av stödet, med beaktande av praxis för andra instrument under delad förvaltning som exempelvis strukturfonderna.

(35)  Åtgärderna bör utvärderas så att deras verkan kan ses över och bedömas efter halva tiden. Utvärderingen bör integreras i åtgärderna för övervakning av projektet.

(36)  Genom detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

(37)  Eftersom målet för detta beslut, nämligen att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot flyktingar och fördrivna personer, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(38)  De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(15).

(39)  Eftersom den åtgärd i detta beslut som gäller antagandet av strategiska riktlinjer har allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta beslut bland annat genom att stryka vissa av dessa delar eller genom att komplettera detta beslut genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör den antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. Av effektivitetsskäl bör de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas för antagandet av de strategiska riktlinjerna.

(40)  Beslut 2004/904/EG bör upphävas.

(41)  I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, har Irland genom en skrivelse av den 6 september 2005 meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(42)  I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, har Förenade kungariket genom en skrivelse av den 27 oktober 2005 meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(43)  Enligt artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och till fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut som varken är bindande för eller tillämpligt i Danmark.

(44)  I enlighet med artikel 67.2 andra strecksatsen i fördraget har, genom rådets beslut 2004/927/EG av den 22 december 2004 om att låta delar av de områden som omfattas av avdelning IV i tredje delen i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen regleras av förfarandet i artikel 251 i det fördraget(16), det förfarande som avses i artikel 251 i fördraget gjorts tillämpligt inom de områden som omfattas av artikel 62.1, 62.2 a och 62.3, samt artikel 63.2 b och 63.3 b i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, MÅL OCH ÅTGÄRDER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Genom detta beslut inrättas Europeiska flyktingfonden (nedan kallad "fonden") för perioden från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013 som en del av en enhetlig ram som även inbegriper beslut nr .../2007/EG (17), beslut nr .../2007/EG (18)* och beslut nr .../2007/EG (19)**, för att bidra till att förstärka området med frihet, säkerhet och rättvisa samt tillämpningen av principen om solidaritet mellan medlemsstaterna.

I detta beslut fastställs de mål som fonden bidrar till , hur den skall genomföras, vilka finansiella medel som står till förfogande och enligt vilka kriterier de tillgängliga medlen skall fördelas.

I beslutet fastställs fondens förvaltningsregler som bland annat omfattar finansiella bestämmelser samt övervaknings- och kontrollmekanismer vilka bygger på delat ansvar mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Artikel 2

Fondens allmänna mål

1.  Fondens allmänna mål skall vara att stödja och uppmuntra medlemsstaternas insatser för att ta emot flyktingar och fördrivna personer och bära följderna av detta, genom att medfinansiera de åtgärder som föreskrivs i detta beslut med hänsyn till gemenskapslagstiftningen inom området.

2.  På initiativ från medlemsstaterna eller kommissionen skall fonden bidra till att finansiera tekniskt stöd.

Artikel 3

Stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna

1.  Fonden skall stödja åtgärder som genomförs i medlemsstaterna som rör en eller flera av följande punkter:

   a) Mottagningsvillkor och asylförfaranden.
   b) Integration av personer som avses i artikel 6, vars vistelse i en viss medlemsstat är långvarig och stadigvarande.
   c) Ökning av medlemsstaternas kapacitet att utveckla, övervaka och utvärdera sin asylpolitik mot bakgrund av deras förpliktelser enligt gällande och framtida gemenskapslagstiftning i fråga om det gemensamma europeiska asylsystemet, särskilt för att kunna inleda praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna.
  d) Vidarebosättning av personer som anges i artikel 6 e. Vid tillämpningen av detta beslut avser vidarebosättning den process genom vilken medborgare i tredje land eller statslösa personer på begäran av UNHCR på grundval av deras behov av internationellt skydd överförs från ett tredjeland till en medlemsstat där de får rätt att uppehålla sig med någon av följande status:
   i) Flyktingstatus i den mening som avses i artikel 2 d i direktiv 2004/83/EG.
   ii) En ställning som ger samma rättigheter och förmåner enligt den nationella lagstiftningen och gemenskapsrätten som flyktingstatus.
   e) Överföring av personer som ingår i de kategorier som anges i artikel 6 a och 6 b från den medlemsstat som beviljade dem internationellt skydd till en annan medlemsstat där de kommer att beviljas liknande skydd och av personer som ingår i den kategori som anges i artikel 6 c till en annan medlemsstat där deras ansökningar om internationellt skydd kommer att behandlas.

2.  När det gäller mottagningsförhållanden och handläggning av asylärenden skall de stödberättigande åtgärderna innefatta följande:

   a) Infrastruktur eller tjänster för inkvartering.
   b) Strukturer och utbildning för att tillförsäkra asylsökande tillgång till asylförfaranden.
   c) Materiellt bistånd, hälsovård och psykologisk vård.
   d) Socialt bistånd, information eller hjälp med administrativa och/eller rättsliga förfaranden samt information eller rådgivning när det gäller tänkbara utfall av asylförfaranden, inbegripet aspekter såsom frivilligt återvändande.
   e) Juridiskt och språkligt bistånd.
   f) Utbildning, språkundervisning och andra initiativ som är förenliga med den berörda personens status.
   g) Stödtjänster som översättning och utbildning för att bidra till bättre mottagningsförhållanden samt effektivare och bättre handläggning av asylärenden.
   h) Information till lokalsamhällen samt utbildning av personalen vid lokala myndigheter, som kommer i kontakt med de personer som tas emot i värdlandet.
   i) Överföring av personer som ingår i den kategori som anges i artikel 6 c från en medlemsstat där de befinner sig till den medlemsstat som ansvarar för behandlingen av deras asylansökan.

3.  När det gäller integration i medlemsstaternas samhällen av de personer som avses i punkt 1 b och av medlemmar av deras familjer skall de stödberättigande åtgärderna innefatta följande:

   a) Rådgivning och bistånd när det gäller t.ex. bostäder, försörjningsmöjligheter, inträde på arbetsmarknaden samt hälsovård, psykologisk vård och social omsorg.
   b) Åtgärder som gör det möjligt för sådana personer att anpassa sig till samhället i medlemsstaten, på det sociokulturella området, samt att dela värderingarna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
   c) Åtgärder för att främja målgruppernas varaktiga och hållbara deltagande i det medborgerliga och kulturella livet.
   d) Åtgärder som inriktas på utbildning, erkännande av kvalifikationer och examina.
   e) Insatser som syftar till att underlätta för dessa personer att ta makten över sin egen situation och försörja sig själva.
   f) Åtgärder som främjar meningsfull kontakt och konstruktiv dialog mellan dessa personer och det mottagande samhället, inklusive åtgärder som främjar medverkan från viktiga partner som allmänheten, lokala myndigheter, flyktingorganisationer, frivilliga grupper, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i stort.
   g) Åtgärder för att bistå dessa personer med att förvärva kompetens, inklusive språkutbildning.
   h) Åtgärder som främjar lika tillgång och likvärdiga resultat när det gäller dessa personers kontakter med offentliga institutioner.

4.  Särskilt följande insatser som gäller medlemsstaternas ökade kapacitet att utveckla, övervaka och utvärdera sin asylpolitik skall kunna få stöd från fonden:

   a) Insatser som främjar insamling, sammanställning, användning och spridning av information om ursprungslandet, inklusive översättning.
   b) Insatser som ökar kapaciteten att samla in, analysera och sprida statistik om asylförfaranden, mottagande, integration och personer som beviljats internationellt skydd.
   c) Insatser som ökar förmågan att bedöma asylansökningar, inklusive överklagande.
   d) Insatser som bidrar till utvärderingen av asylpolitiken, till exempel nationella konsekvensanalyser, enkäter bland målgrupperna, utarbetande av indikatorer och benchmarking.

5.  Särskilt följande insatser som gäller vidarebosättning skall kunna få stöd från fonden:

   a) Insatser för att upprätta och utforma ett vidarebosättningsprogram.
   b) Insatser i samband med den bedömning av potentiella fall av vidarebosättning som görs av medlemsstaternas ansvariga myndigheter, till exempel tjänsteresor till värdlandet, intervjuer samt läkar- och säkerhetsundersökningar.
   c) Hälsobedömning och medicinsk behandling före avresan.
   d) Materiellt bistånd före avresan.
   e) Informationsåtgärder före avresan.
   f) Researrangemang, inklusive medicinska ledsagare.
   g) Information och hjälp omedelbart efter ankomsten, inklusive tolkning.

6.  Särskilt följande insatser som gäller överföring mellan medlemsstater av personer som beviljats, eller som ansökt om, internationellt skydd skall kunna få stöd från fonden:

   a) Informationsåtgärder före avresan.
   b) Researrangemang, inklusive medicinska ledsagare.
   c) Information och hjälp omedelbart efter ankomsten, inklusive tolkning.

7.  De insatser som anges i punkterna 2 och 3 skall också kunna få stöd från fonden när de riktas till de målgrupper som anges i artikel 6 e.

8.  De åtgärder som avses i punkterna 1–6 skall särskilt främja genomförandet av bestämmelserna i tillämplig gemenskapslagstiftning om det gemensamma europeiska asylsystemet.

9.  I insatserna skall hänsyn tas till könsrelaterade frågor, barnens bästa, den speciella situationen för utsatta personer, till exempel underåriga, underåriga utan medföljande vuxen, funktionshindrade, äldre, gravida, ensamstående föräldrar med underåriga barn, och tortyroffer, eller offer för våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld eller sexuella övergrepp, offer för människohandel, personer i behov av akutsjukvård och nödvändig behandling av sjukdomar.

10.  Fonden skall endast stödja åtgärder som avser sådan inkvartering av personer som avses i artikel 6 c, separat från områden eller centrum som är enbart avsedda för personer som vägrats inresa eller för personer som gripits efter att ha passerat gränsen olagligt eller när de närmar sig någon yttre gräns för olaglig inresa på medlemsstaternas territorium.

Artikel 4

Gemenskapens åtgärder

1.  På kommissionens initiativ får högst 10 % av fondens tillgängliga medel användas för att finansiera gränsöverskridande åtgärder eller åtgärder av intresse för hela gemenskapen (nedan kallade "gemenskapsåtgärder") när det gäller asylpolitik och åtgärder för de målgrupper som avses i artikel 6.

2.  För att berättiga till stöd skall gemenskapsåtgärderna särskilt uppfylla följande krav:

   a) De skall främja gemenskapssamarbete i genomförandet av gemenskapslagstiftningen och god praxis, inklusive tolknings- och översättningstjänster till stöd för sådant samarbete.
   b) De skall stödja inrättandet av nätverk för gränsöverskridande samarbete och pilotprojekt som grundas på gränsöverskridande partnerskap mellan organ i minst två medlemsstater och som utformats för att stimulera till innovation, underlätta utbyte av erfarenheter och god praxis samt höja kvaliteten i asylpolitiken.
   c) De skall stödja gränsöverskridande kampanjer för att höja allmänhetens medvetenhet om frågorna.
   d) De skall stödja undersökningar, spridning och utbyte av information om bästa praxis och andra aspekter av asylpolitiken, bland annat om användning av den modernaste tekniken och om samarbete på nationell nivå mellan de främsta samarbetspartnerna, exempelvis lokala och regionala myndigheter, flyktingorganisationer och grupper med frivilliga.
   e) De skall stödja pilotprojekt, inklusive innovativa projekt och studier för att undersöka möjligheten till nya former av gemenskapssamarbete och gemenskapslagstiftning inom området.
   f) De skall stödja medlemsstaternas utveckling och tillämpning av gemensamma statistiska redskap, metoder och indikatorer för att bedöma asylpolitikens utveckling.
   g) De skall erbjuda strukturellt stöd till nätverk av icke-statliga organisationer för bistånd till flyktingar och asylsökande vilka är representerade i minst tio medlemsstater, avsett att underlätta utbyte av erfarenheter och god praxis och att se till att utveckling av gemenskapens asylpolitik och praxis beaktar erfarenheter som gjorts av icke-statliga organisationer och flyktingars och asylsökandes intresse.
   h) De skall tillhandahålla stödtjänster till medlemsstaterna i väl dokumenterade nödsituationer där det krävs omedelbara åtgärder.

3.  Det årliga arbetsprogrammet, i vilket prioriteringar fastställs för gemenskapens åtgärder, skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 5

Åtgärder vid kris

1.  Om mekanismerna för tillfälligt skydd enligt direktiv 2001/55/EG träder i funktion, skall fonden, utöver de åtgärder som avses i artikel 3 och som komplement till dem, finansiera krisåtgärder till förmån för medlemsstaterna.

2.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 skall fonden också ge stöd till medlemsstaterna för nödåtgärder som syftar till att hantera situationer med särskilda påfrestningar. Sådana situationer kännetecknas av en plötslig tillströmning till särskilda platser vid gränserna av ett stort antal tredjelandsmedborgare som kan behöva internationellt skydd, vilket ställer exceptionellt stora och omedelbara krav på den berörda medlemsstatens mottagningskapacitet, asylsystem eller infrastruktur och kan medföra risker för människors liv, hälsa eller tillgång till skydd som föreskrivs i gemenskapslagstiftningen.

3.  De insatser som genomförs för att hantera de situationer med särskilda påfrestningar som avses i punkt 2 skall kunna få stöd från fonden

   a) om de skall genomföras omedelbart och det därför inte är praktiskt möjligt att föra in dem i det relevanta årliga programmet, och
   b) om deras varaktighet inte överskrider sex månader.

4.  De stödberättigande krisåtgärderna hänför sig till följande typer:

   a) Mottagande och inkvartering.
   b) Tillhandahållande av förnödenheter, däribland livsmedel och kläder.
   c) Medicinskt, psykologiskt eller annat bistånd.
   d) Personal- och administrationskostnader för att ta emot de berörda personerna och genomföra åtgärderna.
   e) Logistik- och transportkostnader.
   f) Juridiskt och språkligt bistånd.
   g) Tillhandahållande av översättning och tolkning, experter på information om ursprungslandet och andra åtgärder som bidrar till en snabb identifiering av personer som kan behöva internationellt skydd och effektiv behandling av asylansökningar.

5.  Åtgärder under punkt 4 kan stödjas av grupper med experter.

Artikel 6

Målgrupper

Målgrupperna enligt detta beslut skall omfatta följande:

   a) Tredjelandsmedborgare eller statslösa personer med sådan rättslig ställning som anges i Genèvekonventionen och som har tillstånd att såsom flyktingar vistas i någon av medlemsstaterna.
   b) Tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som åtnjuter status som skyddsbehövande enligt direktiv 2004/83/EG.
   c) Medborgare i tredje land eller statslösa personer som har ansökt om någon av de former av skydd som beskrivs i leden a och b.
   d) Tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som åtnjuter tillfälligt skydd enligt direktiv 2001/55/EG.
   e) Medborgare i tredje land eller statslös person som är eller har varit vidarebosatt i en medlemsstat.

KAPITEL II

PRINCIPER FÖR STÖD

Artikel 7

Komplementaritet, överensstämmelse och förenlighet

1.  Fonden skall ge stöd som kompletterar nationella, regionala och lokala åtgärder och som gör att gemenskapens prioriteringar integreras i åtgärderna.

2.  Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att stödet från fonden och från medlemsstaterna överensstämmer med gemenskapens verksamhet, politik och prioriteringar. Denna överensstämmelse skall särskilt anges i det fleråriga program som avses i artikel 18.

3.  Insatser som finansieras av fonden skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget och i rättsakter som antagits i enlighet med dessa.

Artikel 8

Programplanering

1.  Fondens mål skall uppnås inom ramen för den fleråriga programperioden 2008–2013 med en översyn efter halva tiden i enlighet med artikel 22. Den fleråriga programplaneringen skall omfatta prioriteringar och ett förfarande för förvaltning, beslutsfattande, revision och attestering.

2.  De fleråriga program som har godkänts av kommissionen skall genomföras med hjälp av årliga program.

Artikel 9

Insatser enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

1.  Genomförandet av de fleråriga och årliga program som avses i artiklarna 18 och 20 skall falla under medlemsstaternas ansvar på lämplig territoriell nivå i enlighet med den enskilda medlemsstatens eget institutionella system. Ansvaret skall utövas i enlighet med detta beslut.

2.  När det gället revisionsbestämmelserna skall de resurser som kommissionen och medlemsstaterna använder variera beroende på gemenskapsstödets omfattning. Samma princip skall tillämpas på bestämmelser om utvärdering och rapporter om fleråriga och årliga program.

Artikel 10

Genomförande

1.  Den gemenskapsbudget som avsatts till fonden skall genomföras i enlighet med artikel 53.1 b i budgetförordningen, med undantag av de gemenskapsåtgärder som avses i artikel 4 och det tekniska stöd som avses i artikel 15 i detta beslut.

2.  Kommissionen skall utöva sitt ansvar för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget enligt följande:

   a) Den skall kontrollera att medlemsstaterna har väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artikel 32.
   b) Den skall helt eller delvis innehålla eller uppskjuta betalningar i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artiklarna 41 och 42 om de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen inte uppfyller kraven, och skall tillämpa eventuella andra nödvändiga finansiella korrigeringar i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artiklarna 45 och 46.

Artikel 11

Partnerskap

1.  Varje medlemsstat skall, i enlighet med gällande nationella regler och praxis, upprätta ett partnerskap med de myndigheter och organ som deltar i genomförandet av det fleråriga programmet eller som, enligt den berörda medlemsstaten, kan ge värdefulla bidrag till dess utveckling.

Sådana myndigheter och organ kan inbegripa behöriga regionala och lokala myndigheter samt behöriga myndigheter i städerna och andra offentliga myndigheter, internationella organisationer, särskilt UNHCR, och organ som företräder det civila samhället, som exempelvis icke-statliga organisationer eller arbetsmarknadens parter.

2.  Ett sådant partnerskap skall genomföras i full överensstämmelse med respektive parts institutionella, rättsliga och finansiella behörighet.

KAPITEL III

BUDGETRAM

Artikel 12

Sammanlagda medel

1.  Finansieringsramen för genomförandet av detta beslut skall vara 628 miljoner EUR för perioden mellan den 1 januari 2008 och den 31 december 2013.

2.  Budgetmyndigheten skall bevilja de årliga anslagen inom budgetramen.

3.  Kommissionen skall utarbeta preliminära årliga fördelningar per medlemsstat i enlighet med kriterierna i artikel 13.

Artikel 13

Årlig anslagsfördelning till stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna

1.  Varje medlemsstat skall erhålla ett fast belopp på 300 000 EUR från fondens årliga tilldelning.

Detta belopp skall höjas till 500 000 EUR per år för perioden 2008–2013 för de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004.

Detta belopp skall höjas till 500 000 EUR per år för medlemsstater som ansluter sig till Europeiska unionen under perioden från 2007 till 2013 för den återstående delen av perioden från 2008 till 2013 från och med året efter deras anslutning.

2.  Återstoden av de årliga tillgängliga medlen skall fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

   a) 30 % i förhållande till det antal personer som tagits emot under de tre föregående åren och som hör till någon av de kategorier som anges i artikel 6 a, b och e.
   b) b) 70 % i förhållande till det antal personer som ingår i en av de kategorier som avses i artikel 6 c och d och som anlänt under de tre föregående åren.

I denna fördelning skall personer som avses i artikel 6 e inte tas med i den kategori som avses i artikel 6 a.

3.  Medlemsstaterna skall motta ett fast belopp på 4 000 EUR för varje vidarebosatt person som ingår i någon av följande kategorier:

   a) personer från ett land eller region som utsetts att genomföra ett regionalt skyddsprogram,
   b) b) underåriga utan medföljande vuxen,
   c) c) barn och kvinnor som särskilt riskerar att utsättas för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld och exploatering,
   d) personer med allvarliga medicinska behov som endast kan tillgodoses genom vidarebosättning.

4.  En medlemsstat som tar emot en person för vidare bosättning som ingår i en eller flera av de kategorier som avses i punkt 3, skall bara en gång motta det fasta beloppet för denna person.

5.  Referensuppgifterna skall utgöras av den senaste statistiken från kommissionen (Eurostat) på grundval av data som lämnats av medlemsstaterna i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

Om medlemsstaterna inte har förelagt kommissionen (Eurostat) den berörda statistiken skall de lämna preliminära uppgifter så snart som möjligt.

Innan kommissionen (Eurostat) godtar dessa uppgifter som referensuppgifter skall den bedöma de statistiska uppgifternas kvalitet, jämförbarhet och fullständighet i enlighet med normala operativa förfaranden. På begäran av kommissionen (Eurostat) skall medlemsstaterna lägga fram alla uppgifter som krävs för att göra detta.

6.  Senast den 1 maj varje år skall medlemsstaterna till kommissionen översända en uppskattning av hur många av de personer som avses i punkt 3 som de kommer att ta emot för vidare bosättning påföljande år, inklusive en uppdelning enligt de olika kategorier som anges i den punkten. Kommissionen skall lämna denna information till den kommitté som avses i artikel 52.

Artikel 14

Finansieringsstruktur

1.  Det ekonomiska stödet från fonden skall ges i form av bidrag.

2.  De åtgärder som stöds av fonden skall medfinansieras från offentliga eller privata källor, skall genomföras utan vinstsyfte och får inte berättiga till finansiering från andra källor i Europeiska unionens allmänna budget.

3.  Anslagen från fonden skall komplettera medlemsstaternas offentliga eller motsvarande utgifter för de åtgärder som omfattas av beslutet.

4.  Gemenskapens bidrag till understödda projekt, när det gäller åtgärder som genomförs i medlemsstaterna enligt artikel 3, får inte överstiga 50 % av totalkostnaden för en särskild åtgärd.

Denna andel får ökas till 75 % för projekt som gäller särskilda prioriteringar i de strategiska riktlinjer som avses i artikel 17.

Gemenskapens bidrag skall ökas till 75 % i medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden.

5.  Inom ramen för genomförandet av den nationella programplaneringen enligt kapitel IV skall medlemsstaterna välja ut projekt för finansiering, på grundval av följande minimikriterier:

   a) Situationen och kraven i den berörda medlemsstaten.
   b) Utgiftens kostnadseffektivitet, bl.a. med beaktande av antalet personer som berörs av projektet.
   c) Erfarenheten, sakkunskapen och trovärdigheten hos den organisation som ansöker om finansiering och eventuella partnerorganisationer samt deras finansiella bidrag.
   d) Den omfattning i vilken projektet kompletterar andra åtgärder som finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget eller som en del av de nationella programmen.

6.  Gemenskapens finansiella stöd till åtgärder via fonden skall i allmänhet beviljas för en period av högst tre år, under förutsättning att det görs en regelbunden granskning av uppnådda resultat.

7.  Gemenskapens bidrag till stödinsatser som genomförs i enlighet med artikel 3.4 får inte överskrida 15 % av de samlade medel som tilldelas varje medlemsstat årligen i enlighet med artikel 13.

Artikel 15

Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

1.  Fonden får på kommissionens initiativ och/eller för dess räkning, upp till ett tak på 500 000 EUR av fondens årliga anslag, finansiera förberedande åtgärder, övervakning, administrativt och tekniskt stöd, utvärdering, revision och kontroll som är nödvändiga för att genomföra detta beslut.

2.  Åtgärderna skall omfatta följande:

   a) Undersökningar, utvärderingar, expertrapporter och statistik, däribland även åtgärder av allmän karaktär som gäller fondens verksamhet.
   b)Informations åtgärder som riktar sig till medlemsstaterna, de slutliga stödmottagarna och allmänheten, inbegripet medvetandehöjande åtgärder och en gemensam databas för projekt som finansieras genom fonden.
   c)Inrättande, drift och samkörning av datasystem för förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering.
   d) Utarbetande av en gemensam ram för utvärdering och övervakning samt av system för indikatorer, i förekommande fall med beaktande av nationella indikatorer.
   e) Förbättring av utvärderingsmetoder och informationsutbyte som avser praxis på detta område.
   f) Informations- och utbildningsåtgärder för de myndigheter som utses av medlemsstaterna i enlighet med artikel 25, i syfte att komplettera medlemsstaternas insatser för att ge vägledning till sina myndigheter i enlighet med artikel 31.2.

Artikel 16

Tekniskt stöd på medlemsstaternas initiativ

1.  På initiativ från en medlemsstat får fonden för varje årligt program finansiera förberedande åtgärder, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kontroller samt åtgärder som skall stärka den administrativa kapaciteten med avseende på fondens genomförande.

2.  Det belopp som anslås till tekniskt stöd för varje årligt program får inte överstiga

   a) för perioden 2008–2010, 7 % av det sammanlagda årliga beloppet för den medfinansiering som beviljas en medlemsstat, plus 30 000 EUR, och
   b) för perioden 2011–2013, 4 % av det sammanlagda årliga beloppet för den medfinansiering som beviljas en medlemsstat, plus 30 000 EUR.

KAPITEL IV

PROGRAMPLANERING

Artikel 17

Antagande av strategiska riktlinjer

1.  Kommissionen skall anta strategiska riktlinjer som anger ramen för finansiering från fonden, med hänsyn till framstegen i utarbetandet och genomförandet av gemenskapslagstiftningen om asylpolitik samt den preliminära fördelningen av fondens medel under den period som omfattas av det fleråriga programmet.

2.  Riktlinjerna skall framför allt införliva gemenskapens prioriteringar i vart och ett av fondens mål i syfte att främja genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet.

3.  Kommissionen skall senast den 31 juli 2007 anta strategiska riktlinjer för den fleråriga programplaneringsperioden.

4.  De strategiska riktlinjerna skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 52.3. Dessa strategiska riktlinjer skall, så snart som de antagits, bifogas detta beslut.

Artikel 18

Utarbetande och godkännande av nationella fleråriga program

1.  Varje medlemsstat skall på grundval av de strategiska riktlinjer som avses i artikel 17 föreslå ett utkast till flerårigt program som skall bestå av följande:

   a) En beskrivning av den aktuella situationen i den medlemsstaten när det gäller mottagningsförhållanden, handläggning av asylärenden, rådgivning för frivilligt återvändande, integration och vidarebosättning och överföring från en annan medlemsstat av personer som omfattas av artikel 6 samt utveckling, övervakning och utvärdering av asylpolitiken.
   b) En analys av behoven i den berörda medlemsstaten i fråga om mottagande, handläggning av asylärenden, rådgivning för frivilligt återvändande, integration och vidarebosättning och överföring från en annan medlemsstat av personer som omfattas av artikel 6, samt utveckling, övervakning och utvärdering av asylpolitiken.
   c) En redovisning av en lämplig strategi för att nå målen och av de prioriteringar som är knutna till dessa mål, samt en beskrivning av vilka åtgärder som planeras för att genomföra prioriteringarna.
   d) En redogörelse för om denna strategi är förenlig med andra instrument på regional och nationell nivå samt gemenskapsnivå.
   e) Uppgifter om prioriteringarna och deras specifika mål. Målen skall kvantifieras med hjälp av ett begränsat antal indikatorer med beaktande av proportionalitetsprincipen. Med hjälp av indikatorerna skall det vara möjligt att mäta framstegen i förhållande till utgångsläget och målens effektivitet när det gäller genomförandet av prioriteringarna.
   f) En beskrivning av det valda tillvägagångssättet för att genomföra partnerskapsprincipen enligt artikel 11.
   g) Ett utkast till finansieringsplan där fondens planerade ekonomiska bidrag för varje prioritering och varje årligt program fastställs samt det totala beloppet för offentlig eller privat medfinansiering.
   h) De bestämmelser som fastställts för att se till att det fleråriga programmet offentliggörs.

2.  Medlemsstaterna skall, senast fyra månader efter det att kommissionen har överlämnat de strategiska riktlinjerna för den aktuella perioden, för kommissionen lägga fram sina utkast till fleråriga program.

3.  För att godkänna utkastet till ett flerårigt program skall kommissionen undersöka följande:

   a) Om utkastet till det fleråriga programmet är förenligt med fondens mål och de strategiska riktlinjer som avses i artikel 17.
   b) Om de åtgärder som övervägs i utkastet till ett flerårigt program är relevanta mot bakgrund av den föreslagna strategin.
   c) Om det system för förvaltning och kontroll som medlemsstaten har inrättat för att genomföra fondens insatser följer bestämmelserna i detta beslut.
   d) Om utkastet till det fleråriga programmet är förenligt med gemenskapslagstiftningen och särskilt med gemenskapslagstiftning som syftar till att säkerställa fri rörlighet för personer i förbindelse med de därmed sammanhängande kompletterande åtgärderna för kontroll av de yttre gränserna, asyl och invandring.

4.  Om kommissionen anser att ett utkast till flerårigt program inte är förenligt med de strategiska riktlinjerna och/eller bestämmelserna i detta beslut om förvaltning och kontroll eller med gemenskapslagstiftningen, skall den uppmana den berörda medlemsstaten att lägga fram alla nödvändiga kompletterande uppgifter och, i förekommande fall, revidera utkastet till flerårigt program i enlighet med detta.

5.  Kommissionen skall godkänna varje flerårigt program inom tre månader efter det att det formellt har lagts fram, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 19

Översyn av fleråriga program

1.  På initiativ av den berörda medlemsstaten eller av kommissionen skall det fleråriga programmet granskas på nytt och vid behov ses över för den återstående programperioden i syfte att ta större eller annan hänsyn till gemenskapens prioriteringar. Fleråriga program får granskas på nytt mot bakgrund av en utvärdering och/eller till följd av genomförandeproblem.

2.  Kommissionen skall fatta beslut om godkännande av översynen av det fleråriga programmet snarast möjligt efter det att den berörda medlemsstaten har lämnat in en formell begäran om detta. Översynen av det fleråriga programmet skall genomföras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 20

Årliga program

1.  Det fleråriga program som har godkänts av kommissionen skall genomföras med hjälp av årliga program.

2.  Kommissionen skall senast den 1 juli varje år meddela medlemsstaterna vilka belopp som enligt beräkningsmetoderna i artikel 13 kommer att tilldelas dem för påföljande år från de sammanlagda budgetanslag som beviljas i samband med det årliga budgetförfarandet.

3.  Medlemsstaterna skall senast den 1 november varje år förelägga kommissionen ett utkast till årligt program för påföljande år, som upprättats i enlighet med det fleråriga programmet och som skall omfatta följande:

   a) De allmänna bestämmelserna för urval av de projekt som skall finansieras genom det årliga programmet.
   b) En beskrivning av de åtgärder som skall stödjas genom det årliga programmet.
   c) Förslaget till fördelning av fondens bidrag mellan de olika åtgärderna inom programmet samt det belopp som begärs för tekniskt stöd enligt artikel 16 för att genomföra det årliga programmet.

4.  Genom undantag från punkt 3 skall medlemsstaterna förelägga kommissionen utkasten till 2008 års årliga program senast den 1 mars 2008.

5.  När kommissionen behandlar en medlemsstats utkast till årligt program, skall den beakta det slutliga beloppet för de anslag som tilldelats fonden enligt budgetförfarandet.

Inom en månad efter det att utkastet till årligt program formellt har överlämnats skall kommissionen informera den berörda medlemsstaten om det kan godkännas. Om utkastet till årligt program inte är förenligt med det fleråriga programmet skall kommissionen uppmana den medlemsstaten att lägga fram alla nödvändiga uppgifter och, i förekommande fall, revidera utkastet till årligt program i enlighet med detta.

Kommissionen skall senast den 1 mars det berörda året anta beslutet om finansiering och godkänna det årliga programmet. I beslutet skall anges vilket belopp som tilldelats den berörda medlemsstaten och under vilken period utgifterna är bidragsberättigande.

6.  För att kunna beakta vederbörligt dokumenterade nödsituationer som inte hade förutsetts när det årliga programmet godkändes och som kräver brådskande åtgärder, får en medlemsstat revidera med upp till 10 % fördelningen av fondens bidrag mellan de olika åtgärder som förtecknas i det årliga programmet eller anslå upp till 10 % av fördelningen till andra åtgärder i enlighet med detta beslut. Den berörda medlemsstaten skall informera kommissionen om det reviderade årliga programmet.

Artikel 21

Särskilda bestämmelser för krisåtgärder

1.  Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sina behov och lägga fram en plan för hur de åtgärder som avses i artikel 5 skall genomföras, tillsammans med en beskrivning av de planerade åtgärderna och av de organ som skall ansvara för genomförandet.

2.  En medlemsstat som begär stöd från fonden för att hantera en situation med särskilda påfrestningar som beskrivs i artikel 5.2 skall lämna in en ansökan till kommissionen med all tillgänglig information, däribland

   a) en detaljerad beskrivning av den aktuella situationen, särskilt i fråga om hur många personer som anlänt, effekten på mottagningskapaciteten och asylsystemet eller infrastrukturen och de akuta behoven, samt en dokumenterad prognos av situationen på kort sikt,
   b) en dokumenterad redogörelse för det exceptionella i situationen, med hjälp exempelvis av ny statistik och andra uppgifter om tillströmningen av personer vid den del av gränsen som berörs,
   c) en detaljerad beskrivning av de omedelbara åtgärder som planeras, åtgärdernas typ och omfattning, samt de parter som berörs, och
   d) en uppdelning av de beräknade kostnaderna av de planerade åtgärderna.

Kommissionen skall avgöra huruvida villkoren för att bevilja ekonomiskt stöd från fonden till krisåtgärder är uppfyllda och vilket belopp som skall beviljas på grundval av den information som anges ovan och eventuell ytterligare relevant information som kommissionen har till sitt förfogande. Kommissionen skall underrätta medlemsstaterna om det ovannämnda beslutet.

3.  Det ekonomiska stödet från fonden till de åtgärder som avses i artikel 5 skall vara begränsat till sex månader och får inte överstiga 80 % av kostnaden för varje enskild åtgärd.

4.  Om de mekanismer för tillfälligt skydd som avses i artikel 5.1 genomförs skall tillgängliga medel fördelas mellan medlemsstaterna i förhållande till hur många personer i varje medlemsstat som åtnjuter tillfälligt skydd så som avses i artikel 5.1.

Artikel 22

Översyn efter halva tiden av det fleråriga programmet

1.  Kommissionen skall se över de strategiska riktlinjerna och, vid behov, senast den 31 mars 2010 anta reviderade strategiska riktlinjer för perioden 2011–2013.

2.  Om sådana reviderade strategiska riktlinjer antas skall varje medlemsstat se över sitt fleråriga program och, i förekommande fall, revidera det.

3.  Bestämmelserna i artikel 18 om utarbetande och godkännande av nationella fleråriga program skall med nödvändiga ändringar även gälla utarbetande och godkännande av dessa reviderade fleråriga program.

4.  De reviderade strategiska riktlinjerna skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 52.3.

KAPITEL V

FÖRVALTNINGS- OCH KONTROLLSYSTEM

Artikel 23

Genomförande

Kommissionen skall ansvara för genomförandet av detta beslut och anta nödvändiga genomförandebestämmelser.

Artikel 24

Allmänna principer för förvaltnings- och kontrollsystem

De förvaltnings- och kontrollsystem för fleråriga program som medlemsstaterna inrättar skall omfatta följande:

   a) Definitionen av arbetsuppgifterna för de organ som deltar i förvaltning och kontroll samt fördelningen av arbetsuppgifterna inom varje organ.
   b) Respekt för principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom sådana organ.
   c) Tillräckliga resurser till varje organ för att kunna utföra de uppgifter som ålagts dem under den period då åtgärder som medfinansieras genom fonden genomförs.
   d) Förfaranden för att säkerställa att de deklarerade utgifterna enligt de årliga programmen är korrekta.
   e) Tillförlitlig bokföring, övervakning och finansiell rapportering i datoriserad form.
   f) Ett system för rapportering och övervakning där det ansvariga organet överlämnar utförandet av uppgifterna till ett annat organ.
   g) Manualer med förfaranden för olika funktioner.
   h) Rutiner för att kontrollera att systemen fungerar.
   i) System och förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja.
   j) Förfaranden för rapportering och övervakning vid oegentligheter och återkrav av felaktigt utbetalda belopp.

Artikel 25

Utseende av myndigheter

1.  För genomförandet av det fleråriga programmet och de årliga programmen skall medlemsstaten utse följande myndigheter:

   a) En ansvarig myndighet: ett förvaltningsorgan i medlemsstaten, en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ som utsetts av medlemsstaten eller ett privaträttsligt organ som omfattas av medlemsstatens lagstiftning och som har ett offentligt uppdrag, som skall ha ansvaret för att förvalta det fleråriga programmet och de årliga program som får stöd från fonden och som skall handha alla kontakter med kommissionen.
   b) En attesterande myndighet: En nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ, eller en person som agerar som sådant organ eller sådan myndighet, som av medlemsstaten utses att attestera utgiftsredogörelser innan de skickas till kommissionen.
   c) En revisionsmyndighet: en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ, under förutsättning att denna myndighet eller detta organ är funktionellt oberoende av den ansvariga myndigheten och den attesterande myndigheten, som av medlemsstaten utses att ansvara för kontrollen av att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt.
   d) I tillämpliga fall en myndighet till vilken ansvaret delegeras.

2.  Medlemsstaten skall fastställa regler för sina förbindelser med de myndigheter som avses i punkt 1 och deras förbindelser med kommissionen.

3.  Om inte annat följer av artikel 24 b får vissa eller alla av de myndigheter som avses i punkt 1 i den här artikeln placeras inom samma organ.

4.  Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 26–30 skall antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 26

Ansvarig myndighet

1.  Den ansvariga myndigheten skall uppfylla följande minimikrav. Den skall

   a) vara en juridisk person, utom i de fall då den utgörs av ett förvaltningsorgan i medlemsstaten,
   b) b) ha en infrastruktur som gör att den lätt kan kommunicera med många olika användare och med de ansvariga myndigheterna i andra medlemsstater och med kommissionen,
   c) c) verka i en administrativ miljö där den kan utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt och undvika eventuella intressekonflikter,
   d) kunna tillämpa reglerna för förvaltningen av gemenskapens fonder,
   e) ha en ekonomisk och administrativ kapacitet som är anpassad till storleken på de gemenskapsmedel den skall förvalta, och
   f) ha personal med sådana yrkeskunskaper som krävs för administrativt arbete inom ramen för internationellt samarbete.

2.  Medlemsstaten skall säkerställa en tillräcklig finansiering av den ansvariga myndigheten så att den kan fortsätta att utföra sina uppgifter korrekt under perioden 2008–2013.

3.  Kommissionen får bistå medlemsstaterna med personalutbildning, särskilt när det gäller den korrekta tillämpningen av kapitel V−IX.

Artikel 27

Den ansvariga myndighetens uppgifter

1.  Den ansvariga myndigheten skall ansvara för att det fleråriga programmet förvaltas och genomförs i enlighet med principen om en sund ekonomisk förvaltning.

Den skall särskilt göra följande:

   a) Samråda med partner i enlighet med artikel 11.
   b) För kommissionen föreslå sådana fleråriga och årliga program som avses i artiklarna 18 och 20.
   c) I förekommande fall, anordna och utlysa anbuds- och förslagsinfordringar.
   d) Anordna urval av projekt som medfinansieras genom fonden, i enlighet med kriterierna i artikel 14.5.
   e) Ta emot utbetalningar från kommissionen och göra utbetalningar till de slutliga stödmottagarna.
   f) Garantera samstämmighet och komplementaritet mellan medfinansiering från fonden och från andra berörda finansiella instrument på nationell nivå och på gemenskapsnivå.
   g) Övervaka leveransen av de medfinansierade produkterna och tjänsterna och kontrollera att de redovisade utgifterna för åtgärderna faktiskt har uppstått och att de överensstämmer med gemenskapens bestämmelser och nationell lagstiftning.
   h) Se till att det finns ett system för att elektroniskt registrera och spara räkenskapshandlingar för varje åtgärd i de årliga programmen och att de uppgifter om genomförandet som krävs för ekonomisk förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering samlas in.
   i) Se till att de slutliga stödmottagarna och andra organ som medverkar i genomförandet av åtgärder som medfinansieras av fonden antingen har ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som rör åtgärden utan att det påverkar nationella bokföringsregler.
   j) Se till att de utvärderingar av fonden som avses i artikel 49 genomförs inom de tidsfrister som fastställs i artikel 50.2 och uppfyller de kvalitetskrav som kommissionen och medlemsstaten enats om.
   k) Införa rutiner för att se till att samtliga de dokument rörande utgifter och revision som krävs för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja sparas i enlighet med kraven i artikel 43.
   l) Se till att revisionsmyndigheten, för den revision som skall genomföras enligt artikel 30.1, får alla nödvändiga uppgifter om förvaltningsförfaranden och om de projekt som medfinansierats via fonden .
   m) Se till att den attesterande myndigheten inför attesteringen får all nödvändig information om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som genomförts när det gäller utgifterna.
   n) Utarbeta och förelägga kommissionen lägesrapporter och slutrapporter om genomförandet av de årliga programmen, utgiftsredogörelser som attesterats av den attesterande myndigheten och ansökningar om utbetalning eller, när detta är lämpligt, redogörelser för ersättning.
   o) Lämna information och rådgivning, och sprida resultaten av de åtgärder som fått stöd.
   p) Samarbeta med kommissionen och de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater.
   q) Kontrollera att de slutliga stödmottagarna genomför de riktlinjer som avses i artikel 33.6.

2.  Den ansvariga myndighetens verksamhet i samband med förvaltningen av de projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 16.

Artikel 28

Delegering av den ansvariga myndighetens uppgifter

1.  När alla eller delar av den ansvariga myndighetens uppgifter har delegerats till en delegerad myndighet skall den ansvariga myndigheten ange uppgifternas omfattning och fastställa närmare förfaranden för hur uppgifterna skall genomföras, vilka skall vara förenliga med kraven i artikel 26.

2.  Förfarandena skall omfatta regelbunden information till den ansvariga myndigheten om hur de delegerade uppgifterna faktiskt fullgjorts tillsammans med en beskrivning av de resurser som använts.

Artikel 29

Attesterande myndighet

1.  Den attesterande myndigheten skall

  a) intyga att
   i) utgiftsredogörelsen är korrekt, har utarbetats med hjälp av tillförlitliga redovisningssystem och grundar sig på kontrollerbara verifikationer, och
   ii) att redovisade utgifter överensstämmer med tillämpliga gemenskapsregler och nationella regler och har uppstått i samband med åtgärder som valts ut för finansiering i enlighet med de kriterier som är tillämpliga för programmet och i överensstämmelse med gemenskapsregler och nationella regler,
   b) b) med avseende på attesteringen se till att den har mottagit tillräckliga uppgifter från den ansvariga myndigheten om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som genomförts när det gäller de utgifter som ingår i utgiftsredogörelsen,
   c) c) med avseende på attesteringen ta hänsyn till resultaten från samtliga revisioner som genomförts av revisionsmyndigheten eller under dess ansvar,
   d) elektroniskt spara redovisningshandlingar för utgifter som redovisats till kommissionen,
   e) kontrollera att allt gemenskapsstöd som till följd av uppdagade oegentligheter konstateras vara felaktigt utbetalat återkrävs, tillsammans med ränta i förekommande fall, och
   f) bokföra belopp som kan återkrävas och återbetalda belopp i enlighet med Europeiska unionens allmänna budget, om möjligt genom att dra av dem från den följande utgiftsredogörelsen.

2.  Den attesterande myndighetens verksamhet i samband med förvaltningen av de projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 16, inom ramen för denna myndighets befogenheter enligt artikel 25.

Artikel 30

Revisionsmyndighet

1.  Revisionsmyndigheten skall ha följande uppgifter:

   a) Säkerställa att revisioner genomförs i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt.
   b) Säkerställa att revision görs av ett lämpligt urval åtgärder så att de redovisade utgifterna kontrolleras. Urvalet skall motsvara minst 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för varje årligt program.
   c) Inom sex månader efter det att det fleråriga programmet godkänts lägga fram en revisionsstrategi för kommissionen som omfattar de organ som kommer att utföra de revisioner som avses i a och b och se till att revision görs av de mottagare som får största delen av medfinansieringen från fonden och att revisionerna är jämnt fördelade över hela programperioden.

2.  Om den revisionsmyndighet som utsetts enligt detta beslut är densamma som har utsetts enligt beslut nr …/2007/EG, nr …/2007/EG och nr …/2007/EG (20), eller om samma system används för två eller flera av fonderna får en gemensam revisionsstrategi lämnas in enligt punkt 1 c.

3.  För varje årligt program skall revisionsmyndigheten utarbeta en rapport som skall omfatta följande:

   a) En årlig revisionsrapport med resultaten av de revisioner som genomförts i enlighet med revisionsstrategin för det årliga programmet och med en redogörelse för alla brister som konstaterats i programmets förvaltnings- och kontrollsystem.
   b) Ett yttrande, på grundval av de kontroller och revisioner som har genomförts under revisionsmyndighetens överinseende, där det anges huruvida förvaltnings- och kontrollsystemets sätt att fungera kan ge en rimlig garanti för att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
   c) Ett utlåtande med en bedömning av om ansökan om utbetalning eller redogörelsen för ersättningen av slutbetalningen är giltig och om de berörda utgifterna är lagliga och korrekta.

4.  Revisionsmyndigheten skall säkerställa att revisionsarbetet genomförs i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder.

5.  Revision i samband med projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 16, inom ramen för revisionsmyndighetens befogenheter enligt artikel 25.

KAPITEL VI

ANSVAR OCH KONTROLLER

Artikel 31

Medlemsstaternas ansvar

1.  Medlemsstaterna skall ansvara för en sund ekonomisk förvaltning av de fleråriga och årliga programmen och för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

2.  Medlemsstaterna skall se till att ansvariga myndigheter och delegerade myndigheter, attesterande myndigheter, revisionsmyndigheter och andra berörda organ får tillräcklig vägledning i hur de förvaltnings- och kontrollsystem som avses i artiklarna 24–30 skall inrättas så att gemenskapsstödet används på ett ändamålsenligt och korrekt sätt.

3.  Medlemsstaterna skall förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter. De skall underrätta kommissionen om dessa och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena fortskrider.

Om felaktigt utbetalda belopp till en slutlig stödmottagare inte kan återkrävas, skall den berörda medlemsstaten vara ansvarig för återbetalningen av de belopp som Europeiska unionens allmänna budget har förlorat, om det är fastställt att förlusten har uppstått på grund av fel eller försummelse från medlemsstatens sida.

4.  Medlemsstaterna skall vara huvudansvariga för den ekonomiska kontrollen av åtgärderna och se till att förvaltnings- och kontrollsystemen samt revisionerna genomförs så att gemenskapsmedlen används effektivt och korrekt. De skall överlämna en beskrivning av dessa system till kommissionen.

5.  Närmare bestämmelser om genomförandet av punkterna 1–4 skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 32

Förvaltnings- och kontrollsystem

1.  Innan kommissionen godkänner ett flerårigt program i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2 skall medlemsstaterna se till att det har inrättats förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med artiklarna 24–30. De skall se till att systemen fungerar effektivt under hela programperioden.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen, tillsammans med utkastet till flerårigt program, lämna in en beskrivning av organisation och rutiner vid ansvariga myndigheter, delegerade myndigheter och attesterande myndigheter samt vilka system för internrevision som används av dessa myndigheter och organ samt av revisionsmyndigheten och alla övriga organ som utför revisioner under revisionsmyndighetens ansvar.

3.  Kommissionen skall se över tillämpningen av denna bestämmelse i samband med utarbetandet av den rapport som avses i artikel 50.3.

Artikel 33

Kommissionens ansvar

1.  Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 32, förvissa sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som uppfyller kraven i artiklarna 24–30, och på grundval av de årliga revisionsrapporterna och sina egna revisioner kontrollera att systemen fungerar effektivt under programperioden.

2.  Utan att det påverkar de revisioner som medlemsstaterna genomför får tjänstemän från kommissionen eller behöriga företrädare för denna med minst tre arbetsdagars varsel göra kontroller på plats i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt, vilket kan omfatta revision av åtgärder som ingår i de årliga programmen. Tjänstemän i eller behöriga företrädare för den berörda medlemsstaten får delta i sådana revisioner.

3.  Kommissionen får begära att en medlemsstat skall utföra kontroller på plats för att kontrollera att systemen fungerar korrekt eller att en eller flera transaktioner är korrekta. Kommissionens tjänstemän eller dess behöriga företrädare får delta i sådana kontroller.

4.  Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna, se till att de åtgärder som får stöd från fonden blir föremål för lämplig information, publicitet och uppföljning.

5.  Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna, se till att åtgärderna är förenliga med och kompletterar annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsinitiativ.

6.  Kommissionen skall fastställa riktlinjer som garanterar att den finansiering som beviljas enligt detta beslut synliggörs.

Artikel 34

Samarbete med medlemsstaternas revisionsmyndigheter

1.  Kommissionen skall samarbeta med revisionsmyndigheterna i syfte att samordna deras respektive revisionsplaner och revisionsmetoder, och skall sörja för omedelbart utbyte av resultaten från revisionerna av förvaltnings- och kontrollsystem så att kontrollresurserna används på bästa möjliga sätt och onödigt dubbelarbete undviks.

Kommissionen skall inom högst tre månader efter mottagandet lägga fram sina synpunkter på den revisionsstrategi som lämnats in enligt artikel 30.

2.  När kommissionen fastställer sin egen revisionsstrategi skall den fastställa de årliga program som den anser tillfredsställande på grundval av sina befintliga kunskaper om förvaltnings- och kontrollsystemen.

När det gäller dessa program får kommissionen besluta att den huvudsakligen kan förlita sig på de verifierande underlag som medlemsstaterna tillhandahåller och att den kommer att genomföra sina egna kontroller på plats endast om det finns uppgifter som tyder på brister hos systemen.

KAPITEL VII

FINANSIELL FÖRVALTNING

Artikel 35

Stödberättigande utgifter – utgiftsredogörelser

1.  Alla utgiftsredogörelser skall innehålla uppgifter om de slutliga stödmottagarnas faktiska utgifter för genomförandet av åtgärderna och motsvarande bidrag av privata eller offentliga medel.

2.  Utgifterna skall motsvara de utbetalningar som de slutliga stödmottagarna gjort. De skall styrkas med kvitterade fakturor eller redovisningshandlingar med likvärdigt bevisvärde.

3.  En utgift berättigar till stöd från fonden endast om den faktiskt har betalats tidigast den 1 januari det år som anges i det beslut om finansiering och godkännande av det årliga programmet som avses i artikel 20.5 tredje stycket. Medfinansierade insatser får inte ha slutförts före den dag då stödberättigandet börjar gälla.

4.  Bestämmelser om vilka utgifter som skall ge rätt till stöd inom ramen för de åtgärder som genomförts i medlemsstaterna och som medfinansieras via fonden enligt artikel 3 skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 36

Fullständiga utbetalningar till de slutliga stödmottagarna

Medlemsstaterna skall försäkra sig om att den ansvariga myndigheten ser till att de slutliga stödmottagarna får det sammanlagda beloppet av de offentliga medlen snarast möjligt. Inga belopp får dras av eller hållas inne, och inga ytterligare särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt får tas ut som kan minska beloppen till de slutliga stödmottagarna, under förutsättning att de slutliga stödmottagarna uppfyller alla krav när det gäller åtgärdernas och utgifternas stödberättigande.

Artikel 37

Användning av euro

1.  Belopp som fastställs i medlemsstaternas utkast till fleråriga och årliga program enligt artiklarna 18 och 20, attesterade utgiftsredogörelser, ansökningar om utbetalningar enligt artikel 27.1 n samt utgifter som nämns i lägesrapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 39.4 samt i den slutliga rapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 51 skall uttryckas i euro.

2.  Kommissionens beslut om finansiering och godkännande av medlemsstaternas årliga program enligt artikel 20.5 tredje stycket, kommissionens åtaganden och kommissionens betalningar skall uttryckas och genomföras i euro.

3.  De medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om utbetalning skall omvandla utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro. Beloppet skall omvandlas till euro med hjälp av kommissionens månatliga valutakurs för bokföring den månad under vilken utgifterna registrerades i räkenskaperna hos det berörda programmets ansvariga myndighet. Denna kurs skall varje månad publiceras elektroniskt av kommissionen.

4.  När euron blir valuta i en medlemsstat skall det omvandlingsförfarande som anges i punkt 3 fortsätta att gälla för alla utgifter som den attesterande myndigheten registrerade i räkenskaperna före den dag då den fasta omräkningskursen mellan den nationella valutan och euron trädde i kraft.

Artikel 38

Åtaganden

Gemenskapens budgetåtaganden skall göras årligen på grundval av kommissionens beslut om finansiering och godkännande av det årliga programmet enligt artikel 20.5 tredje stycket.

Artikel 39

Utbetalningar – förhandsfinansiering

1.  Kommissionens utbetalningar av stöd från fonden skall ske i enlighet med budgetåtagandena.

2.  Betalningarna skall ske i form av förhandsfinansiering och slutbetalning. Betalningarna skall göras till den ansvariga myndighet som medlemsstaten utsett.

3.  En första förhandsfinansiering på 50 % av beloppet i beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet skall utbetalas till medlemsstaten inom 60 dagar efter antagandet av det beslutet.

4.  En andra förhandsfinansiering skall utbetalas inom tre månader efter det att kommissionen, inom två månader efter det att en medlemsstat lämnat in en formell ansökan om utbetalning, har godkänt lägesrapporten om genomförandet av det årliga programmet och en attesterad utgiftsredogörelse, upprättad i enlighet med artikel 29.1 a och artikel 35, som visar att utgifterna motsvarar minst 60 % av den första utbetalningen.

Kommissionens andra utbetalning som förhandsfinansiering får inte överstiga 50 % av det totala belopp som tilldelats enligt beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet och inte heller under några omständigheter, om en medlemsstat nationellt har anslagit ett belopp som är lägre än det belopp som anges i beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet, skillnaden mellan de gemenskapsmedel som medlemsstaten faktiskt anslagit till utvalda projekt inom ramen för det årliga programmet och det första förhandsfinansieringsbeloppet.

5.  All ränta som genereras av förhandsfinansieringen skall överföras till det årliga programmet i fråga och betraktas som medlemsstatens medel i form av nationellt offentligt stöd och skall deklareras till kommissionen i samband med den utgiftsredogörelse som gäller slutrapporten om genomförandet av det berörda årliga programmet.

6.  Det belopp som betalas som förhandsfinansiering skall räknas av från räkenskaperna när det årliga programmet avslutas.

Artikel 40

Slutbetalning

1.  Kommissionen skall göra slutbetalningen under förutsättning att den har mottagit följande handlingar senast nio månader från den sista dag utgifterna ger rätt till stöd enligt beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet:

   a) En styrkt utgiftsredogörelse som upprättats i enlighet med artiklarna 29.1 a och 35 och en ansökan om slutbetalning eller redogörelse för ersättning.
   b) Slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 51.
   c) Den årliga revisionsrapport, det yttrande och det utlåtande som avses i artikel 30.3.

En förutsättning för slutbetalningen skall vara att slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet och utlåtandet om att ansökan om slutbetalning är giltig, godtas.

2.  Om den ansvariga myndigheten inte lämnar in de handlingar som krävs enligt punkt 1 inom utsatt tid och i godtagbart format skall kommissionen återta de belopp i budgetåtagandet för det årliga programmet som inte använts för förhandsfinansiering.

3.  Det automatiska återtagande som avses i punkt 2 skall avbrytas, för det belopp som avser de berörda projekten, under den tid rättsliga förfaranden eller administrativa överklaganden med uppskjutande verkan pågår i medlemsstaterna när de handlingar som anges i punkt 1 lämnas in. Medlemsstaten skall i slutrapporten lämna närmare upplysningar om sådana projekt och rapportera om hur projekten fortskrider varje halvår. Inom tre månader från det att de rättsliga förfarandena eller det administrativa överklagandet avslutats skall medlemsstaten lämna in de handlingar som krävs enligt punkt 1 för de berörda projekten.

4.  Den niomånadersperiod som avses i punkt 1 skall avbrytas om kommissionen beslutar att hålla inne utbetalningen av medfinansieringen till det berörda årliga programmet i enlighet med artikel 42. Perioden skall åter börja löpa från den dag då medlemsstaten har underrättats om kommissionens beslut enligt artikel 42.3.

5.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 41 skall kommissionen, inom sex månader efter mottagandet av de handlingar som avses i punkt 1 i den här artikeln, underrätta medlemsstaten om det utgiftsbelopp som av kommissionen godkänts för att belasta fonden, och om finansiella korrigeringar som härrör från skillnaden mellan redovisade utgifter och godkända utgifter. Medlemsstaten skall ha tre månader på sig att lägga fram sina synpunkter.

6.  Senast tre månader efter det att medlemsstaten inkommit med sina synpunkter skall kommissionen fatta ett beslut om huruvida det godkända utgiftsbeloppet skall belasta fonden och återkräva skillnaden mellan de slutligen godkända utgifterna och de belopp som redan utbetalats till den medlemsstaten.

7.  Beroende på vilka medel som finns tillgängliga skall kommissionen betala mellanskillnaden senast sextio dagar efter den dag då den godkänner de handlingar som avses i punkt 1. Det resterande beloppet av budgetåtagandet skall återtas senast sex månader efter utbetalningen.

Artikel 41

Innehållna utbetalningar

1.  Den delegerade utanordnaren i den mening som avses i budgetförordningen skall innehålla utbetalningen i högst sex månader om

   a) det finns uppgifter i en rapport från ett nationellt revisionsorgan eller ett gemenskapsrevisionsorgan som tyder på betydande brister i hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar,
   b) den delegerade utanordnaren måste genomföra ytterligare kontroller efter att tagit del av uppgifter som gjort honom uppmärksam på att utgifter i en attesterad utgiftsredogörelse har samband med en allvarlig oegentlighet som inte har korrigerats,

2.  Medlemsstaten och den ansvariga myndigheten skall omedelbart underrättas om skälen till den innehållna betalningen. Utbetalningen skall innehållas till dess att nödvändiga åtgärder har vidtagits av medlemsstaten.

Artikel 42

Inställda utbetalningar

1.  Kommissionen får helt eller delvis ställa in betalningen av förhandsfinansiering eller slutbetalning

   a) om det finns allvarliga brister i programmets förvaltnings- och kontrollsystem som påverkar tillförlitligheten i förfarandet för attestering av utbetalningar och för vilka korrigerande åtgärder inte har vidtagits, eller,
   b) b) om utgifterna i en attesterad utgiftsredogörelse har samband med en allvarlig oegentlighet som inte rättats till, eller
   c) c) om en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artiklarna 31 och 32.

2.  Kommissionen får besluta om att avbryta utbetalningar av förhandsfinansiering eller slutbetalning efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att inom tre månader inkomma med sina synpunkter.

3.  De betalningar av förhandsfinansiering och slutbetalning som avbrutits skall återupptas när kommissionen anser att medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävs.

4.  Om medlemsstaten inte vidtar nödvändiga åtgärder får kommissionen fatta beslut om att helt eller delvis dra in gemenskapens bidrag till det årliga programmet enligt artikel 46.

Artikel 43

Arkivering av dokument

Utan att det påverkar bestämmelserna om statligt stöd i artikel 87 i fördraget skall den ansvariga myndigheten se till att alla verifikationer som gäller utgifter och revisioner av de berörda programmen hålls tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten under en period av fem år efter det att programmen har avslutats i enlighet med artikel 40.1.

Denna period skall avbrytas vid rättsliga förfaranden eller på vederbörligt motiverad begäran från kommissionen.

Dokumenten skall sparas antingen i original eller i versioner som intygats överensstämma med originalen på allmänt erkända databärare.

KAPITEL VIII

FINANSIELLA KORRIGERINGAR

Artikel 44

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.  Medlemsstaterna skall ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oegentligheter och agera vid konstaterande av betydande ändringar som påverkar sättet och förutsättningarna för genomförandet eller kontrollen av program och genomföra de nödvändiga finansiella korrigeringarna

2.  Medlemsstaterna skall göra de finansiella korrigeringar som krävs när enskilda eller systemiska oegentligheter upptäckts i åtgärder eller årliga program.

Medlemsstaternas korrigeringar skall bestå i att gemenskapsbidraget helt eller delvis dras in och i tillämpliga fall återkrävs. Dröjsmålsränta skall betalas enligt den procentsats som anges i artikel 47.2, om beloppet inte återbetalats inom den tidsfrist som fastställts av den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna skall ta hänsyn till oegentligheternas art och allvar och till den ekonomiska förlusten för fonden.

3.  Vid systemiska oegentligheter skall den berörda medlemsstaten utvidga sina utredningar till att omfatta samtliga insatser som kan vara berörda.

4.  Medlemsstaterna skall i den slutrapport om genomförandet av det årliga programmet som avses i artikel 51 a inkludera en förteckning över de förfaranden för indragning av stöd som inletts för det berörda årliga programmet.

Artikel 45

Kommissionens revision och finansiella korrigeringar

1.  Utan att det påverkar revisionsrättens befogenheter eller de kontroller som utförs av medlemsstaterna i enlighet med nationella lagar och andra författningar, får kommissionens tjänstemän eller behöriga företrädare för kommissionen med minst tre arbetsdagars varsel utföra kontroller på plats, inklusive stickprovskontroller, beträffande åtgärder som finansieras av fonden samt av förvaltnings- och kontrollsystem. Kommissionen skall underrätta den berörda medlemsstaten för att få all hjälp som behövs. Tjänstemän eller behöriga företrädare från den berörda medlemsstaten får delta i kontrollerna.

Kommissionen får begära att den berörda medlemsstaten utför en kontroll på plats för att kontrollera korrektheten i en eller flera transaktioner. Tjänstemän eller andra företrädare för kommissionen får delta i dessa kontroller.

2.  Om kommissionen, efter att ha slutfört de nödvändiga kontrollerna, finner att en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 31, skall den ställa in utbetalningen av förhandsfinansieringen eller slutbetalningen enligt artikel 42.

Artikel 46

Kriterier för korrigeringarna

1.  Kommissionen får göra finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis dra in gemenskapens bidrag till ett årligt program om den efter nödvändig granskning kommer fram till följande:

   a) Programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister vilket har äventyrat det redan utbetalade gemenskapsstödet.
   b) Det finns utgifter i en attesterad utgiftsredogörelse som inte är korrekta och som inte har korrigerats av medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.
   c) En medlemsstat har inte fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 31 innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

Kommissionen skall fatta sitt beslut med hänsyn till medlemsstatens eventuella synpunkter.

2.  Kommissionen skall basera sina finansiella korrigeringar på konstaterade enskilda fall av oegentligheter och ta hänsyn till om det gäller systemiska oegentligheter när den avgör huruvida en korrigering med fast belopp eller en extrapolerad korrigering skall tillämpas. Om oegentligheten har samband med en utgiftsredogörelse för vilken en rimlig garanti tidigare avgetts av revisionsmyndigheten i enlighet med artikel 30.3 b kommer det att förmodas att det gäller ett systemiskt problem vilket leder till en korrigering med fast belopp eller en extrapolerad korrigering såvida medlemsstaten inte inom tre månader kan motbevisa detta antagande.

3.  Kommissionen skall när den beslutar med vilket belopp korrigeringen skall göras ta hänsyn till oegentlighetens omfattning och till de finansiella effekterna av bristerna i de berörda årliga programmen.

4.  Om kommissionen grundar sin ståndpunkt på uppgifter från externa revisorer, skall den dra sina egna slutsatser beträffande de ekonomiska följderna efter att ha granskat de åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit enligt artikel 32, rapporter om anmälda oegentligheter samt eventuella svar från medlemsstaten.

Artikel 47

Återbetalning

1.  Alla återbetalningar till Europeiska unionens allmänna budget skall göras före den förfallodag som anges i det återbetalningskrav som upprättas i enlighet med artikel 72 i budgetförordningen. Denna förfallodag skall vara den sista dagen i den andra månaden som följer efter det att betalningskravet utfärdades.

2.  Varje försening av en återbetalning skall leda till att dröjsmålsränta tas ut från och med förfallodagen till och med den dag då betalning sker. Räntan skall beräknas enligt den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina större refinansieringstransaktioner och som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning; den räntesats som skall användas är den som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller, plus tre och en halv procentenheter.

Artikel 48

Medlemsstaternas skyldigheter

Kommissionens beslut om finansiell korrigering påverkar inte medlemsstatens skyldighet att genomföra återvinning enligt artikel 44.

KAPITEL IX

ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH RAPPORTER

Artikel 49

Övervakning och utvärdering

1.  Kommissionen skall regelbundet övervaka fonden i samarbete med medlemsstaterna.

2.  Kommissionen skall tillsammans med medlemsstaterna utvärdera fonden med avseende på hur relevanta, effektiva och verkningsfulla åtgärderna har varit i förhållande till det allmänna mål som avses i artikel 2, i samband med utarbetandet av den rapport som avses i artikel 50.3.

3.  Kommissionen skall också beakta komplementariteten mellan åtgärder genomförda inom fondens ram och åtgärder genomförda i enlighet med gemenskapens övriga berörda politik, instrument och initiativ.

Artikel 50

Rapporteringsskyldighet

1.  Den ansvariga myndigheten i varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för att följa upp och utvärdera insatserna.

För detta ändamål skall de överenskommelser och kontrakt som den ansvariga myndigheten ingår med de organisationer som ansvarar för genomförandet av åtgärderna innehålla en skyldighet att regelbundet lämna in detaljerade redogörelser för hur långt man kommit i genomförandet och förverkligandet av de uppsatta målen, och dessa redogörelser skall ligga till grund för läges- respektive slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet.

2.  Medlemsstaten skall senast den 30 juni 2012 för perioden 2008–2010 och den 30 juni 2015 för perioden 2011–2013 till kommissionen lämna en utvärdering av resultaten och effekterna av de insatser som medfinansierats av fonden.

3.  Senast den 31 december 2012 för perioden 2008–2010 respektive den 31 december 2015 för perioden 2011–2013 skall kommissionen förelägga Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén en rapport med en efterhandsbedömning.

Artikel 51

Slutrapport om genomförandet av det årliga programmet

1.  En klar överblick över genomförandet av programmet kräver att slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet innehåller följande uppgifter:

   a) Hur det årliga programmet genomförts med avseende på finansiering och verksamhet.
   b) Hur långt man kommit i genomförandet av det fleråriga programmet och av prioriteringarna i förhållande till dess särskilda, verifierbara mål, med kvantifiering, om och när detta är möjligt, av indikatorerna.
  c) Vilka åtgärder som har vidtagits av den ansvariga myndigheten i syfte att säkerställa genomförandets kvalitet och effektivitet, särskilt följande:
   i) Åtgärder för övervakning och utvärdering, inbegripet åtgärder för insamling av uppgifter.
   ii) En sammanfattning av de problem av betydelse som uppstått vid genomförandet av det operativa programmet och de åtgärder som vidtagits.
   iii) Användning av tekniskt stöd.
   d) De åtgärder som vidtagits för att informera om och ge offentlighet åt de årliga och de fleråriga programmen.

2.  Rapporten skall anses godtagbar om den innehåller samtliga uppgifter som förtecknas i punkt 1. Kommissionen skall, inom två månader efter att ha mottagit alla uppgifter som avses i punkt 1, fatta beslut om innehållet i rapporten från den ansvariga myndigheten vilket skall meddelas medlemsstaterna. Om kommissionen inte yttrar sig inom den fastställda tiden skall rapporten anses vara godkänd.

KAPITEL X

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 52

Kommitté

1.  Kommissionen skall biträdas av den gemensamma kommittén "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" som inrättas genom beslut nr …/2007/EG(21).

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.  När det hänvisas till denna punkt skall artikel 5a.1–5a.4 och 5a.5 b samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

De tidsfrister som fastställs i artikel 5a (3c), (4b) och (4e) i beslut 1999/468/EG skall vara sex veckor.

Artikel 53

Översyn

Europaparlamentet och rådet skall på förslag av kommissionen göra en översyn av detta beslut senast den 30 juni 2013.

Artikel 54

Övergångsbestämmelser

1.  1 Detta beslut skall inte påverka vare sig fullföljande eller ändring, inklusive hel eller partiell indragning, av stöd som har godkänts av kommissionen på grundval av beslut 2004/904/EG eller annan lagstiftning som är tillämplig på det stödet den 31 december 2007.

2.  När beslut antas om medfinansiering inom ramen för fonden skall kommissionen ta hänsyn till åtgärder som antagits på grundval av beslut 2004/904/EG innan … (22)och som har ekonomiska återverkningar under den period som omfattas av medfinansieringen.

3.  Belopp som anslagits till medfinansiering, som kommissionen godkänt mellan den 1 januari 2005 och den 31 december 2007 och för vilka kommissionen inte har mottagit de handlingar som krävs för att avsluta programmen senast den dag då slutrapporten skall vara inlämnad, skall automatiskt återtas av kommissionen senast den 31 december 2010, och felaktigt utbetalade belopp skall återbetalas.

Belopp som avser insatser eller program som har skjutits upp till följd av rättsliga förfaranden eller administrativa överklaganden med uppskjutande verkan skall inte beaktas vid beräkningen av det belopp som automatiskt skall återtas.

4.  Medlemsstaterna skall senast den 30 juni 2009 till kommissionen överlämna en utvärderingsrapport om resultatet och effekterna av de åtgärder som medfinansierats genom fonden under perioden 2005–2007.

5.  Kommissionen skall senast den 31 december 2009 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén överlämna en rapport om uppnådda resultat och om kvalitativa och kvantitativa aspekter på fondens genomförande under perioden 2005−2007.

Artikel 55

Upphävande

Beslut 2004/904/EG skall upphöra att gälla från och med den 1 januari 2008.

Artikel 56

Ikraftträdande och tillämpning

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 januari 2008, med undantag av artiklarna 13, 17, 18, 20, 23, 25, artikel 31.2, artikel 31.5, artikel 32, artikel 35.4 och artikel 52 som skall tillämpas från och med den ... (23).

Artikel 57

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdat i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT C 88, 11.4.2006, s. 15.
(3) EUT C 115, 16.5.2006, s. 47.
(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 december 2006.
(5) EGT L 252, 6.10.2000, s. 12.
(6) EUT L 381, 28.12.2004, s. 52.
(7) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(8) EUT ...
(9)* EUT: var vänlig för in nummer, datum och EUT-uppgifter för detta beslut.
(10) EUT ...
(11) EUT ...
(12) EUT L 304, 30.9.2004, s. 12.
(13) EUT L 212, 7.8.2001, s. 12.
(14) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).
(15) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut nr 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(16) EUT L 396, 31.12.2004, s. 45.
(17)* EUT: Var vänlig för in numret på det första beslut som avses i skäl 13 (fonden för de yttre gränserna).
(18)** EUT: Var vänlig för in numret på det andra beslut som avses i skäl 13 (Europeiska återvändandefonden).
(19)*** EUT: Var vänlig för in numret på det tredje beslut som avses i skäl 13 (Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare).
(20)* EUT: var vänlig för in numren på de tre beslut som avses i skäl 13.
(21)* EUT: Var vänlig för in numret på det första beslut som avses i skäl 13 (fonden för de yttre gränserna).
(22)* Den tidpunkt då detta beslut träder i kraft.
(23)* Den tidpunkt då detta beslut träder i kraft.


Krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov ***I
PDF 210kWORD 52k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 417/2002 om ett påskyndat införande av krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 2978/94 (KOM(2006)0111 – C6-0104/2006 – 2006/0046(COD))
P6_TA(2006)0582A6-0417/2006

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2006)0111)(1),

–   med beaktande av artiklarna 251.2 och 80.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0104/2006),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A6-0417/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2007 om ändring av förordning (EG) nr 417/2002 om ett påskyndat införande av krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov

P6_TC1-COD(2006)0046


(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 80.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(3), och

av följande skäl:

(1)  I förordning (EG) nr 417/2002(4) föreskrivs ett påskyndat införande av de krav på dubbelskrov eller likvärdig konstruktion för oljetankfartyg med enkelskrov som fastställs i 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg, ändrad genom 1978 års protokoll till denna (MARPOL 73/78); syftet är att minska riskerna för oavsiktliga utsläpp av olja i europeiska vatten.

(2)  Förordning (EG) nr 417/2002 införde bestämmelser som förbjuder transport av tunga oljor i oljetankfartyg med enkelskrov till eller från hamnar i Europeiska unionen.

(3)  Efter en åtgärd från medlemsstaternas och kommissionens sida i Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har detta förbud införts på global nivå genom en ändring av bilaga I till MARPOL 73/78.

(4)  Punkterna 5, 6 och 7 i regel 13H i bilaga I till MARPOL 73/78, som avser förbud mot transport av tunga oljor i oljetankfartyg med enkelskrov, medger möjlighet till undantag från tillämpningen av vissa bestämmelser i regel 13H. Europeiska rådets italienska ordförandeskap har på Europeiska unionens vägnar gjort ett uttalande, som återges i en officiell rapport från IMO:s kommitté för skydd av den marina miljön (MEPC 50) och som är ett politiskt åtagande att inte utnyttja dessa undantag.

(5)  I enlighet med förordning (EG) nr 417/2002 kan ett fartyg som för en medlemsstats flagg utnyttja undantagen från regel 13H, om det inte går i trafik till hamnar eller offshore-terminaler till havs som omfattas av en medlemsstats behörighet, och ändå uppfylla förordningens krav.

(6)  Förordning (EG) nr 417/2002 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Artikel 4.3 i förordning (EG) nr 417/2002 skall ersättas med följande:

"

3.  Inget oljetankfartyg som transporterar tunga oljor skall tillåtas att föra en medlemsstats flagg, med mindre fartyget har dubbelskrov.

Inget oljetankfartyg som transporterar tunga oljor, oberoende av flagg, skall tillåtas anlöpa eller lämna hamnar, offshore-terminaler eller ankringsplatser som omfattas av en medlemsstats behörighet, med mindre oljetankfartyget har dubbelskrov.

"

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT C 318, 23.12.2006, s. 229.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 december 2006.
(4) EGT L 64, 7.3.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 2172/2004 (EUT L 371, 18.12.2004, s. 26).


Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare*
PDF 487kWORD 264k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" (KOM(2005)0123 – C6-0238/2005 – 2005/0048(CNS))
P6_TA(2006)0583A6-0419/2006

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0123)(1),

–   med beaktande av artikel 63.3 a i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0238/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0419/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt som fogats till denna lagstiftningsresolution.

BILAGA

2005/0048(CNS)

Ändrat förslag till rådets beslut om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.3 a,

med beaktande av kommissionens förslag(2),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(3),

av följande skäl:

(1)  För att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa föreskrivs i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen dels åtgärder för att säkerställa den fria rörligheten för personer, tillsammans med stödåtgärder avseende kontroller vid yttre gränser, asyl och invandring, dels andra åtgärder som rör asyl, invandring och skydd av rättigheter för tredjelandsmedborgare.

(2)  Vid det särskilda mötet i Tammerfors den 15–16 oktober 1999 uttalade Europeiska rådet att Europeiska unionen måste säkerställa en rättvis behandling av tredjelandsmedborgare i som lagligen vistas på medlemsstaternas territorium. En mer kraftfull integrationspolitik bör syfta till att ge dem rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med EU-medborgarnas. Den bör också stärka icke-diskriminering i det ekonomiska och sociala livet och i kulturlivet och utarbeta åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet.

(3)  Att integrera tredjelandsmedborgare i medlemsstaterna är grundläggande för att främja den ekonomiska och sociala sammanhållningen, ett av gemenskapens grundläggande mål enligt fördraget. Med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, är emellertid detta instrument, när det gäller medfinansiering av konkreta åtgärder till stöd för integrationsprocessen, primärt inriktat på nyanlända tredjelandsmedborgare.

(4)  I Haagprogrammet av den 4–5 november 2004 framhåller Europeiska rådet att det är väsentligt att utveckla en effektiv politik för att nå stabilitet och sammanhållning i medlemsstaterna. Rådet uppmanar till bättre samordning av nationell integrationspolitik på grundval av en gemensam ram och uppmanar medlemsstaterna, rådet och kommissionen att främja det strukturella utbytet av erfarenheter och information om integration.

(5)  Enligt uppmaningen i Haagprogrammet fastställde Europeiska unionens råd och företrädarna för medlemsstaternas regeringar den 19 november 2004 gemensamma grundprinciper för en integrationspolitik för invandrare inom Europeiska unionen. De gemensamma grundprinciperna hjälper medlemsstaterna att utarbeta sin integrationspolitik eftersom de ger tankeväckande vägledande grundprinciper som kan användas som måttstock för att bedöma och utvärdera de egna insatserna.

(6)  De gemensamma grundprinciperna är ett komplement till och samverkar till fullo med gemenskapens rättsliga instrument om inresa och vistelse för lagligen bosatta tredjelandsmedborgare, familjeåterförening och varaktigt bosatta, samt annan befintlig lagstiftning, inklusive lagstiftning om jämställdhet mellan kvinnor och män, icke-diskriminering och social integration.

(7)  Rådet erinrar om kommissionens meddelande av den 1 september 2005 om en gemensam agenda för integration och en ram för integration av tredjelandsmedborgare inom Europeiska unionen samt rådets slutsatser av den 1–2 december 2005 om en gemensam agenda för integration. Rådet understryker behovet av att förstärka medlemsstaternas integrationspolitik och erkänner vikten av att det fastställs en ram på gemenskapsnivå för integration av lagligen bosatta tredjelandsmedborgare när det gäller alla aspekter av samhället och i synnerhet konkreta åtgärder för att genomföra de gemensamma grundprinciperna.

(8)  En enskild medlemsstats misslyckande med att utveckla och genomföra integrationspolitik kan på olika sätt få negativa konsekvenser för andra medlemsstater och för Europeiska unionen.

(9)  För att stödja integrationsprogrammen införde budgetmyndigheten särskilda bestämmelser i Europeiska gemenskapernas allmänna budget från 2003 till 2006 för att finansiera pilotprojekt och förberedande åtgärder på integrationsområdet (INTI).

   10) utgår
  

Mot bakgrund av INTI och med hänvisning till kommissionens meddelande om invandring, integration och sysselsättning samt den första årsrapporten om migration och integration, anses det vara nödvändigt att från och med 2007 förse gemenskapen med ett särskilt instrument i syfte att bidra till medlemsstaternas insatser för att utveckla och genomföra en integrationspolitik som gör det möjligt för tredjelandsmedborgare med olika kulturell, religiös, språklig och etnisk tillhörighet att uppfylla villkoren för bosättning och som underlättar deras integration i de europeiska samhällena, i enlighet med de gemensamma grundprinciperna och på ett sätt som kompletterar Europeiska socialfonden.

(12)  För att säkerställa enhetlighet i gemenskapens arbete med att integrera tredjelandsmedborgare bör de åtgärder som finansieras genom detta instrument vara specifika och komplettera de åtgärder som finansieras genom Europeiska socialfonden och Europeiska flyktingfonden. Det kommer i samband med detta att utarbetas särskilda system för gemensam programplanering för att säkerställa enhetlighet mellan gemenskapens åtgärder för att integrera tredjelandsmedborgare genom Europeiska socialfonden respektive genom detta instrument.

(13)  Eftersom det här instrumentet och Europeiska socialfonden omfattas av förvaltning tillsammans med medlemsstaterna behövs även nationella system för att genomförandet skall bli enhetligt. Därför bör det krävas att de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för genomförandet av det här instrumentet fastställer samarbets- och samordningsrutiner med medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter för Europeiska socialfonden och Europeiska flyktingfonden och ser till att åtgärder som får stöd från den här fonden är specifika och kompletterar åtgärder som får stöd från Europeiska socialfonden och Europeiska flyktingfonden.

(14)  Det här instrumentet har utformats som en del av ett sammanhängande ramverk vilket består av det här beslutet, Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008–2013, Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska fonden för de yttre gränserna för perioden 2007–2013 samt Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden 2008–2013, och som syftar till en rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vad gäller de ekonomiska effekterna av införandet av integrerad förvaltning av unionens yttre gränser och genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik enligt avdelning IV i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

(14a) Detta instrument bör primärt, när det gäller medfinansiering av konkreta åtgärder till stöd för integrationsprocessen för tredjelandsmedborgare i medlemsstaterna, inriktas på åtgärder för nyanlända tredjelandsmedborgare. Det får i detta avseende hänvisas till rådets direktiv 2003/109/EG där det anges ett krav på fem års laglig bosättning som en tredjelandsmedborgare måste uppfylla för att få rätt till ställning som varaktigt bosatt.

(14b) Detta instrument bör även stödja medlemsstaterna när det gäller att höja deras kapacitet att allmänt utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera alla strategier, all politik och alla åtgärder för integration av tredjelandsmedborgare samt främja informationsutbyte, bästa metoder och samarbetet inom och mellan medlemsstaterna för att bidra till att höja denna kapacitet.

(15)  Stöd från fonden kommer att bli mer effektivt och målinriktat om medfinansieringen av stödberättigande åtgärder bygger på en strategisk flerårig programplanering som utarbetas av varje medlemsstat i samråd med kommissionen.

(16)  På grundval av de strategiska riktlinjer som antagits av kommissionen bör varje medlemsstat utarbeta ett flerårigt programplaneringsdokument med beaktande av sin specifika situation och sina specifika behov, och fastställa sin utvecklingsstrategi som bör utgöra ramen för att förbereda genomförandet av de åtgärder som förtecknas i de årliga programmen.

   17) utgår
   18) utgår

(19)  Beträffande förvaltning tillsammans med medlemsstaterna enligt artikel 53.1 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(4) bör villkoren för att kommissionen skall kunna utöva sitt ansvar när det gäller genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget fastställas och skyldigheterna i samband med medlemsstaternas samarbete klargöras. Genom tillämpningen av dessa villkor bör kommissionen kunna försäkra sig om att medlemsstaterna använder fonden på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med principen om en sund ekonomisk förvaltning i den mening som avses i artikel 27 och artikel 48.2 i budgetförordningen.

   20) utgår

(21)  Objektiva kriterier bör fastställas för anslagsfördelningen till medlemsstaterna. Dessa kriterier bör ta hänsyn till hur många tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i medlemsstaterna och det sammanlagda antalet nya inresor som beviljats tredjelandsmedborgare under en viss referensperiod.

   22) utgår

(23)  Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem. Därför är det nödvändigt att fastställa generella principer och nödvändiga funktioner som alla program måste uppfylla.

   24) utgår

(25)  I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har medlemsstaterna huvudansvaret för genomförandet och kontrollen av insatserna.

(26)  Medlemsstaternas skyldigheter när det gäller förvaltnings- och kontrollsystem, attestering av utgifter samt förebyggande, upptäckande och korrigering av oegentligheter och överträdelser av gemenskapslagstiftningen bör fastställas för att säkerställa ett effektivt och korrekt genomförande av deras fleråriga och årliga program. När det gäller förvaltning och kontroll är det särskilt viktigt att fastställa formerna för hur medlemsstaterna skall säkerställa att systemen har införts och fungerar tillfredsställande.

(27)  Utan att det påverkar kommissionens befogenheter när det gäller finansiell kontroll bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen på detta område uppmuntras.

   28) utgår

(29)  Effektiviteten hos och verkningarna av de åtgärder som stöds av detta instrument beror också på utvärderingen av dessa. Medlemsstaternas och kommissionens befogenheter i detta avseende samt närmare föreskrifter som garanterar utvärderingens tillförlitlighet bör fastställas.

(30)  Åtgärderna bör utvärderas så att deras verkan kan ses över och bedömas efter halva tiden. Utvärderingen bör integreras i uppföljningen av åtgärderna.

(31)  Ett finansiellt referensbelopp i den mening som avses i punkt 38 i Interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(5) har införts i beslutet för programmets hela löptid, utan att det därigenom påverkar budgetmyndighetens befogenheter såsom de anges i fördraget.

(31A) Med tanke på betydelsen av att gemenskapsfinansiering synliggörs bör kommissionen tillhandahålla vägledning för att se till att varje myndighet, icke-statlig organisation, internationell organisation eller annat organ som får anslag från denna fond regelrätt publicerar vilket stöd som mottagits, med beaktande av praxis för andra instrument under delad förvaltning, såsom strukturfonderna.

(32)  Eftersom målet för den föreslagna åtgärden, nämligen att inom ramen för de gemensamma grundprinciperna främja tredjelandsmedborgares integration i de mottagande medlemsstaternas samhällen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och det därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(33)  De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999, ändrat genom rådets beslut 2006/512/EG av den 17 juli 2006(6) om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. Genomförandeåtgärderna kommer att omfattas av ett förfarande med förvaltningskommitté, vilket kan vara lämpligare i vissa fall för att öka effektiviteten.

(33A) För att säkerställa att fonden genomförs i tid bör detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2007.

(34)  I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, som fogas till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar inte Danmark i antagandet av detta beslut, som varken är bindande för eller tillämpligt i Danmark.

(35)  I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, som fogas till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, har Irland genom en skrivelse av den 6 september 2005 meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(36)  I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, som fogas till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, har Förenade kungariket genom en skrivelse av den 27 oktober 2005 meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har lämnat ett yttrande(7).

Regionkommittén har lämnat ett yttrande(8).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, MÅL OCH ÅTGÄRDER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.  Genom detta beslut inrättas Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (nedan kallad "fonden") för perioden från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013 som en del av en enhetlig ram som även inbegriper Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008–2013, Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska fonden för de yttre gränserna för perioden 2007–2013 samt Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden 2008–2013, för att bidra till att stärka området för frihet, säkerhet och rättvisa och tillämpning av principen om solidaritet mellan medlemsstaterna.

I detta beslut fastställs de mål som fonden skall bidra till, hur den skall genomföras, vilka finansiella medel som står till förfogande och enligt vilka kriterier de tillgängliga medlen skall fördelas.

I beslutet fastställs fondens förvaltningsregler som bland annat omfattar regler för finansiell förvaltning, övervakning och kontroll, och som bygger på delat ansvar mellan kommissionen och medlemsstaterna.

2.  Tredjelandsmedborgare som befinner sig på ett tredjelands territorium och som uppfyller särskilda bestämmelser och/eller krav i nationell lag före avresan, inklusive krav på förmågan att integrera sig i denna medlemsstat, skall omfattas av tillämpningsområdet för detta beslut.

3.  Tredjelandsmedborgare som har ansökt om asyl och för vilka det ännu inte har fattats något slutligt beslut eller som har flyktingstatus eller status som skyddsbehövande i övrigt eller som uppfyller kraven för att betecknas som flykting eller som skyddsbehövande i övrigt i enlighet med rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004, skall inte omfattas av tillämpningsområdet för detta beslut.

4.  Med tredjelandsmedborgare avses personer som inte är unionsmedborgare i den mening som avses i artikel 17.1 i fördraget.

Artikel 2

Det allmänna målet för fonden

1.  Fondens allmänna mål är att stödja medlemsstaternas insatser för att göra det möjligt för tredjelandsmedborgare med olika ekonomisk, social, kulturell, religiös, språklig och etnisk bakgrund att uppfylla villkoren för bosättning samt att underlätta deras integration i europeiska samhällen.

Fonden skall huvudsakligen inriktas på åtgärder för integration av nyanlända tredjelandsmedborgare.

2.  För att främja det mål som avses i punkt 1 skall fonden bidra till utvecklingen och genomförandet av nationella integrationsstrategier för tredjelandsmedborgare […] när det gäller alla aspekter av samhället särskilt med beaktande av principen om att integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt tillmötesgående mellan alla invandrare och invånare i medlemsstaterna.

3.  På initiativ från medlemsstaterna eller kommissionen skall fonden bidra till att finansiera tekniskt stöd.

Artikel 3

Särskilda mål

Fonden skall bidra till att följande särskilda mål uppnås:

   a) Förenkla utvecklingen och genomförandet av inreseförfaranden som avser och som stöder integrationsprocessen för tredjelandsmedborgare.
   b) Utveckla och genomföra integrationsprocessen för nyligen anlända tredjelandsmedborgare i medlemsstaterna.
   c) Öka medlemsstaternas förmåga att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera politiken och åtgärderna för att integrera tredjelandsmedborgare.
   d) Utbyta information och bästa metoder samt samarbeta inom och mellan medlemsstaterna för att utveckla, genomföra, övervaka och utvärdera politiken och åtgärderna för att integrera tredjelandsmedborgare.

Artikel 4

Stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna

1.  I fråga om det mål som avses i artikel 3 a skall fonden stödja åtgärder i medlemsstaterna som

   a) underlättar för medlemsstaterna att utveckla och genomföra inreseförfaranden, bl.a. genom stöd till diskussioner mellan berörda aktörer, expertrådgivning eller utbyte av information om metoder där man inriktar sig på vissa nationaliteter eller kategorier av tredjelandsmedborgare,
   b) gör inreseförfarandena mer effektiva och tillgängliga för tredjelandsmedborgare, bl.a. genom användarvänlig informations- och kommunikationsteknik, informationskampanjer och urvalsförfaranden,
   c) bättre förbereder tredjelandsmedborgare för integrationen i värdlandet genom förberedelser före inresan som gör det möjligt för dem att skaffa sig den kunskap och de färdigheter som krävs för att kunna integrera sig, t.ex. via yrkesutbildning, informationspaket, omfattande medborgarfostran och språkundervisning i ursprungslandet.

2.  I fråga om det mål som avses i artikel 3 b skall fonden stödja åtgärder i medlemsstaterna för att

   a) inrätta program och åtgärder i syfte att bekanta nyligen anlända tredjelandsmedborgare med värdlandet och ge dem grundläggande kunskaper om värdlandets språk, historia, institutioner, socioekonomiska särdrag, kulturliv samt grundläggande normer och värderingar och komplettera sådana befintliga program och åtgärder,
   b) utveckla och förbättra, på såväl lokal som regional nivå, sådana programs och åtgärders kvalitet, med särskild betoning på medborgarfostran,
   c) förstärka sådana programs och åtgärders förmåga att nå ut till särskilda grupper, t.ex. familjemedlemmar till personer som omfattas av inreseförfaranden, barn, kvinnor, äldre, analfabeter eller personer med funktionshinder,
   d) öka sådana programs och åtgärders flexibilitet, särskilt genom deltidskurser, snabbutbildningar, distansundervisning eller e-lärande eller liknande så att tredjelandsmedborgarna kan fullfölja programmen och åtgärderna samtidigt som de arbetar eller studerar,
   e) utveckla och genomföra sådana program eller åtgärder med inriktning på unga tredjelandsmedborgare, med särskilda sociala och kulturella utmaningar när det gäller identitetsfrågor,
   f) utveckla sådana program eller åtgärder som främjar mottagning och stöder integrationsprocessen för högt kvalificerade och kvalificerade tredjelandsmedborgare.

3.  I fråga om de mål som avses i artikel 3 c och 3 d skall fonden stödja åtgärder i och mellan medlemsstaterna som

   a) förbättrar tillgången till offentliga och privata varor och tjänster för tredjelandsmedborgare, bl.a. genom förmedlingstjänster, tolkning och översättning och genom en ökning av personalens förmåga att hantera kontakter med andra kulturer,
   b) bygger hållbara organisationsstrukturer för integration och mångfaldshantering, främjar varaktigt och uthålligt deltagande i det medborgerliga och kulturella samhällslivet och utvecklar samarbetsformer mellan olika berörda aktörer för att tjänstemän på olika nivåer snabbt skall kunna informeras om erfarenheter och praxis på annat håll och om möjligt samordna resurser,
   c) utveckla och genomföra interkulturell utbildning, kapacitetsuppbyggnad och mångfaldshantering, personalutbildning hos offentliga och privata serviceorgan, inklusive utbildningsinstitut,
   d) stärker kapaciteten att samordna, genomföra, övervaka och utvärdera nationella integrationsstrategier för tredjelandsmedborgare på olika nivåer och avdelningar inom förvaltningen,
   e) bidrar till utvärderingen av inreseförfaranden eller de program och åtgärder som avses i punkt 2 genom stöd till representativa enkäter bland tredjelandsmedborgare som deltagit i sådana program och/eller bland berörda aktörer, t.ex. företag, icke-statliga organisationer samt regionala eller lokala myndigheter,
   f) inför och genomför system för att samla in och analysera information om behoven hos olika kategorier av tredjelandsmedborgare på lokal eller regional nivå genom samråd med tredjelandsmedborgare och informationsutbyte mellan aktörer samt genom enkäter hos invandrargrupper om hur behoven bäst kan tillgodoses,
   g) bidrar till den dubbelriktade process som ligger till grund för integrationspolitiken genom att inrätta plattformar för samråd med tredjelandsmedborgare, informationsutbyte mellan olika aktörer samt dialog mellan olika kulturer, trosinriktningar och religioner, mellan olika grupper och/eller mellan olika grupper och politiska beslutsfattare,
   h) utvecklar indikatorer och riktmärken för att mäta framstegen nationellt,
   i) utvecklar högkvalitativa övervakningsinstrument och utvärderingssystem för integrationspolitik och -åtgärder,
   j) ökar acceptansen för migration i de mottagande samhällena samt acceptansen för integrationsåtgärder genom upplysningskampanjer, särskilt i media.

Artikel 5

Åtgärder av intresse för gemenskapen

1.  På kommissionens initiativ får högst 7 % av fondens tillgängliga medel användas för att finansiera gränsöverskridande åtgärder eller åtgärder av intresse för hela gemenskapen (gemenskapsåtgärder) när det gäller invandring och integrationspolitik.

2.  För att berättiga till stöd skall gemenskapsåtgärderna särskilt uppfylla följande krav:

   a) De skall främja gemenskapssamarbete i genomförandet av gemenskapslagstiftningen och god praxis när det gäller invandring samt genomförandet av god praxis när det gäller integration.
   b) De skall stödja inrättandet av nätverk för gränsöverskridande samarbete och pilotprojekt som grundas på gränsöverskridande partnerskap mellan organ i minst två medlemsstater och som utformats för att stimulera till innovation, underlätta utbyte av erfarenheter och god praxis samt höja kvaliteten i integrationspolitiken.
   c) De skall stödja gränsöverskridande kampanjer för att höja allmänhetens medvetenhet om frågorna.
   d) De skall stödja undersökningar, spridning och utbyte av information om bästa praxis och andra aspekter av invandrings- och integrationspolitiken, bland annat om användning av den modernaste tekniken.
   e) De skall stödja pilotprojekt och studier för att undersöka möjligheten till nya former av gemenskapssamarbete och gemenskapslagstiftning i fråga om invandring.
   f) De skall stödja medlemsstaternas utveckling och tillämpning av gemensamma statistiska redskap, metoder och indikatorer för att utvärdera utvecklingen av politik på området för invandring och integration.

3.  Det årliga arbetsprogrammet, i vilket prioriteringar fastställs för gemenskapens åtgärder, skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 51.2.

Artikel 6

[Målgrupper]

utgår

KAPITEL II

PRINCIPER FÖR STÖD

Artikel 7

Komplementaritet, överensstämmelse och förenlighet

1.  Fonden skall ge stöd som kompletterar nationella, regionala och lokala åtgärder och som gör att gemenskapens prioriteringar integreras i åtgärderna.

För att särskilt säkerställa enhetlighet i gemenskapens arbete med att integrera tredjelandsmedborgare skall de åtgärder som finansieras genom detta instrument vara specifika och komplettera de åtgärder som finansieras genom Europeiska socialfonden och Europeiska flyktingfonden.

2.  Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att stödet från fonden och från medlemsstaterna överensstämmer med gemenskapens verksamhet, politik och prioriteringar. Denna överensstämmelse skall särskilt anges i det fleråriga program som avses i artikel 18.

3.  Insatser som finansieras av fonden skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget och i rättsakter som antagits i enlighet med dessa.

Artikel 8

Programplanering

1.  Fondens mål skall uppnås inom ramen för en flerårig programperiod (2007–2013) som skall ses över efter halva tiden i enlighet med artikel 21a. Den fleråriga programplaneringen skall omfatta prioriteringar och ett förfarande för förvaltning, beslutsfattande, revision och attestering.

2.  De fleråriga program som har godkänts av kommissionen skall genomföras med hjälp av årliga program.

Artikel 9

Insatser enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

1.  Genomförandet av de fleråriga och årliga program som avses i artiklarna 19 och 21 faller under medlemsstaternas ansvar på lämplig territoriell nivå i enlighet med den enskilda medlemsstatens eget institutionella system. Ansvaret skall utövas i enlighet med detta beslut.

2.  De resurser som kommissionen och medlemsstaterna använder skall variera beroende på gemenskapsstödets omfattning med hänsyn till revisionsbestämmelserna. Samma variation skall också tillämpas på bestämmelser om utvärdering och rapporter om fleråriga och årliga program.

Artikel 10

Genomförande

1.  Den gemenskapsbudget som avsatts till fonden skall genomföras i enlighet med artikel 53.1 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, med undantag av de gemenskapsåtgärder som avses i artikel 5 och det tekniska stöd som avses i artikel 16. Medlemsstaterna och kommissionen skall se till att principerna för en sund ekonomisk förvaltning efterlevs.

2.  Kommissionen skall utöva sitt ansvar för genomförandet av Europeiska gemenskapernas allmänna budget enligt följande:

   a) Den skall kontrollera att medlemsstaterna har väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artikel 30.
   b) Den skall helt eller delvis avbryta eller uppskjuta betalningar i enlighet med artiklarna 40 och 41 om de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen inte uppfyller kraven, och skall tillämpa eventuella andra nödvändiga finansiella korrigeringar i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artiklarna 44 och 45.

Artikel 11

[Additionalitetsprincipen]

utgår

Artikel 12

Partnerskap

1.  Varje medlemsstat skall, i enlighet med gällande nationella regler och praxis, upprätta ett partnerskap med de myndigheter och organ som deltar i genomförandet av det fleråriga programmet eller som, enligt den berörda medlemsstaten, kan ge värdefulla bidrag till dess utveckling.

Sådana myndigheter och organ kan inbegripa behöriga regionala och lokala myndigheter samt behöriga myndigheter i städerna och andra offentliga myndigheter, internationella organisationer och organ som företräder det civila samhället såsom icke-statliga organisationer, inklusive invandrarorganisationer, eller arbetsmarknadens parter.

Detta partnerskap skall minst omfatta de förvaltningsmyndigheter som medlemsstaten utsett för att förvalta stödet från Europeiska socialfonden samt Europeiska flyktingfondens ansvariga myndighet.

2.  Partnerskapet skall genomföras i full överensstämmelse med respektive parts institutionella, rättsliga och finansiella behörighet.

KAPITEL III

FINANSIERINGSRAM

Artikel 13

Sammanlagda medel

1.  Det finansiella referensbeloppet för genomförandet av åtgärder som finansieras av denna fond för perioden 1 januari 2007–31 december 2013 skall uppgå till [825] miljoner EUR.

1a. Budgetmyndigheten skall bevilja de årliga anslagen för fonden inom ramen för finansieringsramen.

2.  Kommissionen skall utarbeta preliminära årliga fördelningar per medlemsstat i enlighet med kriterierna i artikel 14.

Artikel 14

Årlig anslagsfördelning till stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna

1.  Varje medlemsstat skall erhålla ett fast belopp på 500 000 EUR från fondens årliga tilldelning.

Detta belopp skall fastställas till 500 000 EUR per år för medlemsstater som ansluter sig till Europeiska unionen under 2007–2013 för den återstående delen av perioden 2007–2013 med start året efter deras anslutning.

2.  Återstoden av de årliga tillgängliga medlen skall fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

   a) 40 % i förhållande till det genomsnittliga totala antalet lagligen bosatta tredjelandsmedborgare i medlemsstaten under de tre föregående åren.
   b) 60 % i förhållande till det antal tredjelandsmedborgare som under de tre föregående åren fått tillstånd av medlemsstatens myndigheter att uppehålla sig på territoriet.

3.  Den beräkning som avses i punkt 2 b skall dock inte omfatta följande kategorier:

   a) Säsongsarbetare enligt definitionen i nationell rätt.
   b) Tredjelandsmedborgare som rest in för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete enligt rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004(9).
   c) Tredjelandsmedborgare som rest in för forskning enligt rådets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005(10).
   d) Tredjelandsmedborgare som fått ett förnyat tillstånd från myndigheterna i en medlemsstat eller som ändrat rättslig ställning, inklusive varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare enligt rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003(11).

4.  Referensuppgifterna skall utgöras av de senaste uppgifterna från Europeiska gemenskapernas statistikkontor på grundval av data som lämnats av medlemsstaterna i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

Om medlemsstaterna inte har förelagt kommissionen (Eurostat) den berörda statistiken skall de lägga fram preliminära uppgifter så snart som möjligt.

Innan kommissionen (Eurostat) godtar dessa uppgifter som referensuppgifter skall den bedöma de statistiska uppgifternas kvalitet, jämförbarhet och fullständighet i enlighet med normala operativa förfaranden. På begäran av kommissionen (Eurostat) skall medlemsstaterna lägga fram alla uppgifter som krävs för att göra detta.

Artikel 15

Finansieringsstruktur

1.  Det ekonomiska stödet från fonden skall ges i form av bidrag.

2.  De åtgärder som stöds av fonden skall medfinansieras från offentliga eller privata källor, skall genomföras utan vinstsyfte och får inte berättiga till finansiering från andra källor i Europeiska gemenskapernas allmänna budget.

3.  Anslagen från fonden skall komplettera medlemsstaternas offentliga eller motsvarande utgifter för de åtgärder som omfattas av beslutet.

4.  Gemenskapens bidrag till understödda projekt, när det gäller åtgärder som genomförs i medlemsstaterna enligt artikel 4, får inte överstiga 50 % av totalkostnaden för en särskild åtgärd.

Denna andel får ökas till 75 % för projekt som gäller särskilda prioriteringar i de strategiska riktlinjer som avses i artikel 18.

Denna andel skall ökas till 75 % i medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden.

5.  Inom ramen för genomförandet av den nationella programplaneringen enligt kapitel IV skall medlemsstaterna välja ut projekt för finansiering, på grundval av följande minimikriterier:

   a) Situationen och kraven i medlemsstaten.
   b) Utgiftens kostnadseffektivitet, bl.a. med beaktande av antalet personer som berörs av projektet.
   c) Erfarenheten, sakkunskapen och trovärdigheten hos den organisation som ansöker om finansiering och eventuella partnerorganisationer samt deras finansiella bidrag.
   d) Den omfattning i vilken projekten kompletterar andra åtgärder som finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget eller som en del av de nationella programmen.

6.  Gemenskapens finansiella stöd till åtgärder via fonden skall i allmänhet beviljas för en period av högst tre år, under förutsättning att det görs en regelbunden granskning av uppnådda resultat.

Artikel 16

Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

1.  Fonden får på kommissionens initiativ och/eller för dess räkning, upp till ett tak på 500 000 EUR av fondens årliga anslag, finansiera förberedande åtgärder, övervakning, administrativt och tekniskt stöd, utvärdering, revision och kontroll som är nödvändiga för att genomföra detta beslut […].

2.  Åtgärderna skall omfatta följande:

   a) Undersökningar, utvärderingar, expertrapporter och statistik, däribland även åtgärder av allmän karaktär som gäller fondens verksamhet.
   b) Informationsåtgärder som riktar sig till medlemsstaterna, de slutliga stödmottagarna och allmänheten, inbegripet medvetandehöjande åtgärder och en gemensam databas för projekt som finansieras genom fonden.
   c) Inrättande, drift och samkörning av datasystem för förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering.
   d) Utarbetande av en gemensam ram för utvärdering och övervakning samt av system för indikatorer, i förekommande fall med beaktande av nationella indikatorer.
   e) Förbättring av utvärderingsmetoder och informationsutbyte som avser praxis på detta område.
   f) Informations- och utbildningsåtgärder för de myndigheter som utses av medlemsstaterna i enlighet med kapitel V, i syfte att komplettera medlemsstaternas insatser att ge riktlinjer till sina myndigheter i enlighet med artikel 31.2.

Artikel 17

Tekniskt stöd från medlemsstaterna

1.  På initiativ från medlemsstaten i fråga får fonden för varje årligt program finansiera förberedande åtgärder, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kontroller samt åtgärder som skall stärka den administrativa kapaciteten med avseende på fondens genomförande.

2.  Det årliga belopp som anslås till tekniskt stöd får inte överstiga

   a) 7 % av det sammanlagda årliga beloppet för den medfinansiering som beviljas en medlemsstat, plus 30 000 EUR för 2007–2010, och
   b) 4 % av det sammanlagda årliga beloppet för den medfinansiering som beviljas en medlemsstat, plus 30 000 EUR för 2011–2013.

KAPITEL IV

PROGRAMPLANERING

Artikel 18

Antagande av strategiska riktlinjer

1.   […] Kommissionen skall anta strategiska riktlinjer som anger ramen för finansiering från fonden, med hänsyn till framstegen i utarbetandet och genomförandet av gemenskapslagstiftningen om invandring och andra frågor som rör integrationen av tredjelandsmedborgare samt den preliminära fördelningen av fondens medel för den aktuella perioden.

2.  Riktlinjerna skall framför allt införliva gemenskapens prioriteringar i vart och ett av fondens mål i syfte att främja genomförandet av de gemensamma grundprinciperna.

3.  Kommissionen skall senast den 31 maj 2007 anta strategiska riktlinjer för den […] fleråriga programplaneringsperioden.

4.  De strategiska riktlinjerna skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 51.2.

Artikel 19

Utarbetande och godkännande av nationella fleråriga program

1.  Varje medlemsstat skall på grundval av de strategiska riktlinjer som avses i artikel 18 föreslå ett utkast till flerårigt program som skall bestå av följande:

   a) En beskrivning av den aktuella situationen i medlemsstaten i fråga om genomförandet av de nationella integrationsstrategierna mot bakgrund av de gemensamma grundprinciperna och, i förekommande fall, i fråga om utvecklingen och genomförandet av de nationella mottagnings- och introduktionsprogrammen.
   b) En analys av behoven i den berörda medlemsstaten i fråga om de nationella integrationsstrategierna och, i förekommande fall, mottagnings- och introduktionsprogram samt angivande av verksamhetsmål för att tillgodose dessa behov under programperioden.
   c) En lämplig strategi för att nå målen och prioriteringarna samt en beskrivning av vilka åtgärder som planeras för att genomföra prioriteringarna.
   d) En redogörelse för om denna strategi är förenlig med andra instrument på regional och nationell nivå samt gemenskapsnivå.
   e) Uppgifter om prioriteringarna och deras specifika mål. Målen skall kvantifieras med hjälp av ett begränsat antal indikatorer […] med beaktande av proportionalitetsprincipen. Med hjälp av indikatorerna skall det vara möjligt att mäta framstegen i förhållande till utgångsläget och målens effektivitet när det gäller genomförandet av prioriteringarna.
   f) En beskrivning av det valda tillvägagångssättet för att genomföra partnerskapsprincipen enligt artikel 12.
   g) En vägledande finansieringsplan där det för varje prioritering och år anges fondens planerade bidrag samt det totala beloppet för offentlig och privat medfinansiering.
  h) Genomförandebestämmelserna för det fleråriga programmet enligt följande:
   Medlemsstatens utseende av alla de organ som krävs enligt artikel 24.
   En beskrivning av genomförande-, övervaknings-, kontroll- och utvärderingssystemen, bl.a. en beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att se till att åtgärderna kompletterar de som finansieras genom Europeiska socialfonden.
   Fastställande av förfarandena för mobilisering och spridning av penningflöden i syfte att garantera insyn.
   De bestämmelser som fastställts i syfte att säkerställa att det fleråriga programmet ges offentlighet.

2.  Medlemsstaterna skall, senast fyra månader efter det att kommissionen har överlämnat de strategiska riktlinjerna för den aktuella perioden, lägga fram sina utkast till fleråriga program.

3.  För att godkänna utkastet till flerårigt program skall kommissionen undersöka följande:

   a) Om det är förenligt med fondens mål och de strategiska riktlinjer som avses i artikel 18.
   b) De i utkastet övervägda åtgärdernas relevans mot bakgrund av den föreslagna strategin.
   c) Om det system för förvaltning och kontroll som medlemsstaten har inrättat för att genomföra fondens insatser följer bestämmelserna i detta beslut.
   d) Om det är förenligt med gemenskapslagstiftningen, i synnerhet bestämmelser om fri rörlighet för personer och de därmed sammanhängande stödåtgärderna för kontroll av de yttre gränserna, asyl och invandring.

4.  Om kommissionen anser att ett utkast till flerårigt program inte är förenligt med de strategiska riktlinjerna eller bestämmelserna i det här beslutet om förvaltning och kontroll eller med gemenskapslagstiftningen, skall den uppmana medlemsstaten att lägga fram alla nödvändiga uppgifter och, i förekommande fall, revidera förslaget till program i enlighet med detta.

5.  Kommissionen skall godkänna varje flerårigt program inom tre månader efter det att det formellt har lagts fram, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 51.2.

Artikel 20

Översyn av det fleråriga programmet

1.  På initiativ av den berörda medlemsstaten eller av kommissionen skall det fleråriga programmet granskas på nytt och vid behov ses över för den återstående programperioden i syfte att ta större eller annan hänsyn till gemenskapens prioriteringar. Det fleråriga programmet får granskas på nytt mot bakgrund av en utvärdering och/eller till följd av genomförandeproblem.

2.  Kommissionen skall fatta beslut om godkännande av översynen av det fleråriga programmet snarast möjligt efter det att den berörda medlemsstaten har lämnat in en formell begäran. Översynen av det fleråriga programmet skall genomföras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 51.2.

Artikel 21

Årliga program

1.  De fleråriga program som har godkänts av kommissionen skall genomföras med hjälp av årliga program.

2.  Kommissionen skall senast den 1 juli varje år meddela medlemsstaterna vilka belopp enligt beräkningsmetoderna i artikel 14 som kommer att tilldelas dem för påföljande år från de sammanlagda budgetanslag som beviljas i samband med det årliga budgetförfarandet.

3.  Medlemsstaterna skall senast den 1 november varje år förelägga kommissionen ett utkast till årligt program för påföljande år, som upprättats i enlighet med det fleråriga programmet och som skall omfatta följande:

   a) De allmänna bestämmelserna för urval av de projekt som skall finansieras genom det årliga programmet.
   b) En beskrivning av de åtgärder som skall stödjas genom det årliga programmet.
   c) Förslaget till fördelningen av fondens bidrag mellan de olika åtgärderna inom programmet samt det belopp som begärs för tekniskt stöd enligt artikel 17 för att genomföra det årliga programmet.

4.  När kommissionen behandlar en medlemsstats utkast till årligt program, skall den beakta det slutliga beloppet för de anslag som tilldelats fonden enligt budgetförfarandet [...].

Inom en månad efter det att utkastet formellt har överlämnats skall kommissionen informera medlemsstaten om den kan godkänna utkastet eller ej. Om utkastet till årligt program inte är förenligt med det fleråriga programmet skall kommissionen uppmana medlemsstaten att lägga fram alla nödvändiga uppgifter och, i förekommande fall, revidera förslaget till program i enlighet med detta.

Kommissionen skall senast den 1 mars det berörda året anta beslutet om finansiering och godkänna det årliga programmet. I beslutet skall anges vilket belopp som tilldelats medlemsstaten och under vilken period utgifterna är bidragsberättigande.

Artikel 21a

Översyn efter halva tiden av det fleråriga programmet

1.  Kommissionen skall senast den 31 mars 2010 se över de strategiska riktlinjerna och, vid behov, anta nya strategiska riktlinjer för perioden 2011–2013.

2.  Om sådana strategiska riktlinjer antas skall varje medlemsstat se över sitt fleråriga program och, i förekommande fall, revidera det.

3.  Bestämmelserna i artikel 19 om utarbetande och godkännande av nationella fleråriga program skall med nödvändiga ändringar även gälla utarbetande och godkännande av dessa reviderade fleråriga program.

4.  De reviderade strategiska riktlinjerna skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 51.2.

KAPITEL V

FÖRVALTNINGS- OCH KONTROLLSYSTEM

Artikel 22

Genomförande

Kommissionen skall ansvara för genomförandet av detta beslut och anta nödvändiga genomförandebestämmelser.

Artikel 23

Allmänna principer för förvaltnings- och kontrollsystem

De förvaltnings- och kontrollsystem för fleråriga program som medlemsstaterna inrättar skall sörja för följande:

   a) Definitionen av arbetsuppgifterna för de organ […] som deltar i förvaltning och kontroll samt fördelningen av arbetsuppgifterna inom varje organ […].
   b) Respekt för principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom sådana organ.
   c) Tillräckliga resurser till varje organ […] eller avdelning för att kunna utföra de uppgifter som ålagts dem under den period då åtgärder som finansieras genom fonden genomförs.
   d) Förfaranden för att säkerställa att de deklarerade utgifterna enligt de fleråriga programmen är korrekta.
   e) Tillförlitlig bokföring, övervakning och finansiell rapportering i datoriserad form.
   f) Ett system för rapportering och övervakning där det ansvariga organet överlämnar utförandet av uppgifterna till ett annat organ.
   g) Manualer med förfaranden för olika funktioner.
   h) Rutiner för att kontrollera att systemen fungerar.
   i) System och förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja.
   j) Förfaranden för rapportering och övervakning vid oegentligheter och återkrav av felaktigt utbetalda belopp.

Artikel 24

Utseende av myndigheter

1.  För genomförandet av det fleråriga programmet och de årliga programmen skall medlemsstaten utse följande myndigheter:

   a) En ansvarig myndighet: ett förvaltningsorgan i medlemsstaten, en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ som utsetts av medlemsstaten eller ett privaträttsligt organ som omfattas av medlemsstatens lagstiftning och som har ett offentligt uppdrag, som skall ha ansvaret för att förvalta fleråriga och årliga program som får stöd från fonden och som skall handha alla kontakter med kommissionen.
   b) En attesterande myndighet: en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ, eller en individ som fungerar som en sådan myndighet eller ett sådant organ, som av medlemsstaten utses att attestera utgiftsdeklarationer och ansökningar om utbetalning innan de skickas till kommissionen.
   c) En revisionsmyndighet: en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ, under förutsättning att denna myndighet eller detta organ är funktionellt oberoende av den ansvariga myndigheten och den attesterande myndigheten, som utsetts av medlemsstaten för att ansvara för kontrollen av att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt.
   d) I tillämpliga fall en myndighet till vilken ansvaret delegeras.

2.  Medlemsstaten skall fastställa regler för sina förbindelser med de myndigheter som avses i punkt 1 och deras förbindelser med kommissionen.

3.  Om inte annat följer av artikel 23 b får vissa eller alla av de myndigheter som avses i punkt 1 placeras inom ett och samma organ.

4.  Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 25–29 skall antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 51.2.

Artikel 25

Ansvarig myndighet

1.  Den ansvariga myndigheten skall uppfylla följande minimikrav. Den skall

   a) vara en juridisk person, utom i de fall då den utgörs av ett förvaltningsorgan i medlemsstaten,
   b) den skall ha en infrastruktur som gör att den lätt kan kommunicera med många olika användare och med de ansvariga myndigheterna i andra medlemsstater och med kommissionen,
   c) verka i en administrativ miljö där den kan utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt och undvika eventuella intressekonflikter,
   d) kunna tillämpa reglerna för förvaltningen av gemenskapens fonder,
   e) ha en ekonomisk och administrativ kapacitet som är anpassad till storleken på de gemenskapsmedel den skall förvalta, och
   f) ha personal med sådana språk- och yrkeskunskaper som krävs för administrativt arbete inom ramen för internationellt samarbete.

3.  Medlemsstaten skall säkerställa en tillräcklig finansiering av den ansvariga myndigheten så att denna kan fortsätta att utföra sina uppgifter korrekt och utan avbrott under perioden 2007–2013.

3a. Kommissionen får biträda medlemsstaterna med personalutbildning, särskilt när det gäller den korrekta tillämpningen av kapitel V–IX i detta beslut.

Artikel 26

Den ansvariga myndighetens uppgifter

1.  Den ansvariga myndigheten skall ansvara för att det fleråriga programmet förvaltas och genomförs i enlighet med principen om en sund ekonomisk förvaltning.

Den skall särskilt göra följande:

   a) Samråda med partner i enlighet med artikel 12.
   b) Föreslå sådana fleråriga och årliga program som avses i artikel 19 respektive 21 för kommissionen.
   c) Inrätta samarbetsrutiner med de förvaltningsmyndigheter som medlemsstaten utsett för att förvalta stödet från Europeiska socialfonden och Europeiska flyktingfonden.
   d) I förekommande fall, anordna och utlysa anbuds- och förslagsinfordringar.
   e) Anordna urvals- och tilldelningsförfaranden för åtgärder som medfinansieras genom fonden, i enlighet med principerna i artikel 15.5.
   f) Ta emot utbetalningar från kommissionen och göra utbetalningar till de slutliga stödmottagarna.
   g) Garantera samstämmighet och komplementaritet mellan medfinansiering från fonden och från andra berörda finansiella instrument på nationell nivå och på gemenskapsnivå.
   h) Kontrollera att de medfinansierade produkterna och tjänsterna har levererats och att de redovisade utgifterna för åtgärderna faktiskt har uppstått och att de överensstämmer med gemenskapens bestämmelser och nationell lagstiftning.
   i) Se till att det finns ett system för att elektroniskt registrera och spara räkenskapshandlingar för varje åtgärd i de årliga programmen och att de uppgifter om genomförandet som krävs för ekonomisk förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering samlas in.
   j) Se till att de slutliga stödmottagarna och andra organ som medverkar i genomförandet av åtgärder som medfinansieras av fonden antingen har ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som rör åtgärden utan att det påverkar nationella bokföringsregler.
   k) Se till att de utvärderingar av de fleråriga programmen som avses i artikel 48 genomförs inom de tidsfrister som fastställs i detta beslut och uppfyller de kvalitetskrav som kommissionen och medlemsstaten enats om.
   l) Införa rutiner för att se till att samtliga de dokument rörande utgifter och revision som krävs för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja sparas i enlighet med kraven i artikel 42.
   m) Se till att revisionsmyndigheten får alla uppgifter om förvaltningen och vilka projekt som medfinansierats via fonden som krävs för den revision som skall göras enligt artikel 29.1.
   n) Se till att den attesterande myndigheten inför attesteringen får all nödvändig information om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som genomförts när det gäller utgifterna.
   o) Utarbeta och förelägga kommissionen lägesrapporter och slutrapporter om genomförandet av de årliga programmen, utgiftsredogörelser som attesterats av den attesterande myndigheten och ansökningar om utbetalning eller, när detta är lämpligt, deklaration om ersättning.
   p) Lämna information och rådgivning, och sprida resultaten av de åtgärder som fått stöd.
   q) Samarbeta med kommissionen och de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater.
   r) Kontrollera att de slutliga stödmottagarna genomför de riktlinjer som avses i artikel 32.6.

2.  De ansvariga myndigheternas verksamhet i samband med förvaltningen av de projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 17.

Artikel 27

Delegering av den ansvariga myndighetens uppgifter

1.  När alla eller delar av den ansvariga myndighetens uppgifter har delegerats till en delegerad myndighet skall den ansvariga myndigheten noggrant ange uppgifternas omfattning och fastställa närmare förfaranden för hur uppgifterna skall genomföras, vilka skall vara förenliga med kraven i artikel 25.

2.  Förfarandena skall omfatta att lämna regelbunden information till den ansvariga myndigheten om hur de delegerade uppgifterna faktiskt fullgjorts tillsammans med en beskrivning av de resurser som använts.

Artikel 28

Attesterande myndighet

1.  Den attesterande myndigheten skall

  a) intyga att
   utgiftsredogörelsen är korrekt, har utarbetats med hjälp av tillförlitliga redovisningssystem och grundar sig på kontrollerbara verifikationer, och
   att redovisade utgifter överensstämmer med tillämpliga gemenskapsregler och nationella regler och har uppstått i samband med åtgärder som valts ut för finansiering i enlighet med de kriterier som är tillämpliga för programmet och i överensstämmelse med gemenskapsregler och nationella regler,
   b) med avseende på attesteringen se till att den har mottagit tillräckliga uppgifter från den ansvariga myndigheten om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som genomförts när det gäller de utgifter som ingår i utgiftsredogörelsen,
   c) med avseende på attesteringen ta hänsyn till resultaten från samtliga revisioner som genomförts av revisionsmyndigheten eller under dess ansvar,
   d) elektroniskt spara redovisningshandlingar för utgifter som redovisats till kommissionen, och
   e) se till att allt gemenskapsstöd som till följd av uppdagade oegentligheter konstateras vara felaktigt utbetalat återkrävs, tillsammans med ränta i förekommande fall, bokföra de belopp som kan återkrävas och återbetala de återvunna beloppen till Europeiska gemenskapernas allmänna budget, om möjligt genom att dra av dem från den följande utgiftsredogörelsen.

2.  Den attesterande myndighetens verksamhet i samband med förvaltningen av de projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 17, inom ramen för denna myndighets befogenheter enligt artikel 24.

Artikel 29

Revisionsmyndighet

1.  Revisionsmyndigheten skall ha följande uppgifter:

   a) Säkerställa att revisioner genomförs i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt.
   b) Säkerställa att revision görs av ett lämpligt urval åtgärder så att de redovisade utgifterna kontrolleras. Urvalet skall representera minst 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för varje årligt program.
   c) Inom sex månader efter godkännandet av det fleråriga programmet lägga fram ett revisionsprogram för kommissionen som omfattar de organ som kommer att utföra de revisioner som avses i a och b, i syfte att se till att revision görs av de mottagare som får största delen av medfinansieringen från fonden och att revisionerna är jämnt fördelade över hela programperioden.

2.  Om den revisionsmyndighet som utsetts enligt detta beslut är densamma som har utsetts enligt beslut …, … och …(12), eller om samma system används för två eller flera av fonderna får en gemensam revisionsstrategi lämnas in enligt punkt 1 c.

3.  För varje årligt program skall revisionsmyndigheten utarbeta en rapport som skall omfatta följande:

   a) En årlig revisionsrapport med resultaten av de revisioner som genomförts i enlighet med revisionsstrategin för det årliga programmet och med en redogörelse för alla brister som konstaterats i programmets förvaltnings- och kontrollsystem.
   b) Ett yttrande, på grundval av de kontroller och revisioner som har genomförts under revisionsmyndighetens överinseende, där det anges huruvida förvaltnings- och kontrollsystemets sätt att fungera kan ge en rimlig garanti för att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
   c) Ett utlåtande med en bedömning av om ansökan om slutbetalning är giltig och om de berörda utgifterna är lagliga och korrekta.

4.  Revisionsmyndigheten skall säkerställa att revisionsarbetet genomförs i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder.

5.  Revision i samband med projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 17, inom ramen för myndighetens befogenheter enligt artikel 24.

KAPITEL VI

ANSVAR OCH KONTROLLER

Artikel 30

Medlemsstaternas ansvar

1.  Medlemsstaterna skall ansvara för en sund ekonomisk förvaltning av de fleråriga och årliga programmen och för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

2.  De skall se till att ansvariga myndigheter och delegerade myndigheter, attesterande myndigheter, revisionsmyndigheter och andra berörda organ får tillräcklig vägledning i hur de förvaltnings- och kontrollsystem som avses i artiklarna 23–29 skall inrättas så att gemenskapsstödet används på ett ändamålsenligt och korrekt sätt.

3.  Medlemsstaterna skall förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter. De skall underrätta kommissionen om dessa och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena fortskrider.

Om felaktigt utbetalda belopp till den slutliga stödmottagaren inte kan återkrävas, skall medlemsstaten vara ansvarig för återbetalningen av de belopp som Europeiska gemenskapernas allmänna budget har förlorat, om det är fastställt att förlusten har uppstått på grund av misstag eller försumlighet från medlemsstatens sida.

4.  Medlemsstaterna skall vara huvudansvariga för den ekonomiska kontrollen av åtgärderna och garantera att förvaltningssystemen och revisionerna genomförs så att gemenskapsmedlen används effektivt och korrekt. De skall överlämna en beskrivning av dessa system till kommissionen.

5.  Närmare bestämmelser om genomförandet av punkterna 1–4 skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 51.2.

Artikel 31

Förvaltnings- och kontrollsystem

1.  Innan ett flerårigt program godkänns av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 51.2 skall medlemsstaterna se till att det har inrättats förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med artiklarna 23–29. De skall se till att systemen fungerar effektivt under hela programperioden.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen, tillsammans med utkastet till flerårigt program, lämna in en beskrivning av organisation och rutiner vid ansvariga myndigheter, delegerade myndigheter och attesterande myndigheter samt vilka system för internrevision som används av dessa myndigheter och organ samt av revisionsmyndigheten och alla övriga organ som utför revisioner under revisionsmyndighetens ansvar.

3.  Kommissionen skall se över tillämpningen av denna bestämmelse i samband med utarbetandet av den rapport för perioden 2007–2013 som avses i artikel 49.3.

Artikel 32

Kommissionens ansvar

1.  Kommissionen skall i enlighet med det förfarande som avses i artikel 31 förvissa sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som uppfyller kraven i artiklarna 23−29, och på grundval av de årliga revisionsrapporterna och sina egna revisioner kontrollera att systemen fungerar effektivt under programperioden.

2.  Utan att det påverkar de revisioner som medlemsstaterna utför får tjänstemän från kommissionen eller behöriga företrädare för denna med minst tre arbetsdagars varsel göra kontroller på plats i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt, vilket kan omfatta revision av åtgärder som ingår i de årliga programmen. Tjänstemän i eller behöriga företrädare för den berörda medlemsstaten får delta i sådana revisioner.

3.  Kommissionen får kräva att en medlemsstat utför en kontroll på platsen för att verifiera att systemen fungerar korrekt eller att en eller flera transaktioner är korrekta. Kommissionens tjänstemän eller dess behöriga företrädare får delta i sådana revisioner.

4.  Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna, se till att de åtgärder som får stöd från fonden blir föremål för lämplig information, publicitet och uppföljning.

5.  Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna, se till att åtgärderna är förenliga med och kompletterar annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsinitiativ.

6.  Kommissionen skall fastställa riktlinjer som garanterar att den finansiering som beviljas enligt detta beslut synliggörs.

Artikel 33

Samarbete med medlemsstaternas kontrollorgan

1.  Kommissionen skall samarbeta med revisionsmyndigheterna i syfte att samordna deras respektive kontrollplaner och revisionsmetoder, och skall sörja för omedelbart utbyte av resultaten från revisionerna av förvaltnings- och kontrollsystem så att kontrollresurserna används på bästa möjliga sätt och onödigt dubbelarbete undviks.

Kommissionen skall, senast inom tre månader, lägga fram sina synpunkter på den revisionsstrategi som lämnats in enligt artikel 29.

2.  När kommissionen fastställer sin egen revisionsstrategi skall den fastställa de årliga program som den anser tillfredsställande på grundval av sina befintliga kunskaper om förvaltnings- och kontrollsystemen.

När det gäller dessa program får kommissionen fastställa att den huvudsakligen kan förlita sig på de verifierande underlag som medlemsstaterna tillhandahåller och att den kommer att genomföra kontroller på plats endast om det finns uppgifter som tyder på brister hos systemen.

KAPITEL VII

FINANSIELL FÖRVALTNING

Artikel 34

Stödberättigande utgifter – utgiftsredogörelser

1.  Alla utgiftsredogörelser skall innehålla uppgifter om de slutliga stödmottagarnas faktiska utgifter för genomförandet av åtgärderna och motsvarande bidrag av privata eller offentliga medel.

2.  Utgifterna skall motsvara de utbetalningar som stödmottagarna gjort. De skall styrkas med kvitterade fakturor eller redovisningshandlingar med likvärdigt bevisvärde.

3.  En utgift berättigar till stöd från fonden endast om den faktiskt har betalats tidigast den 1 januari det år som anges i det beslut om finansiering och godkännande av det årliga programmet som avses i artikel 21.4. Medfinansierade åtgärder får inte ha slutförts före den dag då stödberättigandet börjar gälla.

Som ett undantag skall den period under vilken utgifterna är bidragsberättigande fastställas till tre år för utgifterna för genomförande av de åtgärder som stöds enligt de årliga programmen för 2007.

4.  Bestämmelser om vilka utgifter som skall ge rätt till stöd inom ramen för de åtgärder som genomförts i medlemsstaterna och som medfinansieras via fonden enligt artikel 4 skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 51.2.

Artikel 35

Fullständiga utbetalningar till stödmottagare

Medlemsstaterna skall försäkra sig om att den ansvariga myndigheten ser till att de slutliga stödmottagarna får det sammanlagda beloppet av de offentliga medlen snarast möjligt. Inga belopp får dras av eller hållas inne, och inga ytterligare särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt får tas ut som kan minska beloppen till de slutliga stödmottagarna, under förutsättning att de slutliga stödmottagarna uppfyller alla krav när det gäller åtgärdernas och utgifternas stödberättigande.

Artikel 36

Användning av euro

1.  Belopp som fastställs i medlemsstaternas utkast till fleråriga och årliga program enligt artiklarna 19 och 21, attesterade utgiftsredogörelser, ansökningar om utbetalningar enligt artikel 26.1 o samt utgifter som nämns i lägesrapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 38.4 samt i den slutliga rapport om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 50 skall uttryckas i euro.

2.  Kommissionens beslut om finansiering och godkännande av medlemsstaternas årliga program enligt artikel 21.4, åtaganden och betalningar skall uttryckas och genomföras i euro.

3.  De medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om utbetalning skall omvandla utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro. Beloppet skall omvandlas till euro med hjälp av kommissionens månatliga bokföringskurs den månad under vilken utgifterna registrerades i räkenskaperna hos det berörda programmets ansvariga myndighet. Denna bokföringskurs skall varje månad publiceras elektroniskt av kommissionen.

4.  När euron blir valuta i en medlemsstat skall det omvandlingsförfarande som anges i föregående punkt fortsätta att gälla för alla utgifter som den attesterande myndigheten registrerade i räkenskaperna före den dag då den fasta omräkningskursen mellan den nationella valutan och euron trädde i kraft.

Artikel 37

Åtaganden

Gemenskapens budgetåtaganden skall göras årligen på grundval av beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet enligt artikel 21.4.

Artikel 38

Utbetalningar – förhandsfinansiering

1.  Kommissionens utbetalningar av stöd från fonden skall ske i enlighet med budgetåtagandena.

2.  Betalningarna skall ske i form av förhandsfinansiering och slutbetalning. Betalningarna skall göras till den ansvariga myndighet som medlemsstaten utsett.

3.  En förhandsfinansiering på 50 % av beloppet i kommissionens beslut om finansiering och godkännande av det årliga programmet skall utbetalas till medlemsstaten inom 60 dagar efter antagandet av det beslutet.

4.  En andra förhandsfinansiering skall utbetalas inom tre månader efter det att kommissionen, inom två månader efter det formella framläggandet, har godkänt lägesrapporten om genomförandet av det årliga programmet och en attesterad utgiftsredogörelse, upprättad i enlighet med artikel 28.1 a och artikel 34, som visar att utgifterna motsvarar minst 60 % av det första förhandsfinansieringsbeloppet. Kommissionens andra utbetalning som förhandsfinansiering får inte överstiga 50 % av det totala belopp som tilldelats enligt beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet och inte heller under några omständigheter när en medlemsstat nationellt har använt ett belopp som är lägre än det angivna beloppet i beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet, skillnaden mellan de gemenskapsmedel som medlemsstaten faktiskt använt till de projekt som valts ut inom ramen för det årliga programmet och det första förhandsfinansieringsbeloppet.

5.  All ränta som genereras av förhandsfinansieringen skall överföras till programmet i fråga och betraktas som medlemsstatens medel i form av nationellt offentligt stöd och skall deklareras till kommissionen vid den slutliga utgiftsredogörelsen för det berörda programmet.

6.  De belopp som betalas som förhandsfinansiering skall räknas av från räkenskaperna när det årliga programmet avslutas.

Artikel 39

Slutbetalning

1.  Kommissionen skall göra slutbetalningen under förutsättning att den har mottagit följande handlingar senast nio månader från den sista dag utgifterna ger rätt till stöd enligt beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet:

   a) En styrkt utgiftsredogörelse som upprättats i enlighet med artikel 28.1 a och artikel 34 och en ansökan om slutbetalning eller deklaration om ersättning.
   b) Slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 50.
   c) Den årliga revisionsrapport, det yttrande och det utlåtande som avses i artikel 29.3.

En förutsättning för slutbetalningen är att slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet och utlåtandet om att ansökan om slutbetalning är giltig, godtas.

2.  Om den ansvariga myndigheten inte lämnar in de handlingar som krävs enligt punkt 1 inom utsatt tid och i godtagbart format skall kommissionen återta de belopp i budgetåtagandet för det årliga programmet som inte använts för förhandsfinansiering.

3.  Det automatiska återtagande som avses i punkt 2 skall avbrytas, för det belopp som avser de berörda projekten, under den tid rättsliga förfaranden eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan pågår i medlemsstaterna när de handlingar som anges i punkt 1 skulle ha lämnats in. Medlemsstaten skall i den partiella slutrapporten lämna närmare upplysningar om sådana projekt och rapportera om hur projekten fortskrider varje halvår. Inom tre månader från det att de rättsliga förfarandena eller det administrativa överklagandet avslutats skall medlemsstaten lämna in de handlingar som krävs enligt punkt 1 för de berörda projekten.

4.  Den niomånadersperiod som avses i punkt 1 skall avbrytas om kommissionen beslutar att hålla inne utbetalningen av medfinansieringen till det årliga programmet enligt bestämmelserna i artikel 41. Perioden skall åter börja löpa från den dag då kommissionens beslut enligt artikel 41.3 har anmälts till medlemsstaten.

5.  Utan att det påverkar artikel 40 skall kommissionen, inom sex månader efter mottagandet av de handlingar som avses i punkt 1, underrätta medlemsstaten om det utgiftsbelopp som godkänts av kommissionen som kan belasta fonden, och om finansiella korrigeringar som härrör från skillnaden mellan redovisade utgifter och godkända utgifter. Medlemsstaten skall ha tre månader på sig att lägga fram sina synpunkter.

6.  Senast tre månader efter det att medlemsstaten inkommit med sina synpunkter skall kommissionen fatta ett beslut om huruvida det godkända utgiftsbeloppet skall belasta fonden och återkräva skillnaden mellan de slutligen godkända utgifterna och de belopp som redan utbetalats till medlemsstaterna.

7.  Beroende på vilka medel som finns tillgängliga skall kommissionen betala mellanskillnaden senast sextio dagar efter den dag då den godkänner de handlingar som avses i punkt 1. Det resterande beloppet av budgetåtagandet skall återtas sex månader efter utbetalningen.

Artikel 40

Avbrott

1.  Den delegerade utanordnaren i den mening som avses i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 skall avbryta betalningsfristen i högst sex månader om [...]

   a) det finns uppgifter i en rapport från ett nationellt revisionsorgan eller ett gemenskapsrevisionsorgan som tyder på betydande brister i hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar, eller [...],
   b) den delegerade utanordnaren måste genomföra ytterligare kontroller efter att tagit del av uppgifter som uppmärksammade honom på att utgifter i en attesterad utgiftsredovisning har samband med en allvarlig oegentlighet som inte har korrigerats.

2.  Medlemsstaten och den attesterande myndigheten skall omedelbart underrättas om skälen till avbrottet. Avbrottet skall upphöra så snart nödvändiga åtgärder har vidtagits av medlemsstaten.

Artikel 41

Betalningsinställelse

1.  Kommissionen får helt eller delvis ställa in betalningen av förhandsfinansiering eller slutbetalning,

   a) om det finns allvarliga brister i programmets förvaltnings- och kontrollsystem som inverkar negativt på tillförlitligheten när det gäller attesteringen av utbetalningar och för vilka det inte har vidtagits korrigerande åtgärder, eller
   b) om utgifterna i en attesterad utgiftsredogörelse har samband med en allvarlig oegentlighet som inte rättats till, eller
   c) om en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artiklarna 30 och 31.

2.  Kommissionen får besluta om att avbryta utbetalningar av förhandsfinansiering eller slutbetalning efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att inom tre månader inkomma med sina synpunkter.

3.  De betalningar av förhandsfinansiering och slutbetalning som avbrutits kan återupptas när kommissionen anser att medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävs.

4.  Om medlemsstaten inte vidtar nödvändiga åtgärder får kommissionen fatta beslut om att helt eller delvis dra in gemenskapens bidrag till det årliga programmet enligt artikel 45.

Artikel 42

Arkivering av dokument

[...] Utan att det påverkar bestämmelserna om statligt stöd i artikel 87 i fördraget skall den ansvariga myndigheten se till att alla verifikationer som gäller utgifter och revisioner av de berörda programmen hålls tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten under en period av fem år efter det att programmen har avslutats enligt artikel 39.1.

Denna period skall avbrytas vid rättsliga förfaranden eller på vederbörligt motiverad begäran från kommissionen.

Dokumenten skall sparas antingen i originalens form eller i versioner som intygats överensstämma med originalen på allmänt erkända databärare.

KAPITEL VIII

FINANSIELLA KORRIGERINGAR

Artikel 43

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.  Medlemsstaterna skall ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oegentligheter och agera vid konstaterande av betydande ändringar som påverkar sättet och förutsättningarna för genomförandet eller kontrollen av program och genomföra de nödvändiga finansiella korrigeringarna.

2.  Medlemsstaterna skall göra de finansiella korrigeringar som krävs när enskilda eller systematiska oegentligheter upptäckts i åtgärder eller årliga program. Medlemsstaternas korrigeringar skall gå ut på att återvinna hela eller delar av gemenskapsbidraget. Medlemsstaterna skall ta hänsyn till oegentligheternas art och allvar och till den ekonomiska förlusten för fonden.

3.  Medlemsstaterna skall i den slutrapport om genomförandet av det årliga programmet som avses i artikel 50 a inkludera en förteckning över de förfaranden för indragning av stöd som inletts för det berörda årliga programmet.

De finansiella korrigeringarna innebär en indragning av hela eller delar av fondens bidrag till de berörda insatserna och leder till dröjsmålsränta enligt den sats som föreskrivs i artikel 46.2 om bidraget inte återbetalats inom den tidsfrist som fastställts av medlemsstaten.

4.  Beträffande systematiska oegentligheter skall medlemsstaten utvidga sina utredningar till att omfatta samtliga insatser som kan vara berörda.

Artikel 44

Kommissionens revision och finansiella korrigeringar

1.  Utan att det påverkar revisionsrättens befogenheter eller de kontroller som utförs av medlemsstaterna i enlighet med nationella lagar och andra författningar, får kommissionens tjänstemän eller behöriga företrädare för kommissionen med minst tre arbetsdagars varsel utföra kontroller på plats, inklusive stickprovskontroller, beträffande insatser som finansieras av fonden samt av förvaltnings- och kontrollsystem. Kommissionen skall underrätta den berörda medlemsstaten för att få all hjälp som behövs. Tjänstemän eller behöriga företrädare från den berörda medlemsstaten får delta i kontrollerna.

Kommissionen får begära att den berörda medlemsstaten utför en kontroll på plats för att kontrollera korrektheten i en eller flera transaktioner. Tjänstemän eller andra företrädare för kommissionen får delta i dessa kontroller.

2.  Om kommissionen, efter att ha slutfört de nödvändiga kontrollerna, finner att en medlemsstat inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 30, skall den ställa in utbetalningen av förhandsfinansieringen eller slutbetalningen enligt artikel 41.

Artikel 45

Kriterier för korrigeringarna

1.  Kommissionen får göra finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis dra in gemenskapens bidrag till ett årligt program om den efter nödvändig granskning kommer fram till följande:

   a) Programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister vilket har äventyrat det redan utbetalade gemenskapsstödet.
   b) Det finns utgifter i en attesterad utgiftsredogörelse som inte är korrekta och som inte hade korrigerats av medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.
   c) En medlemsstat har inte fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 30 innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

Kommissionen skall fatta sitt beslut med hänsyn till medlemsstatens eventuella synpunkter.

2.  Kommissionen skall basera sina finansiella korrigeringar på konstaterade enskilda fall av oegentligheter och ta hänsyn till om det gäller systematiska oegentligheter när den avgör huruvida en korrigering med fast belopp eller en extrapolerad korrigering skall tillämpas. Om oegentligheten har samband med en utgiftsredogörelse för vilken ett positivt utlåtande tidigare avgetts i enlighet med artikel 29.3 b i en årsrapport kommer det att förmodas att det gäller ett systematiskt problem vilket leder till en korrigering med fast belopp eller en extrapolerad korrigering såvida medlemsstaten inte inom tre månader kan motbevisa detta antagande.

3.  Kommissionen skall när den beslutar med vilket belopp korrigeringen skall göras ta hänsyn till oegentlighetens omfattning och till de finansiella effekterna av bristerna i de berörda årliga programmen.

4.  Om kommissionen grundar sin ståndpunkt på uppgifter från externa revisorer, skall den dra sina egna slutsatser beträffande de ekonomiska följderna efter att ha granskat de åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit enligt artikel 31, rapporter om anmälda oegentligheter samt eventuella svar från medlemsstaten.

Artikel 46

Återbetalning

1.  Alla återbetalningar till Europeiska gemenskapernas allmänna budget skall göras före den förfallodag som anges i det återbetalningskrav som upprättas i enlighet med artikel 72 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(13). Denna förfallodag skall vara den sista dagen i den andra månaden som följer efter det att betalningskravet utfärdades.

2.  Varje försening av en återbetalning skall leda till att dröjsmålsränta tas ut från och med förfallodagen till och med den dag då betalning sker. Räntan skall beräknas enligt den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina större refinansieringstransaktioner och som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning; den räntesats som skall användas är den som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller, plus tre och en halv procentenheter.

Artikel 47

Medlemsstaternas skyldigheter

Kommissionens beslut om finansiell korrigering påverkar inte medlemsstatens skyldighet att genomföra återvinning enligt artikel 45.

KAPITEL IX

ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH RAPPORTER

Artikel 48

Övervakning och utvärdering

1.  Kommissionen skall regelbundet övervaka fonden i samarbete med medlemsstaterna.

2.  Kommissionen skall tillsammans med medlemsstaterna [...] regelbundet utvärdera fonden med avseende på hur relevanta, effektiva och verkningsfulla åtgärderna har varit i förhållande till det allmänna mål som avses i artikel 2, i samband med utarbetandet av den rapport som avses i artikel 49.3.

3.  Kommissionen skall också bedöma komplementariteten mellan åtgärder genomförda inom fondens ram och åtgärder genomförda i enlighet med gemenskapens övriga berörda politik, instrument och initiativ.

Artikel 49

Rapporteringsskyldighet

1.  Den ansvariga myndigheten i varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för att övervaka och utvärdera åtgärderna.

För detta ändamål skall de överenskommelser och kontrakt som den ansvariga myndigheten ingår med de organisationer som ansvarar för genomförandet av åtgärderna innehålla en skyldighet att regelbundet lämna in en detaljerad redogörelse för genomförandet av åtgärden och om förverkligandet av dess mål, vilken skall ligga till grund för läges- respektive slutrapporter om genomförandet av det årliga programmet.

2.  Medlemsstaterna skall överlämna följande till kommissionen:

   a) Senast den 30 juni 2010: en utvärderingsrapport om genomförandet av de insatser som medfinansierats av fonden.
   b) Senast den 30 juni 2012 (för perioden 2007–2010) och den 30 juni 2015 (för perioden 2011−2013): en utvärdering av resultaten och effekterna av de insatser som medfinansierats av fonden.

3.  Kommissionen skall till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén överlämna följande:

   a) Senast den 30 juni 2009: en rapport om och en översyn av tillämpningen av kriterierna i artikel 14 för den årliga resursfördelningen mellan medlemsstaterna, och vid behov förslag till ändringar.
   b) Senast den 31 december 2010: en delrapport om uppnådda resultat och om de kvalitativa och kvantitativa aspekterna på genomförandet av fonden, och ett förslag om fondens framtida utveckling.
   c) Senast den 31 december 2012 (för perioden 2007–2010) respektive den 31 december 2015 (för perioden 2011–2013): en utvärderingsrapport efter periodens slut.

Artikel 50

Slutrapport om genomförandet av det årliga programmet

1.  För att ge en klar överblick över genomförandet av programmet skall rapporten innehålla följande uppgifter:

   a) Hur det årliga programmet genomförts med avseende på finansiering och verksamhet.
   b) Hur långt man kommit i genomförandet av det fleråriga programmet och av prioriteringarna i förhållande till deras särskilda, verifierbara mål, med kvantifiering, om och när detta är möjligt, av indikatorerna.
  c) Vilka åtgärder som har vidtagits av den ansvariga myndigheten i syfte att säkerställa genomförandets kvalitet och effektivitet, särskilt följande:
   Åtgärder för övervakning och utvärdering, inbegripet åtgärder för insamling av uppgifter.
   En sammanfattning av de problem av betydelse som uppstått vid genomförandet av det operativa programmet och de åtgärder som vidtagits.
   Användning av tekniskt stöd.
   d) De åtgärder som vidtagits för att informera om och ge offentlighet åt de årliga och de fleråriga programmen.

2.  Rapporten skall anses godtagbar om den innehåller samtliga uppgifter som förtecknas i punkt 1. Kommissionen skall, inom två månader efter mottagandet av alla uppgifter som avses i punkt 1, fatta beslut om innehållet i [...]rapporten [...] från den ansvariga myndigheten vilket skall meddelas medlemsstaterna. Om kommissionen inte yttrar sig inom den fastställda tiden skall rapporten anses vara godkänd.

KAPITEL X

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 50a

Förberedelser för det fleråriga programmet

1.  Genom undantag från artikel 19 skall medlemsstaterna

   a) så snart som möjligt efter det att detta beslut har trätt i kraft och senast den 1 mars 2007 utse den nationella ansvariga myndighet som avses i artikel 25.1 a samt, i förekommande fall, den myndighet till vilken ansvaret delegeras,
   b) senast den 1 maj 2007 lägga fram den beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemen som avses i artikel 32.2.

2.  Senast den 31 maj 2007 skall kommissionen förelägga medlemsstaterna

   a) en uppskattning av de belopp som skall tilldelas dem för budgetåret 2007,
   b) en uppskattning av de belopp som skall tilldelas dem för budgetåren 2008–2013, på grundval av en extrapolering av det uppskattade beloppet för budgetåret 2007 och med beaktande av förslagen till årliga anslag för åren 2007–2013 enligt budgetplanen.

Artikel 50b

Förberedelser för det årliga programmet för 2007

1.  Genom undantag från artikel 21 skall följande tidtabell gälla för genomförandet under budgetåret 2007:

   a) Senast den 31 maj 2007 skall kommissionen förelägga medlemsstaterna en uppskattning av de belopp som skall tilldelas dem för budgetåret 2007.
   b) Senast den 1 september 2007 skall medlemsstaterna förelägga kommissionen ett utkast till årligt program.

2.  De utgifter som faktiskt har betalats mellan den 1 januari 2007 och dagen för antagande av beslutet om finansiering och godkännande av den berörda medlemsstatens årliga program, kan få stöd från fonden.

3.  För att möjliggöra att finansieringsbeslut antas 2008, och godkänna det årliga programmet för 2007, skall kommissionen fastställa gemenskapens budgetåtagande för 2007 på grundval av beräkningen av det belopp som skall tilldelas medlemsstaterna, enligt beräkningsmetoderna i artikel 14.

KAPITEL XI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 51

Kommitté

1.  Kommissionen skall biträdas av den gemensamma kommittén "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" (nedan kallad "kommittén") som inrättas genom beslutet om inrättandet av fonden för de yttre gränserna under perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" .../...(14).

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

3.  Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel 52

Översyn

Rådet skall på förslag av kommissionen göra en översyn av detta beslut senast den 30 juni 2013.

Artikel 53

Ikraftträdande

Detta beslut skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Artikel 54

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT C
(3) EUT C
(4) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(5) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(6) EUT L 200, 22.7.2006, s. 11.
(7) EUT C
(8) EUT C
(9) EUT L 375, 23.12.2004, s. 12.
(10) EUT L 289, 3.11.2005, s. 15.
(11) EUT L 16, 23.1.2004, s. 44.
(12) Det kommer att föras in hänvisningar till besluten om inrättande av Europeiska flyktingfonden, fonden för de yttre gränserna och återvändandefonden.
(13) EGT L 248, 16.9.2002.
(14) Det kommer att föras in hänvisningar till besluten om inrättande av Europeiska flyktingfonden, fonden för de yttre gränserna och återvändandefonden.


Terrorism - förebyggande, beredskap och konsekvenshantering (2007-2013)*
PDF 432kWORD 166k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om inrättande av det specifika programmet "Terrorism – förebyggande, beredskap och konsekvenshantering" för perioden 2007-2013 som en del av det allmänna programmet "Säkerhet och skydd av friheter" (KOM(2005)0124 – C6-0241/2005 – 2005/0034(CNS))
P6_TA(2006)0584A6-0390/2006

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag (KOM(2005)0124)(1),

–   med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0241/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från budgetutskottet (A6-0390/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet anser att det vägledande finansiella referensbeloppet som anges i lagförslaget måste vara förenligt med taket för rubrik 3 A i den nya fleråriga budgetramen och påpekar att det årliga beloppet kommer att beslutas under det årliga budgetförfarandet i enlighet med bestämmelserna i punkt 38 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(2).

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 250.2 i EG-fördraget.

4.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

5.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar
Ändring 1
Titeln
Förslag till rådets beslut om inrättande av det specifika programmet "Terrorism – förebyggande, beredskap och konsekvenshantering" för perioden 2007-2013
Förslag till rådets beslut om inrättande av det specifika programmet "Förebyggande och hantering av konsekvenserna av säkerhetsrisker, i synnerhet i fråga om terrorism" för perioden 2007-2013
Ändring 2
Skäl 1
(1)  Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism är väsentliga aspekter av målet att bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i enlighet med artikel 2 fjärde strecksatsen i Fördraget om Europeiska unionen.
(1)  Förebyggande och hantering av konsekvenserna av säkerhetsrisker, i synnerhet i fråga om terrorism, är väsentliga aspekter av målet att bevara och utveckla unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i enlighet med artikel 2 fjärde strecksatsen i Fördraget om Europeiska unionen.
Ändring 3
Skäl 2
(2)  Kommissionen måste vidta nödvändiga åtgärder för att hindra terrorister från att angripa demokratiska värderingar, rättssäkerheten, det öppna samhället och våra medborgares och samhällens frihet samt för att alltid, när så är möjligt, begränsa konsekvenserna av attacker.
(2)  Gemenskapen måste vidta nödvändiga åtgärder för att hindra naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor (bland annat genom terrorism) från att, när det gäller naturkatastrofer, inverka negativt på medborgarnas och samhällenas välfärd, frihet och säkerhet och från att, när det gäller katastrofer orsakade av människor, angripa de demokratiska värderingarna, rättssäkerheten och det öppna samhället samt för att alltid, när så är möjligt, begränsa konsekvenserna av sådana katastrofer.
Ändring 4
Skäl 6
(6)  Gemenskapsmekanismen för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten, som inrättades genom rådets beslut (EG, Euratom) 2001/792 av den 23 oktober 2001, gäller omedelbara reaktioner på alla större katastrofer, men den har inte utformats specifikt för förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terroristattacker.
utgår
Ändring 5
Skäl 7
(7)  För att skapa effektivitet, även kostnadseffektivitet, och överblickbarhet bör de specifika insatserna för förebyggande, beredskap och konsekvenshantering i fråga om terrorism rationaliseras och finansieras genom ett enda program.
(7)  För att skapa effektivitet, även kostnadseffektivitet, och överblickbarhet bör de specifika insatserna för förebyggande och hantering av konsekvenserna av säkerhetsrisker, i synnerhet i fråga om terrorism, rationaliseras och finansieras genom ett enda program.
Ändring 6
Skäl 8
(8)  I förutsebarhetens och konsekvensens intresse och med hänsyn till komplementariteten med andra finansiella program bör termerna "åtgärder för förebyggande och beredskap", "kris- och konsekvenshantering" och "viktig infrastruktur" definieras.
(8)  I förutsebarhetens och konsekvensens intresse och med hänsyn till komplementariteten med andra finansiella program bör termerna "åtgärder för förebyggande", "konsekvenshantering" och "viktig infrastruktur" definieras.
Ändring 7
Skäl 9
(9)  Kommissionens åtgärder, när så är lämpligt tillsammans med gränsöverskridande projekt, är av väsentlig betydelse för att nå fram till en integrerad och samordnad EU-modell. Det är dessutom lämpligt och av intresse att stödja projekt inom enskilda medlemsstater, om de kan ge erfarenheter och kunskaper som är användbara vid ytterligare åtgärder på gemenskapsnivå, särskilt inspektioner, riskbedömningar och analyser av hotbilder.
(9)  Kommissionens åtgärder och gränsöverskridande projekt är av väsentlig betydelse för att utan dröjsmål kartlägga och bedöma de hot som påverkar människor och viktig europeisk infrastruktur, för att utarbeta ett system för snabb varning mellan kommissionen och medlemsstaterna, samt en integrerad och samordnad modell för lösningar på EU-nivå. Det är dessutom lämpligt och av intresse att stödja projekt inom enskilda medlemsstater, om de kan ge erfarenheter och kunskaper som kan användas vid ytterligare åtgärder på gemenskapsnivå, särskilt inspektioner, riskbedömningar och analyser av hotbilder.
Ändring 8
Skäl 10
(10)  Det är även lämpligt att föreskriva att tredjeländer och internationella organisationer skall kunna delta i gränsöverskridande projekt.
(10)  Med tanke på att terrorismen är gränsöverskridande är det även lämpligt att föreskriva att tredjeländer och internationella organisationer skall kunna delta i gränsöverskridande projekt.
Ändring 9
Skäl 11
(11)  Komplementaritet måste uppnås med andra EG- och EU-program som EU:s solidaritetsfond och insats- och beredskapsinstrumentet för större olyckshändelser, gemenskapsmekanismen för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten, ramprogrammet för forskning och utveckling och strukturfonderna.
(11)  Komplementaritet måste uppnås med andra EG- och EU-program som EU:s solidaritetsfond och insats- och beredskapsinstrumentet för större olyckshändelser, gemenskapsmekanismen för att underlätta ett förstärkt samarbete vid biståndsinsatser inom räddningstjänsten, ramprogrammet för forskning och utveckling och strukturfonderna. Dessutom måste det uttryckligen anges att det är tillåtet med samfinansiering med kommissionens program för att kunna genomföra punktstudier rörande säkerheten för såväl människor som viktig infrastruktur, i synnerhet på transport- och energiområdet, för att på sikt samla samtliga finansieringsmöjligheter i ett enda instrument och på så sätt främja en tydlig, övergripande strategi.
Ändring 10
Skäl 12
(12)  Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i nämnda artikel går inte detta beslut utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(12)  Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, kan kräva en insats på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i nämnda artikel går inte detta beslut utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändring 11
Skäl 16
(16)  Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter bör de åtgärder som behövs för genomförandet av det här beslutet antas enligt det rådgivande förfarandet i artikel 3 i nämnda beslut. Detta är lämpligt, eftersom programmet inte påverkar gemenskapsbudgeten i väsentlig utsträckning.
(16)  Enligt artikel 2 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter bör de åtgärder som behövs för genomförandet av det här beslutet antas enligt det föreskrivande förfarandet i artikel 5 i nämnda beslut.
Ändring 12
Artikel 1, stycke 1
Genom detta beslut inrättas för perioden från den 1 januari 2007 till den 31 december 2013 det specifika programmet "Terrorism – förebyggande, beredskap och konsekvenshantering" (nedan kallat "programmet") som en del av det allmänna programmet "Säkerhet och skydd av friheter", i syfte att bidra till att stärka området med frihet, säkerhet och rättvisa.
Genom detta beslut inrättas för perioden från den 1 januari 2007 till den 31 december 2013 det specifika programmet "Förebyggande och hantering av konsekvenserna av säkerhetsrisker, i synnerhet i fråga om terrorism" (nedan kallat "programmet") som en del av det allmänna programmet "Säkerhet och skydd av friheter", i syfte att bidra till att stärka området med frihet, säkerhet och rättvisa.
Ändring 13
Artikel 2, led a
(a) förebyggande och beredskap: åtgärder i syfte att förebygga och/eller minska risken för terroristattacker och/eller deras konsekvenser, särskilt genom riskbedömningar och analyser av hotbilder, inspektioner och utveckling av gemensamma tekniska och metodiska standarder,
(a) förebyggande: åtgärder i syfte att förebygga och/eller minska risken för terroristattacker och andra säkerhetsrisker, samt fastställa de hot som påverkar människor och viktig infrastruktur, särskilt genom riskbedömningar och analyser av hotbilder, inspektioner och utveckling av gemensamma tekniska och metodiska standarder,
Ändring 14
Artikel 2, led b
(b) konsekvenshantering: sådana åtgärder för att begränsa terroristattackers konsekvenser på medellång sikt som krävs för att bevara Europeiska unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, och
(b) konsekvenshantering: samordning av sådana åtgärder som enligt artikel 5.2 kan beviljas bidrag för att avhjälpa säkerhetsincidenter, i synnerhet i samband med terrorism, och begränsa deras konsekvenser, eftersom sådana åtgärder krävs för att bevara Europeiska unionen som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa, vilket bland annat skall ske med hjälp av ett nytt, centraliserat system för snabb varning och effektiv samordning på gemenskapsnivå av de åtgärder som skall vidtas i liknande situationer, och
Ändring 15
Artikel 2, led c
(c) viktig infrastruktur: materiella resurser, tjänster, kommunikationsmedel, nätverk och/eller tillgångar, som är av sådan vikt att det skulle få allvarliga konsekvenser för medborgarnas hälsa, säkerhet eller ekonomiska välfärd eller för Europeiska unionens eller dess medlemsstaters institutioners möjligheter att fungera effektivt om de skulle störas eller slås ut.
(c) viktig infrastruktur: materiella resurser, tjänster, kommunikationsmedel, nätverk och/eller tillgångar, som är av sådan vikt att det skulle få allvarliga konsekvenser för medborgarnas hälsa, säkerhet eller ekonomiska välfärd, för miljön eller för Europeiska unionens eller dess medlemsstaters institutioners verksamhet om de skulle störas eller slås ut; till detta beslut bifogas en icke uttömmande förteckning över viktig infrastruktur.
Ändring 16
Artikel 3, punkt 1
1.  Detta program skall bidra till skyddet av medborgarna och deras friheter samt av samhället mot terroristattacker och incidenter som har samband med terrorism samt till att bevara EU som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.
1.  Detta program skall bidra till skyddet av medborgarna och deras friheter samt av samhället mot terroristattacker och andra säkerhetsrisker, oavsett deras orsak eller ursprung, och incidenter som har samband med terrorism samt till att bevara EU som ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.
Ändring 17
Artikel 3, punkt 2
2.  De allmänna målen för programmet är av betydelse för EG:s och EU:s politik på andra områden som polisiärt och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor, skyddet av miljön, människors hälsa, transport, forskning och teknisk utveckling samt ekonomisk och social sammanhållning.
2.  De allmänna målen för programmet är av betydelse för utvecklandet av ett övergripande säkerhetskoncept som i synnerhet grundar sig på EG:s och EU:s politik på andra områden som polisiärt och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor, skyddet av miljön, energiförsörjning, säkerhet i fråga om kommunikations- och informationsnät, människors hälsa, transport, forskning och teknisk utveckling, sammanhängande politik samt ekonomisk och social sammanhållning.
Ändring 18
Artikel 4, punkt 1
1.  Inom ramen för de allmänna målen skall programmet, såvida detta inte redan täcks av andra specifika rättsliga instrument, stimulera till, främja och utveckla åtgärder som rör förebyggande, beredskap och konsekvenshantering.
1.  Inom ramen för de allmänna målen skall programmet, såvida detta inte redan täcks av andra specifika rättsliga instrument, stimulera till, främja och utveckla åtgärder som rör förebyggande och hantering av konsekvenserna av säkerhetsrisker, i synnerhet i fråga om terrorism.
Ändring 19
Artikel 4, punkt 2, inledningen
2.  När det gäller förebyggande av och beredskap för terroristattacker syftar programmet till att
2.  När det gäller förebyggande av terroristattacker syftar programmet till att
Ändring 20 och 21
Artikel 4, punkt 2, led a
a) stimulera till, främja och stödja risk- och hotbedömningar av viktig infrastruktur, även genom utvärderingar på plats, för att identifiera möjliga mål för terroristattacker och eventuella behov av att uppgradera deras säkerhet,
a) stimulera till, främja och stödja risk- och hotbedömningar rörande människor och viktig infrastruktur, bland annat genom utvärderingar på plats, för att identifiera möjliga mål och eventuella behov av att uppgradera deras säkerhet,
Ändring 22
Artikel 4, punkt 3, inledningen
3.  När det gäller konsekvenshantering i samband med terroristattacker syftar programmet till att
3.  När det gäller konsekvenshantering, i synnerhet i samband med terroristattacker, syftar programmet till att
Ändring 23
Artikel 4, punkt 3, led a
(a) stimulera till, främja och stödja utbyte av kunnande, erfarenheter och teknik när det gäller potentiella konsekvenser av terroristattacker,
(a) stimulera till, främja och stödja utbyte av kunnande, erfarenheter och teknik när det gäller potentiella konsekvenser av terroristattacker och andra säkerhetsrisker,
Ändring 24
Artikel 4, punkt 3, led c
(c) säkerställa att expertstöd ges omedelbart, när det gäller specifika terrorismfrågor, inom system för övergripande krishantering, snabb varning och räddningstjänst.
(c) säkerställa att expertstöd ges omedelbart, även när det gäller specifika terrorismfrågor, inom system för övergripande krishantering, snabb varning och räddningstjänst.
Ändring 25
Artikel 5, punkt 1, led c, strecksats 4
– på annat sätt i väsentlig utsträckning bidrar till att skydda unionen och dess medborgare från terroristattacker.
– på annat sätt i väsentlig utsträckning bidrar till att skydda unionen och dess medborgare från terroristattacker och andra säkerhetsrisker; bidrag kan beviljas för verksamhet som bedrivs i samarbete med de berörda medlemsstaterna och som avser viktig nationell infrastruktur, för att eliminera eller minska risken för att brister i säkerheten utnyttjas, i synnerhet om dessa skulle kunna få allvarliga, gränsöverskridande återverkningar.
Ändring 26
Artikel 5, punkt 2a (ny)
2a. Medlemsstaterna skall bära ansvaret för att anta, genomföra och finansiera operativa säkerhetsåtgärder som enligt programmet är nödvändiga för att förbättra den övergripande säkerheten i Europeiska unionen.
Ändring 27
Artikel 7, punkt 2a (ny)
2a. Tillgången till finansiering skall underlättas genom att proportionalitetsprincipen tillämpas när det gäller dokument som skall tillhandahållas och genom att det inrättas en databas för att ge in ansökningar.
Ändring 28
Artikel 7a (ny)
Artikel 7a
Offentliggörande av bidrag
Varje nätverk, institution eller sammanslutning som tar emot bidrag från detta program är skyldiga att tillkännage det stöd de fått av EU. Kommissionen skall i detta syfte fastställa detaljerade riktlinjer i fråga om insyn.
Ändring 29
Artikel 8, punkt 4, led -a (nytt)
(-a) Den prioritet som skall ges förebyggandet av terroristattacker, förutom vid stora katastrofer.
Ändring 30
Artikel 8, punkt 4a (ny)
4a. Kommissionen skall i största möjliga utsträckning förenkla förfarandena och se till att den inbjudan att lämna förslag som föreskrivs i förslaget inte är administrativt betungande för dem som ligger bakom de förslagna projekten. i förekommande fall kan en sådan inbjudan att lämna förslag anordnas i två etapper, varvid den första enbart omfattar tillhandahållande av de uppgifter som är absolut nödvändiga för att kunna utvärdera projektet.
Ändring 31
Artikel 9, punkt 2
2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.
Ändring 32
Artikel 10, punkt 1
1.  Synergieffekter, förenlighet och komplementaritet kommer att eftersträvas med andra EU- och EG-program, bl.a. med programmen Förebyggande och bekämpande av brott och Straffrätt samt med ramprogrammen om forskning och teknisk utveckling, EU:s solidaritetsfond och insats- och beredskapsinstrumentet för större olyckshändelser.
1.  Synergieffekter, förenlighet och komplementaritet kommer att eftersträvas med andra EU- och EG-program, bl.a. med programmen Förebyggande och bekämpande av brott och Straffrätt samt med ramprogrammen om forskning och teknisk utveckling, EU:s solidaritetsfond och insats- och beredskapsinstrumentet för större olyckshändelser. Kommissionen skall tillse att de åtgärder som genomförs inom ramen för dessa program inte överlappar varandra.
Ändring 33
Artikel 10, punkt 2
2.  Programmet får dela resurser med andra EG- och EU-instrument, bl.a. programmet Förebyggande och bekämpande av brott, i syfte att genomföra åtgärder för att uppnå mål som är gemensamma för programmet och andra EG/EU-instrument.
2.  Programmet får dela resurser med andra EG- och EU-instrument, bl.a. programmet Förebyggande och bekämpande av brott, i syfte att genomföra åtgärder för att uppnå mål som är gemensamma för programmet och andra EG/EU-instrument, och med kommissionens program som möjliggör genomförandet av punktstudier rörande säkerheten i fråga om viktig infrastruktur, såsom de studier som redan inletts på transport- och energiområdet.
Ändring 34
Artikel 10, punkt 2a (ny)
2a. Kommissionen skall tillse att de åtgärder som omfattas av detta beslut kompletterar dem som omfattas av de program som avses i punkt 1 och att de inte överlappar varandra.
Ändring 35
Artikel 10, punkt 3a (ny)
3a. Om programmets resurser skulle visa sig vara otillräckliga för genomförandet av de åtgärder som redan vidtagits skall gemenskapen se till att motsvarande medel kan tillhandahållas från annat håll.
Ändring 36
Artikel 12, punkt 1, stycke 1a (nytt)
Kommissionen skall tillse att de åtgärder som omfattas av detta beslut utsätts för förhandsbedömning, uppföljning och slutlig utvärdering.
Ändring 37
Artikel 14, punkt 2a (ny)
2a. Kommissionen skall årligen, i samband med att kommissionen lägger fram sitt preliminära förslag till budget, informera Europaparlamentet och rådet om programgenomförandet, särskilt om användningen av tillgängliga resurser.
Ändring 38 och 39
Artikel 14, punkt 3
3.  Kommissionen skall till Europaparlamentet och rådet överlämna följande:
3.  Kommissionen skall till Europaparlamentet och rådet överlämna följande:
(-a) En kortfattad årsrapport som i synnerhet innehåller uppgifter som möjliggör en kvantitativ bedömning av programmets resultat.
(a)  Senast den 31 mars 2010: en preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och kvalitativa och kvantitativa aspekter på programmets genomförande.
(a)  Senast den 31 mars 2010: en detaljerad preliminär utvärderingsrapport om de resultat som uppnåtts och kvalitativa och kvantitativa aspekter på programmets genomförande.
(b)  Senast den 31 december 2010: ett meddelande om fortsättningen av detta program.
(b)  Senast den 31 december 2010: ett meddelande om fortsättningen av detta program, särskilt när det gäller programmålen.
(c)  Senast den 31 mars 2015: en utvärderingsrapport efter programmets avslutning.
(c)  När programmets genomförande är fullbordat, dock senast den 31 mars 2015: en utvärderingsrapport efter programmets avslutning, som innehåller de resultat som uppnåtts genom programmet, inklusive en budgetutvärdering.
Ändring 40
Artikel 14a (ny)
Artikel 14a
Offentliggörande av projekt
Kommissionen och medlemsstaterna skall varje år offentliggöra förteckningen över de projekt som finansierats genom detta program, med en kort beskrivning av varje projekt.
Ändring 41
Artikel 14b (ny)
Artikel 14b
Lika behandling
Organisationer som mottar driftsbidrag genom detta program får delta i inbjudningar att lämna förslag till andra program, utan att för den skull åtnjuta en förmånsbehandling i förhållande till andra organisationer som finansieras genom en annan budget än EU:s.
Ändring 42
Bilaga (ny)
BILAGA
VÄGLEDANDE FÖRTECKNING ÖVER sektorer för VIKTIG INFRASTRUKTUR
1)  Energi
a.  Olje- och gasproduktion, raffinering, behandling och förvaring, inbegripet rörledningar
b.  Elproduktion
c.  Överföring av el, gas och olja
d.  Distribution av el, gas och olja
2)  Informations- och kommunikationsteknik (IKT)
a.  Skydd för informationssystem och nätverk
b.  Instrument-, dator- och kontrollsystem (SCADA etc.)
c.  Internet
d.  Tillhandahållande av fasta telekommunikationer
e.  Tillhandahållande av mobila telekommunikationer
f.  Radiokommunikation och radionavigering
g.  Satellitkommunikation
h.  Radiosändning och television
3)  Vatten
a.  Dricksvattenförsörjning
b.  Kontroll av vattenkvalitet
c.  Mätning och kontroll av vattenmängd
4)  Livsmedel
Livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet
5)  Hälsa
a.  Läkarvård och sjukhusvård
b.  Medicin, serum, vaccin och läkemedel
c.  Biologiska laboratorier och biologiska agenter
6)  Finans
a.  Betalningstjänster/betalningsstrukturer (privata)
b.  Statliga finansuppdrag
7)  Allmän lag och ordning samt rättsordning och säkerhet
a.  Upprätthållande av allmän lag och ordning samt rättsordning och säkerhet
b.  Domstols- och fängelseförvaltning
8)  Civilförvaltning
a.  Offentlig förvaltning
b.  Militär
c.  Civil administration
d.  Räddningstjänster
e.  Post- och kurirtjänster
9)  Transport
a.  Vägtransporter
b.  Järnvägstransporter
c.  Flygtrafik
d.  Transport på de inre vattenvägarna
e.  Havssjöfart- och närsjöfart
10)  Kemisk industri och kärnenergiindustri
a.  Framställning och förvaring/behandling av kemiska och nukleära substanser
b.  Rörledningar för farligt gods (kemiska substanser)
11)  Rymd och forskning
a.  Rymd
b.  Forskning

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.


Utskottens sammansättning
PDF 104kWORD 67k
Europaparlamentets beslut om antal ledamöter i utskotten
P6_TA(2006)0585B6-0664/2006

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av artikel 174 i arbetsordningen,

–   med beaktande av sitt beslut av den 21 juli 2004 om antal ledamöter i utskotten(1).

1.  Europaparlamentet beslutar att från och med den 8 januari 2007 ändra antalet ledamöter i utskotten enligt följande:

CO1 – Utskottet för utrikesfrågor: 86 ledamöter

CO2 – Utskottet för utveckling: 36 ledamöter

CO3 – Utskottet för internationell handel: 33 ledamöter

CO4 – Budgetutskottet: 50 ledamöter

CO5 – Budgetkontrollutskottet: 40 ledamöter

CO6 – Utskottet för ekonomi och valutafrågor: 51 ledamöter

CO7 – Utskottet för sysselsättning och sociala frågor: 52 ledamöter

CO8 – Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet: 68 ledamöter

CO9 – Utskottet för industrifrågor, forskning och energi: 54 ledamöter

C10 – Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd: 44 ledamöter

C11 – Utskottet för transport och turism: 51 ledamöter

C12 – Utskottet för regional utveckling: 57 ledamöter

C13 – Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling: 47 ledamöter

C14 – Fiskeriutskottet: 40 ledamöter

C15 – Utskottet för kultur och utbildning: 38 ledamöter

C16 – Utskottet för rättsliga frågor: 28 ledamöter

C17 – Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor: 60 ledamöter

C18 – Utskottet för konstitutionella frågor: 29 ledamöter

C19 – Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män: 40 ledamöter

C20 – Utskottet för framställningar: 40 ledamöter

2.  Europaparlamentet beslutar att från och med den 8 januari 2007 ändra antalet ledamöter i underutskotten enligt följande:

SCO1A – Underutskottet för mänskliga rättigheter: 36 ledamöter

SCO1B – Underutskottet för säkerhet och försvar: 36 ledamöter.

(1) EUT C 103 E, 28.4.2005, s. 30.


Europeiska jämställdhetsinstitutet ***II
PDF 295kWORD 102k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut (10351/1/2006 – C6-0314/2006 – 2005/0017(COD))
P6_TA(2006)0586A6-0455/2006

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (10351/1/2006 – C6-0314/2006)(1),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0081)(3),

–   med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2006)0209)(4),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0455/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet. Parlamentet bekräftar den gemensamma förklaringen om detta från parlamentet, rådet och kommissionen, vilken bifogas härtill.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 14 december 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2006 om inrättande av ett europeiskt jämställdhetsinstitut

P6_TC2-COD(2005)0017


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 13.2 och 141.3,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(5),

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(6), och

av följande skäl:

(1)  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip i Europeiska unionen. Artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter förbjuder all diskriminering på grund av kön och fastslår att jämställdhet mellan kvinnor och män måste säkerställas på alla områden.

(2)  I artikel 2 i fördraget föreskrivs det att främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män är en av gemenskapens väsentliga uppgifter. I artikel 3.2 i fördraget föreskrivs det också att gemenskapen i all verksamhet skall syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och därigenom se till att jämställdhetsaspekten integreras i all gemenskapspolitik.

(3)  Artikel 13 i fördraget ger rådet befogenhet att vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering bland annat på grund av kön på gemenskapens alla befogenhetsområden.

(4)  Principen om lika möjligheter för och lika behandling av kvinnor och män i frågor som rör anställning och yrke finns inskriven i artikel 141 i fördraget och det finns redan ett omfattande regelverk om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning och arbetsvillkor, inbegripet lika lön.

(5)  I kommissionens första årliga jämställdhetsrapport till Europeiska rådets vårmöte 2004 konstateras att det fortfarande finns betydande skillnader mellan kvinnor och män på de flesta politikområden, att bristande jämställdhet är ett flerdimensionellt problem som måste angripas med ett brett spektrum av politiska åtgärder samt att det krävs ökade insatser för att uppfylla målen för Lissabonstrategin.

(6)  Europeiska rådet ansåg vid sitt möte i Nice den 7–9 december 2000 att man skulle "utveckla kunskapen, sammanslagningen av resurser och erfarenhetsutbytet, bland annat genom att ett europeiskt institut för genusfrågor ... inrättas".

(7)  I den genomförbarhetsstudie(7) som har utförts för kommissionen konstateras att det finns en tydlig roll för ett europeiskt jämställdhetsinstitut avseende vissa uppgifter som för närvarande inte utförs av befintliga organ, särskilt när det gäller att samordna, centralisera och sprida forskningsresultat, bygga upp nätverk, synliggöra genusperspektivet, lyfta fram jämställdhetsfrågorna samt utarbeta verktyg för att bättre integrera jämställdhetsfrågorna i all gemenskapspolitik.

(8)  Europaparlamentet uppmanade i sin resolution av den 10 mars 2004 om Europeiska unionens jämställdhetspolitik(8) kommissionen att påskynda insatserna för att inrätta ett institut.

(9)  Tanken på att inrätta ett europeiskt jämställdhetsinstitut stöddes av rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) vid dess möte den 1–2 juni 2004 och av Europeiska rådet vid dess möte den 17–18 juni 2004. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram ett särskilt förslag om detta.

(10)  Insamling, analys och spridning av objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter om jämställdhet, utarbetande av lämpliga verktyg för att eliminera alla former av könsdiskriminering och integrera jämställdhetsdimensionen på alla politikområden, främjande av en dialog mellan intressenterna och åtgärder för att öka medvetenheten bland unionsmedborgarna är nödvändiga insatser för att gemenskapen på ett effektivt sätt skall kunna främja jämställdhet och genomföra jämställdhetspolitiken, särskilt i den utvidgade unionen. Det är därför lämpligt att inrätta ett europeiskt jämställdhetsinstitut som kan bistå gemenskapsinstitutionerna och medlemsstaterna genom att utföra dessa uppgifter.

(11)  Jämställdhetsmålet kan inte uppnås endast genom en politik för att avskaffa diskriminering, utan det krävs även åtgärder för att främja harmonisk samlevnad och ett balanserat deltagande av kvinnor och män i samhället. Institutet bör därför även ägna sig åt denna aspekt.

(12)  Eftersom det är viktigt att könsstereotyper inom alla samhällsområden i Europa avskaffas och att kvinnor och män ges positiva exempel att följa, bör institutet också verka för dessa mål.

(13)  Samarbete med berörda myndigheter i medlemsstaterna och relevanta statistikorgan, i synnerhet Eurostat, är nödvändiga inslag för att man skall kunna främja insamling av jämförbara och tillförlitliga uppgifter på europeisk nivå. Eftersom information om jämställdhet är relevant på alla nivåer inom gemenskapen – den lokala, regionala och nationella nivån och gemenskapsnivån – skulle det vara värdefullt om sådan information blev tillgänglig för medlemsstaternas myndigheter som hjälp när de utarbetar riktlinjer och åtgärder på lokal, regional och nationell nivå inom sina respektive befogenhetsområden.

(14)  Institutet bör samarbeta så nära som möjligt med alla gemenskapens program och organ för att undvika dubbelarbete och garantera att resurserna utnyttjas på bästa möjliga sätt, särskilt med Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor(9), Europeiska arbetsmiljöbyrån(10), Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning(11) och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter(12).

(15)  Institutet bör samarbeta och föra en dialog med icke-statliga organisationer, jämställdhetsorgan, forskningscentrum, arbetsmarknadens parter och andra närstående organisationer som aktivt verkar för jämställdhetsfrågor på nationell och europeisk nivå och i tredjeländer. Ur effektivitetssynpunkt är det lämpligt att inrätta och samordna ett elektroniskt europeiskt nätverk för jämställdhet mellan dessa organ och experter i medlemsstaterna.

(16)  För att säkerställa den nödvändiga jämvikten mellan medlemsstaterna och styrelseledamöternas kontinuitet skall rådets företrädare utses för varje mandatperiod i enlighet med rotationsordningen för rådets ordförandeskap från och med år 2007.

(17)  I enlighet med artikel 3.2 i fördraget är det lämpligt att främja en jämnare könsfördelning i styrelsen.

(18)  Institutet bör åtnjuta största möjliga oberoende vid utförandet av sina uppgifter.

(19)  Institutet bör tillämpa relevant gemenskapslagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001(13) och om skydd för enskilda personer vid behandling av personuppgifter i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001(14).

(20)  Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(15) är tillämplig på institutet.

(21)  När det gäller institutets avtalsrättsliga ansvar, som regleras av den lagstiftning som är tillämplig på de avtal som institutet ingår, bör EG-domstolen vara behörig att avgöra tvister med stöd av en skiljedomsklausul i avtalet. Domstolen bör också vara behörig i tvister som gäller institutets utomobligatoriska ansvar för gottgörelse av skada.

(22)  En oberoende extern utvärdering bör göras för att bedöma resultatet av institutets arbete, undersöka om det finns behov av att ändra eller utvidga dess uppdrag samt fastställa tidpunkten för ytterligare översyner.

(23)  Eftersom målen för denna förordning, nämligen att bidra till och stärka jämställdhet, inbegripet integrering av ett jämställdhetsperspektiv i all gemenskapspolitik och nationell politik som följer av denna, att bekämpa könsdiskriminering samt öka medvetenheten om jämställdhetsfrågorna bland EU-medborgarna genom att tillhandahålla tekniskt stöd till gemenskapens institutioner och medlemsstaternas myndigheter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(24)  Artikel 13.2 i fördraget gör det möjligt att vidta gemenskapsåtgärder för att stödja och främja målet att bekämpa könsdiskriminering på andra områden än arbetslivet. Artikel 141.3 i fördraget är den särskilda rättsliga grunden för åtgärder som syftar till att säkerställa tillämpning av principen om lika möjligheter för och lika behandling av kvinnor och män i arbetslivet. Därför utgör artikel 13.2 och artikel 141.3 tillsammans den lämpliga rättsliga grunden för antagandet av denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Inrättande av institutet

Ett europeiskt jämställdhetsinstitut (nedan kallat "institutet") inrättas härmed.

Artikel 2

Mål

De övergripande målen för institutet skall vara att bidra till och stärka jämställdhet, inbegripet integrering av ett jämställdhetsperspektiv i all gemenskapspolitik och nationell politik som följer av denna, att bekämpa könsdiskriminering samt öka medvetenheten om jämställdhetsfrågorna bland EU-medborgarna genom att tillhandahålla tekniskt stöd till gemenskapens institutioner, särskilt kommissionen, och medlemsstaternas myndigheter i enlighet med artikel 3.

Artikel 3

Uppgifter

1.  För att uppnå målen i artikel 2 skall institutet

   a) samla in, analysera och sprida relevant objektiv, jämförbar och tillförlitlig information om jämställdhet, inbegripet forskningsresultat och bästa praxis från medlemsstaterna, gemenskapsinstitutionerna, forskningscentrum, nationella jämställdhetsorgan, icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter, relevanta tredjeländer och internationella organisationer, samt föreslå ytterligare forskningsområden,
   b) utveckla metoder för att förbättra objektiviteten, jämförbarheten och tillförlitligheten hos uppgifterna på europeisk nivå genom att fastställa kriterier som förbättrar informationens enhetlighet samt att vid insamlingen av uppgifter beakta jämställdhetsfrågorna,
   c) utveckla, analysera, utvärdera och sprida metodverktyg för att stödja jämställdhetsintegrering i all gemenskapspolitik och i den därav följande nationella politiken samt stödja integrering av ett jämställdhetsperspektiv i alla gemenskapsinstitutioner och gemenskapsorgan,
   d) utföra undersökningar om jämställdhetssituationen i Europa,
   e) inrätta och samordna ett europeiskt nätverk för jämställdhet som skall inbegripa centrum, organ, organisationer och experter som arbetar med jämställdhet och integrering av ett jämställdhetsperspektiv, i syfte att stödja och stimulera forskning, optimera utnyttjandet av tillgängliga resurser och främja utbyte och spridning av information,
   f) anordna särskilda expertmöten för att stödja institutets forskning, uppmuntra till utbyte av uppgifter mellan forskare och främja integrering av ett jämställdhetsperspektiv i deras forskning,
   g) tillsammans med relevanta intressenter anordna konferenser, kampanjer och möten på europeisk nivå för att öka medvetenheten om jämställdhetsfrågor bland EU-medborgarna, samt förelägga kommissionen resultat och slutsatser från denna verksamhet,
   h) sprida och presentera positiva exempel på icke-stereotypa prestationer som åstadkommits av kvinnor och män inom alla samhällsområden, samt lägga fram resultat och initiativ för att lyfta fram och bygga vidare på sådana framgångsrika exempel,
   i) föra en dialog och samarbeta med icke-statliga organisationer, jämställdhetsorgan, universitet och experter, forskningscentrum, arbetsmarknadens parter samt andra organisationer som är verksamma på jämställdhetsområdet på nationell och europeisk nivå,
   j) bygga upp dokumentationsresurser som är tillgängliga för allmänheten,
   k) lämna information i jämställdhetsfrågor till offentliga och privata organisationer, och
   l) informera gemenskapsinstitutionerna om jämställdhet och jämställdhetsintegrering i anslutnings- och kandidatländerna.

2.  Institutet skall varje år publicera en rapport om sin verksamhet.

Artikel 4

Verksamhetsområden och arbetsmetoder

1.  Institutet skall genomföra sina uppgifter inom ramen för gemenskapens befogenheter och med hänsyn till de mål och prioriterade områden som fastställs i det årliga programmet samt med vederbörlig hänsyn till tillgängliga budgetmedel.

2.  Institutets arbetsprogram skall vara i linje med gemenskapens prioriteringar när det gäller jämställdhet och kommissionens arbetsprogram, inbegripet dess arbete inom statistik och forskning.

3.  För att undvika dubbelarbete och säkerställa bästa möjliga resursanvändning, skall institutet vid genomförandet av sina uppgifter beakta befintlig information oberoende av källa och särskilt det arbete som redan utförs av gemenskapsinstitutionerna och andra institutioner, organ och behöriga nationella och internationella organisationer samt nära samarbeta med behöriga avdelningar inom kommissionen, inklusive Eurostat. Institutet skall säkerställa lämplig samordning med alla relevanta gemenskapsbyråer och EU-organ, och vid behov skall samförståndsavtal ingås.

4.  Institutet skall säkerställa att den information som sprids är begriplig för slutanvändarna.

5.  Institutet får ingå avtalsförhållanden, i synnerhet om underentreprenad, med andra organisationer för genomförande av olika uppgifter.

Artikel 5

Rättslig status och rättskapacitet

Institutet skall vara en juridisk person. I varje medlemsstat skall det ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. Institutet får bland annat förvärva eller avyttra fast och lös egendom och föra talan inför domstol och andra myndigheter.

Artikel 6

Institutets oberoende

Institutet skall genomföra sina uppgifter självständigt och i allmänhetens intresse.

Artikel 7

Tillgång till handlingar

1.  Förordning (EG) nr 1049/2001 skall tillämpas på de handlingar som finns hos institutet.

2.  Styrelsen skall vidta åtgärder för att tillämpa förordning (EG) nr 1049/2001 inom sex månader från det att institutet inrättats.

3.  Beträffande de beslut som institutet fattar enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får klagomål framföras till ombudsmannen, eller talan väckas vid domstolen, i enlighet med de villkor som anges i artiklarna 195 och 230 i fördraget.

4.  Förordning (EG) nr 45/2001 skall tillämpas när institutet behandlar uppgifter.

Artikel 8

Samarbete med organisationer på nationell och europeisk nivå, internationella organisationer och tredjeländer

1.  För att underlätta uppgifternas genomförande skall institutet samarbeta med organisationer och experter i medlemsstaterna, till exempel jämställdhetsorgan, forskningscentrum, universitet, icke-statliga organisationer och arbetsmarknadens parter samt med relevanta organisationer på europeisk och internationell nivå och i tredjeländer.

2.  Om avtal behöver ingås med internationella organisationer eller tredjeländer för att institutet skall kunna genomföra sina uppgifter effektivt, skall gemenskapen i enlighet med förfarandet i artikel 300 i fördraget ingå sådana avtal med berörda internationella organisationer eller tredjeländer i institutets intresse. Denna bestämmelse skall inte utesluta tillfälligt samarbete med sådana organisationer eller tredjeländer.

Artikel 9

Institutets sammansättning

Institutet skall omfatta

   a) en styrelse,
   b) ett expertforum,
   c) en direktör och dennes personal.

Artikel 10

Styrelse

1.  Styrelsen skall bestå av

   a) arton företrädare utsedda av rådet på förslag från varje berörd medlemsstat,
   b) en ledamot, utsedd av kommissionen, vilken företräder kommissionen,

2.  Styrelseledamöterna skall utses på ett sådant sätt att högsta kompetens och en bred och relevant tvärvetenskaplig sakkunskap på jämställdhetsområdet garanteras.

Rådet och kommissionen skall sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

Suppleanter som företräder ledamöterna när de inte är närvarande skall utses enligt samma förfarande.

Förteckningen över styrelsemedlemmar och suppleanter skall offentliggöras av rådet i Europeiska unionens officiella tidning, på institutets webbplats samt på andra relevanta webbplatser.

3.  Mandatperioden skall vara tre år. För varje mandatperiod skall de ledamöter som rådet utser företräda arton medlemsstater i samma ordningsföljd som de roterande ordförandeskapen, varav en medlem utses av varje berörd medlemsstat.

4.  Styrelsen skall välja sin ordförande och vice ordförande för en period om tre år.

5.  Varje ledamot av styrelsen enligt punkt 1 a eller b, eller dennes suppleant vid ledamotens frånvaro, skall ha en röst.

6.  Styrelsen skall fatta de beslut som är nödvändiga för institutets verksamhet. Styrelsen skall särskilt göra följande:

   a) På grundval av ett utkast utarbetat av den direktör som avses i artikel 12 och efter samråd med kommissionen, anta det årliga arbetsprogrammet och arbetsprogrammet på medellång sikt för en treårsperiod i enlighet med budgeten och tillgängliga resurser. Programmen kan vid behov revideras och det första årliga arbetsprogrammet skall antas senast nio månader efter det att direktören har utsetts.
   b) Anta den årliga rapport som avses i artikel 3.2, där resultaten i synnerhet skall jämföras med målen i det årliga arbetsprogrammet. Rapporten skall senast den 15 juni överlämnas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén och skall offentliggöras på institutets webbplats.
   c) Utöva disciplinär myndighet över direktören samt utse och avsätta honom eller henne i enlighet med artikel 12.
   d) Anta institutets årliga budgetförslag och slutliga budget.

7.  Styrelsen skall anta institutets interna regler på grundval av ett förslag utarbetat av direktören efter samråd med kommissionen.

8.  Styrelsens beslut skall fattas av en majoritet av ledamöterna. Ordföranden skall ha utslagsröst. I de frågor som avses i punkt 6 och i artikel 12.1 skall beslut fattas med två tredjedels majoritet bland ledamöterna.

9.  Styrelsen skall anta sin arbetsordning på grundval av ett förslag utarbetat av direktören efter samråd med kommissionen.

10.  Ordföranden skall sammankalla styrelsen minst en gång om året. Ordföranden skall kalla till ytterligare möten på eget initiativ eller på begäran av minst en tredjedel av styrelseledamöterna.

11.  Institutet skall varje år till Europaparlamentet och rådet (nedan kallade "budgetmyndigheten") överlämna all information som är av betydelse för resultatet av utvärderingsförfarandena.

12.  Direktörerna för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor, Europeiska arbetsmiljöbyrån, Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter kan i förekommande fall bjudas in att delta i styrelsens möten som observatörer för att samordna respektive arbetsprogram i fråga om jämställdhetsintegrering.

Artikel 11

Expertforum

1.  Expertforumet skall bestå av ledamöter från behöriga organ som är specialiserade på jämställdhetsfrågor, varav en företrädare skall utses av varje medlemsstat, två ledamöter som företräder andra relevanta organisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor skall utses av Europaparlamentet och tre ledamöter skall utses av kommissionen och företräda berörda parter på europeisk nivå, med en företrädare från var och en av följande grupper:

   a) En lämplig icke-statlig organisation på gemenskapsnivå med ett legitimt intresse av att bekämpa könsdiskriminering och främja jämställdhet.
   b) Arbetsgivarorganisationer på gemenskapsnivå.
   c) Arbetstagarorganisationer på gemenskapsnivå.

Medlemsstaterna och kommissionen skall sträva efter att nå en jämn könsfördelning i expertforumet.

Företrädarna får ersättas av suppleanter utsedda vid samma tillfälle.

2.  Ledamöterna i expertforumet får inte vara styrelseledamöter.

3.  Expertforumet skall stödja direktören när det gäller att garantera kompetens och oberoende för institutets verksamhet.

4.  Expertforumet skall vara en mekanism för att utbyta information om jämställdhetsfrågor och sammanföra kunskaper. Forumet skall se till att institutet samarbetar nära med behöriga organ i medlemsstaterna.

5.  Direktören skall vara ordförande i expertforumet; i dennes frånvaro skall en företrädare för institutet vara tillförordnad ordförande. Forumet skall hålla regelbundna sammanträden minst en gång per år efter kallelse från direktören eller på begäran av minst en tredjedel av forumets ledamöter. Dess arbetsformer skall anges i institutets interna regler och skall offentliggöras.

6.  Företrädare för kommissionens avdelningar skall delta i expertforumets arbete.

7.  Institutet skall tillhandahålla expertforumet nödvändigt tekniskt och logistiskt stöd samt sekretariatshjälp vid dess möten.

8.  Direktören får bjuda in experter eller företrädare för relevanta näringsgrenar, arbetsgivare, fackliga organisationer, yrkes- eller forskningsorganisationer eller icke-statliga organisationer med erkända erfarenheter från ämnesområden med anknytning till institutets verksamhet för att samarbeta om särskilda uppgifter och delta i relevant verksamhet inom expertforumet.

Artikel 12

Direktör

1.  Institutet skall ledas av en direktör som skall utses av styrelsen på grundval av en förteckning över kandidater som kommissionen skall föreslå som resultatet av ett öppet uttagningsförfarande efter det att en inbjudan till intresseanmälan offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning och på annat håll. Den sökande som styrelsen valt ut skall före utnämningen bli ombedd att avlägga en försäkran inför behöriga utskott i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.

2.  Direktörens mandattid skall vara fem år. Mandattiden kan på förslag från kommissionen och efter utvärdering förlängas en gång med högst fem år. Kommissionen skall i utvärderingen särskilt bedöma

   a) resultaten under den första mandatperioden och hur dessa uppnåtts, och
   b) institutets uppgifter och behov under kommande år.

3.  Direktören skall under överinseende av styrelsen ansvara för följande:

   a) Genomföra de uppgifter som avses i artikel 3.
   b) Utarbeta och genomföra institutets årliga arbetsprogram och arbetsprogram på medellång sikt.
   c) Förbereda styrelse- och expertforumsmöten.
   d) Utarbeta och offentliggöra den årliga rapport som avses i artikel 3.2.
   e) Handlägga alla personalfrågor och särskilt utöva de befogenheter som fastställs i artikel 13.3.
   f) Sköta den löpande administrationen.
   g) Införa effektiva förfaranden för övervakning och utvärdering av institutets resultat i förhållande till dess mål i enlighet med erkända standarder. Direktören skall varje år rapportera till styrelsen om övervakningssystemets resultat.

4.  Direktören skall ansvara för genomförandet av sina uppgifter inför styrelsen och skall delta i styrelsemötena utan att ha rösträtt. Han eller hon får även inbjudas av Europaparlamentet att rapportera vid en utfrågning om viktiga frågor som har samband med institutets verksamhet.

5.  Direktören skall vara institutets juridiska företrädare.

Artikel 13

Personal

1.  Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna som är fastställda i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68(16) och bestämmelser som antagits gemensamt av Europeiska gemenskapernas institutioner för tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter och anställningsvillkor skall gälla för institutets personal.

2.  Styrelsen skall i samråd med kommissionen anta de nödvändiga genomförandebestämmelserna i enlighet med bestämmelserna i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna. Styrelsen får införa bestämmelser som gör det möjligt för nationella experter utstationerade från medlemsstaterna att uppehålla tjänster vid institutet.

3.  Institutet skall gentemot sin personal utöva de befogenheter som åligger tillsättningsmyndigheten.

Artikel 14

Upprättande av budgeten

1.  För varje budgetår, vilket skall motsvara ett kalenderår, skall det utarbetas beräkningar över alla institutets inkomster och utgifter, vilka skall uppföras i institutets budget.

2.  Inkomsterna och utgifterna i institutets budget skall vara i balans.

3.  Utan att det påverkar andra resurser, skall institutets inkomster inbegripa

   a) ett bidrag från gemenskapen som tas upp i Europeiska unionens allmänna budget (kommissionens avsnitt),
   b) betalningar för tillhandahållna tjänster,
   c) eventuella ekonomiska bidrag från de organisationer eller tredjeländer som avses i artikel 8, och
   d) eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna.

4.  Institutets utgifter skall omfatta löner till personalen, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader.

5.  Styrelsen skall varje år, på grundval av ett förslag utarbetat av direktören, upprätta en beräkning av institutets inkomster och utgifter för nästkommande budgetår. Denna beräkning, som skall inbegripa ett utkast till tjänsteförteckning, skall överlämnas av styrelsen till kommissionen senast den 31 mars.

6.  Kommissionen skall vidarebefordra beräkningen till budgetmyndigheten tillsammans med det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

7.  På grundval av den upprättade beräkningen skall kommissionen i det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga med avseende på tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag som skall belasta den allmänna budgeten, vilket den skall förelägga budgetmyndigheten i enlighet med artikel 272 i fördraget.

8.  Budgetmyndigheten skall fastställa anslagen till bidraget till institutet och skall anta institutets tjänsteförteckning.

9.  Institutets budget skall antas av styrelsen. Budgeten skall bli slutgiltig efter det att Europeiska unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits. Vid behov skall den justeras i enlighet härmed.

10.  Styrelsen skall så snart som möjligt underrätta budgetmyndigheten om att den har för avsikt att genomföra eventuella projekt som kan få betydande konsekvenser för finansieringen av dess budget, särskilt projekt som rör egendom, exempelvis hyra eller köp av byggnader. Den skall underrätta kommissionen om detta.

Om en gren av budgetmyndigheten har meddelat att den har för avsikt att lämna ett yttrande, skall den överlämna sitt yttrande till styrelsen inom sex veckor från och med den dag då underrättelsen överlämnades.

Artikel 15

Genomförande av budgeten

1.  Direktören skall genomföra institutets budget.

2.  Institutets räkenskapsförare skall senast den 1 mars efter det budgetår som löpt ut överlämna den preliminära redovisningen till kommissionens räkenskapsförare tillsammans med en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för samma budgetår. Kommissionens räkenskapsförare skall sammanställa institutionernas och de decentraliserade organens preliminära redovisningar i enlighet med artikel 128 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

3.  Senast den 31 mars efter det budgetår som löpt ut skall kommissionens räkenskapsförare till revisionsrätten överlämna institutets preliminära räkenskaper tillsammans med den rapport som nämns i punkt 2. Rapporten skall också överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

4.  Efter det att revisionsrättens synpunkter på institutets preliminära redovisning enligt bestämmelserna i artikel 129 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 inkommit, skall direktören ansvara för upprättandet av den slutliga redovisningen och översända den till styrelsen för yttrande.

5.  Styrelsen skall lämna ett yttrande om institutets slutliga redovisning.

6.  Senast den 1 juli efter det budgetår som löpt ut skall direktören överlämna den slutliga redovisningen till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten tillsammans med yttrandet från styrelsen.

7.  Den slutliga redovisningen skall offentliggöras.

8.  Direktören skall skicka ett svar på revisionsrättens synpunkter senast den 30 september. Han eller hon skall även översända detta svar till styrelsen.

9.  Direktören skall på Europaparlamentets begäran lämna alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret skall fungera väl, i enlighet med artikel 146.3 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

10.  Europaparlamentet skall på rekommendation av rådet, som skall fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, senast den 30 april år n+2 bevilja direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande år n.

11.  Styrelsen skall anta institutets finansiella bestämmelser efter samråd med kommissionen. Vid utformningen av dessa bestämmelser får styrelsen avvika från förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 endast om institutets särskilda förvaltningsbehov kräver detta och efter att kommissionen gett sitt godkännande.

Artikel 16

Språk

1.  Bestämmelserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen(17) skall gälla för institutet.

2.  De översättningar som krävs för institutets arbete skall i princip utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ, inrättat genom rådets förordning (EG) nr 2965/94(18).

Artikel 17

Immunitet och privilegier

Protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska gemenskaperna skall tillämpas på institutet.

Artikel 18

Ansvar

1.  Institutets avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

Domstolen skall vara behörig domstol enligt skiljedomsklausuler i avtal som ingås av institutet.

2.  I fråga om utomobligatoriskt ansvar skall institutet i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas lagstiftning gottgöra skada som orsakats av institutet eller dess tjänstemän i utförandet av deras åligganden.

Domstolen skall vara behörig att avgöra tvister om sådant skadestånd.

Artikel 19

Medverkan av tredjeländer

1.  De länder som ingått avtal med Europeiska gemenskapen enligt vilka de har antagit och tillämpar gemenskapslagstiftningen på det område som täcks av denna förordning skall ha rätt att delta i institutet.

2.  Det skall i enlighet med tillämpliga bestämmelser i dessa avtal särskilt fastställas på vilket sätt och i vilken omfattning dessa länder skall delta i institutets arbete, inklusive bestämmelser om deltagande i de initiativ som institutet tar, finansiella bidrag och personal. När det gäller personalfrågor, skall dessa avtal under alla förhållanden vara förenliga med tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna.

Artikel 20

Utvärdering

1.  Senast den ...(19) skall institutet beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat institutet har uppnått på grundval av den uppdragsbeskrivning som styrelsen antagit i samverkan med kommissionen. Utvärderingen skall även innehålla en bedömning av institutets betydelse när det gäller att främja jämställdhet, och den skall omfatta en analys av synergieffekterna. I synnerhet skall behovet av att ändra eller utvidga institutets uppdrag behandlas om ett sådant föreligger, inbegripet de ekonomiska konsekvenserna av en sådan ändring eller utvidgning av arbetsuppgifterna. I utvärderingen skall även undersökas om förvaltningsstrukturen är lämplig för att utföra institutets uppgifter. I utvärderingen skall de viktigaste aktörernas synpunkter beaktas, såväl på gemenskapsnivå som på nationell nivå.

2.  Styrelsen skall i samråd med kommissionen fastställa tidpunkten för framtida utvärderingar, med beaktande av resultaten av den utvärderingsrapport som avses i punkt 1.

Artikel 21

Översynsklausul

Styrelsen skall granska slutsatserna av den utvärdering som avses i artikel 20 och lämna sådana rekommendationer till kommissionen som kan behövas avseende förändringar av institutet, dess arbetsmetoder och dess uppdrag. Kommissionen skall vidarebefordra utvärderingsrapporten och rekommendationerna till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén samt offentliggöra dessa handlingar. Efter granskning av utvärderingsrapporten och rekommendationerna får kommissionen lägga fram förslag som den anser nödvändiga beträffande denna förordning.

Artikel 22

Administrativ kontroll

Institutets verksamhet skall övervakas av ombudsmannen i enlighet med bestämmelserna i artikel 195 i fördraget.

Artikel 23

Inledande av institutets verksamhet

Institutet skall inleda sin verksamhet så snart som möjligt och under alla omständigheter senast den …(20).

Artikel 24

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) PB C 295 E, 5.12.2006, s. 57.
(2) Antagna texter från sammanträdet 14.3.2006, P6_TA(2006)0074.
(3) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(4) Ännu ej offentliggort i EUT.
(5) EUT C 24, 31.1.2006, s. 29.
(6) Europaparlamentets yttrande av den 14 mars 2006 (ännu ej offentliggjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 september 2006 (EUT C 295 E, 5.12.2006, s. 57) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 december 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT).
(7) European Commission Feasibility Study for a European Gender Institute (utförd av PLS Ramboll Management, Danmark, 2002).
(8) EUT C 102E, 28.4.2004, s. 638.
(9) Rådets förordning (EEG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975 om bildande av en europeisk fond för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (EGT L 139, 30.5.1975, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1111/2005 (EUT L 184, 15.7.2005, s. 1).
(10) Rådets förordning (EG) nr 2062/94 av den 18 juli 1994 om upprättande av en europeisk arbetsmiljöbyrå (EGT L 216, 20.8.1994, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1112/2005 (EUT L 184, 15.7.2005, s. 5).
(11) Rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (EGT L 39, 13.2.1975, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2051/2004 (EUT L 355, 1.12.2004, s. 1).
(12) Medlemsstaterna framförde vid Europeiska rådets möte i december 2003 önskemålet att kommissionen skulle utarbeta ett förslag om inrättande av en byrå för mänskliga rättigheter genom att utvidga mandatet för det europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet.
(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
(15) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(16) EGT L 56, 4.3.1968, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 (EUT L 124, 27.4.2004, s. 1).
(17) EGT 17, 6.10.1958, s. 385. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 920/2005 EUT L 156, 18.6.2005, s. 3).
(18) Rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ (EGT L 314, 7.12.1994, s. 1). Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 920/2005.
(19)* Slutet av det tredje året efter det att denna förordning har trätt i kraft.
(20)* Tolv månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.


Körkort ***II
PDF 675kWORD 518k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om körkort (9010/1/2006 – C6-0312/2006 – 2003/0252(COD))
P6_TA(2006)0587A6-0414/2006

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (9010/1/2006 – C6-0312/2006),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0621)(2),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för transport och turism (A6-0414/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid andra behandlingen den 14 december 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/.../EG om körkort (omarbetning)

P6_TC2-COD(2003)0252


(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 71,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  Rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort(5) har flera gånger ändrats på väsentliga punkter. I samband med de nya ändringarna av detta direktiv bör därför bestämmelserna ifråga av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)  Gemensamma körkortsbestämmelser är en grundläggande förutsättning för den gemensamma transportpolitiken, bidrar till att förbättra trafiksäkerheten och underlättar den fria rörligheten för människor som bosätter sig i en annan medlemsstat än den som utfärdat körkortet. Eftersom privata färdmedel fyller en viktig funktion, gynnas individernas fria rörlighet och etableringsfrihet om de har ett körkort som vederbörligen erkänns i värdmedlemsstaten. Trots framsteg i fråga om harmonisering av körkortsbestämmelserna har grundläggande skillnader kvarstått mellan medlemsstaterna när det gäller bestämmelser om hur ofta körkort skall förnyas och om underkategorier av fordon, vilka måste harmoniseras i högre grad för att gemenskapens politik lättare skall kunna genomföras.

(3)  Körkortens giltighetstid får enligt direktiv 91/439/EEG regleras i nationella bestämmelser vilket medför att olika bestämmelser gäller i olika medlemsstater och att det finns över 110 olika typer av giltiga körkort i medlemsstaterna. Det är därför svårt för enskilda, för polisen och för de myndigheter som ansvarar för administrationen av körkort att förstå och få en överblick över bestämmelserna vilket resulterat i förfalskade körkortshandlingar som ibland varit i omlopp i decennier.

(4)  För att kunna förhindra att gemenskapskörkortet bara blir ytterligare ett bland de 110 som redan förekommer, bör medlemsstaterna vidta alla åtgärder som krävs för att kunna utfärda gemenskapskörkortet till alla körkortsinnehavare.

(5)  Detta direktiv bör inte påverka befintlig behörighet att framföra fordon som beviljats eller förvärvats före dagen för direktivets tillämpning.

(6)  Körkort erkänns ömsesidigt. Medlemsstaterna bör kunna tillämpa den giltighetsperiod som fastställs i direktivet på ett körkort utan begränsad administrativ giltighet som utfärdats av en annan medlemsstat om innehavaren varit bosatt på deras territorium under mer än två år.

(7)  Införandet av en administrativ giltighetsperiod för nya körkort bör kunna göra det möjligt att vid förnyelsen tillämpa de senaste metoderna för att förhindra förfalskningar och genomföra medicinska kontroller eller andra åtgärder enligt medlemsstaternas bestämmelser.

(8)  Av trafiksäkerhetsskäl bör minimikrav fastställas för utfärdande av körkort. Det behövs en harmonisering av normerna för förarprov och utfärdande av körkort. I detta syfte bör de kunskaper, den förmåga och det beteende som är nödvändiga för att framföra motorfordon fastställas, och förarprovet bör utformas enligt dessa koncept. Minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet för att framföra sådana fordon bör definieras på nytt.

(9)  Det bör lämnas bevis på att minimikraven i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att köra uppfylls av förare av fordon som används för person- eller godstransport när körkortet utfärdas och därefter med regelbundna mellanrum. Sådana regelbundna kontroller, i enlighet med nationell lagstiftning, av att minimikraven är uppfyllda kommer att bidra till den fria rörligheten för personer, undvika en snedvridning av konkurrensen och bättre beakta det särskilda ansvar som förare av sådana fordon har. Medlemsstaterna bör tillåtas föreskriva om medicinsk kontroll för att garantera att minimikraven uppfylls i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att framföra andra motorfordon. Av tydlighetsskäl bör sådana undersökningar genomföras, när körkortet förnyas och därför styras av körkortets giltighetstid.

(10)  Det är nödvändigt att ytterligare stärka principen om stegvis tillträde när det gäller kategorierna av tvåhjuliga fordon och kategorierna av fordon avsedda för person- eller godstransport.

(11)  Medlemsstaterna bör dock tillåtas att fastställa en högre åldersgräns för att framföra vissa fordonskategorier för att ytterligare främja trafiksäkerheten. Under exceptionella förhållanden bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa lägre åldersgränser i syfte att beakta nationella förhållanden.

(12)  Definitionerna av kategorierna bör i större utsträckning återspegla de berörda fordonens tekniska egenskaper och den färdighet som behövs för att köra dem.

(13)  Genom att ett mopedkörkort införs kommer trafiksäkerheten att förbättras, särskilt med avseende på de yngsta förarna som enligt statistiken är de mest olycksdrabbade förarna.

(14)  Särskilda bestämmelser bör antas som underlättar för personer med fysiska funktionshinder att köra fordon.

(15)  Av skäl som har samband med trafiksäkerheten bör det dessutom finnas möjlighet för medlemsstaterna att, för körkortshavare som har sin permanenta bosättningsort inom deras territorium, tillämpa sina nationella bestämmelser om återkallelse, omhändertagande, förnyelse och ogiltigförklaring av körkort.

(16)  Den körkortsmodell som fastställs i direktiv 91/439/EEG bör ersättas av ett gemensamt körkort i form av ett plastkort. Körkortsmodellen behöver samtidigt anpassas med hänsyn till införandet av en ny kategori mopedkörkort och en ny kategori av körkort för motorcyklar.

(17)  Genom möjligheten att förse den nya körkortsmodellen i form av ett plastkort med en mikroprocessor kan medlemsstaterna förbättra förfalskningsskyddet ytterligare. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att införa nationella uppgifter i mikroprocessorn under förutsättning att det inte inverkar på allmänt tillgängliga uppgifter. Mikroprocessorns tekniska specifikationer bör fastställas av kommissionen med bistånd av körkortskommittén.

(18)  Miniminormer för yrkesbehörighet och utbildningskrav för förarprövare bör fastställas i syfte att höja förarprövarnas kompetens och färdighet och därigenom säkerställa en mera objektiv bedömning av körkortsaspiranterna och mer harmoniserade uppkörningsprov.

(19)  Kommissionen bör tillåtas anpassa bilagorna I–VI till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

(20)  De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(6).

(21)  Kommissionen bör särskilt ges behörighet att fastställa nödvändiga kriterier för tillämpningen av detta direktiv. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

(22)  Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av sin omfattning och sina verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(23)  Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande i nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga VII del B.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Körkortsmodell

1.  I enlighet med bestämmelserna i detta direktiv skall medlemsstaterna införa nationella körkort i överensstämmelse med den gemenskapsmodell som fastställs i bilaga I. Emblemet på sidan 1 av körkort enligt gemenskapsmodellen skall innehålla nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som har utfärdat körkortet.

2.  Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelser om uppgiftsskydd får medlemsstaterna förse körkortet med ett lagringsmedium (en mikroprocessor) från och med det att kommissionen fastställt föreskrifterna enligt bilaga I för mikroprocessorn, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, i enlighet med förfarandet i artikel 9.2. Dessa föreskrifter skall innehålla bestämmelser om EG-typgodkännande som får beviljas endast om det kan visas att mikroprocessorn är skyddad mot försök att manipulera eller ändra lagrade uppgifter.

3.  Mikroprocessorn skall innehålla de harmoniserade uppgifter om körkortet i fråga som specificeras i bilaga I.

Efter att ha samrått med kommissionen får medlemsstaterna lagra ytterligare uppgifter, förutsatt att det inte på något sätt påverkar genomförandet av detta direktiv.

I enlighet med förfarandet i artikel 9.2 får kommissionen ändra bilaga I för att garantera kompatibilitet i framtiden.

4.  Medlemsstaterna får med kommissionens samtycke göra sådana ändringar av modellen i bilaga I som är nödvändiga för databehandling av körkortet.

Artikel 2

Ömsesidigt erkännande

1.  Körkort som är utfärdade av medlemsstaterna skall erkännas ömsesidigt.

2.  Om en innehavare av ett giltigt nationellt körkort utan den administrativa giltighetsperiod som anges i artikel 7.2 bosätter sig permanent i en annan medlemsstat än den som har utfärdat körkortet, får värdmedlemsstaten tillämpa den administrativa giltighetsperiod på körkortet som anges i den artikeln genom att förnya körkortet från och med två år efter det datum då innehavaren permanent bosatte sig på dess territorium.

Artikel 3

Åtgärder mot förfalskning

1.  Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att förhindra att körkort förfalskas, även i fråga om körkort enligt gemenskapsmodellen som utfärdades innan detta direktiv träder i kraft. De skall underrätta kommissionen om åtgärderna.

2.  Det material som används för körkortet enligt bilaga I skall göras förfalskningssäkert genom att specifikationer tillämpas, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, som skall fastställas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 9.2. Medlemsstaterna får införa ytterligare säkerhetsdetaljer.

3.  Medlemsstaterna skall se till att alla körkort som har utfärdats och är gällande uppfyller alla krav i detta direktiv senast …(7).

Artikel 4

Kategorier, definitioner och åldersgränser

1.  Det körkort som anges i artikel 1 ger behörighet att föra motordrivna fordon i de kategorier som definieras nedan. Det får utfärdas från den åldersgräns som anges för varje kategori. Med motordrivet fordon avses varje med motor försett fordon som av egen kraft kan framföras på väg och som inte är spårbundet.

2.   mopeder

Kategori AM

   Två- eller trehjuliga fordon som är konstruerade för en högsta hastighet av 45 km/h enligt artikel 1.2 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon(8) (utom de som är konstruerade för en högsta hastighet av 25 km/h) samt lätta fyrhjulingar enligt artikel 1.3 a i direktiv 2002/24/EG.
   Åldersgränsen för kategori AM skall vara 16 år.

3.  Motorcyklar med eller utan sidvagn och motordrivna trehjulingar:

   "motorcykel": ett tvåhjuligt fordon med eller utan sidvagn enligt artikel 1.2 b i direktiv 2002/24/EG.
   "motordriven trehjuling": fordon med tre symmetriskt placerade hjul enligt artikel 1.2 c i direktiv 2002/24/EG.
   a) Kategori A1
   Motorcyklar vars motor har en cylindervolym på högst 125 kubikcentimeter, en effekt av högst 11 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,1 kW/kg.
   Motordrivna trehjulingar med en effekt av högst 15 kW.
   Åldersgränsen för kategori A1 skall vara 16 år.
  b) Kategori A2
   Motorcyklar med effekt på högst 35 kW och ett effekt/viktförhållande som inte överstiger 0,2 kW/kg och som inte hänför sig till ett fordon med mer än dubbla effekten.
   Åldersgränsen för kategori A2 skall vara 18 år.
  c) Kategori A
   i) motorcyklar
   · Åldersgränsen för kategori A skall vara 20 år. För behörighet att köra motorcyklar i denna kategori krävs dock minst två års erfarenhet som förare av motorcyklar med körkort för kategori A2. Detta krav på erfarenhet får dock åsidosättas om den som ansöker har fyllt 24 år,
   ii) motordrivna trehjulingar
   — · Åldersgränsen för motordrivna trehjulingar med en högre effekt än 15 kW skall vara 21 år.

4.   motorfordon:

   "motorfordon": motordrivet fordon som normalt är avsett för person- eller godstransport på väg eller för att på väg dra fordon avsedda för person- eller godstransport. Definitionen innefattar trådbussar, dvs. icke spårbundna fordon som är anslutna till en strömförande ledning. Jordbruks- och skogsbrukstraktorer omfattas inte.
   "jordbruks- eller skogsbrukstraktor": motordrivet fordon på hjul eller band som har minst två axlar och vars huvudsakliga funktion är dess dragkraft, och som dessutom är särskilt konstruerat för att dra, skjuta, bära eller driva vissa redskap, maskiner eller släpvagnar, vilka används i samband med jord- och skogsbruk, och som endast sekundärt utnyttjas för person- eller godstransport på väg eller för att på väg dra fordon som används för person- eller godstransport.
  a) Kategori B1
   Fyrhjulingar enligt artikel 1.3 b i direktiv 2002/24/EG.
   Åldersgränsen för kategori B1 skall vara 16 år.
   Kategori B1 skall inte vara obligatorisk. I medlemsstater som inte inför denna kategori skall ett B-körkort krävas för att få köra sådana fordon.
   b) Kategori B

Motorfordon med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till motorfordon i denna kategori får en släpvagn kopplas med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen får till ett motorfordon i denna kategori kopplas en släpvagn vars totalvikt överstiger 750 kg förutsatt att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 4 250 kg. Om fordonskombinationen överstiger 3 500 kg skall medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna i bilaga V, kräva att kombinationen bara får köras efter

   avslutad utbildning, eller
   godkänt körprov.

Medlemsstaterna får också ställa krav på både sådan utbildning och godkänt körprov.

Medlemsstaterna skall med hjälp av tillämplig gemenskapskod på körkortet ange att en sådan fordonskombination får köras.

Åldersgränsen för kategori B skall vara 18 år.

  c) Kategori BE
   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt på släp- eller påhängsvagnen på högst 3 500 kg.
   Åldersgränsen för kategori BE skall vara 18 år.
  d) Kategori C1

Motorfordon som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg men inte 7 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till ett motorfordon i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt som inte överstiger 750 kg.
  e) Kategori C1E
   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori C1 och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 750 kg under förutsättning att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 000 kg.
   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori B och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 3 500 kg, under förutsättning att fordonskombinationens tillåtna totalvikt inte överstiger 12 000 kg.
   Åldersgränsen för kategorierna C1 och C1E skall vara 18 år utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om framförande av sådana fordon i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG av den 15 juli 2003 om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport(9).
   f) Kategori C

Motorfordon som inte ingår i kategorierna D1 eller D med en tillåten totalvikt över 3 500 kg och som är konstruerade och tillverkade för att ta högst åtta passagerare utöver föraren. Till motorfordon som får föras med C-körkort i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg.

  g) Kategori CE
   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande för de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori C och en släp- eller påhängsvagn med en tillåten totalvikt över 750 kg.
   Åldersgränsen för kategorierna C och CE skall vara 21 år utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna för framförande av sådana fordon i direktiv 2003/59/EG.
  h) Kategori D1

Motorfordon som är konstruerade och tillverkade för att ta högst 16 passagerare utöver föraren, och med en största längd av 8 meter. Till ett motorfordon i denna kategori får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg.
  i) Kategori D1E
   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna för typgodkännande av de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.
   Åldersgränsen för kategorierna D1 och D1E skall vara 21 år utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna on framförande av sådana fordon i direktiv 2003/59/EG.
  j) Kategori D

Motorfordon konstruerade och tillverkade för att ta fler än åtta passagerare utöver föraren. Till ett motorfordon som får föras med D-körkort får kopplas en släpvagn med en tillåten totalvikt av högst 750 kg.
  k) Kategori DE
   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i reglerna om typgodkännande av de berörda fordonen, fordonskombinationer som består av ett dragfordon i kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt som överstiger 750 kg.
   Åldersgränsen för kategorierna D och DE skall vara 24 år utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om framförande av sådana fordon i direktiv 2003/59/EG.

5.  Med kommissionens samtycke får medlemsstaterna besluta att denna artikel inte skall tillämpas på vissa särskilda typer av motordrivna fordon, exempelvis specialfordon för personer med funktionshinder.

Medlemsstaterna får besluta att detta direktiv inte skall tillämpas på fordon som används av försvarsmakten och civilförsvaret eller som står under deras kontroll.

6.  Medlemsstaterna får höja eller sänka åldersgränsen för utfärdande av körkort

   a) för kategori AM ned till 14 år eller upp till 18 år,
   b) för kategori B1 upp till 18 år,
   c) för kategori A1 upp till 17 eller 18 år
   om det är två års skillnad mellan åldersgränsen för kategori A1, och åldersgränsen för kategori A2, och
   en minimiperiod om två års erfarenhet krävs av motorcyklar i kategori A2 innan tillstånd att köra motorcyklar av kategori A kan beviljas, så som anges i artikel 4.3 c i,
   d) för kategorierna B och BE ned till 17 år.

Medlemsstaterna får sänka åldersgränsen för kategori C till 18 år och för kategori D till 21 år när det gäller

   a) fordon som används av räddningstjänsten och ordningsmakten,
   b) fordon som provas på väg i syfte att göra reparationer eller underhåll.

Körkort som utfärdats till personer vid en lägre ålder än den som anges i punkterna 2−4 i enlighet med denna punkt skall endast vara giltiga på den utfärdande medlemsstatens territorium till dess att körkortshavaren har nått den åldersgräns som anges i punkterna 2−4.

Medlemsstaterna får godkänna giltigheten på sitt territorium av körkort som utfärdats till förare under den åldersgräns som anges i punkterna 2–4.

Artikel 5

Villkor och begränsningar

1.  De villkor som gäller för förarens behörighet skall anges på körkortet.

2.  Om körkortet till följd av ett fysiskt funktionshinder endast gäller för vissa typer av fordon eller för särskilt anpassade fordon skall det körprov som föreskrivs i artikel 7 avläggas i ett sådant fordon.

Artikel 6

Behörighetsordning och överensstämmelse mellan kategorier

1.  För utfärdande av körkort gäller följande villkor:

   a) Körkort för kategorierna C1, C, D1 och D får endast utfärdas för den som redan har körkort i kategori B.
   b) Körkort för kategorierna BE, C1E, D1E, och DE får endast utfärdas för den som redan har körkort i kategori B, C1, C, D1 respektive D.

2.  I fråga om körkortens giltighet gäller följande:

   a) Körkort för kategorierna C1E, CE, D1E, eller DE gäller även för fordonskombinationer i kategori BE.
   b) Körkort för kategori CE gäller även för kategori DE om innehavaren har behörighet att föra fordon i kategori D.
   c) Körkort för kategorierna CE och DE gäller även för fordonskombinationer i kategori C1E respektive D1E.
   d) Körkort för samtliga kategorier skall ge behörighet att föra fordon i kategori AM. När det gäller körkort som är utfärdade inom dess territorium får en medlemsstat begränsa överensstämmelsen för kategori AM till kategorierna A1, A2 och A om denna medlemsstat inför ett körprov som ett villkor för att erhålla behörighet för kategori AM.
   e) Körkort för kategori A2 skall också gälla för kategori A1.
   f) Körkort för kategorierna A, B, C eller D skall även gälla för kategori A1, A2, B1, C1 eller D1.

3.  För körning inom eget territorium får medlemsstaterna dessutom tillåta följande:

   a) Körkort för kategori B ger behörighet att föra motordrivna trehjulingar med en effekt som överstiger 15 kW under förutsättning att innehavaren av körkortet för kategori B är minst 21 år gammal.
   b) Körkort för kategori B får ge behörighet att föra motorcykel enligt kategori A1.

Eftersom denna punkt endast gäller inom eget territorium skall medlemsstaterna inte ange på körkortet att innehavaren har rätt att föra dessa fordon.

4.  Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna inom sitt territorium tillåta att

   a) den som har fyllt 21 år och i minst två år har haft körkort med behörigheten B får föra fordon i kategori D1 (med en tillåten totalvikt som inte överstiger 3 500 kg, exklusive all specialutrustning avsedd för transport av personer med funktionshinder), förutsatt att fordonen används i samhällsnyttig verksamhet av organisationer som inte är affärsdrivande och att föraren utan ersättning bidrar med sina tjänster,
   b) den som har fyllt 21 år och i minst två år har haft körkort med behörigheten B får föra fordon med en tillåten totalvikt som överstiger 3 500 kg, förutsatt att fordonen huvudsakligen används stationärt i instruktions- eller rekreationssyfte och att de används i samhällsnyttig verksamhet av organisationer som inte är affärsdrivande, samt att fordonen är ombyggda så att de inte kan användas för att transportera fler än nio personer eller för annan godstransport än den som är absolut nödvändig för den aktuella verksamheten.

Artikel 7

Utfärdande, giltighet och förnyelse

1.  Körkort får endast utfärdas till sökande

   a) som har godkänts i ett körprov och ett kunskapsprov samt uppfyller de medicinska krav som fastställs i bilagorna II och III,
   b) som har godkänts enbart i ett kunskapsprov för kategori AM; medlemsstaterna får föreskriva att sökande skall ha godkänts i ett körprov och genomgått en läkarundersökning för denna kategori.

För tre- och fyrhjulingar inom denna kategori får medlemsstaterna införa ett särskilt körprov. För differentiering av fordon inom kategori AM får en nationell kod införas i körkortet.

   c) som, när det gäller kategori A2 eller kategori A och under förutsättning att de har minst två års erfarenhet av att köra motorcykel i kategori A1 eller kategori A2, har godkänt resultat på ett körprov, eller har genomfört utbildning i enlighet med bilaga VI,
   d) som har genomfört utbildning eller fått godkänt resultat på ett körprov i enlighet med bilaga V när det gäller kategori B för att köra en fordonskombination så som den definieras i artikel 4. 4 b, andra stycket,
   e) med permanent bosättningsort inom den medlemsstat som utfärdar körkortet eller som kan intyga att de har studerat där i minst sex månader.

2. a)  Från och med den …(10) skall körkort utfärdade av medlemsstaterna för kategorierna AM, A1, A2, A, B, B1 och BE ha en administrativ giltighetstid på tio år.

En medlemsstat får välja att utfärda sådana körkort med en administrativ giltighetstid på upp till 15 år.

b)  Från och med den …* skall körkort utfärdade av medlemsstaterna för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E ha en administrativ giltighetstid på fem år.

c)  Förnyelse av ett körkort kan automatiskt medföra en ny administrativ giltighetstid för en annan kategori eller andra kategorier körkortshavaren som har behörighet för, i den utsträckning som detta överensstämmer med villkoren i detta direktiv.

d)  Att körkortet är försett med en mikroprocessor som föreskrivs i artikel 1 skall inte utgöra en förutsättning för körkortets giltighet. En mikroprocessor som förlorats, är omöjlig att avläsa eller på annat sätt är skadad skall inte påverka handlingens giltighet.

3.  Förnyelse av körkort vid den administrativa giltighetstidens utgång skall förutsätta

   a) fortsatt uppfyllande av, när det gäller kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E, de minimikrav som anges i bilaga III i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att föra sådana fordon, och
   b) permanent bosättning på territoriet i den medlemsstat som utfärdar körkortet eller bestyrkande av att sökande sedan minst sex månader studerat där.

I fråga om kategorierna A, A1, A2, AM, B, B1 och BE får medlemsstaterna vid förnyelse kräva en kontroll med tillämpning av de minimikrav som anges i bilaga III i fråga om fysisk och psykisk lämplighet att föra sådana fordon.

Medlemsstaterna får begränsa den administrativa giltighetstid som anges i punkt 2 för körkort av alla kategorier som utfärdas till nya körkortshavare i syfte att tillämpa särskilda trafiksäkerhetshöjande åtgärder riktade mot sådana körkortshavare.

Medlemsstaterna får begränsa den administrativa giltighetstiden till tre år för körkort av kategorierna C och D som utfärdas för första gången till nya körkortshavare för att kunna tillämpa särskilda trafiksäkerhetshöjande åtgärder riktade mot sådana körkortshavare.

Medlemsstaterna får begränsa den administrativa giltighetstid som anges i punkt 2 för individuella körkort av alla kategorier om det anses nödvändigt att tillämpa tätare medicinska kontroller eller andra särskilda åtgärder, exempelvis begränsningar för den som begår trafiköverträdelser.

Medlemsstaterna får i syfte att tillämpa tätare medicinska kontroller eller andra särskilda åtgärder, exempelvis repetitionskurser förkorta den administrativa giltighetstid som anges i punkt 2 för körkort för innehavare, bosatta på deras territorium, som uppnått 50 års ålder. Den förkortade administrativa giltighetstiden kan endast tillämpas efter förnyelse av körkort.

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av nationell straffrätt och ordningsbestämmelser får medlemsstaterna efter samråd med kommissionen för utfärdande av körkort tillämpa bestämmelser i sin nationella lagstiftning som rör andra förhållanden än de som avses i detta direktiv.

5. a)  Det är inte tillåtet att inneha mer än ett körkort.

b)  En medlemsstat skall vägra att utfärda ett körkort om det har fastställts att den sökande redan har ett körkort.

c)  Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med led b. Nödvändiga åtgärder när det gäller utfärdande, ersättande, förnyande eller utbyte av ett körkort skall vara att kontrollera med andra medlemsstater att den sökande inte redan har ett körkort, om det finns rimlig anledning att misstänka detta.

d)  För att kunna underlätta kontrollerna i enlighet med led b skall medlemsstaterna använda sig av nätverket för EU-körkort så fort som det har tagits i drift.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2 a skall den medlemsstat som utfärdar ett körkort med vederbörlig noggrannhet försäkra sig om att den som ansöker om körkort uppfyller kraven i punkt 1 i den här artikeln och tillämpa sina nationella bestämmelser om upphävande eller återkallelse av rätten att köra om det kan fastställas att ett körkort har utfärdats utan att dessa krav var uppfyllda.

Artikel 8

Anpassning till vetenskapliga och tekniska framsteg

De ändringar som är nödvändiga för att anpassa bilagorna I–VI till vetenskapliga och tekniska framsteg skall antas enligt det förfarande som föreskrivs i artikel 9.2.

Artikel 9

Kommitté

1.  Kommissionen skall biträdas av körkortskommittén.

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artikel 5a.1-5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 10

Förarprövare

Från och med detta direktivs ikraftträdande skall förarprövare uppfylla de minimikrav som anges i bilaga IV.

Förarprövare som är verksamma före den …(11) skall dock endast omfattas av bestämmelser om kvalitetssäkring och regelbunden fortbildning.

Artikel 11

Bestämmelser om utbyte, återkallelse, ersättande och erkännande av körkort

1.  Om innehavaren av ett giltigt nationellt körkort utfärdat av en medlemsstat har förlagt sin permanenta bosättningsort till en annan medlemsstat, får han eller hon begära att hans eller hennes körkort skall bytas ut mot ett likvärdigt körkort. Den medlemsstat som verkställer utbytet skall kontrollera för vilken kategori det inlämnade körkortet fortfarande är giltigt.

2.  Om inte annat följer av tillämpningen av territorialprincipen i straffrätt och ordningsbestämmelser får den medlemsstat där innehavaren av ett körkort som har utfärdats av en annan medlemsstat har sin permanenta bosättningsort tillämpa sina nationella bestämmelser om begränsning, omhändertagande, återkallelse och ogiltigförklaring av körkort och, om det behövs, byta ut körkortet i detta syfte.

3.  Den medlemsstat som verkställer utbytet skall återlämna det gamla körkortet till myndigheterna i den medlemsstat som har utfärdat körkortet och ange skälen för detta.

4.  En medlemsstat skall vägra att utfärda ett körkort till en sökande vars körkort har begränsats, omhändertagits eller återkallats av en annan medlemsstat.

En medlemsstat skall vägra att erkänna giltigheten av ett körkort utfärdat av en annan medlemsstat till en person vars körkort har begränsats, omhändertagits eller återkallats på den förstnämnda medlemsstatens territorium.

En medlemsstat får likaså vägra att utfärda ett körkort om den sökande har fått sitt körkort återkallat i en annan medlemsstat.

5.  Vid exempelvis förlust eller stöld av ett körkort får endast de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där innehavaren har sin permanenta bosättningsort utfärda ett körkort som ersätter det förlorade. Dessa myndigheter skall utfärda ersättningskörkortet på grundval av de uppgifter de har tillgängliga eller då så är lämpligt på grundval av ett intyg från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som utfärdade det ursprungliga körkortet.

6.  Om en medlemsstat byter ut ett körkort som har utfärdats av ett tredje land mot ett körkort enligt gemenskapsmodellen skall utbytet samt förnyelser eller utbyten som sker senare registreras på det nya körkortet.

Ett sådant utbyte får endast göras om det körkort som har utfärdats av det tredje landet har inlämnats till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som gör utbytet. Om innehavaren av ett körkort som har utfärdats på detta sätt flyttar sin permanenta bosättningsort till en annan medlemsstat behöver inte principen om ömsesidigt erkännande i artikel 2 tillämpas.

Artikel 12

Permanent bosättningsort

Med "permanent bosättningsort" avses i detta direktiv den plats där en person normalt bor, dvs. under minst 185 dagar varje kalenderår, till följd av personlig och yrkesmässig anknytning eller, om personen saknar yrkesmässig anknytning, till följd av en personlig anknytning som präglas av nära band mellan personen och den plats där personen bor.

För en person som har den yrkesmässiga anknytningen till en annan plats än den personliga anknytningen och som därför omväxlande bor på olika platser i två eller flera medlemsstater skall dock den permanenta bosättningsorten anses vara den plats till vilken han har personlig anknytning under förutsättning att personen med regelbundna mellanrum återvänder dit. Detta sista villkor behöver inte uppfyllas om personen bor i en medlemsstat för att genomföra en tidsmässigt begränsad uppgift. Studier vid universitet eller annan utbildningsanstalt skall inte medföra att den permanenta bosättningsorten ändras.

Artikel 13

Överensstämmelse mellan körkort som inte motsvarar gemenskapsmodellen

1.  Medlemsstaterna skall med kommissionens samtycke fastställa regler för överensstämmelsen mellan behörighet som erhållits före genomförandet av detta direktiv, och de kategorier som definieras i artikel 4.

Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna göra sådana ändringar i sin nationella lagstiftning som är nödvändiga för att genomföra bestämmelserna i artikel 11. 4, 11.5 och 11.6.

2.  Behörighet att framföra fordon som beviljats före den…(12) skall inte kunna dras in eller på något sätt inskränkas genom bestämmelserna i detta direktiv.

Artikel 14

Översyn

Kommissionen skall, tidigast den …(13)*, rapportera om genomförandet av detta direktiv, inbegripet hur det påverkat trafiksäkerheten.

Artikel 15

Ömsesidigt bistånd

Medlemsstaterna skall bistå varandra vid genomförandet av detta direktiv och skall utbyta upplysningar om de körkort som de har utfärdat, bytt ut, ersatt, förnyat eller återkallat. De skall använda det nätverk för EU-körkort som inrättats för detta ändamål, när detta nätverk väl har tagits i drift.

Artikel 16

Införlivande

1.  Medlemsstaterna skall senast den …(14)** anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.1, artikel 3, artikel 4.1, 4.2 och 4.3 och 4.4 b–k, artikel 6.1, 6.2 a och 6.2 c–e, artikel 7.1 b, c och d, 7.2, 7.3 och 7.5, artikel 8, artikel 10, artiklarna 13–15 samt bilaga I punkt 2, bilaga II punkt 5.2 när det gäller kategorierna A1, A2 och A och bilaga IV, V och VI. De skall genast överlämna texten till bestämmelserna till kommissionen.

2.  De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den …(15).

3.  När en medlemsstat beslutar om dessa åtgärder skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De skall även innehålla en anvisning om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till det upphävda direktivet skall tolkas som hänvisningar till detta direktiv. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras samt om dess lydelse skall varje medlemsstat själv utfärda.

4.  Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 17

Upphävande

Direktiv 91/439/EEG skall upphöra att gälla från och med den …*, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de tidsfrister som anges i bilaga VII del B för införlivande av det direktivet i nationell lagstiftning.

Artikel 2.4 i direktiv 91/439/EEG skall upphöra att gälla från och med den…(16)*.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall tolkas som hänvisningar till det här direktivet och bör läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VIII.

Artikel 18

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 2.1, artikel 5, artikel 6.2 b, artikel 7.1 a, artikel 9, artikel 11.1 och 11.3−11.6, artikel 12 samt bilagorna I, II och III skall tillämpas från och med …(17).

Artikel 19

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i ... den ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

BESTÄMMELSER FÖR KÖRKORT ENLIGT GEMENSKAPSMODELLEN

1.  De fysiska egenskaperna hos körkorten enligt gemenskapsmodellen skall vara i enlighet med ISO 7810 och ISO 7816-1.

Kortet skall vara tillverkat i polykarbonat.

De metoder som används för att kontrollera körkortens egenskaper i syfte att fastställa att de följer de internationella normerna skall vara i enlighet med ISO 10373.

2.  Fysiska säkerhetsdetaljer på körkortet

Hoten mot dokumentens fysiska säkerhet utgörs av:

   Framställning av falska kort: det skapas ett nytt föremål som i hög grad liknar dokumentet, antingen genom att man tillverkar det från början eller kopierar ett originaldokument.
   Väsentlig ändring: egenskaperna för ett originaldokument ändras, exempelvis genom att man ändrar vissa av uppgifterna som finns tryckta på dokumentet.

Den övergripande säkerheten ligger i systemet i sin helhet och består av applikationsprocessen, överföringen av data, materialet i själva kortet, trycktekniken, en begränsad uppsättning olika säkerhetsdetaljer och personaliseringsprocessen.

a)  Det material som används för körkortet skall vara sådant att det inte kan förfalskas genom att använda följande tekniktyper (obligatoriska säkerhetsdetaljer):

   Själva kortet skall vara UV Dull.
   En säkerhetsmönstrad bakgrund som har utformats för att göra förfalskning genom skanning, tryck eller kopiering omöjlig, genom att använda iristryck med säkerhetstryckfärg i många färger samt positivt och negativt guillocherat tryck. Mönstret får inte bestå av primärfärgerna (CMYK), skall innehålla komplett utformade mönster i minst två särskilda färger och skall inbegripa mikrotext.
   Optiskt variabla detaljer som ger ett tillräckligt skydd mot kopiering och manipulering av fotografiet.
   Lasergravyr.
   På platsen för fotografiet bör den säkerhetsmönstrade bakgrunden och fotografiet överlappa varandra i åtminstone den ena kanten (avtonande mönster).

b)  Dessutom skall det material som används för körkortet vara sådant att det inte kan förfalskas genom att minst tre av följande tekniktyper används (ytterligare säkerhetsdetaljer):

   Tryckfärg som varierar beroende på betraktningsvinkel*.
   Termokrom färg*.
   Anpassade hologram*.
   Varierande laserbilder*.
   Fluorescerande ultraviolett tryckfärg, synlig och transparent.
   Iridiscerande tryck.
   Digitalt vattenmärke i bakgrunden.
   Infraröda eller fosforescerande pigment.
   Tecken, symboler eller mönster, förnimbara med känseln*.

c)  Det står medlemsstaten fritt att införa ytterligare säkerhetsdetaljer. I första hand bör de metoder som markerats med asterisk tillämpas, eftersom de möjliggör kontroll av kortets giltighet utan särskilda hjälpmedel.

3.  Körkortet skall bestå av två sidor.

Sidan 1 skall innehålla följande:

   a) Ordet "körkort" i stort typsnitt på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet.
   b) Namnet på den medlemsstat som utfärdar körkortet, vilket är en frivillig uppgift.
   c) Nationalitetsbeteckningen för den medlemsstat som utfärdar körkortet, inlagd i vitt i en blå rektangel och omgiven av tolv gula stjärnor, skall vara en av följande:

B:

Belgien

CZ:

Tjeckien

DK:

Danmark

D:

Tyskland

EST:

Estland

GR:

Grekland

E:

Spanien

F:

Frankrike

IRL:

Irland

I:

Italien

CY:

Cypern

LV:

Lettland

LT:

Litauen

L:

Luxemburg

H:

Ungern

M:

Malta

NL:

Nederländerna

A:

Österrike

PL:

Polen

P:

Portugal

SLO:

Slovenien

SK:

Slovakien

FIN:

Finland

S:

Sverige

UK:

Förenade kungariket.
  d) De uppgifter som är särskiljande för körkortet, numrerade enligt följande:
   1. Innehavarens efternamn.
   2. Innehavarens förnamn.
   3. Innehavarens födelsedatum och födelseort.

4. a)  Datum för utfärdandet av körkortet.

   b) Körkortets sista giltighetsdag eller ett tankstreck om körkortets giltighetstid är obegränsad enligt artikel 7.2 c.
   c) Namnet på den myndighet som utfärdat körkortet (får tryckas på sidan 2).
   d) Ett annat nummer än det som upptas i nummer 5, för administrativa ändamål (frivillig uppgift).
   5. Körkortets nummer.
   6. Ett fotografi av innehavaren.
   7. Innehavarens underskrift.
   8. Innehavarens permanenta bosättningsort eller postadress (frivillig uppgift).
   9. Kategori av fordon som innehavaren har rätt att köra (nationella kategorier skall tryckas med annat typsnitt än harmoniserade kategorier).
   e) Orden "Europeiska gemenskapernas modell" skall finnas tryckt på det eller de språk som används i den medlemsstat som utfärdar körkortet, och ordet "körkort" på gemenskapens övriga språk skall vara tryckta i rosa och utgöra bakgrund på körkortet:

Permiso de Conducción

Řidičský průkaz

Kørekort

Führerschein

Juhiluba

Άδεια Οδήγησης

Driving Licence

Permis de conduire

Ceadúnas Tiomána

Patente di guida

Vadītāja apliecība

Vairuotojo pažymėjimas

Vezetői engedély

Liċenzja tas-Sewqan

Rijbewijs

Prawo Jazdy

Carta de Condução

Vodičský preukaz

Vozniško dovoljenje

Ajokortti

Körkort.

  f) Färganvisningar:
   Blå: Pantone Reflex Blue.
   Gul: Pantone Yellow.

Sidan 2 skall innehålla följande:

   a) 9. Kategori av fordon som innehavaren har rätt att köra (nationella kategorier skall tryckas med annat typsnitt än harmoniserade kategorier).
   10. Datum för det första utfärdandet för varje kategori (detta datum skall föras över till det nya körkortet vid varje senare ersättande eller utbyte).
   11. Sista giltighetsdag för varje kategori.
   12. Övriga upplysningar eller eventuella inskränkningar, i kodad form, mittemot den berörda kategorin.

Följande koder skall användas:

– koderna 01−99

harmoniserade gemenskapskoder

FÖRARE (medicinska skäl)

01.  Synkorrektion och/eller skydd

01.01  Glasögon

01.02  Kontaktlinser

01.03  Skyddsglas

01.04  Ogenomskinlig lins

01.05  Ögonlapp

01.06  Glasögon eller kontaktlinser

02.  Hörapparat/kommunikationshjälpmedel

02.01  Hörapparat för ena örat

02.02  Hörapparat för båda öronen

03.  Protes eller ortopediskt hjälpmedel

03.01  Armprotes eller ortopediskt hjälpmedel

03.02  Benprotes eller ortopediskt hjälpmedel

05.  Begränsad användning (obligatorisk användning av underkoder, körning med vissa förbehåll av medicinska skäl)

05.01  Begränsad till resor under dagtid (exempelvis en timme efter soluppgången och en timme före solnedgången)

05.02  Begränsad till resor inom en radie av … km från körkortshavarens bostad eller inom staden/regionen

05.03  Begränsad till körning utan passagerare

05.04  Begränsad till körning med högst… km/h

05.05  Begränsad till körning endast med annan körkortsinnehavare

05.06  Begränsad till körning utan släpvagn

05.07  Ingen körning på motorväg

05.08  Ingen alkohol

ANPASSADE FORDON

10.  Anpassad växellåda

10.01  Manuell växellåda

10.02  Automatisk växellåda

10.03  Elektriskt manövrerad växellåda

10.04  Anpassad växelspak

10.05  Begränsat antal växellägen

15.  Anpassad koppling

15.01  Anpassad kopplingspedal

15.02  Handmanövrerad koppling

15.03  Automatisk koppling

15.04  Fällbar/borttagbar kopplingspedal

20.  Anpassat bromssystem

20.01  Anpassad bromspedal

20.02  Större bromspedal

20.03  Bromspedal för vänster fot

20.04  Bromspedal för fotsulan

20.05  Vinklad bromspedal

20.06  Anpassad handmanövrerad färdbroms

20.07  Färdbroms med maximal förstärkning

20.08  Nödbroms inbyggd i färdbroms

20.09  Anpassad parkeringsbroms

20.10  Elektriskt manövrerad parkeringsbroms

20.11  Anpassad fotmanövrerad parkeringsbroms

20.12  Fällbar/borttagbar bromspedal

20.13  Knämanövrerad broms

20.14  Elektriskt manövrerad färdbroms

25.  Anpassat gasreglage

25.01  Anpassad gaspedal

25.02  Gaspedal för fotsulan

25.03  Vinklad gaspedal

25.04  Handmanövrerat gasreglage

25.05  Knämanövrerat gasreglage

25.06  Gasreglage med servoförstärkning (elektronisk, pneumatisk, etc.)

25.07  Gaspedal till vänster om bromspedalen

25.08  Gaspedal längst till vänster

25.09  Fällbar/borttagbar gaspedal

30.  Anpassade kombinerade broms- och gasreglage

30.01  Parallella pedaler

30.02  Pedaler på samma (eller nästan samma) nivå

30.03  Gas- och bromspedal med glidskena

30.04  Gas- och bromspedal med glidskena och stödskena

30.05  Fällbara/borttagbara gas- och bromspedaler

30.06  Förhöjt golv

30.07  Skiljevägg vid sidan av bromspedal

30.08  Skiljevägg för protes vid sidan av bromspedal

30.09  Skiljevägg framför gas- och bromspedaler

30.10  Häl/benstöd

30.11  Elektriskt manövrerade gas- och bromsreglage

35.  Anpassade reglage

(ljusreglage, vindrutetorkare/spolare, signalhorn, körriktningsvisare, etc.)

35.01  Reglage som kan manövreras utan att styrning och handhavande påverkas negativt

35.02  Reglage som kan manövreras utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) måste släppas

35.03  Reglage som kan manövreras med vänster hand utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) måste släppas

35.04  Reglage som kan manövreras med höger hand utan att ratten eller rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) måste släppas

35.05  Reglage som kan manövreras utan att ratten, rattillbehören (knopp, gaffelgrepp, etc.) och det kombinerade gas- och bromsreglaget måste släppas

40.  Anpassad styranordning

40.01  Standardservostyrning

40.02  Styrning med förstärkt servo

40.03  Styrning med reservsystem

40.04  Förlängd rattstång

40.05  Anpassad ratt (större och/eller tjockare ratt, ratt med mindre diameter, etc.)

40.06  Vinklad ratt

40.07  Vertikal ratt

40.08  Horisontell ratt

40.09  Fotmanövrerad styrning

40.10  Annan anpassad styrmekanism (joy-stick, etc.)

40.11  Knopp på ratten

40.12  Handstödskena på ratten

40.13  Med orthes tenodes

42.  Anpassade backspeglar

42.01  Utvändig backspegel på (vänster eller) höger sida

42.02  Utvändig backspegel på framskärmen

42.03  Extra invändig backspegel som ger överblick över trafiken

42.04  Invändig panoramabackspegel

42.05  Backspegel som täcker den döda vinkeln

42.06  Elmanövrerade yttre backspeglar

43.  Anpassat förarsäte

43.01  Förhöjt förarsäte som ger god sikt på normalt avstånd från ratten och pedalen

43.02  Förarsäte som är anpassat efter kroppsformen

43.03  Förarsäte med sidostöd för god sittstabilitet

43.04  Förarsäte med armstöd

43.05  Förlängning av sätets skjutmån

43.06  Anpassat bilbälte

43.07  Fyrpunktsbälte

44.  Anpassning av motorcykel (obligatorisk användning av underkoder)

44.01  Manövrering av båda bromsarna genom ett reglage

44.02  Anpassad handbroms för framhjul

44.03  Anpassad fotbroms för bakhjul

44.04  Anpassat gashandtag

44.05  Anpassad handmanövrerad växel och koppling

44.06  Anpassade backspeglar

44.07  Anpassade reglage (körriktningsvisare, bromsljus ...)

44.08  Säteshöjd som ger föraren möjlighet att i sittande position ha båda fötterna på marken samtidigt

45.  Motorcykel endast med sidvagn

50.  Begränsat till ett visst fordon (identifieringsmärkning, VIN)

51.  Begränsat till ett visst fordon (registreringsnummer, VRN)

ADMINISTRATIVA FRÅGOR

70.  Utbyte av körkort nr … utfärdat av … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredje land, exempelvis 70.0123456789.NL)

71.  Duplikat av körkort nr … (EU/FN-symbol om det är frågan om tredje land, exempelvis 71.987654321.HR)

72.  Begränsat till fordon i kategori A med en cylindervolym på högst 125 cc och en motoreffekt på högst 11 kW (A1)

73.  Begränsat till fordon i kategori B av typen motordriven tre- eller fyrhjuling (B1)

74.  Begränsat till fordon i kategori C vars tillåtna totalvikt är högst 7 500 kg (C1)

75.  Begränsat till fordon i kategori D med högst 16 sittplatser, utöver förarplatsen (D1)

76.  Begränsat till fordon i kategori C vars tillåtna totalvikt är högst 7 500 kg (C1) och till vilket en släpvagn med en tillåten totalvikt på mer än 750 kg är kopplat, under förutsättning att hela ekipagets vikt inte överstiger 12 000 kg och att släpvagnens tillåtna totalvikt inte överstiger dragfordonets tomvikt (C1E)

77.  Begränsat till fordon i kategori D med högst 16 sittplatser, utöver förarplatsen (D1) och till vilket en släpvagn med en tillåten totalvikt på mer än 750 kg är kopplat, under förutsättning att a) hela ekipagets totalvikt inte överstiger 12 000 kg och att släpets tillåtna totalvikt inte överstiger dragfordonets tomvikt och b) släpvagnen inte används för persontransport (D1E)

78.  Begränsat till fordon med automatisk växellåda

   79. (…) Begränsat till fordon som överensstämmer med specifikationerna inom parentes i samband med tillämpningen av artikel 10.1 i direktiv 91/439/EEG.
   90. 01: till vänster
   90. 02: till höger
   90. 03: vänster
   90. 04: höger
   90. 05: hand
   90. 06: fot
   90. 07: tillämplig

95.  Yrkeskompetensbevis enligt direktiv 2003/59/EG giltigt t.o.m. ... [exempelvis 95.1.1.2012]

96.  Genomgången utbildning eller godkänt körprov i enlighet med bestämmelserna i bilaga V.

– Kod 100 och däröver

nationella koder som endast gäller inom den körkortsutfärdande medlemsstatens territorium.

När en kod gäller för samtliga kategorier för vilka körkortet utfärdas, får den tryckas under rubrikerna 9, 10 och 11.

   13. Ett utrymme där mottagande medlemsstat, vid tillämpning av punkt 4 a i denna bilaga, kan föra in upplysningar som är nödvändiga för administrationen av körkortet.
   14. Ett utrymme där utfärdande medlemsstat kan föra in upplysningar som är nödvändiga för administrationen av körkortet eller som gäller trafiksäkerhet (frivillig uppgift). Om upplysningen faller under någon rubrik i denna bilaga, skall den föregås av motsvarande siffra i rubriken.

Med innehavarens särskilda, skriftliga medgivande får även uppgifter som inte hänger samman med administrationen av körkortet eller med trafiksäkerheten lämnas på detta utrymme. Tillägg av sådana uppgifter ändrar inte på något sätt användandet av modellen som körkort.

   b) En förklaring till de numrerade rubrikerna på sidorna 1 och 2 av körkortet (åtminstone rubrikerna 1, 2, 3, 4 a, 4 b, 4 c, 5, 10, 11 och 12).

Om en medlemsstat önskar avfatta dessa texter på ett annat nationellt språk än danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska eller ungerska skall medlemsstaten upprätta en tvåspråkig version av körkortet där ett av de ovannämnda språken används, utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i denna bilaga.

   c) Körkortet av gemenskapsmodell skall ha ett utrymme med möjlighet att eventuellt lägga in en mikroprocessor eller annan likvärdig datoriserad anordning.

4.  Särskilda bestämmelser

a)  När innehavaren av ett körkort utfärdat av en medlemsstat i enlighet med denna bilaga permanent bosatt sig i en annan medlemsstat, får denna medlemsstat föra in sådana upplysningar på körkortet som är nödvändiga för dess administration, under förutsättning att detta slags upplysningar också förs in på de körkort som utfärdas av medlemsstaten och att det finns nödvändigt utrymme för detta ändamål.

b)  Efter samråd med kommissionen får medlemsstaterna lägga till färger eller markeringar, exempelvis streckkoder och nationella symboler, utan att det påverkar tillämpningen av de övriga bestämmelserna i denna bilaga.

Inom ramen för det ömsesidiga erkännandet av körkorten får streckkoden inte innehålla någon annan information än vad som redan står att läsa på körkortet eller som är nödvändig för utfärdandet av körkortet.

MODELL FÖR GEMENSKAPSKÖRKORT

Sida 1 KÖRKORT ………………………. [MEDLEMSSTAT]

20061214-P6_TA(2006)0587_SV-p0000001

Sida 2 1. Efternamn 2. Förnamn 3. Födelsedatum och födelseort 4a. Datum för utfärdandet av körkortet 4b. Sista giltighetsdagen 4c. Utfärdat av 5. Körkortets serienummer 8. Bosättningsort 9(18). Kategori 10. Datum för utfärdande efter kategori 11. Sista giltighetsdag efter kategori 12. Begränsningar

20061214-P6_TA(2006)0587_SV-p0000002

PROV PÅ GEMENSKAPSKÖRKORT

BELGISKT KÖRKORT (för information)

20061214-P6_TA(2006)0587_SV-p0000003

20061214-P6_TA(2006)0587_SV-p0000004

BILAGA II

MINIMIKRAV FÖR FÖRARPROV

Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att den som ansöker om körkort har de kunskaper och den förmåga samt uppvisar det beteende som krävs för att få framföra ett motorfordon. För detta ändamål skall det finnas ett förarprov som består av

   ett kunskapsprov, och därefter
   ett körprov.

Villkoren för genomförandet av dessa prov fastställs nedan.

A.  KUNSKAPSPROV

1.  Utformning

Provet skall vara utformat så att det visar att den sökande har de kunskaper som krävs i de ämnen som är förtecknade i punkterna 2−4.

Om den som ansöker om körkort i en kategori har godkänts på kunskapsprovet för körkort i en annan kategori behöver de gemensamma bestämmelserna i punkt 2−4 inte tillämpas.

2.  Obligatoriska punkter för samtliga fordonskategorier

2.1  Provet skall innehålla frågor om varje punkt som finns förtecknad nedan. Varje medlemsstat skall själv fastställa frågornas innehåll.

2.1.1  Vägtrafikbestämmelser:

   Särskilt vägmärken, vägmarkeringar, signaler, väjningsplikt och hastighetsbegränsningar.

2.1.2  Föraren:

   Betydelsen av uppmärksamhet och samspel med andra vägtrafikanter.
   Uppfattningsförmåga, omdömesförmåga och beslutsfattande, särskilt reaktionstiden, liksom förändringar i körförmågan som beror på alkohol, narkotika och läkemedel, psykiskt tillstånd och trötthet.

2.1.3  Vägen:

   De viktigaste principerna för hur man håller ett säkert avstånd mellan fordon, bromssträckor och väghållning vid olika väderleks- och vägförhållanden.
   Riskfaktorer vid körning som beror på olika vägförhållanden, särskilt på hur de ändras till följd av väderlek och tiden på dygnet.
   Olika vägtypers egenskaper och de därmed sammanhängande föreskrivna kraven.

2.1.4  Andra vägtrafikanter:

   Särskilda riskfaktorer som är förknippade med andra vägtrafikanters bristande erfarenhet och de mest utsatta kategorierna av trafikanter, exempelvis barn, fotgängare, cyklister och personer med nedsatt rörelseförmåga.
   Risker som är förknippande med olika fordonstypers rörelser och köregenskaper och med deras förares olika synfält.

2.1.5  Allmänna regler och förordningar samt andra bestämmelser:

   Bestämmelser i fråga om administrativa dokument som krävs för att få använda fordonen.
   Allmänna regler för hur föraren skall handla vid en olycka (placera ut varningstriangel och slå larm) och vilka åtgärder han kan vidta för att om så är nödvändigt hjälpa trafikolycksoffer.
   Säkerhetsfaktorer som rör fordonet och det gods och de personer som transporteras.

2.1.6  Nödvändiga försiktighetsåtgärder när fordonet lämnas.

2.1.7  Mekaniska aspekter som har betydelse för trafiksäkerheten. Förare skall kunna upptäcka de vanligaste felen, särskilt på styr-, fjädrings- och bromssystem, däck, belysning och körriktningsvisare, reflexanordningar, backspeglar, vindruta och vindrutetorkare, avgassystem, säkerhetsbälten och signalhorn.

2.1.8  Fordonets säkerhetsutrustning, särskilt användningen av säkerhetsbälten, nackskydd och säkerhetsutrustning för barn.

2.1.9  Bestämmelser som gäller för fordonets användning i miljöhänseende (lämplig användning av signalhorn, måttlig bränsleförbrukning, begränsning av avgasutsläpp, etc.).

3.  Särskilda bestämmelser för kategorierna A1, A2 och A

3.1  Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om

   3.1. 1 användning av skyddsutrustning såsom handskar, stövlar, kläder och hjälm,
   3.1. 2 motorcykelförares synlighet för andra vägtrafikanter,
   3.1. 3 riskfaktorer i samband med olika vägförhållanden, i enlighet med ovanstående, särskilt när det gäller hala partier som brunnslock, vägmarkeringar som linjer och pilar samt spårvagnsspår,
   3.1. 4 mekaniska aspekter som har betydelse för trafiksäkerheten, vilket nämns ovan, särskilt när det gäller nödstoppreglage, oljenivå och kedja.

4.  Särskilda bestämmelser för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E

4.1  Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om

   4.1. 1 bestämmelser om körtider och viloperioder enligt rådets förordning (EEG) nr 3820/85 av den 20 december 1985 om harmonisering av viss social lagstiftning om vägtransporter(19) och användning av färdskrivare enligt rådets förordning (EEG) nr 3821/85 av den 20 december 1985 om färdskrivare vid vägtransporter(20);
   4.1. 2 bestämmelser om typen av transport, dvs. gods eller passagerare,
   4.1. 3 fordons- och transportdokument som krävs för nationell och internationell transport av gods och passagerare,
   4.1. 4 hur man skall uppträda i samband med en olycka samt åtgärder som skall vidtas efter en olycka eller liknande, exempelvis akuta åtgärder såsom evakuering av passagerare och grundläggande kunskaper om första hjälpen,
   4.1. 5 försiktighetsåtgärder vid avmontering och byte av hjul,
   4.1. 6 bestämmelser om fordonsvikter och fordonsmått samt bestämmelser om hastighetsregulatorer,
   4.1. 7 begränsningar i sitt eget och andra trafikanters synfält som beror på fordonens konstruktion,
   4.1. 8 läsning av vägkarta, planering av resväg, inbegripet användning av elektroniska navigationssystem (ej obligatoriskt),
   4.1. 9 säkerhet i samband med lastning av fordonet, dvs. kontroll av lasten (packning och fästanordningar), svårigheter vid olika typer av last (exempelvis vätskor, hängande last …), lastning och lossning av gods samt användning av lastningsutrustning (endast kategorierna C, CE, C1, C1E),
   4.1. 10 förarens ansvar när det gäller transport av passagerare och deras komfort och säkerhet, transport av barn samt nödvändiga kontroller före avfärd. Samtliga busstyper bör ingå i kunskapsprovet (bussar i kollektivtrafiken, långfärdsbussar, bussar med särskilda mått, etc.) (endast kategorierna D, DE, D1, D1E).

4.2  Obligatorisk kontroll av de allmänna kunskaperna om följande ytterligare bestämmelser för kategorierna C, CE, D och DE:

   4.2.1 Principerna för hur förbränningsmotorer, vätskor (exempelvis motorolja, kylvätska, spolarvätska), bränslesystem, elsystem, tändningssystem och transmissionssystem (koppling, växellåda, etc.) är uppbyggda och hur de fungerar.
   4.2.2 Smörjmedel och frostskyddsvätska.
   4.2.3 Principerna för konstruktion, montering, korrekt användning och underhåll av däck.
   4.2.4 Principerna för olika typer av bromssystem och hastighetsregulatorer, dessas funktion och viktigaste delar samt montering, användning och dagligt underhåll.
   4.2.5 Principerna för olika typer av kopplingssystem, dessas funktion och viktigaste delar samt montering, användning och dagligt underhåll (endast kategorierna CE, DE).
   4.2.6 Metoder för felsökning vid driftsfel.
   4.2.7 Förebyggande underhåll av fordon och nödvändiga löpande reparationer.
   4.2.8 Förarens ansvar när det gäller mottagande, transport och leverans av gods i enlighet med överenskomna villkor (endast kategorierna C, CE).

B.  KÖRPROV

5.  Fordonet och dess utrustning

5.1  För att få framföra ett fordon med manuell växellåda krävs ett godkänt körprov som genomförts i ett sådant fordon.

Om en sökande genomför körprovet i ett fordon med automatisk växellåda skall detta anges på det körkort som utfärdas på grundval av detta prov. Körkort med en sådan angivelse ger endast behörighet att framföra fordon med automatisk växellåda.

Med "fordon med automatisk växellåda" avses ett fordon i vilket utväxlingen mellan motorn och hjulen endast kan varieras med gaspedalen och bromsarna.

5.2  De fordon som används vid körproven skall uppfylla de minimikrav som anges nedan. Medlemsstaterna får införa bestämmelser om strängare eller flera krav.

Kategori A1:

Motorcykel i kategori A1 utan sidvagn, med en slagvolym av minst 120 kubikcentimeter och en maximihastighet av minst 90 km/h.

Kategori A2:

Motorcykel utan sidvagn, med en cylindervolym av minst 400 kubikcentimeter och en motoreffekt av minst 25 kW.

Kategori A:

Motorcykel utan sidvagn, med en cylindervolym av minst 600 kubikcentimeter och en motoreffekt av minst 40 kW.

Kategori B:

Fyrhjuliga fordon i kategori B med en maximihastighet på minst 100 km/h.

Kategori BE:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i kategori B och en släpvagn med en tillåten totalvikt på minst 1 000 kg, som har en maximihastighet på minst 100 km/h och som inte tillhör kategori B. Släpvagnens lastutrymme skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som motorfordonet; den slutna lådkonstruktionen får även vara något smalare än motorfordonet, förutsatt att sikten bakåt bara är möjlig om man använder motorfordonets sidobackspeglar; Släpvagnen skall ha en faktisk vikt på minst 800 kg.

Kategori B1:

Fyrhjuliga motordrivna cyklar med en maximihastighet på minst 60 km/h.

Kategori C:

Fordon i kategori C med en tillåten totalvikt på minst 12 000 kg, en längd på minst 8 meter, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/h. Fordonen skall vara försedda med anti-lås-bromsar, vara utrustade med en växellåda med minst 8 framåtväxlar och färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Fordonen skall ha en faktisk vikt på minst 10 000 kg.

Kategori CE:

Antingen ett ledat fordon eller en fordonskombination som består av ett provfordon i kategori C och en släpvagn med en längd på minst 7,5 meter. Både det ledade fordonet och fordonskombinationen skall ha en tillåten totalvikt på minst 20 000 kg, en längd på minst 14 meter, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/tim samt vara försedd med anti-lås-bromsar, utrustade med en växellåda med minst 8 framåtväxlar och färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten. Både det ledade fordonet och fordonskombinationen skall ha en faktisk vikt på minst 15 000 kg.

Kategori C1:

Fordon i underkategori C1 med en tillåten totalvikt på minst 4 000 kg, en minimilängd på 5 meter och en maximihastighet på minst 80 km/h. Fordonen skall vara försedda med anti-lås-bromsar och utrustade med färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten.

Kategori C1E:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i underkategori C1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt på minst 1 250 kg. Fordonskombinationen skall ha en längd på minst 8 meter och en maximihastighet på minst 80 km/h. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är åtminstone lika bred och lika hög som förarhytten; den slutna lådkonstruktionen får även vara något smalare än förarhytten, förutsatt att sikten bakåt bara är möjlig om man använder motorfordonets sidobackspeglar; Släpvagnen skall ha en faktisk vikt på minst 800 kg.

Kategori D:

Fordon i kategori D med en längd på minst 10 meter, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/h. Fordonet skall vara försett med anti-lås-bromsar och utrustat med färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85.

Kategori DE:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i kategori D och en släpvagn med en tillåten totalvikt på minst 1 250 kg, en bredd på minst 2,4 meter och en maximihastighet på minst 80 km/h. Lastutrymmet skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är minst 2 meter bred och hög. Släpvagnen skall ha en faktisk vikt på minst 800 kg.

Kategori D1:

Fordon i underkategori D1 med en tillåten totalvikt på minst 4 000 kg, en minimilängd på 5 meter och en maximihastighet på minst 80 km/h. Fordonet skall vara utrustat med anti-lås-bromsar och färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85.

Kategori D1E:

Fordonskombinationer som består av ett provfordon i underkategori D1 och en släpvagn med en tillåten totalvikt på minst 1 250 kg samt en maximihastighet på minst 80 km/h. Släpvagnens lastutrymme skall bestå av en sluten lådkonstruktion som är minst 2 meter bred och hög. Släpvagnen skall ha en faktisk vikt på minst 800 kg.

Provfordon för kategorierna BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E som användes senast vid dagen för detta direktivs ikraftträdande får, om de inte uppfyller minimikraven ovan, endast användas under högst tio år efter detta datum. De krav som avser den last som kan transporteras med dessa fordon skall ha införts av medlemsländerna senast tio år efter det att kommissionens direktiv 2000/56/EG(21) trätt i kraft.

6.  Körprov för kategorierna A1, A2 och A

6.1  Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten.

De sökande skall kunna utföra följande säkerhetsförberedelser:

   6.1.1 Justera skyddsutrustning såsom handskar, stövlar, kläder och hjälm.
   6.1.2 Göra slumpmässiga kontroller av däck, bromsar, styrning, nödstoppreglage (om tillämplig), kedja, oljenivå, lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.

6.2  Kontroll av särskilda manövrer med avseende på trafiksäkerheten.

6.2.1  Ställa motorcykeln på och ta ner den från stödet och flytta den genom att leda den med motorn avstängd.

   6.2.2 Parkera motorcykeln med användning av stödet.
   6.2.3 Minst två manövrer, inbegripet slalomkörning, skall utföras vid låg hastighet. Detta skall särskilt kontrollera handhavandet av kopplingen i samspel med broms, balans, blickens riktning, placering på motorcykeln och fötternas placering på fotstöden.
   6.2.4 Minst två manövrer av vilka en manöver på andra växeln eller tredje växel på minst 30 km/h, inbegripet undanmanöver för hinder vid en hastighet på minst 50 km/h, skall utföras vid högre hastighet. Detta skall särskilt kontrollera placering på motorcykeln, blickens riktning, balans, styrteknik och växlingsteknik.
   6.2.5 Minst två inbromsningsmanövrer skall utföras, inbegripet en nödbromsning från en hastighet på minst 50 km/h. Detta skall särskilt kontrollera användning av bromsen på fram- och bakhjulet, blickens riktning och förarens placering på motorcykeln.

De särskilda manövrer som avses i punkterna 6.2.3−6.2.5 skall vara införda senast fem år efter det att direktiv 2000/56/EG trätt i kraft.

6.3  Trafikbeteende.

Föraren skall i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:

   6.3.1 Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.
   6.3.2 Köra på raka vägar, passera mötande fordon, även i trånga passager.
   6.3.3 Köra i kurvor.
   6.3.4 Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.
   6.3.5 Svänga till höger och vänster samt byta fil.
   6.3.6 Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.
   6.3.7 Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall).
   6.3.8 Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall), exempelvis rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen samt köra uppför och nedför långa backar.
   6.3.9 Iaktta nödvändig försiktighet vid avstigning.

7.  Körprov för kategorierna B, B1 och BE

7.1  Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten.

De sökande skall kunna utföra följande säkerhetsförberedelser:

   7.1.1 Ställa in sätet för att få en korrekt körställning.
   7.1.2 Ställa in backspeglar, säkerhetsbälten och nackskydd om sådana finns.
   7.1.3 Kontrollera att dörrarna är stängda.
   7.1.4 Göra slumpmässiga kontroller av däck, styrning, bromsar, vätskor (exempelvis motorolja, kylarvätska, spolarvätska), lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn.
   7.1.5 Kontrollera säkerheten vid lastning, dvs. kaross, presenningar, lastdörrar, låsmekanism för förarhytt, lastmetoder och säkring av lasten (endast kategori BE).
   7.1.6 Kontrollera kopplingsmekanismen, bromsar och elektriska kopplingar (endast kategori BE).

7.2  När det gäller kategorierna B och B1 skall särskilda manövrer provas med avseende på trafiksäkerheten.

Ett urval av följande manövrer skall prövas (minst två manövrer för de fyra punkterna, varav en skall gälla backning):

   7.2.1 Backa rakt bakåt, och backa åt höger eller vänster runt ett hörn utan att byta fil.
   7.2.2 Vända fordonet till motsatt riktning med användning av fram- och backväxlar.
   7.2.3 Parkera fordonet och lämna en parkeringsplats (parallellt, snett eller vinkelrätt framåt och bakåt på plan mark samt i uppförs- och nedförsbacke).
   7.2.4 Genomföra en korrekt inbromsning till stillastående. Nödbromsning är dock inte obligatoriskt.

7.3  När det gäller kategori BE skall särskilda manövrer provas med avseende på trafiksäkerheten.

7.3.1  Koppla släpvagn till och från dragfordonet. När manövern inleds skall dragfordonet och släpvagnen stå sida vid sida (dvs. inte i ett led).

   7.3.2 Backa med samtidig svängning på ett sätt som medlemsstaterna själva får fastställa.
   7.3.3 Parkera säkert vid lastning och lossning.

7.4  Trafikbeteende.

Föraren skall i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:

   7.4.1 Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.
   7.4.2 Köra på raka vägar, passera mötande fordon, även i trånga passager.
   7.4.3 Köra i kurvor.
   7.4.4 Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.
   7.4.5 Svänga till höger och vänster samt byta fil.
   7.4.6 Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.
   7.4.7 Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall).
   7.4.8 Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall), exempelvis rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen samt köra uppför och nedför långa backar.
   7.4.9 Iaktta nödvändig försiktighet vid avstigning.

8.  Körprov för kategorierna C, CE, C1, C1E, D, D E, D1 och D1E

8.1  Förberedelser och teknisk kontroll av fordonet med avseende på trafiksäkerheten.

De sökande skall kunna utföra följande säkerhetsförberedelser:

   8.1.1 Ställa in sätet för att få en korrekt körställning.
   8.1.2 Ställa in backspeglar, säkerhetsbälten och nackskydd om sådana finns.
   8.1.3 Göra slumpmässiga kontroller av att däck, styrning, bromsar, lysen, reflexanordningar, körriktningsvisare och signalhorn är i gott skick.
   8.1.4 Kontrollera servostyrda broms- och styrsystem, kontrollera att däck, hjulbultar, stänkskydd, vindruta, fönster och (vindrute)torkare, vätskor (exempelvis motorolja, kylvätskor, spolarvätska) är i gott skick. Kontrollera och kunna använda instrumentpanelen, inbegripet färdskrivare i enlighet med förordning (EEG) nr 3821/85.
   8.1.5 Kontrollera lufttryck, tryckluftsbehållare och upphängning.
   8.1.6 Kontrollera säkerheten vid lastning, dvs. kaross, presenningar, lastdörrar, lastmekanism (i tillämpliga fall), låsmekanism för förarhytt (i tillämpliga fall), lastmetoder och säkring av lasten (endast kategorierna C, CE, C1, C1E).
   8.1.7 Kontrollera kopplingsmekanismen, bromsar och elektriska kopplingar (endast kategorierna CE, C1E, DE, D1E).
   8.1.8 Vidta säkerhetsåtgärder för särskilda fordon: kontrollera kaross, dörrar, nödutgångar, förstahjälpenutrustning, brandsläckare och annan säkerhetsutrustning (endast kategorierna D, DE, D1, D1E).
   8.1.9 Läsning av vägkarta, planering av resväg, inbegripet användning av elektroniska navigationssystem (ej obligatoriskt).

8.2  Särskilda manövrer provas med avseende på trafiksäkerheten.

   8.2.1 Koppling av släpvagn eller påhängsvagn till och från dragfordonet (endast kategorierna CE, C1E, DE, D1E). När manövern påbörjas skall dragfordonet och släpvagnen stå sida vid sida (dvs. inte i ett led).
   8.2.2 Backa med samtidig svängning på ett sätt som medlemsstaterna själva får fastställa.
   8.2.3 Parkera säkert vid lastning och lossning på lastramp/brygga eller liknande installation (endast kategorierna C, CE, C1, C1E).
   8.2.4 Parkera så att passagerare säkert kan kliva av och på bussen (endast kategorierna D, DE, D1, D1E).

8.3  Trafikbeteende

Föraren skall i normala trafiksituationer och med beaktande av nödvändiga försiktighetsmått kunna genomföra följande manövrer på ett säkert sätt:

   8.3.1 Köra iväg efter en parkering eller ett stillastående i trafiken, köra ut från en utfart.
   8.3.2 Köra på rak väg. Passera mötande fordon, även i trånga passager.
   8.3.3 Köra i kurvor.
   8.3.4 Närma sig och passera plankorsningar och vägkorsningar.
   8.3.5 Svänga till höger och vänster samt byta fil.
   8.3.6 Köra på och av motorvägar eller liknande (i tillämpliga fall) från en påfart respektive avfart.
   8.3.7 Köra om andra trafikanter (om möjligt), passera hinder, exempelvis parkerade bilar, bli omkörd av andra trafikanter (i tillämpliga fall).
   8.3.8 Passera särskilda trafikmiljöer (i tillämpliga fall), dvs. rondeller, järnvägskorsningar, hållplatser för spårvagn och bussar, övergångsställen samt köra uppför och nedför långa backar.
   8.3.9 Iaktta nödvändig försiktighet vid avstigning.

9.  Bedömning av körprovet

9.1  För var och en av de körsituationer som nämns ovan skall bedömningen återspegla hur obesvärat den sökande använder fordonets reglage och vilken förmåga han visar att köra helt säkert i trafiken. Hela provet skall ge förarprövaren ett intryck av säkerhet. Körfel eller farligt beteende som innebär en risk för provfordonet, dess passagerare eller andra trafikanter skall, oavsett om förarprövaren eller ledsagaren behöver ingripa eller inte, leda till att den sökande underkänns. Förarprövaren skall dock ha rätt att avgöra om körprovet skall fullföljas eller inte.

Förarprövare vid förarprov skall ha den utbildning som är nödvändig för att korrekt kunna bedöma sökandens förmåga att köra säkert. För att säkerställa en korrekt och konsekvent bedömning av fel i enlighet med de normer som fastställs i denna bilaga skall förarprövarens arbete granskas och övervakas av ett organ som godkänts av medlemsstaten.

9.2  Under förarprovet skall förarprövaren särskilt fästa avseende vid huruvida den sökande kör defensivt och tar hänsyn till övriga trafikanter. Detta torde återspegla den generella körstilen, vilket förarprövaren bör ta hänsyn till i sin allmänna bedömning av den sökande. I bedömningen ingår anpassad och tydlig (säker) körning, med hänsyn till väg- och väderleksförhållanden, annan trafik, andra vägtrafikanter (särskilt de mer utsatta) och framförhållning.

9.3  Förarprövaren skall dessutom göra en bedömning av om den sökande

   9.3. 1 behärskar fordonet i fråga om korrekt användning av säkerhetsbälten, backspeglar, nackskydd, säten, lysen och annan utrustning; använder koppling, växellåda, gas, bromssystem (även det tredje bromssystemet i tillämpliga fall) och styrsystem på rätt sätt; kontrollerar fordonet under olika förhållanden och olika hastigheter; håller fordonet stabilt på vägen; känner till fordonets vikt och dimensioner, lastvikt och lasttyp (endast kategorierna BE, C, CE, C1, C1E, DE, D1E); ser till passagerarnas bekvämlighet (endast kategorierna D, DE, D1, D1E) (långsam acceleration, mjuk körning och inga häftiga inbromsningar),
   9.3. 2 kör ekonomiskt och miljövänligt, med hänsyn till varvtal, växling, bromsning och acceleration (endast kategorierna BE, C, CE, C1, C1E, D, DE, D1, D1E),
   9.3. 3 har överblick över situationen både i fordonets omedelbara närhet och på medellångt och långt avstånd; använder speglarna på rätt sätt,
   9.3. 4 utnyttjar sin företrädesrätt i olika typer av vägkorsningar, lämnar företräde i andra situationer (exempelvis vid byte av körriktning och fil och vid särskilda manövrer),
   9.3. 5 placerar sig på vägen, i filer, rondeller och kurvor på ett sätt som är lämpligt för den typen av fordon samt om den sökande har framförhållning,
   9.3. 6 håller lämpligt avstånd till fordon framför och vid sidan av det egna fordonet samt till andra vägtrafikanter,
   9.3. 7 inte överskrider högsta tillåtna hastigheten, anpassar hastigheten till väderleks- och trafikförhållanden och i tillämpliga fall till nationella hastighetsbegränsningar, kör i en sådan hastighet att det är möjligt att stanna inom ett synligt och fritt vägavsnitt, anpassar hastigheten till den genomsnittshastighet som samma typ av vägtrafikanter håller,
   9.3. 8 tolkar trafikljus rätt, följer trafikpolisens anvisningar, tolkar vägmärken (förbud eller påbud) och vägmarkeringar rätt, handlar korrekt vid trafikljus och vägmarkeringar,
   9.3. 9 i förekommande fall ger tecken på rätt sätt och vid lämplig tidpunkt, använder körriktningsvisare på rätt sätt, tar vederbörlig hänsyn till samtliga tecken från andra vägtrafikanter,
   9.3. 10 saktar in i tid, bromsar och stannar beroende på omständigheterna, har framförhållning, använder de olika bromssystemen (endast för kategorierna C, CE, D, DE), använder andra hastighetsreglerande system än bromsarna (endast för kategorierna C, CE, D och DE).

10.  Provets längd

Körprovets tidslängd och den tillryggalagda sträckan skall vara tillräckliga för att bedöma den förmåga och det beteende som fastställts i punkt B i den här bilagan. Körtiden under provet får inte i något fall vara kortare än 25 minuter för kategori A, A1, A2, B, B1 och BE och inte kortare än 45 minuter för övriga kategorier. Detta inbegriper inte mottagande av den sökande, förberedelse och teknisk kontroll av fordonet med hänsyn till trafiksäkerheten, särskilda manövrer eller tillkännagivandet av resultatet av förarprovet.

11.  Platsen för provet

Den del av provet som syftar till att bedöma den sökandes förmåga att genomföra de särskilda manövrerna får utföras på en särskild testbana. Den del av provet som gäller trafikbeteendet bör om möjligt äga rum på landsvägar, motortrafikleder, motorvägar (eller liknande) och olika typer av stadsgator (bostadsområden, områden med 30 km/h och 50 km/h, genomfartsvägar), vilka bör visa prov på de olika svårigheter som förare kan utsättas för. Det är också önskvärt att provet äger rum under förhållanden med varierande trafiktäthet. Körtiden på vägen bör utnyttjas optimalt för att bedöma den sökandes körning i alla de olika trafikmiljöer som kan bli aktuella, särskilt med hänsyn till övergången mellan sådana miljöer.

II.  KUNSKAPER, FÖRMÅGA OCH BETEENDE SOM KRÄVS FÖR ATT FÅ FRAMFÖRA MOTORDRIVNA FORDON

Förare av alla motordrivna fordon måste ha de kunskaper, den förmåga och det beteende som anges i punkterna 1−9 för att kunna

   upptäcka trafikfaror och bedöma deras allvar,
   ha sådan kontroll över sitt fordon att de inte skapar farliga situationer samt reagera på lämpligt sätt om sådana situationer skulle uppstå,
   följa vägtrafikbestämmelser, särskilt dem som är avsedda att förebygga trafikolyckor och bibehålla trafikrytmen,
   upptäcka allvarliga tekniska fel på sitt fordon, särskilt sådana som utgör en säkerhetsrisk, och låta åtgärda dem på lämpligt sätt,
   ta hänsyn till samtliga faktorer som påverkar körförmågan (exempelvis alkohol, trötthet, dålig syn etc.) för att kunna köra säkert,
   värna om samtliga trafikanters säkerhet, särskilt de svagaste och mest utsattas, genom att visa tillbörlig hänsyn mot andra.

Medlemsstaterna får vidta lämpliga åtgärder för att se till att förare som inte längre har de kunskaper, den förmåga och det beteende som anges i punkterna 1−9 ovan kan öva upp dessa kunskaper och den förmågan så att de även i fortsättningen kan framföra ett motorfordon.

BILAGA III

MINIMIKRAV I FRÅGA OM FYSISK OCH PSYKISK LÄMPLIGHET ATT FÖRA MOTORDRIVNA FORDON

DEFINITIONER

1.  I denna bilaga indelas förarna i två grupper:

  1.1 Grupp 1:

Förare av fordon i kategori A, A1, A2 AM, B, B1 och BE.
Förare av fordon i kategori C, CE, C1, C1E, D, DE D1 och D1E.
   1.2 Grupp 2:

1.3  I nationell lagstiftning får föreskrivas att bestämmelserna i denna bilaga för förare i grupp 2 skall gälla för förare av fordon i kategori B som använder sitt körkort i yrkesmässig verksamhet (taxibilar, ambulanser etc.).

2.  På motsvarande sätt placeras den som ansöker om körkort för första gången eller om förnyat körkort i den grupp han kommer att tillhöra när körkortet har utfärdats eller förnyats.

LÄKARUNDERSÖKNINGAR

3.  Grupp 1:

Sökande är skyldiga att genomgå läkarundersökning om det i samband med de obligatoriska formaliteterna eller under de prover som skall avläggas för att erhålla körkort framkommer att de har ett eller flera av de medicinska problem som nämns i denna bilaga.

4.  Grupp 2:

Sökande skall genomgå läkarundersökning innan körkort utfärdas första gången, och därefter skall förare kontrolleras i enlighet med det nationella system som gäller i bosättningsmedlemsstaten varje gång körkortet förnyas

5.  Medlemsstaterna får fastställa strängare krav för utfärdande eller förnyelse av körkort än de som fastställs i denna bilaga.

SYN

6.  Alla som ansöker om körkort skall genomgå en lämplig undersökning som syftar till att kontrollera att de har tillräckligt god syn för att föra motordrivna fordon. Om det finns anledning att tvivla på att den sökandes syn är tillräcklig god, skall han undersökas av en behörig läkare. Vid denna undersökning skall särskild uppmärksamhet ägnas synskärpan, synfältet, synförmågan i halvmörker och tilltagande ögonsjukdomar.

Vid tillämpningen av denna bilaga skall intraokulära linser inte anses vara korrigerande linser.

Grupp 1:

6.1  Den som ansöker om körkort eller förnyelse av körkort skall, om nödvändigt med korrigerande linser, ha en binokulär synskärpa av minst 0,5 för båda ögonen tillsammans. Körkort får inte utfärdas eller förnyas om det under läkarundersökningen framkommer att det horisontella synfältet är mindre än 120º, dock med undantag för särfall för vilka det får ges dispens om det finns stöd av ett gynnsamt läkarutlåtande och ett praktiskt prov med positivt resultat, eller att den sökande lider av någon annan ögonsjukdom som skulle kunna äventyra trafiksäkerheten. Om en tilltagande ögonsjukdom upptäcks eller fastställs får körkort utfärdas eller förnyas på villkor att sökanden regelbundet skall undersökas av en behörig läkare.

6.2  Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort och är helt blind på ett öga eller endast använder det ena ögat (exempelvis på grund av dubbelseende) skall ha en synskärpa av minst 0,6, om nödvändigt med korrigerande linser. Den behöriga läkaren skall intyga att sökanden har haft denna monokulära syn tillräckligt länge för att ha vant sig vid den och att synfältet för det öga som används är normalt.

Grupp 2:

6.3  Den som ansöker om körkort eller om förnyelse av körkort skall ha en synskärpa, om nödvändigt med korrigerande linser, av minst 0,8 på det bästa ögat och minst 0,5 på det sämsta ögat. Om korrigerande linser används för att uppnå synskärpevärdena 0,8 och 0,5 skall den okorrigerade skärpan på varje öga vara minst 0,05. I annat fall skall minimiskärpan (0,8 och 0,5) uppnås genom korrigering med glasögon som har en styrka på högst plus eller minus åtta dioptrier eller med hjälp av kontaktlinser (okorrigerad syn = 0,05). Korrektionen skall tolereras väl. Körkort får inte utfärdas eller förnyas till den som saknar normalt binokulärt synfält eller lider av dubbelseende.

HÖRSEL

7.  Körkort får utfärdas eller förnyas för förare i grupp 2 efter yttrande av behöriga läkare. Vid läkarundersökningen skall särskild hänsyn tas till kompensationsmöjligheterna.

RÖRELSEHINDRADE PERSONER

8.  Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som lider av en motorisk sjukdom eller missbildning som gör det farligt att föra ett motordrivet fordon.

Grupp 1:

8.1  Till sökande och förare med fysiska funktionshinder får körkort med särskilda villkor utfärdas med stöd av ett utlåtande från en behörig läkare. Utlåtandet skall grunda sig på en medicinsk bedömning av den aktuella sjukdomen eller missbildningen och om nödvändigt på ett praktiskt prov. Det skall också ange på vilket sätt fordonet skall anpassas, samt om föraren behöver använda en ortopedisk protes. Vid körprovet skall dock den sökande kunna visa att det inte innebär någon fara att föra fordonet med en sådan anordning.

8.2  Körkort får utfärdas eller förnyas för sökande med en tilltagande sjukdom på villkor att den funktionshindrade personen regelbundet genomgår undersökning för att kontrollera att personen i fråga fortfarande kan köra fordonet helt säkert.

Om funktionshindret är stabilt, får körkort utfärdas eller förnyas utan att den sökande måste genomgå regelbundna läkarundersökningar.

Grupp 2:

8.3  Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

9.  Varje sjukdom som kan utsätta den som ansöker om körkort för första gången eller om förnyelse av körkort för plötslig svikt i hjärta och blodomlopp, vilken medför en plötslig störning av hjärnfunktionerna, innebär en fara för trafiksäkerheten.

Grupp 1:

9.1  Körkort får inte utfärdas eller förnyas för den som lider av allvarliga störningar i hjärtrytmen.

9.2  Körkort får utfärdas eller förnyas för sökanden eller förare som använder pacemaker om det finns stöd för detta i ett läkarutlåtande och på villkor att personen genomgår regelbundna hälsokontroller.

9.3  För sökande eller förare som lider av onormalt blodtryck skall ansökan om utfärdande eller förnyelse av körkort bedömas utifrån undersökningens övriga resultat, eventuella besläktade komplikationer och den fara som de kan utgöra för trafiksäkerheten.

9.4  Körkort skall normalt inte utfärdas eller förnyas för sökanden eller förare som i vilotillstånd eller vid sinnesrörelse lider av angina pectoris. För den som har haft hjärtinfarkt får körkort endast utfärdas eller förnyas med stöd av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum.

Grupp 2:

9.5  Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

DIABETES

10.  För att körkort skall utfärdas eller förnyas för sökanden eller förare som lider av diabetes krävs stöd i ett läkarutlåtande och regelbundna hälsokontroller, anpassade till det enskilda fallet.

Grupp 2:

10.1  För sökande eller förare i denna grupp som lider av diabetes och behöver insulinbehandling får körkort endast utfärdas eller förnyas i undantagsfall, och då endast om detta kan motiveras med stöd av ett läkarutlåtande samt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum.

NEUROLOGISKA SJUKDOMAR

11.  Om en sökande eller förare lider av en allvarlig neurologisk sjukdom får körkort endast utfärdas eller förnyas om ansökan stöds av ett läkarutlåtande.

Neurologiska störningar som har samband med sjukdomar eller kirurgiska ingrepp som påverkar det centrala eller perifera nervsystemet och tar sig uttryck i sensoriska eller motoriska brister samt påverkar balansen och koordinationen skall sålunda beaktas i förhållande till deras funktionsmässiga verkningar och risken för att de skall förvärras. I sådana fall får utfärdandet eller förnyelsen av körkortet göras till föremål för regelbunden omprövning, om det finns risk för försämring.

12.  Epileptiska anfall eller andra plötsliga störningar av medvetandetillståndet utgör en allvarlig fara för trafiksäkerheten om de drabbar en person som för ett motordrivet fordon.

Grupp 1:

12.1  Körkort får utfärdas eller förnyas med stöd av en undersökning som genomförts av en behörig läkare och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs. Läkaren skall bedöma hur allvarlig epilepsin eller medvetandestörningen är, dess kliniska form och sjukdomsförloppet (till exempel inget anfall de senaste två åren), behandling som getts och dess resultat.

Grupp 2:

12.2  Körkort skall inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har eller kan få epileptiska anfall eller andra plötsliga störningar av medvetandetillståndet.

MENTALA STÖRNINGAR

Grupp 1:

13.1  Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som

   lider av allvarliga mentala störningar som är medfödda eller beror på sjukdom, skada eller neurokirurgiska ingrepp,
   har ett allvarligt förståndshandikapp,
   har allvarliga beteendestörningar som beror på åldrande, eller störningar av personligheten som leder till allvarligt försämrat omdöme, beteende eller försämrad anpassningsförmåga,
  

om inte ansökan stöds av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum.

Grupp 2:

13.2  Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

ALKOHOL

14.  Alkoholkonsumtion är en stor fara för trafiksäkerheten. Med tanke på problemets omfattning är det mycket viktigt att läkarna visar stor uppmärksamhet.

Grupp 1:

14.1  Körkort får inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av alkohol eller inte är i stånd att avstå från att föra fordon i alkoholpåverkat tillstånd.

För sökande eller förare som tidigare har varit beroende av alkohol får körkort utfärdas eller förnyas efter en intygad avhållsamhetsperiod, om detta stöds av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.

Grupp 2:

14.2  Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

NARKOTIKA OCH LÄKEMEDEL

15.  Missbruk

Oavsett vilken behörighet ansökan gäller skall körkort inte utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som är beroende av eller, utan att vara beroende, regelbundet missbrukar psykofarmaka.

Regelbundet bruk

Grupp 1:

15.1  Körkort skall inte utfärdas eller förnyas om sökande eller förare regelbundet och i sådana mängder som kan påverka körningen negativt använder psykofarmaka som kan försämra förmågan att köra säkert. Detta gäller för alla andra läkemedel eller kombinationer av läkemedel som påverkar körförmågan.

Grupp 2:

15.2  Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

NJURSJUKDOMAR

Grupp 1:

16.1  Med stöd av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs får körkort utfärdas eller förnyas till sökande eller förare, som lider av allvarlig njurinsufficiens.

Grupp 2:

16.2  Körkort får varken utfärdas eller förnyas om sökande eller förare lider av allvarlig, irreversibel njurinsufficiens, dock med undantag för särfall som har stöd i ett läkarutlåtande och då på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Grupp 1:

17.1  Med stöd av ett läkarutlåtande och om nödvändigt på villkor att regelbundna hälsokontroller äger rum, får körkort utfärdas eller förnyas för sökande eller förare som har genomgått en organtransplantation eller en implantation av ett konstgjort organ som påverkar körförmågan.

Grupp 2:

17.2  Den behörige läkaren skall beakta de ytterligare risker och faror som är förknippade med att föra fordon som ingår i denna grupp.

18.  Om sökande eller förare lider av en sjukdom som kan nedsätta eller medföra nedsättning av förmågan att köra säkert, men som inte nämns i föregående punkt, gäller som en generell regel att körkort endast skall utfärdas med stöd av ett läkarutlåtande och på villkor att regelbundna hälsokontroller genomförs.

BILAGA IV

Minimikrav på personer som fungerar som prövare vid körprov

1.  Kompetens som krävs av förarprövare

1.1  En person som är behörig att göra praktiska bedömningar i ett fordon av en sökandes körprestation skall ha kunskaper, färdigheter och insikter rörande de teman som förtecknas i punkterna 1.2−1.6.

1.2  Förarprövarens kompetens skall vara relevant för bedömningen av en sökandes prestation i den körkortskategori som körprovet gäller.

1.3  Kunskaper och insikter om körförmåga och bedömning:

   teori om trafikbeteende,
   riskmedvetande och undvikande av olyckor,
   den kursplan som bedömningskriterierna bygger på,
   körprovskraven,
   relevant väg- och trafiklagstiftning, inbegripet relevant EU-lagstiftning och nationell lagstiftning samt förklarande riktlinjer,
   bedömningsteori och bedömningsteknik,
   defensiv körning.

1.4  Bedömningsförmåga

   Förmåga att korrekt iaktta samt övervaka och utvärdera sökandens totala prestation, särskilt:
   korrekt och övergripande uppfattning av farliga situationer,
   korrekt fastställande av orsaken till och den sannolika följden av sådana situationer,
   utveckling av kompetens och förmåga att inse misstag,
   enhetlighet och konsekvens i omdömet,
   snabbt tillgodogöra sig information och dra ut de viktigaste punkterna,
   framförhållning, identifierande av potentiella problem och utarbetande av strategier för att hantera dem,
   tillhandahållande av snabb och konstruktiv återkoppling.

1.5  Personlig körförmåga:

En person med tillstånd att förrätta körprov för en viss kategori av körkort skall med genomgående hög standard kunna framföra den typen av motorfordon.

1.6  Kvaliteten på tjänsterna:

   Fastställa och meddela vad den sökande kan förvänta sig under provet.
   Kommunicera tydligt och välja ett innehåll, en stil och ett språk som lämpar sig för åhörarna och sammanhanget samt besvara sökandenas frågor,
   Ge tydlig återkoppling om provresultatet.
   Behandla sökande med respekt och utan diskriminering.

1.7  Kunskaper om fordonsteknik och fysik

   Kunskaper om fordonsteknik, exempelvis styranordningar, däck, bromsar, belysning, särskilt för motorcyklar och tunga fordon.
   Säkerhet i samband med lastning.
   kunskap om fordonsfysik, exempelvis fart, friktion, dynamik, energi.

1.8  Ett bränsleeffektivt och miljövänligt körsätt.

2.  Allmänna krav

2.1  Förarprövare för kategori B skall

   a) ha haft B-körkort i minst 3 år,
   b) ha fyllt minst 23 år,
   c) ha skaffat den grundläggande kompetens som anges i punkt 3 i denna bilaga och därefter ha deltagit i de arrangemang för kvalitetssäkring och fortbildning som avses i punkt 4 i denna bilaga,
   d) skall ha genomgått en yrkesutbildning som innebär åtminstone fullföljande av nivå 3 enligt rådets beslut 85/368/EEG av den 16 juli 1985 om jämförbarhet av yrkesutbildningsmeriter mellan medlemsstaterna inom EG(22),
   e) får inte samtidigt vara yrkesverksam som trafiklärare vid en trafikskola.

2.2  Förarprövare för de andra kategorierna

   a) skall ha körkort i den berörda kategorin eller ha motsvarande kunskap genom adekvata yrkeskvalifikationer,
   b) skall ha skaffat den grundläggande kompetens som anges i punkt 3 i bilagan och därefter ha deltagit i den kvalitetssäkring och den fortbildning som avses i punkt 4 i denna bilaga,
  c) skall ha varit kvalificerad förarprövare för kategori B under minst tre år; undantag får göras från kravet på denna tidslängd om förarprövaren kan styrka
   minst fem års körvana för den berörda kategorin eller
   en körförmåga som enligt teoretisk och praktisk bedömning är av högre standard än vad som krävs får att få körkort, vilket gör det kravet överflödigt,
   d) skall ha genomgått en yrkesutbildning som innebär åtminstone fullföljande av nivå 3 enligt beslut 85/368/EEG,
   e) får inte samtidigt vara yrkesverksam som trafiklärare vid en trafikskola,

2.3  Likvärdighet

2.3.1  Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna AM, A1, A2 och A när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.

2.3.2  Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna C1, C, D1 och D när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.

2.3.3  Medlemsstaterna får ge en prövare tillstånd att förrätta förarprov för kategorierna BE, C1E, CE, D1E och DE när denne har skaffat sig den grundläggande kompetens som stadgas i punkt 3 för en av dessa kategorier.

3.  Grundläggande kompetens

3.1  Grundläggande utbildning

3.1.1  Innan någon får ges tillstånd att förrätta förarprov skall denne med framgång genomgå ett sådant utbildningsprogram som medlemsstaten fastställer för att få den kompetens som anges i punkt 1.

3.1.2  Medlemsstaterna skall fastställa huruvida innehållet i ett visst utbildningsprogram skall gälla tillstånd att förrätta förarprov för en körkortskategori eller för mer än en kategori.

3.2  Examina

3.2.1  Innan någon får ges tillstånd att förrätta förarprov skall denne uppvisa en tillfredsställande nivå på kunskaper, insikt, färdigheter och lämplighet beträffande de frågor som anges i punkt 1.

3.2.2  Medlemsstaterna skall ha ett examensförfarande som på ett pedagogiskt lämpligt sätt bedömer kompetensen hos den person som definieras i punkt 1, särskilt i punkt 1.4. Examen skall omfatta såväl en teoretisk som en praktisk del. I förekommande fall får datorbaserad bedömning användas. Detaljerade bestämmelser om art och längd på de olika proven och bedömningarna i examen skall medlemsstaterna själva fastställa.

3.2.3  Medlemsstaterna skall fastställa huruvida innehållet i en viss examination skall leda till behörighet att förrätta förarprov för en körkortskategori eller mer än en kategori.

4.  Kvalitetssäkring och fortbildning

4.1  Kvalitetssäkring

4.1.1  Medlemsstaterna skall ha system för kvalitetssäkring för att sörja för att förarprövarnas standard upprätthålls.

4.1.2  Systemen för kvalitetssäkring bör omfatta övervakning av prövarna i arbetet, deras fortbildning och nya ackreditering, deras fortlöpande yrkesmässiga utveckling samt periodisk översyn av resultaten av de förarprov de har förrättat.

4.1.3  Medlemsstaterna skall se till att alla prövare blir föremål för årlig övervakning med hjälp av de arrangemang för kvalitetssäkring som förtecknas i punkt 4.1.2. Dessutom skall medlemsstaterna föreskriva att varje förarprövare en gång vart femte år skall iakttas när han förrättar prov, under minst en halv dag, så att det är möjligt att iaktta flera prov. När problem kan konstateras bör korrigeringsåtgärder vidtas. Den person som sköter övervakningen skall vara förordnad av medlemsstatenför detta.

4.1.4  Medlemsstaterna får föreskriva att, när en prövare har tillstånd att förrätta förarprov i mer än en kategori, uppfyllande av kravet på övervakning vid prov för en av dessa kategorier skall innebära att kravet har uppfyllts för mer än en kategori.

4.1.5  För att säkerställa en korrekt och konsekvent bedömning, skall förarprövarens arbete granskas och övervakas av ett organ som godkänts av medlemsstaten.

4.2  Fortbildning

4.2.1  Medlemsstaterna skall föreskriva att förarprövare för att behålla sitt tillstånd, oberoende av vilka kategorier tillståndet gäller, skall genomgå

   regelbunden fortbildning på sammanlagt minst fyra dagar per tvåårsperiod för att
   bevara och uppdatera de nödvändiga kunskaperna och den nödvändiga prövarfärdigheten,
   utveckla ny kompetens som blivit nödvändig för utövande av yrket,
   se till att prövare fortsätter att förrätta prov enligt rättvisa och enhetliga normer,
   minimifortbildning på minst fem dagar under varje femårsperiod,
   utveckla och bibehålla den nödvändiga praktiska körfärdigheten.

4.2.2  Medlemsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att garantera att särskild utbildning omedelbart ges sådana prövare vars arbete enligt det befintliga kvalitetssystemet har befunnits ha allvarliga brister.

4.2.3  Fortbildningen kan ges i form av instruktioner, klassrumsutbildning, konventionell utbildning eller e-utbildning och får ske individuellt eller i grupp. Den kan innefatta ny ackreditering på de villkor som medlemsstaterna anser lämpliga.

4.2.4  Medlemsstaterna får föreskriva att, när en prövare har tillstånd att förrätta förarprov i mer än en kategori, uppfyllande av kravet på övervakning vid prov för en av dessa kategorier skall innebära att kravet har uppfyllts för mer än en kategori, förutsatt att det villkor som anges i punkt 4.2.5 är uppfyllt.

4.2.5  När en prövare under en tjugofyramånadersperiod inte har förrättat prov för en viss kategori skall denne på lämpligt sätt bedömas på nytt innan han tillåts förrätta förarprov i den kategorin. Den nya bedömningen kan genomföras som ett av kraven i punkt 4.2.1.

5.  Förvärvade rättigheter

5.1.  Medlemsstaterna får tillåta personer som fått tillstånd att förrätta förarprov omedelbart före dessa bestämmelsers ikraftträdande att fortsätta att förrätta förarprov trots att de inte har fått tillstånd i enlighet med de allmänna villkoren i punkt 2 eller den grundläggande utbildning för att erhålla kompetens som anges i punkt 3.

5.2  Dessa prövare skall trots detta bli föremål för regelbunden övervakning och arrangemang för kvalitetssäkring enligt i punkt 4.

BILAGA V

Minimikrav på utbildning av förare och förarprov för kombinationer enligt artikel 4.4 b andra stycket

1.  Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

   godkänna och övervaka utbildning enligt artikel 7.1 d, eller
   anordna körprov enligt artikel 7.1 d.

2.  Förarutbildningens längd

   minst 7 timmar.

3.  Förarutbildningens innehåll

Förarutbildningen skall omfatta de kunskaper, den förmåga och det beteende som beskrivs i punkterna 2 och 7 i bilaga II. Särskild omsorg skall ägnas följande:

   Fordons rörelsedynamik, säkerhetskriterier, dragfordon och släpvagn (kopplingsmekanism), riktig lastning och säkerhetsdon.

En praktisk del av utbildningen skall omfatta följande övningar: Acceleration, fartminskning, backning, bromsning, stoppsträcka, körfältsbyte, bromsning/väjning, släpvagnens svängrörelser, på- och avkoppling av en släpvagn på ett motorfordon, parkering.

   Varje utbildningsdeltagare skall genomföra den praktiska delen och visa sin förmåga och sitt beteende på allmän väg.
   De fordonskombinationer som används för utbildningen skall omfattas av den körkortskategori som deltagarnas ansökningar avser.

4.  Körprovets längd och innehåll

Provets längd och den tillryggalagda sträckan måste vara tillräckligt för bedömning av förmåga och beteende enligt punkt 3.

BILAGA VI

Minimikrav på utbildning av förare och förarprov för motorcyklar i kategori A (stegvis tillträde)

1.  Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att

   godkänna och övervaka utbildning enligt artikel 7.1 c, eller
   anordna körprov enligt artikel 7.1 c.

2.  Förarutbildningens längd

   minst 7 timmar.

3.  Förarutbildningens innehåll

–  Förarutbildningen skall omfatta de kunskaper, den förmåga och det beteende som beskrivs i punkt 6 i bilaga II.

   Varje utbildningsdeltagare skall genomföra de praktiska delarna av utbildningen och visa sin förmåga och sitt beteende på allmän väg.
   De motorcyklar som används för utbildningen skall omfattas av den körkortskategori som deltagarnas ansökningar avser.

4.  Körprovets längd och innehåll

Provets längd och den tillryggalagda sträckan måste vara tillräckligt för bedömning av förmåga och beteende enligt punkt 3 i denna bilaga.

BILAGA VII

Del A

Upphävt direktiv och ändringar av det i kronologisk ordning

(enligt artikel 17)

Rådets direktiv 91/439/EEG(23)

(EGT L 237, 24.8.1991, s. 1)

Rådets direktiv 94/72/EG

(EGT L 337, 24.12.1994, s. 86)

Rådets direktiv 96/47/EG

(EGT L 235, 17.9.1996, s. 1)

Rådets direktiv 97/26/EG

(EGT L 150, 7.6.1997, s. 41)

Kommissionens direktiv 2000/56/EG

(EGT L 237, 21.9.2000, s. 45)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG, endast artikel 10.2

(EUT L 226, 10.9.2003, s. 4)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, endast bilaga II, punkt 24

(EUT L 284, 31.10.2003, s. 1)

Del B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning

(enligt artikel 17)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

Datum för tillämpning

Direktiv 91/439/EEG

1 juli 1994

1 juli 1996

Direktiv 94/72/EG

1 januari 1995

Beslut 96/427/EG

16 juli 1996

Direktiv 96/47/EG

1 juli 1996

1 juli 1996

Direktiv 97/26/EG

1 januari 1998

1 januari 1998

Direktiv 2000/56/EG

30 september 2003

30 september 2003, 30 september 2008 (bilaga II, punkt 6.2.5) och 30 september 2013 (bilaga II, punkt 5.2)

Direktiv 2003/59/EG

10 september 2006

10 september 2008 (passagerartransport) och 10 september 2009 (godstransport)

BILAGA VIII

Jämförelsetabell

Direktiv 91/439/EEG

Föreliggande direktiv

Artikel 1.1, första meningen

Artikel 1.1 första meningen

Artikel 1.1, andra meningen

Artikel 1.2

Artikel 1.2

Artikel 2.1

Artikel 2.2

Artikel 1.3

Artikel 2.1

Artikel 1.1 andra meningen

Artikel 2.2

Artikel 3.1

Artikel 3.2

Artikel 3.3

Artikel 2.3

Artikel 2.4

Artikel 3.1 första stycket inledningsfrasen

Artikel 4.1 första meningen

Artikel 4.2 första strecksatsen

Artikel 4.2 andra strecksatsen

Artikel 3.1 första stycket första strecksatsen

Artikel 4.3 första strecksatsen

Artikel 3.1 första stycket andra strecksatsen

Artikel 4.4 b första stycket

Artikel 3.1 första stycket tredje strecksatsen

Artikel 4.4 b andra stycket

Artikel 3.1 första stycket fjärde strecksatsen

Artikel 4.4 c

Artikel 3.1 första stycket femte strecksatsen

Artikel 4.4 f

Artikel 3.1 första stycket sjätte strecksatsen

Artikel 4.4 g

Artikel 3.1 första stycket sjunde strecksatsen

Artikel 4.4 j

Artikel 3.1 första stycket åttonde strecksatsen

Artikel 4.4 k

Artikel 3.2 första stycket inledningsfrasen

Artikel 3.2 första stycket första strecksatsen

Artikel 4.3 a

Artikel 3.2 första stycket andra strecksatsen

Artikel 4.4 a

Artikel 3.2 första stycket tredje strecksatsen

Artikel 4.4 d

Artikel 3.2 första stycket fjärde strecksatsen

Artikel 4.4 e

Artikel 3.2 första stycket femte strecksatsen

Artikel 4.4 h

Artikel 3.2 första stycket sjätte strecksatsen, inledningsfrasen

Artikel 4.4 i

Artikel 3.2 första stycket sjätte strecksatsen första understrecksatsen

Artikel 3.2 första stycket sjätte strecksatsen andra understrecksatsen

Artikel 3.3, inledningsfrasen

Artikel 3.3 första strecksatsen

Artikel 4.1 tredje meningen

Artikel 3.3 andra strecksatsen första stycket

Artikel 4.3 andra strecksatsen

Artikel 3.3 andra strecksatsen andra stycket

Artikel 3.3 tredje strecksatsen

Artikel 4.3 första strecksatsen

Artikel 3.3 fjärde strecksatsen

Artikel 4.4 första strecksatsen

Artikel 3.3 femte strecksatsen

Artikel 4.4 andra strecksatsen

Artikel 4.3

Artikel 3.4

Artikel 3.5

Artikel 3.6

Artikel 4.5 första meningen

Artikel 4.5 andra meningen

Artikel 4

Artikel 5

Artikel 5.1

Artikel 6.1

Artikel 5.1 a

Artikel 6.1 a

Artikel 5.1 b

Artikel 6.1 b

Artikel 5.2, inledningsfrasen

Artikel 6.2, inledningsfrasen

Artikel 5.2 a

Artikel 6.2 a

Artikel 5.2 b

Artikel 6.2 b

Artikel 6.2 c

Artikel 6.2 d

Artikel 6.2 e

Artikel 6.2 f

Artikel 5.3

Artikel 5.4

Artikel 6.4

Artikel 6.1, inledningsfrasen

Artikel 4.1, andra meningen

Artikel 6.1 a första strecksatsen

Artikel 4.3 a tredje strecksatsen

Artikel 6.1 a andra strecksatsen

Artikel 4.4 a andra strecksatsen

Artikel 6.1 b första strecksatsen

Artikel 4.3 b andra strecksatsen

Artikel 4.3 c andra strecksatsen

Artikel 6.1 b andra strecksatsen, alternativ 1

Artikel 4.4 b femte stycket

Artikel 6.1 b andra strecksatsen, alternativ 2

Artikel 4.4 c andra strecksatsen

Artikel 6.1 b tredje strecksatsen, alternativ 1 och 2

Artikel 4.4 g andra strecksatsen

Artikel 6.1 b tredje strecksatsen, alternativ 3 och 4

Artikel 4.4 e tredje strecksatsen

Artikel 6.1 c första strecksatsen, alternativ 1 och 2

Artikel 4.4 k andra strecksatsen

Artikel 6.1 c första strecksatsen, alternativ 3 och 4

Artikel 4.4 i andra strecksatsen

Artikel 6.2

Artikel 4.6 första stycket

Artikel 4.6 andra stycket

Artikel 6.3

Artikel 4.6 tredje och fjärde stycket

Artikel 7.1, inledningsfrasen

Artikel 7.1, inledningsfrasen

Artikel 7.1 a

Artikel 7.1 a

Artikel 7.1 b

Artikel 7.1 c

Artikel 7.1 d

Artikel 7.1 b

Artikel 7.1 e

Artikel 7.2

Artikel 7.3

Artikel 7.2

Artikel 7.3

Artikel 7.4

Artikel 7.4

Artikel 7.5

Artikel 7.5 a

Artikel 7.5 b

Artikel 7.5 c

Artikel 7.5 d

Artikel 7a.1

Artikel 7a.2

Artikel 8

Artikel 7b

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 8

Artikel 11

Artikel 9

Artikel 12

Artikel 10

Artikel 13.1

Artikel 13.2

Artikel 11

Artikel 14

Artikel 12.1

Artikel 12.2

Artikel 12.3

Artikel 15

Artikel 16

Artikel 13

Artikel 17 första stycket

Artikel 17 andra stycket

Artikel 18

Artikel 14

Artikel 19

Bilaga I

Bilaga Ia

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga II

Bilaga III

Bilaga III

Bilaga IV

Bilaga V

Bilaga VI

(1) EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 138.
(2) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(3) EUT C 112, 30.4.2004, s. 34.
(4) Europaparlamentets yttrande av den 23 februari 2005 (EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 202), rådets gemensamma ståndpunkt av den 18 september 2006 (EUT C 295 E, 5.12.2006, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 december 2006 (ännu ej offentliggjord i EUT).
(5) EGT L 237, 24.8.1991, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).
(6) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(7)* 26 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(8) EGT L 124, 9.5.2002, s. 1. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/30/EG (EUT L 106, 27.4.2005, s. 17).
(9) EUT L 226, 10.9.2003, s. 4. Direktivet ändrat genom rådets direktiv 2004/66/EG (EUT L 168, 1.5.2004, s. 35).
(10)* Sex år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(11)* Sex år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(12)* Sex år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(13)** Elva år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(14)*** Fyra år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(15)* Sex år efter det att det här direktivet har trätt i kraft.
(16)** Den dag det här direktivet träder i kraft.
(17)* Två år efter det att detta direktiv har trätt i kraft.
(18) Obs: En symbol och en rad för kategori AM kommer att läggas till. Obs: Beteckningen A2 kommer att läggas till i avsnittet om motorcykelkategorier.
(19) EGT L 370, 31.12.1985, s. 1.Förordningen upphävd genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 (EUT L 102, 11.4.2006, s. 1).
(20) EGT L 370, 31.12.1985, s. 8. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 561/2006.
(21) EGT L 237, 21.9.2000, s. 45.
(22) EGT L 199, 31.7.1985, s. 56.
(23) Direktiv 91/439/EEG ändrades även genom följande rättsakt som inte har upphävts: 1994 års anslutningsakt.


Ändring av artikel 81 i parlamentets arbetsordning
PDF 198kWORD 67k
Europaparlamentets beslut om att ändra artikel 81 i Europaparlamentets arbetsordning (genomförandebestämmelser) (2006/2211(REG))
P6_TA(2006)0588A6-0415/2006

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 6 juli 2006 om förslaget till rådets beslut om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter, och särskilt punkt 2 i denna(1),

–   med beaktande av rådets beslut 2006/512/EG av den 17 juli 2006 om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(2),

–   med beaktande av talmannens skrivelse av den 20 juli 2006,

–   med beaktande av artiklarna 201 och 202 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A6-0415/2006),

och av följande skäl:

A.  Förhandlingar mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen har resulterat i att ett interinstitutionellt avtal ingåtts i form av ett gemensamt uttalande, i vilket förslaget att införa ett nytt förfarande i beslut 1999/468/EG välkomnas.

B.  Det nya förfarandet kallat "föreskrivande förfarande med kontroll" ger Europaparlamentet och rådet befogenhet att på jämlik fot kontrollera "kvasilagstiftningsåtgärder" för genomförandet av en rättsakt som antagits med medbeslutande och att förkasta sådana åtgärder.

C.  Beslut 2006/512/EG bifogas detta gemensamma uttalande, ett uttalande från kommissionen som upptagits i rådets protokoll samt uttalanden från kommissionen avseende genomförandet och tillämpningen av det nya förfarandet.

D.  Det är lämpligt att ändra artikel 81 i arbetsordningen så att parlamentet kan utöva sina rättigheter enligt det nya förfarandet under bästa möjliga förhållanden.

1.  Europaparlamentet beslutar att införa nedanstående ändring i arbetsordningen.

2.  Europaparlamentet beslutar att ändringen träder i kraft den 1 januari 2007.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt sin talman att genom arrangemang på administrativ nivå med de övriga institutionerna se till att förslag till åtgärder inte sänds över till parlamentet kort före parlamentets ferier.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att för kännedom översända detta beslut till rådet och kommissionen.

Nuvarande lydelse   Föreslagen lydelse
Ändring 1 och 2
Artikel 81
Genomförandebestämmelser
Genomförandeåtgärder
1.  Om kommissionen översänder ett förslag till en genomförandebestämmelser till parlamentet skall talmannen hänvisa förslaget till det utskott som är ansvarigt för den rättsakt som ligger till grund för genomförandebestämmelserna.
1.  Om kommissionen översänder ett förslag till genomförandeåtgärder till parlamentet skall talmannen hänvisa förslaget till åtgärder till det utskott som är ansvarigt för den rättsakt som ligger till grund för genomförandeåtgärderna. Om förstärkt samarbete mellan utskott har tillämpats avseende den grundläggande rättsakten skall det ansvariga utskottet uppmana det andra utskottet att meddela sina synpunkter muntligen eller skriftligen.
2.  På förslag av det ansvariga utskottet kan parlamentet, senast en månad - eller tre månader för åtgärder som rör finanstjänster - efter mottagandet av förslaget till genomförandeåtgärd, anta en resolution med invändningar mot förslaget till åtgärden, särskilt om den överskrider befogenheterna enligt den grundläggande rättsakten. Om det inte hålls någon sammanträdesperiod före tidsfristens utgång, eller när det är nödvändigt att handla snabbt, skall rätten att svara anses ha delegerats till ansvarigt utskott. Svaret skall vara i form av en skrivelse från utskottets ordförande till ansvarig kommissionsledamot. Samtliga ledamöter skall informeras om detta. Om parlamentet motsätter sig åtgärden, skall talmannen begära att kommissionen drar tillbaka eller ändrar åtgärden, eller lägger fram ett förslag enligt lämpligt lagstiftningsförfarande.
2.  Ordföranden för det ansvariga utskottet skall fastställa en tidsfrist inom vilken ledamöterna kan föreslå att utskottet motsätter sig förslaget till åtgärder. Om utskottet finner det lämpligt kan det besluta att utse en föredragande bland sina ledamöter eller ständiga suppleanter. Om utskottet motsätter sig förslaget till åtgärder skall det lägga fram ett resolutionsförslag med invändningar mot antagandet av förslaget till åtgärder i vilket även de ändringar som bör införas i förslaget till åtgärder kan framföras.
Om parlamentet inom den tillämpliga tidsfristen från mottagandet av förslaget till åtgärder antar en sådan resolution skall talmannen begära att kommissionen drar tillbaka eller ändrar förslaget till åtgärder, eller lägger fram ett förslag enligt lämpligt lagstiftningsförfarande.
3.  Om det inte hålls någon sammanträdesperiod före tidsfristens utgång skall rätten att svara anses ha delegerats till ansvarigt utskott. Svaret skall vara i form av en skrivelse från utskottets ordförande till ansvarig kommissionsledamot. Samtliga ledamöter skall informeras om detta.
4.  Om genomförandeåtgärderna i kommissionens förslag omfattas av det "föreskrivande förfarandet med kontroll" skall punkt 3 inte tillämpas och punkterna 1 och 2 kompletteras med följande:
(a)  Kontrolltiden börjar löpa när förslaget till åtgärder har överlämnats till parlamentet på alla officiella språk.
(b)  Parlamentet kan motsätta sig att ett förslag till åtgärder antas, samtidigt som det motiverar sina invändningar genom att ange att förslaget till åtgärder överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i den grundläggande rättsakten eller att utkastet inte är förenligt med syftet med eller innehållet i den grundläggande rättsakten eller att det inte respekterar subsidiaritets- eller proportionalitetsprincipen.
(c)  Parlamentet kan med en majoritet av sina ledamöter motsätta sig att ett förslag till åtgärder antas.
d)  Om förslaget till åtgärder baserar sig på punkt 5 eller 6 i artikel 5a i beslut 1999/468/EG, i vilket det föreskrivs förkortade tidsfrister inom vilka parlamentet kan motsätta sig ett förslag till åtgärder, kan ett resolutionsförslag med invändningar mot antagandet av förslaget till åtgärder läggas fram av det ansvariga utskottets ordförande om utskottet inte haft möjlighet att sammanträda inom den tid som står till förfogande.

(1) P6_TA(2006)0310.
(2) EUT L 200, 22.7.2006, s. 11.


Ändring av arbetsordningen (kvestorer och utskottspresidium)
PDF 187kWORD 71k
Europaparlamentets beslut om att ändra artikel 15 och artikel 182.1 i Europaparlamentets arbetsordning – val av kvestorer och utskottspresidium (2006/2287(REG))
P6_TA(2006)0589A6-0464/2006

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av förslaget till ändring av arbetsordningen B6-0628/2006,

–   med beaktande av artiklarna 201 och 202 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A6-0464/2006).

1.  Europaparlamentet beslutar att införa nedanstående ändringar i arbetsordningen.

2.  Europaparlamentet påminner om att ändringarna träder i kraft den 1 januari 2007.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att för kännedom översända detta beslut till rådet och kommissionen.

Nuvarande lydelse   Föreslagen lydelse
Ändring 1
Artikel 15, stycke 2a (nytt)
Under perioden januari 2007 till juli 2009 skall parlamentet utse sex kvestorer.
Ändring 2
Artikel 182, punkt 1, stycke 1a (nytt)
Under perioden januari 2007 till juli 2009 skall fyra vice ordförande ingå i utskottspresidiet.

Fonden för de yttre gränserna (2007-2013) ***I
PDF 396kWORD 200k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Fonden för de yttre gränserna för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna handlingsprogrammet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" (KOM(2005)0123 – C6-0125/2005 – 2005/0047(COD))
P6_TA(2006)0590A6-0427/2006

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0123)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 62.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0125/2005),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och budgetutskottet (A6-0427/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2007/EG om inrättande av fonden för yttre gränser för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"

P6_TC1-COD(2005)0047


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 62.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2).

med beaktande av Regionkommitténs yttrande(3).

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget,(4) och

av följande skäl:

(1)  Alla medlemsstater bidrar inom ramen för de gemensamma reglerna till att personkontrollerna och övervakningen vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser ligger på en hög och enhetlig nivå, men vissa medlemsstater bär en tyngre börda än de andra.

(2)  Att bördorna är olika tunga beror på de olika situationerna i medlemsstaterna när det gäller de yttre gränsernas geografi, antalet godkända gränsövergångar i drift, tryck från såväl laglig som olaglig migration, risk- och hotfaktorer, och slutligen de nationella myndigheternas arbetsbörda när det gäller handläggning av viseringsansökningar och utfärdande av viseringar.

(3)  Tanken att medlemsstaterna och Europeiska unionen bör dela på bördan för förvaltningen av de yttre gränserna är en av fem grundtankar i den gemensamma politik för förvaltningen av de yttre gränserna som föreslås i kommissionens meddelande av den 7 maj 2002 om en framtida integrerad förvaltning av EU-medlemsstaternas yttre gränser, som rådet också stöder i sin strategi för förvaltning av EU-medlemsstaternas yttre gränser av den 14 juni 2002.

(4)  Rådets förordning (EG) nr 2007/2004 av den 26 oktober 2004 om inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser(5), är ett viktigt steg på vägen när det gäller att gradvis skapa en operativ dimension av det gemensamma integrerade gränsförvaltningssystemet, men för att det skall vara möjligt att tillämpa effektiva och gemensamma normer för kontroll och övervakning av de yttre gränserna krävs det ett gemenskapsinstrument för ekonomisk solidaritet som kan ge stöd till de medlemsstater som på hela gemenskapens vägnar kontinuerligt bär en tung ekonomisk börda.

(5)  Enligt det gemensamma regelverket, såsom det särskilt definieras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna)(6), krävs det gränskontroller i kampen mot olaglig invandring och människohandel samt för att kunna förebygga alla typer av hot mot medlemsstaternas inre säkerhet, samtidigt som kontrollerna bör genomföras på ett sådant sätt att mänsklig värdighet respekteras fullt ut.

(6)  Fonden för yttre gränser (nedan kallad "fonden") bör ge uttryck för solidaritetsprincipen genom ekonomiskt stöd till de medlemsstater som tillämpar Schengenregelverkets bestämmelser om yttre gränser.

(7)  Stödet bör utformas på ett sådant sätt att det utgör en övergång från det tidigare stödet från Europeiska unionen till de medlemsstater som ännu inte tillämpar Schengenregelverket fullt ut när detta beslut träder ikraft, samtidigt som det inte enbart bör utgöra en fortsättning på de åtgärder som tidigare finansierades med medel från andra källor som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget. Fonden bör stödja de medlemsstater som förbereder en fullständig tillämpning så snart som möjligt i enlighet med Haagprogrammet av den 4 och 5 november 2004.

(8)  Fonden bör vidare beakta särskilda situationer, som transitering landvägen av tredjelandsmedborgare, som för att resa mellan två delar av sitt eget land som inte är geografiskt sammanhängande måste korsa en eller flera medlemsstaters territorier, då detta berör inte bara den eller de berörda medlemsstaterna, utan även alla medlemsstater som avskaffat kontrollerna vid de inre gränserna. Det bör i sådana fall fastställas i detalj vilka åtgärder som kan komma ifråga för stöd, och anslagsfördelningen bör fastställas på grundval av en faktabaserad behovsanalys.

(9)  För att säkerställa en enhetlig kontroll av de yttre gränserna av hög kvalitet och en smidig gränsöverskridande trafik bör fonden bidra till ett gemensamt, integrerat system för gränsförvaltning i Europa som inbegriper alla de åtgärder i fråga om politik, lagstiftning, systematiskt samarbete, fördelning av bördan, personal, utrustning och teknik som vidtas på olika nivåer av medlemsstaternas behöriga myndigheter i samarbete och, när så är nödvändigt, tillsammans med andra aktörer genom användning av bl.a. gränssäkerhetsmodellen på fyra nivåer och Europeiska unionens integrerade riskanalys.

(10)  I enlighet med protokoll 5 till 2003 års anslutningsakt(7) beträffande persontransitering landvägen mellan Kaliningradområdet och andra delar av Ryska federationen bör fonden bära alla extra kostnader som uppstår till följd av genomförandet av den särskilda bestämmelsen i regelverket om sådan transitering.

(11)  För att komplettera det operativa samarbete som utvecklats under ledning av europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser som inrättades genom förordning (EG) nr 2007/2004 (nedan kallad "byrån") och utöver anslagen från fonderna till medlemsstaterna, bör det genom fonden även finnas möjlighet för gemenskapen att reagera på brister vid strategiska punkter längs gränsen genom medfinansiering av särskilda åtgärder för att ta itu med dessa brister, på grundval av ett särskilt belopp som varje år anslås för dessa åtgärder.

(12)  Fonden bör även stödja nationella åtgärder och samarbete mellan medlemsstaterna beträffande viseringspolitik och annan verksamhet som äger rum i ett skede som föregår kontrollerna vid den yttre gränsen. De konsulära tjänster som medlemsstaterna erbjuder i tredjeländer bör organiseras så effektivt som möjligt, då detta är en viktig del av den gemensamma viseringspolitiken som ett mångskiktat system som syftar till att underlätta lagligt resande och ta itu med olaglig invandring till Europeiska unionen, och tjänsterna utgör dessutom en del av det europeiska gemensamma integrerade gränsförvaltningssystemet.

(13)  Mot bakgrund av fondens tillämpningsområde och syfte bör den inte under några förhållanden stödja åtgärder som avser områden och centrum för kvarhållande av personer i tredjeländer.

(14)  Objektiva kriterier bör utarbetas för fördelningen av de tillgängliga årliga medlen till medlemsstaterna. Kriterierna bör delas upp på olika typer av gränser, med beaktande av flöden och hotnivåer vid medlemsstaternas yttre gränser.

(15)  Tillämpningen av kriterierna bör ses över 2010 för att göra det möjligt att beakta eventuella nya omständigheter, särskilt de som beror på förändringar av de yttre gränserna i sig.

(16)  Då byråns uppgift är att hjälpa medlemsstaterna med de operativa aspekterna av förvaltningen av de yttre gränserna och då det är lämpligt att säkerställa att byråns arbete och medlemsstaternas arbete med kontroll och övervakning av de yttre gränserna kompletterar varandra, bör kommissionen samråda med byrån om de utkast till fleråriga program som medlemsstaterna lämnar in och om de strategiska riktlinjer som kommissionen tar fram.

(17)  Kommissionen kan också begära att byrån bistår den i samband med den utvärdering mot bakgrund av Europeiska unionens mål som kommissionen gör av fondens inverkan på politik och lagstiftning som rör kontroll av de yttre gränserna, av eventuella synergieffekter mellan fondens och byråns arbete samt av de kriterier som används för anslagsfördelningen mellan medlemsstaterna.

(18)  Det här beslutet har utformats som en del av ett sammanhängande ramverk vilket även omfattar Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2007/EG av den ... om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"(8)(9), Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2007/EG av den ... om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"(10)*, samt rådets beslut nr .../2007/EG av den ... om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"(11)*, och som syftar till en rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vad gäller de ekonomiska effekterna av införandet av integrerad förvaltning av Europeiska unionens yttre gränser och genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik enligt avdelning IV i tredje delen av fördraget.

(19)  En medlemsstat bör inte samtidigt delta i den här fonden och ett annat framtida tillfälligt instrument för att hjälpa de stödmottagande medlemsstaterna att finansiera åtgärder vid Europeiska unionens nya yttre gränser för genomförande av Schengenregelverket och övervakning av de yttre gränserna.

(20)  De åtgärder som stöds genom denna fond bör överensstämma med de åtgärder som stöds genom gemenskapsinstrument för externt bistånd och genomföras inom ramen för Europeiska unionens utrikespolitik, särskilt strategin för den yttre dimensionen av området med frihet, säkerhet och rättvisa.

(21)  Stödet från fonden skulle bli effektivare och mer målinriktat om medfinansieringen av stödberättigande åtgärder grundas på strategisk flerårig programplanering som utformas av varje medlemsstat i samråd med kommissionen.

(22)  På grundval av strategiska riktlinjer som antas av kommissionen bör varje enskild medlemsstat utarbeta ett flerårigt programplaneringsdokument med beaktande av medlemsstatens specifika situation och behov och fastställa sin utvecklingsstrategi, som bör utgöra ramen för att förbereda genomförandet av de åtgärder som skall ingå i de årliga programmen.

(23)  I enlighet med de genomförandemetoder som avses i artikel 53.1 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(12) (nedan kallad "budgetförordningen") bör villkoren för att kommissionen skall kunna utöva sitt ansvar när det gäller genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget fastställas och skyldigheterna i samband med medlemsstaternas samarbete klargöras. Genom att tillämpa av dessa villkor skulle kommissionen kunna försäkra sig om att medlemsstaterna använder fonden på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med principen om en sund ekonomisk förvaltning i den mening som avses i artiklarna 27 och 48.2 i budgetförordningen.

(24)  Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem och kvaliteten i genomförandet. Därför är det nödvändigt att fastställa generella principer och nödvändiga funktioner som alla program bör uppfylla.

(25)  Eftersom det genom fonden kan ges stöd till en medlemsstats nationella åtgärder för att genomföra Schengenbestämmelserna, vilka sträcker sig från de yttre gränserna till viseringspolitiken, kan flera myndigheter i en medlemsstat delta på olika nivåer och platser. Medlemsstaterna bör därför tillåtas att utse flera attesterande myndigheter och flera revisionsmyndigheter eller myndigheter till vilka ansvaret delegeras, så länge som det finns en klar fördelning av funktionerna för var och en av dessa myndigheter.

(26)  I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna bör medlemsstaterna ha huvudansvaret för genomförandet och kontrollen av fondens insatser.

(27)  Medlemsstaternas skyldigheter när det gäller förvaltnings- och kontrollsystem, attestering av utgifter samt förebyggande, upptäckande och korrigering av oegentligheter och överträdelser av gemenskapslagstiftningen bör fastställas för att säkerställa ett effektivt och korrekt genomförande av deras fleråriga och årliga program. När det gäller förvaltning och kontroll är det särskilt viktigt att fastställa formerna för hur medlemsstaterna skall säkerställa att systemen har införts och fungerar tillfredsställande.

(28)  Utan att det påverkar kommissionens befogenheter när det gäller finansiell kontroll bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen på detta område uppmuntras.

(29)  Effektiviteten hos och verkningarna av de åtgärder som stöds av fonden beror också på utvärderingen av dessa och spridningen av resultaten. Medlemsstaternas och kommissionens ansvar i detta avseende samt metoder som garanterar utvärderingens tillförlitlighet och den tillhörande informationens kvalitet bör formellt fastställas.

(30)  Åtgärderna bör utvärderas så att deras verkan kan ses över och bedömas efter halva tiden. Utvärderingen bör integreras i åtgärderna för övervakning av projektet.

(31)  Med tanke på betydelsen av att gemenskapsfinansiering synliggörs bör kommissionen tillhandahålla vägledning för att underlätta för varje myndighet, icke-statlig organisation, internationell organisation eller annan enhet som beviljas medel från denna fond att på lämpligt sätt bekräfta mottagandet av stödet, med beaktande av praxis för andra instrument under delad förvaltning som exempelvis strukturfonden.

(32)  Genom detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(13).

(33)  Eftersom målet för detta beslut, nämligen att stödja skapandet av ett europeiskt gemensamt integrerat gränsförvaltningssystem, vilket bl.a. omfattar hanteringen av verksamhet som organiseras av medlemsstaternas konsulära och andra myndigheter i tredjeland och som rör tillströmningen av tredjelandsmedborgare till medlemsstaternas territorium, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(34)  De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(14).

(35)  Eftersom den åtgärd i detta beslut som gäller antagandet av strategiska riktlinjer har allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta beslut bland annat genom att stryka vissa av dessa delar eller genom att komplettera detta beslut genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör den antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. Av effektivitetsskäl bör de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas för antagandet av de strategiska riktlinjerna.

(36)  För att fonden skall kunna genomföras i tid bör vissa av bestämmelserna i detta beslut tillämpas från och med den 1 januari 2007.

(37)  När det gäller Island och Norge utgör detta beslut en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket, vilka omfattas av de områden som avses i artiklarna 1.A och 1.B i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 om vissa tillämpningsföreskrifter för det avtal som ingicks av Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, (15).

(38)  Det bör skapas ett arrangemang för att företrädare för Island och Norge skall kunna anslutas till arbetet i de kommittéer som biträder kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter. Ett sådant arrangemang nämns i den överenskommelse som utgörs av skriftväxlingen mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om de kommittéer som bistår Europeiska kommissionen i utövandet av dess verkställande befogenheter(16), vilken är fogad till det ovan i skäl (37) nämnda avtalet.

(39)  När det gäller Schweiz utgör detta beslut en vidareutveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och vidareutvecklingen av Schengenregelverket, vilken är att hänföra till det område som avses i artikel 1.A i beslut 1999/437/EG jämförd med artikel 4.1 i rådets beslut 2004/860/EG(17).

(40)  Det bör skapas ett arrangemang för att företrädare för Schweiz skall kunna anslutas till arbetet i de kommittéer som biträder kommissionen vid utövandet av dess genomförandebefogenheter. Ett sådant arrangemang har utformats i skriftväxlingen mellan gemenskapen och Schweiz, vilken fogas till det avtal som avses i skäl 39.

(41)  Gemenskapen bör ingå ett avtal med Island, Norge och Schweiz för att fastställa vilka kompletterande regler som krävs för genomförandet av detta beslut.

(42)  I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar inte Danmark i antagandet av detta beslut, som varken är bindande för eller tillämpligt i Danmark. Eftersom detta beslut bygger på Schengenregelverket enligt bestämmelserna i avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, skall Danmark, i enlighet med artikel 5 i nämnda protokoll, inom en tid av sex månader efter det att det här beslutet antagits besluta om huruvida det skall genomföra beslutet i sin nationella lagstiftning.

(43)  Detta beslut utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, i vilket Förenade kungariket inte deltar i enlighet med rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket(18), och rådets senare beslut 2004/926/EG av den 22 december 2004 om att vissa bestämmelser i Schengenregelverket skall börja tillämpas på Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland(19). Förenade kungariket deltar därför inte i antagandet av detta beslut, som varken är bindande för eller tillämpligt i Förenade kungariket.

(44)  Detta beslut utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket, i vilket Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om en begäran från Irland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket(20). Irland deltar inte i antagandet av detta beslut, som varken är bindande för eller tillämpligt i Irland.

(45)  I överensstämmelse med artikel 67.2 andra strecksatsen i fördraget har, genom rådets beslut 2004/927/EG av den 22 december 2004 om att låta delar av de områden som omfattas av avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen regleras av förfarandet i artikel 251 i det fördraget(21), det förfarande som avses i artikel 251 i fördraget gjorts tillämpligt inom de områden som omfattas av artikel 62.1, 62.2 a och 62.3 samt artikel 63.2 b och 63.3 b i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, MÅL OCH ÅTGÄRDER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Genom detta beslut inrättas fonden för yttre gränser (nedan kallad "fonden") för perioden från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013 som en del av en enhetlig ram som även inbegriper beslut nr .../2007/EG (22), beslut nr .../2007/EG (23)* och beslut.../2007/EG (24)**, för att bidra till att förstärka området med frihet, säkerhet och rättvisa samt tillämpningen av principen om solidaritet mellan medlemsstaterna.

I detta beslut fastställs de mål som fonden bidrar till, hur den skall genomföras, vilka finansiella medel som står till förfogande och enligt vilka kriterier de tillgängliga medlen skall fördelas.

I beslutet fastställs fondens förvaltningsregler som bland annat omfattar finansiella bestämmelser samt övervaknings- och kontrollmekanismer vilka bygger på delat ansvar mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

   1. "yttre gränser": medlemsstaternas landgränser, inklusive flod- och insjögränser, sjögränser samt flygplatser och flod-, kust- och insjöhamnar, för vilka gemenskapslagstiftningens bestämmelser om passage av yttre gränser gäller, även om dessa gränser är tillfälliga,
   2. "tillfälliga yttre gränser":
   a) den gemensamma gränsen mellan en medlemsstat som tillämpar Schengenregelverket fullt ut och en medlemsstat som skall tillämpa Schengenregelverket fullt ut enligt anslutningsakten, men för vilken det tillämpliga rådsbeslut som bemyndigar den att tillämpa regelverket fullt ut ännu inte har trätt i kraft,
   b) den gemensamma gränsen mellan två medlemsstater som enligt respektive anslutningsakt skall tillämpa Schengenregelverket fullt ut , men för vilka det tillämpliga rådsbeslut som bemyndigar dem att tillämpa regelverket fullt ut ännu inte har trätt i kraft,
   3. "gränsövergångsställe": varje övergång som de behöriga myndigheterna har godkänt för passage av de yttre gränserna och som anmälts i enlighet med artikel 34.2 i förordning (EG) nr 562/2006,

4.   "byrån": den europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser enligt rådets förordning (EG) nr 2007/2004.

Artikel 3

Fondens allmänna mål

1.  Fonden skall bidra till att uppnå följande mål:

   a) Effektiv organisation både av kontroll- och övervakningsuppgifter som rör de yttre gränserna.
   b) Effektiv hantering från medlemsstaternas sida av tillströmningen av personer vid de yttre gränserna för att säkra dels en hög skyddsnivå vid de yttre gränserna, dels en smidig passage av de yttre gränserna i enlighet med Schengenregelverket och principen om behandling med respekt och värdighet.
   c) Enhetlig tillämpning från gränskontrolltjänstemännens sida av gemenskapslagstiftningens bestämmelser om passage av de yttre gränserna, särskilt förordning (EG) nr 562/2006.
   d) Förbättrad förvaltning av den verksamhet som organiseras av medlemsstaternas konsulära och andra myndigheter i ett tredjeland och som rör tillströmningen av tredjelandsmedborgare till medlemsstaternas territorium samt samarbetet mellan medlemsstaterna på det området.

2.  Fonden skall bidra till finansieringen av tekniskt stöd på initiativ av medlemsstaterna eller kommissionen.

Artikel 4

Särskilda mål

1.  Med avseende på det mål som anges i artikel 3.1 a skall fonden stödja följande särskilda mål:

   a) Genomförande av de rekommendationer, operativa normer och den bästa praxis som medlemsstaternas operativa samarbete i fråga om gränskontroller ger upphov till.
   b) Utveckling och tillämpning av de åtgärder som krävs för att förbättra övervakningssystemen mellan gränsövergångarna.
   c) Införande av åtgärder eller utveckling av effektiva system som möjliggör ett metodiskt insamlande av relevanta uppgifter om utvecklingen av förhållandena på fältet i närheten av, intill och omedelbart utanför de yttre gränserna.
   d) Ombesörjande av fullgod registrering av antalet personer som passerar de olika typerna av yttre gränser (land, luft, sjö).
   e) Införande eller förbättring av ett system för insamling av statistiska och administrativa uppgifter om kategorier av resenärer, antal och typ av kontroller och övervakningsåtgärder vid de olika typerna av yttre gränser, utifrån register och andra former av uppgiftsinsamling.
   f) Införande av effektiv, strukturell, strategisk och operativ samordning mellan alla myndigheter som arbetar vid gränsövergångarna.
   g) Förbättring av gränskontrolltjänstemännens kapacitet och kvalifikationer när det gäller övervakning, rådgivning och kontroll.
   h) Förbättrat informationsutbyte på nationell nivå mellan de myndigheter som ansvarar för förvaltningen av de yttre gränserna och mellan dessa och andra som ansvarar för migration, asyl och andra frågor på detta område.
   i) Främjande av normer för kvalitetsstyrning.

2.  Med avseende på det mål som anges i artikel 3.1 b skall fonden stödja följande särskilda mål:

   a) Tillfälliga yttre gränser undantagna, utveckla nya arbetsmetoder, logistikåtgärder och spjutspetsteknologi för att förstärka de systematiska kontrollerna av in- och utresande vid gränsövergångarna.
   b) Främja teknikanvändning och specialiserad utbildning för den personal som skall ansvara för att tekniken utnyttjas effektivt.
   c) Främja informationsutbyte och förbättrad utbildning om förfalskade eller falska resehandlingar, bl.a. utveckling och spridning av gemensamma verktyg och metoder för att upptäcka sådana handlingar.
   d) Främja effektiv datasökning i realtid vid gränsövergångsställena med hjälp av storskaliga IT-system, t.ex. Schengens informationssystem (SIS) och Informationssystemet för viseringar (VIS), samt effektivt informationsutbyte i realtid mellan samtliga gränsövergångar vid de yttre gränserna.
   e) Säkerställa ett optimalt genomförande på operativ och teknisk nivå av resultaten av riskanalyserna.

3.  Med avseende på det mål som anges i artikel 3.1 c skall fonden stödja följande särskilda mål:

   a) Ett stegvis införande i alla medlemsstaterna av enhetlig utbildning och kompetens för gränskontrolltjänstemännen, särskilt genom genomförande av den gemensamma grundläggande kursplan som utarbetats av byrån och genom en enhetlig komplettering av byråns verksamhet på detta område.
   b) Stöd till och ökning av utbyte och utstationering av gränskontrolltjänstemän mellan medlemsstaterna som komplement till byråns riktlinjer och verksamhet på detta område.
   c) Främjande av användning av kompatibel spjutspetsteknologi vid de yttre gränserna, då detta krävs för att reglerna skall tillämpas på ett riktigt, effektivt och enhetligt sätt.
   d) Främjande av möjligheterna för myndigheter att tillämpa samma förfaranden och fatta enhetliga, snabba beslut av hög kvalitet i frågor som rör passage av de yttre gränserna, inbegripet utfärdande av viseringar.
   e) Främjande av användning av den gemensamma praktiska handboken för gränskontrolltjänstemän.
   f) Uppbyggnad och förstärkning av områden och förläggningar för personer som har vägrats inresa och för personer som har gripits efter att olagligen ha passerat de yttre gränserna eller som närmat sig de yttre gränserna i syfte att olagligen ta sig in på medlemsstaternas territorium.
   g) Förbättrad säkerhet i de lokaler som används vid gränsövergångarna för att trygga gränskontrolltjänstemännens säkerhet och skydda utrustning, övervakningssystem och transportmedel.

4.  Med avseende på det mål som anges i artikel 3.1 d skall fonden stödja följande särskilda mål:

   a) Förstärkning av den operativa kapaciteten i nätverket av sambandsmän för invandring och främjande av ett mer effektivt samarbete via nätverket mellan medlemsstaternas myndigheter.
   b) Införande av åtgärder vars syfte är att hjälpa medlemsstaterna och lufttrafikföretagen att utföra de skyldigheter de är ålagda enligt rådets direktiv 2004/82/EG av den 29 april 2004 om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare(25) och artikel 26 i konventionen av den 19 juni 1990 om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontroller vid de gemensamma gränserna ("Schengenkonventionen")(26) för att förhindra att personer anländer olagligt till de yttre gränserna.
   c) Främjande av ett effektivare samarbete med lufttrafikföretag på flygplatser i avreseländerna, vilket även bör inbegripa enhetlig utbildning om resehandlingar för lufttrafikföretagens personal.
   d) Främjande av kvalitetsstyrning och högkvalitativa tjänster och installationer i fråga om infrastruktur i viseringsansökningsprocessen.
   e) Främjande av samarbete medlemsstaterna emellan för att förbättra konsulatens möjligheter att handlägga viseringsansökningar.
   f) Främjande av åtgärder för att se till att medlemsstaternas konsulära myndigheter i olika tredjeländer använder gemensamma utredningsmetoder, enhetliga administrativa förfaranden och enhetligt beslutsfattande i fråga om viseringar.
   g) Främjande av utveckling av ett systematiskt och regelbundet samarbete mellan medlemsstaternas konsulära och andra myndigheter, särskilt i samband med VIS, bland annat sammanslagning av hjälpmedel och resurser för utfärdande av viseringar, informationsutbyte, undersökningar och utredningar beträffande viseringsansökningar och inrättande av gemensamma centrum för viseringsansökningar.
   h) Främjande av nationella initiativ vars syfte är gemensamma utredningsmetoder, enhetliga administrativa förfaranden och beslut om viseringar för de olika medlemsstaternas konsulära myndigheter.
   i) Utveckling av gemensamma konsulat.

Artikel 5

Stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna

1.  Fonden skall stödja sådana åtgärder i medlemsstaterna som avser de särskilda mål som fastställs i artikel 4, särskilt följande:

   a) Infrastruktur och byggnader vid gränsövergångar, t.ex. gränsstationer, helikopterlandningsplatser, samt filer och avbalkningar där personer och fordon kan köa.
   b) Infrastruktur, byggnader och system för övervakningen av gränserna mellan gränsövergångarna och skydd mot olaglig passage av de yttre gränserna.
   c) Operativ utrustning, t.ex. sensorer, videoövervakning, hjälpmedel för undersökning av handlingar, detektionsredskap samt mobila och fasta terminaler för att konsultera SIS, VIS, det europeiska systemet för arkivering av bilder (Fado) och andra gemenskapssystem och nationella system.
   d) Transportmedel för kontroll av de yttre gränserna, t.ex. fordon, fartyg, helikoptrar och lätta flygplan, specialutrustade med elektronisk utrustning för gränsövervakning och upptäckt av personer gömda i fordon.
   e) Utrustning för informationsutbyte i realtid mellan de behöriga myndigheterna.
   f) IKT-system.
   g) Program för utstationering och utbyte av personal såsom gränskontrolltjänstemän, tjänstemän vid invandringsmyndigheter och konsulära tjänstemän.
   h) Utbildning av personalen vid de behöriga myndigheterna, bl.a. språkundervisning.
   i) Investeringar i utveckling, utprovning och installation av spjutspetsteknologi.
   j) Undersökningar och pilotprojekt, i vilka de rekommendationer, operativa normer och den bästa praxis som följer av det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna i fråga om gränskontroller genomförs.
   k) Undersökningar och pilotprojekt som syftar till att stimulera innovation, underlätta utbyte av erfarenheter och bästa metoder samt förbättra kvaliteten på förvaltningen av den verksamhet som organiseras av medlemsstaternas konsulära och andra myndigheter i tredjeländer och som rör tillströmningen av tredjelandsmedborgare till medlemsstaternas territorium samt samarbetet mellan medlemsstaterna i detta avseende.

2.  Fonden skall inte stödja åtgärder som avser de tillfälliga yttre gränserna i de fall då åtgärderna innebär strukturell investering av ett slag som är oförenligt med målet att avskaffa personkontrollerna vid de aktuella gränserna, särskilt inte åtgärder som avses i punkt 1 a och b.

Artikel 6

Särskild transiteringsordning

1.  Fonden skall stå för uteblivna avgifter för transitviseringar och extra kostnader för genomförandet av ordningen med dokument för förenklad transitering (FTD) och dokument för förenklad järnvägstransitering (FRDT) enligt rådets förordning (EG) nr 693/2003(27) och rådets förordning (EG) nr 694/2003(28).

2.  I punkt 1 skall med extra kostnader avses kostnader som direkt följer av de särskilda kraven för genomförandet av den särskilda transiteringsordningen och som inte uppstår på grund av utfärdandet av transitviseringar eller andra viseringar.

Följande extra kostnader skall berättiga till finansiering:

   a) Investeringar i infrastruktur.
   b) Utbildning av gränskontrolltjänstemän och personal som tillämpar den särskilda transiteringsordningen.
   c) Extra driftskostnader, inbegripet löner till personal som särskilt tillämpar den särskilda transiteringsordningen.

3.  De uteblivna avgifter som avses i punkt 1 skall beräknas enligt den avgiftsnivå för transitviseringar som fastställs i bilaga 12 till de gemensamma konsulära anvisningarna för viseringar, inom den finansiella ram som fastställs i artikel 14.9.

Artikel 7

Gemenskapens åtgärder

1.  På kommissionens initiativ får högst 6 % av fondens tillgängliga medel användas för att finansiera gränsöverskridande åtgärder eller åtgärder av intresse för hela gemenskapen (nedan kallat "gemenskapsåtgärder") när det gäller följande mål:

   a) Bidra till att förbättra den verksamhet som organiseras av medlemsstaternas konsulära och andra myndigheter i tredjeländer och som rör tillströmningen av tredjelandsmedborgare till medlemsstaternas territorium samt samarbetet mellan medlemsstaterna i detta avseende, inbegripet verksamhet som bedrivs av flygbolagssambandsmän och sambandsmän för invandring.
   b) Främja ett införlivande steg-för-steg av tullkontroller, veterinärkontroller och fytosanitära kontroller med integrerade gränsförvaltningsåtgärder i enlighet med hur politiken utvecklas på detta område.
   c) Tillhandahålla stödtjänster till medlemsstaterna i väl dokumenterade nödsituationer där det krävs brådskande insatser vid de yttre gränserna.

2.  För att berättiga till stöd skall de gemenskapsåtgärder som förtecknas i punkt 1 a och b särskilt uppfylla följande krav:

   a) De skall främja gemenskapssamarbete i genomförandet av gemenskapslagstiftningen och god praxis.
   b) De skall stödja inrättandet av nätverk för gränsöverskridande samarbete och pilotprojekt som grundas på gränsöverskridande partnerskap mellan konsulat från minst två medlemsstater och som utformats för att stimulera till innovation och underlätta utbyte av erfarenheter och god praxis.
   c) De skall stödja undersökningar, spridning och utbyte av information om bästa praxis och andra aspekter av det allmänna målet att bidra till att förbättra den verksamhet som organiseras av medlemsstaternas konsulära myndigheter i tredjeländer samt samarbetet mellan medlemsstaterna på detta område, bland annat om användning av den modernaste tekniken.
   d) De skall stödja projekt och studier för att undersöka möjligheten till nya former av gemenskapssamarbete och gemenskapslagstiftning inom området, särskilt gemensamma ansökningskontor.
   e) De skall stödja medlemsstaternas utveckling och tillämpning av gemensamma statistiska redskap, metoder och indikatorer för att bedöma utvecklingen av viseringspolitiken och det konsulära samarbetet.

3.  Det årliga arbetsprogrammet, i vilket prioriteringar fastställs för gemenskapens åtgärder, skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL II

PRINCIPER FÖR STÖD

Artikel 8

Komplementaritet, överensstämmelse och förenlighet

1.  Fonden skall ge stöd som kompletterar nationella, regionala och lokala åtgärder och som gör att gemenskapens prioriteringar integreras i åtgärderna.

2.  Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att stödet från fonden och från medlemsstaterna överensstämmer med gemenskapens verksamhet, politik och prioriteringar. Denna överensstämmelse skall särskilt anges i det fleråriga program som avses i artikel 21.

3.  Insatser som finansieras av fonden skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget och i rättsakter som antagits i enlighet med dessa.

Artikel 9

Programplanering

1.  Fondens mål skall uppnås inom ramen för den fleråriga programperioden 2007−2013 med en översyn efter halva tiden i enlighet med artikel 24. Den fleråriga programplaneringen skall omfatta prioriteringar och ett förfarande för förvaltning, beslutsfattande, revision och attestering.

2.  De fleråriga program som har godkänts av kommissionen skall genomföras med hjälp av årliga program.

Artikel 10

Insatser enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

1.  Genomförandet av de fleråriga och årliga program som avses i artiklarna 21och 23 skall falla under medlemsstaternas ansvar på lämplig territoriell nivå i enlighet med den enskilda medlemsstatens eget institutionella system. Ansvaret skall utövas i enlighet med detta beslut.

2.  När det gäller revisionsbestämmelserna skall de resurser som kommissionen och medlemsstaterna använder variera beroende på gemenskapsstödets omfattning. Samma princip skall också tillämpas på bestämmelser om utvärdering och rapporter om fleråriga och årliga program.

Artikel 11

Genomförande

1.  Den gemenskapsbudget som avsatts till fonden skall genomföras i enlighet med artikel 53.1 b i budgetförordningen, med undantag av de gemenskapsåtgärder som avses i artikel 7 och det tekniska stöd som avses i artikel 17 i detta beslut.

2.  Kommissionen skall utöva sitt ansvar för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget enligt följande:

   a) Den skall kontrollera att medlemsstaterna har väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artikel 34.
   b) Den skall helt eller delvis innehålla eller uppskjuta betalningar i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artiklarna 43 och 44 om de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen inte uppfyller kraven, och skall tillämpa eventuella andra nödvändiga finansiella korrigeringar i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artiklarna 47 och 48.

3.  De länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket skall bidra till fonden i enlighet med detta beslut.

4.  Överenskommelser skall ingås för att fastställa de kompletterande regler som behövs för dessa länders deltagande, bl.a. bestämmelser för att skydda gemenskapens ekonomiska intressen och revisionsrättens kontrollbefogenheter.

Artikel 12

Partnerskap

1.  Varje medlemsstat skall, i enlighet med gällande nationella regler och praxis, upprätta ett partnerskap med de myndigheter och organ som deltar i genomförandet av det fleråriga programmet eller som, enligt den berörda medlemsstaten, kan ge värdefulla bidrag till dess utveckling.

Sådana myndigheter och organ kan inbegripa behöriga regionala och lokala myndigheter samt behöriga myndigheter i städerna och andra offentliga myndigheter, internationella organisationer, särskilt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), och organ, som företräder det civila samhället som exempelvis icke-statliga organisationer eller arbetsmarknadens parter.

2.  Partnerskapet skall genomföras i full överensstämmelse med respektive parts institutionella, rättsliga och finansiella behörighet.

KAPITEL III

BUDGETRAM

Artikel 13

Sammanlagda medel

1.  Finansieringsramen för genomförandet av detta beslut skall vara 1 820 miljoner EUR för perioden från och med den 1 januari 2007 till och med den 31 december 2013.

2.  Budgetmyndigheten skall bevilja de årliga anslagen inom budgetramen.

3.  Kommissionen skall utarbeta preliminära årliga fördelningar per medlemsstat i enlighet med kriterierna i artikel 14.

Artikel 14

Årlig anslagsfördelning till stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna

1.  De årliga tillgängliga anslagen skall fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

   a) 30 % till de yttre landgränserna
   b) 35 % till de yttre sjögränserna
   c) 20 % till flygplatser
   d) 15 % till konsulat.

2.  De medel som är tillgängliga enligt punkt 1 a skall fördelas mellan medlemsstaterna på följande sätt:

   a) 70 % i förhållande till de yttre gränsernas längd som, med hjälp av ett viktningssystem, skall beräknas för varje särskilt avsnitt som fastställts i enlighet med artikel 15.3 a.
   b) 30 % i förhållande till arbetsbördan vid deras yttre landgränser, såsom den fastställts i enlighet med punkt 7 a.

3.  De medel som är tillgängliga enligt punkt 1 b skall fördelas mellan medlemsstaterna på följande sätt:

   a) 70 % i förhållande till de yttre gränsernas längd som, med hjälp av ett viktningssystem, skall beräknas för varje särskilt avsnitt som fastställts i enlighet med artikel 15.3 b.
   b) 30 % i förhållande till arbetsbördan vid deras yttre sjögränser, såsom den fastställts i enlighet med punkt 7 a.

4.  De medel som är tillgängliga enligt punkt 1 c skall fördelas mellan medlemsstaterna i förhållande till arbetsbördan på deras flygplatser, såsom den fastställts i enlighet med punkt 7 b.

5.  De medel som är tillgängliga enligt punkt 1 d skall fördelas mellan medlemsstaterna på följande sätt:

   a) 50 % i förhållande till det antal konsulat medlemsstaterna har i de länder som förtecknas i bilaga I till rådets förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav(29).
   b) 50 % i förhållande till arbetsbördan när det gäller förvaltningen av viseringspolitiken vid medlemsstaternas konsulat i de länder som förtecknas i bilaga I till rådets förordning, (EG) nr 539/2001, såsom den fastställts i enlighet med punkt 7 c i den här artikeln.

6.  För den årliga fördelningen av medel när det gäller punkterna 1 a och 1 b skall följande gälla:

   a) Den linje mellan de områden som avses i artikel 1 i rådets förordning (EG) nr 866/2004 av den 29 april 2004 om en ordning enligt artikel 2 i protokoll nr 10 till anslutningsakten(30) skall beaktas, även om den inte utgör någon yttre landgräns, så länge som bestämmelserna i artikel 1 i protokoll nr 10 till anslutningsakten är tillämpliga, men inte längden för sjögränsen norr om den linjen.
   b) Med "yttre sjögränser" avses, uteslutande för tillämpning av detta beslut och enligt internationell rätt, territorialhavets yttre gräns för medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 4−16 i Förenta nationernas havsrättskonvention med den inskränkningen att detta, om det regelbundet krävs insatser över stora avstånd för att förhindra olaglig migration/inresa, avser de yttre gränserna för områden med hög hotnivå, som skall fastställas med beaktande av de operativa uppgifter som lämnats in av de berörda medlemsstaterna under de senaste två åren.

7.  Arbetsbördan skall grunda sig på genomsnittssiffrorna för de föregående två åren när det gäller följande:

  a) Vid de yttre landgränserna och de yttre sjögränserna:
   i) Antalet personer som passerat de yttre gränserna vid godkända gränsövergångar.
   ii) Antalet tredjelandsmedborgare som nekats inresa vid denna yttre gräns.
   iii) Antalet tredjelandsmedborgare som gripits efter att olagligen ha passerat den yttre gränsen, inbegripet antalet personer som gripits till havs.
   b) Vid flygplatser:
   i) Antalet personer som passerat de yttre gränserna vid godkända gränsövergångar.
   ii) Antalet tredjelandsmedborgare som nekats inresa vid denna yttre gräns.
   c) Vid konsulat:
  

Antalet viseringsansökningar.

För 2007 skall arbetsbördan baseras enbart på 2005 års siffror.

8.  Den viktning som avses i punkterna 2 och 3 skall fastställas av byrån i enlighet med artikel 15.

9.  Beträffande de yttre landgränsernas längd enligt punkt 2 a, skall beräkningen av den årliga fördelningen av medel inte ta med de tillfälliga yttre gränserna i beräkningen. Dock skall de tillfälliga yttre gränserna mellan en medlemsstat som anslöt sig till Europeiska unionen senast den 1 maj 2004 och en medlemsstat som anslöt sig efter den 1 maj 2004, tas med i beräkningen.

10.  Referensuppgifterna om arbetsbördan som avses i punkt 7 skall utgöras av den senaste statistiken från kommissionen (Eurostat) på grundval av data som lämnats av medlemsstaterna i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

Om medlemsstaterna inte har förelagt kommissionen (Eurostat) den berörda statistiken, skall de lämna preliminära uppgifter så snart som möjligt.

Innan kommissionen (Eurostat) godtar dessa uppgifter som referensuppgifter, skall den bedöma de statistiska uppgifternas kvalitet, jämförbarhet och fullständighet i enlighet med normala operativa förfaranden. På begäran av kommissionen (Eurostat) skall medlemsstaterna lägga fram alla uppgifter som krävs för att göra detta.

11.  Om inte referenstalen finns tillgängliga som statistik producerad av kommissionen (Eurostat), i enlighet med gemenskapslagstiftningen, skall medlemsstaterna lämna preliminära uppgifter till kommissionen senast den 1 november varje år för uppskattning av det belopp som skall tilldelas dem för följande år i enlighet med artikel 23.2.

Innan kommissionen (Eurostat) godtar dessa uppgifter som referensuppgifter skall den bedöma de statistiska uppgifternas kvalitet, jämförbarhet och fullständighet i enlighet med normala operativa förfaranden. På begäran av kommissionen (Eurostat) skall medlemsstaterna lägga fram alla uppgifter som krävs för att göra detta.

12.  Anslagsfördelningen enligt punkt 1 skall inte omfatta de anslag som avses i artikel 6 och artikel 19. De tilldelade anslag som avses i artikel 6 får inte överstiga 108 miljoner EUR för perioden 2007−2013.

Artikel 15

Riskanalys utförd av byrån för den årliga fördelningen av medel

1.  För att fastställa den viktning som avses i artikel 14.8 skall byrån senast den 1 april varje år överlämna en särskild rapport till kommissionen med en beskrivning av svårigheterna med att genomföra gränsövervakning och situationen vid medlemsstaternas yttre gränser, särskilt inriktad på närheten till högriskområden för medlemsstaterna när det gäller olaglig invandring under det föregående året, även med beaktande av det antal personer som olagligen tagit sig in i dessa medlemsstater samt dessa medlemsstaters storlek.

2.  Rapporten skall, i enlighet med den gemensamma integrerade modellen för riskanalys som anges i artikel 4 i förordning (EG) nr 2007/2004 analysera de hot som påverkat säkerheten vid medlemsstaternas yttre gränser under det föregående året, med beaktande av den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i tredjeländer, särskilt i angränsande tredjeländer och skall redogöra för möjliga framtida tendenser i fråga om migrationsströmmar och olaglig verksamhet vid de yttre gränserna.

Denna riskanalys skall i huvudsak bygga på följande information som insamlats av byrån, lämnats av medlemsstaterna eller erhållits från kommissionen (Eurostat):

   a) Antalet tredjelandsmedborgare som vägrats inresa vid de yttre gränserna.
   b) Antalet tredjelandsmedborgare som gripits i samband med olaglig passage eller försök till olaglig passage av den yttre gränsen.
   c) Antalet gripna människosmugglare som avsiktligt varit tredjelandsmedborgare behjälpliga vid olaglig inresa.
   d) Antalet förfalskade eller falska resehandlingar och antalet resehandlingar och viseringar utfärdade på falska grunder som har upptäckts vid gränsövergångsställena i enlighet med kodexen om Schengengränserna.

Om inte referenstalen har lämnats som statistik producerad av kommissionen (Eurostat) utan av medlemsstaterna, kan byrån av dessa medlemsstater begära erforderlig information för att bedöma de statistiska uppgifternas kvalitet, jämförbarhet och fullständighet. Byrån kan begära hjälp från kommissionen (Eurostat) för sådan utvärdering.

3.  Rapporten skall slutligen, i enlighet med punkterna 1 och 2, fastställa aktuell hotnivå vid varje medlemsstats yttre gränser och fastställa följande specifika viktningsfaktorer för varje avsnitt av den enskilda medlemsstatens yttre gräns:

  a) Yttre landgräns
   i) faktor 1 för normalt hot
   ii) faktor 1,5 för medelhög hotnivå
   iii) faktor 3 för hög hotnivå
  b) Yttre sjögräns
   i) faktor 0 för minimal hotnivå
   ii) faktor 1 för normalt hot
   iii) faktor 3 för medelhög hotnivå
   iv) faktor 8 för hög hotnivå

Artikel 16

Finansieringsstruktur

1.  Det ekonomiska stödet från fonden skall ges i form av bidrag.

2.  De åtgärder som stöds av fonden skall medfinansieras från offentliga eller privata källor, skall genomföras utan vinstsyfte och får inte berättiga till finansiering från andra källor i Europeiska unionens allmänna budget.

3.  Anslagen från fonden skall komplettera medlemsstaternas offentliga eller motsvarande utgifter för de åtgärder som omfattas av beslutet.

4.  Gemenskapens bidrag till understödda projekt, när det gäller åtgärder som genomförs i medlemsstaterna enligt artikel 4, får inte överstiga 50 % av totalkostnaden för en särskild åtgärd.

Denna andel får ökas till 75 % för projekt som gäller särskilda prioriteringar i de strategiska riktlinjer som avses i artikel 20.

Gemenskapens bidrag skall ökas till 75 % i medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden.

5.  Inom ramen för genomförandet av den nationella programplaneringen enligt kapitel IV skall medlemsstaterna välja ut projekt för finansiering, på grundval av följande minimikriterier:

   a) Situationen och kraven i den berörda medlemsstaten.
   b) Utgiftens kostnadseffektivitet, bl.a. med beaktande av antalet personer som berörs av projektet.
   c) Erfarenheten, sakkunskapen och trovärdigheten hos den organisation som ansöker om finansiering och eventuella partnerorganisationer samt deras finansiella bidrag.
   d) Den omfattning i vilken projektet kompletterar andra åtgärder som finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget eller som en del av de nationella programmen.

6.  Gemenskapens finansiella stöd till åtgärder via fonden skall i allmänhet beviljas för en period av högst tre år, under förutsättning att det görs en regelbunden granskning av uppnådda resultat.

Artikel 17

Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

1.  Fonden får på kommissionens initiativ och/eller för dess räkning, upp till ett tak på 500 000 EUR av fondens årliga anslag, finansiera förberedande åtgärder, övervakning, administrativt och tekniskt stöd, utvärdering, revision och kontroll som är nödvändiga för att genomföra detta beslut.

2.  Åtgärderna skall omfatta följande:

   a) Undersökningar, utvärderingar, expertrapporter och statistik, däribland även åtgärder av allmän karaktär som gäller fondens verksamhet.
   b) Informationsåtgärder som riktar sig till medlemsstaterna, de slutliga stödmottagarna och allmänheten, inbegripet medvetandehöjande åtgärder och en gemensam databas för projekt som finansieras genom fonden.
   c) Inrättande, drift och samkörning av datasystem för förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering.
   d) Utarbetande av en gemensam ram för utvärdering och övervakning samt av system för indikatorer, i förekommande fall med beaktande av nationella indikatorer.
   e) Förbättring av utvärderingsmetoder och informationsutbyte som avser praxis på detta område.
   f) Informations- och utbildningsåtgärder för de myndigheter som utses av medlemsstaterna i enlighet med artikel 27, i syfte att komplettera medlemsstaternas insatser för att ge vägledning till sina myndigheter i enlighet med artikel 33.2.

Artikel 18

Tekniskt stöd på medlemsstaternas initiativ

1.  På initiativ från en medlemsstat får fonden för varje årligt program finansiera förberedande åtgärder, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kontroller samt åtgärder som skall stärka den administrativa kapaciteten med avseende på fondens genomförande.

2.  Det årliga belopp som anslås till tekniskt stöd enligt varje årligt program får inte överstiga

   a) för perioden 2007–2010, 7 % av det sammanlagda årliga beloppet för den medfinansiering som beviljas en medlemsstat, plus 30 000 EUR, och
   b) för perioden 2011–2013, 4 % av det sammanlagda årliga beloppet för den medfinansiering som beviljas en medlemsstat, plus 30 000 EUR.

Artikel 19

Särskilda åtgärder

1.  Kommissionen skall varje år fastställa en förteckning över de särskilda åtgärder som medlemsstaterna, i förekommande fall i samarbete med byrån, skall genomföra och som bidrar till utvecklingen av det Europeiska gemensamma integrerade gränsförvaltningssystemet genom att de svagheter vid strategiska punkter längs gränsen som konstaterats vid riskanalyserna enligt artikel 15 åtgärdas.

2.  Det årliga arbetsprogram som avses i artikel 7.3 skall innehålla finansieringsramen för dessa åtgärder, inbegripet mål och utvärderingskriterier.

3.  Förteckningen över de utvalda åtgärderna skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.2.

4.  Det ekonomiska stödet från fonden till de särskilda åtgärderna skall vara begränsat till sex månader och får inte överstiga 80 % av kostnaden för varje enskild åtgärd.

5.  Tillgängliga medel för dessa åtgärder får inte överstiga 10 miljoner EUR. De tillgängliga medel som återstår efter det urval som avses i punkt 3 får användas till att finansiera åtgärder enligt artikel 7.

KAPITEL IV

PROGRAMPLANERING

Artikel 20

Antagande av strategiska riktlinjer

1.  Kommissionen skall anta strategiska riktlinjer som anger ramen för finansiering från fonden, med hänsyn till framstegen i utarbetandet och genomförandet av gemenskapslagstiftningen på området för de yttre gränserna och viseringspolitiken samt den preliminära fördelningen av fondens medel under den period som omfattas av det fleråriga programmet.

2.  När det gäller de allmänna mål som avses i artikel 3.1 a, b och c skall dessa riktlinjer i synnerhet konkretisera gemenskapens prioriteringar för att främja ett stegvis fortsatt inrättande av det europeiska gemensamma integrerade gränsförvaltningssystemet för de yttre gränserna samt stärka kontrollerna och övervakningen av unionens yttre gränser.

3.  När det gäller det allmänna mål som avses i artikel 3.1 d skall dessa riktlinjer i synnerhet konkretisera gemenskapens prioriteringar för att ytterligare utveckla den gemensamma viseringspolitiken som en del av ett mångskiktat system som syftar till att underlätta lagligt resande och ta itu med olaglig invandring genom att förbättra handläggningsrutinerna vid lokala konsulära beskickningar.

4.  Kommissionen skall senast den 31 juli 2007 anta strategiska riktlinjer för den fleråriga programplaneringsperioden.

5.  De strategiska riktlinjerna skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 56.3. Dessa strategiska riktlinjer skall så snart som de antagits bifogas det här beslutet.

Artikel 21

Utarbetande och godkännande av nationella fleråriga program

1.  Varje medlemsstat skall på grundval av de strategiska riktlinjer som avses i artikel 20 föreslå ett utkast till flerårigt program som skall bestå av följande:

   a) En beskrivning av den aktuella situationen i den medlemsstaten i fråga om infrastruktur, utrustning, transportmedel, system för informations- och kommunikationsteknik och system för utbildning av personal vid de myndigheter som ansvarar för gränskontrollerna och vid konsulaten.
   b) En analys av behoven i medlemsstaten när det gäller infrastruktur, utrustning, transportmedel, system för informations- och kommunikationsteknik och system för utbildning av personal vid de myndigheter som ansvarar för gränskontrollerna och vid konsulaten, samt uppgifter om vilka verksamhetsmål som utformats för att tillgodose dessa behov under den period som det fleråriga programmet omfattar.
   c) En redovisning av en lämplig strategi för att nå målen och av de prioriteringarna som är knutna till dessa mål, samt en beskrivning av vilka åtgärder som planeras för att genomföra prioriteringarna.
   d) En redogörelse för om denna strategi är förenlig med andra instrument på regional och nationell nivå samt gemenskapsnivå.
   e) Uppgifter om prioriteringarna och deras specifika mål. Målen skall kvantifieras med hjälp av ett begränsat antal indikatorer med beaktande av proportionalitetsprincipen. Med hjälp av indikatorerna skall det vara möjligt att mäta framstegen i förhållande till utgångsläget och målens effektivitet när det gäller genomförandet av prioriteringarna.
   f) En beskrivning av det valda tillvägagångssättet för att genomföra partnerskapsprincipen enligt artikel 12.
   g) Ett utkast till finansieringsplan där fondens planerade ekonomiska bidrag för varje prioritering och varje årligt program fastställs samt det totala beloppet för offentlig eller privat medfinansiering.
   h) De bestämmelser som fastställts för att se till att det fleråriga programmet offentliggörs.

2.  Medlemsstaterna skall, senast fyra månader efter det att kommissionen har överlämnat de strategiska riktlinjerna, för kommissionen lägga fram sina utkast till fleråriga program.

3.  För att godkänna utkastet till ett flerårigt program skall kommissionen undersöka följande:

   a) Om utkastet till det fleråriga programmet är förenligt med fondens mål och de strategiska riktlinjer som avses i artikel 20.
   b) Om de åtgärder som övervägs i utkastet till ett flerårigt program är relevanta mot bakgrund av den föreslagna strategin.
   c) Om det system för förvaltning och kontroll som medlemsstaten har inrättat för att genomföra fondens insatser följer bestämmelserna i detta beslut.
   d) Om utkastet till det fleråriga programmet är förenligt med gemenskapslagstiftningen och särskilt med gemenskapslagstiftning som syftar till att säkerställa fri rörlighet för personer i förbindelse med de därmed sammanhängande kompletterande åtgärderna för kontroll av de yttre gränserna, asyl och invandring.

4.  Om kommissionen anser att ett utkast till flerårigt program inte är förenligt med de strategiska riktlinjerna och/eller bestämmelserna i det här beslutet om förvaltning och kontroll eller med gemenskapslagstiftningen, skall den uppmana den berörda medlemsstaten att lägga fram alla nödvändiga kompletterande uppgifter och, i förekommande fall, revidera utkastet till flerårigt program i enlighet med detta.

5.  Kommissionen skall godkänna varje flerårigt program inom tre månader efter det att det formellt har lagts fram, i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 22

Översyn av fleråriga program

1.  På initiativ av den berörda medlemsstaten eller av kommissionen skall det fleråriga programmet granskas på nytt och vid behov ses över för den återstående programperioden i syfte att ta större eller annan hänsyn till gemenskapens prioriteringar. Fleråriga program får granskas på nytt mot bakgrund av en utvärdering och/eller till följd av genomförandeproblem.

2.  Kommissionen skall fatta beslut om godkännande av översynen av det fleråriga programmet snarast möjligt efter det att den berörda medlemsstaten har lämnat in en formell begäran om detta. Översynen av det fleråriga programmet skall genomföras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 23

Årliga program

1.  De fleråriga program som har godkänts av kommissionen skall genomföras med hjälp av årliga program.

2.  Kommissionen skall senast den 1 juli varje år meddela medlemsstaterna vilka belopp som enligt beräkningsmetoderna i artikel 14 kommer att tilldelas dem för påföljande år från de sammanlagda budgetanslag som beviljas i samband med det årliga budgetförfarandet.

3.  Medlemsstaterna skall senast den 1 november varje år förelägga kommissionen ett utkast till årligt program för påföljande år, som upprättats i enlighet med det fleråriga programmet och som skall omfatta följande:

   a) De allmänna bestämmelserna för urval av de projekt som skall finansieras genom det årliga programmet.
   b) En beskrivning av de åtgärder som skall stödjas genom det årliga programmet.
   c) Förslaget till fördelning av fondens bidrag mellan de olika åtgärderna inom programmet samt det belopp som begärs för tekniskt stöd enligt artikel 18 för att genomföra det årliga programmet.

4.  När kommissionen behandlar en medlemsstats utkast till årligt program, skall den beakta det slutliga beloppet för de anslag som tilldelats fonden enligt budgetförfarandet.

Inom en månad efter det att utkastet till årligt program formellt har överlämnats skall kommissionen informera den berörda medlemsstaten om det kan godkännas. Om utkastet till årligt program inte är förenligt med det fleråriga programmet skall kommissionen uppmana den medlemsstaten att lägga fram alla nödvändiga uppgifter och, i förekommande fall, revidera utkastet till årligt program i enlighet med detta.

Kommissionen skall senast den 1 mars det berörda året anta beslutet om finansiering och godkänna det årliga programmet. I beslutet skall anges vilket belopp som tilldelats den berörda medlemsstaten och under vilken period utgifterna är bidragsberättigande.

5.  För att kunna beakta vederbörligt dokumenterade nödsituationer som inte hade förutsett när det årliga programmet godkändes och som kräver brådskande åtgärder, får en medlemsstat revidera med upp till 10 % fördelningen av fondens bidrag mellan de olika åtgärder som förtecknas i det årliga programmet eller anslå upp till 10 % av fördelningen till andra åtgärder i enlighet med detta beslut. Den berörda medlemsstaten skall informera kommissionen om det reviderade årliga programmet.

Artikel 24

Översyn efter halva tiden av det fleråriga programmet

1.  Kommissionen skall se över de strategiska riktlinjerna och, vid behov, senast den 31 mars 2010 anta reviderade strategiska riktlinjer för perioden 2011−2013.

2.  Om sådana reviderade strategiska riktlinjer antas skall varje medlemsstat se över sitt fleråriga program och, i förekommande fall, revidera det.

3.  Bestämmelserna i artikel 21 om utarbetande och godkännande av nationella fleråriga program skall med nödvändiga ändringar även gälla utarbetande och godkännande av dessa reviderade fleråriga program.

4.  De reviderade strategiska riktlinjerna skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 56.3.

KAPITEL V

FÖRVALTNING OCH KONTROLLER

Artikel 25

Genomförande

Kommissionen skall ansvara för genomförandet av detta beslut och anta nödvändiga genomförandebestämmelser.

Artikel 26

Allmänna principer för förvaltnings- och kontrollsystem

De förvaltnings- och kontrollsystem för fleråriga program som medlemsstaterna inrättar skall omfatta följande:

   a) Definitionen av arbetsuppgifterna för de organ som deltar i förvaltning och kontroll samt fördelningen av arbetsuppgifterna inom varje organ.
   b) Respekt för principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom sådana organ.
   c) Tillräckliga resurser till varje organ för att kunna utföra de uppgifter som ålagts dem under den period då åtgärder som medfinansieras genom fonden genomförs.
   d) Förfaranden för att säkerställa att de deklarerade utgifterna enligt de årliga programmen är korrekta.
   e) Tillförlitig bokföring, övervakning och finansiell rapportering i datoriserad form.
   f) Ett system för rapportering och övervakning där det ansvariga organet överlämnar utförandet av uppgifterna till ett annat organ.
   g) Manualer med förfaranden för olika funktioner.
   h) Rutiner för att kontrollera att systemen fungerar.
   i) System och förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja.
   j) Förfaranden för rapportering och övervakning vid oegentligheter och återkrav av felaktigt utbetalda belopp.

Artikel 27

Utseende av myndigheter

1.  För genomförandet av det fleråriga programmet och de årliga programmen skall medlemsstaten utse följande myndigheter:

   a) En ansvarig myndighet: ett förvaltningsorgan i medlemsstaten, en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ som utsetts av medlemsstaten eller ett privaträttsligt organ som omfattas av medlemsstatens lagstiftning och som har ett offentligt uppdrag, som skall ha ansvaret för att förvalta det fleråriga programmet och de årliga program som får stöd från fonden och som skall handha alla kontakter med kommissionen.
   b) En attesterande myndighet: en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ, eller en person som agerar som sådant organ eller sådan myndighet , som av medlemsstaten utses att attestera utgiftsredogörelser innan de skickas till kommissionen.
   c) En revisionsmyndighet: en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ, under förutsättning att denna myndighet eller detta organ är funktionellt oberoende av den ansvariga myndigheten och den attesterande myndigheten, som av medlemsstaten utses att ansvara för kontrollen av att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt.
   d) I tillämpliga fall en myndighet till vilken ansvaret delegeras.

2.  Medlemsstaten skall fastställa regler för sina förbindelser med de myndigheter som avses i punkt 1 och för deras förbindelser med kommissionen.

3.  Om inte annat följer av artikel 26 b får vissa eller alla av de myndigheter som avses i punkt 1 i denna artikel placeras inom samma organ.

4.  Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 28–32 skall antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 28

Ansvarig myndighet

1.  Den ansvariga myndigheten skall uppfylla följande minimikrav. Den skall

   a) vara en juridisk person, utom i de fall då den utgörs av ett förvaltningsorgan i medlemsstaten,
   b) ha en infrastruktur som gör att den lätt kan kommunicera med många olika användare och med de ansvariga myndigheterna i andra medlemsstater och med kommissionen,
   c) verka i en administrativ miljö där den kan utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt och undvika eventuella intressekonflikter,
   d) kunna tillämpa reglerna för förvaltningen av gemenskapens fonder,
   e) ha en ekonomisk och administrativ kapacitet som är anpassad till storleken på de gemenskapsmedel den skall förvalta, och
   f) ha personal med sådana yrkeskunskaper som krävs för administrativt arbete inom ramen för internationellt samarbete.

2.  Medlemsstaten skall säkerställa en tillräcklig finansiering av den ansvariga myndigheten så att den kan fortsätta att utföra sina uppgifter korrekt under perioden 2007−2013.

3.  Kommissionen får bistå medlemsstaterna med personalutbildning, särskilt när det gäller den korrekta tillämpningen av kapitel V−IX.

Artikel 29

Den ansvariga myndighetens uppgifter

1.  Den ansvariga myndigheten skall ansvara för att det fleråriga programmet förvaltas och genomförs i enlighet med principen om en sund ekonomisk förvaltning.

Den skall särskilt göra följande:

   a) Samråda med partner i enlighet med artikel 12.
   b) För kommissionen föreslå sådana fleråriga och årliga program som avses i artiklarna 21 och 23.
   c) I förekommande fall, anordna och utlysa anbuds- och förslagsinfordringar.
   d) Anordna urval av projekt som medfinansieras genom fonden, i enlighet med kriterierna i artikel 16.5.
   e) Ta emot utbetalningar från kommissionen och göra utbetalningar till de slutliga stödmottagarna.
   f) Garantera samstämmighet och komplementaritet mellan medfinansiering från fonden och från andra berörda finansiella instrument på nationell nivå och på gemenskapsnivå.
   g) Övervaka leveransen av de medfinansierade produkterna och tjänsterna och kontrollera att de redovisade utgifterna för åtgärderna faktiskt har uppstått och att de överensstämmer med gemenskapens bestämmelser och nationell lagstiftning.
   h) Se till att det finns ett system för att elektroniskt registrera och spara räkenskapshandlingar för varje åtgärd i de årliga programmen och att de uppgifter om genomförandet som krävs för ekonomisk förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering samlas in.
   i) Se till att de slutliga stödmottagarna och andra organ som medverkar i genomförandet av åtgärder som medfinansieras av fonden antingen har ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som rör åtgärden utan att det påverkar nationella bokföringsregler.
   j) Se till att de utvärderingar av fonden som avses i artikel 51 genomförs inom de tidsfrister som fastställs i artikel 52.2 och uppfyller de kvalitetskrav som kommissionen och medlemsstaten enats om.
   k) Införa rutiner för att se till att samtliga de dokument rörande utgifter och revision som krävs för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja sparas i enlighet med kraven i artikel 45.
   l) Se till att revisionsmyndigheten, för den revision som skall genomföras enligt artikel 32.1, får alla nödvändiga uppgifter om förvaltningsförfaranden och om de projekt som medfinansierats via fonden
   m) Se till att den attesterande myndigheten inför attesteringen får all nödvändig information om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som genomförts när det gäller utgifterna.
   n) Utarbeta och förelägga kommissionen lägesrapporter och slutrapporter om genomförandet av de årliga programmen, utgiftsredogörelser som attesterats av den attesterande myndigheten och ansökningar om utbetalning eller, när detta är lämpligt, redogörelser för ersättning.
   o) Lämna information och rådgivning, och sprida resultaten av de åtgärder som fått stöd.
   p) Samarbeta med kommissionen och de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater.
   q) Kontrollera att de slutliga stödmottagarna genomför de riktlinjer som avses i artikel 35.6.

2.  De ansvariga myndigheternas verksamhet i samband med förvaltningen av de projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 18.

Artikel 30

Delegering av den ansvariga myndighetens uppgifter

1.  När alla eller delar av den ansvariga myndighetens uppgifter har delegerats till en delegerad myndighet skall den ansvariga myndigheten ange uppgifternas omfattning och fastställa närmare förfaranden för hur uppgifterna skall genomföras, vilka skall vara förenliga med kraven i artikel 28.

2.  Förfarandena skall omfatta regelbunden information till den ansvariga myndigheten om hur de delegerade uppgifterna faktiskt fullgjorts tillsammans med en beskrivning av de resurser som använts.

Artikel 31

Attesterande myndighet

1.  Den attesterande myndigheten skall

  a) intyga att
   i) utgiftsredogörelsen är korrekt, har utarbetats med hjälp av tillförlitliga redovisningssystem och grundar sig på kontrollerbara verifikationer, och
   ii) att redovisade utgifter överensstämmer med tillämpliga gemenskapsregler och nationella regler och har uppstått i samband med åtgärder som valts ut för finansiering i enlighet med de kriterier som är tillämpliga för programmet och i överensstämmelse med gemenskapsregler och nationella regler,
   b) med avseende på attesteringen, se till att den har mottagit tillräckliga uppgifter från den ansvariga myndigheten om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som genomförts när det gäller de utgifter som ingår i utgiftsredogörelsen,
   c) med avseende på attesteringen ta hänsyn till resultaten från samtliga revisioner som genomförts av revisionsmyndigheten eller under dess ansvar,
   d) elektroniskt spara redovisningshandlingar för utgifter som redovisats till kommissionen,
   e) kontrollera att allt gemenskapsstöd som till följd av uppdagade oegentligheter konstateras vara felaktigt utbetalat återkrävs, tillsammans med ränta i förekommande fall, och
   f) bokföra de belopp som kan återkrävas och återbetala de återvunna beloppen till Europeiska unionens allmänna budget, om möjligt genom att dra av dem från den följande utgiftsredogörelsen.

2.  Den attesterande myndighetens verksamhet i samband med förvaltningen av de projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 18, inom ramen för denna myndighets befogenheter enligt artikel 27.

Artikel 32

Revisionsmyndighet

1.  Revisionsmyndigheten skall ha följande uppgifter:

   a) Säkerställa att revisioner genomförs i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt.
   b) Säkerställa att revision görs av ett lämpligt urval åtgärder så att de redovisade utgifterna kontrolleras. Urvalet skall motsvara minst 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för varje årligt program.
   c) Inom sex månader efter det att det fleråriga programmet godkänts lägga fram en revisionsstrategi för kommissionen som omfattar de organ som kommer att utföra de revisioner som avses i a och b, och se till att revision görs av de mottagare som får största delen av medfinansieringen från fonden och att revisionerna är jämnt fördelade över hela programperioden.

2.  Om den revisionsmyndighet som utsetts enligt detta beslut är densamma som har utsetts enligt beslut …/2007/EG, …/2007/EG och …/2007/EG*(31), eller om samma system används för två eller flera av fonderna får en gemensam revisionsstrategi lämnas in enligt punkt 1 c.

3.  För varje årligt program skall revisionsmyndigheten utarbeta en rapport som skall omfatta följande:

   a) En årlig revisionsrapport med resultaten av de revisioner som genomförts i enlighet med revisionsstrategin för det årliga programmet och med en redogörelse för alla brister som konstaterats i programmets förvaltnings- och kontrollsystem.
   b) Ett yttrande, på grundval av de kontroller och revisioner som har genomförts under revisionsmyndighetens överinseende, där det anges huruvida förvaltnings- och kontrollsystemets sätt att fungera kan ge en rimlig garanti för att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
   c) Ett utlåtande med en bedömning av om ansökan om utbetalning eller redogörelsen för ersättningen av slutbetalningen är giltig och om de berörda utgifterna är lagliga och korrekta.

4.  Revisionsmyndigheten skall säkerställa att revisionsarbetet genomförs i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder.

5.  Revision i samband med projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 18, inom ramen för revisionsmyndighetens befogenheter enligt artikel 27.

KAPITEL VI

ANSVAR OCH KONTROLLER

Artikel 33

Medlemsstaternas ansvar

1.  Medlemsstaterna skall ansvara för en sund ekonomisk förvaltning av de fleråriga och årliga programmen och för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

2.  Medlemsstaterna skall se till att ansvariga myndigheter och delegerade myndigheter, attesterande myndigheter, revisionsmyndigheter och andra berörda organ får tillräcklig vägledning i hur de förvaltnings- och kontrollsystem som avses i artiklarna 26–32 skall inrättas så att gemenskapsstödet används på ett ändamålsenligt och korrekt sätt.

3.  Medlemsstaterna skall förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter. De skall underrätta kommissionen om dessa och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena fortskrider.

Om felaktigt utbetalda belopp till en slutlig stödmottagare inte kan återkrävas, skall den berörda medlemsstaten vara ansvarig för återbetalningen av de belopp som Europeiska unionens allmänna budget har förlorat, om det är fastställt att förlusten har uppstått på grund av misstag eller försumlighet från medlemsstatens sida.

4.  Medlemsstaterna skall vara huvudansvariga för den ekonomiska kontrollen av åtgärderna och garantera att förvaltnings- och kontrollsystemen och revisionerna genomförs så att gemenskapsmedlen används effektivt och korrekt. De skall överlämna en beskrivning av dessa system till kommissionen.

5.  Närmare bestämmelser om genomförandet av punkterna 1–4 skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 34

Förvaltnings- och kontrollsystem

1.  Innan kommissionen godkänner ett flerårigt program i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.2 skall medlemsstaterna se till att det har inrättats förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med artiklarna 26–32. De skall se till att systemen fungerar effektivt under hela programperioden.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen, tillsammans med utkastet till flerårigt program, lämna in en beskrivning av organisation och rutiner vid ansvariga myndigheter, delegerade myndigheter och attesterande myndigheter samt vilka system för internrevision som används av dessa myndigheter och organ samt av revisionsmyndigheten och alla övriga organ som utför revisioner under revisionsmyndighetens ansvar.

3.  Kommissionen skall se över tillämpningen av denna bestämmelse i samband med utarbetandet av den rapport för perioden 2007–2010 som avses i artikel 52.3.

Artikel 35

Kommissionens ansvar

1.  Kommissionen skall, i enlighet med förfarandet i artikel 34, förvissa sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som uppfyller kraven i artiklarna 26−32, och på grundval av de årliga revisionsrapporterna och sina egna revisioner kontrollera att systemen fungerar effektivt under programperioden.

2.  Utan att det påverkar de revisioner som medlemsstaterna genomför får tjänstemän från kommissionen eller behöriga företrädare för denna med minst tre arbetsdagars varsel göra kontroller på plats i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt, vilket kan omfatta revision av åtgärder som ingår i de årliga programmen. Tjänstemän i eller behöriga företrädare för den berörda medlemsstaten får delta i sådana revisioner.

3.  Kommissionen får begära att en medlemsstat skall utföra kontroller på plats för att kontrollera att systemen fungerar korrekt eller att en eller flera transaktioner är korrekta. Kommissionens tjänstemän eller dess behöriga företrädare får delta i sådana kontroller.

4.  Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna, se till att de åtgärder som får stöd från fonden blir föremål för lämplig information, publicitet och uppföljning.

5.  Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna, se till att åtgärderna är förenliga med och kompletterar annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsinitiativ.

6.  Kommissionen skall fastställa riktlinjer som garanterar att den finansiering som beviljas enligt detta beslut synliggörs.

Artikel 36

Samarbete med medlemsstaternas revisionsmyndigheter

1.  Kommissionen skall samarbeta med revisionsmyndigheterna i syfte att samordna deras respektive revisionsplaner och revisionsmetoder, och skall sörja för omedelbart utbyte av resultaten från revisionerna av förvaltnings- och kontrollsystem så att kontrollresurserna används på bästa möjliga sätt och onödigt dubbelarbete undviks.

Kommissionen skall inom högst tre månader efter mottagandet, lägga fram sina synpunkter på den revisionsstrategi som lämnats in enligt artikel 32.

2.  När kommissionen fastställer sin egen revisionsstrategi skall den fastställa de årliga program som den anser tillfredsställande på grundval av sina befintliga kunskaper om förvaltnings- och kontrollsystemen.

När det gäller dessa program får kommissionen besluta att den huvudsakligen kan förlita sig på de verifierande underlag som medlemsstaterna tillhandahåller och att den kommer att genomföra sina egna kontroller på plats endast om det finns uppgifter som tyder på brister hos systemen.

KAPITEL VII

FINANSIELL FÖRVALTNING

Artikel 37

Stödberättigande utgifter – utgiftsredogörelse

1.  Alla utgiftsredogörelser skall innehålla uppgifter om de slutliga stödmottagarnas faktiska utgifter för genomförandet av åtgärderna och motsvarande bidrag av privata eller offentliga medel.

2.  Utgifterna skall motsvara de utbetalningar som de slutliga stödmottagarna gjort. De skall styrkas med kvitterade fakturor eller redovisningshandlingar med likvärdigt bevisvärde.

3.  En utgift berättigar till stöd från fonden endast om den faktiskt har betalats tidigast den 1 januari det år som anges i det beslut om finansiering och godkännande av det årliga programmet som avses i artikel 23.4, tredje stycket. Medfinansierade insatser får inte ha slutförts före den dag då stödberättigandet börjar gälla.

Som ett undantag skall den period under vilken utgifterna är bidragsberättigande fastställas till tre år för utgifterna för genomförande av de åtgärder som stöds enligt de årliga programmen för 2007.

4.  Bestämmelser om vilka utgifter som skall ge rätt till stöd inom ramen för de åtgärder som genomförts i medlemsstaterna och som medfinansieras via fonden enligt artikel 4 skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 38

Fullständiga utbetalningar till de slutliga stödmottagarna

Medlemsstaterna skall försäkra sig om att den ansvariga myndigheten ser till att de slutliga stödmottagarna får det sammanlagda beloppet av de offentliga medlen snarast möjligt. Inga belopp får dras av eller hållas inne, och inga ytterligare särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt får tas ut som kan minska beloppen till de slutliga stödmottagarna, under förutsättning att de slutliga stödmottagarna uppfyller alla krav när det gäller åtgärdernas och utgifternas stödberättigande.

Artikel 39

Användning av euro

1.  Belopp som fastställs i medlemsstaternas utkast till fleråriga och årliga program enligt artiklarna 21 och 23, attesterade utgiftsredogörelser, ansökningar om utbetalningar enligt artikel 29.1 n samt utgifter som nämns i lägesrapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 41.4 samt i den slutliga rapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 53 skall uttryckas i euro.

2.  Kommissionens beslut om finansiering och godkännande av medlemsstaternas årliga program enligt artikel 23.4, tredje stycket, kommissionens åtaganden och kommissionens betalningar skall uttryckas och genomföras i euro.

3.  De medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om utbetalning skall omvandla utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro. Beloppet skall omvandlas till euro med hjälp av kommissionens månatliga valutakurs för bokföring den månad under vilken utgifterna registrerades i räkenskaperna hos det berörda programmets ansvariga myndighet. Denna kurs skall varje månad publiceras elektroniskt av kommissionen.

4.  När euron blir valuta i en medlemsstat skall det omvandlingsförfarande som anges i punkt 3 fortsätta att gälla för alla utgifter som den attesterande myndigheten registrerade i räkenskaperna före den dag då den fasta omräkningskursen mellan den nationella valutan och euron trädde i kraft.

Artikel 40

Åtaganden

Gemenskapens budgetåtaganden skall göras årligen på grundval av kommissions beslut om finansiering och godkännande av det årliga programmet enligt artikel 23.4 tredje stycket.

Artikel 41

Utbetalningar – förhandsfinansiering

1.  Kommissionens utbetalningar av stöd från fonden skall ske i enlighet med budgetåtagandena.

2.  Betalningarna skall ske i form av förhandsfinansiering och slutbetalning. Betalningarna skall göras till den ansvariga myndighet som medlemsstaten utsett.

3.  En första förhandsfinansiering på 50 % av beloppet i beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet skall utbetalas till medlemsstaten inom 60 dagar efter antagandet av det beslutet.

4.  En andra förhandsfinansiering skall utbetalas inom tre månader efter det att kommissionen, inom två månader efter det att en medlemsstat lämnat in en formell ansökan om utbetalning, har godkänt lägesrapporten om genomförandet av det årliga programmet och en attesterad utgiftsredogörelse, upprättad i enlighet med artikel 31.1 a och artikel 37, som visar att utgifterna motsvarar minst 60 % av den första utbetalningen.

Kommissionens andra utbetalning som förhandsfinansiering får inte överstiga 50 % av det totala belopp som tilldelats enligt beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet och inte heller under några omständigheter, om en medlemsstat nationellt har anslagit ett belopp som är lägre än det belopp som anges i beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet, skillnaden mellan de gemenskapsmedel som medlemsstaten faktiskt anslagit till utvalda projekt inom ramen för det årliga programmet och det första förhandsfinansieringsbeloppet.

5.  All ränta som genereras av förhandsfinansieringen skall överföras till det årliga programmet i fråga och betraktas som medlemsstatens medel i form av nationellt offentligt stöd och skall deklareras till kommissionen i samband med den utgiftsredogörelse som gäller slutrapporten om genomförandet av det berörda årliga programmet.

6.  De belopp som betalas som förhandsfinansiering skall räknas av från räkenskaperna när det årliga programmet avslutas.

Artikel 42

Slutbetalning

1.  Kommissionen skall göra slutbetalningen under förutsättning att den har mottagit följande handlingar senast nio månader från den sista dag utgifterna ger rätt till stöd enligt beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet:

   a) En styrkt utgiftsredogörelse som upprättats i enlighet med artiklarna 31.1 a och 37 och en ansökan om slutbetalning eller redogörelse för ersättning.
   b) Slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 53.
   c) Den årliga revisionsrapport, det yttrande och det utlåtande som avses i artikel 32.3.

En förutsättning för slutbetalningen skall vara att slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet och utlåtandet om att ansökan om slutbetalning är giltig, godtas.

2.  Om den ansvariga myndigheten inte lämnar in de handlingar som krävs enligt punkt 1 inom utsatt tid och i godtagbart format skall kommissionen återta de belopp i budgetåtagandet för det årliga programmet som inte använts för förhandsfinansiering.

3.  Det automatiska återtagande som avses i punkt 2 skall avbrytas, för det belopp som avser de berörda projekten, under den tid rättsliga förfaranden eller administrativa överklaganden med uppskjutande verkan pågår i medlemsstaterna när de handlingar som anges i punkt 1 lämnas in. Medlemsstaten skall i slutrapporten lämna närmare upplysningar om sådana projekt och rapportera om hur projekten fortskrider varje halvår. Inom tre månader från det att de rättsliga förfarandena eller det administrativa överklagandet avslutats skall medlemsstaten lämna in de handlingar som krävs enligt punkt 1 för de berörda projekten.

4.  Den niomånadersperiod som avses i punkt 1 skall avbrytas om kommissionen beslutar att hålla inne utbetalningen av medfinansieringen till det berörda årliga programmet i enlighet med artikel 44. Perioden skall åter börja löpa från den dag då medlemsstaten har underrättats om kommissionens beslut enligt artikel 44.3.

5.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 43 skall kommissionen, inom sex månader efter mottagandet av de handlingar som avses i punkt 1 i den här artikeln, underrätta medlemsstaten om det utgiftsbelopp som av kommissionen godkänts för att belasta fonden, och om finansiella korrigeringar som härrör från skillnaden mellan redovisade utgifter och godkända utgifter. Medlemsstaten skall ha tre månader på sig att lägga fram sina synpunkter.

6.  Senast tre månader efter det att medlemsstaten inkommit med sina synpunkter skall kommissionen fatta ett beslut om huruvida det godkända utgiftsbeloppet skall belasta fonden och återkräva skillnaden mellan de slutligen godkända utgifterna och de belopp som redan utbetalats till den medlemsstaten.

7.  Beroende på vilka medel som finns tillgängliga skall kommissionen betala mellanskillnaden senast sextio dagar efter den dag då den godkänner de handlingar som avses i punkt 1. Det resterande beloppet av budgetåtagandet skall återtas senast sex månader efter utbetalningen.

Artikel 43

Innehållna utbetalningar

1.  Den delegerade utanordnaren i den mening som avses i budgetförordningen skall innehålla utbetalningen i högst sex månader om

   a) det finns uppgifter i en rapport från ett nationellt revisionsorgan eller ett gemenskapsrevisionsorgan som tyder på betydande brister i hur förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar,
   b) den delegerade utanordnaren måste genomföra ytterligare kontroller efter att tagit del av uppgifter som gjort honom uppmärksam på att utgifter i en attesterad utgiftsredogörelse har samband med en allvarlig oegentlighet som inte har korrigerats.

2.  Medlemsstaten och den ansvariga myndigheten skall omedelbart underrättas om skälen till den innehållna betalningen. Utbetalningen skall innehållas till dess att nödvändiga åtgärder har vidtagits av medlemsstaten.

Artikel 44

Inställda betalningar

1.  Kommissionen får helt eller delvis ställa in betalningen av förhandsfinansiering eller slutbetalning,

   a) om det finns allvarliga brister i programmets förvaltnings- och kontrollsystem som påverkar tillförlitligheten i förfarandet för attestering av utbetalningar och för vilka korrigerande åtgärder inte har vidtagits, eller
   b) om utgifterna i en attesterad utgiftsredogörelse har samband med en allvarlig oegentlighet som inte rättats till, eller
   c) om en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artiklarna 33 och 34.

2.  Kommissionen får besluta om att avbryta utbetalningar av förhandsfinansiering eller slutbetalning efter att ha gett medlemsstaten möjlighet att inom tre månader inkomma med sina synpunkter.

3.  De betalningar av förhandsfinansiering och slutbetalning som avbrutits skall återupptas när kommissionen anser att medlemsstaten har vidtagit de åtgärder som krävs.

4.  Om medlemsstaten inte vidtar nödvändiga åtgärder får kommissionen fatta beslut om att helt eller delvis dra in nettobeloppet eller dra in gemenskapens bidrag till det årliga programmet enligt artikel 48.

Artikel 45

Arkivering av dokument

Utan att det påverkar bestämmelserna om statligt stöd i artikel 87 i fördraget skall den ansvariga myndigheten se till att alla verifikationer som gäller utgifter och revisioner av de berörda programmen hålls tillgängliga för kommissionen och revisionsrätten under en period av fem år efter det att programmen har avslutats i enlighet med artikel 42.1.

Denna period skall avbrytas vid rättsliga förfaranden eller på vederbörligt motiverad begäran från kommissionen.

Dokumenten skall sparas antingen i original eller i versioner som intygats överensstämma med originalen på allmänt erkända databärare.

KAPITEL VIII

FINANSIELLA KORRIGERINGAR

Artikel 46

Medlemsstaternas finansiella korrigeringar

1.  Medlemsstaterna skall ha det huvudsakliga ansvaret för att utreda oegentligheter och agera vid konstaterande av betydande ändringar som påverkar sättet och förutsättningarna för genomförandet eller kontrollen av program och genomföra de nödvändiga finansiella korrigeringarna.

2.  Medlemsstaterna skall göra de finansiella korrigeringar som krävs när enskilda eller systemiska oegentligheter upptäckts i åtgärder eller årliga program. Medlemsstaternas korrigeringar skall bestå i att gemenskapsbidraget helt eller delvis dras in och i tillämpliga fall återkrävs. Dröjsmålsränta skall betalas enligt den procentsats som anges i artikel 49.2 om beloppet inte återbetalats inom den tidsfrist som fastställts av medlemsstaten.

Medlemsstaterna skall ta hänsyn till oegentligheternas art och allvar och till den ekonomiska förlusten för fonden.

3.  Vid systemiska oegentligheter skall den berörda medlemsstaten utvidga sina utredningar till att omfatta samtliga insatser som kan vara berörda.

4.  Medlemsstaterna skall i den slutrapport om genomförandet av det årliga programmet som avses i artikel 53 inkludera en förteckning över de förfaranden för indragning av stöd som inletts för det berörda årliga programmet.

Artikel 47

Kommissionens revision och finansiella korrigeringar

1.  Utan att det påverkar revisionsrättens befogenheter eller de kontroller som utförs av medlemsstaterna i enlighet med nationella lagar och andra författningar, får kommissionens tjänstemän eller behöriga företrädare för kommissionen med minst tre arbetsdagars varsel utföra kontroller på plats, inklusive stickprovskontroller, beträffande åtgärder som finansieras av fonden samt av förvaltnings- och kontrollsystem. Kommissionen skall underrätta den berörda medlemsstaten för att få all hjälp som behövs. Tjänstemän eller behöriga företrädare från den berörda medlemsstaten får delta i kontrollerna.

Kommissionen får begära att den berörda medlemsstaten utför en kontroll på plats för att kontrollera korrektheten i en eller flera transaktioner. Tjänstemän eller andra företrädare för kommissionen får delta i dessa kontroller.

2.  Om kommissionen, efter att ha slutfört de nödvändiga kontrollerna, finner att en medlemsstat inte har fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 33, skall den ställa in utbetalningen av förhandsfinansieringen eller slutbetalningen enligt artikel 44.

Artikel 48

Kriterier för korrigeringarna

1.  Kommissionen får göra finansiella korrigeringar genom att helt eller delvis dra in gemenskapens bidrag till ett årligt program om den efter nödvändig granskning kommer fram till följande:

   a) Programmets förvaltnings- och kontrollsystem uppvisar allvarliga brister vilket har äventyrat det redan utbetalade gemenskapsstödet.
   b) Det finns utgifter i en attesterad utgiftsredogörelse som inte är korrekta och som inte har korrigerats av medlemsstaten innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.
   c) En medlemsstat har inte fullgjort sina skyldigheter enligt artikel 33 innan korrigeringsförfarandet enligt denna punkt inleddes.

Kommissionen skall fatta sitt beslut med hänsyn till medlemsstatens eventuella synpunkter.

2.  Kommissionen skall basera sina finansiella korrigeringar på konstaterade enskilda fall av oegentligheter och ta hänsyn till om det gäller systemiska oegentligheter när den avgör huruvida en korrigering med fast belopp eller en extrapolerad korrigering skall tillämpas. Om oegentligheten har samband med en utgiftsredogörelse för vilken en rimlig garanti tidigare avgetts av revisionsmyndigheten i enlighet med artikel 32.3 b kommer det att förmodas att det gäller ett systemiskt problem vilket leder till en korrigering med fast belopp eller en extrapolerad korrigering såvida medlemsstaten inte inom tre månader kan motbevisa detta antagande.

3.  Kommissionen skall när den beslutar med vilket belopp korrigeringen skall göras ta hänsyn till oegentlighetens omfattning och till de finansiella effekterna av bristerna i de berörda årliga programmen.

4.  Om kommissionen grundar sin ståndpunkt på uppgifter från externa revisorer, skall den dra sina egna slutsatser beträffande de ekonomiska följderna efter att ha granskat de åtgärder som den berörda medlemsstaten vidtagit enligt artikel 34, rapporter om anmälda oegentligheter samt eventuella svar från medlemsstaten.

Artikel 49

Återbetalning

1.  Alla återbetalningar till Europeiska unionens allmänna budget skall göras före den förfallodag som anges i det återbetalningskrav som upprättas i enlighet med artikel 72 i budgetförordningen. Denna förfallodag skall vara den sista dagen i den andra månaden som följer efter det att betalningskravet utfärdades.

2.  Varje försening av en återbetalning skall leda till att dröjsmålsränta tas ut från och med förfallodagen till och med den dag då betalning sker. Räntan skall beräknas enligt den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina större refinansieringstransaktioner och som offentliggörs i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning; den räntesats som skall användas är den som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller, plus tre och en halv procentenheter.

Artikel 50

Medlemsstaternas skyldigheter

Kommissionens beslut om finansiell korrigering påverkar inte medlemsstatens skyldighet att genomföra återvinning enligt artikel 46.

KAPITEL IX

ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING OCH RAPPORTER

Artikel 51

Övervakning och utvärdering

1.  Kommissionen skall regelbundet övervaka fonden i samarbete med medlemsstaterna.

2.  Kommissionen skall tillsammans med medlemsstaterna utvärdera fonden med avseende på hur relevanta, effektiva och verkningsfulla åtgärderna har varit i förhållande till de mål som avses i artikel 3, i samband med utarbetandet av de rapporter som avses i artikel 52.3.

3.  Kommissionen skall också beakta komplementariteten mellan åtgärder genomförda inom fondens ram och åtgärder genomförda i enlighet med gemenskapens övriga berörda politik, instrument och initiativ.

4.  Som en del av den rapport för perioden 2007–2010 som avses i artikel 52.3 c, skall kommissionen, mot bakgrund av Europeiska unionens mål, göra en utvärdering av hur fonden påverkar politik och lagstiftning när det gäller övervakning av de yttre gränserna och av synergieffekter mellan fondens och byråns arbete, samt av de kriterier som används för anslagsfördelningen mellan medlemsstaterna.

Artikel 52

Rapporteringsskyldighet

1.  Den ansvariga myndigheten i varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för att övervaka och utvärdera åtgärderna.

För detta ändamål skall de överenskommelser och kontrakt som den ansvariga myndigheten ingår med de organisationer som ansvarar för genomförandet av åtgärderna innehålla en skyldighet att regelbundet lämna in detaljerade redogörelser för hur långt man kommit i genomförandet och förverkligandet av de uppsatta målen, och dessa redogörelser skall ligga till grund för läges- respektive slutrapporter om genomförandet av det årliga programmet.

2.  Medlemsstaterna skall förelägga kommissionen följande:

   a) Senast den 30 juni 2010 en utvärderingsrapport om genomförandet av de åtgärder som medfinansierats av fonden.
   b) Senast den 30 juni 2012 för perioden 2007–2010 och den 30 juni 2015 för perioden 2011–2013 en utvärderingsrapport om resultaten och effekterna av de åtgärder som medfinansierats av fonden.

3.  Kommissionen skall förelägga Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén följande:

   a) Senast den 30 juni 2010, en rapport för översyn av artiklarna 14 och 15, och, i förekommande fall, förslag till ändringar.
   b) Senast den 31 december 2010, en delrapport om uppnådda resultat och de kvalitativa och kvantitativa aspekterna på genomförandet av fonden, och förslag om hur fonden kan utvecklas i framtiden.
   c) Senast den 31 december 2012 för perioden 2007–2010 respektive den 31 december 2015 för perioden 2011–2013: en rapport med en efterhandsbedömning.

Artikel 53

Slutrapport om genomförandet av det årliga programmet

1.  En klar överblick över genomförandet av programmet kräver att slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet innehåller följande uppgifter:

   a) Hur det årliga programmet genomförts med avseende på finansiering och verksamhet.
   b) Hur långt man kommit i genomförandet av det fleråriga programmet och av prioriteringarna i förhållande till dess särskilda, verifierbara mål, med kvantifiering, om och när detta är möjligt, av indikatorerna.
  c) Vilka åtgärder som har vidtagits av den ansvariga myndigheten i syfte att säkerställa genomförandets kvalitet och effektivitet, särskilt följande:
   i) Åtgärder för övervakning och utvärdering, inbegripet åtgärder för insamling av uppgifter.
   ii) En sammanfattning av de problem av betydelse som uppstått vid genomförandet av det operativa programmet och de åtgärder som vidtagits.
   iii) Användning av tekniskt stöd.
   d) De åtgärder som vidtagits för att informera om och ge offentlighet åt de årliga och de fleråriga programmen.

2.  Rapporten skall anses godtagbar om den innehåller samtliga uppgifter som förtecknas i punkt 1. Kommissionen skall, inom två månader efter att ha mottagit alla uppgifter som avses i punkt 1, fatta beslut om innehållet i rapporten från den ansvariga myndigheten vilket skall meddelas medlemsstaterna. Om kommissionen inte yttrar sig inom den fastställda tiden skall rapporten anses vara godkänd.

3.  Kommissionen skall underrätta byrån om godkända slutrapporter om genomförandet av det årliga programmet.

KAPITEL X

Övergångsbestämmelser

Artikel 54

Förberedelse av det fleråriga programmet

1.  Genom undantag från artikel 20 skall medlemsstaterna

   a) så snart som möjligt efter …(32)och senast ...(33)*, utse den nationella ansvariga myndighet som avses i artikel 27.1 a samt, i förekommande fall, den myndighet till vilken ansvaret delegeras,
   b) senast den 30 september 2007 lägga fram den beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemen som avses i artikel 34.2.

2.  Senast den 1 juli 2007 skall kommissionen förelägga medlemsstaterna

   a) en uppskattning av de belopp som skall tilldelas dem för budgetåret 2007,
   b) en uppskattning av de belopp som skall tilldelas dem för budgetåren 2008–2013, på grundval av en extrapolering av det uppskattade beloppet för budgetåret 2007 och med beaktande av förslagen till årliga anslag för åren 2007–2013 enligt budgetramen.

Artikel 55

Förberedelser av det årliga programmet för 2007 och 2008

1.  Genom undantag från artikel 23 skall följande tidtabell gälla för genomförandet under budgetåret 2007 och 2008:

   a) Senast den 1 juli 2007 skall kommissionen förelägga medlemsstaterna en uppskattning av de belopp som skall tilldelas dem för budgetåret 2007.
   b) Senast den 1 december 2007 skall medlemsstaterna förelägga kommissionen utkastet till årligt program för 2007.
   c) Senast den 1 mars 2008 skall medlemsstaterna förelägga kommissionen utkastet till årligt program för 2008.

2.  Beträffande det årliga programmet för 2007 kan de utgifter som faktiskt har betalats mellan den 1 januari 2007 och dagen för antagande av beslutet om finansiering och godkännande av den berörda medlemsstatens årliga program, få stöd från fonden.

3.  För att finansieringsbeslut skall kunna antas 2008, med godkännande av det årliga programmet för 2007, skall kommissionen fastställa gemenskapens budgetåtagande för 2007 på grundval av beräkningen av det belopp som skall tilldelas medlemsstaterna, enligt beräkningsmetoderna i artiklarna 14 och 15.

KAPITEL XI

Slutbestämmelser

Artikel 56

Kommitté

1.  Kommissionen skall biträdas av den gemensamma kommittén "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" som inrättas genom detta beslut (nedan kallad "kommittén") .

2.  När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3.  När det hänvisas till denna punkt skall artikel 5a.1–5a.4 och artikel 5a.5 b samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

De tidsfrister som anges i artikel 5a.3 c, 5a.4 b och 5a.4 e i beslut 1999/468/EG skall vara sex veckor.

Artikel 57

Översyn

Europaparlamentet och rådet skall på förslag av kommissionen göra en översyn av detta beslut senast den 30 juni 2013.

Artikel 58

Ikraftträdande och tillämpning

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta beslut skall tillämpas från och med den ...(34) med undantag av artiklarna 14, 15, 20, 21, 23, 27, artikel 33.2, artikel 33.5, artikel 34, artikel 37.4 och artikel 56 som skall tillämpas från och med den 1 januari 2007.

Artikel 59

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EUT C 88, 11.4.2006, s. 15.
(3) EUT C 115, 16.5.2006, s. 47.
(4) Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 december 2006.
(5) EUT L 349, 25.11.2004, s. 1.
(6) EUT L 105, 13.4.2006, s. 1.
(7) EUT L 236, 23.9.2003, s. 946.
(8) EUT ...
(9)* EUT: var vänlig för in nummer, datum och EUT-uppgifter för detta beslut.
(10) EUT ...
(11) EUT ...
(12) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. Förordningen ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 (EUT L 390, 30.12.2006, s. 1).
(13) EGT C 139, 14.6.2006, s. 1.
(14) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).
(15) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.
(16) EGT L 176, 10.7.1999, s. 53.
(17) EUT L 370, 17.12.2004, s. 78.
(18) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.
(19) EUT L 395, 31.12.2004, s. 70.
(20) EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.
(21) EUT L 396, 31.12.2004, s. 45.
(22)* EUT: Var vänlig för in numret på det första beslut som avses i skäl 18 (Europeiska flyktingfonden).
(23)** EUT: Var vänlig för in numret på det andra beslut som avses i skäl 18 (Europeiska återvändandefonden).
(24)*** EUT: Var vänlig för in numret på det tredje beslut som avses i skäl 18 (Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare).
(25) EUT L 261, 6.8.2004, s. 24.
(26) EGT L 239, 22.9.2000, s. 19. Konventionen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 (EUT L 381, 28.12.2006, s. 4).
(27) EUT L 99, 17.4.2003, s. 8.
(28) EUT L 99, 17.4.2003, s. 15.
(29) EGT L 81, 21.3.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 851/2005 (EUT L 141, 4.6.2005, s. 3).
(30) EUT L 161, 30.4.2004, s. 128. Korrigerad version i EUT L 206, 9.6.2004, s. 51. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 1283/2005 (EUT L 203, 4.8.2005, s. 8).
(31)* EUT: var vänlig för in numren på de tre beslut som avses i skäl 18.
(32)* Den tidpunkt då detta beslut träder i kraft.
(33)** Ännu ej fastställd tidpunkt.
(34)* Det datum då detta beslut träder i kraft.


Europeiska återvändandefonden (2008-2013) ***I
PDF 406kWORD 193k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" (KOM(2005)0123 – C6-0126/2005 – 2005/0049(COD))
P6_TA(2006)0591A6-0425/2006

(Medbeslutandeförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0123)(1),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 63.3 b i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C6-0126/2005),

–   med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor om förslaget till rättslig grund,

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling och budgetutskottet (A6-0425/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 december 2006 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2007/EG om inrättande av Europeiska återvändandefonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"

P6_TC1-COD(2005)0049


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 63.2 b och 63.3 b,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3)

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget(4), och

av följande skäl:

(1)  För att gradvis upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa föreskrivs i fördraget både åtgärder för att säkerställa den fria rörligheten för personer, tillsammans med kompletterande åtgärder avseende kontroller vid yttre gränser, asyl och invandring, och andra åtgärder som rör asyl, invandring och skyddet för tredjelandsmedborgares rättigheter.

(2)  Europeiska rådet i Tammerfors den 15–16 oktober 1999 bekräftade sin vilja att upprätta ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Därför bör en gemensam europeisk politik för asyl och migration samtidigt inbegripa rättvis behandling av tredjelandsmedborgare och bättre hantering av migrationsflödena.

(3)  En effektiv gemenskapspolitik för återvändande är ett nödvändigt komplement till en trovärdig politik för asyl och laglig invandring samt en viktig del i kampen mot olaglig invandring. Medlemsstaterna har öronmärkt avsevärda belopp för att genomföra återvändandeprogram och insatser för påtvingat återvändande. Gemensamma åtgärder på området från Europeiska unionens sida, finansierade med lämpliga ekonomiska medel från gemenskapen, kan stödja medlemsstaterna, betona nödvändigheten av att återsända personer som vistas olagligt i medlemsstaterna och bidra till ökad solidaritet medlemsstaterna emellan.

(4)  Den 28 februari 2002 antog rådet en övergripande strategi mot olaglig invandring och människohandel i Europeiska unionen(5), där rådet betonade att politiken för återtagande och återsändande utgör en integrerad och avgörande del i kampen mot olaglig invandring och fastställde två beståndsdelar som en gemenskapspolitik om återtagande och återsändande bör grundas på, nämligen gemensamma principer och gemensamma åtgärder, inom ramen för ett förbättrat administrativt samarbete mellan medlemsstaterna.

(5)  Rådets handlingsprogram för återvändande av den 28 november 2002, grundat på kommissionens meddelande av den 14 oktober 2002 om en gemenskapspolitik för återvändande av personer som vistas olagligt, gäller hela kedjan av åtgärder i samband med hanteringen av återvändande i medlemsstaterna och omfattar såväl tredjelandsmedborgares påtvingade och frivilliga återvändande som de centrala skedena i återvändandet, inklusive förberedelser och uppföljning.

(6)  Vid mötet i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 uppmanade Europeiska rådet kommissionen att undersöka alla aspekter av ett separat gemenskapsinstrument om återvändande, för att i synnerhet främja prioriteringarna i handlingsprogrammet för återvändande.

(7)  I sina slutsatser om prioriteringar för en framgångsrik gemensam återtagandepolitik av den 2 november 2004 framhöll rådet att gemenskapens återtagandeavtal i hög grad bidrar till att den gemensamma hanteringen av migrationsströmmarna blir effektiv och är av stort värde i kampen mot olaglig invandring. De utgör en viktig del av dialogen och samarbetet mellan Europeiska unionen och olagliga invandrares ursprungsländer, tidigare bosättningsländer och transiteringsländer.

(8)  I enlighet med rådets slutsatser av den 8 juni 2004, där budgetmyndigheten uppmanas att möjliggöra förberedande åtgärder och kommissionen uppmanas att beakta rådets synpunkter på utvecklingen av integrerade återvändandeplaner i nära samarbete med medlemsstaterna, inleddes förberedande åtgärder för perioden 2005−2006.

(9)  Vid mötet i Bryssel den 4 och 5 november 2004 åberopade Europeiska rådet Haagprogrammet för att inleda den förberedande etappen av en europeisk återvändandefond (nedan kallad "fonden") och inrätta fonden senast 2007, med beaktande av utvärderingen av den förberedande etappen.

(10)  I november 2004 noterade rådet ordförandeskapets rapport om en analys av inrapporterad bästa praxis avseende återvändande till vissa länder. I rapporten fastslås att det finns många lösningar men också ett behov av mer praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller återvändande. I rapporten antyds möjligheter till ett mer integrerat arbetssätt på såväl nationell nivå som på gemenskapsnivå i fråga om både återvändandepolitik och allmän politik. Dessutom noteras medlemsstaternas bästa praxis avseende tredjelandsmedborgares frivilliga eller påtvingade återvändande till deras ursprungs- eller transitländer, till exempel främjande av program för bistånd till frivilligt återvändande som syftar till hållbart återvändande, rådgivning i samband med återvändande samt genomförande av gemensamma insatser för återvändande, bland annat med chartrade flygplan.

(11)  Det är nödvändigt att gemenskapen får ett instrument som är utformat för att stödja och uppmuntra medlemsstaternas insatser, för att förbättra alla aspekter av hanteringen av återvändande på grundval av principen om integrerad hantering av återvändande, och som syftar till att stödja ett rättvist och effektivt genomförande av gemensamma normer för återvändande, i enlighet med gemenskapens lagstiftning om återvändande.

(12)  Under 2007 bör ingen finansiering ske genom detta beslut, för att hänsyn skall kunna tas till resultaten av de förberedande åtgärderna för återvändande under 2005 och 2006, på grundval av en rapport från kommissionen om utvärderingen av dessa åtgärder.

(13)  De berörda gemensamma normerna är särskilt rådets direktiv 2001/40/EG av den 28 maj 2001 om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av tredjelandsmedborgare(6), och dess följdbeslut som är rådets beslut 2004/191/EG av den 23 februari 2004 om fastställande av kriterier och närmare föreskrifter för ersättning för finansiella obalanser som uppstår till följd av tillämpningen av direktiv 2001/40/EG av den 29 april 2004 om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land(7) samt rådets beslut 2004/573/EG om organisation av gemensamma flygningar för återsändande från två eller flera medlemsstaters territorium av tredjelandsmedborgare vilka omfattas av enskilda beslut om återsändande(8).

(14)  Detta gäller också framtida gemenskapsinstrument, till exempel instrument om gemensamma normer och förfaranden i medlemsstaterna för återsändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på medlemsstatens territorium, vilka bör skapa lika villkor inom Europeiska unionen för återsändandeförfaranden och därför fastställa villkor för de återsändandeåtgärder som medlemsstaterna skall vidta och gränserna för dessa.

(15)  Medlemsstaterna bör se till att åtgärder inom ramen för fonden respekterar de skyldigheter som härrör från de grundläggande rättigheterna, vilka särskilt återfinns i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna), Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951, kompletterad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967, samt, i tillämpliga fall, andra relevanta internationella instrument, till exempel 1989 års FN-konvention om barnets rättigheter.

(16)  Med hänsyn till att kollektiv utvisning är förbjuden enligt protokoll 4 till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna bör gemensamma återsändanden som kan finansieras enligt detta beslut endast avse personer som omfattas av enskilda beslut om återsändande.

(17)  Mot bakgrund av fondens tillämpningsområde och syfte bör den inte under några förhållanden stödja åtgärder som avser områden och centrum för kvarhållande av personer i tredjeländer.

(18)  Såsom anges i det handlingsprogram för återvändande, som rådet godkände den 28 november 2002, och som konsekvent bekräftas i Europeiska Unionens instrument på detta område, särskilt i rådets slutsatser om frivilligt återvändande från den 2 november 2005, är frivilligt återvändande en viktig del av en balanserad, effektiv och hållbar strategi för återvändande.

(19)  Stödberättigande åtgärder inom ramen för den integrerade hanteringen av återvändande bör ta hänsyn till den särskilda situationen för utsatta personer.

(20)  För att öka effektiviteten i hanteringen av återvändande på nationell nivå bör fonden också omfatta åtgärder i samband med att personer som inte är skyldiga att lämna territoriet återvänder frivilligt, till exempel asylsökande som ännu inte har fått avslag på sin ansökan eller personer som åtnjuter någon form av internationellt skydd enligt rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet(9) eller personer som åtnjuter tillfälligt skydd enligt rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta(10).

(21)  Ett av beslutets viktigaste mål bör vara att främja integrerad hantering av återvändande på nationell nivå. Medlemsstaterna uppmanas att genomföra insatser för återvändande på grundval av integrerade åtgärdsplaner för återvändande där det görs en analys av situationen i den berörda medlemsstaten med avseende på målgrupperna, fastställs mål med avseende på planerade insatser och, i samarbete med berörda aktörer såsom FN:s högkommissariat för flyktingar (UNHCR) och Internationella organisationen för migration (IOM), erbjuds återvändandeprogram med inriktning på faktiska och hållbara återvändanden med hjälp av olika åtgärder. Vid behov bör integrerade återvändandeplaner regelbundet utvärderas och justeras.

(22)  För att uppmuntra personer att återvända frivilligt, särskilt personer som inte är skyldiga att lämna territoriet, bör de återvändande erbjudas särskilda incitament som förmånsbehandling genom ökat bistånd i samband med återvändandet. Denna typ av frivilligt återvändande ligger i allas intresse – den återvändande kan resa tillbaka under värdiga former och myndigheterna kan lösa problemet på ett kostnadseffektivt sätt. Medlemsstaterna bör uppmanas att i första hand använda sig av frivilligt återvändande.

(23)  Ur politisk synvinkel är emellertid frivilligt återvändande och påtvingat återvändande två åtgärder som är kopplade till varandra och ömsesidigt förstärkande. Därför bör medlemsstaterna uppmuntras att inom ramen för sin hantering av återvändande se till att dessa båda metoder bättre kompletterar varandra. Det föreligger ett uppenbart behov av att tvinga personer att återvända för att värna om integriteten i såväl Europeiska unionens invandrings- och asylpolitik som medlemsstaternas invandrings- och asylsystem. Möjligheten till att tvinga personer att återvända är således en förutsättning för att politiken inte skall undergrävas och för att stärka rättsstatsprincipen, vilken i sig är avgörande för upprättandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Därför bör beslutet stödja medlemsstaternas åtgärder för att underlätta påtvingat återvändande.

(24)  De största hindren som medlemsstaterna möter när det gäller återvändande uppstår dessutom ofta i samband med påtvingat återvändande. Ett betydande hinder är osäkerheten om de berörda personernas identitet och/eller avsaknaden av nödvändiga resehandlingar. För att åtgärda sådana problem bör medlemsstaterna uppmuntras att förbättra samarbetet med tredjeländers konsulära myndigheter och att öka informationsutbytet och det operativa samarbetet både inbördes och med sådana myndigheter.

(25)  Det är även absolut nödvändigt att det genom detta beslut riktas stöd till särskilda åtgärder i de medlemsstater som anser det lämpligt, till förmån för återvändande i ursprungslandet, främst för att se till att de verkligen återvänder till sin hemstad eller hemregion under godtagbara förhållanden och dessutom för att stödja en långsiktig återanpassning i samhället. Sådana åtgärder bör inte bestå av stöd till tredjelandet som sådant och bör vara biståndsberättigande endast om det finns en nödvändig fortsättning som omfattar åtgärder som inletts och huvudsakligen utförts på medlemsstaternas territorium inom ramen för en integrerad återvändandeplan.

(26)  Dessutom bör dessa åtgärder samverka med åtgärder som stöds av gemenskapsinstrument om externt bistånd, särskilt det tematiska programmet om asyl och migration.

(27)  Det här beslutet har utformats som en del av ett sammanhängande ramverk vilket även omfattar Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2007/EG av den ... om inrättande av Europeiska flyktingfonden för perioden 2008–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"(11)(12), Europaparlamentets och rådets beslut nr .../2007/EG av den … om inrättande av Europeiska fonden för de yttre gränserna för perioden 2007–2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"(13)* samt rådets beslut nr .../2007/EG av den ... om inrättande av Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare för perioden 2007−2013 som en del av det allmänna programmet "Solidaritet och hantering av migrationsströmmar"(14)*, och som syftar till en rättvis ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vad gäller de ekonomiska effekterna av införandet av integrerad förvaltning av Europeiska unionens yttre gränser och genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik enligt del tre, avdelning IV i fördraget.

(28)  Den europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser som inrättades i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2007/2004 (15) (nedan kallad "byrån") har bland annat till uppgift att tillhandahålla nödvändigt stöd för att organisera medlemsstaternas gemensamma insatser för återvändande och fastställa de bästa metoderna för att skaffa fram resehandlingar och återsända tredjelandsmedborgare som vistas olagligt på medlemsstaternas territorium. I enlighet med detta bör byrån säkerställa att villkoren för en effektiv samordnad insats för återvändande mellan medlemsstater uppfylls, samtidigt som det överlåts till de behöriga nationella myndigheterna att genomföra och organisera de gemensamma insatserna för återvändande. Därför bör byrån kunna använda medel som gjorts tillgängliga genom gemenskapsåtgärder inom ramen för detta beslut.

(29)  Stödet från fonden skulle bli effektivare och mer målinriktat om medfinansieringen av stödberättigande åtgärder grundas på strategisk flerårig programplanering som utformas av varje medlemsstat i samråd med kommissionen.

(30)  På grundval av strategiska riktlinjer som antas av kommissionen bör varje medlemsstat utarbeta ett flerårigt programplaneringsdokument med beaktande av medlemsstatens specifika situation och behov, och fastställa sin utvecklingsstrategi som bör utgöra ramen för att förbereda genomförandet av de åtgärder som skall ingå i de årliga programmen.

(31)  Beträffande förvaltning tillsammans med medlemsstaterna enligt artikel 53.1 b i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(16) (nedan kallad "'budgetförordningen") bör villkoren för att kommissionen skall kunna utöva sitt ansvar när det gäller genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget fastställas och skyldigheterna i samband med medlemsstaternas samarbete klargöras. Genom att tillämpa dessa villkor skulle kommissionen kunna försäkra sig om att medlemsstaterna använder fonden på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med principen om en sund ekonomisk förvaltning i den mening som avses i artikel 27 och artikel 48.2 i budgetförordningen.

(32)  Kommissionen bör fastställa en preliminär fördelning av tillgängliga åtagandebemyndiganden med hjälp av en objektiv och öppen metod.

(33)  Medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder för att se till att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar väl samt säkerställa kvaliteten i genomförandet. Därför är det nödvändigt att fastställa generella principer och nödvändiga funktioner som alla program bör uppfylla.

(34)  I enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna bör medlemsstaterna ha huvudansvaret för genomförandet och kontrollen av fondens insatser.

(35)  Medlemsstaternas skyldigheter när det gäller förvaltnings- och kontrollsystem, attestering av utgifter samt förebyggande, upptäckande och korrigering av oegentligheter och överträdelser av gemenskapslagstiftningen bör fastställas för att säkerställa ett effektivt och korrekt genomförande av deras fleråriga och årliga program. När det gäller förvaltning och kontroll är det särskilt viktigt att fastställa formerna för hur medlemsstaterna skall säkerställa att systemen har införts och fungerar tillfredsställande.

(36)  Utan att det påverkar kommissionens befogenheter när det gäller finansiell kontroll bör samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen på detta område uppmuntras.

(37)  Effektiviteten hos och verkningarna av de åtgärder som stöds av fonden beror också på utvärderingen av dessa och på spridningen av resultaten. Medlemsstaternas och kommissionens ansvar i detta avseende samt metoder som garanterar utvärderingens tillförlitlighet och den tillhörande informationens kvalitet bör formellt fastställas.

(38)  Åtgärderna bör utvärderas så att deras verkan kan ses över och bedömas efter halva tiden. Utvärderingen bör integreras i åtgärderna för övervakning av projektet.

(39)  Med tanke på betydelsen av att gemenskapsfinansiering synliggörs bör kommissionen tillhandahålla vägledning för att underlätta för varje myndighet, icke-statlig organisation, internationell organisation eller annan enhet som beviljas medel från denna fond att på lämpligt sätt bekräfta mottagandet av stödet, med beaktande av praxis för andra instrument under delad förvaltning som exempelvis strukturfonderna.

(40)  Genom detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(17).

(41)  Eftersom målet för detta beslut, nämligen att främja att tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna återvänder enligt gemensamma normer och principen om integrerad hantering av återvändande, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och det därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(42)  De åtgärder som krävs för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(18).

(43)  Eftersom den åtgärden i detta beslut som gäller antagandet av strategiska riktlinjer har allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta beslut bland annat genom att stryka vissa av dessa delar eller genom att komplettera detta beslut genom tillägg av nya icke väsentliga delar, bör den antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. Av effektivitetsskäl bör de normala tidsfristerna för det föreskrivande förfarandet med kontroll förkortas för antagandet av de strategiska riktlinjerna.

(44)  I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar inte Danmark i antagandet av detta beslut, som varken är bindande för eller tillämpligt i Danmark.

(45)  I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, har Irland genom en skrivelse av den 6 september 2005 meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(46)  I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, har Förenade kungariket genom en skrivelse av den 27 oktober 2005 meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av detta beslut.

(47)  I enlighet med artikel 67.2 andra strecksatsen i fördraget har, genom rådets beslut 2004/927/EG av den 22 december 2004 om att låta delar av de områden som omfattas av avdelning IV i tredje delen av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen regleras av förfarandet i artikel 251 i det fördraget, det förfarande som avses i artikel 251 i fördraget(19) gjorts tillämpligt inom de områden som omfattas av artikel 62.1, 62.2 a och 62.3 samt artikel 63.2 b och 63.3 b i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, MÅL OCH ÅTGÄRDER

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

Genom detta beslut inrättas Europeiska återvändandefonden (nedan kallad "fonden") för perioden från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013 som en del av en enhetlig ram som även inbegriper beslut nr .../2007/EG(20), beslut nr .../2007/EG(21)* och beslut.../2007/EG(22)** för att bidra till att förstärka området med frihet, säkerhet och rättvisa samt tillämpningen av principen om solidaritet mellan medlemsstaterna.

I detta beslut fastställs de mål som fonden bidrar till, hur den skall genomföras, vilka finansiella medel som står till förfogande och enligt vilka kriterier de tillgängliga medlen skall fördelas.

I beslutet fastställs fondens förvaltningsregler som bland annat omfattar finansiella bestämmelser samt övervaknings- och kontrollmekanismer vilka bygger på delat ansvar mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Artikel 2

Fondens allmänna mål

1.  Fondens allmänna mål skall vara att stödja medlemsstaternas ansträngningar för att förbättra alla aspekter av hanteringen av återvändande, genom att tillämpa principen om integrerad hantering och genom att föreskriva gemensamma åtgärder som skall genomföras av medlemsstaterna eller nationella åtgärder för att uppnå gemenskapsmål enligt solidaritetsprincipen, med hänsyn till gemenskapslagstiftningen på området och med fullständigt beaktande av de grundläggande rättigheterna.

2.  På initiativ från medlemsstaterna eller kommissionen skall fonden bidra till att finansiera tekniskt stöd.

Artikel 3

Särskilda mål

1.  Fonden skall bidra till att följande särskilda mål uppnås:

   a) Att medlemsstaterna inrättar och förbättrar organisationen och genomförandet av sin integrerade hantering av återvändande.
   b) Att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna inom ramen för den integrerade hanteringen av återvändande och genomförandet av denna.
   c) Att främja en effektiv och enhetlig tillämpning av gemensamma normer för återvändande i linje med den politiska utvecklingen på området.

2.  Integrerad hantering av återvändande skall i synnerhet innebära att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna utarbetar och genomför integrerade återvändandeplaner som

   a) grundar sig på en heltäckande bedömning av situationen i medlemsstaten med avseende på målgruppen eller en specifik fråga som rör återvändande samt utmaningarna i samband med de planerade insatserna (exempelvis sådana som gäller att skaffa fram resehandlingar eller andra praktiska hinder för återvändandet), i förekommande fall med beaktande av antalet ärenden; den heltäckande bedömningen skall göras i samarbete med samtliga berörda myndigheter och partner,
   b) syftar till att utarbeta ett stort antal åtgärder för att uppmuntra program till stöd för tredjelandsmedborgare som frivilligt vill återvända, särskilt för personer som inte längre uppfyller villkoren för inresa till och vistelse på medlemsstatens territorium, samt i nödvändiga fall för att genomföra insatser som tvingar sådana personer att återvända, med fullständigt beaktande av humanitära principer och med respekt för deras värdighet,
   c) inkluderar en plan och/eller en tidtabell och, i tillämpliga fall, innehåller en periodisk utvärderingsmekanism som tillåter justeringar av planeringen och bedömningen av planens praktiska inverkan, och
   d) inkluderar, om medlemsstaterna anser detta vara lämpligt, åtgärder för att underlätta samarbetet mellan de behöriga administrativa, brottsbekämpande och rättsvårdande organen, i förekommande fall, på olika förvaltningsnivåer.

3.  Integrerade återvändandeplaner skall i synnerhet vara inriktade på faktiska och hållbara återvändanden genom sådana åtgärder som effektiv information före avresan, researrangemang samt transitresor i återvändandelandet både för dem som återvänder frivilligt och för dem som tvingas till det. För att främja frivilligt återvändande bör man så långt det är möjligt erbjuda incitament till frivilligt återvändande, till exempel bistånd i samband med återresan.

I fall där medlemsstaterna anser det lämpligt kan de också erbjuda mottagande- och återanpassningsstöd.

Artikel 4

Stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna

1.  Åtgärder som gäller målet i artikel 3.1 a, och särskilt följande, skall vara berättigade till stöd från fonden:

   a) Inrättande eller förbättring av ett effektivt, stabilt och varaktigt operativt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter och tredjeländers konsulära myndigheter och invandringsmyndigheter för att skaffa fram resehandlingar inför tredjelandsmedborgares återvändande och säkerställa skyndsamma och framgångsrika återsändanden.
   b) Främjande av olika sätt att tillhandahålla information om återvändande så tidigt som möjligt i asyl- och invandringsförfaranden och att uppmuntra enskilda tredjelandsmedborgare att utnyttja möjligheten till frivilligt återvändande.
   c) Underlättande av frivilligt återvändande för tredjelandsmedborgare, särskilt med hjälp av understödda program för frivilligt återvändande för att garantera ett faktiskt och hållbart återvändande.
   d) Utformande av samarbetsmetoder mellan nationella, regionala och lokala myndigheter samt myndigheter i städerna och andra offentliga myndigheter på olika nivåer för att ge tjänstemännen möjlighet att snabbt få tillgång till information om erfarenheter och praxis i samband med återvändande på andra ställen och, om möjligt, slå samman resurser.
   e) Förenkling och genomförande av påtvingat återvändande för tredjelandsmedborgare som inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och vistelse, för att öka invandringspolitikens trovärdighet och integritet samt förkorta den period som personer som väntar på påtvingat återsändande är frihetsberövade.

2.  Åtgärder som gäller målet i artikel 3.1 b, och särskilt följande, skall vara berättigade till stöd från fonden:

   a) Samarbete i samband med insamling av information om ursprungslandet, det tidigare bosättningslandet eller transiteringslandet som kan överlämnas till personer som eventuellt kommer att återvända.
   b) Samarbete kring utvecklingen av ett effektivt, stabilt och varaktigt operativt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter och tredjeländers konsulära myndigheter och invandringsmyndigheter, för att underlätta konsulärt bistånd för att skaffa fram resehandlingar inför tredjelandsmedborgares återvändande och säkerställa skyndsamma och framgångsrika förfaranden för återsändande.
   c) Utarbetande av gemensamma integrerade återvändandeplaner och genomförande av dessa, inklusive gemensamma program för frivilligt återvändande avseende vissa ursprungsländer, ursprungsregioner eller transitländer samt länder där personen tidigare bott.
   d) Studier av den rådande situationen och möjligheter att stärka både det administrativa samarbetet mellan medlemsstater på återvändandeområdet och den roll som internationella och icke-statliga organisationer kan spela i sammanhanget.
   e) Utbyte av information, bästa praxis, stöd och råd angående hanteringen av särskilt utsatta gruppers återvändande.
   f) Anordnande av seminarier för handläggare om bästa praxis inriktade på särskilda tredjeländer och/eller regioner.
   g) Gemensamma åtgärder som möjliggör mottagande av återtagna personer i ursprungsländer, länder där personen tidigare bott och transitländer.
   h) Gemensam utveckling av åtgärder för att säkerställa hållbart återvändande för personer i ursprungslandet eller det land där de tidigare bott.

3.  Åtgärder som gäller målet i artikel 3.1 c, och särskilt följande, skall vara berättigade till stöd från fonden:

   a) Förbättring av de behöriga myndigheternas förmåga att snarast möjligt fatta kvalitativa beslut om återvändande.
   b) Förbättring av de behöriga förvaltningsmyndigheternas förmåga att verkställa eller driva igenom skyndsamma beslut om återsändande med fullständig hänsyn till mänsklig värdighet och gällande europeiska säkerhetsnormer för sådana insatser.
   c) Förbättring av de rättsliga myndigheternas förmåga att mer skyndsamt behandla överklagade utvisningsbeslut.
   d) Anordnande av seminarier och gemensam fortbildning om juridiska och praktiska aspekter av insatserna för återvändande för personal inom behöriga nationella, regionala och lokala myndigheter samt myndigheter i städerna och andra behöriga förvaltningsmyndigheter, brottsbekämpande organ och rättsliga myndigheter.
   e) Förbättring av de behöriga förvaltningsmyndigheternas förmåga att faktiskt genomföra gemensamma arrangemang för ömsesidigt erkännande och gemensamma insatser för återvändande, inklusive de rekommendationer, operativa normer och bästa metoder som fastställts på återvändandeområdet av byrån

4.  De åtgärder som avses i punkterna 1–3 skall särskilt främja genomförandet av bestämmelserna i tillämplig gemenskapslagstiftning om den gemensamma europeiska invandrings- och återvändandepolitiken.

Artikel 5

Stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna

Åtgärder som stöds kan omfatta följande:

   1. I samtliga fall av återvändande: allmän information om återvändande till tredjelandsmedborgare, rådgivning för enskilda om möjligheterna till frivilligt återvändande, kostnader för översättning, framskaffande av nödvändiga resehandlingar, kostnader för nödvändiga läkarkontroller före återvändandet, kostnader för resa och mat till de återvändande och deras ledsagare, inklusive vårdpersonal och tolkar, logi för ledsagare, inklusive vårdpersonal och tolkar, kostnader för transport i medlemsstaten och fram till återvändandelandet samt samarbete med myndigheterna i ursprungslandet, länder där personen tidigare bott eller transitländer.
   2. I samtliga fall av återvändande: särskild hjälp till utsatta grupper som underåriga, ensamkommande underåriga, personer med funktionshinder, gamla personer, havande kvinnor, ensamstående föräldrar med minderåriga barn och personer som har utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld.
   3. Vidare i fall av påtvingat återvändande för tredjelandsmedborgare som inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och vistelse: stöd till kostnader för resa, mat och tillfällig logi som i fall av gemensamma insatser för återvändande erbjuds de återvändande och deras ledsagare från den deltagande medlemsstaten i den organiserande medlemsstaten före avresa.
   4. Vidare i samband med frivilligt återvändande, där tredjelandsmedborgare inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och vistelse: hjälp till dessa personer att förbereda återvändandet samt nödvändiga utgifter före återvändandet.
   5. Vidare i de fall där tredjelandsmedborgare, som inte är skyldiga att lämna medlemsstaternas territorium, frivilligt återvänder och i andra fall, som medlemsstaterna bedömer vara lämpliga: ett mindre ekonomiskt bidrag till initiala utgifter efter återvändandet, transport av den återvändandes personliga tillhörigheter, lämplig tillfällig logi de första dagarna efter ankomsten till återvändandelandet – om nödvändigt på ett mottagningscentrum eller hotell – stöd till utbildning och anställning samt ett mindre stöd för att starta ekonomisk verksamhet när så är lämpligt.
   6. Utbildning av personal vid behöriga förvaltningsmyndigheter, brottsbekämpande organ och rättsliga myndigheter, utstationering av dessa personalkategorier från andra medlemsstater för att säkerställa effektiv och enhetlig tillämpning av gemensamma normer för återvändande och iakttagande av de skyldigheter enligt internationella instrument som påverkar behandlingen av återvändande och stärka samarbetet, samt resor för att bedöma återvändandepolitikens resultat i tredjeländer.
   7. I fall av operativt samarbete med tredjeländers konsulära myndigheter och invandringsmyndigheter för att skaffa fram resehandlingar och säkerställa skyndsamma förfaranden för återsändande: resekostnader och logi i medlemsstaterna för personalen vid myndigheter och avdelningar med ansvar för identifieringen av tredjelandsmedborgare samt verifieringen av deras resehandlingar.
   8. I fall av återanpassningsåtgärder för tredjelandsmedborgare, som inte är skyldiga att lämna medlemsstaternas territorium: ekonomiska incitament och andra kortsiktiga åtgärder som är nödvändiga för att påskynda återanpassningen med tanke på den återvändandes personliga utveckling, till exempel utbildning, anställnings- och sysselsättningsstöd, startstöd till ekonomisk verksamhet samt bistånd och rådgivning efter återvändandet.
   9. I fall av återanpassningsåtgärder för tredjelandsmedborgare, som inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och vistelse, när medlemsstaterna anser det lämpligt: ekonomiska incitament och andra kortsiktiga åtgärder som är nödvändiga för att påskynda återanpassningen med tanke på den återvändandes personliga utveckling, till exempel utbildning, anställnings- och sysselsättningsstöd, startstöd till ekonomisk verksamhet samt bistånd och rådgivning efter återvändandet, samt för åtgärder som gör att medlemsstaterna kan anordna ett lämpligt mottagande i tredjelandet när den återvändande personen anländer dit.

Artikel 6

Gemenskapens åtgärder

1.  På kommissionens initiativ får högst 7 % av fondens tillgängliga medel användas för att finansiera gränsöverskridande åtgärder eller åtgärder av intresse för hela gemenskapen (nedan kallade "gemenskapsåtgärder") när det gäller återvändandepolitik och åtgärder för de målgrupper som avses i artikel 7.

2.  För att berättiga till stöd skall gemenskapsåtgärderna särskilt uppfylla följande krav:

   a) De skall främja gemenskapssamarbete i genomförandet av gemenskapslagstiftningen och god praxis.
   b) De skall stödja inrättandet av nätverk för gränsöverskridande samarbete och pilotprojekt som grundas på gränsöverskridande partnerskap mellan organ i minst två medlemsstater och som utformats för att stimulera till innovation, underlätta utbyte av erfarenheter och god praxis samt höja kvaliteten i återvändandepolitiken.
   c) De skall stödja gränsöverskridande kampanjer för att höja allmänhetens medvetenhet om frågorna.
   d) De skall stödja undersökningar, spridning och utbyte av information om bästa praxis och alla andra aspekter av återvändandepolitiken, bland annat om användning av den modernaste tekniken, särskilt för att uppmuntra mer jämförande forskning om konsekvenserna av tidigare och nuvarande återvändandeprogram.
   e) De skall stödja pilotprojekt och studier för att undersöka möjligheten till nya former av gemenskapssamarbete och gemenskapslagstiftning inom området.
   f) De skall stödja medlemsstaternas utveckling och tillämpning av gemensamma statistiska redskap, metoder och indikatorer för att bedöma återvändandepolitikens utveckling, särskilt för att sprida statistik som är uppdelad i förhållande till frivilliga och påtvingade återvändanden.
   g) De skall i samarbete med byrån stödja utarbetande och regelbunden uppdatering av en gemensam handbok om bästa praxis i fråga om återvändande, inbegripet om ledsagare.
   h) De skall tillhandahålla stödtjänster för medlemsstaterna vid vederbörligen dokumenterade nödsituationer som kräver skyndsamma åtgärder.

3.  Det årliga arbetsprogrammet, i vilket prioriteringar fastställs för gemenskapens åtgärder, skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 7

Målgrupper

1.  Målgrupperna enligt detta beslut skall omfatta följande:

   a) Alla tredjelandsmedborgare som ännu inte har fått ett slutgiltigt avslag på sin begäran om internationellt skydd i en medlemsstat och som får välja att utnyttja möjligheten till frivilligt återvändande, under förutsättning att de inte har förvärvat nytt medborgarskap eller lämnat medlemsstatens territorium.
   b) Alla tredjelandsmedborgare som åtnjuter någon form av internationellt skydd enligt direktiv 2004/83/EG eller tillfälligt skydd enligt direktiv 2001/55/EG i en medlemsstat och som väljer att utnyttja möjligheten till frivilligt återvändande, under förutsättning att de inte har förvärvat nytt medborgarskap eller lämnat den medlemsstatens territorium.
   c) Alla tredjelandsmedborgare som inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och/eller vistelse i en medlemsstat och som, i enlighet med sin skyldighet att lämna den medlemsstatens territorium, utnyttjar möjligheten till frivilligt återvändande.
   d) Alla övriga tredjelandsmedborgare som inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa och/eller vistelse i en medlemsstat.

2.  Med tredjelandsmedborgare avses personer som inte är medborgare i Europeiska unionen i den mening som avses i artikel 17.1 i fördraget.

KAPITEL II

PRINCIPER FÖR STÖD

Artikel 8

Komplementaritet, överensstämmelse och förenlighet

1.  Fonden skall ge stöd som kompletterar nationella, regionala och lokala åtgärder och som gör att gemenskapens prioriteringar integreras i åtgärderna.

2.  Kommissionen och medlemsstaterna skall se till att stödet från fonden och från medlemsstaterna överensstämmer med gemenskapens verksamhet, politik och prioriteringar. Denna överensstämmelse skall särskilt anges i det fleråriga program som avses i artikel 19.

3.  Insatser som finansieras av fonden skall vara förenliga med bestämmelserna i fördraget och i rättsakter som antagits i enlighet med dessa.

Artikel 9

Programplanering

1.  Fondens mål skall uppnås inom ramen för den fleråriga programperioden 2008–2013 med en översyn efter halva tiden i enlighet med artikel 22. Den fleråriga programplaneringen skall omfatta prioriteringar och ett förfarande för förvaltning, beslutsfattande, revision och attestering.

2.  De fleråriga program som har godkänts av kommissionen skall genomföras med hjälp av årliga program.

Artikel 10

Insatser enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna

1.  Genomförandet av de fleråriga och årliga program som avses i artiklarna 19 och 21 skall falla under medlemsstaternas ansvar på lämplig territoriell nivå i enlighet med den enskilda medlemsstatens eget institutionella system. Ansvaret skall utövas i enlighet med detta beslut.

2.  När det gäller revisionsbestämmelserna skall de resurser som kommissionen och medlemsstaterna använder variera beroende på gemenskapsstödets omfattning. Samma princip skall tillämpas på bestämmelser om utvärdering och rapporter om fleråriga och årliga program.

Artikel 11

Genomförande

1.  Den gemenskapsbudget som avsatts till fonden skall genomföras i enlighet med artikel 53.1 b i budgetförordningen, med undantag av de gemenskapsåtgärder som avses i artikel 6 och det tekniska stöd som avses i artikel 16 i detta beslut.

2.  Kommissionen skall utöva sitt ansvar för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget enligt följande:

   a) Den skall kontrollera att medlemsstaterna har väl fungerande förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artikel 32.
   b) Den skall helt eller delvis innehålla eller uppskjuta betalningar i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artiklarna 41 och 42 om de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen inte uppfyller kraven, och skall tillämpa eventuella andra nödvändiga finansiella korrigeringar i enlighet med de förfaranden som beskrivs i artiklarna 45 och 46.

Artikel 12

Partnerskap

1.  Varje medlemsstat skall, i enlighet med gällande nationella regler och praxis, upprätta ett partnerskap med de myndigheter och organ som deltar i genomförandet av det fleråriga programmet eller som, enligt den berörda medlemsstaten, kan ge värdefulla bidrag till dess utveckling.

Sådana myndigheter och organ kan inbegripa behöriga regionala och lokala myndigheter samt behöriga myndigheter i städerna och andra offentliga myndigheter, internationella organisationer, särskilt UNHCR, och organ som företräder det civila samhället som exempelvis icke-statliga organisationer eller arbetsmarknadens parter.

2.  Ett sådant partnerskap skall genomföras i full överensstämmelse med respektive parts institutionella, rättsliga och finansiella behörighet.

KAPITEL III

BUDGETRAM

Artikel 13

Sammanlagda medel

1.  Finansieringsramen för genomförandet av detta beslut skall vara 676 miljoner EUR för perioden från och med den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2013.

2.  Budgetmyndigheten skall bevilja de årliga anslagen inom budgetramen.

3.  Kommissionen skall utarbeta preliminära årliga fördelningar per medlemsstat i enlighet med kriterierna i artikel 14.

Artikel 14

Årlig anslagsfördelning till stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna

1.  Varje medlemsstat skall erhålla ett fast belopp på 300 000 EUR från fondens årliga tilldelning.

Detta belopp skall höjas till 500 000 EUR per år för perioden 2008–2013 för de medlemsstater som anslöt sig till Europeiska unionen den 1 maj 2004.

Detta belopp skall höjas till 500 000 EUR per år för medlemsstater som ansluter sig till Europeiska unionen under perioden från 2007 till 2013 för den återstående delen av perioden 2008-2013 från och med året efter deras anslutning.

2.  Återstoden av de årliga tillgängliga medlen skall fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:

   a) 50 % i förhållande till det totala antalet tredjelandsmedborgare som inte eller inte längre uppfyller villkoren för inresa till och vistelse på medlemsstatens territorium och som är föremål för ett beslut om återvändande enligt nationell lag och/eller gemenskapslagstiftningen, dvs. ett förvaltnings- eller domstolsbeslut som fastslår eller förklarar att vistelsen sker olagligt och ålägger en person att återvända, avseende de tre föregående åren.
   b) 50 % i förhållande till det antal tredjelandsmedborgare som faktiskt har lämnat medlemsstatens territorium till följd av ett förvaltnings- eller domstolsbeslut om att lämna landet, oberoende av om det rör sig om ett frivilligt eller påtvingat återvändande, avseende de tre föregående åren.

3.  De tredjelandsmedborgare som avses i punkt 2 skall inte omfatta

   a) tredjelandsmedborgare som befinner sig i en av medlemsstaternas transitområden och har vägrats inresa.
   b) tredjelandsmedborgare som av en medlemsstat skall återföras till en annan medlemsstat, särskilt om det sker i enlighet med rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat(23).

4.  Referensuppgifterna skall utgöras av den senaste statistiken från kommissionen (Eurostat) på grundval av data som lämnats av medlemsstaterna i enlighet med gemenskapslagstiftningen.

Om medlemsstaterna inte har förelagt kommissionen (Eurostat) den berörda statistiken skall de lämna preliminära uppgifter så snart som möjligt.

Innan kommissionen (Eurostat) godtar dessa uppgifter som referensuppgifter skall den bedöma de statistiska uppgifternas kvalitet, jämförbarhet och fullständighet i enlighet med normala operativa förfaranden. På begäran av kommissionen (Eurostat) skall medlemsstaterna lägga fram de uppgifter som krävs för att göra detta.

Artikel 15

Finansieringsstruktur

1.  Det ekonomiska stödet från fonden skall ges i form av bidrag.

2.  De åtgärder som stöds av fonden skall medfinansieras från offentliga eller privata källor, skall genomföras utan vinstsyfte och får inte berättiga till finansiering från andra källor i Europeiska unionens allmänna budget.

3.  Anslagen från fonden skall komplettera medlemsstaternas offentliga eller motsvarande utgifter för de åtgärder som omfattas av beslutet.

4.  Gemenskapens bidrag till understödda projekt, när det gäller åtgärder som genomförs i medlemsstaterna enligt artikel 3, får inte överstiga 50 % av totalkostnaden för en särskild åtgärd.

Denna andel får ökas till 75 % för projekt som gäller särskilda prioriteringar i de strategiska riktlinjer som avses i artikel 18.

Gemenskapens bidrag skall ökas till 75 % i medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden.

5.  Inom ramen för genomförandet av den nationella programplaneringen enligt kapitel IV skall medlemsstaterna välja ut projekt för finansiering, på grundval av följande minimikriterier:

   a) Situationen och kraven i den berörda medlemsstaten.
   b) Utgiftens kostnadseffektivitet, bl.a. med beaktande av antalet personer som berörs av projektet.
   c) Erfarenheten, sakkunskapen och trovärdigheten hos den organisation som ansöker om finansiering och eventuella partnerorganisationer samt deras finansiella bidrag.
   d) Den omfattning i vilken projektet kompletterar andra åtgärder som finansieras genom Europeiska unionens allmänna budget eller som en del av de nationella programmen.

6.  Gemenskapens finansiella stöd till åtgärder via fonden skall i allmänhet beviljas för en period av högst tre år, under förutsättning att det görs en regelbunden granskning av uppnådda resultat.

Artikel 16

Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

1.  Fonden får på kommissionens initiativ och/eller för dess räkning, upp till ett tak på 500 000 EUR av fondens årliga anslag, finansiera förberedande åtgärder, övervakning, administrativt och tekniskt stöd, utvärdering, revision och kontroll som är nödvändiga för att genomföra detta beslut.

2.  Åtgärderna skall omfatta följande:

   a) Undersökningar, utvärderingar, expertrapporter och statistik, däribland även åtgärder av allmän karaktär som gäller fondens verksamhet.
   b) Informationsåtgärder som riktar sig till medlemsstaterna, de slutliga stödmottagarna och allmänheten, inbegripet medvetandehöjande åtgärder och en gemensam databas för projekt som finansieras genom fonden.
   c) Inrättande, drift och samkörning av datasystem för förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering.
   d) Utarbetande av en gemensam ram för utvärdering och övervakning samt av system för indikatorer, i förekommande fall med beaktande av nationella indikatorer.
   e) Förbättring av utvärderingsmetoder och informationsutbyte som avser praxis på detta område.
   f) Informations- och utbildningsåtgärder för de myndigheter som utses av medlemsstaterna i enlighet med artikel 25, i syfte att komplettera medlemsstaterna insatser för att ge vägledning till sina myndigheter i enlighet med artikel 31.2.

Artikel 17

Tekniskt stöd på medlemsstaternas initiativ

1.  På initiativ från en medlemsstat får fonden för varje årligt program finansiera förberedande åtgärder, förvaltning, övervakning, utvärdering, information och kontroller samt åtgärder som skall stärka den administrativa kapaciteten med avseende på fondens genomförande.

2.  Det belopp som anslås till tekniskt stöd för varje årligt program får inte överstiga

   a) för perioden 2008–2010, 7 % av det sammanlagda årliga beloppet för den medfinansiering som beviljas en medlemsstat, plus 30 000 EUR, och
   b) för perioden 2011–2013, 4 % av det sammanlagda årliga beloppet för den medfinansiering som beviljas en medlemsstat, plus 30 000 EUR.

KAPITEL IV

PROGRAMPLANERING

Artikel 18

Antagande av strategiska riktlinjer

1.  Kommissionen skall anta strategiska riktlinjer som anger ramen för finansiering från fonden, med hänsyn till framstegen i utarbetandet och genomförandet av gemenskapslagstiftningen om återvändande och gemenskapens åtgärder i fråga om olaglig invandring samt den preliminära fördelningen av fondens medel för den period som omfattas av det fleråriga programmet.

2.  När det gäller fondens mål som avses i artikel 3.1 a och b skall riktlinjerna särskilt bidra till att gemenskapens prioriteringar genomförs för att främja

   a) återvändande för tredjelandsmedborgare som saknar pass eller andra identitetshandlingar,
   b) återvändande för tredjelandsmedborgare som inte omfattas av gemenskapens återtagandeavtal eller nationella bilaterala återtagandeavtal, för att skärpa en stats skyldighet enligt internationell rätt att återta egna medborgare,
   c) återvändande till ett särskilt land för tredjelandsmedborgare och statslösa personer som har kommit från eller varit bosatta i detta land men som inte är medborgare i det,
   d) återvändande för personer som inte är skyldiga att lämna medlemsstaternas territorium, till exempel asylsökande som ännu inte har fått avslag på sin ansökan och personer som åtnjuter någon form av internationellt skydd enligt direktiv 2004/83/EG eller tillfälligt skydd enligt direktiv 2001/55/EG,
   e) återvändande för särskilt utsatta grupper.

När det gäller fondens mål som avses i artikel 3.1 c skall riktlinjerna särskilt bidra till att gemenskapens prioriteringar genomförs för att främja kunskapen om de gemensamma normerna inom Europeiska unionen och införlivandet av dessa normer i den dagliga hanteringen av återvändande vid medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter.

3.  Kommissionen skall senast den 31 juli 2007 anta strategiska riktlinjer för den fleråriga programplaneringsperioden.

4.  De strategiska riktlinjerna skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 52.3. Så snart de strategiska riktlinjerna har antagits skall de läggas till detta beslut som en bilaga.

Artikel 19

Utarbetande och godkännande av nationella fleråriga program

1.  Varje medlemsstat skall på grundval av de strategiska riktlinjer som avses i artikel 18 föreslå ett utkast till flerårigt program som skall bestå av följande:

   a) En beskrivning av den aktuella situationen i medlemsstaten när det gäller principen om integrerad hantering av återvändande, samarbetet med tredjeländers konsulära myndigheter och invandringsmyndigheter, de åtgärder och den politik som gäller frivilligt respektive påtvingat återvändande, tillsammans med, i den mån sådana finns att tillgå, uppgifter fördelade på frivilliga respektive påtvingade återvändanden, strategin för återanpassningsåtgärder och hållbart återvändande, kapacitetsuppbyggnad inom behöriga förvaltningsmyndigheter och rättsliga myndigheter samt samarbetet med andra medlemsstater i ovanstående frågor.
   b) En analys av behoven i den berörda medlemsstaten när det gäller samarbete med tredjeländers konsulära myndigheter och invandringsmyndigheter, åtgärder och politik avseende frivilligt respektive påtvingat återvändande, strategin för återanpassningsåtgärder och hållbart återvändande, kapacitetsuppbyggnad inom behöriga förvaltningsmyndigheter och rättsliga myndigheter och samarbetet med andra medlemsstater i ovanstående frågor samt angivande av verksamhetsmål för att uppfylla dessa krav under den period som omfattas av det fleråriga programmet.
   c) En redovisning av en lämplig strategi för att nå målen och av de prioriteringar som är knutna till dessa mål, samt en beskrivning av vilka åtgärder som planeras för att genomföra dessa prioriteringar.
   d) En redogörelse för om denna strategi är förenlig med andra instrument på regional och nationell nivå samt gemenskapsnivå.
   e) Uppgifter om prioriteringarna och deras specifika mål. Målen skall kvantifieras med hjälp av ett begränsat antal indikatorer för genomförande med beaktande av proportionalitetsprincipen. Med hjälp av indikatorerna skall det vara möjligt att mäta framstegen i förhållande till utgångsläget och målens effektivitet när det gäller genomförandet av prioriteringarna.
   f) En beskrivning av det valda tillvägagångssättet för att genomföra partnerskapsprincipen enligt artikel 12.
   g) Ett utkast till finansieringsplan där fondens planerade ekonomiska bidrag för varje prioritering och årligt program fastställs samt det totala beloppet för offentlig eller privat medfinansiering.
   h) De bestämmelser som fastställts för att se till att det fleråriga programmet offentliggörs.

2.  Medlemsstaterna skall, senast fyra månader efter det att kommissionen har överlämnat de strategiska riktlinjerna, för kommissionen lägga fram sina utkast till fleråriga program.

3.  För att godkänna utkastet till ett flerårigt program skall kommissionen undersöka följande:

   a) Om utkastet till det fleråriga programmet är förenligt med fondens mål och de strategiska riktlinjer som avses i artikel 18.
   b) Om de åtgärder som övervägs i utkastet till ett flerårigt program är relevanta mot bakgrund av den föreslagna strategin.
   c) Om det system för förvaltning och kontroll som medlemsstaten har inrättat för att genomföra fondens insatser följer bestämmelserna i detta beslut.
   d) Om utkastet till det fleråriga programmet är förenligt med gemenskapslagstiftningen och särskilt med gemenskapslagstiftning som syftar till att säkerställa fri rörlighet för personer i förbindelse med de därmed sammanhängande kompletterande åtgärderna för kontroll av de yttre gränserna, asyl och invandring.

4.  Om kommissionen anser att ett utkast till flerårigt program inte är förenligt med de strategiska riktlinjerna och/eller bestämmelserna i detta beslut om förvaltning och kontroll eller med gemenskapslagstiftningen, skall den uppmana den berörda medlemsstaten att lägga fram alla nödvändiga kompletterande uppgifter och, i förekommande fall, revidera utkastet till flerårigt program i enlighet med detta.

5.  Kommissionen skall godkänna varje flerårigt program inom tre månader efter det att det formellt har lagts fram, i enlighet med det förvaltningsförfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 20

Översyn av fleråriga program

1.  På initiativ av den berörda medlemsstaten eller av kommissionen skall det fleråriga programmet granskas på nytt och vid behov ses över för den återstående programperioden i syfte att ta större eller annan hänsyn till gemenskapens prioriteringar. Fleråriga program får granskas på nytt mot bakgrund av en utvärdering och/eller till följd av genomförandeproblem.

2.  Kommissionen skall fatta beslut om godkännande av översynen av det fleråriga programmet snarast möjligt efter det att den berörda medlemsstaten har lämnat in en formell begäran om detta. Översynen av det fleråriga programmet skall genomföras i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 21

Årliga program

1.  Det fleråriga program som har godkänts av kommissionen skall genomföras med hjälp av årliga arbetsprogram.

2.  Kommissionen skall senast den 1 juli varje år meddela medlemsstaterna vilka belopp som enligt beräkningsmetoderna i artikel 14 kommer att tilldelas dem för påföljande år från de sammanlagda budgetanslag som beviljas i samband med det årliga budgetförfarandet.

3.  Medlemsstaterna skall senast den 1 november varje år förelägga kommissionen ett utkast till årligt program för påföljande år, som upprättats i enlighet med det fleråriga programmet och som skall omfatta följande:

   a) De allmänna bestämmelserna för urval av de projekt som skall finansieras genom det årliga programmet.
   b) En beskrivning av de åtgärder som skall stödjas genom det årliga programmet.
   c) Förslaget till fördelning av fondens bidrag mellan de olika åtgärderna inom programmet samt det belopp som begärs för tekniskt stöd enligt artikel 17 för att genomföra det årliga programmet.

4.  Genom undantag från punkt 3 skall medlemsstaterna förelägga kommissionen utkasten till 2008 års årliga program senast den 1 mars 2008.

5.  När kommissionen behandlar en medlemsstats utkast till årligt program, skall den beakta det slutliga beloppet för de anslag som tilldelats fonden enligt budgetförfarandet.

Inom en månad efter det att utkastet till årligt program formellt har överlämnats skall kommissionen informera medlemsstaten om det kan godkännas. Om utkastet till årligt program inte är förenligt med det fleråriga programmet skall kommissionen uppmana den medlemsstaten att lägga fram alla nödvändiga uppgifter och, i förekommande fall, revidera utkastet till årligt program i enlighet med detta.

Kommissionen skall senast den 1 mars det berörda året anta beslutet om finansiering och godkänna det årliga programmet. I beslutet skall anges det belopp som tilldelats medlemsstaten och under vilken period utgifterna är bidragsberättigande.

5.  För att kunna beakta vederbörligt dokumenterade nödsituationer som inte hade förutsetts när det årliga programmet godkändes och som kräver brådskande åtgärder, får en medlemsstat revidera med upp till 10 % fördelningen av fondens bidrag mellan de olika åtgärder som förtecknas i det årliga programmet eller anslå upp till 10 % av fördelningen till andra åtgärder i enlighet med detta beslut. Den berörda medlemsstaten skall informera kommissionen om det reviderade årliga programmet.

Artikel 22

Översyn efter halva tiden av det fleråriga programmet

1.  Kommissionen skall se över de strategiska riktlinjerna och, vid behov, senast den 31 mars 2010 anta reviderade strategiska riktlinjer för perioden 2011–2013.

2.  Om sådana reviderade strategiska riktlinjer antas skall varje medlemsstat se över sitt fleråriga program och, i förekommande fall, revidera det.

3.  Bestämmelserna i artikel 19 om utarbetande och godkännande av nationella fleråriga program skall med nödvändiga ändringar även gälla utarbetande och godkännande av dessa reviderade fleråriga program.

4.  De reviderade strategiska riktlinjerna skall antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 52.3.

KAPITEL V

FÖRVALTNINGS- OCH KONTROLLSYSTEM

Artikel 23

Genomförande

Kommissionen skall ansvara för genomförandet av detta beslut och anta nödvändiga genomförandebestämmelser.

Artikel 24

Allmänna principer för förvaltnings- och kontrollsystem

De förvaltnings- och kontrollsystem för fleråriga program som medlemsstaterna inrättar skall omfatta följande:

   a) Definitionen av arbetsuppgifterna för de organ som deltar i förvaltning och kontroll samt fördelningen av arbetsuppgifterna inom varje organ.
   b) Respekt för principen om åtskillnad av funktioner mellan och inom sådana organ.
   c) Tillräckliga resurser till varje organ för att kunna utföra de uppgifter som ålagts dem under den period då åtgärder som medfinansieras genom fonden genomförs.
   d) Förfaranden för att säkerställa att de deklarerade utgifterna enligt de årliga programmen är korrekta.
   e) Tillförlitlig bokföring, övervakning och finansiell rapportering i datoriserad form.
   f) Ett system för rapportering och övervakning där det ansvariga organet överlämnar utförandet av uppgifterna till ett annat organ.
   g) Manualer med förfaranden för olika funktioner.
   h) Rutiner för att kontrollera att systemen fungerar.
   i) System och förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja.
   j) Förfaranden för rapportering och övervakning vid oegentligheter och återkrav av felaktigt utbetalda belopp.

Artikel 25

Utseende av myndigheter

1.  För genomförandet av det fleråriga programmet och de årliga programmen skall medlemsstaten utse följande myndigheter:

   a) En ansvarig myndighet: ett förvaltningsorgan i medlemsstaten, en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ som utsetts av medlemsstaten eller ett privaträttsligt organ som omfattas av medlemsstatens lagstiftning och som har ett offentligt uppdrag, som skall ha ansvaret för att förvalta det fleråriga programmet och de årliga program som får stöd från fonden och som skall handha alla kontakter med kommissionen.
   b) En attesterande myndighet: en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ, eller en person som agerar som sådant organ eller sådan myndighet, som av medlemsstaten utses att attestera utgiftsredogörelser innan de skickas till kommissionen.
   c) En revisionsmyndighet: en nationell offentlig myndighet eller ett nationellt offentligt organ, under förutsättning att denna myndighet eller detta organ är funktionellt oberoende av den ansvariga myndigheten och den attesterande myndigheten, som av medlemsstaten utses att ansvara för kontrollen av att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt.
   d) I tillämpliga fall en myndighet till vilken ansvaret delegeras.

2.  Medlemsstaten skall fastställa regler för sina förbindelser med de myndigheter som avses i punkt 1 och för deras förbindelser med kommissionen.

3.  Om inte annat följer av artikel 24 b får vissa av eller alla de myndigheter som avses i punkt 1 i den här artikeln placeras inom samma organ.

4.  Tillämpningsföreskrifter för artiklarna 26–30 skall antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 26

Ansvarig myndighet

1.  Den ansvariga myndigheten skall uppfylla följande minimikrav. Den skall

   a) vara en juridisk person, utom i de fall då den utgörs av ett förvaltningsorgan i medlemsstaten,
   b) ha en infrastruktur som gör att den lätt kan kommunicera med många olika användare och med de ansvariga myndigheterna i andra medlemsstater och med kommissionen,
   c) verka i en administrativ miljö där den kan utföra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt och undvika eventuella intressekonflikter,
   d) kunna tillämpa reglerna för förvaltningen av gemenskapens fonder,
   e) ha en ekonomisk och administrativ kapacitet som är anpassad till storleken på de gemenskapsmedel den skall förvalta, och
   f) ha personal med sådana yrkeskunskaper som krävs för administrativt arbete inom ramen för internationellt samarbete.

2.  Medlemsstaten skall säkerställa en tillräcklig finansiering av den ansvariga myndigheten så att den kan fortsätta att utföra sina uppgifter korrekt under perioden 2008–2013.

3.  Kommissionen får bistå medlemsstaterna med utbildning av personal, särskilt i fråga om den korrekta tillämpningen av kapitlen V−IX.

Artikel 27

Den ansvariga myndighetens uppgifter

1.  Den ansvariga myndigheten skall ansvara för att det fleråriga programmet förvaltas och genomförs i enlighet med principen om en sund ekonomisk förvaltning.

Den skall särskilt göra följande:

   a) Samråda med partner i enlighet med artikel 12.
   b) För kommissionen föreslå sådana fleråriga och årliga program som avses i artiklarna19 och 21.
   c) I förekommande fall, anordna och utlysa anbuds- och förslagsinfordringar.
   d) Anordna urval av projekt som medfinansieras genom fonden, i enlighet med kriterierna i artikel 15.5.
   e) Ta emot utbetalningar från kommissionen och göra utbetalningar till de slutliga stödmottagarna.
   f) Garantera samstämmighet och komplementaritet mellan medfinansiering från fonden och från andra berörda finansiella instrument på nationell nivå och på gemenskapsnivå.
   g) Övervaka leveransen av de medfinansierade produkterna och tjänsterna och kontrollera att de redovisade utgifterna för åtgärderna faktiskt har uppstått och att de överensstämmer med gemenskapens bestämmelser och nationell lagstiftning.
   h) Se till att det finns ett system för att elektroniskt registrera och spara räkenskapshandlingar för varje åtgärd i de årliga programmen och att de uppgifter om genomförandet som krävs för ekonomisk förvaltning, övervakning, kontroll och utvärdering samlas in.
   i) Se till att de slutliga stödmottagarna och andra organ som medverkar i genomförandet av åtgärder som medfinansieras av fonden antingen har ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som rör åtgärden utan att det påverkar nationella bokföringsregler.
   j) Se till att de utvärderingar av fonden som avses i artikel 49 genomförs inom de tidsfrister som fastställs i artikel 50.2 och uppfyller de kvalitetskrav som kommissionen och medlemsstaten enats om.
   k) Införa rutiner för att se till att samtliga de dokument rörande utgifter och revision som krävs för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja sparas i enlighet med kraven i artikel 43.
   l) Se till att revisionsmyndigheten, för den revision som skall genomföras enligt artikel 30.1, får alla nödvändiga uppgifter om förvaltningsförfaranden och om de projekt som medfinansierats via fonden.
   m) Se till att den attesterande myndigheten inför attesteringen får all nödvändig information om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som genomförts när det gäller utgifterna.
   n) Utarbeta och förelägga kommissionen lägesrapporter och slutrapporter om genomförandet av de årliga programmen, utgiftsredogörelser som attesterats av den attesterande myndigheten och ansökningar om utbetalning eller, när detta är lämpligt, redogörelser för ersättning.
   o) Lämna information och rådgivning, och sprida resultaten av de åtgärder som fått stöd.
   p) Samarbeta med kommissionen och de ansvariga myndigheterna i övriga medlemsstater.
   q) Kontrollera att de slutliga stödmottagarna genomför de riktlinjer som avses i artikel 33.6.

2.  De ansvariga myndigheternas verksamhet i samband med förvaltningen av de projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 16.

Artikel 28

Delegering av den ansvariga myndighetens uppgifter

1.  När alla eller delar av den ansvariga myndighetens uppgifter har delegerats till en delegerad myndighet skall den ansvariga myndigheten ange uppgifternas omfattning och fastställa närmare förfaranden för hur uppgifterna skall genomföras, vilka skall vara förenliga med kraven i artikel 26.

2.  Förfarandena skall omfatta regelbunden information till den ansvariga myndigheten om hur de delegerade uppgifterna faktiskt fullgjorts tillsammans med en beskrivning av de resurser som använts.

Artikel 29

Attesterande myndighet

1.  Den attesterande myndigheten skall

  a) intyga att
   i) utgiftsredogörelsen är korrekt, har utarbetats med hjälp av tillförlitliga redovisningssystem och grundar sig på kontrollerbara verifikationer, och
   ii) att redovisade utgifter överensstämmer med tillämpliga gemenskapsregler och nationella regler och har uppstått i samband med åtgärder som valts ut för finansiering i enlighet med de kriterier som är tillämpliga för programmet och i överensstämmelse med gemenskapsregler och nationella regler,
   b) med avseende på attesteringen se till att den har mottagit tillräckliga uppgifter från den ansvariga myndigheten om de förfaranden som tillämpats och de kontroller som genomförts när det gäller de utgifter som ingår i utgiftsredogörelsen,
   c) med avseende på attesteringen ta hänsyn till resultaten från samtliga revisioner som genomförts av revisionsmyndigheten eller under dess ansvar,
   d) elektroniskt spara redovisningshandlingar för utgifter som redovisats till kommissionen,
   e) kontrollera att allt gemenskapsstöd som till följd av uppdagade oegentligheter konstateras vara felaktigt utbetalat återkrävs, tillsammans med ränta i förekommande fall, och
   f) bokföra belopp som kan återkrävas och återbetalda belopp i enlighet med Europeiska unionens allmänna budget, om möjligt genom att dra av dem från den följande utgiftsredogörelsen.

2.  Den attesterande myndighetens verksamhet i samband med förvaltningen av de projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 17, inom ramen för denna myndighets befogenheter enligt artikel 25.

Artikel 30

Revisionsmyndighet

1.  Revisionsmyndigheten skall ha följande uppgifter:

   a) Säkerställa att revisioner genomförs i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemet fungerar effektivt.
   b) Säkerställa att revision görs av ett lämpligt urval åtgärder så att de redovisade utgifterna kontrolleras. Urvalet skall motsvara minst 10 % av de sammanlagda stödberättigande utgifterna för varje årligt program.
   c) Inom sex månader efter det att det fleråriga programmet godkänts lägga fram en revisionsstrategi för kommissionen som omfattar de organ som kommer att genomföra de revisioner som avses i a och b och se till att revision görs av de mottagare som får största delen av medfinansieringen från fonden och att revisionerna är jämnt fördelade över hela programperioden.

2.  Om den revisionsmyndighet som utsetts enligt detta beslut är densamma som har utsetts enligt beslut nr.../2007/EG, nr.../2007/EG och .../2007/EG(24), eller om samma system används för två eller flera av fonderna får en gemensam revisionsstrategi lämnas in enligt punkt 1 c.

3.  För varje årligt program skall revisionsmyndigheten utarbeta en rapport som skall omfatta följande:

   a) En årlig revisionsrapport med resultaten av de revisioner som genomförts i enlighet med revisionsstrategin för det årliga programmet och med en redogörelse för alla brister som konstaterats i programmets förvaltnings- och kontrollsystem.
   b) Ett yttrande, på grundval av de kontroller och revisioner som har genomförts under revisionsmyndighetens överinseende, där det anges huruvida förvaltnings- och kontrollsystemets sätt att fungera kan ge en rimlig garanti för att de utgiftsredogörelser som lämnats till kommissionen är korrekta och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.
   c) Ett utlåtande med en bedömning av om ansökan om utbetalning eller redogörelsen för ersättningen av slutbetalningen är giltig och om de berörda utgifterna är lagliga och korrekta.

4.  Revisionsmyndigheten skall säkerställa att revisionsarbetet genomförs i enlighet med internationellt accepterade revisionsstandarder.

5.  Revision i samband med projekt som genomförs i medlemsstaterna får finansieras via det tekniska stöd som avses i artikel 17, inom ramen för revisionsmyndighetens befogenheter enligt artikel 24.

KAPITEL VI

ANSVAR OCH KONTROLLER

Artikel 31

Medlemsstaternas ansvar

1.  Medlemsstaterna skall ansvara för en sund ekonomisk förvaltning av de fleråriga och årliga programmen och för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

2.  Medlemsstaterna skall se till att ansvariga myndigheter och delegerade myndigheter, attesterande myndigheter, revisionsmyndigheter och andra berörda organ får tillräcklig vägledning i hur de förvaltnings- och kontrollsystem som avses i artiklarna 24–30 skall inrättas så att gemenskapsstödet används på ett ändamålsenligt och korrekt sätt.

3.  Medlemsstaterna skall förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter. De skall underrätta kommissionen om dessa och hålla kommissionen underrättad om hur de administrativa och rättsliga förfarandena fortskrider.

Om felaktigt utbetalda belopp till en slutlig stödmottagare inte kan återkrävas, skall den berörda medlemsstaten vara ansvarig för återbetalningen av de belopp som Europeiska unionens allmänna budget har förlorat, om det är fastställt att förlusten har uppstått på grund av fel eller försummelse från medlemsstatens sida.

4.  Medlemsstaterna skall vara huvudansvariga för den ekonomiska kontrollen av åtgärderna och se till att förvaltnings- och kontrollsystemen samt revisionerna genomförs så att gemenskapsmedlen används effektivt och korrekt. De skall överlämna en beskrivning av dessa system till kommissionen.

5.  Närmare bestämmelser om genomförandet av punkterna 1–4 skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 32

Förvaltnings- och kontrollsystem

1.  Innan kommissionen godkänner ett flerårigt program i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2 skall medlemsstaterna se till att det har inrättats förvaltnings- och kontrollsystem i enlighet med artiklarna 24–30. De skall se till att systemen fungerar effektivt under hela programperioden.

2.  Medlemsstaterna skall till kommissionen, tillsammans med utkastet till flerårigt program, lämna in en beskrivning av organisation och rutiner vid ansvariga myndigheter, delegerade myndigheter och attesterande myndigheter samt vilka system för internrevision som används av dessa myndigheter och organ samt av revisionsmyndigheten och alla övriga organ som utför revisioner under revisionsmyndighetens ansvar.

3.  Kommissionen skall se över tillämpningen av denna bestämmelse i samband med utarbetandet av den rapport för perioden 2008–2010 som avses i artikel 50.3.

Artikel 33

Kommissionens ansvar

1.  Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 31 förvissa sig om att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som uppfyller kraven i artiklarna 24−30, och på grundval av de årliga revisionsrapporterna och sina egna revisioner kontrollera att systemen fungerar effektivt under programperioden.

2.  Utan att det påverkar de revisioner som medlemsstaterna genomför får tjänstemän från kommissionen eller behöriga företrädare för denna med minst tre arbetsdagars varsel göra kontroller på plats i syfte att kontrollera att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt, vilket kan omfatta revision av åtgärder som ingår i de årliga programmen. Tjänstemän i eller behöriga företrädare för den berörda medlemsstaten får delta i sådana revisioner.

3.  Kommissionen får begära att en medlemsstat skall utföra kontroller på plats för att kontrollera att systemen fungerar korrekt eller att en eller flera transaktioner är korrekta. Kommissionens tjänstemän eller dess behöriga företrädare får delta i sådana revisioner.

4.  Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna, se till att de åtgärder som får stöd från fonden blir föremål för lämplig information, publicitet och uppföljning.

5.  Kommissionen skall, i samarbete med medlemsstaterna, se till att åtgärderna är förenliga med och kompletterar annan relevant gemenskapspolitik och andra relevanta gemenskapsinstrument och gemenskapsinitiativ.

6.  Kommissionen skall fastställa riktlinjer som garanterar att den finansiering som beviljas enligt detta beslut synliggörs.

Artikel 34

Samarbete med medlemsstaternas revisonsmyndigheten

1.  Kommissionen skall samarbeta med revisionsmyndigheterna i syfte att samordna deras respektive revisionsplaner och revisionsmetoder, och skall sörja för omedelbart utbyte av resultaten från revisionerna av förvaltnings- och kontrollsystem så att kontrollresurserna används på bästa möjliga sätt och onödigt dubbelarbete undviks.

Kommissionen skall inom högst tre månader efter mottagandet lägga fram sina synpunkter på den revisionsstrategi som lämnats in enligt artikel 30.

2.  När kommissionen fastställer sin egen revisionsstrategi skall den fastställa de årliga program som den anser tillfredsställande på grundval av sina befintliga kunskaper om förvaltnings- och kontrollsystemen.

När det gäller dessa program får kommissionen besluta att den huvudsakligen kan förlita sig på de verifierande underlag som medlemsstaterna tillhandahåller och att den kommer att genomföra sina egna kontroller på plats endast om det finns uppgifter som tyder på brister hos systemen.

KAPITEL VII

FINANSIELL FÖRVALTNING

Artikel 35

Stödberättigande utgifter – utgiftsredogörelser

1.  Alla utgiftsredogörelser skall innehålla uppgifter om de slutliga stödmottagarnas faktiska utgifter för genomförandet av åtgärderna och motsvarande bidrag av privata eller offentliga medel.

2.  Utgifterna skall motsvara de utbetalningar som de slutliga stödmottagarna gjort. De skall styrkas med kvitterade fakturor eller redovisningshandlingar med likvärdigt bevisvärde.

3.  En utgift berättigar till stöd från fonden endast om den faktiskt har betalats tidigast den 1 januari det år som anges i det beslut om finansiering och godkännande av det årliga programmet som avses i artikel 21.5 tredje stycket. Medfinansierade åtgärder får inte ha slutförts före den dag då stödberättigandet börjar gälla.

4.  Bestämmelser om vilka utgifter som skall ge rätt till stöd inom ramen för de åtgärder som genomförts i medlemsstaterna och som medfinansieras via fonden enligt artikel 3 skall antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 52.2.

Artikel 36

Fullständiga utbetalningar till de slutliga stödmottagarna

Medlemsstaterna skall försäkra sig om att den ansvariga myndigheten ser till att de slutliga stödmottagarna får det sammanlagda beloppet av de offentliga medlen snarast möjligt. Inga belopp får dras av eller hållas inne, och inga ytterligare särskilda avgifter eller andra avgifter med motsvarande effekt får tas ut som kan minska beloppen till de slutliga stödmottagarna, under förutsättning att de slutliga stödmottagarna uppfyller alla krav när det gäller åtgärdernas och utgifternas stödberättigande.

Artikel 37

Användning av euro

1.  Belopp som fastställs i medlemsstaternas utkast till fleråriga och årliga program enligt artiklarna 19 och 21, attesterade utgiftsredogörelser, ansökningar om utbetalningar enligt artikel 27.1 n samt utgifter som nämns i lägesrapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 39.4 samt i den slutliga rapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 51 skall uttryckas i euro.

2.  Kommissionens beslut om finansiering och godkännande av medlemsstaternas årliga program enligt artikel 21.5 tredje stycket, kommissionens åtaganden och kommissionens betalningar skall uttryckas och genomföras i euro.

3.  De medlemsstater som inte har infört euron som sin valuta på dagen för ansökan om utbetalning skall omvandla utgiftsbeloppen i den nationella valutan till euro. Beloppet skall omvandlas till euro med hjälp av kommissionens månatliga valutakurs för bokföring den månad under vilken utgifterna registrerades i räkenskaperna hos det berörda programmets ansvariga myndighet. Denna kurs skall varje månad publiceras elektroniskt av kommissionen.

4.  När euron blir valuta i en medlemsstat skall det omvandlingsförfarande som anges i punkt 3 fortsätta att gälla för alla utgifter som den attesterande myndigheten registrerade i räkenskaperna före den dag då den fasta omräkningskursen mellan den nationella valutan och euron trädde i kraft.

Artikel 38

Åtaganden

Gemenskapens budgetåtaganden skall göras årligen på grundval av kommissions beslut om finansiering och godkännande av det årliga programmet enligt artikel 21.5 tredje stycket.

Artikel 39

Utbetalningar – förhandsfinansiering

1.  Kommissionens utbetalningar av stöd från fonden skall ske i enlighet med budgetåtagandena.

2.  Betalningarna skall ske i form av förhandsfinansiering och slutbetalning. Betalningarna skall göras till den ansvariga myndighet som medlemsstaten utsett.

3.  En första förhandsfinansiering på 50 % av beloppet i beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet skall utbetalas till medlemsstaten inom 60 dagar efter antagandet av det beslutet.

4.  En andra förhandsfinansiering skall utbetalas inom tre månader efter det att kommissionen, inom två månader efter det att en medlemsstat lämnat in en formell ansökan om utbetalning, har godkänt lägesrapporten om genomförandet av det årliga programmet och en attesterad utgiftsredogörelse, upprättad i enlighet med artikel 29.1 a och artikel 35, som visar att utgifterna motsvarar minst 60 % av den första utbetalningen. Kommissionens andra utbetalning som förhandsfinansiering får inte överstiga 50 % av det totala belopp som tilldelats enligt beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet och inte heller under några omständigheter, om en medlemsstat nationellt har anslagit ett belopp som är lägre än det belopp som anges i beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet, skillnaden mellan de gemenskapsmedel som medlemsstaten faktiskt har anslagit till utvalda projekt inom ramen för det årliga programmet och det första förhandsfinansieringsbeloppet.

5.  All ränta som genereras av förhandsfinansieringen skall överföras till det årliga programmet i fråga och betraktas som medlemsstatens medel i form av nationellt offentligt stöd och skall deklareras till kommissionen i samband med den utgiftsredogörelse som gäller slutrapporten om genomförndet av det berörda årliga programmet.

6.  Det belopp som betalas som förhandsfinansiering skall räknas av från räkenskaperna när det årliga programmet avslutas.

Artikel 40

Slutbetalning

1.  Kommissionen skall göra slutbetalningen under förutsättning att den har mottagit följande handlingar senast nio månader från den sista dag utgifterna ger rätt till stöd enligt beslutet om finansiering och godkännande av det årliga programmet:

   a) En styrkt utgiftsredogörelse som upprättats i enlighet med artiklarna 29.1 a och 35 och en ansökan om slutbetalning eller redogörelse för ersättning.
   b) Slutrapporten om genomförandet av det årliga programmet enligt artikel 51.
   c)