Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens grönbok (KOM(2005)0637),

–   med beaktande av den globala strategin för kost, motion och hälsa som antogs av den 57:e Världshälsoförsamlingen den 22 maj 2004,

–   med beaktande av rådets resolution av den 14 december 2000 om hälsa och nutrition(1),

–   med beaktande av slutsatserna från rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) av den 3 juni 2005 om fetma, kostvanor och motion,

–   med beaktande av EU:s idrottsministrars informella möte den 19–20 september 2005 då det brittiska ordförandeskapet föreslog att en arbetsgrupp för idrott och hälsa skulle inrättas,

–   med beaktande av forskarnas uppmaning i samband med den 10:e internationella kongressen om fetma (ICO 2006) som ägde rum i Sydney den 3–8 september 2006,

–   med beaktande av det finländska ordförandeskapets högnivåkonferens för experter om "hälsan inom alla områden av politiken", som hölls i Kuopio den 20-21 september 2006,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0450/2006), och av följande skäl:

A.  Antalet personer som lider av fetma har ökat på ett spektakulärt sätt de senaste 30 åren inom EU. Fenomenet växer lika snabbt som i Förenta staterna i början av 90-talet och nästan 27 procent av männen och 38 procent av kvinnorna i EU betraktas i dag som överviktiga eller feta.

B.  Det är inte bara i EU och andra rika länder som det blir allt vanligare med fetma, framför allt bland barn, utan fetman ökar dramatiskt även i ett flertal utvecklingsländer.

C.  Fetma drabbar också mer än fem miljoner barn i EU-27 och antalet ökar i alarmerande takt med nästan 300 000 nya fall årligen.

D.  Studier har visat att funktionshindrade löper större risk att bli överviktiga på grund av en rad faktorer, bland annat patofysiologiska förändringar av ämnesomsättningen och kroppskonstitutionen, muskelförtvining och fysisk inaktivitet.

E.  Energiintaget hos stora grupper av befolkningen har varit stabilt sedan 1950-talet. Förändringar i livsstilen har emellertid lett till en minskning av både fysisk aktivitet och kroppsarbete och därmed har energibehovet minskat. Detta har lett till en obalans mellan energibehov och energitillförsel.

F.  Ett stort antal projekt och studier har bekräftat att förekomsten av fetma är förknippad med olikheter på ett tidigt stadium i fråga om den socioekonomiska miljön samt att sjukdomen är vanligare i låginkomstfamiljer med låg utbildningsnivå.

G.  Då EU fastställer en åtgärdsplan för att främja hälsosamma livsstilar måste det tas vederbörlig hänsyn till att man i medlemsstaterna har olika kostvanor och konsumtionsmönster.

H.  Världshälsoorganisationens (WHO) rapport från 2005 om hälsan i Europa visar att ett stort antal dödsfall och sjukdomar förorsakas av sju huvudriskfaktorer, varav sex (högt blodtryck, kolesterol, för högt kroppsmasseindex (BMI), otillräckligt intag av frukt och grönsaker, brist på motion och överkonsumtion av alkohol) har att göra med kost och fysisk aktivitet. Därför är det viktigt att samtidigt vidta åtgärder avseende dessa avgörande faktorer för hälsan i syfte att förhindra ett betydande antal dödsfall och sjukdomsfall.

I.  En hälsosam diet måste anses vara en diet som har vissa kvantitativa och kvalitativa egenskaper, så som energiinnehåll i enlighet med personliga behov, och som alltid är i enlighet med dietistiska principer.

J.  Även om EU i kraft av sina befogenheter enligt fördragen har en grundläggande roll att spela på området för konsumentskydd, genom att främja en sund kost och intag av frukt och grönsaker, måste gemenskapens åtgärder av nödvändighet komplettera de åtgärder som medlemsstaterna, regionerna och städerna i EU vidtar när det gäller att främja idrott och motion.

K.  De socioekonomiska konsekvenserna av överviktsrelaterade sjukdomar står redan för 4−7 procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna i medlemsstaterna. Samtidigt har den totala kostnaden för fetman (om den ökade risken för att hamna i arbetslöshet, arbetsstopp och funktionshinder beaktas) inte blivit föremål för någon detaljerad vetenskaplig studie.

L.  En majoritet av medlemsstaterna har vidtagit åtgärder för att ta itu med fetmaproblemet och för att förbättra hälsotillståndet hos sina befolkningar. En del regeringar har valt att ta till förbudsåtgärder medan andra har valt uppmuntrande åtgärder.

M.  Vissa medlemsstater har till exempel beslutat att belägga försäljningsautomater i skolorna med villkor, eller till och med att förbjuda dem. Anledningen är det dåliga utbudet och att endast en försumbar del är förbehållen drycker med låg sockerhalt, frukt och grönsaker samt så kallade dietprodukter.

N.  De frivilliga åtaganden som nyligen gjorts av å ena sidan de europeiska tillverkarna av icke-alkoholhaltiga drycker i syfte att begränsa sin marknadsföring när det gäller barn under 12 år och samtidigt tillhandahålla ett mer varierat dryckesutbud i skolorna, å andra sidan två "jättar" i snabbmatssektorn om näringsmärkning på förpackningar för hamburgare och pommes frites, är intressanta som ett första steg.

O.  På många håll inom detaljhandeln i Europa har man tagit olika intressanta initiativ till att främja sunda kostvanor. Det handlar bland annat om utveckling av hälsosamma produktsortiment, lättbegripligare märkning med uttömmande information om näringsinnehållet och partnerskap med regeringar, skolor och icke-statliga organisationer för att göra folk mera medvetna om nyttan med sunda kostvanor och regelbunden motion.

P.  Grönboken ingår i ett övergripande EU-initiativ som syftar till att bekämpa de största hälsoriskerna (däribland dåliga kostvanor och otillräcklig motion), som − tillsammans med tobaksrökning och överkonsumtion av alkohol - är huvudorsaken till hjärt- och kärlsjukdomar (den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor och män i EU), vissa typer av cancer, sjukdomar i andningsorganen, benskörhet och typ 2-diabetes, vilket skapar ökad belastning för de nationella hälsosystemen.

Q.  Kommissionen lade den 11 september 2006 fram resultaten av ett offentligt samråd som inleddes i och med grönboken, och dessa resultat talar till förmån för en insats från EU:s sida som omfattar flera av gemenskapens politikområden och där i synnerhet barn och ungdomar uppmärksammas.

R.  Gemenskapen har att spela en aktiv roll inom ramen för gemensamma åtgärder som vidtas av de 27 medlemsstaterna, eller som komplement till dessa, när det gäller informations- och medvetandegörandekampanjer om fetma, främjandet av konsumtion av frukt och grönsaker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), finansiering av forsknings-, utbildnings och idrottsprojekt samt antagandet av ny eller omarbetad lagstiftning som har en faktisk påverkan på de europeiska medborgarnas kostvanor.

Fetma: en politisk prioritering?

1.  Europaparlamentet gläder sig åt kommissionens åtagande till förmån för en sund kost (kvantitativt och kvalitativt) och motion samt kampen mot fetma och viktiga kostrelaterade sjukdomar. Parlamentet kräver att detta från och med nu skall betraktas som en politisk prioritering i EU och medlemsstaterna.

2.  Europaparlamentet erkänner att fetman betingas av många orsaker och att det därför behövs ett helhetsgrepp på problematiken kring den, där flera olika sektorer inom politiken samverkar.

3.  Europaparlamentet beklagar djupt att trots att många medlemsstater vidtagit åtgärder drabbar fetma en ständigt växande del av befolkningen och att om denna tendens fortsätter kommer konsekvenserna för folkhälsan, vilka skulle kunna förebyggas genom lämpliga åtgärder, bli oöverskådliga.

4.  Europaparlamentet rekommenderar alla medlemsstater att officiellt erkänna fetma som en kronisk sjukdom för att undvika alla former av stigmatisering och diskriminering av personer som lider av fetma och att se till att dessa personer får lämplig vård inom de nationella sjuk- och hälsovårdssystemen.

5.  Europaparlamentet välkomnar att man vid WHO:s europeiska ministerkonferens i Istanbul den 15–17 november 2006 antog en stadga om bekämpande av fetma och understryker att det inrättats en ambitiös åtgärdsram för att få kontroll över epidemin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att slå fast en tidsplan för genomförandet av denna ram och fastställa prioriteringar.

6.  Europaparlamentet stöder utan förbehåll lanseringen av den Europeiska handlingsplattformen för kostvanor, motion och hälsa (plattformen) i mars 2005 och välkomnar den metod som GD Hälsa och konsumentskydd valt, nämligen en ständig dialog med näringslivets olika sektorer, medlemsstaternas nationella myndigheter och icke-statliga organisationer.

7.  Europaparlamentet välkomnar de frivilliga åtaganden som gjorts av de parter som deltar i handlingsplattformen. Parlamentet understryker att de åtaganden som gjorts måste övervakas effektivt och uppmanar kommissionen att ta fram klara utvärderingskriterier. Parlamentet konstaterar att en tillförlitlig utvärdering är en viktig förutsättning för att det skall gå att adekvat mäta vilka framsteg som görs och för att ytterligare EU-åtgärder eller förslag till lagstiftning skall kunna övervägas vid behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att årligen rapportera till Europaparlamentet om vilka framsteg som görs inom plattformen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att konsekvensbedöma olika förslag till politik för att fastställa hur de påverkar målen i fråga om folkhälsa, fetma och kostvanor. Parlamentet rekommenderar att denna "hälso- och fetmakontroll" bör göras framför allt i samband med forskningsprogrammen inom GJP, energipolitiken samt politiken för reklam och livsmedel.

9.  Europaparlamentet noterar att, trots att ett stort antal berörda parter redan medverkar i plattformen, dessa har en benägenhet att koncentrera sig på "energitillförselsidan" när det gäller fetma. Parlamentet uppmanar därför de berörda parterna på "energiförbrukningssidan", t.ex. tillverkare av dataspel, idrottssammanslutningar och TV-bolag att engagera sig mera i diskussionen och överväga att göra liknande åtaganden.

10.  Europaparlamentet anser att den aktuella tendensen i olika sektorer av den europeiska livsmedelsindustrin mot konkreta åtgärder för att lägga om det kommersiella utbudet riktat till barn och införa en näringsmärkning av livsmedel och drycker är ett steg i rätt riktning.

11.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utreda hur man kostnadseffektivt skulle kunna ingå partnerskap mellan hälsovården och näringslivet, så att patienterna kan få bättre förståelse för kostens betydelse och skapa kontroll över den och så att den ekonomiska börda som fetman för med sig minskar. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas program som tar sikte på behoven hos människor i socialt och ekonomiskt eftersatta samhällsgrupper.

12.  Parlamentet väntar sig att kommissionen inom kort i form av en vitbok skall presentera konkreta åtgärder för att antalet personer med övervikt och fetma skall börja minska senast 2015.

Informera konsumenten redan från barndomen

13.  Europaparlamentet anser att alla åtgärder för att förebygga och övervaka fetma bör sträcka sig över hela livet, från fosterstadiet och upp till ålderdomen. Parlamentet anser därutöver att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt barndomen, den tid i livet då en stor del av kostvanorna grundläggs.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna att kostupplysning och hälsofostran från en mycket tidig ålder spelar en nyckelroll vid förebyggandet av övervikt och fetma.

15.  Europaparlamentet understryker risken för övernitiskhet i kampanjen för att bekämpa fetma och anser att barn och ungdomar, som är mottagliga för grupptryck, måste få de rätta förebilderna i syfte att undvika att andra ätstörningar, som anorexi och bulimi, ökar.

16.  Europaparlamentet anser att yrkesfolk inom hälsovården spelar en viktig roll för att upplysa om vilken nytta en väl avvägd kost och regelbunden motion gör för hälsan och för att spåra eventuella risker, i synnerhet hos personer med förhöjt bukfett som löper ökad risk för att utveckla särskilt typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, men även andra sjukdomstillstånd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja yrket nutritionist genom ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationerna och genom att fastställa villkor för tillträde till detta yrke liksom genom att garantera vetenskaplig yrkesutbildning.

17.  Europaparlamentet påminner om att skolan är den plats där barnen tillbringar mest tid och att det därför är grundläggande att man i skolmiljön, och särskilt skolmatsalarna, uppmuntrar barnen att utveckla sin smak, lär ut grunderna i matlagning och matkunskap, och verkar för regelbunden motion och en sund livsstil, i synnerhet för att motverka den allt mindre tid som läggs på gymnastikundervisning i skolorna inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram mekanismer för att främja bästa praxis i skolorna, och där beakta de mest effektiva sätten att fostra barnen till sunda kostvanor och erbjuda näringsriktig kost av hög kvalitet.

18.  Europaparlamentet beklagar den praxis som innebär att medlemsstaternas myndigheter säljer ut skolornas lekplatser för bebyggelseändamål.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anslå tillräckliga medel till skolbespisningen så att det i skolan kan serveras nylagad mat, helst från ekologiskt jordbruk eller jordbruk i närmiljön, och att uppmuntra hälsosamma kostvanor från låg ålder.

20.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör uppmuntras att se till att skolbarnen har tillräckligt med utrymme för idrott och fysisk aktivitet i skolmiljön. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och deras lokala myndigheter att beakta arbetet för en sund och aktiv livsstil när de planerar var skolorna skall ligga, så att skolorna förläggs närmare de samhällen de betjänar och därigenom gör det möjligt för eleverna att gå eller cykla till skolan i stället för att åka bil eller buss.

21.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska läskedryckstillverkarna att snarast genomföra sina åtaganden av den 20 december 2005 inom ramen för uppförandekoden, i synnerhet åtagandet att begränsa den kommersiella verksamheten i grundskolorna.

22.  Europaparlamentet anser att i de fall försäljningsautomater i skolor och gymnasieskolor är tillåtna skall de utan undantag uppfylla kraven på hälsosam föda.

23.  Europaparlamentet kritiserar frekvensen och intensiteten i TV-reklamkampanjer för livsmedel som endast riktar sig till barn. Parlamentet understryker att sådana affärsmetoder inte främjar sunda kostvanor och att problemet bör hanteras på EU-nivå genom översynen av direktivet om television utan gränser(2). Parlamentet understryker därutöver att det finns tydliga bevis för att TV-reklam påverkar kortsiktiga konsumtionsmönster hos barn mellan 2 och 11 år, men anser samtidigt att det är föräldrarna som har det individuella ansvaret för det slutliga inköpsbeslutet. Parlamentet konstaterar dock att undersökningar gett vid handen att flertalet föräldrar vill ha klara begränsningar av reklam för ohälsosam mat till barn.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom plattformen fastställa frivilliga eller självregleringsbaserade åtaganden för att få slut på reklam för livsmedel som innehåller rikligt med fett, socker eller salt och riktar sig till barn, men uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag, om självregleringen inte leder till några förändringar.

25.  Europaparlamentet påpekar att nya former av reklam till barn, såsom textmeddelanden till mobiltelefoner, dataspel och sponsring av lekplatser inte heller bör undantas från dessa överväganden.

26.  Europaparlamentet anser att ett "gentleman's agreement" mellan kommissionen och den europeiska medieindustrin är nödvändigt. Överenskommelsen skulle innebära att alla produktioner som riktar sig till barn i olika medier – TV, film, Internet och videospel – skulle förses med information om hälsa och avkoppling i syfte att göra europeiska ungdomar medvetna om vikten av att motionera och att äta frukt och grönsaker för att hålla sig vid god hälsa.

27.  Europaparlamentet erkänner Europeiska livsmedelsmyndighetens roll i samband med kostråd och rekommendationer.

28.  Europaparlamentet anser att medierna (TV, radio och Internet) mer än någonsin utgör ett grundläggande pedagogiskt verktyg för kunskap om en sund kost, ett verktyg för att ge praktiska råd till konsumenterna så att de får hjälp med att hitta en bra balans mellan det dagliga kaloriintaget och energiförbränningen samt att i slutändan ge dem valfrihet.

29.  Europaparlamentet anser att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om närings- och hälsopåståenden om livsmedel(3) är en kraftig signal och kommer att innebära att konsumenterna äntligen får tillgång till tillförlitlig, icke-vilseledande och sammanhängande information om näringsinnehållet i livsmedelsprodukter, i synnerhet i dem som innehåller stora mängder socker, salt och vissa fetter. Parlamentet konstaterar att förordningen bör genomföras på ett sådant sätt att de företag som tillverkar livsmedel och drycker fortfarande uppmuntras och får möjlighet att göra innovationer och förbättra sina produkter. Parlamentet anser därför att Europeiska livsmedelsmyndighetens arbete med att fastställa näringsprofiler måste högprioriteras i anslutning till denna förordning och att hänsyn då måste tas till de mest aktuella uppgifter som finns att tillgå, samt att arbetet måste utföras i nära samverkan med icke-statliga organisationer på konsumentområdet och aktörer inom livsmedelsbranschen, inklusive detaljhandlare

30.  Europaparlamentet konstaterar att man bland allmänheten och på vetenskapshåll blir alltmer oroad av hur artificiella transfettsyror påverkar människors hälsa och att vissa myndigheter på nationell nivå (Kanada, Danmark) eller regional nivå (staden New York) verkat för att få bort transfettsyrorna från livsmedel för människor. Parlamentet uppmanar EU till åtgärder för att minska intaget av transfettsyror.

31.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att genomföra en snabb översyn av rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel(4) så att det i direktivet åtminstone införs ett krav på att ange vilka näringsämnen och vilken typ av fetter ett livsmedel innehåller, i syfte att uppnå målet om en förenkling och harmonisering av gemenskapslagstiftningen i enlighet med rekommendationerna från företrädare för industrin och konsumentorganisationerna.

32.  Europaparlamentet är mycket intresserat av de system för att märka livsmedel som livsmedelsföretag, detaljhandlare och allmänna organ har infört i flera medlemsstater för att förenkla näringsinformationen. Parlamentet erkänner värdet av sådana märkningssystem och symboler för hälsosamma val, när de föredras av konsumenterna och är lätta att använda. Parlamentet erinrar sig att forskningen bekräftat att konsumenterna får mest hjälp att välja de hälsosammaste alternativen om halterna av olika näringsämnen angivits genom ett tolkningselement. Parlamentet uppmanar kommissionen att dra nytta av denna erfarenhet och denna forskning för att utveckla och införa ett EU-omfattande system för information på framsidan av förpackningarna och påpekar att konsekvent information till konsumenterna kräver en viss grad av harmonisering på detta område och att sådana meddelanden måste grunda sig på vetenskapliga fakta.

Att integrera kost och motion i gemenskapens övriga politikområden

33.  Europaparlamentet anser att en omläggning av produkterna är ett bra sätt att minska vårt intag av fett, socker och salt i kosten och välkomnar de åtgärder i denna riktning som vidtagits av vissa tillverkare och detaljhandlare. Parlamentet noterar dock att till dags dato endast 5 procent av de sammanlagda frivilliga åtaganden som ingåtts enligt plattformen handlar om produktutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, producenter, detaljhandlare och restauratörer att göra mera för att tillverkare, detaljhandlare och restauratörer skall minska innehållet av fett, socker och salt i maten. Parlamentet uppmanar även tillverkarna att inte använda omläggningen av produkterna bara till att lansera nya varumärken som ibland kostar mer, utan att prioritera en minskning av fett, socker och salt i de vardagsprodukter som redan finns.

34.  Europaparlamentet betonar att den enskilde måste ha möjlighet att göra välunderbyggda val när det gäller vad han skall äta och hur mycket han skall motionera.

35.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att främjandet av en sund kost och motion blir en politisk prioritering, inte bara för GD Hälsa och konsumentskydd utan också för kommissionens generaldirektorat för jordbruk, transport, sysselsättning, forskning, utbildning och idrott, som genomför gemenskapspolitik eller program som har en påverkan på kostvanorna. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsekvensbedöma relevanta förslag för att man skall kunna avgöra hur de påverkar folkhälsan och målen i fråga om näring, framför allt i fråga om GJP.

36.  Europaparlamentet välkomnar finansieringen av ett stort antal projekt som handlar om fetma inom EU:s pågående åtgärdsprogram på området för folkhälsa (2003–2008). Parlamentet anser att långsiktig finansiering måste göras tillgänglig och det måste läggas vikt vid främjande av en sund livsstil hos barn och ungdomar samt funktionshindrade i det andra programmet (2007–2013).

37.  Europaparlamentet understryker att informationskampanjer inte är det bästa verktyget för att nå missgynnade socioekonomiska grupper. Parlamentet anser att åtgärderna behöver anpassas till lokala behov och ha förankring i närmiljön, att direkta kontakter måste etableras och att det måste finnas ett nära samarbete mellan lokala skolor, förskolor, alla läkare inom primärvården, barnläkare och vårdcentraler. Parlamentet påpekar att verksamhet av detta slag måste utvärderas för att man skall kunna se om den har önskad verkan eller inte.

38.  Europaparlamentet förespråkar att strukturfonderna skall användas för infrastrukturinvesteringar i socioekonomiskt missgynnade områden för att underlätta motion och säker transport, såsom cykelbanor, och uppmuntrar till lek utomhus i en trygg miljö. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att investera i dessa mål.

39.  Europaparlamentet kräver att kommissionen tillsammans med de behöriga ministerierna i medlemsstaterna eller i regionerna skall bidra till programmen "skolidrott" i "testskolor".

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera i vilken mån undernäring och bristande rörlighet är ett problem för äldre människor och överväga vilka ytterligare åtgärder som måste vidtas för att hjälpa denna viktiga men ofta förbisedda samhällsgrupp på denna punkt.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsgivarna att uppmuntra sina anställda att delta i friskvårdsåtgärder och fysisk aktivitet, i synnerhet kvinnliga anställda med monotona arbetsuppgifter som kan leda till kroniska sjukdomar.

42.  Europaparlamentet erkänner att arbetsgivarna spelar en roll för att främja en sund livsstil bland sina anställda och påpekar att personalens hälsa och således produktivitet bör finnas med i företagens strategi för socialt ansvar. Parlamentet hoppas att den nygrundade europeiska alliansen för företagens sociala ansvar kommer att främja utbytet av god praxis på detta område.

43.  Europaparlamentet välkomnar den uppmaning till en intensifiering av forskningen som forskarvärlden framförde i samband med den 10:e internationella kongressen om fetma, i syfte att bättre förstå hur genetiska faktorer samverkar med de livsstilsfaktorer som orsakar sjukdomen.

44.  Europaparlamentet gläder sig i detta avseende åt att gemenskapen finansierar nio projekt inom den tematiska prioriteringen "livsmedelskvalitet och säkerhet" i sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling, som riktar in sig på nya sätt att bekämpa fetma genom att till exempel koncentrera sig på en viss åldersgrupp eller genom att studera samverkan mellan genetiska faktorer, beteendefaktorer och mättnadstillstånd.

45.  Europaparlamentet kräver att kampen mot fetman inom ramen för sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling inte bara skall fortsätta att dra nytta av ett gränsöverskridande samarbete mellan forskare på områdena för kost, jordbruk och bioteknik, utan att det också skall betraktas som ett forskningsfält av allmänt intresse för flera discipliner.

46.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att man har en jämförbar uppsättning indikatorer om hälsotillståndet, bland dem uppgifter om födointag, fysisk aktivitet och fetma, framför allt fördelat på olika åldersgrupper och socioekonomiska klasser.

47.  Europaparlamentet är starkt oroat över den minskade konsumtionen av frukt och grönsaker i EU vilket i första hand drabbar de europeiska låginkomsthushållen eftersom priserna på dessa varor är höga och informationen om deras verkliga nytta i kosthållet är bristfällig.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en politik och en lagstiftningsram som ger tillgång till de bästa näringskällorna och andra nyttiga beståndsdelar i livsmedel, och som ger konsumenterna i Europa valfrihet i fråga om hur man skall uppnå och vidmakthålla det näringsintag som är det bästa möjliga med tanke på vars och ens egen livsstil och hälsa.

49.  Europaparlamentet oroar sig över rapporterna om att näringsinnehållet i den frukt och de grönsaker som produceras i Europa har sjunkit under de senaste årtiondena och uppmanar kommissionen och rådet att vidta nödvändiga åtgärder vid översynen av GJP 2008 för att se till att näringsvärdet betraktas som ett viktigt kriterium, öka produktionen av högkvalitativa livsmedel och skapa stimulansåtgärder för hälsosam kost inom ramen för utvecklingen av landsbygden.

50.  Europaparlamentet uppmanar till en större samordning mellan GJP och de hälsopolitiska åtgärder som EU vidtagit. Parlamentet kräver att kommissionen skall utöva en strikt kontroll över de EU-bidrag som vissa industrisektorer får så att dessa inte under några omständigheter kan tjäna till att finansiera reklamkampanjer som framställer kaloririka produkter i förmånlig dager.

51.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt med en reform av den gemensamma organisationen av marknaderna för frukt och grönsaker, som bland annat skulle syfta till att främja konsumtion av livsmedel som är bra för hälsan. Parlamentet är därutöver fast övertygat om att en uppmuntrande politik (prissänkningar, skatteavdrag, andra typer av subventioner) är att föredra framför ett system som grundar sig på högre skatter på kaloririka produkter ("fettskatt"), vilket i slutändan framför allt skulle bestraffa de europeiska hushåll som har det sämst ställt.

o
o   o

52.  Europaparlamentet uppmanar WHO att redogöra för sin nuvarande syn på fetma inför Europaparlamentet.

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas och kandidatländernas nationella parlament och regeringar amt till WHO.

(1) EGT C 20, 23.1.2001, s. 1. (2) Rådets direktiv 89/552/EEG (EGT L 298, 17.10.1989, s. 23). Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG (EGT L 202, 30.7.1997, s. 60). (3) EUT L 404, 30.12.2006, s. 9. Rättelse i EUT L 12, 18.1.2007, s. 3. (4) EGT L 276, 6.10.1990, s. 40. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2003/120/EG (EUT L 333, 20.12.2003, s. 51).